Våld i nära relationer
Vad är VKV?
Vårdsamverkan Fyrbodal 4/124/12-2012
Ett kompetenscentrum som
samlar, skapar och sprider
kunskap.
Tove Corneliussen,
Corneliussen, utbildningsledare, Vä
Västra
Götalandsregionens kompetenscentrum om
våld i nä
nära relationer, VKV
VKV
Vi är till för hälso- och
sjukvården inom
Västra Götalandsregionen.
VKV
Forskning, utveckling
Utbildningar, information
Portal med hjälpguide, filmer,
kalendarium etc
Utbildningar, seminarier, medverkan
i högskoleutbildningar
Initiera, bedriva och förmedla
forskning
www.valdinararelationer.se
VKV
Riktlinjer kring handläggning
vid sexuella övergrepp
VKV
Varför ska vi göra något?
Hälsolso- och sjukvå
sjukvården
• Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem.
Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten 2009. s.347
Mål enl. HSL 1982:736: ”En god hälsa och vård på lika
villkor för hela befolkningen.”
• Hälso- och sjukvården är ofta den första instans som
våldsutsatta personer söker sig till.
Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK). Våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation. (2006)
•
•
•
•
•
• Våldet är ofta en bakomliggande orsak till andra ospecifika
symptom.
Krantz, Gunilla, Östergren, P.O.The association between violence victimisation and common
symptoms in Swedish women. Journal of epidemiology and community health. - 0143-005X. ;
54(2000):11, s. 815-821
• Barn som lever med våld far illa och löper ökad risk för framtida
ohälsa.
Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten 2009. s. 255
VKV
VKV
Upptäcka/identifiera
Behandla/stödja/motivera
Dokumentera skador/spårsäkra/rättsintyg
Vägleda/hänvisa till andra hjälpinstanser
Samverka
Vad är våld?
Frihet från våld - en mänsklig rättighet!
”Varje könsrelaterad våldshandling som
resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada
eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana
handlingar, tvång eller godtyckligt
frihetsberövande, vare sig det sker i det
offentliga eller privata livet.”
”Våld är varje handling riktad mot en annan
person, som genom att denna handling
skadar, smärtar, skrämmer eller kränker får
denna person att göra något mot sin vilja eller
avstå från att göra något den vill”.
FN 1993, Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor
Per Isdal, Meningen med vold, 2001
VKV
VKV
Vad är våld?
Fysiskt våld
Psykiskt våld
Sexuellt våld
Utdrag ur: Dubbelt utsatt
VKV
VKV
Prevalens i Norden
Land/år
Antal
Ålder
Prevalens u.
livstid %
Finland 1997
4955
18-74
40
Sverige 2001
6926
18-64
46
Sverige 2000
9845
65-80
16 (kv)
13 (m)
Danmark
2003
3552
18-70
50
Norge 2004
2407
20-55
51
LHBT (Sv)
2005
2000
25
Det anmälda våldet ser olika ut
Män
• Utsätts av andra män.
• Utsätts utomhus.
• Utsätts av någon okänd
• Våldet är en
engångsföreteelse.
• Ofta två anmälningar per
brott.
Källa: BRÅ
VKV
Källa: NCK 2011
VKV
Kvinnor
• Utsätts av män.
• Utsätts inomhus.
• Utsätts av någon man
känner
• Våldet är ofta upprepat.
• Stort mörkertal.
Våld mot mä
män i heterosexuella
förhå
rhållanden
Våld mot mä
män i heterosexuella
förhå
rhållanden, forts
• Män mest utsatta för psykiskt och även fysiskt våld,
vilket oftast är förhållandevis mindre allvarligt (Katz,
x Män blir utsatta i situationer av ”våldsamt motstånd”,
följt av ”situationsbetingat våld” och även av
”ömsesidigt våld och kontroll”. Däremot blir
heterosexuella män sällan utsatta i situationer av s.k.
”intim terrorism” (Johnson 2006).
Kuffel et al. 2002; Cercone, Beach et al. 2005).
• Män blir sällan utsatta för sexuella våldshandlingar
(Rennison and Planty 2003; Rhodes, Houry et al. 2009; Tanha, Beck et
al. 2010; Black 2011)
VKV
VKV
Våld mot mä
män i heterosexuella
förhå
rhållanden, forts
Våld mot mä
män i heterosexuella
förhå
rhållanden, forts
x Det finns ett samband mellan mäns våldsutsatthet
och det att de utsätter sin partner för våld (Anderson
x Män rapporterar sällan att de känner rädsla inför det
psykologiska och/eller fysiska våld som de utsätts för
(Cercone, Beach et al. 2005; Houry, Rhodes et al. 2008) och att de
reagerar på sin partners våldsanvändning genom att
skratta eller banalisera det (Hickman, Jaycox et al. 2004;
2002; Coker, Davis et al. 2002; Katz, Kuffel et al. 2002; Cercone,
Beach et al. 2005; Houry, Rhodes et al. 2008; McKinney, Caetano et
al. 2009; Rhodes, Houry et al. 2009; Straus, Cerulli et al. 2009).
Man kan därför anta att en del av den våldsutsatthet
som män uppger är således självförsvarsvåld eller en
reaktion mot det våld som de utsätter sin partner för.
Romito and Grassi 2007).
x Få män söker hjälp för sin våldsutsatthet då de
känner skuld, skam och stigmatisering och förnekar
det våld som de har varit med om (Tsui, Cheung et al.
2010).
VKV
VKV
Fysiska skador
Dödligt vå
våld
•
•
•
•
•
•
•
•
• 16-17 kvinnor dödas varje år i nära relation
• 44-78% har sökt akutsjukvård efter
misshandel
• ca 190 fall av försök till mord eller dråp av
kvinna polisanmäls årligen
Källa: NCK 2011
VKV
Blåmärken
Rivmärken
Sår
Frakturer
Tandskador
Hjärnskakning
Inre skador
Förlust av hår
Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2011
VKV
Hälsokonsekvenser
•
•
•
•
•
•
Kroniska smärtor
Mag-tarmproblem
Ångest
Depression
PTSD
Sömnsvårigheter
Tecken på våldsutsatthet
• blåmärken, frakturer, stickmärken, brännskador, bortslitet
hår
• multipla skador av olika datum
• skadan stämmer ej med patientens förklaring
• upprepade akuta sjukvårdsbesök med oklar skadebild
• kronisk smärta utan tydlig orsak
Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2011
VKV
VKV
Särskild utsatthet
Tecken på våldsutsatthet, forts
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
mag-tarmproblem
psykiska/psykosomatiska problem
svårighet att genomgå gynekologisk undersökning
patienten söker upprepade gånger för diffusa symtom
överbeskyddande, kontrollerande partner
Kvinnor med utländsk bakgrund
Personer i HBT-förhållanden
Personer med funktionsnedsättning
Kvinnor som lever i missbruk
Kvinnor i prostitution/ trafficking
Äldre personer
Ungdomar (15-24 år)
Källa: NCK:s kunskapsbank 2011
VKV
VKV
Polisingripande
Myter om samkö
samkönat vå
våld
•
•
•
•
•
Tjejer slår inte andra tjejer
Myten om den lesbiska utopin
”Cat Fight”
Att spela det kvinnliga offret
Boxningsringmyten
Källa: Våld i samkönade relationer/NCK 2009
VKV
VKV
Vem utsätter? Vem blir utsatt?
Jag var så kär……….
Förekommer i alla:
• Samhällsklasser
• Kulturer
• Åldrar
Våra föreställningar om vem som är förövare och
vem som är utsatt kan bidra till att vi inte upptäcker
människor som utsätts för våld.
VKV
Källa: P1 - ”Han var för bra för att vara sann”
VKV
Våldets normaliseringsprocess
Våldets normaliseringsprocess
• Våldet uppfattas successivt som ett normalt inslag i
vardagen.
•
•
•
•
•
•
• Gränserna för vad som kan accepteras förskjuts; våldet
förminskas och värdet av positiva handlingar förstoras.
• Kvinnan omtolkar perioderna utan våld som positiva
just för att de saknar våld.
Kontroll och isolering
Växling mellan värme och våld
Bortförklaring av våldet
Anpassning
Internalisering
Motstånd
Lundgren, E. (2004) Våldets normaliseringsprocess samt
Holmberg, E & Enander, V (2004) Varför går hon?
VKV
VKV
Våldscykeln
Första slaget……
Alternativ till
våld behandling
Våldshändelse
Skuld, skam
Upptrappning
Försoning
Källa:
Smekmånad
Källa: P1 Dokumentär- ”Han var för bra för att vara sann”
VKV
VKV
Alternativ till
våld behandling
Det traumatiska bandet
Varför går hon inte?
•
•
•
•
•
•
•
Rädsla för värre misshandel, t o m för att bli dödad
Konsekvenserna för barnen, deras ”rätt” till en pappa
Rädsla för ensamhet
Ekonomiska svårigheter
Skam och skuld
Psykologiskt nedbruten
Hoppet om en förändring
•
•
•
•
•
•
Kärlek
Rädsla
Hat
Medlidande
Skuld
Hopp
Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004
VKV
VKV
Varför går hon?
Uppbrottsprocessen
Tre aktiva processer:
• Att nå botten, ge upp
• När det gäller livet
• När det gäller någon annan
• Att bryta upp
• Att bli fri
• Att förstå
Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004
Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004
VKV
VKV
Hur skall jag fråga?
Jag - ett misslyckande….
•
•
•
•
•
•
Öppna frågor
Fråga grundligt
Tillåtande attityd
Visa empati
Definiera vad som menas med våld
Berätta om konsekvenserna för hälsan
Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2010
VKV
VKV
Våga fråga …….men hur?
Att våga fråga
• Visar att vården har en beredskap för
problematiken
• Patienten uppmärksammas på vad det
betyder för hennes hälsa och livskvalitet
• Patienten väljer om hon (han) vill berätta nu
eller senare
VKV
www.valdinararelationer.se/fragaomvald
VKV
Förslag på rutinfrågor
Förslag på rutinfrågor, forts
• Det är vanligt att kvinnor har erfarenhet av att bli
utsatta för våld och hot och det ger effekter på hälsan
så därför brukar jag fråga alla mina patienter. Är det
okej?
• Har du blivit slagen, hotad eller utsatt för något som
skulle kunna skada dig någon gång?
• Har någon tvingat dig att göra saker som du inte vill
genom att slå dig eller hota eller kränka dig?
• Känner du dig kontrollerad eller förnedrad av din
partner?
• Har någon tvingat dig till sexuella handlingar mot din
vilja?
• Är du rädd för någon i din omgivning?
Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2010
Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2010
VKV
VKV
Tänk på att….
•
•
•
•
•
samtala med patienten i enrum
alltid använda auktoriserad tolk
gör en riskbedömning
undvik egna värderingar
ta dig tid att lyssna
Män i kris
• Störst risk för dödligt våld vid separation
• Uppmärksamma männen som söker för
krissamtal
• Erbjud samtalskontakt
Källa: Solveig B Vatnar
VKV
VKV
Behandling av mä
männen
Behandling av mä
männen
• Alla verksamheter har som mål att mannen
skall inse sitt ansvar för våldet.
• Vanlig behandlingsmetod att analysera
våldshändelser i detalj så att mannen tvingas
se sin egen del i våldet.
Förbättringar hos män i behandling:
- våldet minskade
- den psykiska hälsan förbättrades
- alkohol- och narkotikabruket minskade
Källa: Behandling av män som utövar våld i nära relationer –
en utvärdering, SoS 2010
VKV
Källa: Behandling av män som utövar våld i nära relationer –
en utvärdering, SoS 2010
VKV
Dokumentation
• Dokumentera tecken på psykiskt och
fysiskt våld även om inte kvinnan vill
polisanmäla
• Dokumentera gärna med fotografier
• Journalanteckningar kan användas vid
en ev. rättegång
”Den arge”- www.cinebox.se
VKV
VKV
Att vä
växa upp med vå
våld
Att vä
växa upp med vå
våld
• Ca 200.000 barn i Sverige växer upp med våld
• Barnen påverkas negativt
• Risk att även barnen misshandlas (30-60%)
•
•
•
•
•
Källa: Rädda Barnen, NCK m fl.
Barnen upplever vanmakt och maktlöshet
Barnen utsätts för psykisk misshandel
Tabuiserande trauma
Ansvar för mamma
Rädsla för att bli övergiven
Källa: Arnell & Ekbom (1999), Leira (1990) m fl
VKV
VKV
Hur fö
förhå
rhåller sig barnen till vå
våld i
hemmet?
•
•
•
•
Symtom
Begränsa skadorna
Några ingriper - andra distanserar sig
Lojalitet mot föräldrar
Rädsla
•
•
•
•
•
Källa: Anne Sohlberg, 2007 samt Metell, 2001
VKV
PTSD
Ont i magen
Mardrömmar
Ätstörningar
Koncentrationsstörningar
Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen (2010)
NCK
VKV
Våldets konsekvenser
•
•
•
•
•
•
ACEACE-studien
Anknytning påverkas
Ökad kortisolproduktion
Ökad risk för astma/allergier
Söker vård oftare
Skolresultat påverkas
Risk för framtida ohälsa
Dos-responssamband mellan utsatthet i
barndomen (fysiskt/pykiskt/sexuellt
våld/försummelse etc) samt
ohälsa/riskbeteende i vuxenlivet (missbruk,
rökning, fetma, STD, cancer, självmord)
Källa: Genväg till forskning: Barn som upplever våld - konsekvenser för
välmående och hälsa, VKV 2012
VKV
Källa: Felitti, V, m fl, 1998
VKV
Socialtjä
Socialtjänst och hä
hälsolso- och
sjukvå
sjukvård…
rd…..
BUPBUP-screening
Var femte mamma till barn i BUP-vård
hade utsatts för våld!
…..har arbetssätt som försvårar upptäckt
av våld i familjen, t ex genom att alltid
samtala med familjen tillsammans.
Källa: Läkartidningen nov 2009
Källa: Stöd till barn som upplevt våld mot mamma, Broberg. A, m.fl.
2010
VKV
VKV
Anmä
Anmälningsplikt
• Vid misstanke om att barn far illa eller är
utsatta för brott skall anmälan genast göras till
socialtjänsten (14:1 SOL).
Anmä
Anmälningspliktens efterlevnad
• 137 barn på Astrid Lindgrens barnsjukhus; 95
barn utsatta för fysisk misshandel och 42
utsatta för sexuella övergrepp
• Fysisk misshandel: 51 % anmäldes till soc och
22 % till polisen
• Sexuella övergrepp: 62 % anmäldes till soc
och 50 % till polisen
Källa: ”Child abuse clinical investigation management and
nursing approach”. Björn Tingberg, 2010
VKV
VKV
Varfö
Varför anmä
anmäler vi inte?
•
•
•
•
•
•
Dubbelt utsatt
Vår egen ångest - vill inte se
Skjuter upp problemet till nästa person
Rädsla för att slå sönder familjen
Dålig återkoppling
Misstro till socialtjänstens arbete
Dålig kunskap
Källa: Björn Tingberg, Miogruppen, 2008
VKV
VKV
Våld mot äldre
”Våld mot äldre är en enstaka eller upprepad handling,
eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförts
inom ett förhållande där det finns en förväntan på
förtroende och som förorsakar skada eller smärta hos en
äldre person.”
Exempel på våld mot äldre
•
•
•
•
•
•
•
Källa: Torontodeklarationen
VKV
VKV
Misshandel
Kränkningar
Vanvård
Försummelse
Övergrepp
Missförhållanden
Inadekvat vård
Prevalens
Vem är förövare?
• 6 % utsatta senaste månaden
• Hälften var barn
• Var 5:e utsatt för ekonomiskt våld
• Var femte var make/maka
• 15-50 % av närstående/vårdare utövat våld mot dementa
• Mestadels en man var förövare
• 16 % av äldre i svensk studie uppgav våldsutsatthet
• Ökad ålder ökar risk för utsatthet
Källor; National Research Council, 2003
Källor; Cooper m fl 2008, Eriksson, 2001
VKV
VKV
Vilka mönster ser man?
Stora mörkertal
• Manliga förövare grövre fysiskt våld
• Få fall rapporteras inom vården
• Ekonomiskt våld - 75 % män (förövare)
• Kunskap låg bland personalen
• Kvinnor mer utsatta för upprepade hot o trakasserier
• Manlig personal står för drygt 3/5 av försummelse
Källa: NCK 2010:14
Källa: Eriksson, 2001
VKV
VKV
Riskfaktorer hos den äldre
Riskfaktorer hos familjemedlem
• Stort vårdbehov
• Psykisk ohälsa
• Fysiskt beroende
• Alkoholism
• Problematiska beteendeförändringar
• Börda/utmattning
• Kognitiv funktionsnedsättning
• Svagt socialt nätverk
• Mentala symtom (förvirrning, depression)
VKV
Källa: NCK 2010:4
VKV
Tecken på våld/försummelse
Exempel på åtgärder
•
•
•
•
•
•
• Information och utbildning
Blåmärken av olika ålder
Uttorkning
Liggsår
Skalpskador
Brännmärken
Medföljande som för den äldres talan
• Screeningfrågor där äldre söker vård
• Preventiva hembesök
• Teamarbete
VKV
VKV
Tänk på att…..
• Komplexa våldssituationer kan ha pågått under lång tid
• En av fyra sårbara äldre är i riskzonen för våld - få
upptäcks!
• Samverka med andra
• Blunda ej för problemen!
VKV
•
•
•
•
•
•
VKV
VKV
Västra Götalandsregionens
kompetenscentrum om
våld i nära relationer
www.valdinararelationer.se/vkv
VKV
Framgå
Framgångsfaktorer
Skaffa kunskap kring våldet.
Diskutera värderingar inom arbetsgruppen.
Ha utarbetade rutiner på arbetsplatsen.
Skaffa goda kanaler för samverkan.
Ta fram bra hänvisningslistor.
Våga agera!
