Reviderad 2007-02-08
Kvalitetsredovisning
2006/2007 för
Brickebackens skola
7-9
Innehållsförteckning
1. Inledning
sid
2. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning
sid
3.
sid
Förutsättningar
4. Verksamhetsmål – Delaktighet och samhörighet
sid
5. Verksamhetsmål – Kunskap
sid
6. Verksamhetsmål – Jämställdhet och mångfald
sid
7. Verksamhetsmål – Trygghet och rättvisa
sid
8. Verksamhetsmål – God miljö
sid
9. Verksamhetsmål – Hälsa
sid
10. (Verksamhetsmål – Skolans eget mål
sid)
2 av 17
1. Inledning
(En kort inledning där verksamheten presenterar sig och sin organisation)
2. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning
(Vad har hänt med förra årets åtgärder? Har åtgärderna lett till en ökad måluppfyllelse?
Är läget bättre nu?)
3. Förutsättningar
(Tabell med nyckeltal för de två senaste åren – gemensam för Örebro kommun)
- Verksamhetsstatistik (15/10) Finns på IOR
- Personalstatistik (15/10) Finns på IOR
- Modersmålsundervisning/studiehandledning grundskola (15/10) Finns på IOR
- Kunskapsresultat (statistik vid vårterminens slut)
Verksamhet (statistik 15/10)
2006
F
2005
P
F
P
Antal barn förskoleklass
Antal barn (6-12 år) inskrivna på fritidshem
Antal elever skolår 1-9
Andel elever (skolår 1-9) berättigade till
modersmålsundervisning
Personal (statistik 15/10)
2006
2005
Antal anställda per verksamhetschef*
Varav personal i F-klass, grundskola, fritidshem**
Varav personal i förskola**
* kan tas ur oktoberstatistik för de rektorer som enbart har grundskoleansvar
** Fördela antalet anställda i dessa kolumner
2006
2005
Antal lärare/100 elever
Antal pedagoger/100 elever
3 av 17
Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål
2006
F
P
Andel elever (skolår 1-9) som erhåller
modersmålsundervisning*
Andel elever (skolår 1-9) som erhåller
studiehandledning på modersmål*
2005
F
P
* Andelen beräknas på antalet elever som är berättigade till modersmålsundervisning
Kunskapsresultat (statistik vårtermins slut)
2006
F
2005
P
F
P
Prognos skolår 3
Andel elever som beräknas nå målen i svenska skolår 5
(uppnåendemål) utan extra stödinsatser*
Andel elever som beräknas nå målen i matematik
skolår 5 (uppnåendemål) utan extra stödinsatser*
* åtgärdsprogram med personella förstärkningar
Måluppfyllelse skolår 5 (INTE nationella proven)
Andel elever uppnått målen i engelska år 5
Andel elever uppnått målen i matematik år 5
Andel elever uppnått målen i svenska/SVA år 5
Andel elever uppnått mål i alla ämnen år 5*
*kanske lite svårt att genomföra i år
Vårterminbetyg - resultat skolår 8* (födda 1992)
Andel elever med godkänt betyg i alla basämnen
(engelska/matematik/svenska/SVA)
Slutbetyg - resultat skolår 9
Andel elever uppnått mål alla ämnen
Genomsnittligt meritvärde skolår 9
Andel elever behöriga till nationellt program
4 av 17
4. Verksamhetsmål PN – Delaktighet och samhörighet
Andelen brukare som upplever att de har inflytande över den kommunala verksamheten
ska öka.
Fler och varierade former av föräldrainflytande ska prövas.
Barn och ungdomar ska ha ett reellt inflytande allt efter mognad i planering, genomförande
och utvärdering av sitt eget lärande.
Mål
Vårt mål är att såväl föräldrar som elever upplever att de har inflytande, delaktighet och
samhörighet med vår verksamhet.
Processen
Introduktionssamtal har genomförts under första skolveckan i år 7. Mentorerna
har träffat varje elev tillsammans med vårdnadshavare för att skapa goda
relationer och förutsättningar för en bra start i vår verksamhet. Inför detta samtal
har elever och vårdnadshavare svarat på ett antal frågor om bl.a. tidigare
skolgång och förväntningar inför 7-9. Mentor dokumenterar samtalet.
Varje elev har haft en arbetsportfolio (pärmen) som innehåller bl.a.
veckoplaneringar, utvärderingar och ämnesplaneringar med betygskriterier/mål
att uppnå. Eleverna har haft som uppgift att ta hem sin arbetsportfolio
regelbundet för att vårdnadshavare ska få en kontinuerlig inblick i elevernas
arbete.
Informationsbrev har regelbundet skickats hem till alla vårdnadshavare via
arbetsportfolion.
Utvecklingssamtal har genomförts en gång per termin, eller oftare vid behov.
Inför utvecklingssamtalet har eleverna vid olika tillfällen under skoltid arbetat
med sin egen målsättning i respektive skolämne samt med att utvärdera sin
utveckling utifrån sociala strävansmål. Dessa har sedan skickats hem
tillsammans med lärarnas omdömen för att ge möjlighet till förberedelse inför
utvecklingssamtalet. Samtalen har resulterat i en IUP för varje elev, som finns
dokumenterad i såväl elevens arbetsportfolio som hos mentor.
En Öppet Hus-kväll genomfördes i november. Till denna inbjöds elevernas
familjer samt elever och föräldrar från 5 och 6 på Almbro och Brickebackens
skolor. Elever dokumenterade en del av kvällen genom att filma.
Ett informationsmöte för blivande sjuor hölls i januari.
Skolråd, elevråd, klassråd och matråd har genomförts och protokollförts under
läsåret.
Skolan har under året fortsatt med sin fotbolls-och innebandyprofil, samt efter
önskemål från föräldrar och elever startat ytterligare en profil, med inriktning
mot media. Ansvariga lärare för mediaprofilen har fått fortbildning inom
området.
Vid några tillfällen under veckan har eleverna haft ”eget arbete” då de själva
kunnat planera sitt skolarbete i vissa ämnen efter sina individuella behov.
Eleverna har varje vecka skriftligen planerat och utvärderat dessa tillfällen.
Lärare från 7-9 har under läsåret besökt år 6 i Almbro och Brickebackens skolor
och haft lektioner. Under slutet av vårterminen besökte sexorna oss på 7-9 under
tre dagar. De fick då tillfälle att lära känna skolmiljön och sina blivande lärare.
5 av 17
Resultat
Vid kontakter med vårdnadshavare har framkommit att de är positiva till
introduktionssamtalet och arbetsportfolion, inklusive informationsbrevet.
Många, såväl elever som vårdnadshavare, upplever att de är mer förberedda inför
utvecklingssamtalen. Detta har framkommit genom muntliga kontakter.
Öppet Hus-kvällen var välbesökt vad gäller våra egna elevers familjer.
Skolråd, elevråd, klassråd och matråd har genomförts, men vi anser att dessa råd
skulle kunna vidareutvecklas och bli mer levande forum för elevers och föräldrars
inflytande.
Av eleverna på 7-9 hade c:a 50 stycken valt fotbollsprofil, c:a 15 stycken
innebandyprofil och c:a 40 stycken mediaprofil. Genom starten av mediaprofilen har
eleverna getts ytterligare ett tillfälle att fördjupa sig.
Sett över tid från år 7 till år 9 utvecklar och förbättrar de flesta elever sin förmåga att
planera och utvärdera sitt eget arbete.
Eleverna och vi upplever att skolstarten förenklas genom att de redan träffat de flesta
av sina nya lärare och att de hittar bra i skolan.
Analys
Arbetet med introduktionssamtalet och arbetsportfolion har gått bra, uppslutningen och
engagemanget har varit gott. Anledningar till detta tror vi är att personlig kontakt har tagits med
varje familj, lärarna har varit tydliga med vad som förväntas av hemmet och eleven, och vad de
kan förvänta sig av skolan.
Det har varit god uppslutning på utvecklingssamtalen. Förberedelsearbetet inför skrivandet av
IUP har varit ett stöd för både elever, vårdnadshavare och lärare.
Öppet Hus var välbesökt vad gäller våra egna elever med familjer, dock har det varit svårt att
locka hit elever och föräldrar från år 5 och 6 på Almbro skola.
Uppslutningen på vanliga föräldramöten har varierat. Vi tror att samverkansformer som är
mer personliga, som utvecklingssamtalet och introduktionssamtalet, upplevs som obligatoriska
och mer viktiga, medan den sociala strukturen som vi har i vårt upptagningsområde medverkar
till att många föräldrar upplever möten i större samlingar som obekväma på olika sätt.
Vi tror att den sociala strukturen hos många av våra familjer kombinerat med det övriga
samhällets syn på Brickebacken som bostadsområde (i negativ bemärkelse) gör att många
elever och vuxna i Brickebacken känner en uppgivenhet inför att engagera sig i skolfrågor och
se en möjlighet till påverkan eller förändring.
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
____________________________________________x___________________________
Åtgärd
Under vårterminen 2008 vill vi påbörja ett arbete för en förbättrad kontakt och relation
till föräldrar och elever i Brickebackens skolas upptagningsområde (t.ex Almbro, Norra
Bro, Gällersta, Brickeberg). Vi vill på detta sätt få fler elever med olika bakgrund att
välja Brickebackens skola 7-9. Genom detta skulle den sociala mångfalden öka på
skolan och vi skulle förhoppningsvis få en större andel engagerade föräldrar och elever,
som skulle kunna fungera som en stabiliserande faktor i skolan.
6 av 17
5. Verksamhetsmål PN – Kunskap
Andelen elever som lämnar grundskolan med godkända betyg ska öka.
Andelen elever som uppnår de nationella målen i svenska, engelska och matematik
i skolår 5 och 9 ska öka.
Mål
Vårt mål är att uppnå en ökad måluppfyllelse och en mer likvärdig bedömning.
Processen
Vi har lagt stor vikt vid målsättningsarbete. Lärarna har jobbat med att
tydliggöra mål och kravnivåer i sina ämnen för eleverna. Elevernas
handledningstid har under året utökats till 50 minuter per vecka. Under
handledningstiden har eleverna tränats i att planera, utvärdera, sätta mål. I
arbetsenhet AB har samtliga elever även dokumenterat sina arbeten i en
portfolio. PBS-arbetet i arbetsenhet AB har under året handlat om att
vidareutveckla och ta fram en tydlig mall för hur portfolioarbetet ska gå till.
Eleverna dokumenterar sin målsättning och förvarar en kopia av sin IUP i sin
arbetsportfolio (pärmen) och en kopia hos mentorn. PBS-arbetet dokumenteras
av varje lärgrupp.
Under året har samtliga elever på skolan skrivit en individuell utvecklingsplan.
Elev, vårdnadshavare och lärare har tillsammans formulerat innehållet i
IUP:n. Som förberedelse inför skrivandet har samtliga parter tagit del av lärarnas
omdömen och elevens egen målsättning, såväl vad gäller målen i de olika
ämnena, som den sociala delen. I slutet av vårterminen utvärderades IUParbetet i arbetslagen, muntligt eller skriftligt.
Vi har haft två lärartjänster med speciell inriktning på att stötta de elever som av
olika anledningar inte klarar allt skolarbete i klassrummet. En person har jobbat
med en ”Lilla H-grupp”, med inriktning mot elever som av sociala skäl inte
fungerar i en klassrumssituation. Den andra personen har haft en ”Lilla Ugrupp”, som stöttat elever med olika inlärningssvårigheter.
Under eget-arbete-tid har smågrupper av elever skapats för att ge möjlighet till
extra stöd och hjälp i t ex matematik och engelska.
Lärarnas resurstid har fördelats på de lektioner där de behövts bäst.
En del av en lärartjänst har avdelats till att fånga upp, d v s i vissa fall
gå hem och hämta, de elever som valt att inte gå in på lektioner eller inte
komma till skolan.
Vad gäller de nationella proven, har de elever som inte klarat hela eller delar av
ett prov, getts möjlighet att få extra stöd och hjälp för att vidareutveckla sina
kunskaper i det denne ej uppnått godkänt resultat i. Tid till detta stöd har tagits
på språkvalslektioner och eget-arbete-tid.
Vi har jobbat med teman och ämnesövergripande arbeten. Vi dessa arbeten har
teoretiska och praktisk-estetiska ämnen integrerats för att ge större helhet och
större möjlighet att använda sina olika kunskaper teoretiskt och praktiskt.
7 av 17
PBS-arbetet i arbetsenhet C har under året handlat om att hitta nya arbetssätt och
metoder för att nå de elever som har allt svårare att klara skolans mål. PBSarbetet dokumenteras av varje lärgrupp.
Under året har en satsning på elevens val och skolans profiler gjorts. Tiden har
utökats till två klocktimmar per vecka. Utöver de tidigare profilerna innebandy
och fotboll har en profil med inriktning på media startats. Lärarna i
mediaprofilen har fått fortbildning i ämnet. På detta vis har eleverna fått större
möjlighet till valfrihet, d v s fördjupa sig i det som de är intresserade av.
Beroende på inriktning och val har eleverna också fått mer tid för praktiskestetisk verksamhet eller mer fysisk aktivitet.
Rektor och utvecklingsledare har under året deltagit i en utbildning kring
kunskap och bedömning som anordnats av Örebro kommun och Örebro
universitet. Kunskaperna från denna utbildning har delvis delgetts övrig personal
vid ämneskonferenser under året.
Under höstterminen träffades lärare från hela Sydost i ämnesgrupper, för att ha
en diskussion kring kunskap och bedömning.
Samtliga lärare fick utbildning kring kunskap och bedömning under en
fortbildningsdag på vårterminen, då föreläsaren Mats Lantz bjöds in och talade
om detta.
Resultat
Om kunskap ska avläsas endast genom att studera betygsstatistik och resultat av
nationella prov, var det resultat Brickebackens skola uppnådde under året naturligtvis
inte det allra bästa. Vi kan där avläsa att en hel del elever inte uppnådde de mål de ska i
år nio. Om man å andra sidan vet vad som ligger bakom de resultat som uppnåddes kan
man se en helt annan sida av saken. Eleverna på skolan kommer till en del från sociala
miljöer där skolan och studier inte är självklara och viktiga delar av livet. En del
kommer från familjer med stor problematik av olika slag. En del kommer från andra
länder och har ett annat modersmål än svenska. Delar av de sistnämnda har kanske varit
mycket kort tid i Sverige. Många i dessa olika kategorier får kämpa mycket hårt för att
nå målen. Många når inte ända fram trots en stor arbetsinsats. Andra orkar inte kämpa,
trots hjälp och stöd, då orsaken till problemen inte finns i skolan utan i någon annan del
av elevens liv. Med detta i åtanke bedömer vi att vi nått ett gott resultat vad gäller
kunskaper.
Analys
Målsättningsarbete har i stort sett fungerat bra. Alla elever har jobbat med målsättning och fått
en större medvetenhet om vad de måste kunna och vad de måste satsa på för att nå sina mål. De
elever som använder portfolio blir ofta skickliga på att se sin egen kunskapsutveckling. De blir
också bra på att presentera sina egna arbeten och beskriva vad de är bra på och vad de behöver
utveckla vidare.
Skrivandet av IUP har också lett till att alla elever varit tvungna att tänka till inför sin egen
situation och tillsammans med vårdnadshavare och mentor, formulera sina mål. Detta har
skapat ett större medvetande hos alla parter om elevens situation.
Såväl Lilla U som Lilla H har fungerat bra. Samarbetet med de lärare som ansvarar för de två
grupperna och klassernas lärare har fungerat bra. Arbetet i grupperna har bedrivits med
ambitionen att eleverna ska ha en förankring i sin klass och delta i det som är möjligt i klassen,
för att sedan ha möjlighet till extra stöd och hjälp i den mindre gruppen.
De flesta elever som erbjudits extra stöd och hjälp under eget-arbete-tid har varit positiva,
tagit emot hjälp och jobbat bra.
8 av 17
Vad gäller de elever som behövt extra hjälp för att komplettera missade delar av de
nationella proven har de i de flesta fall jobbat målmedvetet med att vidareutveckla de delar de
inte uppnått godkänt i.
Många av våra elever trivs med praktisk-estetisk verksamhet samt fysisk aktivitet. Genom
våra profiler och genom att integrera teoretiskt arbete med praktiskt-estetiskt arbete i teman och
ämnesövergripande arbeten, upplever vi att skapar förutsättningar för mer lustfylldhet för
eleverna och i och med detta en positivare inställning till skolan och skolarbete som i sin tur
kan leda till ökad måluppfyllelse.
Fortbildningsdagen med Mats Lantz kring kunskap och bedömning upplevdes som positiv
och givande av de flesta.
Trots att största delen av det arbete som gjorts under året blev bra, måste vi ändå konstatera att
ett antal elever inte nådde upp till målen. En orsak till detta är den sociala sammansättningen i
våra elevgrupper. Att en elev inte uppnår godkänt och inte heller tar emot den hjälp som
erbjuds för att få en möjlighet att klara godkänt, är i stort sett aldrig ett pedagogiskt problem. I
de allra flesta fallen är det ett socialt problem. Ofta kan vi konstatera att det handlar om en elev
som har goda förutsättningar att klara målen rent kunskapsmässigt, men andra faktorer i
elevens tillvaro gör att skolan, studier och betyg inte prioriteras. I många av dessa fall
sammanfaller föräldrarnas inställning till skolan med elevens. Något stöd från föräldrarnas sida
är då svårt att räkna med. En annan orsak till att elever inte når målen kan vara att de nyligen
kommit till Sverige från ett annat land och har ett annat modersmål än svenska.
Den fortbildning som rektor och utvecklingsledarna deltog i kring kunskap och bedömning
under året har endast delvis återkopplats till övrig personal. Fortbildningen upplevdes som svag
i konturerna och som att den inte tillförde så många nya synvinklar på ämnet. På grund av detta
har det inte funnits så mycket att delge övrig personal. En plan för hur arbetet kring detta ska gå
vidare har dock tagits fram.
Bedömning
(Mät ut på skalan hur ni bedömer måluppfyllelsen för skolans totala kunskapsutveckling)
i låg grad
delvis
i hög grad
helt
_______________________________________________x________________________
Åtgärd
Under läsåret önskar vi att ett förbättrat och utökat samarbete mellan skolan och de
sociala myndigheterna vore möjligt. Den problematik som finns bland våra elever är
sällan ett isolerat skolproblem. Ofta är det problem i andra delar av elevens liv som
visar sig i skolan, t ex genom en hög frånvaro. För att lösa detta skulle ett samarbete
kring olika delar av elevens liv, där alla parter drar åt samma håll och har samma mål,
behövas.
Vad gäller den pedagogiska delen, finns en utbredd önskan hos personalen att arbeta
för att hitta nya förhållningssätt och metoder för att nå de elever vi hittills haft svårt att
nå. Lärarna kommer under att stäva mot att vidareutveckla detta.
9 av 17
6. Verksamhetsmål PN – Jämställdhet och mångfald
Skolan och fritidshemmet ska arbeta med attityder och en värdegrund som främjar ett jämställt
förhållningssätt.
Skolan ska omgående för elever i grund- och gymnasieskolan tillhandahålla studiehandledning på
modersmål när eleverna behöver det.
Mål
Skolans egna mål överensstämmer med verksamhetsmålen.
Processen
Brickebackens skola är en mångkulturell skola, där mångfald är ett naturligt
inslag i den vardagliga miljön.
Likabehandlingsplanen upprättades under höstterminen 2006. Samtlig personal
har medverkat i en del av arbetsprocessen under en fortbildningsdag. Planen har
skickats hem till alla elever och den har arbetats igenom i alla klasser. Denna
kommer att utvärderas, tidpunkt för detta är ej fastställd.
Samtliga klasser har fått en genomgång av likabehandlingslagen.
Lärarna på skolan har strävat efter att agera och förhålla sig på ett sätt som
främjar jämställdhet och mångfald i det vardagliga skolarbetet. Ett konkret
exempel på detta är att pedagoger vid samtal och diskussioner i elevgrupper har
fördelat ordet på ett sådant sätt att alla fått komma till tals i klassrummet. Detta
kan till exempel göras genom att ordet fördelas rättvist mellan flickor och
pojkar. Vi har också försökt uppmuntra tysta elever att komma till tals genom att
ge ordet till dem fast själva inte begärt det. Genom detta hoppas vi att de tysta
eleverna allt eftersom tränas i att ta större utrymme.
Ämnet svenska som andraspråk har lästs integrerat med svenska.
I ämnena so och svenska har frågor som berör jämställdhet och mångfald
behandlats under året inom olika arbetsområden. Exempel på frågor som tagits
upp är: Vem/vilka har makten? Hur kommer det sig att det finns fler manliga än
kvinnliga författare? Vad är skillnaden mellan jämställdhet och jämlikhet? Hur
ser arbetsmarknaden ut för män och kvinnor? Har den etniska bakgrunden någon
betydelse på arbetsmarknaden? Vilka roller har män och kvinnor inom olika
religioner?
I år nio har eleverna under arbetsområdet andra världskriget jobbat med frågor
kring nazism, rasism och människors lika värde. Niondeklasserna hade under
vårterminen besök av Mitek Groscher, som berättade om sina upplevelser som
koncentrationslägersfånge i Polen under andra världskriget. Eleverna har
dokumenterat detta arbete på olika sätt.
I år 8 har vi arbetat med ett temaarbete kring relationer, där jämställdhetsfrågor
har berörts.
År sju och åtta har varje vecka haft ämnet livskunskap på schemat. Där
behandlas frågor kring relationer och attityder.
De elever som haft behov av det har erbjudits studiehandledning på sitt
modersmål.
Vi har nolltolerans kring grovt och kränkande språkbruk.
10 av 17
Resultat
Vår uppfattning är att många elever med svenska som andraspråk har upplevt det som positivt
att integreras i den ordinarie svenskundervisningen.
Under arbetet kring andra världskriget visade eleverna ett stort intresse och engagemang och
särskilt besöket Mitek Groscher uppskattades.
Även temaarbetet kring relationer upplevdes enligt utvärdering som positivt och givande av
eleverna.
Analys
Vi anser att vi har arbetat aktivt kring dessa frågor, och även om det mesta arbetet har tagits
emot positivt av eleverna kan vi inte se något mätbart resultat över tiden. Ytligt sett bidrar
mångfalden till en öppen attityd och att olikheter respekteras, men vid djupare diskussioner
framkommer ofta fördomar kring frågor som religion, sexualitet, etnisk tillhörighet,
kvinnor/män mm. Att vi inte uppnått önskvärda resultat kring detta trots det arbete vi lägger ner
tror vi beror på att detta inte är ett isolerat skolproblem. Problemet finns mer eller mindre i
samhället i stort, och den sociala strukturen i Brickebacken medverkar på olika sätt till att
problemet är svårt att lösa enbart genom skolinsatser.
Vad gäller studiehandledning på modersmål har de elever som så behövt, fått det.
Bedömning
(Mät ut på skalan hur ni bedömer måluppfyllelsen för jämställdhetsarbetet)
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_________________________x_______________________________________________
(Mät ut på skalan hur ni bedömer måluppfyllelsen för modersmål och studiehandledning)
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
___________________________________________________________________x_____
Åtgärd
Vi kommer under läsåret att fortsätta arbeta kring dessa frågor på ett liknande sätt som
tidigare. Med de resurser vi har känner vi att vi inte kan göra så mycket mer än vad vi
gör i dessa frågor.
11 av 17
7. Verksamhetsmål PN – Trygghet och rättvisa
Skolan och fritidshemmet ska fortsätta arbeta för en trygg miljö som utmärker sig av en demokratisk värdegrund, fri från mobbning och kränkande behandling.
Alla enheter har under 2007 likabehandlingsplaner där elever, personal samt föräldrar aktivt
deltar i arbetet och är överens om värdegrundsfrågorna.
Mål
Miljön i skolan ska präglas av trygghet och demokratiskt tänkande. Skolan ska
också arbeta mot mobbing och kränkande behandling.
Processen
Vår Likabehandlingsplan upprättades under höstterminen 2006. Samtlig
personal har medverkat i en del av arbetsprocessen. Planen har skickats hem till
alla elever och den har arbetats igenom i alla klasser. Denna kommer att
utvärderas, tidpunkt ej fastställd.
Samtliga klasser har fått en genomgång av likabehandlingslagen.
Vi har fortsatt arbetet med kamratstödjare i alla klasser. Alla elever som är
kamratstödjare har regelbundet träffats tillsammans med ansvarig personal.
Eleverna har också genomgått en kamratstödjarutbildning, samt fortlöpande fått
extern utbildning från t ex unga brottsoffer, ungdomsenheten, skolans kurator.
År 7 och 8 har haft Livskunskap på schemat, 40-60 min/vecka. År 7 har bland
annat arbetat mycket med Steg för steg som i grunden är ett drogförebyggande
material/arbetssätt och handlar om att ta ställning och att kunna säga nej till
alkohol, droger och negativt kamrattryck. I år 8 har mycket av arbetet kretsat
kring praon, t ex hur man beter sig i olika situationer, och man har arbetat med
bl.a. värderingsövningar och forumteater. Ämnesansvariga har under året fått
vidareutbildning kring likabehandlingslagen och om Steg för steg-materialet (av
Effa-gruppen).
Vi har arbetat aktivt med elevvårdsfrågor och har haft regelbundna
elevvårdsträffar i arbetslagen. Vid dessa tillfällen lyfts elevärenden av
pedagogisk eller social art, och eventuella åtgärder diskuteras och verkställs
sedan, efter att åtgärdsprogram har skrivits. Arbetslagen har en tydlig arbetsgång
från överlämnande, IUP, årgärdsprogram och EVK till i slutänden eventuella
remisser. Varje mentor gör tjänsteanteckningar kring beslut som gäller dennes
elever. Dokument diarieförs och arkiveras enligt gällande bestämmelser.
För att öka tryggheten för eleverna på rasterna har lärarna på skolan haft vardera
ca 30 min schemalagd rastvakt/vecka.
De flesta i skolans personal äter skollunch tillsammans med eleverna, vilket
bidrar till ökad ordning och trygghet i och runt matsalen.
Klassråd, elevråd, skolråd och matråd har regelbundet genomförts under året.
Klassråden och elevråden leds av elever. Dessa möten protokollförs.
På skolan finns ett trygghetsteam som på F-9 består av rektorer, kurator,
specialpedagoger och lärare. De som på 7-9 arbetar direkt med
mobbningsärenden är specialpedagog, SYV och skolsköterska. Metoden som
har använts för detta arbete är en modifiering av Farstamodellen. Dokumentation
har skett genom en ingripandeblankett där man gör skillnad på allvarsamtal och
mobbningssamtal.
12 av 17
En enkätundersökning som handlade om trygghet och trivsel i skolan har
genomförts bland eleverna.
Resultat
Resultatet från enkäten visar att på det stora hela är trivseln på skolan mycket god.
Eleverna känner sig trygga i relationerna till kamrater, mentor och övriga lärare. De som
varit i kontakt med trygghetsteamet tycker att detta fungerar bra. Eleverna är också
mycket nöjda med sina lärare och alla elever uppger att de har en eller flera personer att
vända sig till om de har problem. Få elever upplever sig mobbade.
Det finns vissa situationer under skoldagen och platser som eleverna vistas på under
skoldagen som gör att de känner sig mindre trygga. Detta handlar främst om
omklädningsrummen och duscharna vid idrotten, toalettbesök samt den allmänna miljön
som eleverna ibland upplever som skräpig och smutsig. För övrigt upplevde eleverna att
det var för få vuxna synliga i korridorerna på rasterna.
Analys
Vi har ett mycket gott samarbete mellan lärarna och trygghetsteamet som är mycket snabba
med insatser och åtgärder när så behövs. Detta tror vi har bidragit till att resultatet varit gott i
trygghetsteamets enkät.
7-9 har under året haft en skolsköterska på heltid vilket varit positivt eftersom hon ingår i
trygghetsteamet. Utöver sina ordinarie sjuksköterskeuppgifter har hon varit delaktig i
Livskunskap på skolan samt haft en viktig social funktion för många elever som ofta söker upp
henne för samtal och kontakt.
Trots att lärarna haft 30 minuters rastvakt var per vecka upplever många elever att det sällan
är lärare synliga i korridorerna.
De flesta problem som eleverna upplever i samband med toalettbesöken grundar sig på
beteenden hos eleverna, t ex nedskräpning, ryck i dörrhandtagen och kiss på golvet.
Bedömning
(Mät ut på skalan hur ni bedömer måluppfyllelsen för trygg miljö)
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_____________________________________________x___________________________
Åtgärd
När vi planerar vårt rastvaktsschema i början på höstterminen kommer vi att på ett
bättre sätt synkronisera lärarnas rastvaktstider med elevernas raster, så att tiderna
läggs ut där behovet är störst. Vi vill att flera lärare är ute tillsammans då många
elever har rast samtidigt. Vi kommer också att utöka tiden för rastvakterna. Vi
hoppas att detta leder till att eleverna upplever att fler lärare är synliga på rasterna
och att de känner en ökad trygghet med detta.
Vi kommer under höstterminen att följa upp trygghetsteamets enkät i alla klasser
med avseende på frågan om tryggheten kring toalettbesök. Vi kommer också att
initiera elevrådet i frågan. Då den mesta kritiken kring toaletterna handlar om
elevers beteende tycker vi att det är nödvändigt att involvera eleverna i detta arbete.
Vår målsättning är att detta skall leda till att de elever som missköter sig kommer att
förändra sitt beteende och att alla elever kommer att känna sig trygga då de nyttjar
toaletterna.
13 av 17
8. Verksamhetsmål PN – God miljö
Skolan och fritidshemmet ska särskilt arbeta med frågor som visar samband mellan vårt
agerande i vardagen och möjligheten att åstadkomma en globalt ekologisk hållbar
utveckling.
Mål
Skolans egna mål överensstämmer med verksamhetsmålen.
Processen
Inom projektet Framtidsskolan på Brickebackens skola F-9 finns en arbetsgrupp
som är inriktad på miljö. Gruppen har under året gjort en inventering av vad som
behöver åtgärdas i vår närmiljö. På Brickebackens skola 7-9 har de flesta brister
som upptäckts också åtgärdats under året. Framtidsskolans arbete dokumenteras
fortlöpande genom protokoll vid de olika gruppernas möten.
Eleverna har dagligen under läsåret varit delaktiga i skolans fysiska arbetsmiljö
genom att i mindre grupper haft ansvar för viss lättare städning av skolan.
Möjlighet till sopsortering finns på olika platser i skolan.
Resultat
Genom Framtidsskolans arbete har vissa brister i den fysiska arbetsmiljön upptäckts
och åtgärdats.
Trygghetsteamet genomförde under läsåret en elevenkät där det framkom att vissa
miljöer upplevdes som stökiga, smutsiga och otrygga.
Analys
Eleverna har varit delaktiga i städningen men det har funnits svårigheter att motivera
dem till detta och det finns fortfarande mycket att förbättra vad gäller deras attityd och
ansvarstagande gentemot nedskräpning och städning. Vi upplever att nedskräpningen av
skolan bara är en liten del av ett större samhällsproblem. Vi arbetar utifrån de resurser
och förutsättningar vi har, men som vi anser är otillräckliga inom många områden. Vår
strävan är att alla elever ska ta ansvar för vår gemensamma närmiljö, vilket vi tror är
grunden för ett större och vidare ansvarstagande i miljöfrågor.
Bedömning
(Mät ut på skalan hur ni bedömer måluppfyllelsen för god miljö)
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_________________________x______________________________________________
Åtgärd
Nedskräpningen i skolan är ett problem, men som tidigare nämnts tror vi inte att
detta är specifikt för skolans värld. Vi arbetar aktivt med dessa frågor utifrån de
resurser vi har, och vi kommer under läsåret att fortsätta arbeta med detta på ett
14 av 17
liknande sätt som tidigare. Vår strävan är att både lärare och elever under läsåret
skall uppleva att skolan är renare och fräschare.
9. Verksamhetsmål PN – Hälsa
Goda levnadsvanor och fysisk aktivitet ska främjas. Skoldagarna/tiden ska planeras så
att upplevelsen av stress minskar. Flickors upplevelse av stress ska särskilt uppmärksammas.
Mål
Skolans egna mål överensstämmer med verksamhetsmålen.
Processen
Skolan har fortsatt med sin idrottsprofil, med inriktning fotboll eller innebandy.
De elever som deltagit i dessa inriktningar, har utöver profilpassen, haft två
ordinarie idrottslektioner per vecka. Sammanlagt har dessa elever alltså deltagit i
fysiska aktiviteter fyra gånger per vecka.
En ny profil med inriktning mot media startades under året. De elever som
deltagit i denna profil har fått möjlighet att ägna sig åt och fördjupa sig i
skapande vad gäller film, bild och text. Detta har bidragit till ökad kreativitet,
lustfylldhet och glädje i elevgruppen.
För att minska upplevelsen av stress för eleverna har vi samordnat prov och
inlämning av elevarbeten, genom att föra in slutdatum på ett provschema.
I år 7 och 8 har eleverna haft ämnet livskunskap på schemat en gång i veckan. I
år sju har eleverna arbetat mycket med Steg för steg, som är ett
drogförebyggande arbetsmaterial. Livskunskap som ämne berör i största
allmänhet elevernas psykiska välmående.
Vi har haft friluftsdagar under året, t ex bad på Gustavsvik och skridskor på
Vinterstadion.
Ett ämnesövergripande arbete med temat relationer har genomförts i år 8. NOlärarna har tillsammans med vårdcentralens barnmorskor, utarbetat en skriftlig
plan för arbetet kring sex och samlevnad/relationer som klasserna jobbat enligt
under året. Inom temat har vi även haft ett samarbete med killmottagningen
Knuffen.
Skolan har inte tillåtit godis och läsk på lektionstid.
Skolan erbjuder frukost till eleverna.
Ett drogförebyggande arbete i samarbete med familj- och ungdomsenheten
genomfördes under vårterminen. Såväl elever som föräldrar fick information.
Resultat
Något arbete riktat direkt mot flickors stressupplevelse har inte genomförts.
Ett direkt resultat av skolans idrottsprofil är att fler elever har mer fysisk aktivitet än
de annars skulle ha haft.
Genom att servera skolfrukost har fler elever ätit på morgonen innan skoldagens
början.
Resultatet av de arbeten som berör hälsa är i övrigt svåra att mäta resultatmässigt. Vi
inväntar nästa års brukarenkät för att avläsa ett mer mätbart resultat.
Analys
15 av 17
Fotbolls- och innebandyprofilerna har fungerat bra. Många av eleverna har ett stort
idrottsintresse som de fått möjlighet att ägna sig åt. Detta bör ha bidragit till ett ökat
välbefinnande.
Mediaprofilen har varit under uppbyggnad. Undervisande lärares bedömning är att de elever
som deltagit till största delen känt arbetsglädje.
Provschemat har bidragit till att större arbetsuppgifter och prov spridits ut mer. Detta bör ha
bidragit till minskad stress för eleverna.
Lärarnas bedömning är att våra elever konsumerar mycket godis och läsk under skoldagen,
dock inte under lektionstid. En anledning till detta är skolans placering i en centrumanläggning
med närhet till såväl livsmedelsaffärer, som kiosk och kafé.
Temaarbetet kring relationer brukar alltid väcka stort intresse och engagemang hos eleverna.
Vår förhoppning är att arbetet leder till att besök hos barnmorskan eller Knuffen ska upplevas
som mer naturligt i framtiden.
Många av delarna i elevernas tillvaro som berör hälsa, är inte isolerade skolproblem. Stor
konsumtion av sötsaker av olika slag och alltför lite fysisk aktivitet är ett problem som finns i
samhället i stort. Ett högt uppdrivet tempo som leder till stress är inte heller det ett problem
som enbart berör skolan. Även detta problem finns i dag i samhället i stort. Med detta i åtanke,
samt med tanke på hur vårt elevunderlag och våra resurser ser ut, tycker vi att vi lyckats uppnå
målen för hälsa bra.
Bedömning
(Mät ut på skalan hur ni bedömer måluppfyllelsen för arbete med att motverka stress)
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
____________________________________________x___________________________
Åtgärd
Eftersom vi tidigare inte koncentrerat oss särskilt på flickors upplevelse av stress,
kommer vi under året att stäva mot att sätta fokus på detta. I övrigt kommer vi att, i stort
sett, fortsätta arbeta på samma vis som tidigare med dessa frågor. Som tidigare nämnts
är dessa frågor inte enbart skolproblem. Samhället som helhet påverkar elevernas
inställning i dessa frågor. Vi i skolan kan endast bidra med vår del i problematiken.
16 av 17
10. XXXskolans mål – (Eventuellt eget mål)
Mål
-
Målet/målen konkretiserade för verksamheten. (Verksamhetsplanens mål)
Processen
-
Hur har vi arbetat för att uppnå målen?
Vilken kompetensutveckling för att uppnå målen har varit nödvändig?
Hur ser dokumentationen ut?
Resultat
-
Hur ser resultatet ut och hur har vi mätt det?
Analys
(Hur har förutsättningarna, arbetet med måluppfyllelsen (processen) och utvecklingsinsatserna
påverkat resultatet? Används resurserna rätt? Finns det kompetensbrist? Brister det i det
pedagogiska arbetet/arbetsformerna? Har vi rätt organisation?)
-
Vad gick bra och varför?
Vad blev fel/mindre bra och varför?
Bedömning
(Mät ut på skalan hur ni bedömer måluppfyllelsen för ……..)
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
________________________________________________________________________
Åtgärd
(Åtgärderna lyfts in i nästa verksamhetsplan. Skriv som ”TÖFTade” mål dvs
Tidsangivet – Önskvärt – Framtida – Tillstånd)
-
Detta område bör vi förbättra
På detta sätt ska vi gå vidare
17 av 17
