Vindkraft och miljö
Vindvals lägesrapport 2015
VINDVAL – ETT KUNSKAPSPROGRAM
Vindval är ett kunskapsprogram som tar fram och förmedlar fakta om vindkraftens effekter på människa,
natur och miljö. Programmet startade 2005 och har
under de första etapperna genomfört 30 forskningsprojekt. Nuvarande etapp av Vindval löper fram till
30 juni 2018.
Vindval finansieras av Energimyndigheten
och drivs av Naturvårdsverket.
naturvardsverket.se/vindval
VINDVAL FÖLJER UPP
UTBYGGNADEN AV VINDKRAFT
Välkommen till Vindkraft och miljö – Vindvals lägesrapport
2015. Sedan programmets start 2005 har elproduktionen
från vindkraft mer än tiodubblats och uppgick till närmare
11,5 TWh för år 2014.
Samtidigt har produktionskostnaderna för den landsbaserade vindkraften minskat,
vilket gör att utbyggnaden har goda förutsättningar att fortsätta. Vindkraften har
blivit en allt viktigare del av landets elproduktion och en viktig energikälla i arbetet
med att minska utsläppen av koldioxid.
Syftet med programmet Vindval har från start varit att ta fram kunskap som
belyser frågor om vindkraftens påverkan på människors intressen, natur och miljö.
Resultaten ska kunna användas som underlag för miljökonsekvensbeskrivningar och
i planerings- och tillståndsprocesser inför vindkraftsetableringar. Så har också skett.
Utvärderingen av programmets två första etapper visar att Vindvals rapporter har
haft stort genomslag i tillståndsprövningen. Det gäller framför allt de syntesrapporter
som tagits fram, där experter har bedömt de samlade forskningsresultatet och
erfarenheterna av vindkraftens effekter nationellt och internationellt inom fyra olika
områden – människor, fåglar och fladdermöss, marint liv samt levande däggdjur.
I denna lägesrapport följer vi kortfattat upp erfarenheter och kunskap inom
följande områden: fåglar och fladdermöss, vindkraft och rennäring, vindkraft i
marin miljö, lokal nytta av vindkraftutbyggnad, deltagande landskapsanalys samt
ekologisk riskbedömning.
Den nuvarande etappen av Vindval inleddes 2014 och pågår fram till 2018. Från
Vindvals projekt kommer erfarenheter och ny kunskap att förmedlas från parker
som är i drift. Liksom tidigare ställer Vindval höga krav vid vetenskaplig granskning
av forskningsansökningar och forskningsresultat, samt vid beslut om att godkänna
publicering av projektens resultat.
Januari 2015
Kerstin Jansbo
Programchef för Vindval
Kjell Grip
Ordförande i Vindvals
styrgrupp
Lars Andersson
Chef för Energimyndighetens vindenhet
INNEHÅLL
VINDKRAFTENS PÅVERKAN
PÅ FÅGLAR OCH FLADDERMÖSS
VINDKRAFTENS PÅVERKAN
PÅ MÄNNISKORS INTRESSEN
Tuffa krav skyddar fladdermöss.......................... 4
«Vindkraften har ett oförtjänt dåligt rykte» ......... 7
Bra inventeringar kan skydda kungsörnar.......... 10
Vindkraftens lokala nytta viktig ........................ 24
Vindkraften ger många regionala arbeten .......... 26
«Ge plats för både fakta och värderingar» ......... 27
VINDKRAFTENS PÅVERKAN
PÅ MARINT LIV
Hur använder en myndighet
forskningsresultat? .........................................
Vindkraften möter annat motstånd
än andra kraftslag ..........................................
Kunskap samlas i kontrollprogram ...................
Kan bättre teknik minska buller?......................
Biologisk mångfald i ledningsgator...................
Mer information .............................................
Vindkraftens effekter på marint liv ................... 12
Ekologisk riskbedömning i
vindkraftssammanhang ................................... 16
VINDKRAFTENS PÅVERKAN
PÅ LANDLEVANDE DÄGGDJUR
Renar störs under byggfasen
... men vad händer när
vindkraftverken är i drift? ................................ 19
Vindkraft och rennäring................................... 21
2
30
32
35
36
38
39
Vindkraftverk kan utgöra en fara för fåglar och fladdermöss.
Därför är det viktigt att placera verken rätt. Med hjälp
av kunskap om hur fåglar och fladdermöss beter sig
kan riskerna minimeras. Vilka miljöer som bör undvikas
och vilka arter som påverkas i olika områden framgår av
Vindvals syntesrapport ”Vindkraftens effekter på fåglar
och fladdermöss” (rapportnummer 6467). Den har fått
stort genomslag och används av såväl domstolar som
sökande vid prövning. Rapporten används även av
myndigheters handläggare och konsulter inför inventering
och tillståndsgivning.
Vindkraftens effekter
på
fåglar och fladder
möss
En syntesrapport
JENS RYDELL, HENRI
ENGSTRÖM, ANDERS
HEDENSTRÖM,
JESPER KYED LARSEN,
JAN PETTERSSO
N & MARTIN GREEN
rappor t 6467
• november 2011
Faluprojektet
3
TUFFA KRAV SKYDDAR FLADDERMÖSS
I genomsnitt dödas ett tiotal fladdermöss årligen vid varje vindkraftverk.
Den uppskattningen görs i den senaste forskningen och är högre än tidigare
bedömningar som gjorts inom Vindval. Men problemet kan lösas om
anläggningar byggs där risken är mindre och att de stängs av när det är svaga
vindar då fladdermössen kan tänkas jaga i närheten av vindkraftverken.
Fladdermöss lever länge och reproducerar sig
långsamt. Detta gör att kraftigt ökad dödlighet
kan få allvarliga konsekvenser på sikt. Bilden
visar en barbastell. 4
När syntesrapporten om Fåglar och fladdermöss skrevs
2011 gjordes uppskattningen att varje vindkraftverk
dödar ungefär tre fladdermöss per år. Men senare studier har visat att dödligheten hos fladdermöss är tre–fyra
gånger högre. Det finns lösningar på problemet: Genom
att inte bygga på platser med hög risk för fladdermöss,
och/eller stänga av verken när det är svaga vindar kan
dödligheten hos fladdermöss minska med mellan 50 och
95 procent.
Jens Rydell, ansvarig för den del av rapporten som
handlar om fladdermöss, säger att de vanligaste frågorna
han fått från kommuner och länsstyrelsen är vilka krav
som ska ställas på inventeringar av fladdermöss och
kontrollprogram för vindkraftverk. Vindbolag kan till
exempel höra av sig och fråga om de verkligen behöver
göra en inventering i Norrland. Svaret är i allmänhet ja
enligt Jens Rydell, men det beror på hur naturen ser ut och
om det gjorts inventeringar intill.
«Det var klokt att ta ett
samlat grepp inför vindkraftutbyggnaden. Att utbilda folk på
länsstyrelser och kommuner och
vindbolag samordnat och att det
drivits från statlig nivå.»
Jens Rydell, docent i zoologi
– Men frågorna har blivit färre med åren. Kunskapen
har ökat hos dem som jobbar med frågorna och dessutom
finns en samsyn mellan myndigheter och projektörer,
säger han.
Han påpekar att syntesrapporten har fått ett internationellt genomslag och att den konferens om vindkraft
och miljöeffekter som Vindval anordnade 2013 var viktig.
– Den satte oss på världskartan. Jag möts av stor respekt
när jag talar om vindkraft i utlandet.
I masten till vänster finns en ultraljudsdetektor. Den
spelar automatiskt in fladdermössens ultraljud vilket
gör det enkelt att bedöma om fladdermöss vistas vid
vindkraftverken och då är i riskzonen.
Vad är viktigast att arbeta vidare med när det gäller
vindkraft och fladdermöss?
– Att sammanställa kontrollprogrammen. De kan visa
vad stoppreglering, att stänga av verken vid svaga vindar,
har fått för effekt på fladdermöss vid svenska verk och
hur metoden bör användas i fortsättningen. Erfarenheter
från Tyskland och USA tyder på att dödligheten vid
stoppreglering kan minska med 50–95 procent.
Jens Rydell anser att kontrollprogrammen kan förbättras
och bli mer precisa. Visar det sig att det ska vara minst
15 grader varmt för att insekterna ska svärma och locka
fladdermöss – då behöver inte vindkraftverken stängas
av om det är kallare. Innan en rekommendation ändras
är det dock bra att ha siffror till stöd. De experiment
som gjorts i Tyskland och USA har inte alltid tagit in
temperaturaspekten, utan bara handlat om att stänga av
verken vid 5-6 sekundmeter.
– Det återstår även att utvärdera hur vindkraftverk
5
i barrskog i norr påverkar fladdermöss. När vi skrev
syntesrapporten kunde vi inte bedöma hur fladdermöss
påverkas i sådan skogsmiljö, det måste följas upp.
Finns det ny kunskap när det gäller hur och var
inventeringar bör göras?
– Vi anser numera att inventeringar ska göras överallt,
möjligen med undantag för fjällvärlden. Inventeringar som
har gjorts i Norrland visade på mycket mer fladdermöss
och fler arter än vad vi tidigare trott fanns.
Det räcker att göra inventering under ett år, två-tre
gånger under vår, sommar och höst. Fladdermössen
är vanedjur, vilket också gör att hållbarheten för en
inventering är lång. Flera vindprojekt i Sverige har
strukits för att barbastellen, en hotad fladdermusart, finns
i området. Jens Rydell menar att detta bör undersökas
närmare. Kunskapsläget är fortfarande dåligt när det
gäller den här arten. Forskning skulle kunna visa om en
annan riskvärdering är aktuell.
Vad vet vi om fladdermöss i marina områden?
– Det är angeläget att fortsätta det arbete som Ingemar
Ahlén påbörjade i syfte att ta reda på om vindkraftverken
till havs utgör en lika stor risk som de på land. Att hänga
en fladdermusdetektor på verket är varken dyrt eller svårt
och mer tillförlitligt än att göra avsökningar av vatten.
Om resultatet visar att fladdermöss är aktiva kring
havsbaserade verk när det är vindstilla – och verken inte
6
heller snurrar – då är det ingen fara. Den kunskapen kan
vi hämta från kontrollprogrammen.
Finns det ett bra skydd för fladdermöss med de regler vi
tillämpar?
– Kraven på bolagen är tuffa men rimliga. I mina kontakter
med forskare från andra EU-länder samt USA och
Kanada, möter jag ofta reaktionen ”hur kan det komma
sig att ni lyckas hantera vindkraft och fladdermöss så
bra i Sverige?”. Vi har en tydlig gång med inventering,
miljöprövning, villkor och kontrollprogram. I England och
USA kan vindbolagen hägna in områden så att människor
inte får tillträde. Det försämrar möjligheten till kontroll.
I USA är de hotade arterna skyddade. Men för vanliga
arter har naturvården den omöjliga uppgiften att bevisa
effekter på populationsnivå. I några länder i Sydeuropa
producerar biologer och myndigheten mycket dokument,
men det resulterar inte i något. Vindkraftverken drivs som
vanligt.
TEXT: KAJSA OLSSON
JENS RYDELL
Docent i zoologi och expert på fladdermöss. Tidigare forskare vid biologiska
institutionen, Lunds universitet.
«Min personliga uppfattning är
att vi ägnar för mycket energi
och resurser åt enstaka dödsfall
för enskilda arter, och för lite åt
att skydda själva livsmiljöerna.
Det behövs en helhetssyn. Ta
kungsörnen – vill vi skydda och
bevara kungsörnsstammen, då
ska vi skydda de miljöer där
kungsörnen trivs.»
Martin Green, forskare
«VINDKRAFTEN HAR ETT
OFÖRTJÄNT DÅLIGT RYKTE»
Forskaren Martin Green har fått många frågor sedan rapporten om hur
vindkraften påverkar fåglar gavs ut. Oftast handlar det om skyddsavstånd till
boplats, spelplats eller fågellokal.
I Vindvals syntesrapport om fåglar finns en tabell för
buffertzoner till boplatser och häckningslokaler som ger
mått på hur långt det bör vara till ett vindkraftverk.
– Men det är viktigt att läsa den kringliggande texten
för att få en helhetsbild. Det räcker inte att bara använda
tabellen, säger Martin Green.
Det står tydligt i rapporten att skyddsavstånden inte är
vetenskapligt belagda. De bygger på försiktighetsprincipen
och är ursprungligen baserade på rekommendationer från
Sveriges Ornitologiska Förening. Men i och med att flera
domstolar har hänvisat till rekommendationerna blir de
praxis och får en formell betydelse.
– Det finns inget vetenskapligt stöd för att vi inte ska
bygga vindkraft inom två kilometer från örnbon. Exakt
var gränsen hamnar är en kompromiss mellan olika
intressen. Grunden för detta ligger i logiken med att ju
längre bort, desto mindre risk.
En hel del frågor till Martin Green handlar om skogs-
7
FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN
Det finns tre särskilda principer som ska vara vägledande när
försiktighetsprincipen används. [KOM (2000)].
• En så fullständig vetenskaplig bedömning som möjligt görs
och graden av vetenskaplig osäkerhet ska fastställas så långt
det går.
• Även risken och möjliga konsekvenser av att inte vidta
åtgärder ska bedömas.
• Alla berörda parter ska delta i studien av försiktighetsåtgärderna när resultaten från den vetenskapliga
bedömningen och/eller riskbedömningen finns tillgängliga.
höns, framför allt tjäder som är en vanlig fågel norr om
Mälardalen.
– Vi vet inte mycket om hur tjädern påverkas av vindkraft, men vi vet att den trivs i uppvuxen skog. Det
viktigaste för tjädern är att man låter skogen vara. En och
annan tjäder kan kollidera med tornet, men tjädern är
talrik. Det skjuts runt 30 000 tjädrar varje år. Låter man
skogen vara så opåverkad som möjligt är sannolikheten
för negativ påverkan vid vindkraftetablering troligen låg.
Jag är kritisk till att man generellt ska ha skyddsavstånd
till spelplats för tjäder när det gäller en vindkraftetablering
men inte när det gäller andra former av exploatering.
Att det finns restriktioner för vindkraft, men inte för
skogsbruk som påverkar mer innebär enligt Martin
8
Green att vi silar mygg och sväljer kameler. Han är
också kritisk till antalsgränser som är svåra att omsätta
i praktiken. Exempelvis när det gäller skyddsavstånd
till tjäderspelplatser, att ”spel med över fem tuppar ska
skyddas” såsom det uttrycks både i Sveriges Ornitologiska
Förenings vindkraftpolicy och i syntesrapporten.
– Vid en inventering ena dagen kan man se fyra tjädrar,
nästa dag sex. Tjäderspel sker heller inte på en fixerad
geografisk punkt utan det handlar snarare om ett lite
större område, och de flesta spelplatser är inte kända. Ju
längre söder ut desto ovanligare är tjädern. En spelplats i
Skåne har därmed ett högre regionalt skyddsvärde än en
slumpvis vald tjäderspelplats i norra Sverige.
De forskningsresultat som tillkommit sedan syntes-
rapporten skrevs (2010–2011) har i stort förstärkt stödet
för det allmänna innehållet i rapporten när det gäller fåglar,
anser Martin Green som därför inte ser något behov av
att revidera syntesrapporten just nu. Att nattskärran och
andra nattaktiva fåglar som ugglor, inte tas upp närmare
i syntesrapporten beror på att utbyggnaden av vindkraft i
skog, då rapporten skrevs, inte hade kommit lika långt som
den gjort i dag. Därmed saknades kunskap, och frågorna
hade då heller inte väckts i någon större omfattning.
– Visst kan man säga att vi behöver mer kunskap om
nattskärror och vindkraft – vi har ju ingen kunskap alls
om detta. Men kunskapsläget bör öka successivt i takt med
att kontrollprogram genomförs och utvärderas. En av de
viktigare uppgifterna nu, är att ta vara på den kunskap som
kommer fram genom de kontrollprogram som tas fram för
vindkraftsanläggningar Det vore bra om resultaten från
programmen samlades ihop och blev tillgängliga publikt,
så att alla intresserade kan se vad som är gjort.
Viktigt följa upp kontrollprogram
Genom att samla resultat – exempelvis om tjäder och
nattskärra men även om andra arter – från flera olika
platser, finns en möjlighet att testa resultaten statistiskt
och vetenskapligt. Även om det bara handlar om ett fåtal
ställen, är den kunskapen bättre än ingen alls, hävdar
Martin Green.
– Detta kräver att myndigheterna sköter kontrollprogrammen på ett bra sätt, och är mer medvetna om
vikten av att följa upp och utvärdera dem. Men jag är
ganska kritisk till hur det hanteras på sina håll så här långt.
En annan förändring på senare år är att vindkraftverken
som byggs ofta är högre. Då ökar risken för fåglar. Fler
fåglar förolyckas vid högre (och större) verk. Det är en
kunskap, som kommit till efter att rapporten skrevs.
– Å andra sidan producerar högre verk mer el. Så i
relation till den mängd el som produceras, blir dödligheten
för fåglar lägre.
De senaste åren har det tagits fram olika tekniska
lösningar för att upptäcka fåglar och stoppa verken när en
rovfågel kommer i närheten.
– Men det är problematiskt att kunna stoppa och starta
verken snabbt och effektivt, utan ökat slitage. Sätter man
gränsen för exempelvis 200 meter, tar det inte många
sekunder för en örn att flyga den sträckan. Alternativet är
ett längre avstånd, men då får verken stå stilla större delen
av tiden, om det är mycket örn i området.
Artskyddsförordningen som säger att det är förbjudet
att avsiktligt döda eller skada fåglar är omdiskuterad i
vindkraftsammanhang.
– Vissa andra verksamheter – jordbruk och skogsbruk
– är automatiskt undantagna. Det är konstigt att artskyddsförordningen åberopas när det gäller vindkraft,
medan skogsbruket har ett frikort. Om syftet är ”bästa
möjliga fågelskydd” så är detta helt ologiskt.
På den internationell konferens om vindkraft och miljöeffekter i Stockholm 2013 (CWE 2013 som arrangerades
av Vindval) höll du en workshop om kontrollprogram för
fåglar och frågade om vi talar för mycket om vindkraft.
Vad menade du med det?
– Vindkraften har ett oförtjänt dåligt rykte när det gäller
fåglar. Det är mycket som påverkar fåglar på ett negativt
sätt, men i debatten är det ofta bara vindkraften som lyfts
fram. Om det är fåglarna man vill skydda, så är det den
samlade påverkan som borde vara intressant – från alla
typer av exploatering.
>> En längre version av intervjun med Martin Green
finns på Vindvals webbplats, naturvardsverket.se/vindval
TEXT: KAJSA OLSSON
MARTIN GREEN
Fågelforskare, Lunds universitet.
Huvudförfattare till fågeldelen av
syntesrapporten ”Vindkraftens effekter
på fåglar och fladdermöss”.
9
BRA INVENTERINGAR
KAN SKYDDA KUNGSÖRNAR
Hur kungsörnar påverkas av vindkraftsetablering har varit fokus för ett forskningsprojekt inom Vindval vid Sveriges
lantbruksuniversitet, SLU. Bland annat
studerades örnarnas flygmönster och
jaktbeteenden.
Betydelsen av kungsörnas hemområden, biotopval
och rörelser för vindkraftsetablering. (Oktober 2013,
rapportnr 6589)
Projektledare: Tim Hipkiss, forskare vid institutionen
för vilt, fisk och miljö vid SLU.
I projektet märktes 43 kungsörnar med GPS-sändare.
Analysen visade att fåglarna föredrar att jaga vid branta
sluttningar. Vindkraftanläggningar bör placeras minst 50
meter från sådana partier.
Höglänta platåer med tät ungskog skulle däremot
innebära lägre risk för örnar, eftersom de sällan jagar
över tät ungskog. Kungsörnen jagar mycket på kalhyggen
och därför är det bättre om vindkraftverken inte står
inom eller i direkt anslutning till hyggen.
Märkningen av fåglarna gjordes i Västerbotten och
Västernorrlands skogsland under 2010 och 2011.
Örnarna har sedan följts under maximalt två år. Det
visade att kungsörnarna ibland genomförde långa
vandringsrörelser både sommar och vinter.
Enligt rapporten är de buffertzoner på 2–3 kilometer
från örnbon som bland annat domstolar hänvisar till ”en
otillräcklig metod”. Buffertzoner bör i stället anpassas
efter hur örnarna använder landskapet.
– Detta kräver noggranna inventeringsinsatser för att
undersöka hur örnarna rör sig inom sina revir, säger Tim
Hipkiss.
TEXT: KAJSA OLSSON
I november 2014 beviljade Vindval medel för att fortsätta insamlingen av nya positionsdata, både från kungsörnar
med äldre satellitsändare och med nya sändare. Projektet leds av Birger Hörnfeldt vid SLU och forskarna kommer att
bearbeta, analysera och utvärdera de nya data som kommer in med fokus på örnarnas flyghöjder och hur de utnyttjar
sina livsmiljöer inom och utanför vindparker och i kontrollområden. En slutrapport planeras till juni 2015.
10
En syntesrapport
naturVÅrdsVErKEt
IsBN 978-91-620
-6488-4
IssN 0282-7298
rapporten uttrycker
nödvändigtvis inte Naturvårdsverkets ställningstag
ande.
Författaren svarar
själv för
innehållet och anges
vid
referens till rapporten.
på marint liv – En
LEna BErgströ
m, LEna KautsKy,
torLEif maLm,
magnus WaHLBErg
Hans oHLsson,
, rutgEr rosEnBEr
g & nastassja
Åstrand CapEtiLLo
rappor t 6488
Vindkraftens effekter
kraftens effekter
Den största påverkan uppstår när vindkraftverkenpåVindmar
anläggs,
int liv
alltså under en relativt kort period. De flesta negativa effekter
kan minimeras genom olika teknikåtgärder. Vindvals studier
har visat att lokala förhållanden har stor betydelse för hur det
marina livet påverkas. Det är viktigt med noggrann planering
för att undvika etablering i särskilt känsliga områden eller
byggande vid vissa tidpunkter på året. De forskningsresultat
som tillkommit sedan syntesrapporten ”Vindkraftens effekter
på marint liv” (rapportnummer 6488) publicerades har i stort
förstärkt stödet för innehållet i rapporten.
Vindkraftens effekter
på marint liv
syntesrapport
Precis som i många
andra länder förväntas
en utbyggnad av
vindkraft till havs
i Sverige de närmaste
decennierna.
Rapporten samlar
befintlig kunskap
om effekter av vindkraft på marina organisme
r och föreslår åtgärder
för att minska
påverkan. Fokus
ligger på miljöer
i Västerhavet, Egentliga
Östersjön och Bottniska
viken och de arter
som lever inom det
djupintervall som
är intressant för
etablering av vindkraft.
största effekterna
De
uppstår vid pålning
och muddringsarbeten
samband med anläggnin
i
g, då ljud och sediment
sprids i vattnet.
Under driftsfasen
kan fundamentens
strukturer locka
fisk och lokalt öka
till sig
förekomsten av kräftdjur
och blåmusslor.
Påverkan från elektroma
gnetiska fält och
ljud under driftsfasen
överstiger inte den
,
påverkan som fartygstrafi
k eller befintliga
sjökablar medför.
De flesta negativa
effekter kan minimeras
genom lämpliga
teknikåtgärder och
god kännedom om
biologiska livet i
det
anläggningsområdet
.
En syntesrapport
LEna BErgströ
m, LEna KautsKy,
magnus WaHLBErg
torLEif maLm,
Hans oHLsson,
, rutgEr rosEnBEr
g & nastassja
Åstrand CapEtiLLo
rappor t 6488
• mars 2012
kunskapsprogrammet
Vindval samlar in,
bygger upp och sprider
fakta om vindkraftens
påverkan på den
marina miljön, på
djur, människor och
växter,
landskap samt om
människors upplevelser
vindkraftanläggningar.
av
Vindval erbjuder
medel till forskning
kunskapssammanställning
inklusive
ar, synteser kring
effekter och upplevelser
av vindkraft. Vindval
styrs av en programkomm
itté med representante
från Boverket, Energimyndig
r
heten, länsstyrelsern
a, Naturvårdsverket,
Riksantikvarieämbetet
och vindkraftbran
schen.
Rapport 6488
Naturvårdsverket
106 48 stockholm.
Tel: +46 10-698
10 00, fax: +46 10-698Besöksadress: stockholm - Valhallavägen
40, orderfax: +46
10 99, e-post: registrator@na
195, Östersund
8-505 933 99, e-post:
- Forskarens väg
5 hus Ub, Kiruna
[email protected] Postadress: turvardsverket.se Internet: www.naturvard
- Kaserngatan 14.
Cm-Gruppen, Box
sverket.se Beställningar
110 93, 161 11
Ordertel: +46
Bromma. Internet:
www.naturvardsverket.se/pu8-505 933
blikationer
Faluprojektet
11
VINDKRAFTENS EFFEKTER PÅ MARINT LIV
Vindval bidrar med kunskap om hur en storskalig utbyggnad av havsbaserad
vindkraft kan komma att påverka det marina livet på landskapsnivå och om
beteendet förändras hos de djur som lever invid fundamenten.
Syntesrapporten Vindkraftens effekter på marint liv
publicerades 2012 och har fått stort genomslag. Rapporten
ger berörda intressenter och allmänhet möjlighet att skaffa
en kunskapsgrund att stå på. Den åberopas av såväl
domstolar som sökande vid prövning av vindkraftsärenden,
den används av myndigheters handläggare och konsulter
inför inventering och tillståndsgivning.
De forskningsresultat som tillkommit sedan syntes-
rapporten skrevs har i stort förstärkt stödet för det
allmänna innehållet i rapporten när det gäller fiskar,
marina däggdjur och marint liv i övrigt. Det finns därför
inte något behov av att revidera syntesrapporten just nu.
Vindkraften har som ny verksamhet mötts med stor
skepsis när det gäller påverkan på den marina miljön. Det
är mycket som kan påverka det marina livet på ett negativt
sätt, och i debatten lyfts ofta vindkraften fram som ett hot.
Påverkansfaktorer
Yt- och flyttrålning
Kvävedeposition
Vattenburet kväve
Flodburet organiskt material
Flodburet slam
Deposition av icke syntetiskt bly (Pb)
Tillförsel av vattenburen fosfor
Fiske med garn
Bottentrålning
Deposition av icke-syntetiskt kadmium (Cd)
Undervattensljud, vindkraft i drift
0
50 000
100 000
150 000
200 000
Rankning av storleken på alla potentiella påverkansfaktorer (52 stycken) på Östersjöns marina miljö byggd på Baltic Sea
Impact Index värden (BSII). Figuren ger inte en bild av den relativa skadligheten av olika påverkansfaktorer, men den ger en
överblick av påverkanskällorna i Östersjön. Olika fiskemetoder och närsalttillförsel – orsakar minskad biologisk mångfald och
övergödning – har rankats som de största påverkansfaktorerna. Undervattensljud från vindkraftparker i drift har rankats som
påverkansfaktor 48. (Källa: HELCOM 2010)
12
Om det är det marina livet man oroar sig för, så är det
den samlade påverkan från alla typer av exploatering som
borde vara intressant. (Se grafen om BSII)
Liten påverkan på fiskar
Vindkraftens påverkan på lek- och uppväxtområden för
fiskar lyfts ofta fram som ett allvarligt problem. Det man vet
är att de flesta djur tydligt påverkas under byggnadsfasen
av en vindkraftsanläggning, då störningar från exempelvis
pålning, grävning, sprängning och fyllning är påtaglig. Det
finns ännu inga studier som visar på långvarigt allvarliga
effekter av vindkraftsparker på fisk under driftsfasen.
Däremot är kunskaperna om de sammanlagda effekterna
av flera vindkraftsanläggningar inom ett havsområde
ännu inte klarlagda.
Stressande faktorer som påverkar fisk eller andra djur kan
komma ifrån olika vindkraftsanläggningar, men de är minst
lika vanliga från andra källor såsom fartygstrafik, fiske,
eller försvarets övningar samt från tillförsel av närsalter
och andra föroreningar. Till exempel kan pålningsarbeten
vid en vindkraftsanläggning vara lika stressande som att
försvaret utför sprängningar i närheten. Det finns också
positiva sammanlagda effekter av vindkraftsutbyggnad.
Vindkraftparken Lillgrund har skapat hårdbottenytor
mitt i södra Öresund, där sådana livsmiljöer, som passar
vissa arter tidigare inte fanns. Vindkraftens bidrag till
både negativa och positiva effekter blir dock märkbara
först med en mycket storskalig utbyggnad av havsbaserad
vindkraft.
Sett till påverkan på fiskar saknas ännu mycket kunskap
13
«Det är främst
pålningsarbetena under
byggfasen som oroar,
eftersom tumlare då
lämnar området. Det
har emellertid visat sig
att tumlarna efter en
kortare eller längre tid
återkommer.»
Vägning av tumlare i Fjord & Bælt, ett besöksmål och forskningsinstitut
i Danmark.
om effekterna från olika verksamheter. Fisket i sig är den
enskilda marina verksamhet som har störst påverkan
på de marina ekosystemen enligt den internationella
Helsingforskommissionen (HELCOM). Om fiske inom ett
vindkraftsområde förbjuds blir sannolikt etableringen av
en vindkraftspark positiv för den fisk som finns i området.
År 2012 genomförde Greenpeace en enkätundersökning
med landets fjorton kustlän. Resultatet visade att det
bedrivs organiserat fiske i alla marina områden med
Natura 2000-skydd. I elva av länen bedrevs yrkesfiske i
områdena och i fem län även bottentrålning.
Att det finns restriktioner för vindkraft i Natura
2000-områden, men inte för fiske, innebär att man inte
skiljer stort från smått vilket är en följd av att vindkraft
och fiske regleras genom olika regelverk.
Kunskapen om effekter på fisk vid vindkraftetablering
kommer att öka i takt med att kontrollprogram för
anläggningar i olika länder genomförs och utvärderas. Om
ansvariga myndigheter ser till att kontrollprogrammen följs
upp och utvärderas på ett bra sätt kan resultat samlas från
flera olika platser och testas statistiskt och vetenskapligt..
Här finns idag brister på flera håll. Kontrollprogrammen
måste också utformas på ett sätt så att såväl verkliga som
14
uteblivna effekter av anläggningen kan skiljas från annan
påverkan.
Tumlare störs bara under kort tid
Det finns en växande oro över hur den lilla valarten
tumlare, som förekommer i Östersjön och på Västkusten
kommer att påverkas av den planerade storskaliga
utbyggnaden av havsbaserad vindkraft. Det är främst
pålningsarbetena under byggfasen som oroar, eftersom
tumlare då lämnar området. Det har emellertid visat sig att
tumlarna efter en kortare eller längre tid återkommer. Idag
finns det dessutom metoder för att till viss del reducera
undervattensljud och andra störningar i samband med
undervattensarbeten.
Vattenfall genomför för närvarande ett stort
forskningsprojekt om hur tumlare påverkas av undervattensljud i samband med pålning. Under 2014 kommer
en delrapportering och projektet ska vara slutredovisat
under 2016.
Ett av de största och allvarligaste hoten mot tumlare i
svenska vatten är annars fisket, eftersom djuren kan fastna
i fiskenät och drunkna. Andra hot är miljögifter och på
längre sikt klimatförändringar. Tumlarpopulationen i
svenska vatten längs västkusten klassas idag som sårbar.
Populationen i Östersjön är däremot klassad som akut
hotad.
Att marina däggdjur också kan gynnas av havsbaserad
vindkraft har nyligen visats i en studie från Holland, där
knubbsälar utvecklat ett beteende där de letar mat genom
att simma på ett visst sätt mellan olika vindkraftsverk i en
park för att fånga fisk, som ansamlats vid fundamenten.
Vindkraften bedöms tuffare än annan verksamhet
Artskyddsförordningen som skyddar hotade arter är
omdiskuterad i vindkraftsammanhang. I Sverige tolkas
förordningen, enligt vindkraftsbranschen, hårdare för
vindkraft än för andra verksamheter. Fiske och jakt är
delvis undantagna i artskyddsförordningen. Bestämmelser
med motsvarande innebörd finns i jakt- och fiskeförordningarna.
Vindkraftbranschen upplever även att tillståndsprövningarna har blivit mer oförutsebara, och att de
i många fall har gått mot en striktare bedömning av
artskyddsförordningen.
Försiktighetsprincipen har dessutom hävdats i
förhållande till vindkraftens ”okända” effekter samtidigt
som fiskets kända effekter på samma populationer inte
beaktats.
>> En mer utförlig version av texten finns på Vindvals
webbplats, naturvardsverket.se/vindval
KJELL GRIP
Kjell Grip har mer än 30 års erfarenhet
som tjänsteman i statlig förvaltning
inom området skydd och förvaltning
av kust- och havsområdenas miljö och
resurser. Utbildning som lärare och vidareutbildad i
marin biologi och ekologi. Tidigare miljösekreterare i
Helsingforskommissionen HELCOM, Finland.
Kjell Grip är ordförande för Vindval sedan
programmets start 2005.
TEXT: KJELL GRIP
REFERENSER
HELCOM, 2010. Ecosystem health of the Baltic
Sea. HELCOM holistic assessment. Baltic Sea
Environment Proceedings No. 122.
Naturvårdsverket, 2009. Vägledning om vindkraftsetablering i Natura 2000-områden till havs.
Regeringsuppdrag 23 2009.
Naturvårdsverket, 2012. Vindkraftens effekter på
marint liv. En syntesrapport. Rapport 6488.
15
EKOLOGISK RISKBEDÖMNING
I VINDKRAFTSSAMMANHANG
Hur bedömer man risken för att en specifik skyddsvärd art ska minska eller att
ett vindkraftprojekt ska ha annan ekologisk påverkan? Att göra en riskbedömning
har fördelar i samband med miljökonsekvensbeskrivningar. Riskbedömningen
ger ofta kvantitativa resultat och tydliggör osäkerheter i bedömningen.
Per definition är risk en funktion av sannolikhet och
konsekvens. Risken kan därför anses oacceptabel både
vid relativt låga sannolikheter om incidenten medför
katastrofala effekter eller när en incident med lindriga
konsekvenser har väldigt hög sannolikhet att inträffa, om
och om igen. Ett vanligt sätt att formulera riskbegreppet är
”hur sannolikt är det att en oacceptabel skada inträffar?”.
Om sannolikheten överskrider ett gränsvärde anses risken
oacceptabelt hög.
Fördelarna med ekologisk riskbedömning jämfört med
vanliga bedömningar i en miljökonsekvensbeskrivning
(MKB) är att riskbedömning i regel är mer kvantitativ,
transparent och tydliggör osäkerheter i bedömningen.
Riskerna graderas
I en riskbedömning identifieras först receptorn (till exempel
en population av en hotad art) och de specifika effekter
som vindkraftsprojektet eventuellt kan medföra (exempelvis pålningsskador, kollisioner eller habitatförlust).
Därefter beräknas sannolikheten för att varje specifik
16
effekt ska inträffa inom ett bestämt tidsintervall med
simuleringsmetoder, respektive hur stor betydelse varje
möjlig effekt har på den berörda populationen, det vill
säga konsekvensen.
När både sannolikhet och konsekvens är skattade kan
risken bestämmas. Beroende på vilken ingångsdata man
haft tillgång till kan risken beskrivas antingen som ett
kvantitativt sannolikhetsvärde med konfidensintervall
för en oacceptabel risknivå, eller som en mer kvalitativt
kategoriserad risk från ”obetydlig” till ”hög”. Slutligen
utvecklas skyddsåtgärder för att minska de risker som
enligt beräkningarna visat sig vara oacceptabelt höga. Att
föreslagna åtgärder har önskad effekt måste kontrolleras i
ett efterföljande kontrollprogram.
Det är oftast ekologiskt relevant att bedöma risker på
populationsnivå.
TEXT: KJELL GRIP OCH LINUS HAMMAR
Linus Hammar arbetar vid Havs- och vattenmyndigheten, och ingår
i Vindvals referensgrupp.
Det finns stora kunskapsluckor när det gäller hur landlevande
däggdjur påverkas av utbyggnaden av vindkraft. Framför allt
handlar det om samlade effekter av habitatförändringar och
olika typer av störning. Tillfartsvägar till vindkraftverken gör att
tillgängligheten för friluftsliv, jakt och nöjestrafik ökar. Det är väl
känt att störningar från sådan mänsklig aktivitet kan påverka älg,
hjort, tamren samt stora rovdjur. I syntesrapporten ”Vindkraftens
effekter på landlevande däggdjur” (rapportnummer 6499)
redovisas de tillgängliga kunskaperna. En slutsats är att det
behövs bättre uppföljning av de förändringar som vindkraftetablering kan innebära för framförallt vilda djur och ren.
Vindkraftens effekter
på
landlevande däggdju
r
En syntesrapport
jan OlOf Helldin,
mattias OlssOn,
jens jung, Wiebke
neumann,
anna skarin, fredrik
WidemO
rappor t 6499
• JUNI 2012
Faluprojektet
17
18
RENAR STÖRS UNDER BYGGFASEN
Renar undviker områden nära mänsklig aktivitet och utbyggnad, i synnerhet
under senare delen av vintersäsongen. Dessutom undviker de vägarna under
byggfasen och är renarna i närheten av vägarna rörde de sig snabbare. Det
visar en studie som gjordes under byggfasen av två vindkraftparker i Malå
kommun i Västerbotten.
I studien ingår bygget av vindkraftparkerna Storlidens
med åtta verk och Jokkmokkslidens med tio verk. Att
renar undviker områden nära störning har visats i tidigare
forskning de senaste decennierna. Kalvningssäsongen på
försommaren är en extra känslig period.
Anna Skarin vid SLU har analyserat renarnas
rörelsemönster genom spillningsinventering och med GPSsändare på 45 av renarna.
Under byggtiden undvek renarna de passager som
ligger mellan 0 och 4 kilometer från de berg där vindkraftsparkerna uppfördes. På längre avstånd, 4 till 8
kilometer, påverkades inte användningen av passagerna.
Om vindkraftparker uppförs i renskötselområden på
höjder och berg där rennäringen inte störs, är det mycket
viktigt att också planera vägar och kraftledningar så att de
inte stör renarnas vandringsvägar mellan olika områden,
skriver forskarna.
Ett av områdena, Jokkmokksliden där beteskvaliteten är
sämre, användes mindre redan före byggstart. Skillnaden
mellan åren före och under byggstart var ganska liten.
På Storliden, där betet är bättre, var skillnaden mycket
större. Renarna undvek en buffertzon på 3,5 kilometer
runt anläggningarna. Även kraftledningarna undveks, men
bara under det första årets byggfas.
… MEN VAD HÄNDER NÄR
VINDKRAFTVERKEN ÄR I DRIFT?
När en vindkraftpark har etablerats är det mindre mänsklig aktivitet i området jämfört med byggfasen. Anna Skarin
fortsätter nu studierna tillsammans med forskare från SLU,
Sveriges lantbruksuniversitet, Dalarnas Högskola och
forskningscentret Grid-Arendal, Norge samt renskötare
i ett uppföljande projekt som ska undersöka hur renar
och rennäring påverkas under driftfasen. Undersökningen
baseras på GPS-data, spillningsinventering och renskötarnas kunskap om hur renar och renskötare använder
områden kring vindkraftsparker i driftsfas.
– Det är bra att vi får en fortsättning på detta projekt så
att vi kan studera påverkan under driftsfasen av vindkraft,
säger Anna Skarin
Vindkraftverken är inte den första exploateringen i det
19
studerade skogsområdet som används för sommarbete och
för kalvning under försommaren. Skogsbruk, samt gruvoch täktverksamhet präglar området sedan tidigare. Det
finns riksvägar genom området, och en kraftledningsgata
som breddades under byggnadsfasens studier.
Utbyggnad av flera vindkraftsparker, liksom eller
annan exploatering, i renbetesområden, kan
få konsekvenser för en sameby som inte
ANNA SKARIN
Anna Skarin är forskare vid SLU,
avdelning Renskötsel. Hon har
deltagit i Vindvals syntesarbete om
vindkraft och landlevande däggdjur och
ledde projektet Renar och Vindkraft, studie från
anläggningen av två vindkraftparker i Malå sameby.
20
kunde förutses vid utbyggnad av bara en vindkraftspark. De
kumulativa effekterna av påverkan från flera verksamheter
är i dag svåra att förutspå. Det behövs mer kunskap om
hur renarna påverkas av olika verksamheter för att kunna
planera för och driva en hållbar rennäring. För att beskriva
detta avser forskarna bland annat att ta fram GIS-kartor
som visar den samlade påverkan på renbetesmark ur ett
historiskt perspektiv med en tidshorisont på 100 år.
– Vi planerar att kartera infrastrukturen vid olika
tidsepoker – tidigt 1900-tal, mitten av 1900-talet, sent
1900-tal samt början av 2000-talet. Vi kommer också
att försöka bedöma hur påverkan kan komma att se ut i
framtiden genom att kartera ett framtidsscenario femtio
år framåt i tiden.
Projektet pågår till 31 december 2015.
TEXT: KAJSA OLSSON
VINDKRAFT OCH RENNÄRING
För tio år sedan fanns bara enstaka vindkraftverk i renskötselområdet.
Nu har cirka 500 vindkraftverk byggts och ytterligare runt 1 100 verk
har fått tillstånd.
Varför sägs det ofta att vindkraft och rennäring är en
känslig fråga?
– Renskötseln är ju inte bara en näring utan en central
del av den samiska kulturen och en livsstil för de samer
som bedriver renskötsel. Det är många som gör anspråk
på samebyarnas betesmarker. Vindkraften är ett av
de senare inslagen. För tio år sedan fanns bara något
enstaka vindkraftverk i renskötselområdet. Nu har
cirka 500 vindkraftverk byggts och ytterligare cirka
1 100 har fått tillstånd. Dessutom finns ansökningar
som omfattar ytterligare några tusen vindkraftverk inom
renskötselområdet enligt webbplatsen Vindbrukskollen.
Nya gruvor och kraftledningar planeras också.
Sammantaget gör det att varje nytt intrång blir allt svårare
för samebyarna att hantera.
– En annan aspekt som jag tror bidrar till att det är en
känslig fråga är att forskningsunderlaget
MARIA BERGSTÉN
Maria Bergstén är sedan 2005
konsult vid Enetjärn Natur. Hennes
fokusområde är rennäring och
vindkraft. Hon har lett MKB-uppdrag
(miljökonsekvensbeskrivning), varit projektledare för
VindRen och arbetat med flera uppföljningsstudier.
Maria Bergstén ingår i Vindvals referensgrupp.
21
fortfarande är tunt och att olika forskargrupper drar olika
slutsatser.
de kumulativa effekterna mycket viktiga. Skogsbruket är i
en klass för sig eftersom påverkan är så storskalig.
Går det att dra slutsatser från en etablering till en
annan, eller är förhållandena specifika för varje sameby,
varje betesområde, varje vindkraftetablering?
– Utifrån de studier som gjorts hittills så kan man dra vissa
generella slutsatser, men i huvudsak anser jag att det inte
går att överföra slutsatserna rakt av från dessa till andra
vindkraftetableringar. Det är till exempel svårt att överföra
resultat från en studie som är gjord i åretruntmarkerna
till en etablering i vinterbetesmarkerna och vice versa. Jag
hoppas dock innerligt att det kommer forskning som är
generellt överförbar.
Kan kompensation, exempelvis stödutfodring, lösa
problem på kort – och lång sikt?
– Jag tror inte att stödutfodring eller pengar är en långsiktig lösning. Renarna mår bäst av naturligt bete och av
att ströva fritt. Det bästa vore om det fanns alternativa
marker att tillgå, men tyvärr tror jag att de är svåra att
hitta.
– Däremot ser jag potentialer i att återskapa bra betesmarker, inte minst på marker som nyttjats hårt av skogsbruket. Min önskan är att verksamhetsutövare tar ett stort
ansvar i dialogen med samebyarna i syfte att göra så litet
intrång som möjligt, men också att vi blir bättre på att
återskapa goda betesmarker.
Vad är det som utgör störst påfrestning för rennäringen?
Gruvdrift, skogsbruk, vindkraft, rovdjurstryck, turism –
eller är det de samlade effekterna?
– Det ser olika ut mellan olika samebyar, men helt klart är
22
TEXT: KAJSA OLSSON
Etablering av vindkraft kan påverka människors livsmiljö.
Syntesrapporten ”Vindkraftens påverkan på människors
intressen” (rapportnummer 6497) sammanställer forskning
som tar upp människors upplevelser av ljud från vindkraft och
andra upplevda besvär. Ett annat forskningsområde i rapporten
är landskapet och landskapsanalyser, samt hur vindkraften
påverkar den lokala ekonomin. Metoder för att skapa dialog
i vindkraftprocessen tas också upp. Rapporten innehåller
kunskap som är direkt tillämpbar i dialog- och beslutsprocessen
om vindkraft för handläggare på länsstyrelser och kommuner,
beslutsfattare och projektörer samt till allmänheten.
Vindkraftens påverka
n på
människors intress
en
En syntesrapport
marianne Henningss
on ,sofia jönsson,
joHanna Bengtsson
ryBerg, gösta BluHm,
Karl Bolin, Bosse
Bodén, Kristina
Karin Hammarlu
eK,
nd, inga-lena HannuKKa
, Carina joHansson
sanna mels, tom
,
mels, mats nilsson,
eriK sKärBäCK,
söderHolm, Åsa
PatriK
Waldo, ingegärd
Widerström oCH
niKlas ÅKerman
rappor t 6497
• maj 2012
Faluprojektet
23
VINDKRAFTENS LOKALA NYTTA VIKTIG
Den storskaliga vindkraftens intåg sätter
nytt fokus på frågor om lokal nytta kopplad
till utbyggnaden. Det gäller inte minst i de
norra delarna av landet.
«Våra exempel visar att lokal
nytta är viktigt om man vill uppnå
acceptens för en utbyggnad.»
I syntesrapporten ”Vindkraftens påverkan på människors
intressen” från 2012 konstateras att det finns en tydlig
koppling mellan graden av acceptans för vindkraft
och dess lokala förankring i fall då markägande och
lokalt företagande går hand i hand med utbyggnaden.
Utgångspunkten för dessa slutsatser var bland annat
rapporten ”Vindkraft i Jämtland – en studie relaterad till
turism” av Bosse Bodén vid Etour på Mittuniversitetet i
Östersund från 2009.
I en ny studie från 2014 har han nu gått vidare på det
lokala temat. I rapporten ”Lokal nytta av vindkraft” dras
slutsatsen att mer fokus behöver sättas på frågor om lokal
nytta där vindkraften byggs ut.
Bakgrunden till projektet är den kraftiga vindkraftsutbyggnaden som just nu sker i Jämtland, och det starka
intresset som fortfarande finns för att få till stånd nya
stora vindkraftsparker i regionen.
Utgångspunkt för arbetet har varit riksdagens beslutade
planeringsram för vindkraft på 30 TWh till år 2020 och de
jämtländska kommunernas översiktsplaner.
Projektet har skett i samverkan med en grupp regionalt
verksamma vindkraftsintressenter, och har bedrivits
med stöd från Energimyndigheten genom Nätverket för
vindbruk.
− Våra exempel visar att lokal nytta är viktigt om man
vill uppnå acceptans för en utbyggnad. Utbyggnaden går
DELADE UPPFATTNINGAR OM
VINDKRAFTENS PÅVERKAN
Det finns ingen entydig bild av besökarnas syn på
hur vindkraft påverkar upplevelsen av fjällandskapet.
Det visar enkäten ”Besök och besökare i fjällen”
(2014) från turismforskningsinstitutet ETOUR vid
Mittuniversitetet. Mellan 32 och 51 procent av de
tillfrågade uppger att påverkan är negativ i stor eller
mycket stor utsträckning. Mellan 11 och 28 procent
av de som svarat säger att de påverkas lite eller inte
alls och ungefär var femte svarar ”vet ej”.
24
Bosse Bodén, forskare
Marian Stranne hade stängt sin
tomatodling i jämtländska Görvik
och startade istället mat och boende
för vindkraftrallarna. I byn med 50
invånare har åtta personer haft sin
försörjning i tre år.
också smidigare om man utgår från lokal nytta när ny
vindkraft planeras, säger Bosse Bodén.
I Sverige finns det inget speciellt regelverk för att öka
den lokala nyttan när vindkraften byggs ut. Så är det inte
överallt, enligt rapportens internationella utblick.
I exempelvis Danmark finns ett särskilt regelverk kopplat
till frågan om att lokalt öka acceptansen för förnybar
energi. Här finns bland annat regler för kompensation ifall
vindkraft påverkar intilliggande fastigheters värde, regler
som ger närboende rätt att köpa in sig i vindkraftsprojekten
och stöd till kommuner för kompensationsåtgärder vid nya
etableringar vad gäller påverkan på miljö och rekreation.
I grannlandet Norge har kommunerna rätt att införa en
kommunal fastighetsskatt för kommersiell verksamhet.
Enligt rapportförfattarna används denna möjlighet som
en utgångspunkt i diskussionerna om frivilliga överenskommelser med de som bygger vindkraften. Ett annat
exempel är Tyskland där kommuner får del av elproduktionen i form av en lokal företagsskatt, enligt
rapporten.
– I storstadsregionerna bor det mycket folk, vilket är
en fördel i fråga om regional utveckling. Andra delar av
landet har fördelar vad gäller naturresurser – det tycker
jag borde få sätta några små spår i lokalsamhället, så att
det finns utvecklingsmedel kopplat lokalt när vindkraften
byggs ut, säger Bosse Bodén.
TEXT: ANNIKA NILSSON
BOSSE BODÉN
Bosse Bodén, Fil Dr, Ekonomi,
Mittuniversitetet Östersund. Medförfattare till kapitlet Ekonomi och
verksamheter i Vindvals syntesrapport
Vindkraftens påverkan på människors intressen.
25
VINDKRAFTEN GER MÅNGA
REGIONALA ARBETEN
Mörttjärnsbergets vindpark i Bräcke kommun, 37 vindkraftverk
90
Årsarbeten
Varav regionala
40
Multiplikatoreffekt
Varav regionala
30
20
Källa: ”Arbetskraftsförsörjning och
sysselsättningseffekter
vid etablering av
vindkraft” (2014),
Nätverket för vindbruk,
Energimyndigheten.
10
0
ing
ter
rp
ek
roj
Fö
P
ing
ter
ek
roj
ing
kn
ver
Av
c
rvi
Se
d
na
gg
y
eb
ar,
g
Vä
r
ne
pla
n
kra
er
Int
g
nin
led
aft
Kr
l,
ne
to
op
ha
oc
n
Tor
ng
tni
lu
ns
,
bin
ur
&t
Vid bygget av Mörttjärnsbergets vindpark med 37 verk
var nära hälften av de 221 årsarbetena lokala/regionala.
Om även externa arbeten kopplade till bygget räknas
in uppkom över 120 lokala/regionala årsarbeten (se
diagrammet ovan).
Totalt i Jämtlands län med gränstrakter utfördes 600
26
er,
rt
po
s
n
Tra
En tydlig trend för vindkraften är att de
regionala arbetena blir allt fler.
en
am
d
fun
t
te
rbe
a
mn
ha
e
Sit
it
cil
Fa
ice
rv
ese
ark
dp
in
dv
vi
d
en
Bo
s
ce
rvi
e
yS
årsarbeten i vindkraftbranschen 2013 och 2014 var det
uppemot 1 000 årsarbeten. Det motsvarar så många som
sysselsattes av de stora privata arbetsgivarna Skistar och
50
Jämtkraft.
Uppgifterna kommer från Vindkraftcentrum.se i
Hammerdal, ett projekt med uppdrag att vindkraft40
branschens
investeringar i så hög grad som möjligt ska
komma befolkningen i regionen till del i form av jobb och
företagande.
30
20
«GE PLATS FÖR BÅDE FAKTA
OCH VÄRDERINGAR»
Genom att bredda analysen av landskap i projekteringen för vindkraft går det att få en
bättre dialog kring kunskap och tolkningar och balans i beslutsfattandet. Grunden i
så kallad deltagande landskapsanalys är att inte bara lyssna till planerare, exploatörer
och experter, utan även ta med allmänheten.
– En bygd står alltid i förbindelse med andra platser och
påverkas på gott och ont av beslut och handlingar i omvärlden.
Deltagande landskapsanalys handlar varken om att betrakta
allmänheten och platsen som strikt lokala angelägenheter
eller att se platsbundna tolkningar som irrelevanta. Det
lokala, nationella eller internationella hänger ihop.
Det säger Tom Mels vid Uppsala universitet, Campus
Gotland. Han har skrivit ”Deltagande landskapsanalys
för vindkraft” (rapportnummer 6625) tillsammans med
Sanna Mels. Det är en idéskrift som granskar hur landskapsanalyser tas fram, och hur en deltagande landskapsanalys kan utformas.
– Planering sker nästan alltid i skarven mellan enskilda
och allmänna intressen. Deltagande landskapsanalys
söker en bättre dialog om kunskap, tolkningar och balans
i beslutsfattandet. Det kan åstadkommas genom att ge
såväl planerare, exploatörer och experter som allmänhet
en tydlig röst i en gemensam dialog.
27
Rapporten beskriver olika typer av landskapsanalyser.
Resultatet av analysen beror på vilken metod som har
använts. Metoder som beskriver landskapets struktur,
landmärken, kartor och bilder är välutvecklade för att
synliggöra officiellt erkända natur- och kulturvärden.
Det kan kallas expertens landskapsvision. Om den blir
tongivande i beslutsfattande och planering och man
åsidosätter vardagsupplevelser knutna till landskapet ökar
risken för konflikter.
För att fånga hur boende och brukare uppfattar
landskapet, som plats och vardagslandskap, krävs andra
tillvägagångssätt. En deltagande landskapsanalys kan då
vara ett komplement till specialisternas analys.
– Tanken är att experternas arbete inte sker i avskildhet,
utan i samarbete med allmänheten. En ständig dialog
under arbetet ska göra processen mer transparent. Olika
tolkningar och värderingar bakom en landskapsanalys
kommer fram och då framstår slutprodukten inte som en
bergfast faktasamling, som en kalkyl ur en maskin, utan
som en tolkning där av människor skapade fakta och
värderingar båda får plats, säger Tom Mels.
Bemyndiga
Samarbeta
Involvera
Konsultera
Informera
Figuren nedan visar olika nivåer av deltagande och vad de innebär. Att involvera boende och berörda kräver tid och resurser.
I många fall har det varit en anledning till att avgränsa medborgarnas deltagande till remisser.
Mål för deltagande
Löfte
Redskap
Att förse allmänheten med balanserad
information och objektiva fakta som
hjälper dem att förstå problem,
alternativ, rättigheter, skyldigheter,
möjligheter och/eller lösningar.
”Vi håller er informerade. Det här är
vår avsikt” (målet är egentligen inte
deltagande utan upplysning eller
t.o.m. påverkning)
•
•
•
•
•
•
Faktablad
Ej interaktiva webbsidor
Öppet hus
Utställningar
Annonser
Anslag
Att få in allmänhetens respons på
analyser, alternativ och/eller beslut
(inga garantier för verklig hänsyn till
allmänhetens perspektiv)
”Vi håller er informerade, lyssnar och
erkänner intressen och strävanden. Vi
ger återkopplingar på hur allmänhetens
deltagande påverkar beslut.”
•
•
•
•
Remisser
Enkäter
Fokusgrupper
Offentliga informationsmöten
Att arbeta med allmänheten i varje steg
i processen, främst för att säkerställa
att allmänhetens önskningar och behov
genomgående uppfattas och beaktas.
”Vi ska arbeta med er för att säkerställa
att era strävanden och intressen direkt
återspeglas i alternativen som utvecklas.
Vi ger återkopplingar på hur allmänhetens
deltagande påverkar beslut.”
• Workshops
• Deltagande röstning
• Interaktiva webbsidor
Att arbeta med allmänheten i varje
steg i beslutsprocessen, inklusive vid
utveckling av alternativ och avgöranden
kring en önskad lösning. Innebär en
omfördelning av makt.
”Vi räknar med er för råd och
nyskapande idéer vid problemlösning.
Vi inkluderar era yttranden och
rekommendationer så mycket som
möjligt i besluten.”
• Rådgivande medborgarkommitté
• Byggande av samförstånd
• Deltagande beslutsprocesser
Att ge allmänheten beslutsfattanderätt.
”Vi kommer att tillämpa det som ni
beslutar. Ni får en majoritetsröst i
beslutsfattande.”
• Medborgarkommittér
• (Sluten) omröstning
• Deltagande beslutsbefogenheter
Källa: Med vissa anpassningar och tillägg, efter International Association for Public Participation (IAP2), www.iap2.org, Chambers 2006, Solcum 2003, samt
Wilcox 1994.
28
Hur hanterar man blandningen av fakta och känslor i
information och samtal om vindkraft?
– Gränsdragningen mellan fakta och värderingar är
problematisk, särskilt i ett landskapssammanhang. Här
görs alltid tolkningar. Det är möjligt att kartera eller att
genomföra olika mätningar i landskapet, men vill man
få ett helhetsgrepp är det ofrånkomligt att subjektiva
aspekter ges utrymme. Den skarpa gränsdragningen
mellan fakta och känslor är i sig ett hinder. När fakta
levereras som orubbliga sanningar och allt annat avfärdas
som irrelevanta känslor kan vi överlåta planeringen helt
till mätapparater. Men allt tyder på att tolkningar inte är
irrelevanta utan ständigt närvarande.
Finns det nackdelar med att låta allmänhetens
uppfattning styra?
– Det är farligt att idealisera allmänheten eller det lokala
sammanhanget. Allmänheten är sällan en enhetlig grupp.
Det kan finnas stora intressemotsättningar och ojämna
maktpositioner mellan olika grupper och individer på
lokal nivå. Om vissa av dessa särintressen felaktigt behandlas som ”allmänhetens vilja” förvärras lokala förutsättningar för demokratiska beslut. Det är från rättslig och
rättvisesynpunkt heller inte aktuellt att en lokal allmänhet
ska styra. Energiförsörjning ska betraktas i ett större
geografiskt, socialt, och miljömässigt sammanhang.
«Landskapskonventionen ser
allmänhetens deltagande som ett
komplement till experternas, som
kommer i första rummet.»
Kan du ge några goda exempel där deltagande
landskapsanalyser har genomförts?
– Det finns några fall där deltagande tycks ha fått större utrymme, som till exempel i arbetet kring Siljan i Dalarna,
som beskrivs i syntesrapporten Vindkraftens påverkan på
människors intressen, samt Kristianstad i Skåne. På dessa
platser och internationellt kan vi se att vissa aspekter av
deltagande landskapsanalyser har tillvaratagits.
TEXT: KAJSA OLSSON
TOM MELS
Tom Mels, docent i kulturgeografi,
Uppsala universitet, Campus Gotland.
Tom Mels var samordnare för kapitlet
Landskap i ”Vindkraftens påverkan på
människors intressen” (2012) och har även skrivit
Vindvalrapporten ”Deltagande landskapsanalys för
vindkraft” (2014) tillsammans med Sanna Mels.
29
HUR ANVÄNDER EN MYNDIGHET
FORSKNINGSRESULTAT?
Vindval är ett omfattande forskningsprogram, även med internationella
mått mätt. Hur kommer kunskapen som till nytta på myndigheter och hur
hanteras att olika forskare ibland ger olika svar?
«Vi på myndigheterna
får leva med att det i
princip aldrig finns ett
entydigt och slutgiltigt
svar. Vi får agera på den
kunskap som finns vid
ett givet tillfälle.»
Mycket av den kunskap som vi i Sverige har om vindkraftens miljöeffekter
kommer från Vindval. Programmet är ett samarbete mellan Energimyndigheten
och Naturvårdsverket och har gett ut en lång rad rapporter där forskningsresultat
inom olika ämnen. Eva Thörnelöf är chef för avdelningen Analys och forskning
vid Naturvårdsverket, den av myndigheterna som publicerar rapporterna.
På baksidan av rapporterna står det ”Rapporten uttrycker inte nödvändigtvis
Naturvårdsverkets ställningstagande. Författaren svarar själv för innehållet”.
Varför står det så?
– Rapporterna redovisar resultat från en eller flera forskningssatsningar som
fått bidrag helt eller delvis från Vindval. Bidragsgivaren har ingen inverkan på
forskningens genomförande eller forskningsresultaten och ska inte heller ha
det. Resultaten presenteras utan bearbetning eller värdering från myndigheten.
Detta får var och en ta till sig och värdera ensamt eller tillsammans med annan
kunskap.
Ska inte myndigheter använda sig av den forskning som tas fram?
– Jo, det är mycket viktigt för en myndighet att fortlöpande ta till sig nya
forskningsrön och ha bästa tillgängliga kunskap som underlag för beslutsfattande, vägledning och andra ställningstaganden. Men det är sällan ett enskilt
forskningsresultat leder till omedelbar revidering eller omvärdering av ett
ställningstagande från myndighetens sida.
Vilken grund använder en myndighet för ställningstaganden?
– Myndigheten kan behöva väga samman resultat från flera forskningsstudier
30
som inte givet ger samma resultat. En myndighet har även att ta ställning till
ekonomiska förutsättningar som ”är det ekonomiskt försvarbart att...” ”är det
kostnadsdrivande?”
– Vi ska sträva efter regelförenklingar och avlasta verksamhetsutövare onödig
rapportering. Vi ska också ta hänsyn till om det finns EU-direktiv eller annan
lagstiftning som berörs och som kan omöjliggöra en föreslagen omedelbar
förändring.
Att det finns olika uppfattningar inom forskarvärlden – är det ett problem för
en myndighet?
– Olika uppfattningar för debatten och forskningen framåt. Vi på myndigheterna
får leva med att det i princip aldrig finns ett entydigt och slutgiltigt svar. Vi får
agera på den kunskap som finns vid ett givet tillfälle. Ny kunskap kommer hela
tiden som kan kullkasta gamla sanningar och då får myndigheterna vara lyhörda
och beredda att omvärdera tidigare ställningstaganden.
Hur väljer en myndighet vilken forskning man tar till sig?
– En myndighet ska inte välja, utan efter bästa förmåga syntetisera och försöka
få fram det mest troliga nuläget när det gäller kunskap – även om denna spretar.
Ett udda forskningsresultat som inte passar inom den förväntade ramen kan
trigga och intressera myndigheten till att undersöka förhållandena närmare.
Eva Thörnelöf, chef för avdelningen
Analys och forskning vid
Naturvårdsverket.
Vilken betydelse skulle du säga att ett program som Vindval har för en
myndighet?
– Vindval uppfattar jag som en mycket lyckad satsning och efterfrågad
kunskapskälla. Att ha såväl naturvetenskapligt som samhällsvetenskapligt fokus
är värdefullt, liksom att förse exploatörer, motståndare, förespråkare, kommuner
och myndigheter med kunskap. Satsningen inbjuder till dialog och möten och
bidrar till öppenheten kring vindkraftens effekter – såväl positiva som negativa.
Hur ofta kan en myndighet ändra exempelvis riktvärden och
rekommendationer för mätmetoder?
– Det finns en poäng med trögrörlighet i systemet. Förutsägbarhet och långsiktighet har ett väl så stort värde som att det ska vara helt korrekt i varje
stund och snabbt anpassas till nya rön. Rent formellt kan myndigheter ändra
riktvärden, rekommendationer för mätmetoder med korta mellanrum – men då
ska det finnas en mycket god anledning till det
TEXT: KAJSA OLSSON
31
VINDKRAFTEN MÖTER ANNAT
MOTSTÅND ÄN ANDRA KRAFTSLAG
Storskalig elproduktion påverkar miljön. Det gäller såväl kärnkraft som vattenkraft,
bioenergi och vindkraft. Men det finns flera viktiga skillnader i de miljöopinioner som
omger de olika kraftslagen. För vattenkraft, bioenergi och kärnkraft växte motståndet
när utbyggnaden redan var ett faktum. Motståndet mot vindkraft däremot fanns
formulerat i statliga utredningar och rapporter redan innan utbyggnaden hade börjat.
Forskningen har hittills visat att vindkraft är det av kraftslagen som har minst
påverkan på ekosystemen. Men miljöopinionen mot vindkraft har inte i samma
utsträckning kunnat översättas i vetenskapliga termer som den som riktats mot
andra kraftslag.
Argumenten har i stället riktat in sig på att andra kraftslag är att föredra, och på
de estetiska värdena. I statliga utredningar från 1970- och 1980-talen hävdades att
vattenkraften och kärnkraften skulle täcka Sveriges energibehov för överskådlig
framtid och att vindkraftutbyggnad av estetiska skäl inte skulle accepteras av
medborgarna.
Det skriver Jonas Anshelm professor vid Tema Teknik och social förändring, Linköping universitet, i rapporten ”Kraftproduktion och miljöopinion”. Rapporten
fördjupar förståelsen av vindkraftens miljöpåverkan, och framförallt de
miljöopinioner som omger kraftslaget.
OPINIONEN
MOT OLIKA
KRAFTSLAG
GENOM
HISTORIEN
32
1950-talet – Utbyggnaden av vattenkraften
möter motstånd från naturskyddsintressenter. Ett
argument mot exploateringen av Norrlandsälvarna
var att miljövänlig kärnkraft skulle kunna försörja
hela Sverige med billig el. Opinionen vann gehör
i riksdagen, och 1970 avbröts projekteringen av
Vindelälven efter ett riksdagsbeslut.
1972 – När de första kärnkraftverken
startade vändes en mycket röststark
opinion mot kärnkraften. Även denna
opinion fick fäste i riksdagen och
ledde till folkomröstning samt till att
ett trettioårigt trauma inom svensk
energipolitik skapades.
NUTID
Kritiken mot
vindkraftens
miljöpåverkan
LOKAL
NIVÅ
GLOBAL
NIVÅ
Kritiken mot
biobränslenas
miljöpåverkan
Kritiken mot
vattenkraftens
miljöpåverkan
FRAMTID
«Opinionen mot vindkraftens miljöpåverkan
är orienterad mot lokala
sammanhang och nutid.»
Kritiken mot
kärnkraftens
miljöpåverkan
Valet av metod för att producera el är inte enbart en fråga om tekniska och
ekonomiska överväganden. Det handlar också om vilket slags miljöpåverkan
som är att föredra och vilka miljöopinioner som hörsammas.
Opinionen mot vindkraftens miljöpåverkan är orienterad mot lokala
sammanhang och nutid. För övriga kraftslag riktas miljökritiken snarare på
globala förhållanden och effekterna på framtida generationers livsmiljö.
Varje form av storskalig elproduktion tycks på ett eller annat sätt stå i konflikt
med någon form av miljöintresse. Rapporten gör inget försök att väga de olika
kraftslagens ”objektiva” miljökonsekvenser mot varandra. Miljöbegreppet ges
olika innebörd av olika aktörer. Vilka slags miljövärden anses de olika kraftslagen
påverka – värden relaterade till landskapets egenart, ekosystemens balans och
biologiska mångfald, eller värden rörande människors hälsa, upplevelser av
naturen och ekosystemens produktionsförmåga.
För dem som opponerar sig mot vindkraftsutbyggnaden av rättviseskäl skulle
denna förmodligen framstå som mindre angelägen att stoppa om vinsterna från
exploateringen av de lokala resurserna fördelades på ett sätt som kom bygden till
del. Flera studier visar att kooperativt ägande av vindkraftverken, olika former
1990-talet – En omfattande utbyggnad påbörjades av bioenergin som bedömdes kunna bli så storskalig att den till viss
del kunde ersätta kärnkraften. Bland andra Världsnaturfonden
och Sveriges ornitologiska förening opponerade sig mot
konsekvenserna för den biologiska mångfalden och landskapsutvecklingen i skogsmarkerna. De vann stöd både på stora
svenska dagstidningars ledarredaktioner och bland näringslivets intresseorganisationer.
2000-talet – Vindkraften tar fart
utifrån riksdagsbeslutet om att
skapa planmässiga förutsättningar
för en årlig produktion på 30 TWh
till år 2020. Utbyggnaden stöter på
kritik på grund av miljöpåverkan.
33
Jonas Anshelm, professor vid Tema
Teknik och social förändring vid
Linköpings universitet är författare
till rapporten om kraftproduktion och
miljöopinion.
av andelsägande och ekonomiska ersättningar till kommunen eller till lokala
projekt ökar acceptansen för vindkraftsutbyggnad.
Genom att förändra de socio-ekonomiska och fördelningspolitiska villkoren för
vindkraftsutbyggnaden skulle i så fall statsmakten enligt rapporten åtminstone
i viss utsträckning kunna överbrygga de hårdnande konflikterna om vindens
exploatering i svenska landskap. Även på denna punkt skiljer sig vindkraften
avsevärt från övriga kraftslag.
Något kooperativt ägande av exempelvis Forsmarks kärnkraftsstation, kraftvärmeverket i Hässelby eller Suorvadammen har aldrig varit aktuellt, inte heller
att lokalbefolkningen skulle ges något reellt inflytande över anläggningarnas
storlek eller lokalisering. Frågor om miljörättvisa har spelat en ytterst marginell
roll i diskussionerna om dessa kraftslags miljöpåverkan. Det är egentligen
bara vattenkraftsutbyggnaden som föranlett viss kritik av att norrländska
naturtillgångar exploaterats till förmån för de sydliga delarna av Sverige, utan att
detta kommit norrländska glesbygdskommuner till del på ett fördelningsmässigt
rättvist sätt.
Att överbrygga miljökonflikter
Vindkraften ger enligt rapporten möjlighet till lokalt kooperativt ägande och
närdemokratiskt inflytande över formerna för naturresursernas utnyttjande
och teknologins gestaltning i det berörda landskapet. Här finns en möjlighet att
åtminstone delvis överbrygga de miljökonflikter som uppstått som en följd av
all kraftproduktion i Sverige. Det skulle dock kräva att statsmakten premierade
kooperativa ägandeformer, andelsägande och exploatering av den lokala naturresursen på ett sätt som långsiktigt gynnade den berörda platsen. Om det däremot endast är markägarnas, projektörernas och de stora kraftbolagens ekonomiska intressen som tillgodoses, medan de närboende får se sin bygd förvandlad, kommer sannolikt vindkraftsutbyggnaden kringgärdas av samma
hårda konflikter som varit förenade med utbyggnaden av övriga kraftslag.
Beträffande vindkraften behöver inte den energi- och miljöpolitiska frågan
gälla huruvida fortsatt utbyggnad kan tillåtas eller inte. Det handlar snarare
om i vilka former vindkraften ska byggas ut – i vilken skala, på vilka platser, till
vems förmån och i enlighet med vems miljöbegrepp. I denna omständighet ligger
inte enbart en uppfordrande demokratisk, fördelningspolitisk och miljöpolitisk
utmaning, utan även en stor energipolitisk möjlighet.
>> Artikeln bygger på rapporten ”Kraftproduktion och miljöopinion”
(rapportnummer 6571).
TEXT: KAJSA OLSSON
34
KUNSKAP SAMLAS
I KONTROLLPROGRAM
Det finns ungefär 250 vindkraftparker i Sverige och fler är under projektering. Uppföljningen av etableringarnas effekter på människors hälsa och på miljön redovisas i
kontrollprogram som lämnas till den länsstyrelse eller kommun som är tillsynsmyndighet.
Uppföljning effekter för människors hälsa och miljön sker i olika
omfattning och ambitionsnivå i olika vindparker. Exempel på
omfattande kontrollprogram är det för havsbaserade Lillgrund med
48 verk som innefattar flora och fauna, fisk, fågel, sedimentspill,
påverkan på stränder och ljud.
Ljud ingår nästan alltid i kontrollprogram. Det är också vanligt
att fåglar eller fladdermöss omfattas, och även rennäring i områden
där det är aktuellt. I Vindvals syntesrapporter finns förslag på hur
kontrollprogram kan utformas.
Krav på uppföljning
Resultat från uppföljningen av en anläggnings hälso- och miljöeffekter redovisas bland annat i vindkraftbolagens årliga miljörapport.
Krav på en sådan rapport finns för all tillståndspliktig vindkraft och
vissa anmälningspliktiga vindkraftsparker. Vissa bolag presenterar
även resultaten av kontrollprogrammen på sina webbplatser.
I tillståndsbeslut och förelägganden från kommunen finns
vanligtvis särskilda villkor med krav på uppföljning av anläggningens
miljöeffekter. Exempelvis kan det gälla villkor om att följa upp
effekten på fåglar eller fladdermöss under en prövotid på två–tre år.
Redovisning av sådan uppföljning sker i särskild rapport till tillsyns/prövningsmyndigheten.
Länsstyrelsen i Jönköpings län sammanställer på uppdrag av
Energimyndigheten kontrollprogram och de uppföljande studier som
genomförts för enskilda vindkraftsparker. Syftet är att materialet
därefter ska användas i analyser som kan ge värdefull information
om vindkraftens effekter för hälsa och miljö. Insamlingen påbörjades
i december 2014 och ska vara färdig den 30 april 2015.
En del av ett kontrollprogram. Två personer
mäter upp en provyta där det ska räknas
renspillning, som ett mått på renarnas
nyttjande av området, i detta fall före och efter
en vindkraftetablering i Norrbottensfjällen.
TEXT: KAJSA OLSSON
35
KAN BÄTTRE TEKNIK MINSKA BULLER?
Buller är en av de störningar som kan påverka människor i närheten av vindkraftverk.
Ny teknik och bättre styrning av verken kan minska många andra problem. När det
gäller störande ljud är utmaningarna större. En trend är att vindkraftverken blir större
och högre. Hur påverkar det buller från anläggningarna?
«Till viss del kan
bullret dämpas, men
inte försvinna helt.»
På teknisk väg går det att minska en del av vindkraftens miljöpåverkan. Genom
att stänga av vindkraftverken när det är svaga vindar på sommaren minskar
kraftigt dödligheten hos fladdermöss. Störande effekter av skuggor kan också
undvikas genom att styra att verken stängs vid tillfällen när närboende riskerar
att påverkas.
Men går det att minska bullret från vindkraftverk på teknisk väg? Till viss
del kan bullret dämpas, men inte försvinna helt. Moderna vindkraftverk kan
ändra bladvinkeln och därigenom ändra både hur mycket elektrisk effekt som
genereras och också hur mycket ljud som alstras. Det har gjorts försök med
att utforma blad med tandade bakkanter som så kallade ”serrations” som ger
minskat ljud för höga frekvenser.
Det ljud som når fram till mottagaren beror mycket på vindriktning vindstyrka
och andra meteorologiska förhållanden samt typ av terräng och vegetation.
Detta innebär att nivåerna mellan olika tider på dygnet, dagar eller årstider kan
variera kraftigt, mer än 10–20 dBA.
Hur påverkas ljudutbredningen av att vindkraftverken har blivit allt högre och
större?
Högre ljudkällor innebär att meteorologiska förhållanden minskar i betydelse
och en mer standardiserad sfärisk utbredning av ljudet blir troligare, det vill säga
att ljudet sprids jämnt i alla riktningar. Men de högre ljudnivåerna från större
verk gör samtidigt att högre nivåer blir mer sannolika på längre avstånd, och
då ökar de meteorologiska faktorernas inverkan på ljudutbredningen. De två
effekterna tar ut varandra så ljudutbredningen har samma karaktäristika som
för lägre verk.
36
Vindkraftverkets svischande ljud gör att det uppfattas som mer störande vid
samma decibelnivå än exempelvis trafikbuller. Därför är riktvärdet för vindkraft
(40 dBA) lägre än det är för trafikbuller (55 dBA). Vid respektive riktvärde för
vindkraft och trafik är andelen störda lika stor.
De senaste åren har särskilda aspekter av vindkraftverkets svischande ljud, eller
amplitudmodulatation diskuterats allt mer. Risken för tydlig amplitudmodulation
är större under nattetid när det är temperaturinversion, då den varma luften
stannar vid marken i stället för att stiga uppåt. Ljudet breder då ut sig över större
avstånd.
Gunnar Lundmark, civilingenjör som arbetat med buller och vindkraft i
närmare tjugo år anser att man till viss del kanske kan komma till rätta med
problemet på teknisk väg.
– Men både bulleralstring – bladens utformning, styrning, turbulens – och utbredning (väder) kan påverka risken för att tydlig amplitudmodulation uppkommer. Hittills har vindkraftstillverkare fokuserat på att sänka ekvivalentnivån
i dB(A), och inte på ljudets karaktär med undantag för att eliminera tydligt hörbara
toner. De första stegen borde vara att ta fram en mätmetod som kvantifierar
amplitudmodulation och att undersöka samband mellan amplitudmodulation
och störning, säger Gunnar Lundmark.
Tar man hänsyn till amplitudmodulation när man mäter ekvivalent ljudnivå?
– I ekvivalentnivån i dB(A) ingår även bullertoppar som uppkommer på grund
av amplitudmodulation. Ekvivalentnivån är ett slags tidsmedelvärde, energimedelvärde, och nivån hos enskilda bullertoppar kan då naturligtvis vara
något högre än medelvärdet. Om man anger eller mäter att ekvivalentnivån
är 40 dB(A) under 10 minuter, så säger det ingenting om huruvida bullret är
amplitudmodulerat eller inte, säger Gunnar Lundmark.
TEXT: KAJSA OLSSON
>> Texten bygger på fakta från Karl Bolin, Tekn dr vid KTH som medverkade
i kapitlet Hälsa och ohälsa i syntesrapporten ”Vindkraftverkens påverkan på
människors intressen” (rapportnummer 6497), samt Mats Åbom, professor
vid KTH.
>> Vindvals rapport ”Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk”
(rapportnummer 5956) av Eja Pedersen, doktor i miljömedicin, utkom 2009.
37
BIOLOGISK MÅNGFALD
I LEDNINGSGATOR
Kraftledningsgator bildar tillsammans stora arealer som kan innehålla höga naturvärden
och bli spridningsvägar i landskapet om de röjs och sköts på rätt sätt. Svenska kraftnät
bedriver ett arbete för att studera och utveckla biologisk mångfald i ledningsgator
tillsammans med bland andra Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetet är inte knutet till
Vindval, men väl värt att berätta om som exempel på forskning och samverkan.
Stamnätet av kraftledningar påverkar 50 000 hektar mark under ledningarna
och 20 000 hektar i sidoområdena. Det motsvarar 150 000 fotbollsplaner, och
den redan stora ytan ökar eftersom stora utbyggnader pågår och planeras de
närmaste tio åren.
Sedan mer än tio år har Svenska kraftnät som driver och förvaltar stamnätet
för el samarbetat med SLU för att lägga upp skötselförsök och skaffa kunskap.
Med det som grund har inventeringar påbörjats av de värden som finns i
kraftledningsgator, ett arbete som beräknas vara klart under 2016.
Inventeringarna av kraftledningsgator
är ett populärt sommarjobb för
studenter vid SLU, och utförs även av
underhållsentreprenörer.
38
Fjärilar och fåglar studeras
Områden med särskilt höga naturvärden får anpassad skötsel. Forskningsstudierna med SLU har omfattat bland annat fjärilar, fåglar, kärlväxter och
skalbaggar. Det senaste året har Svenska kraftnät tittat på forsknings- och
utvecklingsprojekt för metoder för övervakning av miljötillståndet i kraftledningsgator. I samarbete med SLU har man utvecklat hur mätningarna ska
utformas för att ge mest nytta och hittat standardiserade, objektiva mätmetoder.
Svenska kraftnät har även bidragit till inventeringar och försök som initierats
av länsstyrelser.
– Att värna om biologisk mångfald i ledningsgatorna är viktigt för Svenska
kraftnät och samarbetet med SLU har givit värdefull kunskap, liksom
möjligheten att utveckla bra verktyg för att kunna fokusera på rätt åtgärder,
säger Jan-Erik Bjermkvist, Svenska kraftnät.
Naturvärdena gynnas av en stor variation av gräsmarksmiljöer i landskapet,
och det är därför värdefullt att samordna inventeringarna i kraftledningsgator
med de som SLU genomför i exempelvis betesmarker och småbiotoper.
– Kraftledningsgatorna utgör stora arealer där vi vill belysa hur den
speciella typen av skötsel med röjning av träd och buskar bidrar till att bevara
naturvärdena, säger Merit Kindström vid SLU.
MER INFORMATION
Vindval
Vindlov – allt om tillstånd
Information om programmet, projekten, sammanfattningar
av resultaten, populärvetenskapliga broschyrer och filmade
forskarintervjuer.
naturvardsverket.se/vindval
Vindlov är en portal med information om tillståndsfrågor när
det gäller vindkraft. Via portalen nås även Vindbrukskollen,
en nationell karttjänst om etablering av vindkraftverk som
ges ut av länsstyrelserna.
vindlov.se
Via webbplatsen kan du söka Vindvals rapporter.
Programkansli
Kerstin Jansbo, Naturvårdsverket
programchef
010-698 14 56
[email protected]
Åsa Elmqvist, Arwen konsult
programsekreterare
070-395 66 77
[email protected]
Nätverket för vindbruk
Nätverket förmedlar kunskap om vindkraft och verkar för
lokal förankring och nytta där vindkraften byggs ut.
natverketforvindbruk.se
Vindforsk – forskning
om teknik och vindkraft
vindforsk.se
Annika Nilsson, Energimyndigheten
programsamordnare
016-544 20 63
[email protected]
Kajsa Olsson
kommunikatör
010-698 11 38
[email protected]
39
Beställningar
Ordertel: 08-505 933 40
E-post: [email protected]
Postadress: Arkitektkopia, Box 110 93, 161 11 Bromma
naturvardsverket.se/publikationer
Naturvårdsverket
Tel: 010-698 10 00
E-post: [email protected]
Postadress: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm
naturvardsverket.se
ISBN 978-91-620-8729-6
© Naturvårdsverket 2015
40
Produktion
Text: Kajsa Olsson, Kjell Grip, Linus Hammar och Annika
Nilsson
Originalproduktion: BNG Sweden AB
Tryck: Arkitektkopia, januari 2015
Foto: Omslag: Ole Rönning Kristansson.
Omslagets insida: Leif Häggström, författare till Vindvalrapporten Vindkraft & Kulturmiljö.
Sid 3: Åsa Olsson. Sid 4 & 8: Jens Rydell. Sid 5: Stefan
Pettersson. Sid 7, 14, 24, 25 & 27: Michael Taubert. Sid
10: Jeff Kidd. Sid 11: Ulf Bergström. Sid 13: Fredrik Dolff.
Sid 17: Bertil Pettersson. Sid 18: Ole Rönning Kristansson.
Sid 20, 21 & 22: Anna Skarin. Sid 23: Scandinav Bildbyrå.
Sid 29: Per Zilo. Sid 31: Naturvårdsverket. Sid 35: Enetjärn
Natur AB. Sid 37: Birdie Dahlberg. Sid 38: Eva Grusell.
Sid 40: Marianne Henningsson.
Vindkraft och miljö
Vindvals lägesrapport 2015
Årsskriften Vindkraft och miljö följer kortfattat upp forskning som tagits
fram inom Vindval till och med 2014.
Här presenteras erfarenhet och kunskap när det gäller vindkraftens lokala
förankring och nytta för människor. Ett projekt sätter vindkraften i ett
sammanhang genom att analysera hur miljöopinioner kring olika kraftslag
har formats och hörsammats. Forskarna bakom syntesrapporten om vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss ger sin syn på kunskapsläget.
Erfarenheter från vindkraftens effekter på marin miljö tas upp i årsskriften,
som även beskriver försiktighetsprincipen och ekologisk riskbedömning i
vindkraftssammanhang. Hur vindkraft under driftfasen kan påverka renar
och rennäring är föremål för ett pågående forskningsprojekt.
Vindvals forskning har huvudsakligen bedrivits inom fyra områden – vindkraftens påverkan på människors intressen, på fåglar och fladdermöss,
marint liv samt landgående däggdjur. Den som vill fördjupa sig mer inom
något område kan ta del av forskarnas rapporter, populärvetenskapliga
broschyrer och filmade forskarintervjuer. Materialet kan beställas, och finns
även tillgängligt på naturvardsverket.se/vindval.
Naturvårdsverket 106 48 Stockholm. Besöksadress: Stockholm – Valhallavägen 195, Östersund – Forskarens väg 5 hus Ub. Tel: 010 698 10 00,
e-post: [email protected] Internet: naturvardsverket.se Beställningar Ordertel: 08 505 933 40, e-post: [email protected]
Postadress: Arkitektkopia, Box 11093, 161 11 Bromma. Internet: naturvardsverket.se/publikationer
