Kapitel 1
”Personlig utveckling innebär inte att sitta inne med alla de rätta
svaren, utan att ha förmågan att ställa de nödvändiga frågorna för att
utveckla sig själv och på så sätt skapa nya kartor som ger nya
valmöjligheter”
Jonas Gåde
I det här kapitlet lär du dig:
Bakgrunden till NLP (NeuroLingvistisk Programmering)
De grundantaganden som ligger till grund för boken
Varje modell som beskriver djupare förändringsprocesser hämtar idéer om hur
livet verkar och fungerar. I den här servicemanualen har jag samlat en del nya
idéer och tankar och gamla sanningar, som varit till hjälp för mig. Många tekniker
har inspirerat mig – bland annat NLP, kognitiv terapi, hypnoterapi och buddhism.
En del av det här materialet kanske utmanar dina nuvarande föreställningar och
värderingar. När det inträffar – se utmaningen och anta för ett ögonblick att det du
läser är sant – så kan du senare när du läst boken klart, se vilka värderingar som
passar dig bäst.
Det första du måste göra är ganska lätt och kräver bara lite mod. Du måste överge
alla gamla idéer om hur andra människor och omvärlden påverkar ditt liv. Du
måste börja arbeta med det enda som du verkligen har kontroll över – dig själv!
Nedan finner du några av de grundantaganden som utgör basen för NLP och delar
av den här boken.
1. Kartan är inte verkligheten
Det här påståendet utgår från att det inte finns någon objektiv verklighet. Världen
vi ”opererar” i utgör bara vår egen personliga tolkning. Det beror på att vi filtrerar
omvärlden genom våra fem sinnen, men också på att vi bär med oss våra minnen,
värderingar, föreställningar. Det är denna process som gör oss unika som
människor.
Det vi upplever kan därför mer liknas vid en karta. För hur detaljerat vi än
upplever verkligheten, så blir det bara en modell av den.
1
Frasen – ”kartan är inte territoriet” - myntades ursprungligen av den polske
matematikern Alfred Korzpyski. Låt mig ge ett exempel. Föreställ dig att en
person bestämmer sig för att åka på semester med bil till Italien. Det första den
personen gör är att införskaffa en bilatlas för att leta upp den färdväg som passar
honom bäst. Varje år fortsätter han eller hon att köra samma väg, trots att det
under åren tillkommit massvis med nya vägar. En dag bygger man en tunnel och
en helt ny motorväg genom hela alperna. Alla som kör efter den gamla kartan kör
naturligtvis den gamla vägen, medan de som hade skaffat sig nya kartor har en ny
valmöjlighet som både sparar tid och pengar. På samma sätt väljer en del
människor att agera i verkligheten med gamla kartor.
Jag vet inte om du är speciellt intresserad av att utmana dina personliga gränser
och uppfylla dina drömmar. Det är naturligtvis ovanligt. De flesta tror inte att det
är möjligt att förändras. Jag vet inte vad du känner, men jag skulle finna det
otroligt frustrerande, om jag i efterhand fick klart för mig att det faktiskt varit
möjligt att få ut ännu mer av livet.
”Äsch, det finns bara en verklighet och den är samma för alla människor och jag
vet precis hur den ser ut.” Människor som inte förstår det behöver verkligen
syssla med personlig utveckling eller läsa böcker typ den här.
2. Bakom varje beteende finns en positiv intention
Nästa grundprincip är att det alltid finns en positiv intention bakom allting vi gör.
Om jag t ex skulle dricka alkohol innan varje föreläsning, så skulle jag inte göra
detta för att skada min lever. Min positiva intention skulle vara att göra det för att
bli mindre nervös.
Genom att ta reda på den positiva intentionen bakom ditt agerande, ger du dig
själv fler valmöjligheter – som är effektivare och bättre alternativ för att det du
önskar skall uppnås. När vi tittar närmare på hur vi agerar i en del sammanhang,
så är inte alltid vårt beteende förnuftigt. Det finns dock alltid ett syfte – hur fel
tillvägagångssättet än är.
Om du har problem med en människas beteende så kom ihåg att för den personen
så är det just då den enda möjligheten – även om det verkar ologiskt utifrån alla
andras perspektiv. Genom att försöka förstå vad den personen har för positiv
intention, ökar också din förståelse och ödmjukhet. Om du tycker det jag säger
verkar konstigt, kan du naturligtvis fortsätta att tro att dina och andras negativa
beteende beror på obotlig dumhet och inget annat.
2
3. Du kan bli bättre på att kommunicera
Forskningsstudier har visat, att mänsklig kommunikation består av tre
huvudsakliga faktorer:
Ord 7%
Röst 38%
Kroppsspråk 55%
Även om dessa siffror inte är giltiga i alla sammanhang så finns där något mycket
intressant att ta fasta på. Dina ord utgör bara en bråkdel av din totala
kommunikation. Genom att bli bättre på att använda din röst och dina gester kan
du förbättra din kommunikation avsevärt.
Du kan också se på kommunikation som den process du använder dig av för att
förstå den andra personens karta eller för att uttrycka din egen karta, så att du kan
förklara hur du har tolkat världen. När vi tänker lite noggrannare på vad detta
innebär, så är det inte så konstigt att vi skulle behöva lite mer mänsklighet och
ömsesidig respekt. Ingen av oss kan hävda, att vi känner till verkligheten. Vi
innehar vår subjektiva tolkning av den.
Många av våra kommunikationsproblem uppstår på grund av att vi uppfattar
världen olika. Detta i sin tur framkallar olika känslor, tankar och beteenden och
leder till en mängd konflikter, äktenskapsproblem, rasfördomar och krig.
4. Inga misslyckanden – bara feedback
Personlig utveckling handlar om lärande. Lärande handlar faktiskt om att våga
göra misstag. Om ett beteende inte ger dig det önskade resultatet, får du ut
information (feedback) som ger dig möjlighet att ändra ditt beteende.
Feedback är varken bra eller dåligt. Det är bara information som kan hjälpa dig i
riktning mot ditt mål. Det hjälper dig också att inte göra om samma misstag. Det
största felet är inte att göra misstag utan att inte lära sig av sina misstag.
Om misstag inte existerade, skulle vi inte kunna gå vidare mot lyckade resultat. I
kapitel 2 kommer du att få ännu mer förståelse för att ”misslyckande” är en
nödvändig fas som du måste gå igenom för utvecklas. Feedback är frukost för
människor som vill utvecklas.
Robert Dilts berättar om en god vän han har, som är uppfinnare. Han prövar
mängder av saker som inte fungerar. En gång frågade han honom: ”Hur hanterar
du dina besvikelser när det inte fungerar?” Han svarade, ”Nej, jag inser bara att
det är lösningen på ett annat problem”.
3
Eller som en klient en gång sa: ”Löjligt. Ett val är perfekt för då slipper man tänka
själv. Två val leder till inre konflikter. Tre val eller flera gör livet till ett helvete”.
5. Att ha fler val är bättre än inget val alls
Jag vet inte hur det är med dig, men man skulle ju också kunna säga:
Ett val är inget val, två val är bättre än ett, tre eller flera val ger oss frihet att börja
uppnå vårt mål. Sökandet efter alternativa vägar leder oss snabbare till vårt
önskade resultat.
Ofta har vi fler val än vi vill erkänna för oss själva. Du har lärt dig, att du har valet
att kunna ta hand om det som händer dig. Misstag eller annan viktig lärande
information kan ju leda till att du ändrar ditt framtida beteende. Det är också en
valmöjlighet.
6. Om det du gör inte fungerar – gör något annat
En av de starkaste instinkter en människa har är att göra vad som är naturligt och
vad hon vant sig vid. Det är denna grundinstinkt som gör det så svårt för oss att
lära oss något nytt. För när någonting inte fungerar, har vi en tendens att fortsätta
göra samma sak.
När saker inte fungerar, fortsätter de flesta människor att göra som de har gjort,
fast det inte har fungerat – oftast mer intensivt.
Jag märkte detta då jag var på semester i före detta Jugoslavien. Då kunde jag inte
undgå att höra hur tyska turister kunde säga: ”Kan du tala om var det finns en
Bierstube?” Den andra personen skakar på huvudet. De höjer då sin röstvolym
och bokstaverar: ”KAN DU TALA OM VAR DET FINNS EN BRA
BIERSTUBE?” Den andra personen säger högt: ”JAG TALAR INTE engelska.”
Den första personen fortsätter ännu högre: ”KAN DU TALA OM VAR DET
FINNS EN BRA BIERSTUBE?” Precis som om volymen skulle lösa
kommunikationsproblemen!
Om du gör samma sak om och om igen kan du vara säker på att få samma
resultat.
Kom ihåg att dina begränsningar inte ligger i territoriet, utan i din karta. Om du
vill ha samma resultat, fortsätt på samma väg. Om du vill något annat – gör något
annat. Att utforska varför du inte kommer dit du ville, kommer inte att hjälpa dig.
Det spelar ingen roll hur många varför och därför du kommer upp med. Du
fortsätter ändå längs samma gamla hjulspår.
”Äsch, trams. Struntprat! Kan man inte göra en sak perfekt med en gång ska man
inte göra den alls!”
4
7. Det viktiga med all kommunikation är hur den landar
Kommunikation använder vi oss av för att uppnå ett preciserat resultat. Om det
önskade tillståndet inte uppnås, är kommunikationen ineffektiv. Du har tidigare
lärt dig, att om ett beteende inte fungerar effektivt, bör du försöka göra något
annat, tills du uppnår ditt mål.
Det är viktigt, att du samtidigt noterar din effektivitet i din kommunikation genom
att se hur den önskade responsen blir. När bra kommunikation uppstår mellan
människor, uppstår något som vi kallar rapport (se mer kapitel 8). Rapport kallar
vi den ömsesidiga förståelse som uppstår, när vi känner trygghet, tröst, öppenhet,
harmoni och samstämmighet.
Sammanfattning
Dessa enkla, men mycket kraftfulla antaganden är varken trosläror eller psykiska
lagar. De är bara mycket effektiva verktyg, som kommer att vara till stor hjälp när
du gör förändringar med dig själv. Många människor som jag arbetar med säger
att livet blev enklare, när de tog till sig dessa grundantaganden. De upplevde
också, att de hade större förståelse för andra människor.
Människor agerar utifrån sina kartor av verkligheten – inte utifrån själva
verkligheten.
Bakom varje beteende finns en positiv intention.
Du kan bli ännu bättre på att kommunicera.
Det finns inga misslyckanden - bara feedback.
Att ha flera val är bättre än inget val alls.
Om det du gör inte fungerar, gör något annat.
Det viktiga med din kommunikation är den respons du får.
5
Konsekvenser
När du gör dessa antaganden – inte bara till en riktning, utan även till ett
genomgående sätt att tänka – kommer du att upptäcka hur lätt det är att få det du
vill.
Dessa grundantaganden leder nämligen till följande konsekvenser:
Du gör kartor av allt du erfar.
Det finns en positiv intention bakom allt du gör, tänker och fantiserar.
Du är inte medveten om somliga av de kartor du har.
Du kommunicerar med dig själv och med andra genom alla dina
representationssystem.
Du misslyckas aldrig - du får bara feedback.
När du gjort förändringar hos dig själv, är det viktigt att ha ett stöttande system
omkring sig. Förändringar behöver inte alltid ligga på dina axlar. Omge dig med
människor som stödjer din utveckling, så kommer du att upptäcka att dina
förändringar går ännu fortare. Var vaksam på att det finns människor omkring dig
som inte kommer att stödja dina förändringar. Det upplevs ofta som hotfullt för
omgivningen, när någon förändrar sig själv. Jag säger inte att dessa personer är
dåliga. Ibland vill de oss väl, men rädslan att bli kvar ensamma eller egna brustna
förhoppningar gör, att de känner sig osäkra. Förändringen i sig blir farlig.
Vad du kan göra nu?
Tänk inte mer på det här med kommunikationsförmåga och kartor osv. Du blir
bara trött och deprimerad av att använda din hjärna. Det är bara jobbigt. Ditt liv
fungerar bra som det är, inte sant?
Kommer du ihåg hur det var, när du skulle lära dig simma första gången? Hur
obekvämt och konstigt det kändes att ligga på marken och torrsimma. Hur du
sedan fick känslan av att du skulle drunkna när du hamnade i vattnet första
gången. Ungefär så kanske det kommer att kännas precis i början när du börjar din
förändringsprocess. Sedan går allt lättare. Nu vet inte jag hur angeläget det är för
dig att göra förändringar med dig själv nu eller om du vill vänta tills det är riktigt
besvärligt. Det vet bara du.
Varje kapitel avslutas med ett antal övningar, som hjälper dig utvecklas ännu
fortare.
6
Övning
Sök upp en speciell plats där du kan vara för dig själv.
Fundera på något, som du fram tills idag haft problem med. Välj ett lagom
stort problem.
Gå igenom ditt problem utifrån alla grundantagandena.
Vad är den positiva intentionen bakom ditt beteende? Kartan är inte
territoriet.
Fundera nu på, vilka nya föreställningar och vilken ny identitet du kan
sätta upp för dig själv nu och i framtiden.
Övning
Tänk efter en stund på om du har personer omkring dig som stöttar dig.
På vilket sätt kan det vara hotfullt för dem, när du gör dina förändringar?
Du kanske måste välja bort en del personer i ditt umgänge eller bli
tydligare och bättre stå upp för dig själv.
7
Kapitel 2
Hur din hjärna fungerar
”Din hjärna är som en maskin, utformad för att skötas av ett spöke”
Sir John Eccles, nobelpristagare 1963
I det här kapitlet lär du dig
Hur din hjärna styr dig.
Hur du kan använda din hjärna effektivare.
Förstå de fyra olika inlärningsnivåerna.
Hjärnan har kallats för ”Den sovande jätten”, ”Den mest komplicerade maskinen
i universum”, ”Det minst utforskade området i världen”.
Oavsett vilka metaforer vi använder om vår hjärna, så är vår hjärnkapacitet
oändligt mycket mer sofistikerad än de största datorerna i världen.
Låt oss för ett ögonblick använda den populära metaforen att vår hjärna liknar en
dator. Som du vet har de flesta datorer ett operativsystem som kallas Windows.
Utan det programmet skulle inte datorn fungera. Du kan jämföra det med en bil
som har allt utom en motor.
När vi använder den här metaforen om att hjärnan liknar en dator, kan vi föreställa
oss att våra tankar och handlingar är mjukvaran och kan liknas vid de program vi
väljer att stoppa in i datorn. Jämförelsen med datorer förklarar också varför en del
former av personlig utveckling inte lyckas göra bestående förändringar. För det
spelar ingen roll hur mycket vi uppgraderar mjukvaran om vi glömmer att kolla
operativsystemet – det undermedvetna. Det räcker som du vet med att några filer i
operativsystemet är skadade, för att de ska påverka alla program som vi stoppar in
i datorn. Vill du genomföra förändringar med dig själv så måste du checka
operativsystemet – det undermedvetna. Precis som du kan uppgradera din dator,
kommer du i de kommande kapitlen att förstå hur lätt du kan göra en
”uppgradering” av dig själv.
Innan du börjar göra dessa förändringar med dig själv vill jag att du lär dig mer
om hur din hjärna är konstruerad. Det är nämligen den som styr din tillvaro.
8
Hjärnan är sammankopplad till hela den fysiska kroppen genom ett komplext
nervsystem, som aldrig upphör att skicka information till hjärnan. Informationen
får hjärnan genom våra fem sinnen; syn, hörsel, känsel, lukt och smak. De samlar
in information åt hjärnan och fungerar som en slags radar. Varje sekund fångar
den upp mängder av information från dina fem sinnen. Informationen överförs
sedan till den del av hjärnan som kallas hypotalamus. Hypotalamus kan liknas vid
en slags huvuddator – ungefär som en server. Den analyserar och dechiffrerar all
information och bestämmer sedan i vilken del av hjärnan som informationen ska
lagras. En stor del av informationen sänds till den omedvetna delen, medan resten
skickas till det medvetna.
Tre hjärnor i en
Innan människan utvecklades fullt ut, gick hjärnan igenom en mängd olika
komplexa utvecklingsstadier. Under en lång tid var vår hjärna inställd mestadels
på att arbeta med problem för att kunna klara vår överlevnad. Den ville
upprätthålla stabilitet – vare sig det var en organism eller ett djur.
Hjärnstammen (Reptilhjärnan)
I basen på din skalle sammansmälter delar av ryggraden. Här finner du din äldsta
del av hjärnan, som du delar med lägre levande arter som ödlor, krokodiler och
fåglar. Vi kallar den reptilhjärnan. Denna del av hjärnan känner du igen från
fotbollsarenan eller framför tv:n när en person ser ett spännande sportprogram och
utbrister: ”Hö! Hö! Hö! AIK!”
Denna del av hjärnan kontrollerar också funktioner som andning, hjärtslag och
instinkter som att fly eller slåss. Genom evolutionen och vårt ursprungliga behov
av att överleva, så har denna del av hjärnan utvecklat en strategi att registrera
minnen och fantasier av det som vi inte vill (ha) och eventuella problem. När
något obehagligt inträffar utlöses automatiskt en alarmsignal (rött ljus) för en fara
som vi bör undvika. Det är till och med så att din kropp reagerar instinktivt på
följande sätt när du upplever ett starkt hot.
Blodet rusar till musklerna för att förbereda en eventuell kamp.
Musklerna spänns. De är redo att reagera.
Du producerar mindre saliv och blir torr i munnen.
Levern avsöndrar socker för att kroppen ska få snabb energi.
Immunförsvaret minskar. Det är ett sätt att spara energi, eftersom det ju nu
i första hand inte handlar om att bekämpa infektioner. Det handlar om att
agera snabbt och kraftfullt.
9
Reptilhjärnan reglerar också instinkter när det gäller territorium. Det är därför du
kan känna dig obehaglig till mods när någon skrämmer dig eller plötsligt kommer
för nära dig. Signalerna som hjärnan snappar upp skickas vidare till den primitiva
delen av hjärnan, som vi kallar reptilhjärnan och du reagerar mer instinktivt än
logiskt.
På samma sätt reagerar vi, när vi utsätts för stress eller andra starka negativa
känslor. Informationen som vi ska ta ställning till är helt enkelt inte tillgänglig för
neocortex (den tänkande hjärnan). Detta förklarar varför vi kan ha svårt att hantera
vår ilska, då reptilhjärnan opererar i ett tänkande som är svart eller vitt och leder
till att våra valmöjligheter minskar radikalt.
Det limbiska systemet (Däggdjurshjärnan)
Den centrala delen av hjärnan sveper som en krage runt reptilhjärnan. Limbic
betyder krage på latin. Det är den här delen vi kallar däggdjurshjärnan. Den
kontrollerar hormoner, törst, hunger, sexualitet, matsmältning, immunförsvar och
viktiga delar av ditt långtidsminne.
Hypotalamus hjälper till att stimulera långtidsminnet och amygdala hjälper till att
kontrollera våra känslor. De blir därmed viktiga funktioner för att kontrollera vårt
emotionella beteende och vårt målinriktade beteende.
När en händelse innehåller starka känslor, kommer vi ofta ihåg det mycket väl. Du
kommer säkert ihåg din första kyss eller var du befann dig den natten eller
morgonen då Olof Palme mördades. Hjärnan har också en tendens att bättre
registrera negativa upplevelser än positiva, vilket beror på reptilhjärnans instinkt.
Känslomässiga argument fungerar bättre än rationella argument.
För när hjärnan är i ett positivt emotionellt tillstånd frigörs endorfiner –positiva
kemikalier. Detta i sin tur stimulerar ett flöde av neurotransmittorer som fungerar
som smörjmedel och ökar kopplingarna mellan hjärncellerna. Det sin tur leder till
att också minnet fungerar bättre.
Om du t ex tillbringar en kväll på en trevlig restaurang med goda vänner där
kommunikationen varit bra med både intimitet och harmoni. Under kvällen
”ballar” plötsligt en av gästerna ur. Denna sekvens blir då riktmärke för hur du
upplevt kvällen. Det du kommer att komma ihåg av kvällen är: ”Vad jobbigt det
var - vad vi grälade.” Fem minuters diskussion ”suddar” ut 6-7 timmars harmoni.
Neocortex (Den tänkande hjärnan)
Den tredje delen av hjärnan är i allra högsta grad speciell. Det är den här delen
som gör oss mänskliga. Det är den delen som gör varje människa unik. Neocortex
har hand om vår syn, hörsel, tänkande, kreativitet, vårt tal och alla andra
operationer, som kräver högre intelligens.
10
Det är i neocortex som vi bestämmer, hur vår värld ska organiseras, minnen
lagras, tal produceras, målningar beskådas, musik lyssnas till och avnjutas.
Neocortex är i sin tur indelad i speciella delar: centra för tal, syn, hörsel och
känsel mm. Du har en unik kombination av resurser inom dig, som är summan av
delarna och utgör din mentala kapacitet. Din hjärna är lika unik som dina
fingeravtryck.
Två hjärnor är bättre än en
Vår tänkande hjärna består av två hemisfärer. Populärt kallas de för den högra
respektive den vänstra hjärnhalvan. Denna uppdelning är inte ny, redan de gamla
egyptierna kände till detta.
Under de senaste två decennierna har man gjort flera banbrytande upptäckter. Den
vänstra hjärnhalvan bryr sig inte om vad som är sant. Den påverkas av det som är
sant för dig. Din sanning baserar sig på de erfarenheter som du samlat på dig
genom livet – vare sig de är verkliga eller fantasier. Den kontrollerar också din
framtid.
Den högra hjärnhalvan ansvarar för din kreativitet och din förmåga att drömma.
Du förstår säkert precis som Einstein, att de riktiga resurserna inte finns vare sig i
den vänstra eller högra hjärnhalvan. Det handlar mer om att kunna kombinera och
använda rätt halva vid rätt tillfälle.
De Fyra inlärningsnivåerna
Den senaste forskningen inom neurologi och klinisk psykologi hjälper oss att
förstå, hur det undermedvetna är delaktigt i lärprocessen och våra automatiska
funktioner. Generellt sett när vi lär oss något mer komplicerat, sker vår lärprocess
i fyra tydliga steg. Både hjärnans medvetna och undermedvetna deltar i olika grad
vid olika tidpunkter.
Omedveten inkompetens när du inte är medveten om din okunskap.
Medveten inkompetens. I det här stadiet är du medveten om din
okunskap.
Medveten kompetens: Vi har nu identifierat och lärt oss de två första
stegen i processen. Du är nu medveten om att du har en viss kompetens.
Omedveten kompetens: När vi väl har lärt oss hantera en specifik
process, kan vi nu överlämna de psykiska och känslomässiga frågorna till
vårt undermedvetna.
När det sista steget har passerats lägger vi inte märke till hur vi tänker. Allt sker
omedvetet. Du kan tänka på hur du gör när du cyklar eller kör bil. Du är under
själva handlingen inte medveten om att du växlar eller tittar på trafik runt
11
omkring. Du reglerar avståndet till framförvarande bil automatiskt. Alla dessa
aktiviteter och funktioner kommer från den direkta eller indirekta processen från
olika delar i ditt undermedvetna och sker med en omedveten kompetens.
Sammanfattning
Vetskapen om att vi alltid kommer att gå igenom denna sekvens, gör det lättare
för oss att acceptera och tolerera våra misstag. De kommer vi alltid att göra längs
vägen om vi vill utvecklas. Det är inte ovanligt att våra höga krav på oss själva
hindrar oss från att försöka något nytt. Vi är helt enkelt rädda för att inte lyckas
perfekt.
Du kan säkert föreställa dig hur ditt liv hade sett ut om du inte hade vågat försöka
dig på nya saker när du var liten. Tänk på när du försökte lära dig gå, resa dig upp,
tog ett steg framåt och ramlade och sagt åt dig själv: ”Nej, det där tänker jag inte
prova igen. Det måste ha sett dumt ut”.
Livet hade också varit oändligt mycket omständligare, om du varje gång du körde
bil skulle ha med dig en bok, som du var tvungen att titta i för att förstå vad varje
vägmärke betydde. När du väl lärt dig vägmärkena utantill, så sker allting
automatiskt. Du förstår med detsamma vad du ser. Det är naturligtvis väldigt
praktiskt, att vi kan använda vårt omedvetna när vi opererar i verkligheten. Det
kan å andra sidan också ställa till problem, när vi omedvetet installerat kunskaper
som begränsar oss.
Reflektera över vad du har lärt dig
Du har 3 hjärnor: Reptilhjärnan, däggdjurshjärnan och den tänkande
hjärnan.
Du har 2 hjärnor: Den vänstra och den högra hjärnhalvan.
Du har 1 hjärna: Helheten av din hela hjärnaktivitet.
Du har fyra olika inlärningsnivåer
Omedveten inkompetens
Medveten inkompetens
Medveten kompetens
Omedveten kompetens
12
Kapitel 3
Föreställningar
”Föreställningar är sådant som vi är helt säkra på, trots att det
finns bevis på motsatsen”
”Okänd”
I det här kapitlet lär du dig
Förstå skillnaden mellan tankar och föreställningar
Förstå de olika neurologiska nivåerna
Förstå hur förställningar bildas
Du vet redan, att vi upplever omvärlden genom våra fem sinnen. Eftersom våra
sinnen inte kan ta in mer än en del av allt som händer, blir våra upplevelser bara
en spegling av våra sensoriska processer. Dessa neurologiska processer föder i sin
tur våra tankar i form av bilder, känslor, intern dialog m.m.
Varje dag kan vi tänka upp till hundra tusen tankar, där varje enskild tanke följs
av en annan tanke. Merparten av våra tankar ställer inte till med några problem för
oss. När vi däremot upplever situationer som är mer krävande och utmanande,
måste vår hjärna sortera tankarna på ett sådant sätt så att världen kan förstås.
Dessa tankestrukturer som då bildas kallar vi föreställningar. Dina föreställningar
påverkar ditt beteende i mycket stor utsträckning. Det är allmänt känt att om
någon tror att han kan göra något, kommer han att göra det. Om samma person
tror att någonting är omöjligt, så spelar det ingen roll hur vi anstränger oss för att
övertyga honom om att det är möjligt.
Det finns en rolig historia som visar hur starkt våra föreställningar påverkar vår
personlighet. Det var en gång en man som hade en ovanlig psykisk störning. Han
trodde han var ett lik.
Han åt inte och han arbetade inte. Han satt bara ner och
hävdade att han var ett lik.
13
Psykiatrikern försökte övertyga honom om att han verkligen inte var död. De
argumenterar fram och tillbaka. Till slut sa psykiatrikern: ”Blöder lik?” Mannen
tänkte en stund och svarade: ”Nej, alla vitala delar i kroppen har slutat fungera, så
de blöder inte.” Då sa psykiatrikern: ”OK, då gör vi ett litet experiment. Jag tar en
nål och sticker dig i fingret och ser om det börjar blöda.” Eftersom patienten är ett
lik, så fanns det inte mycket han kunde säga eller göra. Psykiatrikern stack honom
i fingret och mannen började blöda. Patienten tittade helt chockad och
överväldigad på blodet och sa: ”Det var som fan, lik blöder också !”
Våra föreställningar växer fram ur hur vi tolkar en upplevelse. De fungerar
samtidigt som ett filter som ”hjälper” eller ”stjälper” oss genom att sortera bort
alla nya tankar, som inte passar in. Så fort en föreställningsstruktur har skapats i
vår hjärna, kommer den att söka upp andra föreställningar som påminner om den
ursprungliga föreställningen. När de hittar varandra väver de tillsammans med de
andra föreställningarna en osynlig väv, som blir till ett filter mot omvärlden.
En annan konsekvens av det här är, att det undermedvetna alltid förenklar och
sorterar sig självt för att göra det så smidigt som möjligt. Det innebär att vi hela
tiden söker och lyssnar efter information som kan bekräfta de värderingar och
föreställningar som vi tagit till oss tidigare. Om föreställningarna är negativa, kan
vi likna dem vid ett elakt virus som sprider sig fort och som måste stoppas om det
inte skall skada oss.
Om vi inte i tid gör något för att stoppa våra virus, så kommer vi på sikt att lida
skada. Men du har ju redan börjat genom att lära hur allt hänger ihop, eller hur?
En del av dessa scheman och föreställningar är djupare – så kallade centrala
konstruktioner – och mindre benägna att förändras. Var någonstans plockar vi upp
våra föreställningar? Det finns naturligtvis många källor. Det är inte ovanligt, att
en del av våra huvudföreställningar lånats in redan under vår uppväxt. Dessa
strukturer av föreställningar kallar vi för scheman.
Vanligtvis tar vi intryck av våra föräldrar, lärare, eller andra förebilder, eftersom
vi högaktar och bryr oss så mycket om dem. Även senare i livet fortsätter vi att
skapa nya scheman genom våra erfarenheter. Föreställningar som handlar om oss
själva, kallar vi för självscheman. Vi har en benägenhet att skapa strikta scheman
för hur vi organiserar vår tillvaro. Det finns scheman för hur vi tänker, känner och
handlar. När människors scheman fungerar bra, har jag inte mycket kontakt med
dem. Det är först när deras tillvaro inte fungerar, som vi får kontakt.
14
Ofta beror deras problem på föreställningar som uppkommit från någon av
följande källor:
Kommentarer från vänner eller familjemedlemmar.
Kommentarer från vänner eller familj, som inte är direkt riktade till oss,
men som vi hör.
Andra personers förklaringar till varför olika händelser inträffat.
Våra egna förklaringar till andras beteende.
Grupptryck eller tryck från våra förebilder.
Mobbning från andra barn.
Känslor som är kopplade till vissa situationer.
Inbillade händelser, dagdrömmar, nattdrömmar.
Det finns flera olika sätt som föreställningar föds på:
Du ser något och drar sedan en slutsats. Du kanske iakttar mamma och
pappa när de grälar och drar slutsatsen att relationer är krig.
Du hör något. Din lärare säger till dig: ”Du är bra i gymnastik, men något
läshuvud är du inte.” Du drar därefter slutsatsen att du har svårt för att lära
dig.
Det tredje alternativet arbetar utifrån att hjärnan vill systematisera. Det
innebär att när en händelse inträffar som är oklar eller ologisk, så kommer
din hjärna att fantisera ihop det som saknas för att skapa en föreställning.
Det omedvetna kan acceptera att motstridiga föreställningar kan verka
parallellt, utan att vi förstår eller kan ifrågasätta.
15
Övning
Pröva det här experimentet så förstår du vad jag menar.
Titta på den svarta punkten nedanför med båda ögonen ca 15 cm ifrån. Blunda
med ditt högra öga och fortsätt titta på punkten med ditt vänstra öga. Fortsätt att
stirra rakt fram, samtidigt som du rör boken åt vänster.
Vid en punkt kommer fläcken att försvinna, detta beror på att fantasin fyller på
den blinda punkten i ditt vänstra öga. När ögonens nerver berör retningarna i
hjärnan, så finns det ljuskänsliga celler som tar emot bilder.
Det är mycket intressant att notera att föreställningar ligger på en annan nivå än
beteende och kompetens. De förändras inte heller enligt samma regler. Hjärnan är
precis som alla andra sociala och biologiska system strukturerad i olika nivåer.
Din hjärna har till exempel olika sätt som den kan bearbeta material på. Vi brukar
tala om fem olika nivåer, som vår hjärna arbetar under.
Den lägsta nivån kallar vi omgivningen. Det är miljön som du verkar i.
Nästa nivå kallar vi beteende. Du rör dig i omgivningen genom att bete
dig på ett visst sätt.
För att kunna bete dig, måste du använda dig av dina strategier –
kompetens.
Dessa kompetenser är formaterade i olika föreställningar.
Föreställningarna är sedan kopplade till en kärnvärdering.
Summan av alla dessa nivåer blir din identitet.
16
Vad kan jag göra nu?
Vår oförmåga att analysera objektivt, gör att vi har tagit emot information från
andra utan att kunna göra en korrekt bedömning. Det här i sin tur har fört med sig
att vi skapar förutfattade föreställningar om hur andra personer kommer att
behandla oss.
Fundera på ifrån vem den ursprungliga föreställningen kommer. Tänk över och
fundera på hur dessa frågor kunde ha förändrat dina valmöjligheter som barn, om
du hade kunnat svara på de nedanstående frågorna med de resurser du har idag.
Är det här som händer nu mitt fel och är det riktigt?
Borde jag känna mig skyldig?
Varför känns det som om jag är den skyldiga?
Bryr de sig verkligen om mig?
Manipulerar de mig?
Varför behandlar de mig så här, om de älskar mig?
17
