Kvalitetsredovisning
Läsåret 2006/2007
Engelbrektsskolan 7-9
(Särskolan 7-10)
Innehållsförteckning
1. Inledning
3
2. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning
4
3.
Förutsättningar
4
4. Verksamhetsmål – Delaktighet och samhörighet
5
5. Verksamhetsmål – Kunskap
7
6. Verksamhetsmål – Jämställdhet och mångfald
8
7. Verksamhetsmål – Trygghet och rättvisa
10
8. Verksamhetsmål – God miljö
11
9. Verksamhetsmål – Hälsa
12
10. Verksamhetsmål – Engelbrektsskolans eget mål
13
2 av 14
1. Inledning
Engelbrektsskolan är centralt belägen vid Oskarsparken i Örebro. Ibland får parken
fungera som idrottsplats med möjlighet till friidrottsövningar samt olika bollspel.
Skolan har ett nyrenoverat bemannat bibliotek. Det finns också en nyinstallerad datasal
på skolan. I skolans elevlokal arbetar fritidsledare och fritidsassistent. Fritidshemmet för
eleverna i år 4-6 är inrymt i elevlokalen. Barnantalet här är 29. Skolan är anpassad för
funktionshindrade. Skolan har brist på idrottssalar, vilket gör att eleverna måste samsas
i den enda idrottssalen eller vara utomhus. Engelbrektsskolan har dans som inriktning.
Ca 30 % av skolans omkring 410 elever (år 4-9) har dans som tillval. Det finns i nuläget
en danslokal med duschar och omklädningsrum.
Organisation
Engelbrektsskolan 7-9 och grundsärskolan 7-10 är undertecknads ansvar. Tillsammans
med Stureskolan F-3 och Engelbrektsskolan 4-6 finns ett uppdrag att se samverkan och
utveckling i ett sammanhållet F-9 perspektiv. Engelbrektsskolan har en ledningsgrupp
som består av rektor och fyra utvecklingsledare. En lokal samverkansgrupp F-9 kommer
att förnya sitt uppdrag och se över samverkansfrågor. Personal och elever är fördelade i
4 arbetsenheter (ae) med elva klasser år 7-9 med ca 292 elever samt tre klasser
grundsärskola år 7-9 med ca 17 elever och tillsammans omkring 40 personer anställda.
Skolan förfogar över en budget på ca 20 miljoner. 98 % av lärarna är behöriga. Eleverna
är aktiva i elevråd, matråd, skol-IF samt teamet för likabehandling. I Engelbrektrådet 79 ingår representanter från föräldrar och personal. Skolan har beviljats projektmedel
från Länsstyrelsen för utbildning i ART (Aggression Replacement Training) för
personal inom Särskolan.
Vår vision
Barn och ungdomar trivs i Engelbrektsskolan. Lusten att lära är stor. Eleverna har reellt
inflytande i det dagliga arbetet och kan påverka skolans utveckling tillsammans med
föräldrarna. Verksamheten präglas av respekt för allas lika värde. Vi har stor förståelse
för andra kulturer och olikheter och vidgar vyerna genom att utveckla kontakter med
andra länder. Inom skolan ser vi barnens och ungdomarnas individuella färdigheter,
utvecklar olika sätt att ta tillvara deras möjligheter och förbereder dem för framtiden. Vi
samarbetar och tar ansvar för oss själva och varandra. Vi är tydliga och det skapar
trygghet och ger stort handlingsutrymme. Vår skola arbetar för en ökad
miljömedvetenhet och ekologiskt tänkande i vardagen. Föräldrarna är delaktiga i
skolans arbete och ses som en viktig resurs för oss.
Styrka och svaghet
Vår skola har ett gott anseende och många elever söker skolplats hos oss.
Engelbrektsskolans profil med dansundervisning lockar många elever. Personalen
besitter stor kunskap och erfarenhet om utbildning. Vår svaghet kan vara att vi lever på
det goda anseendekapitalet och inte alltid är medvetna om vad vi bör förbättra.
Verksamhetsidé
Engelbrektsskolan ska förbereda ungdomar 13-16 år ett livslångt lärande genom att
undervisa, lära till ansvar och ge omsorg, så att eleverna har goda förutsättningar att
utvecklas i ett föränderligt samhälle.
Vår verksamhet kännetecknas av
Kunskap, kvalitet, trygghet, respekt och lust att lära är några av kännetecknen.
3 av 14
2. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning
Utifrån föregående års kvalitetsredovisning och de åtgärder som där framkom,
sammankopplat med de mål som är angivna i Engelbrektsskolans verksamhetsplan kan
man se några huvudaspekter.
Skolan har satsat på att verkligen befästa och utveckla goda rutiner för arbetet med
elevernas individuella utvecklingsplaner (IUP). Ett arbete som fungerar bra även om
processen ständigt utvecklas och drivs framåt. När det gäller delaktighet i stort är det
mycket som fungerar men precis som uttrycktes i föregående kvalitetsredovisning måste
man arbeta än hårdare för elevengagemang och tätare föräldrakontakt.
Engelbrektsskolan har satt upp ett eget prioriterat mål – år 2008 ska alla elever på
Engelbrektsskolan nått godkända betyg i svenska, engelska och matematik. Enligt
statistiken har inte skolan riktigt nått upp resultatmässigt. Antalet elever med utländsk
härkomst, som av naturliga skäl inte hinner att nå alla mål, har ökat under året, vilket
påverkar statistiken.
3. Förutsättningar
Verksamhet (statistik 15/10)
Antal barn förskoleklass
Antal barn (6-12 år) inskrivna på fritidshem
Antal elever skolår 1-9
Andel elever (skolår 1-9) berättigade till
modersmålsundervisning
2006
2005
F
P
F
P
19
24
16
26
161
129
154
133
34,1% 45,8% 36,4% 31,1%
Personal (statistik 15/10)
2006
26
2
2005
27
2
2006
7,3
7,5
2005
7,1
7,3
Antal anställda per verksamhetschef*
Varav personal i F-klass, grundskola, fritidshem**
Varav personal i förskola**
* kan tas ur oktoberstatistik för de rektorer som enbart har grundskoleansvar
** Fördela antalet anställda i dessa kolumner
Antal lärare/100 elever
Antal pedagoger/100 elever
Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål
(Visar elever från Engelbrektsskolan 4-9)
2006
F
P
Andel elever (skolår 1-9) som erhåller
14
22
modersmålsundervisning*
Andel elever (skolår 1-9) som erhåller
6
2
studiehandledning på modersmål*
2005
F
12
P
14
1
4
* Andelen beräknas på antalet elever som är berättigade till modersmålsundervisning
4 av 14
Kunskapsresultat (statistik vårtermins slut)
2006
F
Vårterminbetyg - resultat skolår 8* (födda 1992)
Andel elever med godkänt betyg i alla basämnen
(engelska/matematik/svenska/SVA)
Slutbetyg - resultat skolår 9
Andel elever uppnått mål alla ämnen
Genomsnittligt meritvärde skolår 9
Andel elever behöriga till nationellt program
2007
P
F
P
86,4% 84,9% 89,8% 84,9%
81,8% 89,4% 82,2% 82,9%
212,9 219,8 207,3 210,7
87,3% 91,5% 82,2% 97,1%
4. Verksamhetsmål PN – Delaktighet och samhörighet
Andelen brukare som upplever att de har inflytande över den kommunala verksamheten
ska öka.
Fler och varierade former av föräldrainflytande ska prövas.
Barn och ungdomar ska ha ett reellt inflytande allt efter mognad i planering, genomförande
och utvärdering av sitt eget lärande.
Mål
Senast juni 2008 har föräldrarna ett verkligt inflytande och ses som en resurs för
barnens/ungdomarnas lärande.
I juni 2008 har andelen brukare som upplever att de har inflytande ökat till 70 %.
Senast juni 2008 har alla förskolor och skolor utarbetat metoder för att synliggöra
barnens/ungdomarnas lärprocesser och har fungerande forum för barnens/ungdomarnas
inflytande.
I juni 2008 har andelen barn och ungdomar som upplever att de har inflytande
ökat till 75 %.
Senast juni 2008 har alla förskolebarn en individuell utvecklingsplan, där barnets
språkutveckling är synliggjord.
Senast juni 2008 har alla elever en väl fungerande individuell utvecklingsplan med tydliga
framåtsyftande mål.
Processen
För att nå målen arbetar vi på Engelbrektsskolan bland annat med följande:
Engelbrektsråd där föräldrar deltar.
Varje termin bjuds föräldrar in till föräldramöte och elevernas utvecklingssamtal,
där de är delaktiga i skrivandet av elevernas individuell utvecklingsplaner (IUP).
Läxschema som skickas hem för att underlätta hjälpen hemma.
5 av 14
Inbjuder till öppet hus en gång per år.
Vi strävar efter en ännu aktivare hemsida. En arbetsgrupp är tillsatt.
Snabb kontakt med hemmet vid frågor som rör eleven och skolan.
Eleverna är delaktiga i vissa moment t ex val av fördjupningsuppgifter och val av
examinationsform.
Eleverna deltar i olika råd på skolan t ex klassråd, elevråd, matråd och skol-IF.
Sedan hösten 06 har alla elever en individuell utvecklingsplan.
Elever är delaktiga i att formulera mål för sitt lärande genom IUP.
Fr o m hösten 2006 har vi med IUP-blanketter till utvecklingssamtal, där vi (elev,
föräldrar, lärare) diskuterar oss fram till lämpliga mål för eleverna.
Kopior av IUP-blanketten skickas hem och förvaras på skolan.
Resultat
För att diagnostisera skolans arbete med delaktighet och samhörighet och nå dessa mål
har bland annat enkätundersökningar gjorts bland såväl elever som föräldrar. Våren
2006 visar siffror att såväl elever som föräldrar är mindre nöjda med elevernas och
föräldrarnas inflytande på Engelbrektsskolan än vad genomsnittet i Örebro kommun är.
I övrigt är samtliga mål satta att slututvärderas våren 2008.
Analys
Engelbrektrådet fungerar bra även om föräldrarnas deltagande och engagemang bör bli
bättre. De föräldrar som deltar är aktiva och engagerade. Särskolans representation har
tyvärr uteblivit. Arbetet med och uppföljningen av IUP fungerar bra och förbättras
kontinuerligt. Öppet hus fungerar bra och är uppskattat av både personal, föräldrar och
elever. Kontakten mellan skolan och hemmet fungerar överlag bra även om det är svårt
att nå en del föräldrar.
Arbetet med läxpolicy och läxschema måste nå alla föräldrar. Förslagsvis genom E-post
eller skolans hemsida. Skolans hemsida måste, som ett led i arbetet med att nå målen,
förbättras ytterligare. Det måste också klart fastställas om vem eller vilka som är
ansvariga för hemsidan och dess innehåll. Med en väl fungerande hemsida kan
kontakten mellan föräldrar och skola klart förbättras på ett enkelt sett.
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
________________________________________________________________________
Åtgärd
Intensifiera och förbättra arbetet med delaktighet för föräldrar och elever så att skolan
når sina mål innan våren 2008. Fortsätta med de arbetsområden som fungerar bra och
sedan verkligen förbättra de som inte fungerar. Genom att exempelvis förbättra skolans
hemsida får man ett enkelt och genomslagskraftigt verktyg vilket skapar goda
förutsättningar för ökat föräldraengagemang.
Skolas arbete med IUP är på en bra nivå med inkörda rutiner. Nu gäller det att ta nästa
steg och behålla utvecklingskurvan så att elevernas IUP:er blir levande och användbara
dokument i det vardagliga skolarbetet.
Elevinflytandet har förbättrats men kan bli bättre. Rektorn har aktivt arbetat med
elevrådet vilket gett resultat i form av bättre deltagande och engagemang från eleverna.
6 av 14
Skolan kan förbättra det formella inflytandet genom att stimulera elevernas engagemang
i fler råd och kommittéer. Att få med representanter från särskolan är något som skolan
måste arbeta för. Genom att exempelvis försöka knyta an och föra fram engagerade
elever och lärare i fler råd och kommittéer blir det formella inflytandet bredare. Genom
att tillsätta nya råd som exempelvis ett biblioteksråd, där elever kan vara med och
påverka inköp av böcker eller liknande, kan också elevinflytandet få bredare genomslag.
5. Verksamhetsmål PN – Kunskap
Andelen elever som lämnar grundskolan med godkända betyg ska öka.
Andelen elever som uppnår de nationella målen i svenska, engelska och matematik
i skolår 5 och 9 ska öka.
Mål
I juni 2008 är andelen barn och ungdomar som uppnår målen i nationella prov i svenska,
engelska och matematik i år 9 minst 90%.
Processen
Synliggöra fördelningen av resurs.
Följa upp nationella prov i åk 5 samt att vi tar del av tidigare åtgärdsprogram.
Kontinuerlig inventering av resursbehov.
Arbeta med lika bedömning och betygssättning
Resurspersoner med ”rätt” kompetens.
Resultat
Vad gäller nationella prov år nio redovisar Engelbrektsskolan våren 2007 ett relativt bra
resultat i svenska är (0 % icke godkända) och engelska (5 % icke godkända), men
andelen som inte klarar proven i matematiken är fortfarande relativt högt (8 % icke
godkända).
Målen är satta att slututvärderas våren 2008. Det går dock att se i statistiken att andelen
elever i årskurs 9 på skolan som når målen i alla ämnen är färre än tidigare år. Även det
genomsnittligt meritvärde för skolår 9 har sjunkit mellan år 2006 och 2007.
Analys
Generellt har skolan ett bättre resultat angående det genomsnittliga meritvärde än
tidigare år om vi bortser från de elever som går i förberedelseklass, de elever har inte
varit i Sverige en längre tid vilket påverkar möjligheten för dem att nå de nationella
målen. Matematiken är ett återkommande område att arbeta vidare med. Vi ser inga
enkla förklaringar till att vi inte når ett bättre resultat. Vi måste tillåta oss tänka i andra
banor för att komma runt problemet.
Det blir gärna så att de ”minsta” klasserna fylls på trots att det är många elever i behov
av stöd och hjälp i dessa.
Bedömning
i låg grad
delvis
i hög grad
helt
________________________________________________________________________
7 av 14
Åtgärd
Skolan arbetar vidare med rutinerna och arbetet med åtgärdsprogram. Under läsåret
07/08 kommer skolan att arbeta med nivågruppering i matematik med start för år sju.
Tanken är att indelningen ska vara utifrån ambition och behov av stöd. Den individuella
arbetet blir mer tydligt och vi är övertygade om att det gynnar utvecklingen för
eleverna. Kontakten och överlämnandet mellan olika enheter och uppföljningen av
elever är högst väsentlig i arbetet med att eleverna uppnår målen, och då både vad gäller
uppnåendemål och i nationella prov i svenska, engelska och matematik år 9 och måste
säkerställas. Resursarbetet kommer under 07/08 att struktureras upp till att fokusera på
en helhetsbild för eleven. Resursen förläggs i sin helhet till ett ställe rent geografiskt.
Tanken är att vi ska optimera resursen då fler elever får ta del av den.
6. Verksamhetsmål PN – Jämställdhet och mångfald
Skolan och fritidshemmet ska arbeta med attityder och en värdegrund som främjar ett jämställt
förhållningssätt.
Skolan ska omgående för elever i grund- och gymnasieskolan tillhandahålla
studiehandledning på modersmål när eleverna behöver det.
Mål
I juni 2007 har förskolan och skolan utifrån väl införstådda demokratiska värderingar
utvecklat en tydlig värdegrund för hur vi är mot varandra och arbetar efter ett
genusperspektiv, där könsmaktordningen är synliggjord.
Senast juni 2007 har andelen förskole/skolbarn som får stöd på sitt modersmål ökat till
minst 50 %.
Senast i juni 2008 ges studiehandledning på modersmålet till alla ungdomar som har
behov av detta.
Processen
Alla på Engelbrektsskolan arbetar utifrån värdegrunden, där genusperspektiv
och mångfaldstänkande ingår. Det ingår t ex i svenska språket, där vi läser och
diskuterar ungdomsböcker som behandlar relationen pojkar och flickor, och
likaså böcker skrivna av författare från andra länder för att få in
mångfaldstanken. Förberedelseklassens elever har alltid klassplacering, för att så
snabbt som möjligt nå gemenskap med övriga elever.
Alla som är berättigade erbjuds modersmålundervisning varje år.
Vi erbjuder studiehandling.
Under läsåret har skolan arrangerat temadagar kring jämställdhet och könsroller
för elever och personal. I samband med detta gavs föreläsningar av en
genuspedagog för både personal och elever. Eleverna fick också praktiskt
omsätta tankar kring jämställdhet och könsroller i olika grupper. Grupperna
utgjordes av exempelvis film, musik, reklamanalys, bild och lyrik. Eleverna
redovisade sedan sina olika arbeten på skolans Öppet hus för föräldrar och
anhöriga.
8 av 14
Resultat
För att diagnostisera skolans arbete med jämställdhet har bland annat
enkätundersökningar gjorts bland såväl elever som föräldrar. På frågan om pojkar och
flickor behandlas lika i skolan instämmer föräldrarna något mindre än genomsnittet i
Örebro kommun. Intressant är att på samma fråga instämmer eleverna på
Engelbrektsskolan till större grad än vad genomsnittet i Örebro kommun gör.
När det gäller modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål kan man
utläsa av statistiken att båda rubriceringarna ökar över lag mellan år 2005 till år 2006.
Analys
Genomförandet av temadagar kring jämställdhet och könsroller för elever och personal
var ett bra sätt att lyfta ämnet. Att knyta an en genuspedagog gav en professionell tyngd
till det hela. Att sedan möjliggöra för eleverna att pratiskt omsätta budskapet och
därefter redovisa för föräldrar och anhöriga var lyckat Svårigheten och utmaningen är
nu ta nästa steg och utveckla arbetet med jämställdhet och könsroller ytterligare på
skolan.
Bedömning
Måluppfyllelsen för jämställdhetsarbetet
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
________________________________________________________________________
Måluppfyllelsen för modersmål och studiehandledning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
________________________________________________________________________
Åtgärd
Det gäller att aktivt arbeta med värdegrundsfrågor varje dag i det vardagliga skolarbetet.
Att verkligen föra fram frågor och ämnen kring jämställdhet och könsroller så att arbetet
kring detta hålls levande. Det var bra med temadagar men nu skall det in i ett varje-dagperspektiv.
9 av 14
7. Verksamhetsmål PN – Trygghet och rättvisa
Skolan och fritidshemmet ska fortsätta arbeta för en trygg miljö som utmärker sig av en demokratisk värdegrund, fri från mobbning och kränkande behandling.
Alla enheter har under 2007 likabehandlingsplaner där elever, personal samt föräldrar aktivt
deltar i arbetet och är överens om värdegrundsfrågorna.
Mål
Senast juni 2008 har förskolan och skolan, utifrån väl införstådda demokratiska
värderingar, en tydlig värdegrund byggd på likabehandling. Varje verksamhet har en
likabehandlingsplan, som omfattar sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och etnisk
mångfald.
Processen
Kamratstödjare / Friends.
Kurs i ”Livskunskap”- i första steget lärare, sedan även elever.
Diskussioner inom ämnena t ex i svenska eller SO.
Diskussioner i arbetslaget och kontakt med ”tryggmiljötema”.
Gemensamt framtagande av trivselregler på skolan. Elever, personal och föräldrar.
Tydligt uttalad nolltolerans från rektor och personal.
Information om skolan till elever och föräldrar. Från skolstart och fortlöpande.
Snabba kontakter och agerande vid behov om någon situation uppstår.
Likabehandlingsplan som diskuteras och revideras varje år.
Skolan har en utarbetad krisplan.
Extra fokus från personal att se alla elever.
Resultat
Målen är satta att slututvärderas våren 2008.
Analys
Kamratstödjarna fungerar bra, bra är också att både kamrat- och vuxenstödjare får
utbildning. En kontinuerlig diskussion kring värdegrunden diskuteras i de olika ämnena.
Det är väldigt viktigt att man kan vara trygg i skolan, då förbättras även resultaten.
Tillfället då elever fick markera på en karta var de var trygga samt otrygga på skolan var
ett bra sätt att utvärdera elevernas bild av sin arbetsplats. Skolans trivselregler har
arbetas fram tillsammans med eleverna. Att rektor och övrig personal är väldigt tydlig
när gäller nolltoleransen på skolan är mycket bra. Vi har varit dåliga på att informera
fortlöpande om lika behandling till föräldrar. Här skulle skolans hemsida återigen vara
ett verktyg. Att lägga upp lika behandlingsplanen på hemsidan är ett förslag. Träffar och
information mellan särskolan och 7-9 fungerar inte tillfredställande och måste
förbättras.
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
________________________________________________________________________
10 av 14
Åtgärd
Här handlar det till stor del om att göra likabehandlingsplanen till ett levande dokument.
Alla ska känna till den och med enkla medel kunna få tag i den. Kamrat- och
vuxenstödjarna är ett inarbetat och välfungerande koncept som inverkar positivt på
skolans klimat och bör därför fortsätta att utveckla sitt arbete. Att få till stånd träffar och
informationstillfällen där särskolan och 7-9 kan informera varandra om respektive
verksamhet är något som kan förbättras på skolan. Ämnet livskunskap införs successivt
i verksamheten.
8. Verksamhetsmål PN – God miljö
Skolan och fritidshemmet ska särskilt arbeta med frågor som visar samband mellan vårt
agerande i vardagen och möjligheten att åstadkomma en globalt ekologisk hållbar
utveckling.
Mål
I juni 2008 källsorterar samtliga förskolor/skolor.
Processen
Personalen avfallssorterar i köket och på hemkunskap får eleverna lära sig detta
både i teori och praktik.
I klassrummen sorteras papper.
Under ”gröna veckan” får eleverna konkret lära sig om nedskräpning och naturens
skörhet.
Papperskorgarna utomhus töms numera ofta och regelbundet.
Miljötecknandet ingår som en naturlig del i undervisningen, framförallt i SO, NO,
HK och språk.
I årskurs 9 gör varje elev ett miljöarbete och vissa jobbar med en miljöshow som
visas för föräldrarna på kvällstid.
Resultat
Målen är satta att slututvärderas våren 2008 men för att diagnostisera skolans arbete
med god miljö har bland annat enkätundersökningar gjorts bland såväl elever som
föräldrar. På frågan om skolan bedriver ett aktivt och synligt miljöarbete instämmer så
väl föräldrarna som eleverna påtagligt mindre än vad genomsnittet i Örebro kommun
gör.
Analys
Skolan är handlingskraftig när det gäller källsortering. Att alla elever inte har fått
information på ”gröna veckan” om nedskräpning och naturens skörhet är något som
måste förbättras. Tömning av papperskorgar fungerar bra. Miljöarbetet och
miljöshowen för årskurs nio är ett bra sätt att föra fram temat miljö.
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
________________________________________________________________________
11 av 14
Åtgärd
Arbetet med god miljö har varit ett naturligt inslag på Engelbrektsskolan under en
längre tid. För bättra information under ”gröna veckan” om nedskräpning och naturens
skörhet är viktigt så att alla nya elever vet vad som gäller. Miljöarbetet och miljöshowen
för niorna fungerar bra och är en väl inkörd tradition som bara kan utvecklas mer. Inför
nästa läsårs avslutning bör skolan ombesörja en container där elever och lärare kan
slänga alla papper så slipper vi kaoset i källsorteringshuset.
9. Verksamhetsmål PN – Hälsa
Goda levnadsvanor och fysisk aktivitet ska främjas. Skoldagarna/tiden ska planeras så
att upplevelsen av stress minskar. Flickors upplevelse av stress ska särskilt uppmärksammas.
Mål
I juni 2008 har barnen/ungdomarna utvecklat goda levnadsvanor. Andelen flickor som
upplever stress har minskat till xx %.
Processen
Vi använder oss av prov och läxschema och sprider ut dessa för att minska stressen.
Vi kollar av arbetsbelastningen och hur eleverna mår som stående punkt på
ae:mötena.
Inom hem- och konsumentkunskap fokuseras på allsidig kost och goda
levnadsvanor.
Skolhälsovården jobbar aktivt med detta.
20 minuters promenad en gång i veckan.
Avslappningsstunder på lektionstid under veckan t ex massage eller ren
avslappning.
Resultat
Målen är satta att slututvärderas våren 2008.
Analys
Kanske skall måluppfyllelsen ändras till att också innefatta pojkar? Lärarna utrycker att
stressen bland eleverna har minskat. Hemkunskapen arbetar aktivt för allsidig kost och
goda levnadsvanor. Promenaderna fungerar bra och är uppskattade av eleverna.
Särskolan använder flitigt promenaderna som ett bra inslag i att få verksamheten mer
dynamisk. Tyvärr så glömmer vi lärare ibland bort tiden för promenaden, bra om
personalen påminner varandra. Vi kan bli bättre på att bryta för avslappningsstunder
under lektionstid. Ett förslag är att verkligen använda klassrådstiden till att verkligen
diskutera igenom frågor och ämnen kring exempelvis stress, arbetsbelastning, läxor och
prestationsångest.
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
12 av 14
________________________________________________________________________
Åtgärd
Fortsätta med promenaderna eftersom att det är uppskattat av såväl elever som lärare.
Försöka diskutera frågor och ämnen kring stress, arbetsbelastning, läxor och
prestationsångest på exempelvis klassrådstiden. Vara noggranna med att distribuera
läxschema eller information om läxor till elever och föräldrar. Införa läxpolicy på
skolan. Bli ännu bättre på att hitta tillfällen för avslappning på lektionstid.
10. Engelbrektsskolans eget mål
Mål
År 2008 ska alla elever på Engelbrektskolan nått godkända betyg i svenska, engelska och
matematik.
Processen
Dokumentation av elevernas arbeten.
Medvetenhet vid resursanvändandet.
Utveckla och följa upp individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram.
Utveckla temaarbeten – även ämnesövergripande.
Värna om friluftsverksamheten.
Skapa inspirerande miljöer.
Resultat
Målen är satta att slututvärderas våren 2008. Det går dock att se i statistiken att andelen
elever i årskurs 9 på skolan som når målen i alla ämnen är färre än tidigare år. Även det
genomsnittligt meritvärde för skolår 9 har sjunkit mellan år 2006 och 2007. Om vi
bortser från elever i förberedelseundervisning är vår andel elever, 2007, som är behöriga
till gymnasiet 95%, det vill säga når målen i matematik, svenska och engelska.
Analys
Dokumentation av elevernas arbeten måste bli bättre än vad den är i dag.
Resursanvändandet är under utveckling och förväntningarna på nästa läsår är höga. Vi
kan bli bättre på att utveckla temaarbete samt ämnesövergripande verksamheter. Skolan
har ändå lyckats bra med temadagar som exempelvis de kring jämställdhet och
könsroller, något som också varit uppskattat av eleverna. Vi bör arbeta vidare med detta
eller något liknande även nästa läsår. Vi har haft gröna veckan, paddling, Noexkursion, övernattningar m.m vilket bidrar till en ökad klassammanhållning som i sin
tur gör så att eleverna presterar bättre. Det har hänt mycket och är mycket på gång vad
gäller både utemiljö och innemiljö, bland annat renovering av biblioteket,
personalrummet, köket, grupprum, golvet i idrotten samt nya skåp. Generellt har skolan
ett bra resultat angående det genomsnittliga meritvärde och behörighetsnivån om vi
bortser från de elever som går i förberedelseklass, de elever har inte varit i Sverige en
längre tid vilket påverkar möjligheten för dem att nå de nationella målen.
En nyckelaspekt är arbetet med IUP och åtgärdsprogram. Arbetet är bra men kan bli
bättre – framför allt när det handlar om att börja i tid.
Bedömning
13 av 14
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
________________________________________________________________________
Åtgärd
Här handlar det om att dels spinna vidare på de redan vinnande koncepten som
temadagar, gröna veckan och förbättringar av inne- och utemiljön samt dels att se över
rutinerna för IUP och åtgärdsprogram. Det handlar om att börja skriva åtgärdsprogram i
ett tidigt skede och att verkligen göra dokumenten till meningsfulla handlingar och inte
bara ett papper i mängden. Därtill gäller det att få elever och föräldrar med på
dokumentens mening och innebörd.
I tjänsten
Ulf Aldén
Rektor
14 av 14
