Studsmatta MSB 2010-08-01 Kontaktperson: [email protected] 6 000 Skattat antal skadade 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Skattat antal skadade under åren 2000 till 2009. Källa: IDB 2000 – 2009, Socialstyrelsen, EpC. Olyckor i samband med lek på studsmatta I reklamen för studsmattor anges ofta att de inte är farligare än andra fritidsaktiviteter som cykling, skateboard och olika lagidrotter. Den här typen av jämförelser är som att jämföra äpplen med päron. Olika fritidsaktiviteter ger upphov till olika typer av skador, de utövas under olika lång tid, de utövas olika av flickor och pojkar och de utnyttjas framför­ allt olika i olika åldrar. Studsmattor används ofta av mindre barn. Vanligaste skadorna är överansträngningar, frak­ turer och stukningar. Oftast inte livshotande men skadorna kan bli rätt besvärliga. Vanligaste orsaken till olyckor på studsmatta är att flera barn hoppar samtidigt. Då är det mycket lätt att falla på varan­ dra, bli skallad, slå i rygg eller huvud mot stålställ­ ningen runt mattan eller falla av studsmattan. Om stora barn hoppar tillsammans med mindre barn är risken stor att de små, lättare barnen flyger av studsmattan och slår i marken med väldig kraft. I ovanstående diagram visas hur antalet personer som uppsökt en akutmottagning efter att de skadat sig på studsmattor i bostadsområden har ökat under perioden 2000 till 2009. Att det är mest yngre barn som skadar sig framgår i diagramet på nästa sida. Medelåldern ligger på 11 år. Det är fler flickor än pojkar som skadar sig i de yngre åldersgrupperna. Studsmatta MSB 2010-08-01 Kontaktperson: [email protected] 30 Andel skadade (procent) Pojkar Flickor 25 20 15 10 5 0 00-04 05-09 10-14 15-19 20-24 Ålder Andel skadade till följd av olyckor med studsmatta efter ålder och kön. Källa; IDB 2006 – 2008, Socialstyrelsen, EpC. De kroppsdelar som oftast utsätts för skador är fotleder, fötter, fingrar, underarmar och handleder, men även nacke och huvud. Både vrickningar/ stukningar och frakturer är vanliga. Den vanligaste mekanismen/orsaken bakom skadan är slag eller stöt på grund av fall, därefter följer överansträngning och kollision/kontakt med andra personer. Mekanism eller orsak Procent Akut överansträngning 23 Klämning, skärning eller stick 1 Slag eller stöt på grund av fall 52 Slag eller stöt på grund av kontakt med föremål eller person 14 Nästan 10 procent av de skadade blir inlagda på sjukhus och 5 procent blir remitterade för fortsatt vård. Rätt använd är studsmattan bra för balans, koordination och kondition. Den är dessutom rolig. Det ska inte finnas något mellanrum mellan ram och den matta man hoppar på. Man ska inte kunna ramla ned i något mellanrum. En vadderad ram (kantskydd) är nödvändigt. Det bästa är om barnen hoppar en i taget och att de små barnen ska vara under uppsikt av vuxen person. Fler än två barn bör aldrig vara på mattan samtidigt. De bör dessutom vara ungefär lika stora och ha ögonkontakt. Det finns skyddsnät som kan monteras på studsmattan för att förhindra att barnen trillar av. Underlaget kring mattan ska vara mjukt (gräs). Studsmattan ska placeras långt från träd och andra hårda föremål. Hoppa inte när mattan är våt. Låt inte barnen äta när de hoppar, de sätter i halsen. Låt inte barnen ha hårda leksaker med på mattan, de kan skada sig. Små barn och ovana personer ska definitivt inte hoppa på knäna. Däremot går det bra att hoppa på rumpan, ryggen och magen när man har lärt sig att behärska hoppningen på fötter. Ju större studsmatta desto mindre riska att hoppa av. Ett sätt att minska riskerna är att gräva ner studsmattan i marken så den får samma höjd som den omgivande marken.