FINSPÅNGS
KOMMUN
Naturvårdsprogram för
Finspångs kommun
Objektkatalog
Reviderad av KS-kontoret 2000-05-10
samt 2003-01-28
Pro Natura 1999
Produktion
Ola Bengtson
Rickard Gimdal
Artur Larsson
Pro Natura 1999
Postadress: Pro Natura Träringen 66 416 79 GÖTEBORG tel/fax 03114 24 80
E-post: [email protected] hemsida: http://www.pro-natura.net org.nr. 85 72 063488
INNEHÅLL
INNEHÅLL ................................................................................................. 2
ALLMÄN DEL ............................................................................................ 4
Uppdraget
4
Beskrivning av naturen i Finspångs kommun
Berggrund och topografi
Jordarter
Naturgeografiska förhållanden
Barrskog
Lövskog
Ängs- och hagmarker
Våtmarker
Sjöar och vattendrag
5
5
5
5
6
6
6
6
Trakter med mycket höga naturvärden
Tisnarebygden
Regnarebygden
Risingebygden
Mäseln- och Bönnernbygden
Området mellan Östjuten och Västjuten
Stora mossen med omgivningar
Emmaån–Hällestadsån–Sätraån
Området runt Fårenässjön
Gölstorp–Gäddån–Målsjön
7
7
7
7
7
8
8
8
8
Kunskapsläget
Ängs- och hagmarker
Våtmarker
Barrskogsmiljöer
Lövskogsmiljöer
Sjöar
Vattendrag
Geologiska objekt
Fåglar
Kärlväxter
Kryptogamer
Insekter
Grod- och kräldjur
Rödlistade arter
5
7
9
9
9
9
10
10
10
10
10
11
11
11
11
11
OBJEKTDEL............................................................................................ 13
Läsanvisningar
Objektbeskrivningar
Naturvärdesklassning
Förkortningar
13
13
13
13
Tabell över samtliga objekt i nummerordning med mittpunktskoordinater
15
Objektbeskrivningar
24
Register över samtliga objekt i bokstavsordning med naturvärdesklass
562
Intressanta arter
Kärlväxter
Fåglar
Övriga ryggradsdjur
Mossor
Lavar
Svampar
Ryggradslösa djur
567
567
569
572
573
574
576
578
LITTERATUR
LITTERATUR OCH
OCH KÄLLOR……………………………………………………..580
KÄLLOR ................................................................ 580
3
Allmän del
Tillbaka
Uppdraget
Arbetet med att ta fram ett kommunalt naturvårdsprogram har initierats av Finspångs kommun i
samarbete med Länsstyrelsen i Östergötlands län och Östgötastiftelsen. Arbetet har bland annat bestått i
att sammanställa äldre kunskap om naturvårdsintressanta områden och miljöer för att få en övergripande
bild av kommunens naturvärden. Ny kunskap har tagits fram genom fältbesök av ett stort antal områden.
Samtliga områden som beskrivits i den äldre naturvårdsplanen (Liman & Eriksson 1986) och i ängs- och
hagmarksinventeringen (Måreby 1989) har besökts i fält i syfte att ge utförligare objektsbeskrivningar
och att kontrollera huruvida uppgivna naturvärden finns kvar. Ytterligare ett antal objekt från olika
inventeringar (upptagna i litteraturförteckningen) har återbesökts. Dessutom har en rad olika objekt som
tidigare inte uppmärksammats av naturvårdare besökts. Här har tyngdpunkten lagts vid lövskogsmiljöer,
alléer, sumpskogar och mindre våtmarker. Dessa objekt har främst lokaliserats med hjälp av infraröda
flygbilder som ställts till förfogande av Länsstyrelsen i Östergötlands län.
Förberedande arbete genomfördes under våren 1998, fältbesök gjordes under vår, sommar och höst
samma år och sammanställningen under vintern 1998 fram till våren 1999.
Samtliga arbetsmoment har genomförts av Artur Larsson, Rickard Gimdal och Ola Bengtson, Pro
Natura.
Vi vill här passa på att rikta ett tack till alla som bidragit med information eller på annat sätt hjälpt oss att
genomföra uppdraget. Dessa är Hans Liman och Kjell Antonsson, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Bill
Wahlgren, AssiDomän, Per Kellgren, MoDo, Magnus Wadstein och Bo Grönwall, Skogsvårdsstyrelsen,
Östra Götaland samt Jens Johannesson och Bo Tufvesson, Naturskyddsföreningen i Finspång.
4
Beskrivning av naturen i Finspångs kommun
Tillbaka
Berggrund och topografi
Berggrunden i Finspångs kommun består till allra största delen av mycket gamla gnejser och graniter. De
allra äldsta bergarterna utgörs av olika typer av gnejser vilka bildar berggrund norr om ett stråk från Glan
till Annsjön. Dessa gnejser bildades för 1 970 miljoner år sedan. Av något yngre datum är de graniter
som finns i kommunens sydvästra del samt i ett litet område väster och söder om Tisnaren. Bildningen av
dessa graniter har daterats till mellan 1 655 och 1 925 miljoner år sedan.
Här och var i berggrunden finns också gångar av diabas och diorit. Dessa gångar har bildats genom att
flytande lava under vulkaniskt aktiva perioder har trängt upp genom sprickor i berggrunden och sedan
stelnat. Länets största diabasgång – Brevengången – finns norr om Regna och har en längd på flera
kilometer. Diabasgångarna antas i de flesta fall ha bildats för ca 1 200 miljoner år sedan.
Bergarternas mineralinnehåll och utseende varierar beroende på bildningshistoria,
omvandlingsprocesser och liknande. Störst intresse tilldrar sig de så kallade ådergnejserna som löper i
fyra breda stråk genom kommunen. I dessa ådergnejser förekommer ställvis malmer av olika slag men
också avsnitt med större eller mindre innehåll av leptit och urkalk. Tack vare detta finns på flera håll i
kommunen en rik lundflora.
Topografin i kommunen präglas av ett sprickdalslandskap med relativt mjuka former. Markerade
höjder är inte så vanligt förekommande, däremot märks ett par tydliga förkastningsbranter. Här bör
speciellt nämnas Kolmårds- och Glanförkastningarna som i kommunen löper på ömse sidor om Glan för
att förena sig i trakten av Finspångs samhälle och därefter fortsätta i nordvästlig riktning förbi Hällestad.
Jordarter
Så gott som hela kommunen täcks av en relativt finkornig morän som inte är påfallande storblockig.
Dessa moränlagers mäktighet är oftast liten och sedimentdjup på mer än tre till fyra meter anses ovanligt.
Undantagna är de så kallade läsidesmoränerna som avsatts i skyddade lägen och där mäktigheten kan
vara avsevärt större. Hela kommunen är belägen under högsta kustlinjen. Detta innebär att höjdområden
ofta spolats rena från jord och att sedimenten därefter avsatts på lägre liggande partier. Kala hällmarker
är följaktligen ingen ovanlig företeelse i kommunen.
Genom kommunen löper också i nord-sydlig riktning fyra mer eller mindre tydliga isälvsstråk. I dessa
stråk har sanddeltan eller åsbildningar avsatts. Mäktigast av dessa är Sonstorpsåsen som tvärar genom
hela kommunen från Kattala i norr till Glan i söder. Övriga stråk, Tjällmoåsen, Svärtingeåsen och
sandsedimenten i Regna – Igelfors – Lotorp är av mindre mäktighet.
Naturgeografiska förhållanden
Kommunen ingår så gott som helt och hållet i naturgeografisk region 23, Skogslandskapet i Tiveden–
Tylöskogen–Kolmården (Nordiska ministerrådet 1984). Denna region karakteriseras av
sprickdalsbetonad terräng, ofta med mjukt rundade former, barrskogsbygder samt rikedom på fattiga
våtmarker. Vintrarna är något svalare än i omgivande regioner och nederbörden är något större än
genomsnittet för många andra delar av länet. Medeltemperaturen under vintermånaderna (december till
mars) är t.ex. i Finspång -2,5 °C medan den i Linköping är -1,7 °C och i Motala -1,9 °C (SMHI 1982).
Tittar man på nederbördsmängden så får Finspång under ett år 712 mm och Regna 716 mm. Som
jämförelse kan Linköping med 630 mm, Motala med 689 mm och Ödeshög med 625 mm per år nämnas.
Värdena är så kallade korrigerade värden som bättre anses spegla verkligheten än de faktiskt uppmätta
värdena (SMHI 1983).
Barrskog
Största delen av landytan i Finspångs kommun täcks av barrskog. Såväl gran- som tallskog förekommer
allmänt och växer företrädesvis på relativt magra jordar. Fältskiktet domineras oftast av olika ris eller
kruståtel. I områden med rikare jordmån kan örtrikedomen lokalt öka men denna typ av barrskogar är
relativt ovanlig i kommunen. Merparten av skogarna är yngre än 100 år och omfattas av ett
produktionsinriktat skogsbruk. I sumpskogar, intill bergväggar eller i andra situationer där det av en eller
annan anledning har varit svårt eller olönsamt att avverka skogen har dock mindre ytor lämnats orörda.
Skogsvårdsstyrelsen och de större skogsbolagen redovisar tillsammans ett stort antal nyckelbiotoper i
barrskogsmiljöer. Dessa ytor kommer i framtiden att bli en mycket viktig utgångspunkt när det gäller
bevarandet av biologisk mångfald i barrskogar.
Viktiga barrskogar hittar man mellan Östjuten och Västjuten, i Strussjöbergen och vid Ysunda.
5
Lövskog
Finspång anses vara en kommun fattig på naturvårdsintressant lövskog. Denna bild är till viss del felaktig
och behöver justeras. I kommunen finns t.ex. en hel del miljöer med grov ek som innehåller rödlistade
arter. Dessa är kanske inte jämförbara med eklandskapet söder om Linköping vad gäller storlek och
artinnehåll men ändå definitivt värda att uppmärksammas av naturvården. Vidare finns i kommunen en
rad bestånd med grov, gammal asp som sannolikt är värdefulla ur flera olika synpunkter. Exempelvis har
den rödlistade asphättemossan noterats på flera lokaler och verkar vara ganska vanlig i kommunen.
Dessutom är gamla grova aspar viktiga för såväl svampar som lavar, insekter och fåglar. I kommunen
finns också flera värdefulla blandbestånd där lind, ek eller lönn förekommer tillsammans med gran.
Också i denna typ av miljöer har nya fynd av rödlistade arter gjorts.
Kommunens lövskogar är till stor del koncentrerade till områden där ådergnejs bildar berggrund.
Denna bergart innehåller bitvis urkalk och grönsten vilket har givit upphov till en rik lundflora.
Värdefulla lövskogsmiljöer hittar man exempelvis i Tisnarebygden, i Regnabygden, vid Magnehult, vid
Tjuttorp samt vid Selesjö och Ölmetorp intill sjön Hunn.
Ängs- och hagmarker
Merparten av kommunens ängs- och hagmarker finns logiskt nog i eller intill de större
jordbruksområdena. Slättbygder finns egentligen endast i ett stråk från Ljusfallshammar via Hällestad,
Sonstorp och Finspång ner till Glan. Därutöver finns större eller mindre koncentrationer av odlingsmark
vid Grytgöl, Lämmetorp–Kolstad, Regna, Igelfors, intill i Tisnarebygden, Sila–Selesjö–Ölmetorp,
Rejmyre och Ålsjöbygden. Här och var hittar man även ängs- och hagmarker vid ensamma skogsgårdar.
Kommunens naturliga gräsmarker är ofta små och förekommer sällan i större koncentrationer. Det är
dock inte ovanligt att små ytor med naturlig gräsmark utgör en mindre del av ett större odlingslandskap
där främst kulturbeten men ibland även åkermark är de dominerande markslagen. En del organismer,
t.ex. fåglar och insekter, kan åtminstone i vissa fall utnyttja hela det tillgängliga odlingslandskapet som
livsmiljö medan andra, främst vissa kärlväxter och ängssvampar, är helt och hållet inskränkta till betade,
ej kvävepåverkade gräsmarksmiljöer. För dessa arter kan minskande arealer samt ökande avstånd mellan
ytorna med naturlig gräsmark på sikt vara ett problem.
Våtmarker
Eftersom större delen av kommunen utgörs av sprickdalsterräng är antalet våtmarker mycket stort. Kärr,
mossar och andra våtmarker förekommer relativt jämnt spridda över kommunens yta men de allra största
myrarna finns i den västra delen. Störst av dem alla är Stora mossen väster om Igelfors som med sina 3,5
km2 är en av länets största myrar.
Merparten av kommunens våtmarker är näringsfattiga. Mindre våtmarker består ofta av kärr medan
större myrar till en betydande del brukar bestå av en eller flera mossar som omges eller genomkorsas av
kärrpartier eller dråg. Olika typer av vitmossor dominerar ofta vegetationen såväl i kärr som på mossar.
På mossarna är i övrigt arter som tuvull, skvattram och tall vanliga medan man i kärren ofta hittar ängsull
och olika starrarter såsom trådstarr och flaskstarr.
I kommunen hittar man också en del våtmarker av rikare typ. Många av dessa är sänkta, eller av andra
anledningar igenvuxna, sjöar eller sjövikar. I dessa dominerar ofta bladvass, kaveldun, sjösäv och
högvuxna starrarter. Dessa våtmarker hyser ofta ett rikt fågelliv men kan också vara värdefulla för
växter, groddjur och insekter.
Sjöar och vattendrag
Finspång är en oerhört sjörik kommun som inom sina gränser har allt från små myrgölar till sjöar av
Tisnarens och Glans storlek. De allra flesta sjöarna är av näringsfattig typ med ett mer eller mindre
brunfärgat vatten. Detta gör att stora vassbälten intill stränderna och partier med flytbladsvegetation i
många fall saknas. I flera av de större sjöarna förekommer istidsrelikter i form av små kräftdjur som
utgör kvarlevor från olika skeden i Östersjöns utvecklingshistoria.
Också vattendrag av olika storlek förekommer frekvent i kommunen. Många av vattendragen följer
sprickdalssystemen i nord-sydlig riktning. Många bäckar och åar är längs någon sträcka påverkade av
uträtning, dämning eller andra ingrepp. Här och var finns dock orörda partier där ett meandrande lopp
finns kvar och där man även kan se meanderbågar eller strandbrinkar från tidigare lopp. Längs Emmaån i
kommunens västra del hittar man åtminstone längs vissa avsnitt fina exempel på orörda åsträckor.
6
Trakter med mycket höga naturvärden
Tillbaka
Vid sammanställningen av tillgänglig naturvårdsinformation utkristalliserar sig i kommunen ett antal
trakter med förtätningar av områden med höga naturvärden. Dessa trakter bör man från naturvårdens sida
särskilt uppmärksamma. Det kan till exempel vara fråga om en lövskogsrik trakt där man aktivt bör gå in
och uppmuntra bevarande eller nyskapande av miljöer med grova lövträd. Andra exempel kan vara
koncentrationer av större våtmarker och sumpskogar där man bör sträva efter att bevara och skapa
åldriga skogsbestånd samtidigt som man på bästa sätt bevarar våtmarkerna hydrologiskt intakta. Nedan
beskriver vi ett antal trakter som särskilt bör uppmärksammas och ger förslag på hur deras naturvärde i
grova drag bör förvaltas.
Tisnarebygden
Tisnarebygden är rik på värdefulla lövmiljöer. I denna trakt finns framför allt bestånd med grova ekar
men här finns också lövskogsmiljöer av andra slag. Traktens läge intill kommunens största sjö ger
dessutom ett speciellt klimat. Värdefulla områden är Tisenhult, Ekeby, Byle, Prästängsudden och Öknen.
Dessa objekt bör ses som värdekärnor vars naturvärden i första hand måste säkerställas. I landskapet i
övrigt bör man på lång sikt satsa på att nyskapa hagmarker med grova ekar och andra typer av
solitärträdsmiljöer, men också slutna lövskogsbestånd rika på åldriga träd och grov död ved. Alléer,
hagmarker och lövskogsbestånd bör på sikt bilda ett tätt nätverk som tillsammans med blomsterrika
högörtängar, busksnår och mineraljordsblottor ger de nemorala miljöernas organismer mycket goda
existensmöjligheter.
Själva sjön Tisnaren är också av värde, inte minst för flera fiskgjuspar som häckar här. I den djupa
sjön lever en ishavsrelikt kvar.
Regnarebygden
Regnarebygden är rik på lövskogsmiljöer. Här är det i stor utsträckning fråga om större, mer slutna
lövskogar. I området finns dock, främst vid Lenestad och Regna kyrkby även hagmarksmiljöer och
gräsmarker.
Viktiga värdekärnor i denna trakt är Regnaholm, Lenestad och i viss mån även Fjärdingstorp. På
samma sätt som i Tisnarebygden bör man här på sikt bygga upp ett nätverk av lövdominerade miljöer
med gamla träd och död ved, brynmiljöer, högörtängar och gräsmarker.
Risingebygden
Risingebygden är rik på värdefulla lövskogs- och odlingslandskap. Bygden omfattar området kring sjön
Dovern i väster, odlingslandskapet runt Risinge gamla kyrka, Glanstranden samt områden vid
Ysundaviken, Åmlången och Gron. Värdekärnor i bygden är landskapet runt Risinge gamla kyrka,
Doverns stränder, Ekön, Ängenäs–Glysudden–Ragnetorp, Skirnäs samt sträckan Stjärnvik–Ysunda–
Kolstad.
Karakteristiskt för bygden är en rik förekomst av grova solitära ekar samt öppna och igenväxande
ekhagar och andra lövskogsmiljöer. Dessa förekommer främst i närheten av sjöarna, men även på
Risingehalvöns centrala delar. I branter längs sjöarna finns dessutom områden med äldre tallskog, ofta
med inslag av enstaka ekar eller lindar.
I Risingebygden bör man på sikt bygga upp ett nätverk av lövdominerade miljöer med gamla träd och
död ved, brynmiljöer, högörtängar och gräsmarker. Man bör både restaurera och nyskapa miljöer med
grov ek. Det är också viktigt att bygdens hagmarker hävdas.
Mäseln- och Bönnernbygden
Denna trakt är rik på mindre sjöar, öppna gräsmarker och mindre skogsdungar med grova ekar. Här finns
också mer slutna skogsområden som även dessa innehåller grova lövträd.
I denna trakt är det viktigt att på sikt uppmuntra fortsatt betesdrift på gårdarna. Det är också av stor
betydelse att med utgångspunkt från identifierade objekt skapa ett finmaskigt nätverk av lövdominerade
miljöer med gamla träd, framförallt ekar och död ved. I detta nätverk bör även brynmiljöer, högörtängar
och välhävdade gräsmarker ingå.
Området mellan Östjuten och Västjuten
Denna trakt bjuder på såväl intressanta lövskogsmiljöer som värdefulla sumpskogsmiljöer. I MoDos
nyckelbiotopsinventering har man här till exempel lokaliserat ett stort antal lokaler för den rödlistade
hållaven Menegazzia terebrata. Här finns också exklusiva arter knutna till andra typer av lövskogar.
Vad gäller traktens sumpskogar så bör de ytor som identifierats i nyckelbiotopsinventeringen tjäna
som värdekärnor. I dessa bör över huvud taget ingen skogsbruksaktivitet bedrivas. I mellanliggande
7
områden bör man lokalisera alla befintliga och potentiella sumpskogsmiljöer vilka tillåts att bli gamla.
Det bör poängteras att det är viktigt att klibbal ingår i dessa sumpskogar. Mellanliggande skogspartier på
frisk mark bör brukas så att hydrologi och mikroklimat i sumpskogarna inte äventyras. Det är också av
stor vikt att det inte blir för långt mellan miljöer med gammal skog.
Beträffande lövskogsmiljöerna så bör man låta arealen lövskog med ett åldrigt trädskikt öka runt
Tjuttorp och Skams trädgård så att dessa båda områden mer eller mindre binds ihop.
Stora mossen med omgivningar
I området som avgränsas av Emmaån, Avern, vägen Regna–Igelfors samt vägen Igelfors–Grytgöl finns
ett koncentrat av stora mossar samt flera mindre våtmarker. Fler våtmarker finns också utanför detta
kärnområde, till exempel ligger den värdefulla Stora Runkan längre söderut. Mossarna är ofta tallskvattrammossar men även öppna myrar förekommer. Ett par av mossarna är koncentriska vilket är ett
ovanligt fenomen så långt söderut i landet. Särskilt värdefulla är de stora öppna myrarna som är
nödvändiga för en rad fåglar, till exempel trana och ljungpipare. På ett par platser i trakten förekommer
isälvslämningar i form av rullstensåsar med tallskog.
I denna trakt bör alla typer av hydrologiska ingrepp undvikas. Det är också viktigt att området inte
exploateras och genomkorsas av vägar. I skogsbruket bör man särskilt uppmärksamma kantzonerna längs
våtmarkerna, som lämpligtvis lämnas orörda. Rullstensåsarna med sina speciella miljöer bör helt lämnas
orörda och skogen bör där få utvecklas ostört.
Emmaån–Hällestadsån–Sätraån
Detta tämligen stora vattensystem ändrar kraftigt karaktär längs åarnas lopp. Längst i norr rinner Kluvne
åer in i kommunen från sjön Lyren. Namnet härrör förmodligen från några få bifurkationer som skapat
öar ute i den ganska smala ån. Vattendraget är här mycket stritt och stenigt längs vissa partier, avbrutna
av långsamflytande sträckor som omges av starrkärr – forna slåttermader.
Söder om Grytgöl rinner Emmaån genom odlingsbygd och markerna närmast ån består av vidsträckta
starrmader som på några håll fortfarande betas. Stora arealer har dock lämnats åt sitt öde och växer nu
igen. Maderna är tillhåll för en rad fåglar, till exempel storspov och enkelbeckasin.
Längs Emmaåns nedre lopp och intill utloppet i Hällestadsån har vattendraget skurit sig ned genom
sandiga sediment och bildat raviner där olika erosionsprocesser kan studeras. Strandbrinkar och åmiljöer
i denna del erbjuder till exempel lämpliga utrymmen för kungsfiskare.
Även södra delen av vattensystemet (Hällestadsån, Sätraån) är av stort intresse. Här har den rödlistade
strandbräsman noterats på flera lokaler och generellt finns här värdefulla miljöer för flora och fauna
knuten till rinnande vatten och strandbrinkar.
Det är mycket viktigt att vattensystemet bevaras så orört som möjligt. Detta innebär bland annat att
belastningen av närsalter måste begränsas, särskilt i Emmaån söder om Grytgöl, Hällestadsån och
Sätraån. Strandnära skogar bör få utvecklas fritt och exploatering och åkerbruk skall inte bedrivas nära
stranden. De stora mader som förekommer längs vissa sträckor bör hävdas genom bete eller slåtter.
Vandringshinder bör inte upprättas och de som redan finns bör om möjligt avlägsnas.
Området runt Fårenässjön
Denna barrskogstrakt är rik på våtmarker, såväl stora som små, och mindre sjöar. Här finns också en
relativt stor andel mogen barrskog.
I denna trakt bör alla typer av hydrologiska ingrepp undvikas. Man bör dessutom med hjälp av
detaljerade skogsbruksplaner skapa ett så tätt nätverk som möjligt av barrbestånd som är rika på gamla
träd och död ved i grova dimensioner.
Gölstorp–Gäddån–Målsjön
Denna trakt är till strukturen mycket divers och består såväl av barrdominerade sumpskogar som öppna
våtmarksmiljöer, åmiljöer, ädellövskogsbevuxna bäckraviner och större triviallövskogar. I traktens östra
del dominerar barrskog och här är det viktigt att man med hjälp av särskilda skogsbruksplaner skapar ett
nät av bestånd med gamla barrträd. Särskilt bör sumpskogar, åmiljöer och olika typer av våtmarker
uppmärksammas. Såväl beskogade som öppna våtmarker och åmiljöer måste bibehållas hydrologiskt
intakta.
I traktens västra del finns större arealer lövskog där ömsom triviala lövträd och ömsom ädellövträd
bildar bestånd. Här finns också en del öppna eller halvöppna marker av olika utseende. I denna del bör
man utanför identifierade objekt sträva efter att skapa såväl öppna som mer slutna miljöer med grova
lövträd och grov lövved. Det är också viktigt att det inom rimliga avstånd finns busksnår och öppna
örtrika miljöer.
8
Kunskapsläget
Tillbaka
Vid en sammanställning av befintlig kunskap är det av stor vikt att redovisa såväl svagheter som
förtjänster med det material som stått till förfogande. Inom vissa ämnesområden, till exempel naturliga
gräsmarker, är underlaget tämligen komplett medan kunskapsläget vad gäller naturvärden knutna till
sjöar är mycket ofullständigt. Nedan redovisar vi ämnesområde för ämnesområde kunskapsläget i
Finspångs kommun år 1998 och vilket behov av kompletterande kunskap som finns.
Ängs- och hagmarker
Under senare delen av 1980-talet genomfördes en rikstäckande tematisk inventering för att lokalisera och
klassificera alla kvarvarande områden med betad eller slagen, ogödslad gräsmarksvegetation som inte
tidigare varit uppodlad. Lokaliseringen gjordes genom tolkning av infraröda flygbilder. Alla intolkade
områden besöktes därefter i fält. En van flygbildstolkare kan med stor säkerhet lokalisera naturliga
gräsmarker, vilket innebar en hög träffprocent i ängs- och hagmarksinventeringen.
Naturvärdesbedömningen grundades på kärlväxtflorans sammansättning, hävdtillstånd, gräsmarkens
brukningshistoria etc. Eventuella värden knutna till träd- eller buskskikt eller andra miljöer beaktades
inte alls eller i mycket liten grad. Detta gjorde att naturvärdesbedömningarna i vissa fall haltade något.
Gräsmarker utgör dessutom instabila successionsstadier som vid upphörande bete och slåtter snabbt
växer igen och övergår till andra naturtyper. Detta gör att kunskapen om dessa gräsmarker relativt snabbt
kan bli inaktuell.
Som en del i arbetet med att ta fram ett naturvårdsprogram återbesöktes därför samtliga objekt som
redovisats i ängs- och hagmarksinventeringen, dels för att kontrollera om angivna naturvärden fanns
kvar, dels för att justera eventuella skevheter i naturvärdesbedömningarna.
Kunskapsläget vad gäller förekomst av naturliga gräsmarker i Finspångs kommun får därför anses
vara mycket gott.
Våtmarker
Också våtmarker har varit föremål för en rikstäckande tematisk inventering. Denna påbörjades i slutet av
1970-talet och slutfördes i de flesta län under slutet av 1980- eller början av 1990-talet. Denna
inventering baserades i ännu högre grad än ängs- och hagmarksinventeringen på flygbildstolkning.
Metodiken varierade något mellan olika län men i de flesta fall omfattade inventeringen samtliga
våtmarker större än 10 ha. Utifrån flygbilder noterades vegetationstyper, ingrepp, intilliggande mark etc.
Samtliga uppgifter datalades och med datorns hjälp gjordes sedan en naturvärdesbedömning där
framförallt storlek och grad av orördhet var viktiga kriterier. Vid det följande fältarbetet besöktes sedan
endast ungefär 10 % av alla objekt, främst de som bedömts hysa de högsta naturvärdena.
Detta innebär att detaljerad kunskap saknas för ett tämligen stort antal våtmarksobjekt. I vissa fall kan
man också ha invändningar mot naturvärdesbedömningarna. Källkärr upptar t.ex. sällan större arealer
men kan trots detta vara mycket värdefulla. Andra små våtmarker och småvatten är också i många fall
förbisedda. Dessa skevheter har dock i vissa fall justerats genom att denna typ av våtmarker
uppmärksammats i andra sammanhang.
Det övergripande kunskapsläget vad gäller kommunens större våtmarker får på det hela taget anses
som gott, medan mindre våtmarker och småvatten behöver uppmärksammas något.
Barrskogsmiljöer
Barrskogsmiljöer har fram till 1990-talet inte varit föremål för större samlade inventeringsinsatser. Under
slutet av 1970-talet gjordes ett försök att lokalisera så kallade urskogar. Man försökte då hitta
skogsområden som i stort sett var opåverkade av mänsklig aktivitet. Indirekta kriterier som förekomst av
stubbar efter avverkade träd och andra spår efter antropogen påverkan fick väga tyngre än de olika
skogsområdenas biologiska kvaliteter. Endast ett litet antal skogsobjekt redovisades i Götaland vilket
kraftigt begränsade denna inventerings användbarhet.
Under 1990-talet har Skogsstyrelsen initierat dels en sumpskogsinventering med en metodik liknande
den som användes i den rikstäckande våtmarksinventeringen och dels en så kallad
nyckelbiotopsinventering där syftet har varit att lokalisera värdefulla skogsområden utefter dess
biologiska innehåll. Skogsvårdsorganisationens inventeringsinsatser berörde främst privatägd skogsmark
men också kyrkan och de flesta av de stora skogsbolagen har genomfört liknande inventeringar. Dessa
inventeringar är i nuläget (1998) just avslutade eller i sin slutförandefas.
Träffprocenten i dessa inventeringar har varit något lägre än i t.ex. ängs- och hagmarksinventeringen.
eftersom det är svårare att lokalisera värdefulla barrskogsområden i landskap som även i övrigt till stor
del består av barrskogar.
9
Finspångs kommun är mycket rik på barrskog och trots att kunskapsläget får bedömas som gott
kommer sannolikt fler värdefulla barrskogsområden, än de som redovisas i detta naturvårdsprogram, att
uppmärksammas i framtiden.
Lövskogsmiljöer
Lövskogsmiljöer (inklusive trädklädda hagmarker, alléer, parker och vårdträdsmiljöer) har i enstaka län
varit föremål för tematiska inventeringar, dock ej Östergötland. Här har man istället arbetat med
specialinventeringar av vissa typer av lövmiljöer, till exempel eklandskapet och alléer. I samband med
genomförandet av olika nyckelbiotopsinventeringar har man naturligtvis också uppmärksammat sådana
lövträdsmiljöer som ligger i skogsmark.
Inom ramen för arbetet med naturvårdsprogrammet i Finspångs kommun var en del av fältarbetet
inriktat på att hitta värdefulla lövskogsmiljöer som inte tidigare uppmärksammats. Tyngdpunkten lades
här på lövträdsbestånd belägna på annan mark än skogsmark.
Sammantaget innebär detta att det finns en hel del kunskap om lövskogarna i Finspångs kommun men
kunskapen föreligger inte i någon samlad form och det finns också kunskapsluckor. Förhoppningsvis
kommer naturvårdsprogrammet att fylla igen en del av dessa luckor men sannolikt kommer man i
framtiden att hitta en rad nya områden med naturvärden knutna till lövträd. Man kan till exempel leta vid
gårdar, torp och före detta torplägen där det sammantaget växer ett stort antal grova lövträd. Många
gånger handlar det om enstaka träd, oftast lönn, men av ansenliga dimensioner och åldrar. Även enstaka,
gamla lövträd är viktiga för flora och fauna, och en stor mängd grova träd hotar att försvinna om inte
dessa platser uppmärksammas.
Sjöar
Biologiskt arbete i limniska miljöer har traditionellt inriktats antingen på att detektera negativ kemisk
påverkan på vattenmiljön (försurning, övergödning m.m.) eller på uppföljning av olika miljövårdande
insatser, till exempel kalkning. En del inventeringsarbeten inriktade på fiskbeståndens utseende och
storlek har genomförts men här har det ofta varit sportfiskets väl och ve som varit målet med
undersökningarna. Inventeringar av limniska organismer som ett underlag för att bedöma naturvärden
finns endast sparsamt eller saknas. Det material som finns att tillgå beträffande Finspångs kommun
handlar oftast om sjöfågel och ishavsrelikter, eller i vissa fall botanik och fisk.
Finspångs kommun är belägen i ett av landets sjörikaste områden. Sjöar bör därför i framtiden utgöra
ett mycket viktigt arbetsfält för naturvården i Finspångs kommun. På sikt måste insatser inriktade på att
ta fram underlag för naturvärdesbedömningar i sjöar prioriteras.
Vattendrag
Befintlig kunskap om vattendrag i kommunen liknar till stor del den som finns om sjöar. Merparten av de
faktaunderlag som tagits fram är inriktade på försurning, övergödning, kalkning eller sportfiske.
Underlaget för naturvärdesbedömning av vattendrag är således också bristfälligt och insatser inom detta
område bör prioriteras.
Geologiska objekt
Kunskapen om olika geologiska objekt, berggrundsformationer, landformer, isälvsavlagringar,
erosionsformer etc. är relativt god. Visserligen har de inventeringar som genomförts ofta en kommersiell
inriktning – man har velat veta var exploaterbara grus- och bergförekomster finns. Dessa inventeringar
har dock i stor utsträckning kunnat användas av naturvården för att peka ut geovetenskapligt intressanta
objekt.
Grustag representerar en miljö som sällan uppmärksammats inom naturvården annat än som fula sår i
landskapet. Emellertid utgör blottad mineraljord en mycket viktig livsmiljö för en lång rad arter, såväl
bland fåglar som bland mossor, insekter och kärlväxter. Om det dessutom finns tillgång på vatten blir
miljöerna viktiga även för och grod- och kräldjur.
Grustag är ofta enkla att lokalisera och inom ramen för arbetet med naturvårdsprogrammet har flera av
dem besökts. Kunskapsläget vad gäller förekomst av naturvårdsintressanta grustagsmiljöer i kommunen
får därför anses som relativt gott.
Det bör dock poängteras att successionsfaser med blottad mineraljord ofta är kortvariga. Miljöerna
ändras fort. Därför är kunskap om dessa miljöer ”färskvara” som snabbt föråldras.
Fåglar
Fåglar är förmodligen den organismgrupp som uppmärksammats mest inom den ideella naturvården. De
ornitologiska föreningarna runt om i landet har många medlemmar som regelbundet vistas i skog och
mark, vid sjöar eller andra intressanta fågelmiljöer. Detta gör att kunskapen om viktiga fågellokaler ofta
10
är mycket god. Även om det i Finspångs kommun inte finns några fågelmiljöer av ”Tåkernkaliber” så
måste ändå kunskapsläget vad gäller fågellokaler betraktas som gott.
Häckfågelfaunan förändras dock relativt snabbt och tillgängliga uppgifter om häckningslokaler är i
många fall gamla. Information om fåglar bör samlas mer konsekvent och regelbundet med uppgift om
observationens ålder och om det handlar om häckning eller ej.
Kärlväxter
Kärlväxtbotanik (det vill säga läran om blomväxter och kärlkryptogamer som ormbunkar, lummerväxter
och fräkenväxter) är jämte ornitologi den genre inom naturvården som lockar flest ideella krafter. Under
hela 1900-talet har amatörbotanister samlat på sig uppgifter om kärlväxtförekomster från olika delar av
landet. Troligtvis är det inte många kvadratcentimetrar av Götaland som under denna tid undgått besök
av botaniskt kunniga människor.
Denna kunskap har sedan samlats i landskapsfloror, artlistor för olika områden, utbredningskartor, etc.
Förekomst av kärlväxter är visserligen långt ifrån någon statisk företeelse. Artinnehållet i olika områden
ändras ständigt. Trots detta måste kunskapsläget vad gäller kärlväxter anses som mycket gott.
Kryptogamer
Kunskapen om kryptogamers (här avses mossor, lavar, svampar och olika typer av alger) utbredning
varierar mycket. Vissa grupper som till exempel matsvampar är mycket väl kända medan andra grupper
som encelliga alger i det närmaste är okända. Under senare år har intresset för mossor och lavar och i viss
mån även svampar ökat lavinartat såväl bland amatörbotaniker som inom den professionella naturvården.
Det har då främst gällt arter knutna till skogsmiljöer. Däremot har arter knutna till andra typer av miljöer
i varierande grad lämnats åt sitt öde.
Följande översikt är ett försök att ge en någorlunda riktig bild av kunskapsläget.
Välkända grupper
Matsvampar som är goda att äta, de flesta skogslevande mossor och lavar, våtmarkslevande mossor
Måttligt kända grupper
Övriga marksvampar, vedlevande storsvampar, kransalger
Dåligt kända grupper
Mossor och lavar i andra miljöer än de som tidigare nämnts, övriga svampgrupper, övriga typer av alger.
Inom de båda sistnämnda kategorierna kommer i framtiden sannolikt många nya fynd att göras och
många nya typer av miljöer att identifieras som intressanta.
Insekter
Insekter utgör en stor och divers grupp där kunskapsläget liksom för kryptogamer skiljer sig åt för olika
grupper. Utbredningen för dagfjärilar, insekter knutna till grova ekar och kanske även trollsländor är
förhållandevis väl kända medan övriga grupper i varierande grad är sämre kända.
På senare tid har man i större omfattning än tidigare börjat intressera sig för insekters ekologi. Detta
har lett till insikten att många arter är beroende av en mycket komplex omgivning där de under olika
delar av sin livscykel behöver flera olika naturtyper i nära anslutning till varandra. Inom detta fält
kommer säkert nya landvinningar att göras inom den närmaste framtiden vilket sannolikt kommer att
leda till en förändrad syn på naturvårdsarbetet i allmänhet och bevarandet av insekter i synnerhet.
Grod- och kräldjur
Grod- och kräldjur är en förhållandevis artfattig organismgrupp på våra breddgrader. Kunskapen om
dessa arters utbredning och ekologi är därför i stora drag relativt god.
I Finspångs kommun har dock endast begränsade insatser gjorts på inventeringsfronten och kunskapen
om olika grod- och kräldjurs utbredning är därför relativt dålig. Sannolikt kommer därför i framtiden nya
områden att uppmärksammas.
Rödlistade arter
Under 1990-talet har man i många länder som ett instrument för att arbeta med särskilt utsatta arter
konstruerat så kallade nationella rödlistor. Dessa listor har sett lite olika ut i olika länder men syftet har
varit gemensamt, nämligen att uppmärksamma arter som av olika skäl är sällsynta eller som kraftigt har
gått tillbaka under 1900-talet. Urvalet av arter bygger naturligtvis på befintlig kunskap om utbredning,
ekologi etc. och därför omarbetas dessa listor med jämna mellanrum.
11
De arter som på något vis bedöms vara hotade i Sverige delas upp i fem olika grupper, hotkategorier.
Listor över hotade arter, s.k. rödlistor, upprättas av ArtDatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet och
omfattar kärlväxter, mossor, lavar, svampar, kransalger, ryggradsdjur och ryggradslösa djur. Listorna
ändras kontinuerligt allt eftersom kunskapen om arternas förekomst ökar. För arterna beskrivs också
hotbilden och de åtgärder som behövs för att hoten ska kunna minskas.
Följande hotkategorier gäller
0. Försvunnen (RE, Regionally Extinct): En art är Försvunnen när det är ställt utom rimligt tvivel att
den sista individen som är potentiellt kapabel till reproduktion inom landet (regionen) har dött eller
försvunnet från landet (regionen).
1. Akut hotad (CR, Critically Endangered): En art tillhör kategorin Akut hotad när den löper en
extremt stor risk att dö ut i vilt tillstånd inom en mycket nära framtid enligt något av kriterierna A till
E för kategorin.
2. Starkt hotad (EN, Endangered): En art tillhör kategorin Starkt hotad om den inte uppfyller något
av kriterierna Akut hotad, men ändå löper mycket stor risk att dö ut i vilt tillstånd inom en nära
framtid enligt något av kriterierna A till E för kategorin.
3. Sårbar (VU, Vulnerable): En art tillhör kategorin Sårbar om den inte uppfyller något av kriterierna
för vare sig Akut hotad eller Starkt hotad, men löper stor risk att dö ut i vilt tillstånd i ett medellångt
tidsperspektiv enligt något av kriterierna A till E för kategorin.
4. Missgynnad (NT, Near Threatened): En art tillhör kategorin Missgynnad om den inte uppfyller
något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla
kriterierna för Sårbar.
På nationell nivå är det ArtDatabanken som samlar in uppgifter om olika rödlistade arters utbredning.
Detta är naturligtvis ett oerhört stort arbete som förmodligen aldrig kommer att bli färdigt eller ens i
närheten av komplett. I denna rapport har vi gjort en sammanställning av den kunskap som fanns (1998)
över de rödlistade arter som förekommer i Finspångs kommun. Tyvärr kommer en sådan lista att bli
inaktuell relativt fort.
12
OBJEKTDEL
Tillbaka
Läsanvisningar
Objektbeskrivningar
Varje redovisat objekt inleds med objektnummer, namn, naturvärdesklass och ekonomiskt kartblad.
Objektnumren är uppbyggda av de fyra sista siffrorna i det ekonomiska kartbladets nummer (8596 till
9680) samt ett löpnummer (01, 02, 03 osv) inom kartbladet.
Under rubriken ”Tidigare dokumentation” redovisas de skriftliga källor som vi har använt för att få
information om det aktuella objektet. Under rubriken ”Beskrivning” ges en allmän beskrivning av
objektet med upplysningar om läge, naturtyp, topografi, markförhållanden, trädskikt osv. Under ”Flora
och Fauna” beskrivs vegetationstyper och intressanta flora- eller faunaelement. För vissa objekt finns
sedan en rubrik kallad ”Kunskapsbehov”, där vi föreslår fördjupade inventeringar som bör göras i
objektet. Under rubriken ”Skydd” nämns de lagbestämmelser som skyddar objektets naturvärden.
Därefter följer rubriken ”Bevarande av naturvärdet” där vi ger en kortfattad målformulering och
beskriver åtgärder som missgynnar respektive främjar objektets naturvärden. Under rubriken
”Naturvärdesbedömning”, slutligen, ges en kortfattad motivation till objektets naturvärdesklassning.
Vi vill i detta sammanhang poängtera att målformuleringen för varje område skall ses som en
rekommendation. Hänsyn till kostnader, praktisk genomförbarhet eller liknande har inte tagits. Vi är fullt
medvetna om att man inte i samtliga fall kan sätta naturvårdens intresse före andra intressen. Vi tror dock
att man genom att uttrycka en hög ambitionsnivå kan hjälpa till att föra naturvårdsarbetet i Finspångs
kommun en liten bit framåt.
Naturvärdesklassning
Vid naturvärdesklassningen av enskilda objekt har vi utgått från ett geografiskt perspektiv. Högsta
naturvärdesklass, klass 1, har områden som är intressanta i ett nationellt perspektiv. Dessa områden
innehåller naturtyper, strukturer eller element som i hela landet, eller i den aktuella naturgeografiska
regionen, är ovanliga i landskapet. Oftast härbärgerar de också rödlistade arter. I dessa områden måste
naturvårdsintressena prioriteras framför andra intressen. I många fall bör man överväga reservatsbildning
för att säkerställa skydd och möjlighet till en relevant skötsel.
Nästa naturvärdesklass, klass 2, omfattar områden som är intressanta i ett regionalt perspektiv. Dessa
områden liknar till struktur och artinnehåll ofta objekten i klass 1 men har av olika anledningar bedömts
ha något lägre naturvärden. Skillnaden kan ligga i mindre storlek, högre grad av negativ påverkan eller
liknande. Även i dessa objekt måste naturvårdsintressena prioriteras mycket högt.
Objekten i klass 3 är att betrakta som intressanta i ett kommunalt perspektiv. Denna typ av objekt
bidrar på ett värdefullt sätt till landskapets mångfald och är på lång sikt en viktig del av det
naturvårdskapital som vi har att förvalta. Också i dessa objekt finns höga naturvärden men de är inte av
sådan art att man i varje enskilt fall kan prioritera naturvårdsintressena framför andra samhälleliga behov.
Lägsta naturvärdesklassen, klass 4, är objekt som i det lokala perspektivet tilldrar sig intresse. Denna
typ av objekt hyser måttliga naturvärden.
Förkortningar
För att spara under rubriken ”Tidigare dokumentation”, används förkortningar för de vanligaste
referenserna. Nedan följer en förklaring till använda referenser. Bara förkortade referenser nämns när, för
kompletta uppgifter, se litteraturlistan.
Uppräknade referenser åtskiljs med semikolon, uppräknade objekt i en och samma referens åtskiljs
med kommatecken. Siffror som inte är årtal är objektets nummer i nämnda referens.
(II): I förekommande fall uppges den klass objektet fått i nämnda referens. Klassningar skrivs alltid efter
referensen, med romerska siffror inom parentes.
N31: Referenser som börjar med N finns beskrivna i Liman & Eriksson 1986 (Natur. Kultur. Miljöer i
Östergötland) samt i Anonym 1990 (kommunal översiktsplan). Observera att N95–N98 bara finns
upptagna i den senare referensen. (I) anger högsta klass, (III) lägsta.
K49: Bokstaven K innebär att detta är ett kulturhistoriskt objekt. Dessa finns upptagna i samma
referenser som ovan.
13
Rr 83: Naturminne. Finns upptaget i Anonym 1990 (kommunal översiktsplan).
ÄH 16: Dessa objekt finns redovisade i ängs- och hagmarksinventeringen (Måreby 1989). (I) anger
högsta klass, (IV) lägsta.
VMI 9F0G03: Våtmarksobjekt som finns beskrivet i Schröder 1994 (Våtmarker i Östergötlands län).
9F0G är den ekonomiska karta där våtmarkens tyngdpunkt är belägen, 03 är löpnummer. (I) anger högsta
klass, (III) lägsta.
NVI 82: Finns beskrivet i Liman & Pettersson 1974. (I) anger högsta klass, (III) lägsta.
BG B810: Finns beskrivet i Starkenberg 1996 (Berg och grus i Östergötlands län). (I) anger högsta klass,
(III) lägsta.
FOF EAK579: Fynd hämtat ur länsstyrelsens flora- och faunaregister. EAK579 är fyndets kod i
databasen.
FL 93A: Fynd hämtat ur databas som ajourhålles i samband med Floraövervakningsprojektet
Östergötland 1990–1996.Fyndets kod i databasen är i detta exempel 93A.
GNM 51298: Fynduppgift hämtad ur databas över markfaunaundersökningar genomförda av Göteborgs
Naturhistoriska Museum.
BFi 005: Anonym 1995. (I) anger högsta klass, (III) lägsta.
SVS 9701: Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering.1996–1998 i Finspångs kommun.
MoDo 650148 SV 4512: Modos nyckelbiotopsinventering. 650148 SV är kartans nummer, 4512
beståndets nummer.
AssiDomän Skog 5415 Avd. 190: AssiDomän, Örebro skogsförvaltnings nyckelbiotopsinventering och
beståndsnummer.
Holmbring & Tyrberg använder (IV) för högsta klass och (I) för lägsta. För (0) finns inte tillräckligt
underlag för klassificering.
14
Tabell över samtliga objekt i nummerordning med mittpunktskoordinater
Objektsnr och objekt
X-koordinat
8596-01 Stormossen, Djurshyttan-Grytstorp
8597-01 Kvarnfallet
9506-01 Häggefallet
9506-02 Bakarebo
9506-03 Tryfallet-Kammarbergen
9506-04 Stormossen-Mellangölen
9506-05 Helsika kvarn
9507-01 St. Bredmossen
9507-02 Strussjöbergen--Stora Hjälmmossen-Korsmossen
9507-03 Skogsparti NV Pershyttan
9508-01 Trollgölen
9508-02 Stormossen
9508-03 Gösebo
9508-04 Lövrik barrskog NV Gösebo
9508-05 Bredmossen
9509-01 Syltkärret
9509-02 Kärr runt Rösjön
9509-04 Lilla Gruvängen
9516-01 Strand utmed Hamraån
9516-02 Våtmark vid Åsebrosjön
9516-03 Åsebro
9516-04 Strand vid N Rösjön
9516-05 V Dandalslyckan
9516-06 Boda
9516-07 Djupen
9517-01 Myr runt Ormgölen
9517-02 Bottebo
9517-03 Bottebovägen
9517-04 Malmstorp
9517-05 Väster om Gärtsjön
9517-06 Kärr vid Översjön
9517-07 Sätraån-Starsjö-Nygårdsån
9517-08 Hamsängen, Brystorp
9517-09 Hagen, Brystorp
9518-01 Dammsjön
9518-02 Våtmarker runt Hårken
9518-03 Hårketorp
9518-04 Herrfallet
9518-05 Mäselköp
9518-06 Hårkmossen
9518-07 Köpma
9518-08 Sydväst om Mäseln
9518-09 Gräsfallet
9518-10 Skjutbanevägen
9519-01 Västra Erstorp
9519-02 Södra Erstorp
9519-03 Östra Erstorp
9519-04 Missionshuset i Falla
9519-05 Gullerstorp
9519-06 Lövhagen
9519-07 Torstorp, Hagen
15
1484728
1486080
1481785
1484871
1480700
1483120
1481239
1486581
1489348
1486839
1490175
1491019
1490599
1490113
1494204
1497894
1497122
1499648
1482804
1484094
1484231
1481157
1481990
1482504
1483010
1486413
1486874
1486379
1486100
1487360
1489317
1487287
1488222
1489146
1491063
1492180
1492400
1492043
1493562
1494150
1493567
1494865
1494368
1494259
1496209
1496997
1497793
1496672
1497361
1497992
1495692
Y-koordinat
6498378
6499148
6501687
6500648
6502771
6503069
6504119
6501772
6500091
6502773
6502483
6502511
6503450
6504136
6503870
6503217
6504056
6502249
6505142
6505518
6505910
6508350
6508297
6508532
6508329
6504956
6505334
6506076
6506874
6507727
6505082
6510144
6509822
6509791
6505490
6506571
6506988
6507691
6506606
6506482
6507439
6508046
6508785
6509334
6505159
6505037
6505280
6505969
6505864
6506374
6507139
Tillbaka
9519-08 Torstorp-Viggestorp-Falla
9519-09 Torstorpeberg
9519-10 Mäselnområdet
9519-11 Viggestorp
9519-12 Viggesberg
9519-13 Lillsjön, Finspång
9519-14 Sundet
9519-15 Koloniområde vid Axsätra
9519-16 Ekbacken
9519-17 Kullen-Lugnet-Vibjörnsparken
9519-18 Malviken
9526-01 Väster om Holmsjön
9526-02 Holmsjön
9526-03 Gärdet
9526-04 Skansberget
9526-05 Kosebacken
9526-06 Röjan
9527-01 Lugnet, Borggård
9527-03 Hällestadsån
9527-04 Borggård
9527-06 Finskartorpet
9527-07 Sonstorp norra
9527-08 Sonstorp södra
9528-01 Torekulla-Norrängen
9528-02 Torekulla kyrka
9528-03 Rämninge jättegrytor
9528-04 Ekar i Rämninge
9528-05 Risekilen
9528-06 Hessmedstorp
9528-08 Brestorp
9528-09 N Roviken
9528-11 Väster om Ramstorp
9528-12 Hagmark Fräntorp
9529-01 Söder om Ramstorp
9529-02 Bysjön
9529-03 Ramstorp
9529-04 Ropudden
9529-05 Lindersnäs
9529-06 Nordsluttning Barnhällen
9529-07 Näset
9529-08 Bårsjöskogen
9529-09 Jägersberg
9535-01 Lämneå
9535-02 Storön i Annsjön
9535-03 Brötkullen
9536-01 Dimperö
9536-02 Högemon
9536-03 Hasselbacken
9536-05 Bäckviken, Djuckerö
9536-06 Djuckerö allé
9536-07 Lill-Nälern
9536-09 Ljusfall
9537-01 Prästgårdsmossen
9537-02 Emmaån
9537-03 Sontorp-Stigstorp
9537-04 Kråkmossen
9537-05 Hällkärret
9537-06 Simonstorp
9537-07 Dytaget
9537-08 Rommetorp
1496372
1495268
1495499
1496402
1496788
1497489
1499245
1499002
1499196
1498739
1495362
1481733
1482307
1480995
1481698
1482152
1483289
1485599
1484891
1485450
1486110
1489371
1489904
1491556
1491709
1492186
1492393
1492675
1493083
1493830
1494353
1494288
1491461
1495104
1495233
1495435
1496145
1497668
1498362
1499050
1499294
1495658
1479593
1478933
1477793
1480095
1481997
1483211
1482041
1482250
1482196
1480777
1486565
1487259
1488095
1488174
1489799
1488300
1488263
1487523
16
6507262
6507721
6509015
6508256
6508753
6508966
6507547
6508421
6508764
6509336
6509992
6513297
6513142
6513874
6514560
6515007
6514090
6510968
6512941
6513041
6514558
6513539
6512470
6511578
6512326
6512049
6511968
6511308
6512237
6511118
6511261
6512632
6511425
6510969
6512455
6512024
6512582
6512732
6512198
6512661
6513844
6514486
6516350
6518963
6519894
6515630
6515649
6516200
6517079
6517666
6517982
6518895
6516511
6517657
6516389
6516879
6516649
6518153
6518840
6519587
9537-09 Skvallerbäcken
9538-01 Husmossen
9538-02 Stora Runkan
9538-03 Myr S Stubbetorp
9538-05 Killinghagen
9539-01 Sumpskog N Trollkäringeberget
9539-02 Barrskog S Karssjön
9539-03 Skirbäcken
9539-04 Lövängsrest vid Kottorp
9539-05 Barrskog N Karstorp
9539-06 Blandsumpskog N Kottorp
9539-07 Flasbjörke
9539-08 Storön i Ormlången
9539-09 Lillön
9539-10 Stora mossen, Börgöl
9539-11 Långkärret
9545-01 Edet
9546-01 Bredmossen-Sandgruvemossen
9546-02 Tornberget
9546-03 Kallmossen
9546-04 Hage vid Folkström
9546-05 Folkström
9546-06 Brännkärret
9546-07 Stormossen NV Folkström
9546-08 Stockhult
9546-09 Stora och Lilla Häradssjön
9547-01 Grytgöl
9547-02 Bokamossen
9547-03 Boka och Gulten
9547-04 Gulttorp
9547-05 Gultemossen
9547-06 Stora mossen V Igelfors
9548-01 Mörtsjöbäcken vid Sonstorp och Börgöl
9548-02 Hälla
9548-03 Stora mossen, Hälla
9548-04 Mosse VSV Hårtorp
9548-05 Horsbäcken
9548-06 Igelforsån, Börgölsån och Björkesjön
9548-07 Holmsjöhult
9548-08 Allé vid Igelfors bruk
9549-01 Börgöl
9549-02 Lilla Maltsjöns utlopp
9549-03 Västjuten
9549-04 Näseskogen
9549-05 Kolvetorps fritidsområde
9549-06 Kallkällan, Kolvetorp
9549-07 Bäcken Mellanjuten-Västjuten
9549-08 Björkenäs
9549-09 Mossen S Västra Mark
9549-10 Östra Mark
9549-11 Lövfallsmossen
9556-01 Kluvne åer
9556-02 Lyrsboholmsmossen--Kastebergsmossen
9556-03 Lyrsboholm
9557-01 Grön ås
9557-02 Ängkärret
9557-03 Näsemossen-Stora mossen
9557-04 Gröna mossen
9557-05 Fisklösemossen
9557-06 Sundsjön
1489399
1492185
1491166
1492889
1494944
1495925
1497053
1499193
1495333
1497449
1495292
1498085
1499923
1499829
1495641
1499332
1480041
1481129
1482788
1480634
1483038
1482935
1484980
1480799
1484124
1484675
1485862
1486350
1486507
1486088
1489128
1489173
1492332
1493723
1493450
1493352
1491979
1495387
1491502
1493175
1496237
1499848
1499750
1495339
1497010
1497847
1499578
1495122
1495997
1497183
1498894
1481981
1482716
1482353
1485757
1489025
1485875
1487522
1488346
1489599
17
6519035
6515948
6518506
6517720
6517580
6515223
6516133
6516525
6517131
6516938
6517838
6517893
6517066
6517370
6518878
6519332
6520362
6520523
6520647
6523060
6523222
6523525
6522933
6524725
6524780
6524540
6520190
6521226
6522318
6523867
6522873
6525179
6520544
6521323
6521783
6522291
6524281
6521947
6524649
6524861
6520275
6520510
6520987
6522519
6522803
6522239
6522314
6523565
6524554
6524566
6523798
6524751
6525990
6526175
6526287
6526161
6527429
6527822
6528078
6528661
9557-07 Östra Kattala
9557-08 Barrskog S Lindenäs
9557-09 Lindenäs
9557-10 Rullebackaån
9557-11 Rullebacka
9558-01 Ålsätter
9558-02 Björke
9558-03 Tranmossen
9558-05 Sydväst om Sjölund
9558-06 Kråken
9558-07 Backa
9558-08 Algustorp
9558-09 Mon & Skogalund
9558-10 Västerängen, Algustorp
9558-11 Kokärret
9558-12 NV Asketorp
9558-13 N Asketorp
9558-14 Byngsdalen
9558-15 Bråten
9559-01 Mosse runt Tjärnsjön
9559-02 Myr runt Dysjön
9559-03 Stormossen-Hults udde
9559-04 Molikamossen-Frängsjön
9559-05 Marke Vener
9559-06 Gölstorp
9559-07 Fjärdingstorp
9559-08 Udden
9559-09 Kalvängsviken
9559-10 Smedens ängsudde
9559-11 Älgkoudden
9567-01 Avern
9567-02 Bottenån
9567-03 Viflotten
9567-04 Ralstorp
9567-05 Ängfallet
9567-06 Mörkkärret
9567-07 Rönnkärret
9567-08 Kärr runt Fisklösen
9567-09 Djursla Stormosse-Björnmossen
9568-01 Regna kyrkby
9568-02 Lenestad
9568-03 Kyrkviken
9568-04 Krattorp
9568-05 Eklunda
9568-06 Björkliden
9568-07 Kvarnsjön
9568-08 Tyresfall
9568-09 Ålsjön
9568-10 Hällskogen
9568-11 Motala, Djursland och Anstorp
9568-12 Göntorp
9568-13 Ingestorp
9568-15 Regnaholm, Hästhagen
9569-01 Stammetorp
9569-02 Regnaren
9569-03 Regnaholm-Torstorp
9569-04 Hagängsbergen
9569-05 Sjönäsviken
9569-06 Perstorp
9569-07 Krokviken
1486031
1487750
1488209
1489616
1489318
1491117
1494608
1491110
1490117
1490562
1491191
1491774
1493608
1490958
1492052
1493999
1494867
1491853
1495045
1495569
1497039
1498465
1496553
1497757
1499785
1497554
1498563
1498389
1498756
1499884
1486912
1488560
1489697
1489695
1489359
1488456
1487599
1488462
1489934
1493521
1494611
1493747
1492176
1494026
1493953
1491485
1491958
1493975
1492424
1491894
1492800
1494056
1494795
1496344
1498037
1496248
1497060
1498104
1499297
1499637
18
6529025
6529008
6529651
6529665
6529691
6525208
6524549
6526002
6526732
6527237
6527151
6527318
6526993
6528198
6528061
6528237
6528028
6529680
6529390
6525842
6525426
6525366
6527072
6526514
6527515
6528828
6528207
6529727
6529173
6528426
6530212
6530349
6530275
6530690
6531615
6532572
6533194
6534398
6534004
6529857
6530296
6530516
6531595
6531539
6532001
6532556
6532957
6533257
6533954
6534577
6534834
6534057
6531654
6530177
6529341
6531141
6531536
6531814
6530548
6530928
9569-08 Hummeltorpet
9569-09 Björnmossen
9569-10 Kvarnängen
9569-11 Basnäs och Sätraholm
9569-12 Kärr O Basnäs
9569-13 Uvängen
9569-14 Uvängsberget
9569-15 Sörtorp
9577-01 Mörtsjöbäcken
9577-02 Knektmossen
9578-01 Uddnäset vid Storsjön
9578-02 Eriksberg
9578-03 Göntorpsån
9578-04 Gulltorp
9578-05 Skenstorp
9578-07 Bottenmon
9578-08 Långsjöbäcken
9578-09 Skrämman
9578-10 Svarttorpesjön
9579-01 Björsjön och Sörsjön
9579-02 Torpa
9579-03 Djupviken
9588-01 Mosse O Haddemon
9589-01 Östra Vitten
9600-01 Mogård
9600-02 Åsunda
9600-03 Ekön-Mo
9600-04 Doverssund
9600-05 Eliantorp
9600-06 Lundby
9600-07 Gallermossen
9600-09 Glanförkastningen
9601-03 Ragnetorp
9601-04 Sörviken-Glysudden
9601-05 Gomma
9601-06 Ängenäs
9601-07 Horns udde
9610-01 Össby
9610-02 Doverns norra strand
9610-03 Risinge gamla kyrka
9610-04 Ekhagar O Risinge gamla k:a
9610-05 Ingelstad, Hagen
9610-06 Skervinge-Ingelstad
9610-07 Solhem
9610-08 Ysundamarken
9610-09 Ölstadsjön
9610-10 Strand runt Hultbosjön
9610-11 Butbacken-Stjärnvik
9611-01 Myr V Marielund
9611-02 Skirnäs
9611-03 Ysunda
9611-04 Torpet
9611-05 Torpaberg
9611-06 Vistinge
9611-07 Vistingebäcken
9611-08 Västra Melby
9611-09 Romareport-Melby
9611-10 Lillhagsberget
9611-11 Ekar norr om Melby
9611-12 Nordvästra Kolstad
1495660
1498271
1498938
1495470
1495693
1496145
1496442
1499047
1489477
1486476
1490857
1492439
1492557
1492877
1494816
1492129
1490786
1491336
1492939
1498021
1499192
1500023
1493433
1494967
1502206
1501550
1501958
1503185
1500084
1501962
1503903
1499987
1506488
1507214
1505217
1507438
1505893
1503674
1500404
1502349
1502887
1501819
1502584
1503902
1504394
1501629
1503310
1503641
1505260
1505165
1505387
1505725
1506103
1506988
1507444
1507315
1507262
1507916
1508313
1508230
19
6533060
6533293
6533121
6534270
6533955
6534406
6534305
6534520
6535366
6536302
6535752
6535314
6535850
6536230
6535132
6537150
6538825
6538081
6538238
6535915
6535309
6539507
6540122
6540603
6501658
6502495
6503588
6502831
6504160
6504365
6504039
6503970
6502069
6502965
6504230
6504621
6500869
6505177
6505234
6505777
6505823
6506340
6507574
6507052
6506725
6508297
6508762
6509371
6505717
6507915
6508187
6508779
6508351
6508342
6508579
6507318
6506957
6506983
6507502
6506266
9611-14 Sydöstra Kolstad
9611-15 Dammhult
9611-16 Stora mossen, Vistinge
9611-17 Lämmenäs
9611-18 Bondesätter
9611-19 Sågslätten
9612-01 Sjögesätter
9612-02 Käxten
9620-01 NO Lilla Tärnen
9620-02 Lotorp
9620-03 Lotorps gårdÅlängsgården
9620-04 Storön i Näfssjön
9620-05 Näfstorp
9620-06 Långkärren
9620-07 Mosse SO Bottorp
9621-01 Blandsumpskog V Sarvsjön
9621-02 Sumpskogar intill Sarvsjön
9621-03 Lämmetorp
9621-04 Stenkullen
9621-05 Rågetskärret
9621-06 Övetorp sydväst
9621-07 Övetorp
9621-08 Bäcken Hornsjön och Älgmyren-Näfssjön
9621-09 Skallnäs
9621-10 Älgmyrön
9621-11 NV Svartsjön
9621-12 N Svartsjön
9621-13 V Källfallet
9621-14 Orrmossen, Lämmetorp
9621-15 Mosse runt Stigsjön
9621-16 Kyrkfallsmyren
9621-17 Gölmossen
9622-01 Våtmark NV Getsjötorp
9622-02 Djupån-Butbro långmosse
9622-03 Uttringsgölarna
9622-04 Myrkärret
9622-05 Falsnäset
9622-06 Mosse runt Abborrgölen
9630-01 Barrbestånd O Skirnäset
9630-02 Svartsjön O Brostugan
9630-03 Myr runt Tomtsjön
9630-04 Orrmossen-Gölmossarna
9630-05 Barrbestånd NV Vita mossen
9630-06 Svartsjön V Stensjön
9630-07 Mosse SSV Lilla Mottorp
9630-08 Kulmossen
9630-09 Myr S Mottorp
9630-10 Mottorp
9630-11 Mosse runt Stora gölen
9630-12 Kokärret
9630-13 Tjuttorp
9630-14 Tjuttorps gårdsmiljö
9630-15 Sumpskogar O Tjuttorp
9630-16 Sumpskog vid Brandtornsvägen
9630-17 Blandsumpskog SV Övermossen
9631-01 Lindskog SO Hulta
9631-02 Mosse runt Måsjön
9631-03 Hultavenarna
9631-04 Ljusfallet
9631-05 Tallåsen
1509281
1509649
1508420
1507932
1509694
1506810
1510729
1509897
1500095
1501334
1500974
1503699
1503831
1503363
1504836
1505074
1505653
1508681
1508995
1509703
1505238
1505441
1505936
1506325
1506626
1506516
1507013
1507341
1508377
1508787
1509231
1506801
1510709
1512126
1510286
1511804
1510435
1512513
1500042
1503633
1504983
1501016
1502703
1503684
1504858
1501900
1503696
1503617
1504702
1500492
1501866
1501682
1502288
1503036
1503710
1508481
1506463
1506902
1507939
1509472
20
6505755
6506627
6508834
6509313
6508837
6506613
6506938
6509439
6511535
6512219
6511561
6512931
6513257
6514349
6514057
6510792
6510837
6510327
6510511
6511166
6512594
6513035
6512418
6513278
6512938
6512302
6512222
6511833
6512560
6513213
6512989
6514671
6510328
6512074
6514041
6514083
6514794
6514644
6515342
6515949
6515583
6517585
6517346
6516956
6517666
6518664
6518204
6518523
6518441
6519211
6519181
6519642
6519654
6519413
6519112
6515089
6516757
6517385
6516368
6516260
9631-06 Sarvgölsbergen
9631-07 Häradstorp, Krogen
9631-08 Bäcken Holpen-Älgsjön
9631-10 Björnvikeudden
9631-11 Stora mossen, Målstorp
9631-12 Björnviken
9631-13 Älgsjöbäcken
9631-14 Älgsjöbron
9631-15 Katsviken vid Älgsjön
9631-16 Fågelmossen
9632-01 Hjälmstorpe näs
9632-02 Långemossen
9632-03 Häradstorp
9632-04 Skogstorp
9632-05 Svartgölen-Stora kärret
9632-06 Orrmossen, Fågeltorp
9632-07 Stora mossen, N Abborregölen
9633-01 Myr runt Stora Lyssgölen
9633-03 Trätkärren-Fågeltorpskärren
9633-04 Söder om Snåret
9640-01 Myr runt Trollsjön
9640-02 Barrskog SV Åkkärrsfallet
9640-03 Östjuten
9640-04 Barrskog vid Sandefjärden
9640-05 Skog N Varghålet
9640-06 Blandsumpskog S Gäddötorp
9640-07 Nybygget
9640-08 Kärr runt Baggölen
9641-01 Målstorpegölen
9641-02 Målstorp
9641-03 Järktorpet
9641-04 Stampen
9641-05 Rosenlund
9641-06 Rejmyre
9641-07 Västerängen, Rejmyre
9641-08 Stormossen Ö Hunn
9642-01 Källstugan
9642-02 Fågelhult
9642-03 Snåret, Magnehult
9642-04 Naturreservatet Magnehult
9642-05 Magnehult
9642-06 Magnehulteån
9642-07 Bremyra
9642-08 Stormossen N Magnehult
9642-09 Tranmossen
9643-01 Venån
9643-02 Linddalen
9643-03 Slåtterkärret
9643-04 Stora kärret, Skyttetorp
9643-05 Djupkärret-Griskärret
9650-01 Gäddö
9650-02 Barrskog S Kabbetorpet
9650-03 Gällsängen
9650-04 Storängen-Venmossen
9650-05 Sumpskog NO Gäddö
9650-06 Önsjöarna
9650-07 Frängsätter
9650-08 Våtmark NO Grindstugan
9650-09 Ekar S Österängen
9651-01 Frisudden
1508178
1509282
1510070
1505953
1505623
1507016
1507021
1507985
1508574
1509149
1511984
1513390
1510035
1510255
1511390
1514972
1510323
1515072
1515244
1515036
1500961
1501684
1504883
1504439
1500099
1501075
1503409
1504402
1505876
1506019
1507367
1506754
1508418
1509086
1509938
1509707
1510553
1512185
1514873
1512977
1513603
1512476
1510670
1514194
1512341
1515977
1516536
1516188
1518342
1518024
1500806
1502545
1500186
1500836
1502362
1502832
1504397
1503819
1500630
1507235
21
6517523
6517152
6516723
6518991
6519717
6518880
6519688
6519076
6518809
6519361
6516334
6515410
6517189
6518458
6518978
6518607
6519888
6516526
6517913
6519931
6520957
6520526
6520522
6521152
6520277
6524165
6524014
6524638
6520308
6520614
6520561
6522240
6522072
6522256
6522481
6524958
6521049
6520345
6520304
6521077
6521150
6521587
6522586
6522241
6524902
6520526
6520960
6521962
6523429
6524902
6525796
6525638
6526634
6526673
6526466
6528104
6528270
6529142
6529556
6526045
9651-02 Myr N Brånstorp
9651-03 Hunn
9651-04 Svanviken
9651-05 Selesjö-Ölmetorp
9651-06 Älingskärren-Körmossen
9651-07 Lillsjön, Selesjö
9651-08 Selesjötorp
9652-02 Pipmossen
9652-03 Kalbo
9652-04 Selesjölund
9652-05 Sumpskog S Sila
9652-06 Olstorp
9652-07 Källvik
9652-08 Trollgölen
9652-09 Kavelbromossen
9652-10 Humlegölen
9652-11 Sila
9652-12 Hemsjön
9652-13 Kupan
9653-01 Ålgölsbäcken
9653-02 Björkkärret-Stora Kyrkmossen
9653-03 Starrnäs
9653-04 Hjärtkärren-Fräkenmossarna
9660-01 Sleknäset
9660-02 Övre Hävla bruk
9660-03 Övre Hävla
9660-04 Tuvaskogen
9660-06 Torsjö
9660-07 V om Svarttorpaån
9660-08 Skärforsa näs
9660-09 Ängstugan med omgivningar
9660-10 Sund
9660-11 Aspudden vid Sund
9660-12 Tärnen
9660-14 Dammen
9660-15 Viggetorp
9660-16 Käxelvik
9660-17 Björnhultaån
9660-19 Björnhult
9660-20 Flottmon
9660-21 Mårdnäset
9660-22 Husby
9661-01 Tärngölsmossen
9661-02 Torp
9661-03 Lillgran
9661-04 Lillsjön, Mullsätter
9661-05 Sörviken
9661-06 Korsnäsviken
9661-07 Skvattrammossen
9661-08 Ekeby
9661-09 Hagen Ekeby
9661-10 Storgran
9662-01 Myr V Stora Nybygget
9662-02 Gölängsmossen
9662-03 Brenäs, östra
9662-04 Brosund
9662-05 Sandstugumossen
9662-06 Brenäs, västra
9662-07 Tisenhult
9662-08 Ek i Bonäs
1505664
1508442
1507522
1509257
1507664
1509599
1509864
1511565
1514267
1510269
1511378
1511659
1512662
1513868
1513076
1511495
1511261
1511844
1511623
1516981
1518409
1518092
1515894
1503124
1501134
1501482
1502245
1503782
1503995
1504536
1502521
1503310
1504062
1500795
1500189
1500893
1501547
1501024
1501559
1502308
1504571
1502918
1505289
1506949
1509518
1505344
1505180
1505421
1505961
1507403
1508526
1509821
1510455
1514649
1512707
1514641
1513201
1511541
1509919
1514594
22
6527311
6527231
6527523
6527365
6528447
6528599
6529238
6525703
6525056
6527638
6527778
6527538
6527793
6527286
6528384
6528501
6528886
6529189
6529761
6527983
6528170
6528707
6529849
6530216
6530882
6530736
6530581
6530905
6532173
6533024
6533233
6533558
6533513
6533783
6534194
6534102
6534050
6534558
6534641
6533957
6534131
6534812
6531556
6532233
6532140
6532791
6533700
6534398
6534284
6533765
6533952
6533233
6530382
6530107
6532329
6532439
6532933
6532965
6533824
6533186
9662-09 Bonäs
9663-01 Sumpskog V Brickviken
9663-02 Mörkviken
9670-01 Mosse NO Husby
9670-02 Mosse NV Skedevi kyrka
9670-03 Visjöns östra spets
9670-04 Östergården
9670-05 Mossareviken
9670-06 Allé vid Skedevi Prästgård
9670-07 Skog S Skedevi Prästgård
9670-08 Dödviken vid Skedevi Prästgård
9670-09 Gruvhagen
9670-10 Ryd, NO Fiskartorp
9670-11 Gören, Husby
9670-12 Roltorp
9670-13 Lekberget
9670-14 Viberga
9670-15 Norrängsviken, Tölingsnäs
9670-16 Lillsjön, Vallerängstorp
9670-17 Vallerängstorp
9670-18 Kalehäll
9670-21 Ruda
9670-22 Hagmark N Skedevi kyrka
9671-01 Prästängsudden
9671-02 Öknen
9671-03 Tisnaren
9680-01 Byle
9680-02 Valleräng
9680-03 Hästhagsudden
9680-04 Kindstorp
9680-05 Skarbjörke-Äspetorp
9680-06 Krissmobergen
1513837
1515217
1515671
1503543
1504079
1503013
1503545
1502761
1504237
1504535
1504572
1504475
1504453
1501364
1500191
1503538
1504425
1504797
1501179
1501187
1500562
1503135
1504669
1505147
1505178
1507551
1500408
1502458
1501285
1501674
1501181
1503110
23
6533337
6531389
6532023
6535324
6535479
6535655
6535647
6536324
6536197
6535979
6536413
6536835
6537237
6537098
6536598
6537685
6538112
6538605
6538316
6538743
6538952
6539790
6535639
6535854
6537092
6536952
6540875
6540372
6541495
6541748
6542525
6542618
Tillbaka
Objektbeskrivningar
8596-01 Stormossen, Djurshyttan–Grytstorp Klass 3
Ek. karta 085 96, 085 97
Tidigare dokumentation
N2 (III); VMI 8F9H01 (II)
Beskrivning
Stormossen är belägen på gränsen mellan Finspångs och Linköpings kommuner strax söder om sjön Ämten. Endast
en mindre del ligger på Finspångssidan av kommungränsen. Betydande delar består av öppna starrkärr men i
nordvästra delen finns också mosseartade partier med ett glest trädskikt av relativt klena tallar, glasbjörkar och
någon enstaka gran. Död ved förekommer här sparsamt i form av björktorrträd. I objektet ingår även vissa
myrholmar och andra fastmarkspartier. Dessa liksom omgivningen i övrigt domineras av brukade barrskogar med
ett relativt ungt trädskikt av främst tall eller gran. Finspångsdelen av myren förefaller opåverkad av dikning.
Flora och fauna
I kärrpartierna finns arter som flaskstarr, trådstarr, ängsull och vattenklöver medan mossedelarna främst domineras
av tuvull. Bottenskiktet utgörs så gott som uteslutande av olika arter vitmossa Sphagnum. I objektet har även
orkidén jungfru Marie nycklar noterats.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Objektet bör förbli en hydrologiskt intakt våtmark. På sikt bör myren vara rik på gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Dikning eller andra åtgärder som påverkar områdets hydrologi undviks liksom avverkning av skog i de
fastmarksdelar som ingår i objektet. Om avverkning görs i anslutning till objektet lämnas en kantzon om minst 30 m
mot myren. Inga exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk medges.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Opåverkade myrar som Stormossen är viktiga för flora och fauna och bidrar på ett värdefullt sätt till mångfalden i
landskapet. Stormossen sträcker sig över kommungränsen (N65 i Linköpings kommun).
24
8597-01 Kvarnfallet
Klass 2
Ek. karta 085 97
Tidigare dokumentation
MoDo 649148 NO 9061
Beskrivning
Strax SSO om Kvarnfallet finns en djupt nedskuren bäckravin i en nord-sydlig sprickdal. Den centrala delen av
ravinen är för trakten ovanligt djup. Omkring halva arealen upptas av grov granskog. Denna del är mycket rik på
granlågor och många av dessa är grova. Spridda torrakor finns dessutom. Resterande del av objektet består av en
barrskogsbevuxen zon som inom några årtionden kommer att hysa mycket höga naturvärden.
Flora och fauna
Gammelgranslav förekommer frekvent på granarna i området och bland block i den östra delen finns också den
västliga arten vågig sidenmossa Plagiothecium undulatum. På de grova granlågorna har dessutom långfliksmossa
Nowellia curvifolia och den rödlistade vedtrappmossan Anastrophyllum hellerianum noterats. Den i regionen
mycket ovanliga svampen rosenticka Fomitopsis rosea finns uppgiven från området men denna påträffades inte vid
MoDos nyckelbiotopsinventering 1996.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop och hyser en rödlistad art.
25
9506-01 Häggefallet
Klass 3
Ek. karta 095 06
Tidigare dokumentation
SVS 0603
Beskrivning
Vid Häggefallet finns en äldre aspskog på storblockig mark. Det är gott om gamla, grova aspar, varav vissa med hål.
Flora och fauna
Fältskiktet är tämligen rikt med arter som trolldruva och blåsippa. Av mossor förekommer fällmossa Antitrichia
curtipendula, guldlockmossa Homalothecium sericeum, platt fjädermossa Neckera complanata och porellor Porella
spp.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som aspskog med gamla träd och hålträd. På sikt bör skogen ha ett rikt inslag av död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova träd och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop.
26
9506-02 Bakarebo
Klass 3
Ek. karta 095 06
Tidigare dokumentation
ÄH 113 (II), Länsstyrelsens åtgärdsplan
Beskrivning
De redovisade ytorna vid Bakarebo består båda av öppna hagmarker med en ovanligt artrik gräsmarksflora.
Området är idag välhävdat och omfattande röjningar har utförts. Då ängs- och hagmarksinventeringen genomfördes
i slutet av 1980-talet hade båda ytorna planterats med gran. Idag (1998) har man röjt undan gran och björksly från
den norra ytan (B) medan den södra ytan (A) härbärgerar en snabbt växande granungskog med ett stort inslag av
björksly. Dock har bete återupptagits på en ny del som inte fanns med i ängs- och hagmarksinventeringen.
Flora och fauna
Båda ytorna har en mager och artrik gräsmarksvegetation. Framhållas bör särskilt den i sydvästra delen av landet
vanliga stenmåran som är mycket ovanlig i Östergötland. Stenmåran finns i båda ytorna men vanligast i den norra.
Av övriga arter som finns i området bör slåttergubbe, ängsvädd, stagg, kattfot, blåsuga och knägräs nämnas.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
De redovisade ytorna bör på sikt vara hävdade hagmarker med naturlig gräsmarksvegetation.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom ytterligare skogsplantering, kalkning, gödsling
och andra markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd, helst genom nötdjursbete. Om betesdjur inte kan uppbringas kan slåtter vara en lämplig hävdform.
Detta innebär dock ett sämre alternativ. Uppväxande sly bör hållas efter med årliga röjningar. Eventuellt kan
område utökas till att omfatta även de delar som i dag är planterade med gran..
Naturvärdesbedömning
Hagmarkerna vid Bakarebo är trots långvarig ohävd mycket artrika och kommer med fortsatt hävd att på ett mycket
värdefullt sätt bidra till landskapet mångformighet.
Vid sydvästra kanten av Långbogen i Linköpings kommun finns mycket artrika (numera ohävdade hagmarker)
som tillsammans med hagmarkerna i Barkarebo bildar en värdefull oas för slåtter- och betesmarksväxter i
skogsbygden.
27
9506-03 Tryfallet–KammarbergenKlass 2
Ek. karta 095 06
Tidigare dokumentation
SVS 0604; MoDo 650148 SV 2808
Beskrivning
Vid Tryfallet och Kammarbergen öster om Vägsjön finns ett stort område med äldre barrnaturskog. I sydost finns
gammal, sedan länge orörd, olikåldrig och luckig barrblandskog. Här finns gott om gamla tallar och gamla,
senvuxna granar. I branter och på hällmarker finns inslag av gran- och tallågor. I öster finns äldre granskog, rik på
lågor, sumpskogsdråg, blockpartier och hällmarker. Här finns också inslag av gammal, grov asp. Den västra delen
har ganska stort tallinslag och utgör klimatskydd och förstärkningszon åt den större, östliga delen. Längst i nordväst
finns en sänka med storblockig terräng och sumpskogspartier.
Flora och fauna
I området förekommer de rödlistade arterna vedtrappmossa Anastrophyllum hellerianum och dvärgbägarlav
Cladonia parasitica. Här finns också fällmossa Antitrichia curtipendula, långfliksmossa Nowellia curvifolia,
porellor Porella spp., kattfotslav Arthonia leucopellaea, vinfläck Arthonia vinosa, skriftlav Graphis scripta,
gammelgranslav Lecanactis abietina och grovticka Phaeolus schweinitzii. Dessutom växer knärot i området.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området utgör Tryfallets naturreservat.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som barrnaturskog med gott om gamla träd och på sikt ett rikt inslag av död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag
undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Denna stora, naturskogsartade barrskog har gott om gamla träd. Området innehåller minst två rödlistade arter och är
klassat som nyckelbiotop. Tidigare har Kammarbergen föreslagits som objekt inom Natura 2000.
28
9506-04 Stormossen–MellangölenKlass 3
Ek. karta 095 06
Tidigare dokumentation
N3 (III); VMI 9F0G03 (II), 9F0G04 (II); MoDo 650148 SV 2231; SVS 0605
Beskrivning
Objektet omfattar två större våtmarker vid Stormossen respektive Mellangölen i kommunens sydvästligaste hörn.
Mycket av myren utgörs av tallmossar men längs kanterna finns även betydande arealer laggkärr. Tre myrgölar
finns också i objektets östra del och intill dessa partier med gungflyn där man ställvis hittar blottad dy. I södra delen
finns ett parti med flera mindre fastmarksholmar.
Trädskiktet ute på myren domineras av tall som oftast är klen men som troligen ändå är ganska gammal. Död ved
i form av talltorrakor förekommer i liten omfattning. På de myrholmar och andra fastmarkspartier som finns i
objektet växer en talldominerad skog. I söder finns på myrholmar bestånd där åldern på tallarna har bedömts vara
högre än 120 år och i objektets norra del norr om Nyland finns på en höjd ett tallbestånd där träden troligen är mer
än 150 år gamla. Även omgivningarna domineras av barrskogar som brukas.
Nordligaste delen av objektet är påverkat av dikning men i övrigt är områdets hydrologi opåverkad.
Flora och fauna
Tallmossarnas vegetation är för naturtypen typisk med skvattram, tuvull, ljung och ett bottenskikt som nästan
uteslutande består av vitmossor. På fastmarkspartierna råder ofta torra till skarpa markförhållanden vilket gör att
renlavar som t.ex. den vackra fönsterlaven Cladonia stellaris är vanliga. Norr om Nyland har dessutom den
ovanliga skuggblåslaven Hypogymnia vittata noterats.
Uppgifter finns om förekomst av en orrspelplats vid Älggölen i objektets södra del.
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Objektet bör förbli en hydrologiskt intakt våtmark. På sikt bör myren och ingående fastmarkspartier vara rik på
gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Dikning eller andra åtgärder som påverkar områdets hydrologi undviks liksom avverkning av skog i de
fastmarksdelar som ingår i objektet. Om avverkning görs i anslutning till objektet lämnas en kantzon om minst 30 m
mot myren. Inga exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk medges.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Stora och relativt opåverkade myrar utgör värdefulla miljöer för många organismer, inte minst skogsfågel såsom
orre. I objektet ingår även ytor som redovisats som nyckelbiotoper.
En liten flik av myren tillhör Linköpings kommun.
29
9506-05 Helsika kvarn
Klass 2
Ek. karta 095 06
Tidigare dokumentation
VMI 9F0G02; NVI 82 (III); MoDo 650148 SV 4512, 3411
Beskrivning
Södra delen av området består av en sprickdal med branta, delvis kanjonliknande sidor. I sprickdalen rinner bäcken
mellan Vägsjön och Koppsjön och skapar ett intressant fuktighetsklimat och översilade partier med rik flora.
Fallhöjden är 6–7 meter och det urspolade materialet har samlats i ett betydande delta med ovanligt grovt material
nedanför fallet norrut mot Koppsjön. Trots dräneringsarbeten för odling och tät skogväxt kan ett flertal
meandersystem urskiljas. Barrskogen i dalen är grov och en stor mängd grova granlågor finns. Enstaka lindar
förekommer. Sammantaget är detta en mycket intressant och ovanlig ravinmiljö. Enligt andra källor ska det finnas
rester efter en hytta och kvarn i ravinen.
Övre halvan av bäckravinen, det vill säga södra delen av området, består av topogena kärr och mindre partier med
sumpskog. Bäcken är här följaktligen inte särskilt nedskuren utan en flackare terräng dominerar. Längs bäckens
västkant, strax nordost om Vägsjöns utlopp, finns ett litet men värdefullt skogsbestånd. En del av området består av
en storblockig brant medan delen närmast bäcken bildar en blandsumpskog. I branten växer grov blandskog med
inslag av grov asp och enstaka lind. Detta bestånd är en nyckelbiotop.
Flora och fauna
Till örtfloran i norra delen hör blåsippa och ormbär. På granlågor växer långfliksmossa Nowellia curvifolia.
Dessutom växer här skriftlav Graphis scripta och gammelgranslav Lecanactis abietina. I det södra skogsbeståndet
har man noterat västlig hakmossa Rhytidiadelphus loreus, skriftlav Graphis scripta och gammelgranslav Lecanactis
abietina.
Våtmarken närmast bäcken domineras av gräs och starr.
Skydd
Vid Vägsjön och Koppsjön råder strandskydd, 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud
gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området ska bevaras oexploaterat. Inslaget av lövträd bör behållas och brand bör tillåtas i eller i anslutning till
området.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploatering i området ska ej ske. Ingrepp såsom gödsling, kalkning, dikning, avverkning och avlägsnande av död
ved måste särskilt undvikas. Brand bör inte bekämpas. Inventerarna av nyckelbiotoper rekommenderar att inga
åtgärder skall få utföras.
Skötselåtgärder som behöver göras
Gran kan gallras ut i bestånd med gammal lind.
Naturvärdesbedömning
Äldre barrskogsbestånd, i synnerhet med inslag av gammal asp och lind är ovanliga. Orörda bäckraviner är mycket
värdefulla miljöer och har också geovetenskapliga värden. Sannolikt är området viktigt för en rad kryptogamer,
insekter och fåglar. Området närmast Koppsjön är ett så kallat MoDo-reservat och beståndet vid Vägsjöns utlopp är
en nyckelbiotop.
30
9507-01 St. Bredmossen
Klass 3
Ek. karta 095 07
Tidigare dokumentation
MoDo 650148 SO 1766
Beskrivning
Objektet är beläget i en vindskyddad sänka intill Stora Bredmossen. Skogen är till största delen belägen på frisk
mark. Trädskiktet är blandat och innehåller bland annat en del äldre gran och tall. Ett mindre avsnitt med
blandsumpskog förekommer också. Längs objektets norra kant finns storblockiga partier.
Flora och fauna
Jordmånen i området är tämligen rik och vegetationen domineras av gräs. Blåsippa samt ett flertal tibastbuskar är
noterade i objektet.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
31
9507-02 Strussjöbergen–Stora Hjälmmossen–Korsmossen
Klass 1
Ek. karta 085 97, 095 07
Tidigare dokumentation
Antonsson 1999; MoDo 650148 SO 0391, 0791, 0895, 1085, 1189, 1293, 1395, 1585, 1686; SVS 9701, 9702, 0702,
0703; N1 (III); VMI 8F9H02 (III);
Beskrivning
Objektet består av barrskogsmiljöer i kuperad terräng mellan och intill våtmarker och mindre sjöar. De särskilt
markerade ytorna är redovisade i MoDos eller skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering och skall ses som
värdekärnor i ett större barrskogslandskap. Mellanliggande marker består av yngre barrskogar.
A: Sydost om Strussjögöl börjar en grandominerad sumpskog som är mycket olikåldrig och innehåller gott om
död ved. Från sumpskogen löper en sprickdal mot sydväst. Här växer grova granar och västsluttningen är brant med
intressanta element som lodytor och mossklädda block. Längst i söder planar marken ut och här finns ytterligare ett
sumpskogsstråk.
B: Ytan består i söder av en tallrismosse med inslag av björk och en del död ved. Av störst intresse är
laggpartierna med blandsumpskog i nordost. Trädskiktet består här av senvuxen gran med inslag av klibbal.
C: Området domineras i söder intill Lilla Stensjön av tall i de sydväst- och västvända branterna. Mot norr finns
ett storblockigt parti och här ökar graninslaget. Längs hela bergssidan finns rikligt med död ved. Tallved
förekommer dock främst som klena lågor. Femtio meter norr om ett bäckutflöde i Lilla Stensjön finns en artrik
sumpskog som gränsar till bergbranten.
D: Större delen av området utgörs av hällmarkstallskog och främst i dess norra delar finns det gott om lågor. I
den sydöstra delen finns en rasbrant som innehåller lodytor och mossiga block. I områdets nordöstra del finns
dessutom en mindre sumpskog i en sänka.
E: Området består i väster av en sumpskog som omväxlande har karaktär av granskogs och blandsumpskog.
Sumpskogen fortsätter med ett dråg mot öster ned i en sänka där en väg löper. Här ansluter ett dråg från söder intill
vilket det växer gran och klibbal.
F: Södra delen av ytan utgörs av en hällmarkstallskog, ovanligt rik på värdefulla mossrika blockmiljöer och död
tallved. Längre norrut finns, på en udde som skjuter ut i en mosse, en mossrik barrblandskog. Här finns ett mycket
stort inslag av död ved i olika nedbrytningsstadier.
G: Norr om Stora Hjälmmossen finns gammal, naturskogsartad tallskog på mager mark, delvis hällmarkstallskog.
Här växer många riktigt gamla tallar (150–200 år). Här finns också inslag av gammal gran, särskilt i sluttningarna.
Skogen har en måttlig förekomst av tall- och granlågor.
H: Sydväst om Stora Hjälmmossen finns en nordsluttning med gammal barrblandskog. Skogen har inslag av
gamla tallar och granar. Antalet lågor är tämligen stort.
I: Korsmossen är en flikig våtmark som endast till en mindre del är belägen i Finspångs kommun. Denna del av
myren karakteriseras av blöta och öppna starrkärr som i vikarna övergår i tallmossar. En del fastmarkspartier ingår
också i objektet.
Trädskiktet på myren (där sådant finns) domineras av tall som oftast är klen men som sannolikt ändå är till åren
kommen. Enstaka talltorrakor förekommer. Även i fastmarksdelar domineras trädskiktet av barrträd men här hittar
man både gran och tall. Barrskogen i dessa delar är mogen.
De i Finspångs kommun belägna myravsnitten är opåverkade av dikning.
J: (0895) I botten av denna sänka växer sumpskog dominerad av gran. Det finns gott om död ved. Mot norr
smalnar sänkan av och sumpskogen får drågkaraktär. Inslag av björk och klibbal finns.
K: 1395) Höjden söder om Mark är en mycket värdefull hällmarksskog. Här finns gott om tallågor. På sidorna av
höjden ökar markfuktigheten och tallarna blandas med klen gran.
Flora och fauna
Området har en mycket rik och krävande flora. Gammelgranslav Lecanactis abietina och kattfotslav Arthonia
leucopellaea förekommer frekvent i flera av ytorna. I mogna barrmiljöer rika på ved, block och lodytor kan man
också hitta knärot, vedticka Phellinus viticola, skuggblåslav Hypogymnia vittata, vågig sidenmossa Plagiothecium
undulatum och stor revmossa Bazzania trilobata. I denna typ av miljö växer också den rödlistade vedtrappmossan
Anastrophyllum hellerianum. Vedtrappmossan har noterats i område H. Sumpskogsmiljöerna tillhandahåller ofta ett
konstant fuktigt mikroklimat. I sådana lägen där det dessutom förekommer äldre klibbalar växer den rödlistade
hållaven Menegazzia terebrata. Denna art finns noterad i yta B och C. Också tallmiljöerna bjuder på krävande arter.
Tallticka Phellinus pini förekommer till exempel i yta D och här växer även på grova tallågor den rödlistade
dvärgbägarlaven Cladonia parasitica. Dvärgbägarlaven är också noterad i område F, G och K.
32
Vegetationen på Korsmossen är typisk för fattiga myrar. Olika vitmossor bildar bottenskikt. I mossedelarna
består fältskiktet oftast av tuvull, ljung eller lingon och ställvis finns mycket skvattram. I mer kärrartade delar är
starrarter som flaskstarr och trådstarr vanliga. Vid besöket noterades en tjäderhöna på tallmossen i myrens
nordligaste ände.
I området finns ovanliga hänglavar och förutom garnlav Alectoria sarmentosa på flera ställen är den rödlistade
ringlaven Evernia divaricata funnen.
Fiskgjuse uppges häcka vid Korsmossen och söder om Lilla Stensjön.
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Objektet bör vara en mosaik av skogar och hydrologiskt intakta våtmarker. Skogarna bör på sikt ha ett åldrigt,
barrdominerat trädskikt rikt på gamla träd. Här bör också finnas ett visst inslag av lövträd, främst i
sumpskogsmiljöer. Hela området bör vara rikt på grova lågor och torrakor.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga skogliga åtgärder utförs i de särskilt redovisade ytorna. Lämpligen lämnas även övriga delar av objektet så
orört som möjligt. Korsmossen och övriga våtmarker undantas från dikning eller andra ingrepp som påverkar
hydrologin. Om avverkning görs i anslutning till våtmarker lämnas en kantzon om minst 30 meter.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är mycket stort och innehåller många olika värdekärnor. De flesta av dessa är rika på gamla barrträd och
död ved och har redovisats som nyckelbiotoper. I dessa värdekärnor har dessutom flera noteringar av rödlistade
arter gjorts. På sikt, i takt med att trädskiktet åldras i mellanliggande skogsavsnitt, blir detta område ännu mer
värdefullt för barrskogens flora och fauna. Korsmossen sträcker sig över kommungränsen (N64 i Linköpings
kommun). Delar av området (Stora Hjälmmossen) ingår i nätverket Natura 2000.
33
9507-03 Skogsparti NV Pershyttan Klass 2
Ek. karta 095 07
Tidigare dokumentation
MoDo 650148 SO 2768
Beskrivning
Ett parti av sluttningen norr om Rösjön innehåller mycket höga naturvärden. Hela det avgränsade området är
variationsrikt, olikåldrigt och luckigt. Barrträd förekommer frekvent men i norra halvan finns ett stort inslag av asp,
varav en del är grova. Här finns även en björkdominerad sumpskog. Lågor och torrakor är vanliga i området.
Flora och fauna
I kanten av björksumpskogen har den ovanliga växten plattlummer noterats och i områdets södra del växer också
den rödlistade vedtrappmossan Anastrophyllum hellerianum på en grov granlåga. På lågor kan man också hitta
långfliksmossa Nowellia curvifolia.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop och hyser dessutom en rödlistad art.
34
9508-01 Trollgölen
Klass 3
Ek. karta 095 08
Tidigare dokumentation
VMI 9F0I01 (III)
Beskrivning
Hela objektet består av ett relativt öppet topogent kärr som i mindre omfattning påverkas lokalt av omgivande
hyggen.
Flora och fauna
I objektet finns såväl lösbotten- som mjuk- och fastmattekärr samt gräs och starrdominerad vegetation.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Strandskydd gäller i delar av området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
35
9508-02 Stormossen
Klass 3
Ek. karta 095 08
Tidigare dokumentation
VMI 9F0I02 (III)
Beskrivning
Merparten av objektet består av en svagt välvd mosse med omgivande laggkärr. På mossen finns en mindre göl och
intill ett mindre topogent kärr. Stora delar är glest trädbevuxna, oftast med barrträd men mindre lövbevuxna partier
finns också. Mossen påverkas svagt av omgivande hyggen medan viss påverkan från dikning märks i kärret.
Flora och fauna
Mosseplanet domineras av risvegetation. Övriga delar består främst av fastmattekärr med vitmossdominans eller
gräs- och starrbevuxna partier. Gölen beskrivs som ett lösbottenkärr.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
36
9508-03 Gösebo
Klass 4
Ek. karta 095 08
Tidigare dokumentation
ÄH 112 (IV)
Beskrivning
Denna betesmark ligger längs skogen väster om gården Udden i Gösebo. I betesmarken ingår en storblockig
björkhage, ljungrik hällmark med enbuskar samt fuktig ängsmark och kärrpartier. Utanför björkhagen finns spridda
ungträd av björk, gran, tall och klibbal. Marken betas av hästar.
Flora och fauna
Betesmarkens mest artrika delar består av gräs-lågstarräng och rödvenhed. Arter som växer här är stagg, hirsstarr,
ormrot, svinrot, blodrot, ängsvädd, darrgräs, jungfrulin och jungfru Marie nycklar. Björkhagen domineras av mager
vegetation med kruståtel. Vissa partier har dock gott om nattviol.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Hagen bör i framtiden vara väl betad och ha ett glest trädskikt av främst äldre lövträd och tallar. Man bör eftersträva
ett mer varierat buskskikt, gärna med inslag av blommande buskar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder undviks, liksom exploateringsföretag av olika slag. Avverkning av
grova träd och borttagande av död ved får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagen behöver betas även i fortsättningen.
Naturvärdesbedömning
Denna isolerade betesmark har en tämligen rik flora av hävdgynnade arter.
37
9508-04 Lövrik barrskog NV Gösebo Klass 3
Ek. karta 095 08
Tidigare dokumentation
MoDo 650149 SV 4201
Beskrivning
Objektet består av en lövrik barrskog vilket är en för trakten ovanlig naturtyp. I storblockig terräng med fuktsvackor
växer gran och asp i ungefär lika delar. Aspen kan här konkurrera med granen i den blockrika miljön. Många av
asparna är grova.
Flora och fauna
På mossiga block växer fällmossa Antitrichia curtipendula.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden ha ett stort inslag av asp, samt vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
38
9508-05 Bredmossen
Klass 3
Ek. karta 095 08
Tidigare dokumentation
VMI 9F0I03 (III)
Beskrivning
Objektet består av en svagt välvd mosse med omgivande laggkärr. En mindre del av myren är glest bevuxen med
barr- och lövträd. Svag lokal påverkan märks från omgivande hyggen.
Flora och fauna
Mosseplanet är bevuxet med ris. Övriga delar består av fastmattekärr eller partier med gräs/starrvegetation.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
39
9509-01 Syltkärret
Klass 3
Ek. karta 095 09
Tidigare dokumentation
N95 (III); NVI 84 (III) VMI 9F0J03 (IV); Holmbring & Tyrberg 1977 (0)
Beskrivning
Syltkärret är benämningen på en långsmal våtmark som är belägen just på gränsen mellan Finspångs och
Norrköpings kommuner. Kärret består av en mosaik av dråg, stillastående klarvattenytor och mer igenvuxna
våtmarksytor. Den sprickdal som våtmarken ligger i är åtminstone ställvis skarpt avgränsad med flera exponerade
lodytor.
Två kraftledningar löper över våtmarken men dessa innebär inte direkt någon negativ påverkan. Omgivningarna
består av brukade barrskogar.
Flora och fauna
Vegetationen i klarvattenytorna domineras av vita näckrosor och gäddnate. I övrigt är arter som trådstarr,
bredkaveldun, sjösäv och ängsull vanliga. Bottenskikt saknas i stora delar av objektet. I vattnet har dammruda
noterats och kärret uppges vara en viktig födosökslokal för häger. Området är också hemvist för en rad olika
trollsländor, bl.a. den helt svarta ängstrollsländan Sympetrum danae, flicksländan Lestes sponsa och den vackert
färgade mosaiktrollsländan Aeschna cyanea.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör även i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Skogen i anslutande skogsbestånd bör på sikt
vara rik på åldriga träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Dikning eller andra åtgärder som påverkar områdets hydrologi undviks liksom exploateringsföretag som tar större
ytor i anspråk. Om avverkning görs i anslutning till objektet lämnas en kantzon om minst 30 m mot myren.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Syltkärret är en av negativa ingrepp opåverkad våtmark som genom sin mosaikartade karaktär utgör en mycket
värdefull miljö.
40
9509-02 Kärr runt Rösjön
Klass 3
Ek. karta 095 09
Tidigare dokumentation
VMI 9F0J02 (III); SVS 0906–0908
Beskrivning
Merparten av objektet består av ett öppet topogent kärr men här finns också ett mindre blandskogsbevuxet kärr.
Centralt i objektet finns en mindre tjärn och norr och söder om denna finns en större och två mindre myrholmar. På
dessa växer en relativt gammal tallskog. Här och var finns enstaka lågor och torrträd samt någon enstaka
asphögstubbe. Svag lokal påverkan märks från dikning samt omgivande vägar och hyggen.
Flora och fauna
I objektet finns fast- och mjukmattekärr samt gräs/starrdominerad vegetation. Tjärnen har permanent öppna
vattenytor.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Strandskydd gäller i delar av området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt och myrholmar bör på sikt vara
rika på åldriga träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande på myrholmarna, i sumpskogsavsnitt och i våtmarkens omedelbara
närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen. Delar av objektet har redovisats som
nyckelbiotop.
41
9509-03 Fynd vid Rösjön
Karta 095 09
Tidigare dokumentation
FOF EAK167
Beskrivning
Äldre lokal för ryl. Observerad 1984, färska uppgifter saknas.
42
9509-04 Lilla Gruvängen
Klass 2
Ek. karta 095 09
Tidigare dokumentation
N22 (III); ÄH 160 (III); NVI 85 (II, III); SVS 0909; FL 80C
Beskrivning
I området runt Lilla Gruvängen finner man gruvschakt och varphögar av varierande storlek och djup. Vid en grov
tall intill vägen i söder talar en informationstavla om att järnmalm bröts i denna trakt från 1300-talet fram till 1828.
Brytningen skedde i ett tjugotal schakt och gav ”det bästa stål som i Sverige vankas”.
I områdets sydöstra del finns en igenväxande ängsmark som tidigare var en beteshage, men som nu har stått
ohävdad sedan många år. Ängsmarken omges av lövträd som björk, asp, sälg och rönn. I buskskiktet finner man
enar och i mindre omfattning hassel, berberis och kaprifol. I väster och nordväst finns kalkpåverkad barrblandskog
med en rik kärlväxtflora.
Flora och fauna
I barrskogen visar fältskiktet en tydlig kalkpåverkan med blåsippa, ormbär och harsyra som karakteristiska arter.
Andra arter är nästrot, sårläka, grönpyrola och blåmossa Leucobryum glaucum. På varphögarna växer
purpurknipprot och kalkkrusmossa Tortella tortuosa i stor mängd. Även trolldruva och tibast förekommer i området
kring Gruvängen. Dessutom har två exemplar av rödsyssla noterats år 1996.
Ängsmarken är huvudsakligen en friskäng av rödventyp med arter som darrgräs, gullviva, rödklöver, slankstarr,
nattviol, jungfrulin, prästkrage, gulmåra, smultron, mandelblomma, blåsuga och brudbröd. Enligt uppgift växer här
också tvåblad. På varphögar i ängsmarken växer blåsippa, kattfot, bergslok och lundtrav, och i fuktigare partier
finner man bland annat hirsstarr, ormrot och smörbollar.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Barrskogen bör lämnas orörd och i framtiden domineras av äldre träd samt ha ett rikt inslag av död ved.
Ängsmarken bör vara hävdad samt ha ett trädskikt av äldre lövträd och ett varierat buskskikt med inslag av
blommande buskar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av äldre träd och borttagande av död ved får inte ske. Gödsling och andra markförbättrande åtgärder i
ängsmarken undviks, liksom exploateringsföretag av olika slag.
Skötselåtgärder som behöver göras
Den igenväxande ängsmarken behöver röjas och hävdas med bete eller slåtter.
Naturvärdesbedömning
Både ängsmarken och barrskogen i området har en rik kärlväxtflora med gott om kalkgynnade arter. Det finns också
goda förutsättningar för en rik svampflora. Området är delvis klassat som nyckelbiotop, och den rödlistade orkidén
rödsyssla växer i området.
43
9516-01 Strand utmed Hamraån
Klass 3
Ek. karta 095 16
Tidigare dokumentation
VMI 9F1G02 (III)
Beskrivning
Objektet består dels av öppna mader intill ån och dels av åns vegetationsrika vatten. Hamraån har inom objektet ett
slingrande lopp men viss påverkan märks från dikning i omgivningen.
Flora och fauna
Vass- och starrvegetation dominerar maderna samt de grundare partierna i ån. I ån finns också områden med
flytbladsvegetation.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
44
9516-02 Våtmark vid Åsebrosjön Klass 3
Ek. karta 095 16
Tidigare dokumentation
VMI 9F1G03 (III); MoDo 650148 NV 5138
Beskrivning
Objektet ligger vid Åsebrosjöns östra del och består av en öppen sjöstrand samt vegetationsrika delar av själva sjön.
I söder ingår även en mindre barrskog med ett visst lövinslag, bland annat lind, samt ett örtrikt bäckdråg. I
våtmarken märks en svag lokal påverkan från omgivande hyggen.
Flora och fauna
En stor del av objektet utgörs av sjöyta med flytbladsvegetation. På stranden dominerar vassvegetation. I barrskogen
har den västliga arten vågig sidenmossa Plagiothecium undulatum noterats.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Strandskydd gäller i delar av området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Skogsavsnitt på frisk eller fuktig mark bör på sikt vara
rika på åldriga träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen. Delar av objektet har redovisats som
nyckelbiotop.
45
9516-03 Åsebro
Klass 2
Ek. karta 095 16
Tidigare dokumentation
N4 (III), N97; NVI 69 (III); MoDo 650148 NV 5942; Göthberg 1995
Beskrivning
Vid Åsebro, intill den bäck som rinner mellan Åsebrosjön och Valsjön, finns en tämligen åldrig lövskog som till
stor del domineras av sälg. Även andra triviala lövträd som asp, klibbal och glasbjörk ingår i trädskiktet liksom
gran. Hägg och äldre hasselbuketter bildar ett frodigt buskskikt och ställvis kan man också hitta tibast. Gamla träd
liksom död ved, främst i klenare dimensioner, förekommer i betydande omfattning. I områdets södra del hittar man
halvöppna hagmarker som är under igenväxning.
Inom objektet finns såväl slaggvarpar som lämningar efter en hytta. Också området i övrigt är rikt på lämningar
från äldre tiders gruvdrift.
Längst i söder, på en mindre udde i Åsebrosjön, finns en grov och gammal talltorraka. Tyvärr består
omgivningarna här helt och hållet av brukade barrskogar eller lövskogar som saknar gamla tallar eller grov tallved.
Då talltorrakan vid Åsebrosjön en gång försvinner, finns därför inga lämpliga substrat inom nära håll som kan ta
över dess artinnehåll.
Flora och fauna
Tack vare en rik jordmån är lundfloran i bäckdalgången frodig och välutvecklad. Här finns gott om blåsippa men
också smultron, gullviva, trolldruva, ormbär och lungört. Bland markmossorna märks främst större förekomster av
kranshakmossa Rhytidiadelphus triquetrus och stjärnmossor Mnium.
Även kryptogamfloran knuten till grova träd eller död ved är välutvecklad. Nämnas kan t.ex. en rik förekomst av
den i östra Sverige annars mindre allmänna mossan krusig ulota Ulota crispa som trivs på sälg och hassel, den
rödlistade asphättemossan Orthotrichum gymnostomum som växer på äldre aspar i området och den på ved växande
svampen stubbdyna Ustulina deusta.
I själva bäcken har vid en faunaundersökning abborre, gädda och lake noterats samt larver av den blå
jungfrusländan Calopteryx virgo.
På den gamla talltorrakan i söder hittar man rikligt med skägglavar, (Usnea filipendula och U. hirta), flarnlav
Hypocenomyce scalaris samt en mindre förekomst av sotlaven Cyphelium inquinans. Den sistnämnda växer främst
på gamla ekar eller äldre naken ved.
I talltorrakan samt i de grova grenar som fallit till marken runtomkring noterades många flyghål från vedlevande
insekter. Sannolikt hyser veden ett rikt insektsliv.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör förbli en lövdominerad skog som på sikt kommer att vara rik på gamla träd och död ved i såväl grövre
som klenare dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Med undantag av föreslagna skötselåtgärder undviks avverkning, gallring, röjning, trädplantering eller andra
skogliga ingrepp liksom dämning eller andra åtgärder som ändrar vattenflödet i bäcken på ett radikalt sätt.
Dessutom måste alla typer av exploatering som tar större ytor i anspråk undvikas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Uppslag av gran i lövskogen röjs bort vid behov. I övrigt lämnas området utan åtgärder. Igenväxande hagmarker
behålls öppna genom återkommande röjningar alternativt bete.
Naturvärdesbedömning
Triviallövskog på rik mark med en betydande förekomst av äldre träd, lågor och torrakor är en ovanlig företeelse i
dagens skogslandskap och bidrar på ett mycket värdefullt sätt till den biologiska mångfalden. Förekomst av den
rödlistade asphättemossan samt lämningar från äldre gruvdrift förstärker värdet. Delar av området har dessutom
redovisats som nyckelbiotop.
46
9516-04 Strand vid N Rösjön
Klass 3
Ek. karta 095 16
Tidigare dokumentation
VMI 9F1G01 (III)
Beskrivning
Objektet består av vassar, flytbladsvegetation samt ett topogent kärr. Kärret är delvis bevuxet med lövskog. Kärr
och flytbladsvegetation påverkas relativt kraftigt av dikning och vattenreglering medan vassarna i mindre grad
påverkas av vattenreglering.
Flora och fauna
Kärret är av fastmattetyp och hyser bitvis vegetation som domineras av gräs eller starr.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Strandskydd gäller i delar av området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i sumpskogsavsnitt eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
47
9516-05 V Dandalslyckan
Klass 3
Ek. karta 095 16
Tidigare dokumentation
SVS 1622
Beskrivning
På ett berg väster om Dandalslyckan i Rösjö växer hällmarkstallskog med några riktigt gamla, säkert 200-åriga
tallar. I en bergbrant i norr står gamla granar och grova aspar. Allra längst i norr finns ett surdråg med klibbal.
Flora och fauna
På en lodyta växer skuggblåslav Hypogymnia vittata och på granar förekommer gammelgranslav Lecanactis
abietina.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
I området bevaras hällmarksskog, brantskog och alskog orörda. Skogen bör på sikt ha ett rikt inslag av gamla träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag
undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop.
48
9516-06 Boda
Klass 3
Ek. karta 095 16
Tidigare dokumentation
ÄH 100 (III)
Beskrivning
Den avgränsade ytan söder om Boda utgör endast en del av en större betesmark där merparten av arealen är
kvävepåverkad kulturbetesmark. Viss kvävepåverkan kan även märkas i låglänta delar av den redovisade hagen men
i övrigt är vegetationen typisk för magra marker. Centralt i hagen finns ett hällmarksparti och här finns en del
barrträd men i övrigt är markerna öppna. Betande nötdjur upprätthåller ett högt betestryck, åtminstone i öppna delar.
Flora och fauna
Vegetationen är hedartad över stora ytor men i låglänta delar finns även ängsartade partier. Den i kommunen
ovanliga slåttergubben växer i området tillsammans med andra gräsmarksväxter som ängsvädd, tjärblomster med
flera.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Den redovisade ytan bör vara en hävdad hagmark med naturlig gräsmarksvegetation. På sikt bör området även hysa
brynmiljöer, gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området hävdas även fortsättningsvis bäst genom nötdjursbete. Hävd genom slåtter är också ett lämpligt alternativ
om betesdjur inte finns tillgängliga. Trädskiktet i hällmarkspartierna tillåts bli gammalt. Död ved lämnas. Uppkomst
av blommande och bärande buskar som nypon och hagtorn gynnas främst i delar där gräsmarksfloran är mindre väl
utvecklad.
Naturvärdesbedömning
Naturlig, hävdad gräsmark är ovanlig i denna del av kommunen och hagmarken vid Boda är därför regionalt
betydelsefull för mångfalden i landskapet. Förekomst av den i kommunen ovanliga slåttergubben förstärker
områdets naturvärde.
49
9516-07 Djupen
Klass 3
Ek. karta 095 16
Tidigare dokumentation
SVS 1623
Beskrivning
Väster om sjön Djupen i Boda finns ett berg med en brant mot sjön. Här växer blandskog av gran och tall med ett
stort inslag av gamla aspar och även björk. Tallar och granar är gamla, senvuxna och lavbevuxna. Asparna är
murkna och är värdar för tickor. Det finns spridda lågor av både barr- och lövträd.
Flora och fauna
I området förekommer bland annat bårdlav Nephroma parile och barkticka Oxyporus corticola. Troligen finns
rödlistade lavar, mossor eller insekter.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som brantskog med gott om gamla träd och bör på sikt ha ett rikt inslag av död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag
undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop.
50
9517-01 Myr runt Ormgölen
Klass 3
Ek. karta 095 17
Tidigare dokumentation
VMI 9F1H02 (III)
Beskrivning
Objektet består av ett myrkomplex som innehåller svagt välvda mosseytor, laggkärr, öppna topogena kärr,
sumpskogspartier samt en sänkt, igenvuxen sjö. Mosseytorna är till stor del barrskogsbevuxna medan laggkärret i
vissa fall är bevuxet med lövträd. Sumpskogsavsnittet har ett trädskikt som består av både löv- och barrträd.
Flora och fauna
På myren finns såväl lösbotten- som mjuk- och fastmattekärr. Mosseplanen är ofta bevuxna med ris. I den sänkta
sjön dominerar vassvegetation.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Strandskydd gäller i delar av området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
51
9517-02 Bottebo
Klass 3
Ek. karta 095 17
Tidigare dokumentation
ÄH 111 (III); FL 94P
Beskrivning
Söder och väster om Börsjön i Bottebo ligger stora betesmarker, delvis på äldre åkermark, delvis på stenig och
bergig mark. Området har gått igenom en igenväxningsperiod, men betesmarken röjdes och började betas på nytt i
slutet av 1980-talet. Enbuskar och ett glest trädskikt av framför allt björk sparades vid röjningarna. Vid sjön finns en
strandäng med starrvegetation och i områdets södra del ligger ett betat kärr. Markerna betas av nötkreatur och får
och hävdtrycket är måttligt.
Flora och fauna
De naturliga betesmarkerna har delvis en mager vegetation karakteriserad av ljung och piprör. Sparsamt finner man
kattfot och slåtterfibbla.
Söder om en åker i väster finns ett parti som inte varit lika igenvuxet som resten av betesmarken. Vegetationen är
en artrik rödvenäng och fårsvingeltorräng med gullviva, darrgräs, prästkrage, rödkämpar och vildlin. Två exemplar
av den rödlistade fältgentianan påträffades här under 1989, men den är inte återfunnen under senare år.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Hela området, även de kultiverade betesmarkerna, bör i framtiden vara väl betat. Trädskiktet bör bestå av främst
äldre lövträd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder undviks, liksom exploateringsföretag av olika slag. Avverkning av
grova träd och borttagande av död ved får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området behöver betas även i fortsättningen, helst med nötkreatur.
Naturvärdesbedömning
Betesmarken vid Bottebo har en blandning av kultiverad betesmark och naturbetesmark med representativ
hagmarksflora på mager mark. Den rödlistade fältgentianan har förr noterats i området.
52
9517-03 Bottebovägen
Klass 3
Ek. karta 095 17
Tidigare dokumentation
MoDo 650148 NO 6063
Beskrivning
Vid Bottebovägen söder om Malmstorp finns en gammal, grovstammig, frisk tallskog. Skogen har inslag av gran,
främst i en fuktsänka i norr.
Flora och fauna
I fältskiktet växer bland annat blåsippa och på tallar växer grynig blåslav Hypogymnia farinacea.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Den gamla barrskogen bevaras orörd och bör på sikt ha gott om död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Skogen är avsatt som MoDo-reservat och är klassad som nyckelbiotop.
53
9517-04 Malmstorp
Klass 2
Ek. karta 095 17
Tidigare dokumentation
N5 (III); ÄH 110 (II); NVI 70 (III); MoDo 650148 NO 7157, 7159; FL 93B, 94AB; Göthberg 1995
Beskrivning
Området runt Malmstorp utgörs av betesmarker och skogsområden med inslag av mindre våtmarker. Det är ett av
kommunens största sammanhängande områden där marken har inslag av kalk. Området är påverkat av den
järnmalmsbrytning som ägde rum här från 1600-talet fram till 1800-talet. I dag finns bara gruvhålen och
varphögarna kvar.
Hagmarkerna runt gården betas av häst och nötkreatur och är välhävdade. Delar av betesmarkerna är öppna och
utgörs bitvis av gammal åkermark, men på andra ställen finns dungar eller ett glest trädskikt av björk, ask, ek, lind,
asp och rönn. Hagen nordöst om gården är rik på enbuskar och här finns också ett litet betat alkärr. I betesmarken
väster om vägen finns gott om nyponbuskar. En liten bäck rinner genom området, från Källängen till Malmsjön.
Skogsmarkerna runt Malmstorp domineras av gran, men invid Malmsjön finns lövrika bestånd med inslag av asp,
björk samt grov ek och tall. I buskskiktet finner man bland annat tibast och skogstry.
Flora och fauna
Betesmarkerna domineras av rödvenäng, men det finns även inslag av rödvenhed, gräs-lågstarrfuktäng och
hällmarker samt tuvtåtelfuktäng på gammal åkermark. Den kalkrika marken ger en artrik flora som bland annat
innehåller brudbröd, rödkämpar, jungfrulin, ängsvädd, gullviva, vildlin, slankstarr, darrgräs, knägräs, spåtistel och
krussilja. Ängsgentiana är funnen i betesmarken norr om gården, och det finns rapporter om fältgentiana och
slåtterblomma, men dessa arter har inte påträffats på senare år.
Fältskiktet i skogsmarken innehåller lundväxter som blåsippa, trolldruva, tvåblad och vippärt.
En undersökning har gjorts i den lilla bäcken, men här påträffades varken fisk eller bottenfauna.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Betesmarkerna bör hållas väl hävdade och ställvis ha ett glest trädskikt av främst äldre lövträd. Ett varierat
buskskikt är önskvärt, gärna med inslag av blommande buskar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova träd och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks,
liksom gödsling och andra markförbättrande åtgärder i betesmarkerna.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt bete krävs i hagmarkerna. Områdets naturvärden kan höjas genom att lövträd gynnas på granens bekostnad i
skogen runt betesmarkerna.
Naturvärdesbedömning
Malmstorpsområdet hyser en för trakten rik flora med inslag av kalkgynnade växter. De förhållandevis stora
betesmarkerna är väl hävdade och utgör ett vackert inslag i landskapsbilden. Odlingslandskapet och gruvområdet
har kulturhistoriska värden. Delar av området är klassade som nyckelbiotop.
54
9517-05 Väster om Gärtsjön
Klass 3
Ek. karta 095 17
Tidigare dokumentation
MoDo 650148 NO 7673
Beskrivning
Väster om Gärtsjön finns en välutvecklad blandsumpskog med klibbal på socklar. Mot söder dominerar tall.
Flora och fauna
I området finns missne och stora kuddar av blåmossa Leucobryum glaucum.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som sumpskog och bör på sikt ha ett rikt inslag av gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Dikning, skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske i sumpskogen och i kantzonen.
Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är av MoDo klassat som nyckelbiotop.
55
9517-06 Kärr vid Översjön
Klass 3
Ek. karta 095 07, 095 17
Tidigare dokumentation
VMI 9F0H01 (III)
Beskrivning
Objektet består av ett topogent kärr och en sumpskog strax söder om Översjön. Sumpskogen är lövdominerad. Viss
negativ påverkan, lokalt stark, märks från dikning samt omgivande vägar och hyggen.
Flora och fauna
I våtmarken finns vitmossdominerade mjuk- och fastmattekärr samt gräs och starrvegetation.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Strandskydd gäller i delar av området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
56
9517-07 Sätraån–Starsjö–Nygårdsån Klass 2
Ek. karta 095 17, 095 27
Tidigare dokumentation
N6 (III); ÄH 101 (IV), 102 (III), 103 (IV), 104 (III), 105 (IV); VMI 9F1H01 (III), 9F1H03 (III); NVI 57 (III); BFi
005 (II), 006 (II); Holmbring & Tyrberg 1977 (0); Göthberg 1995; FL 93A
Beskrivning
En stor del av objektet utgörs av åarnas vatten och de bitvis vidsträckta, intilliggande maderna. Vid Starsjö och
Valstorp ingår även friska odlingsmarker, såväl kulturbeten som naturliga gräsmarker.
Markerna runt Starsjö och Valstorp, Nygård och Strömskärren samt ett mindre parti intill Nygårdsån betas av
nötdjur (naturliga gräsmarker markeras som egna delytor och redovisas område för område nedan). I övrigt är de
blöta markerna inte påverkade av bete. Maderna är till största delen öppna även om man på vissa ställen intill
skogspartier kan märka ett visst uppslag av viden.
Såväl Sätraån som Nygårdsån har inom objektet ett relativt varierande lopp där raka triviala partier förekommer
omväxlande med meanderslingor och partier med högre strömhastighet. Sätraåns lopp är i norra delen av objektet
meandrande. Ån kantas väster om Sätra av kulturbeten och åkrar. Själva åstranden är dock obetad med ett visst
uppslag av träd.
A: Väster om Starsjö finns två mindre ytor naturlig gräsmark i ett vidsträckt och till stora delar kvävepåverkat
beteslandskap. Den långsmala ytan längs vägen är stenig och torr medan den södra ytan är belägen på frisk mark.
Här märks viss kvävepåverkan. Nötdjur betar och betestrycket är måttligt till högt.
B: Markerna runt Starsjögölen har enligt ängs- och hagmarksinventeringen tidigare brukats som våtslåttermarker.
Idag upprätthålls hävden av betande nötdjur men endast en del av det redovisade området är betespåverkat. Längst i
nordost saknas hävd. I övriga delar av objektet har djuren tillgång till både fuktiga och våta delar men det är främst i
de grundare delarna mot fastmarken som betespåverkan märks. Maderna är till största delen öppna utom i nordost
där bestånden av viden, pors och klibbal börjar tätna.
C: Det redovisade området vid Valstorp består av en ogödslad, ohävdad del i söder som till stor del är igenvuxen
och en hävdad, lätt kvävepåverkad del i norr. Den hävdade delen har en trevlig och småbruten karaktär där stenigare
partier med grövre ekar, någon björk och artrika buskage förekommer omväxlande med öppna gräsytor. Den norra
delen betas av nötdjur och betestrycket är måttligt till högt.
D: Intill Nygårdsån vid Strömskärren finns stora mader som tidigare utnyttjats för våtmarksslåtter. Det
redovisade området består dels av fuktiga och våta marker men också av betesmark på friska och torra ytor. Maden
är så gott som fri från träd och buskar medan enstaka enar och någon ek eller björk står att finna på frisk mark.
Nötdjur betar i området och som på många liknande platser är betespåverkan påtagligt högre i torra, friska och
fuktiga delar än i våta.
E: Denna yta är en hagmark som under lång tid legat ohävdad och som växer igen med en och björk. Vissa öppna
fläckar med fragment av gräsmarksflora finns fortfarande kvar.
F: Ytan är ett smalt våtmarksområde intill Nygårdsån vid Gärtorp som inte redovisats i ängs- och
hagmarksinventeringen. Det fuktiga området med naturlig gräsmark omges av likaledes betade men
kvävepåverkade äldre åkrar. Liksom i liknande områden är det främst på friska och fuktiga partier som
betespåverkan märks medan blöta delar är betydligt mindre betespåverkade.
Flora och fauna
Obetade delar av maderna domineras ofta av bredkaveldun och sjösäv. Partivis hittar man också rena bestånd med
högvuxna starrarter. Inslag av bland annat sjöfräken, blåtåtel, fackelblomster och svalting förekommer frekvent. De
hävdade delarna runt Starsjögölen uppges i ängs- och hagmarksinventeringen vara mycket artrika med bland annat
förekomst av gul svärdslilja, sjöranunkel, fackelblomster, hästsvans, dyblad, dvärgigelknopp och missne. I denna
del har enligt floraväktarprojektet i Östergötland även den rödlistade ängsgentianan noterats. Liknande vegetation
finns också vid Gärtorp.
Vid Strömskärren finns förutom våt, högvuxen vegetation också betespåverkade fuktängspartier som domineras
av en lågvuxen gräs-starrvegetation. Här kan man hitta hirsstarr, krypvide, ormrot och den ovanliga ängsstarren. På
intilliggande frisk och torr mark finns också hävdgynnade arter som stagg, brudbröd, kattfot och svinrot.
Vid Valstorp är friskäng av rödventyp den vanligaste vegetationstypen men här finns även hedartade partier och
ytor med torrängar. Förekomst av igenväxningsmarker intill hävdade gräsmarker med äldre träd och ett artrikt
buskskikt gör att området sannolikt är en mycket intressant insektsmiljö. På sikt i takt med att mängden död ved
ökar kommer dessa värden ytterligare att förstärkas.
Väster om Starsjö är mycket av vegetationen kvävepåverkad men här finns också mindre, kalkrika torrbackar
med arter som ängshavre, spåtistel och rödkämpar.
57
Madlandskapet har också en rik fågelfauna. Äldre uppgifter om häckande enkelbeckasin och skogssnäppa finns
och vid Strömskärren finns också noteringar om häckande storspov, en art som är upptagen som hänsynskrävande
på den nationella rödlistan.
Kunskapsbehov
Det biologiska innehållet i Sätraån och Nygårdsån bör inventeras.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör även i framtiden ha stora arealer hävdade naturbetesmarker, såväl i friska som fuktiga situationer. I
övrigt bör naturliga processer som vattenfluktuationer, erosion och liknande prägla åarna och dess närmaste
omgivningar så att utrymme bibehålls för såväl åvattnets som åbrinkarnas flora och fauna.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Dikning, dämning och andra ingrepp som påverkar områdets hydrologi undviks liksom exploateringsföretag som tar
större ytor i anspråk. Vidare skulle kalkning, gödsling och andra markförbättrande åtgärder liksom skogsplantering
inverka mycket negativt på naturvärdet i områdets hävdade gräsmarksmiljöer.
Skötselåtgärder som behöver göras
Område som avgränsats med streckade linjer betas även fortsättningsvis av nötdjur. Om uppslag av sly och viden
skulle bli besvärande röjs dessa bort.
Vid Valstorp (C) bör, om möjlighet finns, även den södra delen läggas under bete. Viss röjning behöver då
genomföras. Om denna möjlighet inte finns bör man försöka bevara viss luckighet i den skog som kommer att bli
resultat av ytterligare igenväxning. Trädskiktet tillåts att bli gammalt och eventuell död ved lämnas. Blommande
och bärande buskar som nypon och hagtorn gynnas.
Längst i norr och längst i söder lämnas ån och dess brinkar utan åtgärd.
Naturvärdesbedömning
Områdets stora arealer av fuktängs- och madvegetation, såväl betad som ohävdad, samt dess rika flora och fauna
med flera rödlistade arter representerar mycket höga naturvärden. Våtmarkerna gränsar dessutom ömsom till öppna
kulturlandskap och ömsom till skog av olika slag vilket ytterligare förstärker naturvärdena.
58
9517-08 Hamsängen, Brystorp Klass 4
Ek. karta 095 17
Tidigare dokumentation
ÄH 99 (IV)
Beskrivning
Denna betesmark ligger i en nordöstvänd slänt i en större hage. En öppen backe sluttar ner mot en högörtäng. Hagen
är svagt hävdad.
Flora och fauna
Vegatationstypen är en tämligen örtrik rödvenäng med bland annat darrgräs, jungfrulin, rödklint, stor blåklocka,
prästkrage, gullviva och ängsvädd.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Betesmarken bör i framtiden vara väl hävdad och ha en rik flora av hävdgynnade växter.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder undviks, liksom exploateringsföretag av olika slag.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagen behöver hävdas något hårdare, gärna med nötkreatur.
Naturvärdesbedömning
Denna hagmark är liten och svagt hävdad men har ännu en tämligen rik flora av hävdgynnade växter.
59
9517-09 Hagen, Brystorp
Klass 3
Ek. karta 095 17
Tidigare dokumentation
ÄH 98:1 (III)
Beskrivning
Hagens steniga backar utgör delar av större beteshagar som i övrigt omfattar gammal åkermark. Även delar av
skogen betas. Backarna har ett buskskikt av enar och några mindre björkdungar. Vegetationen är mager och typisk
för näringsfattiga och sura jordar. Hagen är välbetad av nötkreatur.
Flora och fauna
Rödvenhed är den dominerande vegetationstypen och i de torraste lägena förekommer fårsvingelvariant av
rödvenhed. Stagg förekommer i hela hagen och andra karakteristiska arter är gråfibbla, kattfot och betad ljung.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Hagen bör i även framtiden vara väl betad. Ett glest trädskikt av äldre lövträd är önskvärt.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder undviks, liksom exploateringsföretag av olika slag. Avverkning av
grova träd och borttagande av död ved får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagen betas med nötkreatur.
Naturvärdesbedömning
Denna hagmark är välhävdad och har en tämligen rik flora av hävdgynnade växter.
60
9518-01 Dammsjön
Klass 3
Ek. karta 095 18
Tidigare dokumentation
SVS 1802–1803
Beskrivning
Söder om Dammsjön finns ett kuperat område med äldre tallskog på bergshöjderna och gran i sluttningarna. Det
finns inslag av riktigt gamla tallar och döda träd. I branten ner mot Dammsjön växer barrblandskog med gamla
tallar, granar och aspar. Här finns en hel del död aspved. I områdets södra delar finns ett par mindre surdråg där det
bland annat växer björk.
Flora och fauna
På granar växer gammelgranslav Lecanactis abietina. Området har goda förutsättningar att hysa rödlistade arter
knutna till asp och död ved.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras orört och bör på sikt har ett rikt inslag av gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag
undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är i nyckelbiotopsinventeringen klassat delvis som nyckelbiotop, delvis som objekt med naturvärden.
61
9518-02 Våtmarker runt Hårken Klass 3
Ek. karta 095 18
Tidigare dokumentation
VMI 9F1I01 (III)
Beskrivning
En stor del av objektet består av själva sjön. Här finns dock också partier med öppna, topogena kärr samt
sumpskogsavsnitt. Trädskiktet i sumpskogen domineras av lövträd. Vattenreglering ger en svag generell påverkan
på sjön och omgivande kärrytor. I sumpskogen märks en svag lokal påverkan från dikning.
Flora och fauna
Delar av sjön är bevuxen med vassar och flytbladsvegetation. Kärrpartierna är främst av fastmattetyp men även
mjukmatteavsnitt finns. Gräs och starr dominerar bitvis medan pors är vanlig i andra partier.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Strandskydd gäller i delar av området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
62
9518-03 Hårketorp
Klass 3
Ek. karta 095 18
Tidigare dokumentation
ÄH 108 (III)
Beskrivning
Denna björkhage ligger vid Hårketorp sydväst om Finspång. Hagen ligger på en bergknalle med gott om hällar i
dagen. Förutom av medelåldriga björkar karakteriseras hagen av ett stort antal enbuskar.
Flora och fauna
Vegetationen är på sina ställen gödselpåverkad, men det finns ändå gott om artrika partier. Rödvenhed är den
dominerande vegetationstypen och av arterna kan nämnas jungfrulin, stagg, revfibbla och kattfot. I ängs- och
hagmarksinventeringen noterades ett litet bestånd av slåttergubbe. Uppe på berget ligger ett flaskstarrkärr.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Hagen bör i framtiden vara väl hävdad och ha ett glest trädskikt av främst äldre björkar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder undviks, liksom exploateringsföretag av olika slag. Avverkning av
grova träd och borttagande av död ved får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagmarken behöver betas, helst med nötkreatur.
Naturvärdesbedömning
Vacker björkhage med en tämligen rik flora av hävdgynnade växter trots viss gödselpåverkan. Slåttergubben är
ovanlig i Finspångs kommun.
63
9518-04 Herrfallet
Klass 4
Ek. karta 095 18
Tidigare dokumentation
ÄH 107 (IV)
Beskrivning
Vid Herrfallet omges gården av björkhagar med medelåldriga träd. I norr står också en grov ek. Trädskiktet är
tämligen slutet, vilket påverkar floran.
Flora och fauna
Fältskiktet som består av rödvenhed och rödvenäng är ganska mossigt och upplöst på grund av det skuggande
trädskiktet.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Hagen bör i framtiden vara väl hävdad och ha ett glest trädskikt av främst äldre lövträd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder undviks, liksom exploateringsföretag av olika slag. Avverkning av
grova träd och borttagande av död ved får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagen behöver betas, helst med nötkreatur. Yngre björkar gallras bort för att åstadkomma ett glesare trädskikt.
Naturvärdesbedömning
Svagt hävdad björkhagmark med litet inslag av hävdgynnade växter.
64
9518-05 Mäselköp
Klass 3
Ek. karta 095 18
Tidigare dokumentation
Nilsson & Larsson 1994, nr11
Beskrivning
Området utgörs av ett stort grustag norr om Mäselköp.
Flora och fauna
I grustaget har under flera år funnits en koloni av backsvala. Gamla häckningsplatser har förstörts genom
efterbehandling av delar av täkten, men nya schaktningar har skapat möjlighet för ny häckning. Under år 1994 fanns
ett 50-tal bon. Samma år hölls en biltävling i grustaget, och i samband med denna förstördes en häckningsbrant med
minst hundra bohål. Under år 1998 fanns en koloni av backsvalor i grustagets norra del. Häckning av mindre
strandpipare förekommer enligt uppgift årligen, och under 1994 fick två par ut flygga ungar. Dessutom sjunger
trädlärkor årligen från träden i kanten av grustaget.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Lämpliga häckningsmiljöer för backsvalor och mindre strandpipare bevaras och nyskapas.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Backsvalans och mindre strandpiparens häckningslokaler får inte störas och återställningsarbeten får inte ske under
perioden 1 maj–15 september. Motortävlingar och andra störande verksamheter får inte ske under denna period.
Skötselåtgärder som behöver göras
Färska skärningar görs på lämpliga, ostörda ställen för att skapa häckningsplatser för backsvala. För att gynna
mindre strandpiparen kan man i någon ostörd del av grustaget göra uttag under grundvattenytan så att en grund
vattensamling bildas. Om täkten återställs efter slutbrytning lämnas vattensamlingen kvar omgiven av ett minst tio
meter brett sand- och grusområde. Även backsvalornas häckningsbranter lämnas kvar.
Naturvärdesbedömning
Området utgör häckningslokal för de rödlistade fåglarna backsvala och mindre strandpipare.
65
9518-06 Hårkmossen
Klass 3
Ek. karta 095 18
Tidigare dokumentation
VMI 9F1I02 (III)
Beskrivning
Delar av objektet består av en svagt välvd mosse med omgivande laggkärr medan övriga delar upptas av ett
topogent kärr. Mossen är till stor del bevuxen med barrträd medan kärret främst är öppet. En mindre del är bevuxen
med lövskog. Svag lokal påverkan märks från dikning eller anslutande hyggen.
Flora och fauna
Så gott som hela objektet är en våtmark av fastmattetyp. På mosseplanet är risvegetation vanlig medan kärravsnitt
ofta är bevuxna med starr eller gräs.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
66
9518-07 Köpma
Klass 3
Ek. karta 095 18
Tidigare dokumentation
ÄH 134:2 (III)
Beskrivning
Denna hage ligger söder om Köpma, på och kring ett par kullar omgivna av åkermark. Hagen är ganska öppen men
har en del enbuskar och ett trädskikt i form av några dungar med asp, björk, tall, ask och rönn. Betesmarken är
ohävdad, men igenväxningen har ännu inte tagit fart.
Flora och fauna
Vegetationen domineras av rödvenäng, men här finns också rödvenhed, fårsvingeltorräng, högörtäng och
tuvtåteläng. Bland hävdgynnade arter finner man ängsskallra, ängsvädd, jungfrulin, jungfru Marie nycklar, kattfot,
darrgräs och svinrot. I ängs- och hagmarksinventeringen noterades rikligt med slåttergubbe i hagen.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Hagen bör i framtiden vara väl betad och ha ett glest trädskikt av främst äldre lövträd och tallar. Man bör eftersträva
ett mer varierat buskskikt, gärna med inslag av blommande buskar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder undviks, liksom exploateringsföretag av olika slag. Avverkning av
grova träd och borttagande av död ved får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagmarken behöver betas.
Naturvärdesbedömning
Denna hagmark är ohävdad men har ännu en förhållandevis rik flora av hävdgynnade växter. Slåttergubben är
ovanlig i Finspångs kommun.
67
9518-08 Sydväst om Mäseln
Klass 3
Ek. karta 095 18, 095 19
Tidigare dokumentation
MoDo 650149 NV 8147
Beskrivning
I sydvästra delen av Mäseln mynnar en sprickdal med en värdefull bäckravin. Åt norr och söder sträcker sig
nordostvända, skuggiga branter med äldre granskog. Spridda granlågor förekommer.
Flora och fauna
I bäckravinen och branterna sydväst om Mäseln växer blåsippa, trolldruva, gullpudra och ormbär samt bårdlav
Nephroma parile, gammelgranslav Lecanactis abietina, långfliksmossa Nowellia curvifolia och mörk husmossa
Hylocomium umbratum.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Områdets brant- och ravinskogar lämnas orörda och bör på sikt ha ett rikt inslag av gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved undviks, liksom exploateringsföretag av olika slag.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
I området finns äldre barrskogar med tämligen gott om död ved. Området är klassat som nyckelbiotop i MoDos
inventering.
68
9518-09 Gräsfallet
Klass 3
Ek. karta 095 18
Tidigare dokumentation
MoDo 650149 NV 8744
Beskrivning
Öster om Gräsfallet rinner en bäck i en ravinliknande sänka. Trädskiktet består av gran med inslag av klibbal. I norr
dominerar lövträd.
Flora och fauna
Fältskiktet är av lundtyp med vitsippa, blåsippa och ormbär. Långfliksmossa Nowellia curvifolia växer på lågor.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Skogen lämnas orörd och bör på sikt ha ett rikt inslag av gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag
undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området utgörs av en naturlig bäckravin med tämligen rik markflora. Området är av MoDo klassat som
nyckelbiotop.
69
9518-10 Skjutbanevägen
Klass 3
Ek. karta 095 18
Tidigare dokumentation
MoDo 650149 NV 9342
Beskrivning
Vid Skjutbanevägen, söder om f.d. järnvägen, finns en lövklädd höjd med ett trädskikt av asp och ek, varav några är
grova.
Flora och fauna
Fältskiktet är av lundtyp med vitsippa, blåsippa och liljekonvalj. På ek växer ekticka Phellinus robustus.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som lövskog, på sikt med ett rikt inslag av grova träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning och borttagande av död ved undviks, liksom exploateringsföretag av olika slag.
Skötselåtgärder som behöver göras
Borthuggning av inträngande barrträd kan behövas. Möjligen behöver grova ekar friställas.
Naturvärdesbedömning
Detta lilla område har lövskog med inslag av grova träd och tämligen rik markflora. Området är av MoDo klassat
som nyckelbiotop.
70
9519-01 Västra Erstorp
Klass 2
Ek. karta 095 19
Tidigare dokumentation
ÄH 145 (II)
Beskrivning
Denna betesmark ligger vackert i skogskanten i Erstorpsslättens västra del. Hagens centrala delar ligger på före
detta åkermark, men i väster och söder finns naturliga betesmarker. Den södra delen är intressantast med en blockig
backe upp mot skogen. Det sydvästra hörnet är granbevuxet, men för övrigt växer här bara några unga granar och
björkar. Dessutom finns en del enbuskar. Nedanför backen ligger en fuktäng som är glest bevuxen med småtallar,
och i ena hörnet finns ett klibbalbestånd. Området intill skogen i nordväst har ett mer utvecklat trädskikt, framför
allt av gran och björk. Hagen betas av nötkreatur och är svagt till måttligt hävdad.
Flora och fauna
I söder domineras vegetationen av rödvenhed och floran innehåller bland annat ängsskallra, prästkrage, ögontröst,
revfibbla, smörbollar och kattfot. Det sydvästra hörnet har en mager vegetation med björnmossa och mindre
stagghedspartier. Fuktängen domineras av gräs-lågstarräng med inslag av tuvtåteläng. Här växer framför allt
hundstarr, hirsstarr, stagg och ängsull, men också stjärnstarr, ängsfryle, knagglestarr, knapptåg, nålstarr, vattenmåra
och krypvide.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Hagmarken bör i framtiden vara väl hävdad. Ett glest trädskikt av främst äldre lövträd kan förekomma.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder får inte ske. Inte heller exploateringsföretag av olika slag.
Avverkning av grövre träd och borttagande av död ved undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagmarken behöver betas något hårdare. Yngre granar och björkar gallras bort.
Naturvärdesbedömning
Denna hagmark hyser på liten yta en rik flora av hävdgynnade växter.
71
9519-02 Södra Erstorp
Klass 3
Ek. karta 095 19
Tidigare dokumentation
ÄH 146 (III)
Beskrivning
Denna betesmark ligger i skogskanten söder om Erstorp. Hagen ligger i en sluttning, där de övre delarna är öppna
och har en del hällmarker. Längre ner finns ett trädskikt av främst björk och asp. Betesmarken är svagt hävdad och
till viss del igenväxande med sly och örnbräken.
Flora och fauna
Hagens övre delar har en hedvegetation med kruståteldominans och hällmarker med fårsvingeltorräng och
hällmarkstorräng. I de nedre delarna finns rödvenhed och rödvenäng och allra längst ner en sidlänt tuvtåtelfuktäng. I
hagen finns ett lågvuxet bestånd av jungfru Marie nycklar, och i övrigt kan nämnas stor blåklocka, jungfrulin,
gullviva, ängsviol och smörbollar.
På älggräs utanför stängslet påträffas bland annat de lövvedlevande långhorningarna Leptura quadrifasciata,
lövträdlöpare Rhagium mordax och spenslig getingbock Clytus arietis.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Hagmarken bör i framtiden vara väl hävdad. Ett glest trädskikt av främst äldre lövträd är önskvärt, och man bör
eftersträva ett varierat buskskikt, gärna med inslag av blommande buskar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder får inte ske. Inte heller exploateringsföretag av olika slag.
Avverkning av grövre träd och borttagande av död ved undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagmarken behöver betas något hårdare. Yngre träd gallras bort.
Naturvärdesbedömning
Denna hagmark är svagt hävdad men har ännu en tämligen rik flora av hävdgynnade växter.
72
9519-03 Östra Erstorp
Klass 3
Ek. karta 095 19
Tidigare dokumentation
ÄH 148 (III); Askling m.fl. 1997, nr 18 (I)
Beskrivning
Öster om Erstorp ligger denna betesmark mellan åker och skog. Den norra delen är en sluttande hagmark med björk
och tall. Både öppna och slutna partier finns, och i buskskiktet står enbuskar, varav någon är grov. Den södra delen
är ett flackt parti med jämnt utspridda unga björkar som har gallrats. Betestrycket i hagmarken är svagt till måttligt,
och i öster finns ett ohävdat parti som ligger utanför stängslet.
Flora och fauna
Marken är omväxlande med torra partier på uppstickande hällar, fuktäng i svackor och däremellan friska partier.
Vegetationen domineras av fårsvingeltorräng, rödvenhed och gräs-lågstarräng. Den senare har inslag av tuvtåteläng
och bland arterna finns hirsstarr, blekstarr, gråstarr, stjärnstarr, trådtåg, odon och ältranunkel. I de torra och friska
delarna är floran bitvis trivialiserad av beskuggning, men här växer ändå arter som jungfru Marie nycklar, svinrot,
blåsuga, stagg, stor blåklocka, ängsvädd, liten blåklocka, darrgräs, kattfot, smultron och gökärt.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Hagmarken bör i framtiden vara väl hävdad. Ett glest trädskikt av främst äldre björk är önskvärt, och man bör
eftersträva ett varierat buskskikt, gärna med inslag av blommande buskar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder får inte ske. Inte heller exploateringsföretag av olika slag.
Avverkning av grövre träd och borttagande av död ved undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagmarken behöver betas något hårdare. I öster bör stängslet flyttas så att en större del av gräsmarken betas.
Gallring av unga björkar behöver göras i hagens södra del.
Naturvärdesbedömning
Hagmarken är svagt till måttligt hävdad men har ännu en tämligen rik flora av hävdgynnade växter.
73
9519-04 Missionshuset i Falla Klass 3
Ek. karta 095 19
Tidigare dokumentation
Fasth 1995, omr. 24
Beskrivning
Vid missionshuset i Falla växer en äldre tallskog. Skogen står på grusigt–sandigt åsmaterial som antar formen av en
terrasskant. Nedanför kanten finns fuktig mark med lövinslag. Betande hästar håller området hävdat.
Flora och fauna
I gläntor finns ängsväxter som knägräs, bockrot, ängsvädd, jungfrulin samt blodvaxskivling Hygrocybe coccinea
och ängsvaxskivling H. pratensis. Dessutom förekommer skavfräken i området.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Tallskogen bör ha ett trädskikt dominerat av gamla träd, och på sikt ett rikt inslag av död ved. Området bör hävdas
även i framtiden.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag av olika slag undviks i området. Avverkning av grova träd och borttagande av död ved får inte
ske. Gödsling och andra markförbättrande åtgärder undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Det är positivt med bete i tallskogen.
Naturvärdesbedömning
Tallskogen har gott om gamla träd. Det finns partier av gräsmark med hävdgynnad flora.
74
9519-05 Gullerstorp
Klass 3
Ek. karta 095 19
Tidigare dokumentation
ÄH 147 (III); Askling m.fl. 1997, nr 12, 14 och 15 (I, II); FL 106A
Beskrivning
Gullerstorp ligger på en höjdrygg i landskapet och till bebyggelsen ansluter flera beteshagar. Sydöst om husen finns
en hästbetad hagmark som innehåller mindre ytor kultiverad betesmark. Hagen är ganska öppen men innehåller en
del äldre björk och spridda enbuskar. Dessutom finns en del unga björkar, främst i öster. Området mellan husen i
nordväst utgörs av en hagmark med björkar som tidigare varit hamlade. Dessutom finns här tall, asp, apel, en och
nypon.
Söder om dessa hagar, på Erstorps marker, ligger en vacker björkhage på en ås av fin sand. Trädskiktet är gallrat
och glest med medelgrova björkar samt enstaka tallar, rönnar och aspar. I buskskiktet växer enar. Björkhagen är
måttligt till svagt betad av får. I samma fålla ingår betad åkermark och en björkdominerad skogskant norr om
björkhagen. Här är träden yngre och står tätare
Flora och fauna
Betesmarken sydöst om bebyggelsen domineras av rödvenhed, men i anslutning till hällmarker finns
fårsvingeltorräng och i fuktigare partier tuvtåtel- och gräs-lågstarrfuktäng. I de öppna partierna växer hävdgynnade
arter som darrgräs, svinrot, stagg, blåsuga, nattviol, ängsskallra, ängsvädd och kattfot. I den svaghävdade östra
delen dominerar piprör, men här finns också inslag av ovannämnda arter.
I området mellan husen är vegetationen en ganska örtrik torr till frisk ängsmark med tjärblomster, liten blåklocka,
gulmåra, rödklöver, väddklint och rödklint.
Björkhagen i söder har en mager hedvegetation dominerad av gräs som kruståtel och fårsvingel. Dessutom finns
kattfot, jungfrulin, darrgräs, svinrot, ängsvädd, vårbrodd och stor blåklocka. I ängs- och hagmarksinventeringen
nämns granspira i skogskanten norr om björkhagen, men arten eftersöktes år 1995 utan resultat. För övrigt
dominerar vitsippa i detta parti, men med inslag av hävdgynnade arter.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Hagmarkerna bör i framtiden vara väl betade. Ett glest trädskikt av främst äldre träd är önskvärt och man bör
eftersträva ett varierat buskskikt, gärna med inslag av blommande buskar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder får inte ske. Inte heller exploateringsföretag av olika slag.
Avverkning av grövre träd och borttagande av död ved undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagmarkerna betas även fortsättningsvis. Gallring av unga björkar behövs i vissa delar av betesmarkerna.
Naturvärdesbedömning
Hagmarkerna är svagt till måttligt hävdade men har fortfarande en tämligen rik flora av hävdgynnade växter.
75
9519-06 Lövhagen
Klass 3
Ek. karta 095 19
Tidigare dokumentation
Askling m.fl. 1997, nr 8 och 9 (II)
Beskrivning
Vid Lövhagen i Gullerstorp ligger en fin, äldre barrblandskog i svagt kuperad terräng. Granen dominerar, men även
tall och björk är vanliga. Inslaget av död ved är litet. Björksumpskog med unga träd växer i ett fuktstråk ner mot
Axsjön i nordost.
Flora och fauna
Marken är frisk och mossklädd och fältskiktet är av blåbärstyp. Orkidén knärot växer här i ett par bestånd. Bland
mossorna förekommer exempelvis kammossa Ptilium crista-castrensis. På granar i nordsluttningen ner mot
björksumpskogen växer gammelgranslav Lecanactis abietina.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som barrblandskog och björksumpskog. På sikt bör skogen domineras av äldre träd och ha ett rikt
inslag av död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
I området finns barrblandskog och björksumpskog med inslag av arter knutna till äldre barrskog.
76
9519-07 Torstorp, Hagen
Klass 4
Ek. karta 095 19
Tidigare dokumentation
ÄH 143 (IV)
Beskrivning
Söder om Torstorp finns en betesmark som utgörs av öppna partier och slänter i ett delvis tallplanterat grustag. Här
växer även björkar samt en del enar och nyponbuskar. Marken betas av hästar.
Flora och fauna
I de mer naturliga gräsmarkerna växer liten blåklocka, väddklint, rödklint, gulmåra, jungfrulin, ängsvädd, stor
blåklocka, bockrot, smultron och rölleka.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Betesmarken bör hävdas även i framtiden. Ett glest trädskikt av björk och tall kan förekomma, och man bör
eftersträva ett varierat buskskikt med inslag av blommande buskar. Det är fördelaktigt om sandblottor förekommer i
anslutning till de örtrika partierna.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag av olika slag undviks i området. Gödsling och andra markförbättrande åtgärder undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området behöver betas. Det är lämpligt att glesa ut det unga tallbeståndet.
Naturvärdesbedömning
I området finns partier av gräsmark med hävdgynnad flora.
77
9519-08 Torstorp–Viggestorp–FallaKlass 3
Tillbaka
Ek. karta 095 19
Tidigare dokumentation
N14 (III); NVI 74 (III) och 76; Fasth 1995, omr. 19–21
Beskrivning
Mellan bebyggelsen i Viggestorp, Torstorp och Falla ligger detta område med betesmarker och lövskogspartier i
anslutning till åkermark.
Torstorps by ligger på en mjukt avrundad, långsträckt höjd med utsikt över åkrarna. Denna moräntäckta höjd (A)
utgör en drumlin som sträcker ut sig i nordväst–sydöstlig riktning. I dalgången nedanför byn finns en mindre
drumlin. Jordlagren är tunna och berg går ofta i dagen. Moränformationerna är öppna och betas av nötkreatur. I
dalens botten ingår även tidigare odlad torvmark i betet. I söder finns ett obetat, björkklätt parti.
På dalgångens andra sida, strax väster om fotbollsplanerna vid Falla, ligger ett ohävdat område (B) som består av
gräsmarker med gott om enbuskar och björkhagar med tämligen gamla träd. Ett mindre parti i väster är dock svagt
betat av nötdjur. Av björk finns en del lågor och torrträd, och andra inslag i trädskiktet är asp, ek, sälg, gran och tall.
Förutom enbuskar finner man nypon, hagtorn och brakved. Vid en mindre vattensamling söder om betesmarkerna
finns ett klibbalkärr.
I områdets södra del, väster om Falla, finns en lövskog (C) dominerad av medelålders björk och asp. Bitvis
förekommer hassel rikligt och dessutom finns enstaka grova träd och högstubbar. Terrängen är delvis kuperad med
mycket berg i dagen.
Stigar och mindre kraftledningar genomkorsar området på några ställen.
Flora och fauna
På drumlinsluttningen vid Torstorp är markerna övervägande torra till friska men flera diffusa källstråk och en
kraftigare källa ger upphov till fuktängar. Gödselpåverkan märks på flera håll men här finns ändå en relativt rik
ängsflora med jungfrulin, darrgräs, prästkrage, ängsvädd, gullviva, mandelblomma, ängsskallra, liten blåklocka och
ögontröst. Av lavar och mossor på hällar och branter kan nämnas kalkkrusmossa Tortella tortuosa, fickmossa
Fissidens adianthoides, rävsvansmossa Thamnobryum alopecurum, guldlockmossa Homalothecium sericeum,
fjällig gytterlav Pannaria praetermissa, torsklav Peltigera aphtosa och sipperlav Dermatocarpon miniatum. Flera
av arterna förekommer rikligt och många är kalkgynnade och beroende av jämn fuktighet från sippervatten utmed
berget.
Gräsmarkerna väster om fotbollsplanerna är delvis gödselpåverkad ängsmark med mycket tuvtåtel, men vissa
partier i björkhagarna och på torrare slänter har en hel del ängsväxter. Bland arterna kan nämnas ängsvädd, svinrot,
ängshavre, backsmörblomma, kattfot, jungfrulin, darrgräs, liten blåklocka, stor blåklocka, ängskovall, hirsstarr och
ljung. Missne växer i alkärret i söder.
I lövskogen väster om Falla förekommer den rödlistade asphättemossan Orthotrichum gymnostomum.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Betesmarkerna på drumlinsluttningen söder om Torstorp bör hållas väl hävdade. Gräsmarkerna och björkhagarna
väster om fotbollsplanerna bör också hävdas. Områdets björkhagar och skogspartier bör på sikt ha ett rikt inslag av
gamla träd och död ved. Ett väl utvecklat buskskikt i gräsmarkerna är önskvärt, gärna med inslag av blommande
buskar. För att öka variationen kan högörtängar tillskapas i kantzoner på åkermark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag av olika slag undviks i området. Avverkning av grova träd och borttagande av död ved i
björkhagarna får inte ske. Gödsling och andra markförbättrande åtgärder får inte ske i gräsmarkerna och
björkhagarna. I skogspartierna undviks ingrepp som avverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved.
Skötselåtgärder som behöver göras
Gräsmarkerna och björkhagarna behöver hävdas genom bete eller slåtter.
Naturvärdesbedömning
I området finns löv- och blandskogar samt partier av gräsmark med hävdgynnad flora. Området utnyttjas för
rekreation av befolkningen i omgivningen. Åtminstone en rödlistad art förekommer i området.
78
9519-09 Torstorpeberg
Klass 3
Ek. karta 095 19
Tidigare dokumentation
N13 (III); NVI 71 (III); MoDo 650149 NO 7752
Beskrivning
Torstorpeberg söder om Mäseln utgör en god utsiktspunkt, och vid klart väder har man en milsvid utsikt ända bort
mot Godegårdshöjderna, Kolmården och Veteklint. Bergets högsta punkt ligger 86 meter över havet och tre av
bergsidorna utgörs av nästan lodräta, höga stup. Torstorpeberg är tillgängligt endast från en skogsväg i söder
varifrån en liten stig leder genom blockig skogsmark upp på krönet. På berget finns en fornborg.
Uppe på bergets krön växer en gles hällmarkstallskog med enstaka ekar och enbuskar. En del av tallarna är
gamla. Frisk granskog med äldre träd upptar marken runt bergfoten, och det finns inslag av asp samt både stående
och liggande döda granar i branterna.
Flora och fauna
Uppe på Torstorpeberg omväxlar kala hällar med lav- eller gräsklädda ytor, medan fältskiktet nedanför berget är av
frisk örtristyp med blåbär, harsyra och blåsippa. Marken och branternas nedre delar är rikt mossklädda.
Skydd
Fornborgen på Torstorpeberg är skyddad enligt kulturminneslagen.
Bevarande av naturvärdet
Områdets hällmarks- och brantskogar lämnas orörda och bör på sikt ha ett rikt inslag av gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved undviks, liksom exploateringsföretag av olika slag.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop i MoDos inventering. Goda naturliga utsiktspunkter som Torstorpeberg är
mindre vanliga i Finspångs kommun.
79
9519-10 Mäselnområdet
Klass 2
Ek. karta 095 18, 095 19
Tidigare dokumentation
N12 (III); ÄH 131 (III), 135 (IV); NVI 71 (III); Fasth 1995, omr. 2–4, 8–12; Göthberg 1995; MoDo 650149 NV
8947, 9747, MoDo 650149 NO 8758, 9350, 9651
Beskrivning
Sjön Mäseln omges av ett varierat landskap där lövlundar och hagmarker omväxlar med åkrar och kultiverade
betesmarker. Området sträcker sig bort mot Svälthagen–Viggestorp och utnyttjas som ströv- och rekreationsområde
för Finspångsborna.
Mäselnområdets norra och nordöstra del karakteriseras av mer eller mindre igenvuxna hagmarker som ofta
domineras av ek och lind. Innanför Skomakareudden ligger två fina lövskogsbevuxna moränhöjder på varsin sida
om ett björk-klibbalkärr. Motionsspår och ridstigar löper genom området. Höjderna domineras huvudsakligen av ek,
men på den västra finns även linddominerade partier. Det finns grova träd av båda trädslagen och av ek dessutom
enstaka grova lågor. Lindarna har ofta hackspetthål. På den östra höjden är skogen gallrad och här är föryngringen
av ek kraftig. Mindre inslag av björk, asp, rönn, gran och tall ingår också i trädskiktet. Förutom rikligt med hassel
innehåller buskskiktet lite en, skogstry och någon enstaka tibast. Söderut övergår lövskogen i betes- och åkermarker
med flikiga former och gott om åkerholmar.
Lövskogen fortsätter österut längs järnvägen och den kanaliserade bäcken från Mäseln. Ekskog med inblandning
av asp och björk dominerar de lägre delarna medan den bergbundna terrängen domineras av barrskog som högst upp
övergår i hällmarker. I området finns gott om vindfällen, högstubbar och hålträd. Längst bort i öster, nära
bebyggelsen i Viggestorp, finns en nordsluttning med rester av ängsvegetation. Området är ohävdat och
igenväxande men hyser fortfarande en del ängsväxter. Här står också några gamla och grova ekar.
Landskapet kring gården Översätter utgörs till stor del av betesmarker och lövskogspartier. I norr ligger en
fårbetad hagmark med en del grova ekar, varav en död. Tidigare har här funnits mindre åkrar, och husgrunder står
kvar omgivna av syren och plommon. Friska marker dominerar, men i lergravar finns mindre kärr. Trots svag hävd
finns ännu ett stort antal ängsväxter kvar i området. Mellan den ovan nämnda betesmarken och riksväg 51 står en
ekskog i en liten brant. Utöver ek förekommer sälg och lind. Norr om vägen finns ett källdråg bevuxet av klibbal. I
motstående brant står en död jätteek. Grövre eksolitärer finns i åkerkanter och på åkerholmar i närheten.
Nordväst om Översätter ligger en våtmark omgiven av lövskog och hällmarker. Ek, björk och asp dominerar
trädskiktet, och en del av ekarna är gamla och grova. Skogen är luckig och har förmodligen ett förflutet som
betesmark. Hassel växer rikligt. I gläntorna finns en del ängsväxter. Våtmarken växer igen med viden. Nordöst om
våtmarken finns värdefulla, blockrika sluttningar och branter täckta av gammal ek, lind och hassel.
Vid Mäselns norra strand, söder om den f.d. järnvägen, utbreder sig ett delvis fårbetat landskap där nedlagd
åkermark omväxlar med igenväxande hagmarker som domineras av ek. En del av ekarna är gamla och grova, och
det finns även enstaka lågor och torrträd av ek. Dessutom förekommer lind, klibbal, björk, asp, sälg, rönn, tall och
gran. I träden finns ganska gott om hackspetthål. Buskskiktet utgörs av en och vildapel. Åkermarkerna upptas
främst av tuvtåteläng, men i kanter finner man också en del ängsväxter.
Öster om gården Ängen finns såväl nötbetade som ohävdade, igenväxande ekhagar i anslutning till en liten betad
åker. Öster om åkern finns en lundartad ekskog dominerad av hundraåriga träd, men med inslag av gamla och grova
ekar. Skogen genomkorsas av en kraftledning. På Mäselns nordvästra strand finns en backig hagmark, som är
mycket svagt betad eller ohävdad. Floran är dock fortfarande tämligen artrik.
Söder om skjutbanan på sjöns västra strand finns en brantskog dominerad av asp och ek. Asparna är grova och
här står också någon högstubbe. Markfloran är rik.
Vid Mäselns södra ände finns en bad- och campingplats. Strax väster om badplatsen, i en lodrät bergvägg, finns i
vattenlinjen en ursvarvning som troligen är en jättegryta.
Flora och fauna
Lövskogarna i Mäselnområdets norra och nordöstra del har ofta en lundflora med blåsippa, vitsippa, liljekonvalj och
gullviva. Innanför Skomakareudden tillkommer lungört och vippärt. I brantskogen på sjöns västsida växer också
trolldruva. I partier med glest trädskikt, liksom i betesmarker och bryn, finner man ängsväxter som stor blåklocka,
ängsvädd, rödklint, brudbröd, smörbollar, jungfrulin, liten blåklocka, ögontröst, svinrot och darrgräs.
På grova ekar i området finner man ekticka Phellinus robustus och svavelticka Laetiporus sulphureus samt de
rödlistade lavarna brun nållav Chaenotheca phaeocephala, skärelav Schismatomma pericleum, skuggorangelav
Caloplaca lucifuga och liten blekspik Sclerophora peronella. På ekar växer dessutom gulpudrad spiklav Calicium
adspersum och gul porlav Pertusaria flavida. Andra inslag i epifytfloran är fällmossa Antitrichia curtipendula,
sotlav Cyphelium inquinans, dropplav Cliostomum griffithii, bårdlav Nephroma parile och lönnlav Bacidia rubella.
Innanför Skomakareudden växer den sällsynta kruskantarellen Pseudocraterellus undulatus under ek.
80
Vid gården Översätter växer enligt uppgift ett par sällsynta torpväxter, nämligen ålandsrot och den rödlistade
hjärtstillan. I området nordväst om Översätter har också den rödlistade scharlakansröda vaxskivlingen Hygrocybe
punicea påträffats.
Hagmarken vid Mäselns nordvästra strand har en tämligen artrik flora med bl.a. bergjohannesört och nattviol. På
strandängen kring sjöns nordspets växer den mindre vanliga jättestarren.
Från Mäselns sydspets finns en äldre uppgift om häckande mindre strandpipare.
En undersökning av bäcken mellan Mäseln och Lillsjön har gjorts något öster om området. Ingen fisk påträffades
och av bottenfauna endast bäcklöpare Velia sp.
I området finns grova träd nära vatten, och dessa kan vara goda tillhåll för fladdermöss.
Kunskapsbehov
Insektsfaunan knuten till områdets grova ekar bör inventeras.
Skydd
Delar av området är skyddade genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Strandskyddet vid Mäseln
omfattar 100 m på ömse sidor om strandlinjen. Åkerholmar i området omfattas av biotopskydd.
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
I området bör man ta vara på ädellövhagar och ädellövskogar. Speciellt värdefullt är det stora inslaget av grova
ekar. Dessa står dock ofta alltför skuggigt.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova träd och borttagande av död ved får inte ske. Inte heller gödsling och andra markförbättrande
åtgärder i betesmarkerna. Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Ängs- och hagmarker hävdas. Ett extensivt bete är önskvärt även på de gamla åkermarkerna. Frihuggning av grova
ekar behöver göras på flera ställen i områdets norra och nordöstra del. Ekskogen öster om gården Ängen bör glesas
ur och helst betas.
Naturvärdesbedömning
Detta stora och variationsrika område innehåller många värdefulla naturmiljöer. Gamla, grova ekar och lindar är
tämligen vanliga. Många rödlistade arter, varav flera knutna till grova ekar, förekommer i området. Mosaiken av
mer eller mindre slutna ädellövbestånd, grova solitärträd och öppna marker med inslag av högörter och
hävdgynnade växter ger förutsättningar för en artrik insektsfauna. I området ingår flera av MoDos nyckelbiotoper.
81
9519-11 Viggestorp
Klass 3
Ek. karta 095 19
Tidigare dokumentation
Fasth 1995, omr. 13, 16–17
Beskrivning
Väster om bebyggelsen i Viggestorp finns en mindre rasbrant (A) som vetter mot gammal åkermark i väster. I
övergången mot inägan mynnar en källa. Trädskiktet i rasbranten domineras av lind, men även ek och asp
förekommer. Söder om bebyggelsen ligger två lövrika bergshöjder (B) på var sin sida om en mindre våtmark. På
den östra höjden domineras trädskiktet av björk, men det finns inslag av tall och bitvis även asp. Tre grova,
spärrgreniga ekar står också här. Det finns gott om döda träd i en sumpig björk-aspskog i öster. På den västra
höjden dominerar tall och asp den delvis blockrika östsidan. Här finns lågor och hålträd. På den flackare västra
sidan växer björkskog.
Flora och fauna
I den lilla rasbranten i nordväst växer rikligt med fällmossa Antitrichia curtipendula på block, branter och någon
trädstam. Dessutom förekommer fjällig filtlav Peltigera praetextata. I bryn intill bergshöjderna i norr finns inslag
av ängsväxter som kattfot, jungfrulin och darrgräs. Vid basen av en grov ek har den rödlistade koralltickan Grifola
frondosa noterats. I våtmarken mellan höjderna växer bland annat missne.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Skogspartierna bör på sikt ha ett rikt inslag av gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag av olika slag undviks i området. Avverkning av grova träd och borttagande av död ved får inte
ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
De grova ekarna på bergshöjden i öster måste hållas fria från sly och konkurrerande träd.
Naturvärdesbedömning
I området finns löv- och blandskogar med inslag av gamla träd och död ved. Åtminstone en rödlistad art
förekommer i området.
82
9519-12 Viggesberg
Klass 3
Ek. karta 095 19
Tidigare dokumentation
N15 (II)
Beskrivning
Invid Viggestorpsskolan, mitt inne bland bebyggelsen, ligger en höjd som utgörs av en läsidesmorän. Den är 200
meter lång och bergkärnan är ca 10 m hög. Den högsta punkten ligger i den bergiga norra delen med en brant mot
gatan nedanför. Läsidesmoränen sluttar ned mot sydost där marken planar ut och får mer ängskaraktär. Höjden är
till större delen klädd med en blandskog med tall som vanligaste trädart. I detta lilla område växer dessutom ek,
lind, körsbär, björk, asp, sälg, rönn, gran och ädelgran samt ungträd av lönn och bok. Sly av asp växer i den norra
delen. I buskskiktet finns hassel, en, brakved, nypon och druvfläder. Stigar korsar området och vid branten finns
skyddsstaket uppsatt.
Flora och fauna
Fältskiktet är mest av frisk typ och innehåller blåbärsdominerade fläckar som övergår i mer örtrika partier med
liljekonvalj och ängskovall och söderut i en ohävdad rödvenäng med arter som rödklint, ängsvädd, liten blåklocka
och bockrot. I nordost växer även svinrot.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras orört.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som schaktning och anläggningar får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
För att höja värdet som grönområde kan den södra delen hävdas genom sen slåtter. Det slagna materialet fraktas
bort.
Naturvärdesbedömning
Läsidesmoränen som är mycket väl utbildad saknar motstycke i Finspångs kommun. Området nyttjas som
grönområde för skolbarn och närboende.
83
9519-13 Lillsjön, Finspång
Klass 3
Ek. karta 095 19
Tidigare dokumentation
NVI 72 (III)
Beskrivning
Lillsjön är som namnet antyder en mindre vattensamling belägen i den södra utkanten av Finspångs samhälle. Sjön
är så gott som helt igenvuxen med kaveldun, sjösäv och andra högvuxna vattenväxter. I strandkanterna finns
dessutom en hel del videbuskage.
Flora och fauna
Den igenvuxna sjön utgör med sin högvuxna vegetation och välutvecklade buskage en god miljö för en rad olika
småfågelarter. Sannolikt trivs även en del våtmarksfåglar i den frodiga vegetationen.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör bevaras som en orörd våtmark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Ingrepp som påverkar områdets hydrologi undviks liksom exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga direkta skötselåtgärder bedöms i nuläget vara nödvändiga. På längre sikt kan möjligen åtgärder för att hindra
fortsatt igenväxning bli aktuella.
Naturvärdesbedömning
Lillsjön utgör ett bra exempel på tätortsnära fågelmiljöer och kan fungera som ett lämpligt exkursionsmål för skolor
eller en intresserad allmänhet.
84
9519-14 Sundet
Klass 3
Ek. karta 095 19
Tidigare dokumentation
N20 (III); NVI 75 (III); MoDo 650149 NO 7691, 7792
Beskrivning
Objektet är beläget vid sjön Doverns västra strand några kilometer söder om Finspångs samhälle. I dess
nordostligaste del mellan järnvägen och sjön, ungefär i höjd med Fridenslund, finns två stora och mycket
välformade jättegrytor. Dessa är belägna i ett bergigt parti och omges av hällmarkstallskog. Den högst belägna av
dessa jättegrytor uppges vara den bäst utbildade i Finspångs kommun. Trädskiktet i denna del består i övrigt av
gran, ek samt en hel del grov asp.
Skogen på östra sidan av järnvägen är intressant såtillvida att den dels består av många olika trädslag som tall,
gran, asp och ek, och dels för att den innehåller såväl gamla, grova träd som lågor, torrträd och hålträd. Framför allt
skall här rikedomen på asp framhållas. Även den döda veden förekommer i grövre dimensioner.
Centralt i området finns äldre tomtmark med öppna partier och en del buskage. I södra delen utgörs skogen väster
om järnvägen främst av medelålders, välskött granskog.
Flora och fauna
Jordmånen i området är förhållandevis rik vilket bland annat visar sig genom att blåsippa står att finna här och var.
Förekomst av gamla träd, hålträd och död ved gör att goda förutsättningar finns för ett rikt insekts- och fågelliv.
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Miljön kring jättegrytorna bör bevaras intakt. Skogen öster om järnvägen bör på sikt ha ett trädskikt rikt på gamla
träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogen öster om järnvägen bör undantas från skogsbruk helt och hållet. Detta skulle gynna såväl geologiska som
biologiska värden. Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks. Väster om järnvägen kan ett
skogsbruk med ”normalt” tagna hänsyn bedrivas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Förekomst av två välutvecklade jättegrytor samt en skog med ett värdefullt trädskikt gör att området bedöms hysa
höga naturvärden. Delar av området har dessutom redovisats som nyckelbiotop.
85
9519-15 Koloniområde vid Axsätra Klass 2
Ek. karta 095 19
Tidigare dokumentation
Kageryd 1992 (2-53-1, 2-53-2, 2-53-3)
Beskrivning
Strax söder om Finspångs samhälle, intill Skutbosjöns västra strand, ligger ett mindre koloniområde i en varierad,
lummig omgivning. Trädskiktet domineras av ek men inslag av björk och asp förekommer också. I området finns
såväl slutna som halvöppna och öppna miljöer. Många av ekarna är gamla och grova eller mycket grova. Några av
dem har dessutom döda grenar, ihåliga stammar och mulm. Eftersom området är beläget intill bebyggelse
upprätthåller man på fler ställen en halvöppen miljö genom återkommande röjningar, något som sannolikt förvaltar
förekommande naturvärden på ett mycket bra sätt.
Flora och fauna
Vegetationen i området består till stor del av en örtdominerad skogsvegetation. Inslag av gräsmarksväxter som
ängsvädd och stor blåklocka är vanliga. Eftersom området i hög grad påverkas av mänskliga aktivitet finns här
också en hel del ruderatvegetation där exempelvis tistlar och hallon är vanliga.
De grova ekarna hyser en intressant lavflora med flera krävande ekarter. Den rödlistade bruna nållaven
Chaenotheca phaeocephala förekommer till exempel här i stor mängd tillsammans med den likaledes rödlistade grå
skärelaven Schismatomma decolorans. Den sistnämnda arten uppträder dock i betydligt mindre omfattning.
Sannolikt skulle en mer djuplodande lavinventering resultera i upptäckt av fler rödlistade ekarter.
Flera av de gamla ekarna uppvisar också ett stort antal flyghål efter vedlevande insekter, något som indikerar att
även insektsfaunan är rik.
Kunskapsbehov
Ekarnas insektsfauna och lavflora bör inventeras.
Skydd
Delar av området omfattas av ädellövskogsparagrafen i skogsvårdslagen och intill Skutbosjön gäller strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör även på sikt vara rikt på grova ekar i öppna eller halvöppna lägen.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova träd undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området sköts lämpligen genom återkommande röjningar som bibehåller en öppen till halvöppen miljö. Uppkomst
av bärande buskar och blomstermiljöer rika på pollen och nektar gynnas.
Naturvärdesbedömning
Förekomst av gamla och mycket grova ekar samt notering av två rödlistade lavarter gör att objektet bedöms hysa
mycket höga naturvärden. Området utgör dessutom ett bra exempel på hur bebyggelse och miljöer med höga
naturvärden kan samexistera sida vid sida.
86
9519-16 Ekbacken
Klass 2
Ek. karta 095 19
Tidigare dokumentation
SVS 1901
Beskrivning
Strax söder om Finspångs tätort finns ett stort heterogent skogsparti som i norr verkar vara en igenvuxen park men
som i söder har en mer naturlig skogskaraktär. Större delen av området är beläget i en västsluttning alldeles intill
Skutbosjön. Trädskiktet är mycket varierat och består främst i de norra delarna av en rad olika trädslag. Ek tillhör
dominanterna liksom tall och ställvis är även klibbal vanlig. I övrigt finns björk, asp, ask, lind, lönn, bok och olika
ädelgranar. Längst i söder bildar ca 150-åriga tallar en ren tallskog. Trädskiktet är även i övrigt moget till gammalt
och de flesta trädslagen förekommer i grova dimensioner. En del av ekarna är till och med mycket grova. Trots att
de idag står skuggigt ser man tydligt att de vuxit upp i en öppnare miljö. Död ved förekommer i liten omfattning.
Buskskiktet domineras av hassel och är inte särskilt väl utvecklat.
Flora och fauna
Områdets höga kuperingsgrad skapar förutsättningar för ett diverst fältskikt. På låglänt, flack mark är
näringstillgången förhållandevis god. Här dominerar olika örter såväl på frisk som fuktig mark. Lite högre upp i
sluttningen där näringstillgången är sämre ökar inslaget av olika ris och i de översta delarna hittar man mattor av
främst blåbärsris.
På de grova träden finns ställvis en intressant lavflora. På de gamla hagmarksekarna i områdets norra del
noterades till exempel gulpudrad spiklav Calicium adspersum och den rödlistade bruna nållaven Chaenotheca
phaeocephala. I tallskogen längst i söder har man dessutom noterat korktaggsvampar Hydnellum och tallticka
Phellinus pini.
Skydd
Delar av området omfattas av ädellövskogsparagrafen i skogsvårdslagen. Dessutom omfattas strandnära delar av
strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör på sikt hysa såväl löv- som talldominerade skogar rika på gamla träd samt grova lågor och torrträd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkningar undviks liksom exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk. Viss gallring eller röjning medges
men det är då viktigt att samtliga grova, gamla träd lämnas. Även död ved lämnas.
Skötselåtgärder som behöver göras
De grova hagmarksekarna i områdets norra del friställs för att öka solinstrålning till såväl kronor som stammar.
Samtliga barrträd utom tall bör på sikt avlägsnas.
Naturvärdesbedömning
Skogen vid Ekbacken innehåller grova eller mycket grova och gamla träd samt rödlistade arter och är därför
värdefulla ur naturvårdssynpunkt. Vissa delar har dessutom redovisats som nyckelbiotop. Områdets läge i en trakt
rik på grövre lövträd av olika slag samt dess höga grad av tillgänglighet förstärker naturvärdet.
87
9519-17 Kullen–Lugnet–Vibjörnsparken
Klass 2
Ek. karta 095 19
Tidigare dokumentation
Kageryd 1992 (2-30-1); FL 47B, 68A
Beskrivning
Parkmiljöerna vid Vibjörnsparken och intill Skutbosjön mellan Lugnet och Kullen innehåller såväl öppna som
slutna lövträdsmiljöer. Flera trädslag finns representerade. Ek och klibbal är vanliga liksom pil i fuktiga
strandmiljöer. Asp, björk, alm, ask, lind, vitpoppel och tall går också att hitta. Många av trädslagen representeras
dessutom av äldre, grova individer och här skall särskilt nämnas den så kallade ”Aurora-eken” centralt i
Vibjörnsparken. På många håll finns dessutom anlagda gräsmattor och promenadstråk.
Parkmiljöer av detta slag kan tyckas artificiella och ointressanta för naturvården. Mosaikartade områden av detta
slag där öppna och mer slutna miljöer förekommer tillsammans är dock viktiga för en rad organismer, främst
insekter.
Flora och fauna
Moss- och lavfloran på lövträdstammarna är något utarmad till följd av parkernas läge intill ganska hårt trafikerade
vägar. Trots detta har den rödlistade grå skärelaven Schismatomma decolorans noterats på ”Aurora-eken”.
Betydande förekomst av flyghål i de grova träden vittnar om att parkmiljöerna sannolikt hyser en rik insektsfauna.
I parken intill Skutbosjön har enligt Floraväktarprojektet Östergötland den rödlistade revsugan noterats, och vid
Skutbosjöns stränder har enligt samma källa det likaledes rödlistade kasgräset hittats. Vad gäller revsugan så
överensstämmer inte koordinater och lokaluppgift i källmaterialet varför exakt läge är något osäkert.
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör förbli en park rik på gamla träd, buskage (gärna av inhemska buskar) och med omväxlande öppna ytor
och trädklädda miljöer.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Ingrepp som omformar området från park till något annat undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området sköts även fortsättningsvis som park. Tillgången på död ved bör på sikt öka. Döda stående eller
omkullfallna träd lämnas eller flyttas till ställen där de inte ställer till skada eller är i vägen.
Naturvärdesbedömning
De båda parkytorna skapar tillsammans med skogen vid Ekbacken ett stort och varierat lövskogsområde med såväl
öppna som slutna miljöer. Detta är värdefullt för en rad olika organismer. Det tätortsnära läget gör att
tillgängligheten är stor, något som också bidrar till områdets betydelse.
88
9519-18 Malviken
Klass 3
Ek. karta 095 19, 095 29
Tidigare dokumentation
ÄH 130 (III)
Beskrivning
Vid Malviken, som är en vik i Bönnerns södra del, ligger en varierad hagmark. Hagens södra del är kuperad och har
bitvis berghällar och stora block. Stora delar har ett trädskikt av björk, asp, ek, klibbal, gran och tall. I buskskiktet
finns enar och hassel. Några öppna partier har tidigare varit åkermark. Vid stranden i norr utbreder sig en större
strandäng. Hagen är ganska svagt betad av nötkreatur.
Flora och fauna
I hagens högre, kuperade delar är vegetationstypen i ljusare partier huvudsakligen rödvenäng, men kring berghällar
och i torra backar finns också fårsvingeltorräng. I de trädbevuxna delarna är vegetationen präglad av beskuggning.
Det svaga betestrycket har lett till uppslag av björksly och örnbräken, och i den gamla åkermarken växer tuvtåtel.
Av hävdgynnade arter finner man ändå backsmörblomma, knägräs, nattviol, ängsvädd, darrgräs och ormrot.
Rödklint och stor blåklocka växer också här.
Strandängen i norr är av fräkentyp, och arter som påträffas i de små någorlunda välbetade partierna är brunven,
trådtåg, vattenmåra, hästsvans, strandklo och kärrviol.
Skydd
Strandskyddet vid Bönnern omfattar 100 m på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Hagen bör i framtiden vara väl betad, och de kuperade delarna bör ha ett glest trädskikt av främst äldre lövträd och
tallar. Man bör eftersträva ett mer varierat buskskikt, gärna med inslag av blommande buskar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder undviks, liksom exploateringsföretag av olika slag. Avverkning av
grova träd och borttagande av död ved får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagen betas med nötkreatur och betestrycket höjs så att igenväxningen hejdas. Granar samt yngre lövträd och tallar
gallras bort för att åstadkomma ett glesare trädskikt.
Naturvärdesbedömning
Området är en vacker och omväxlande hagmark med en stor strandäng och en tämligen rik flora av hävdgynnade
växter.
89
9526-01 Väster om Holmsjön Klass 3
Ek. karta 095 26
Tidigare dokumentation
SVS 2606
Beskrivning
Väster om Holmsjön finns en blandsumpskog med gran, björk, klibbal och tall. I söder finns en brant med gamla
granar och tallar. Skogen har varit orörd länge och en del död ved finns.
Flora och fauna
I området finns den sällsynta kornknutmossan Odontoschisma denudatum. Dessutom förekommer källpraktmossa
Pseudobryum cinclidioides, kattfotslav Arthonia leucopellaea, vinfläck Arthonia vinosa, skriftlav Graphis scripta
och gammelgranslav Lecanactis abietina.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bevaras orörd och bör på sikt ha ett rikt inslag av gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag
undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop.
90
9526-02 Holmsjön
Klass 3
Ek. karta 095 26
Tidigare dokumentation
VMI 9F2G02 (III)
Beskrivning
Objektet består till största delen av Holmsjön men innefattar även mindre intilliggande ytor med topogena kärr. En
del av sjöstranden är bevuxen med lövskog men i övrigt är våtmarken öppen. En svag generell påverkan märks från
vattenreglering och bitvis ger även anslutande diken en svag lokal påverkan.
Flora och fauna
Viss förekomst av flytbladsvegetation finns i sjön. Kärren är av mjuk- eller fastmattetyp. Starr och gräsdominerade
partier finns liksom ytor med vassvegetation.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Strandskydd gäller i delar av området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
91
9526-03 Gärdet
Klass 3
Ek. karta 095 26
Tidigare dokumentation
ÄH 91 (III)
Beskrivning
Denna gräsmark är belägen i kommunens allra västligaste del. Hagen sluttar svagt mot norr och är glest bevuxen
med unga till medelålders björkar. Även buskskiktet är glest och består av enstaka enar och nyponbuskar. Hagen
betas av nötdjur och betestrycket är måttligt.
Flora och fauna
Vegetationen består till största delen av friskäng där rödven är det dominerande inslaget. Intill stenar i över delen av
sluttningen där marken är torrare är vegetationen mer hedartad. Förekommande gräsmarksarter är bland annat stagg,
ängsvädd, gökärt, kattfot, jungfrulin och prästkrage. I skuggiga partier börjar även blåsippor att vandra ut. I ängsoch hagmarksinventeringen anges även fynd av backsmörblomma i området.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Den redovisade ytan bör vara en hävdad hagmark med naturlig gräsmarksvegetation. På sikt bör området även hysa
brynmiljöer, gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området hävdas även fortsättningsvis, helst genom nötdjursbete. Hävd genom slåtter är också ett lämpligt alternativ.
Vid behov glesas trädskiktet ut. Död ved lämnas i hagen. Uppkomst av blommande och bärande buskar som nypon
och hagtorn gynnas främst i brynzoner mot omgivande mark.
Naturvärdesbedömning
Hagmarken vid Gärdet bidrar med sin rika gräsmarksflora till landskapets mångformighet.
92
9526-04 Skansberget
Klass 3
Ek. karta 095 26
Tidigare dokumentation
SVS 2607
Beskrivning
Skansberget i Solberga har en fornborg på toppen. På berget växer tall och i de starkt blockiga sluttningarna finns
gamla, tickbevuxna aspar. Här finns också en hel del död ved, främst av asp och gran.
Flora och fauna
I området växer rikligt med fällmossa Antitrichia curtipendula.
Skydd
Fornborgen på Skansberget är skyddad enligt kulturminneslagen.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bevaras orörd och bör på sikt ha ett rikt inslag av gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag
undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop.
93
9526-05 Kosebacken
Klass 2
Ek. karta 095 26, 095 36
Tidigare dokumentation
ÄH 90 (III)
Beskrivning
Öster om Solberga, vid Bagghornsgärdet och Kosebacken, ligger två medelstora hagar och en liten före detta hage.
Den obetade delen är belägen i väster och denna visar tecken på att ha varit ohävdad en längre tid. Från kanterna
vandrar sly och örnbräken in och sluter hagen.
De två större hagarna i öster är desto mer intressanta. Områdena är mycket hårt betade av nötdjur och till och
med träjonet betas ner. I buskskiktet hittar man enbuskar och nypon, i övrigt är här öppet. Marken är starkt till
måttligt kuperad och hällar går i dagen på flera platser. Här finns också rikligt med block. Till stor del omges dessa
två hagar av unga tallplanteringar och djuren betar även inne i dessa. I anslutning till hagarna finns också några
mindre, före detta åkrar. Området betades tidigare av häst och får.
Flora och fauna
Stora arealer täcks av rödvenhedar men fläckvis finns också fårsvingeltorrängar och hällmarkstorrängar. Betet är
stundom så hårt att det är svårt att identifiera arterna i fältskiktet. Här växer dock ljung, jungfrulin, stagg och
spåtistel. Tidigare har man noterat knägräs, kattfot och ögontröst. Svampfloran är dock betydligt mer intressant.
Flera typiska ängs- och hagmarkssvampar påträffades i de två östra hagarna – ängsfingersvamp Clavulinopsis
corniculata, ängsvaxskivling Hygrocybe pratensis, vit vaxskivling H. virginea, blodvaxskivling H. coccinea, gul
vaxskivling H. chlorophana, grå vaxskivling H. irrigata samt de två rödlistade scharlakansvaxskivling H. punicea
och trådvaxskivling H. intermedia. Ytterligare en ovanlig svamp växer här, nämligen purpurbrun jordtunga
Geoglossum atropurpureum.
I den lilla ohävdade delen i väster växer ängshavre och tidigare har man där noterat kattfot, backsmörblomma,
darrgräs och ängsvädd.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör bevaras och skötas som en naturlig fodermark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd genom bete eller slåtter är nödvändigt. Bete ska helst ske med hjälp av nötkreatur. För närvarande är
betet något för hårt, men det är lämpligt att variera hävdens intensitet mellan åren. På längre sikt ska omgivande
tallskog glesas ut eller avlägsnas och marken överföras till naturlig fodermark. Enstaka träd och buskar kan lämnas i
området att utvecklas fritt och åldras.
Den västra ohävdade delen ska restaureras och hävdas genom bete eller slåtter.
Naturvärdesbedömning
Området består av välutvecklade och intressanta vegetationstyper hemmahörande i naturliga fodermarker. I området
finns tämligen stora arealer av denna naturtyp. Floran har visat sig intressant och skyddsvärd med tre rödlistade
svamparter. Betydelsen för landskapsbilden är stor.
94
9526-06 Röjan
Klass 3
Ek. karta 095 26
Tidigare dokumentation
ÄH 92 (III); BG B810
Beskrivning
I ängs- och hagmarksinventeringen redovisas två ytor från Röjan. Den nordligaste (A) utgörs av en relativt öppen
hagmark med en stor ek. Denna hagmark anges som artrik och en rad gräsmarksarter redovisas härifrån. Idag (1998)
betas marken av får, är relativt kraftigt kvävepåverkad och endast fragment av gräsmarksflora finns kvar.
Hagen i söder (B) är också öppen med ett glest buskskikt av främst en. Betestrycket är måttligt. Större delen av
denna hage är opåverkad av kväve.
Under kommande år har markägaren för avsikt att stängsla in större arealer skog på angränsande markavsnitt och
även lägga dessa under bete.
Flora och fauna
I den norra ytan har mycket av den naturliga gräsmarksfloran ersatts av arter som gynnas av höga kvävehalter,
nässlor och liknande. I söder finns däremot en hel del hävdgynnade kärlväxter såsom jungfrulin, prästkrage och
ängsvädd.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Den sydligaste ytan bör vara betad hagmark med naturlig gräsmarksvegetation. På sikt bör denna yta även hysa
brynmiljöer, gamla träd och död ved. Den nordligaste ytan bör vara en betad, örtrik hagmark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Ytorna betas även fortsättningsvis, helst av nötdjur. Uppkomst av blommande och bärande buskar som nypon och
hagtorn gynnas främst i brynzoner mot omgivande mark.
Naturvärdesbedömning
Markerna vid Röjan ingår i ett hävdat, småskaligt odlingslandskap där gräsmarksvärden främst är knutna till den
sydligaste av de redovisade ytorna.
95
9527-01 Lugnet, Borggård
Klass 3
Ek. karta 095 27
Tidigare dokumentation
ÄH 96 (III)
Beskrivning
Söder om Borggård ligger denna hage som har partier med ogödslad naturbetesmark förutom andra gödslade
partier. Delar av hagen är bevuxna med sly och ungträd av asp, björk och klibbal. Vid åkerkanten i öster står en ridå
med större aspar, björkar och ekar. Hagen är tämligen svagt hävdad av nötkreatur.
Flora och fauna
Hagen domineras av rödvenäng men det finns också fårsvingeltorräng och fin torr rödvenhed med stora mattor av
kattfot. Av övriga arter kan nämnas jungfrulin, ängsvädd, knägräs och svinrot.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Hagen bör i framtiden vara väl hävdad och bitvis ha ett glest trädskikt av främst äldre lövträd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder undviks. Avverkning av grova träd och borttagande av död ved får
inte ske. Inte heller exploateringsföretag av olika slag.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagen behöver betas något hårdare, helst med nötkreatur. Sly och ungträd röjs bort.
Naturvärdesbedömning
Hagen har en ganska typisk vegetation för ogödslad betesmark, om än delvis något trivialiserad.
96
9527-03 Hällestadsån
Klass 2
Ek. karta 095 27
Tidigare dokumentation
VMI 9F2H01 (I); SVS 2608; FL 21A, 21B, 21C, 57A; FOF EAK579, EAK84, EAK85, EAD9
Beskrivning
Objektet består av Hällestadsån och en del öppna mader intill samt öppna ytor med hög vassvegetation. Själva ån
flyter genom ett mestadels öppet jordbrukslandskap. Svag lokal påverkan från dikning märks här och var.
Söder om Jogestorpegölen finns på en mindre höjd en äldre grandominerad skog med stort inslag av grov asp och
gamla ekar. Asparna är murkna och börjar få bohål. Ekarna är viktiga framtidsträd för olika arter knutna till ek.
Flora och fauna
Åstranden kantas ställvis av vassvegetation men här finns också ytor med blottad mineraljord som då och då
översvämmas. I denna typ av miljöer växer den rödlistade strandbräsman som påträffats på tre olika lokaler vid
Borggård och Hällestad. Ställvis finns på strandbrinkarna även torra partier och på ett sådant i närheten av Hällestad
har den likaledes rödlistade färgginsten noterats.
Nämnas bör också att utter i mitten av 1980-talet har setts vid Borggårds bruk.
Kunskapsbehov
Det biologiska innehållet i Hällestadsån bör inventeras.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Strandskydd gäller i större delen av området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Skogsavsnitt på frisk mark bör på sikt vara rika på
åldriga träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Utsläpp av
närsalter till ån begränsas. Gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet
undviks. Undantaget är dock föreslagna skötselåtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
På höjden söder om Jogestorpsgölen sparas lövträden och ekarna frihuggs. Det finns dessutom fler ekar i
omgivningen, bl.a. väster om den före detta järnvägen, som det är angeläget att hugga fram. Lövträd och grova tallar
som dör lämnas kvar. För våtmarksmiljöerna föreslås ingen aktiv skötsel.
Naturvärdesbedömning
Området intill Hällestadsån är med sina strandbrinkar, åmiljöer, rödlistade arter och nyckelbiotoper ett värdefullt
naturområde. Objektet bedömdes hålla högsta naturvärdesklass i våtmarksinventeringen. Referensramen var här
regionens våtmarker. Sett i ett större perspektiv där kommunens samtliga naturvårdsobjekt bildar referensram blir
bedömningen något annorlunda.
97
9527-04 Borggård
Klass 4
Ek. karta 095 27
Tidigare dokumentation
ÄH 93 (IV)
Beskrivning
Denna yta utgör endast en mindre del av ett mycket vidsträckt beteslandskap som till största delen består av äldre
åkermark där vegetationen är tydligt kvävepåverkad. I det redovisade området finns ett glest buskskikt av en men
även enstaka nyponbuskar. Träd saknas till största delen. Betande nötdjur upprätthåller ett relativt högt betestryck.
Flora och fauna
Inom området finns såväl fuktiga som friska och torra marker. Fläckvis märks en viss kvävepåverkan. I fuktiga
delar hittar man flera olika starrarter medan friska och torra partier hyser arter som knägräs, ängsskallra, ängsvädd,
ljung och svinrot.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Den redovisade ytan bör vara en hävdad hagmark med naturlig gräsmarksvegetation och brynmiljöer.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området hävdas även fortsättningsvis bäst genom nötdjursbete. Hävd genom slåtter kan, om tillgången på betesdjur
i framtiden minskar, vara ett lämpligt alternativ. I buskskiktet gynnas blommande och bärande buskar som nypon
och hagtorn på bekostnad av enbuskar.
Naturvärdesbedömning
Den redovisade hagen utgör ett förhållandevis artrikt komplement till övriga, till största delen kvävepåverkade,
betesmarker i området.
98
9527-06 Finskartorpet
Klass 2
Ek. karta 095 27
Tidigare dokumentation
N52 (II); NVI 54 (III); FOF EAK170
Beskrivning
I skydd av den förkastningsbrant som bildar nordlig gräns för Hällestadsslätten påträffas invid Finskartorpet en grå,
kambrisk sandsten i fast klyft. Området är bevuxet med en barrdominerad skog som i vissa partier har avverkats. I
öster och söder gränsar området till öppen odlingsmark.
Platsen används som exkursionslokal av Finspångs skolor.
Flora och fauna
Jordmånen i området är fattig och vegetationen typisk för magra skogar. Kruståtel och blåbär dominerar på torr
mark medan lingon och renlavar Cladonia blir vanligare i torra eller skarpa situationer. Enligt länsstyrelsens floraoch faunaregister har i objektet även den rödlistade rylen noterats. Denna notering är dock från 1976 och det är
tveksamt om arten fortfarande finns i området.
Skydd
Området saknar skydd.
Bevarande av naturvärdet
Förekomsten av kambrisk sandsten vid Finskartorpet bör även i framtiden finnas kvar i opåverkat skick.
Åtgärder som skadar naturvärdet
All täktverksamhet, bebyggelse eller andra exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom
åtgärder som försvårar tillgängligheten för skolor och allmänhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området lämnas utan skötselåtgärder.
Naturvärdesbedömning
I länet finns, utanför Östgötaslätten, mycket få spår efter kambrosilurtidens bergarter. På några få platser intill
förkastningar har dock kambrisk sandsten bevarats till våra dagar. Området vid Finskartorpet är i det perspektivet
värdefullt.
99
9527-07 Sonstorp norra
Klass 1
Ek. karta 095 27
Tidigare dokumentation
N7 (II); NVI 55 (II, III); BG 5550 (I); Holmbring & Tyrberg 1977 (0); SVS 2701–2702; FOF EAF151
Beskrivning
Sonstorpsåsen är benämningen på en mycket lång åssträckning som löper mellan sjön Avern i norr och sjön Dovern
i söder. Åsen består av isälvsmaterial av varierande storlek och mäktighet. Bitvis är åsryggen markerad men även
flackare partier finns. Vid Sonstorp skär Emmaån genom grusavlagringen i ett meandrande lopp vilket ger området
ett säreget utseende. Korsån kallas denna 1 km långa sträcka mellan Sonstorps kraftstation och utloppet i
Hälletadsån. I dess norra del finns en djup åravin men längre söderut blir ravinen mindre uttalad och här kan man
istället iaktta flera äldre erosionsplan, terrassbildningar, korvsjöar och meanderbågar. Erosionen var fram till
sänkningen av Hällestadsån 1926 måttlig men tilltog därefter. Idag är strandbrinkarna i högsta grad geomorfologiskt
aktiva och främst under vårar med rikligt vårflöde är de pågående erosionsprocesserna iögonfallande.
Ån uttnyttjas i dag som kanotled.
En stor del av åravinen är bevuxen med lövskog där främst al, alm, ask, lönn, klibbal och ek bildar trädskikt. Här
och var finns dessutom ett tätt buskskikt som främst utgörs av hassel och hägg. Närmast ån är träden oftast unga
medan de delar som legat torrlagda en längre tid hyser en hel del äldre träd, främst ek. Ställvis kan man även hitta
källpåverkade miljöer. I dessa delar finns även äldre betesmarker som idag inte hävdas. Längst ner i sydväst intill
åns utflöde i Hällestadsån finns också igenvuxen fotbollsplan. Här hittar man grova, ihåliga ekar, hasselbuketter,
lindar och aspar. Området är rikt på död ved från flera olika lövträd.
Längs vägen mot herrgården finns en allé som i norra delen främst består av äldre ädellövträd som lind, lönn, ask
och alm. Även runt själva herrgården finns gamla ädellövträd. Död ved saknas dock. I södra delen av området består
allén av relativt unga träd.
En stor del av objektet mellan landsvägen och ån består i övrigt av åkermark.
Flora och fauna
Områdets biologiska kvaliteter är, vad gäller landmiljöerna, knutna till äldre ädellövträd såväl i allén som i
skogsmark samt till de eroderade strandbrinkarna intill Emmaån. På ädellövträden i allén hittar man välutvecklade
lavsamhällen som domineras av dagglavar, rosettlavar, kranslavar, vägglavar och brosklavar (släktena Physconia,
Physcia, Phaeophyscia, Xanthoria och Ramalina). Samtliga dessa trivs i exponerade lägen men missgynnas av
luftburna föroreningar. På äldre träd i ådalgångens södra delar har man noterat arter som fällmossa Antitrichia
curtipendula, vinfläck Arthonia vinosa och grå vårtlav Acrocordia gemmata. Här växer även svampen rutskinn
Xylobolus frustulatus på död ekved. Även längre upp i norr finns en intressant kryptogamflora. På en äldre ek växer
till exempel rikligt med den rödlistade bruna nållaven Chaenotheca phaeocephala. Här har även lönnlav Bacidia
rubella noterats. I dessa delar i källpåverkade avsnitt trivs dessutom gullpudra.
Häckning av den rödlistade kungsfiskaren har tidigare noterats i området. De sandiga strandbrinkarna utgör
mycket goda bomiljöer för kungsfiskaren. Dessutom kan nämnas att en ung strömstare sågs i området sommaren
1998. Sannolikt har vattendragen höga biologiska kvaliteter.
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Åmiljön och de geologiska processer som försiggår i åns närhet bör lämnas ostörda. Området bör även
fortsättningsvis vara rikt på gamla grova lövträd (såväl i allén som i ådalgångens lövskogar). Mängden död ved bör
på sikt ökas. I övrigt bör odlingsmarkerna i objektet även fortsättningsvis hållas i hävd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
All täktverksamhet samt exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogliga ingrepp i
ådalgången. Skogsplantering av öppen kulturmark skulle på ett mycket negativt sätt förändra upplevelsen av
åsbildningen och dessutom innebära stor negativ inverkan på lövskogsvärdena i ådalgången. Samtliga ingrepp som
ändrar vattenföring eller vattenkvalitet i ån undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Öppna odlingsmarker brukas även fortsättningsvis. Trädskiktet i ådalgången tillåts att bli gammalt. Åldriga träd som
dör och bildar död ved lämnas i allén i så stor utsträckning som möjligt med hänsyn till trafiksäkerhet etc.
Naturvärdesbedömning
100
Området vid Sonstorp representerar ett opåverkat och ur länsperspektiv mycket värdefullt geologiskt objekt och
bedöms därför hysa mycket höga naturvärden. Förekomst av flera rödlistade arter visar att här även finns höga
biologiska kvaliteter. Delar av området har redovisats som nyckelbiotop.
101
9527-08 Sonstorp södra
Klass 2
Ek. karta 095 27
Tidigare dokumentation
N8 (III); BG 5550 (I)
Beskrivning
Objektet består av en mycket markerad del av Sonstorpsåsen. Isälvsmaterial bildar här en mycket tydlig rygg vilket
skiljer detta område från åsbildningen nor om Sonstorps herrgård.
Åsryggen är bevuxen med en medelålders blandskog som planterades 1909 och beståenr till största delen av tall
med inslag av gran, ek, rönn och björk.
Idrottsklubben har en parkeringsplats i området. Åsen är en i dag outnyttjad vattentäkt.
Flora och fauna
Vegetationen på åsryggen är av mager kruståtel−blåbärstyp. Här och var finns inslag av gräsmarksväxter som
vittnar om ett förflutet som öppen fodermark.
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör även framgent vara en av negativa ingrepp opåverkad åsbildning. Mängden gamla träd och död ved
bör på sikt ökas.
Åtgärder som skadar naturvärdet
All täktverksamhet samt exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom kalavverkning.
Försiktiga gallringar eller röjningar genomföras men det är viktigt att samtliga äldre träd samt död ved i grova
dimensioner lämnas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga skötselåtgärder föreslås.
Naturvärdesbedömning
Området söder om Sonstorp representerar ett av grustäkt opåverkat och i länsperspektiv värdefullt geologiskt objekt
och bedöms därför hysa höga naturvärden.
102
9528-01 Alsumpskog, Fräntorp Klass 3
Ek. karta 095 28
Tidigare dokumentation
SVS 2805
Beskrivning
Området utgörs av en klibbalsumpskog med grova alar på höga socklar. Lite död ved i form av lövträdslågor finns.
Ställvis är det mycket blött. I skogen finns också gott om medelålders granar.
Flora och fauna
På alarna växer stor rostfläck Arthonia spadicea.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som klibbalsumpskog, på sikt utan inslag av gran.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av lövträd och borttagande av död ved får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Granar huggs successivt bort.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop.
103
9528-02 Torekulla kyrka
Klass 2
Ek. karta 095 28
Tidigare dokumentation
N9 (II); NVI 59 (III)
Beskrivning
Torekulla kyrka kallas en grotta som ligger strax söder om Hällestadsån, en knapp kilometer västnordväst om
Rämninge. Den är en så kallad blockgrotta, vilket innebär att den ligger i en anhopning av block som inbördes
fogats samman så att hålrum bildats under och mellan blocken. Blocksamlingen ligger i en glänta som omges av
frisk granskog och blandskog med björk, asp, rönn och tall. Området betas av nötkreatur.
Torekulla kyrka är ett välbesökt utflyktsmål. Parkeringsplats finns anordnad en halv kilometer väster om
Rämninge, och stigen mot grottan går genom betade öppna marker och skogspartier.
Flora och fauna
Runt grottan är fältskiktet av frisk typ med gräs, örter och blåbärsris. Av örter kan nämnas blåsuga, ängsvädd,
ängskovall och blåsippa.
Skydd
Strandskyddet vid Hällestadsån omfattar 100 m på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Grottan bevaras intakt.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Området undantas från exploatering av alla slag.
Skötselåtgärder som behöver göras
För att hålla området öppet bör det betas även i framtiden.
Naturvärdesbedömning
Grottbildningar är mycket sparsamt förekommande i hela Östergötland och speciellt i den norra länsdelen.
Torekulla kyrka är ett mycket fint exempel på blockgrotta, och den har också ett värde för turismen.
104
9528-03 Rämninge jättegrytor Klass 3
Ek. karta 095 28
Tidigare dokumentation
N10 (III); NVI 60 (III)
Beskrivning
Cirka 300 meter väster om Rämninge, strax norr om vägen mot Torekulla kyrka, ligger en serie jättegrytor i en
rundhäll. Fem av grytorna är välutbildade. Deras diameter är runt en halv meter och djupet en halv till en meter.
Några av jättegrytorna är igenväxande. En ung granplantering mellan vägen och rundhällen gör området något
svårtillgängligt. Parkeringsplats finns anordnad ett par hundra meter väster om området.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Jättegrytorna bevaras intakta.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Området undantas från exploatering av alla slag.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Jättegrytor, även mindre, är ovanliga i Finspångs kommun.
105
9528-04 Ekar i Rämninge
Klass 2
Ek. karta 095 28
Tidigare dokumentation
SVS 2804
Beskrivning
Strax väster om Rämninge står tre grova, spärrgreniga ekar. Lövsly börjar växa upp runt två av ekarna.
Flora och fauna
På ekarna växer de rödlistade arterna brun nållav Chaenotheca phaeocephala och gul dropplav Cliostomum
corrugatum.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Ekarnas stammar och kronor måste hållas fria från konkurrerande träd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova ekar och borttagande av död ved får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Sly behöver tas bort runt ekarna.
Naturvärdesbedömning
Ekarna är klassade som nyckelbiotop och hyser minst två rödlistade arter.
106
9528-05 Risekilen
Klass 2
Ek. karta 095 28
Tidigare dokumentation
ÄH 94 (III); VMI 9F2I02 (III); SVS 2802, 2803
Beskrivning
Området vid Risekilen är beläget på fuktiga och våta marker vid sjön Bönnern. Idag (1998) är det endast en
begränsad yta i områdets centrala del som tydligt är betespåverkad.
Längst i nordväst är marken ohävdad och här har älgört tagit över nästan helt. Den östra halvan av objektet är till
stor del belägen på våt mark. Dessa delar är visserligen tillgängliga för betande djur men betespåverkan är liten eller
obefintlig. Den centrala delen utgörs av fuktiga, öppna strandängspartier och små skogsdungar. Denna del betas av
nötdjur och här är betestrycket högt.
I den nordöstra delen finns en igenvuxen hagmarksholme med grova aspar och ganska grova ekar. En del
asplågor förekommer, och några aspar har bohål.
I objektets södra del i nordsluttningen intill Bönnern finns en grandominerad skog med stort inslag av asp. Här
finns en hel del grova lågor av gran och asp. Sluttningen övergår bitvis i rasbranter och här finns gott om mossiga
block och lodytor.
Flora och fauna
Blöta delar domineras av bredkaveldun och vass. Ställvis har även noterats sprängört, fackelblomster, vattenblink
och större bestånd med gul svärdslilja och vattenmärke. I välbetade delar består fältskiktet främst av olika starrarter
och gräs. Spjutmossa Calliergonella cuspidata bildar bottenskikt.
Möjligen är de välhävdade strandängspartierna av betydelse som fågellokal.
I den igenvuxna hagmarksholmen i nordost växer på mossrika block bland annat fällmossa Antitrichia
curtipendula och platt fjädermossa Neckera complanata. På ekar finns här den rödlistade skärelaven Schismatomma
pericleum.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Den redovisade ytan bör även framgent innehålla en betad hagmark med naturlig gräsmarksvegetation, gammal
brantskog och en hydrologiskt intakt våtmark. Den igenvuxna hagmarken i nordost bevaras som en lövskogslund
med gamla träd och gott om död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder. Dikning eller andra åtgärder som påverkar områdets hydrologi skulle också få negativa
konsekvenser. I skogen i branten ned mot Bönnern och i den igenvuxna hagmarken i nordost lämnas grova träd och
död ved.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området betas även fortsättningsvis av nötdjur. Om möjligt bör det område som tydligt påverkas av bete utökas. I
den nordostligaste delen röjs vid behov inträngande gran bort.
Naturvärdesbedömning
Betade strandängsmiljöer är ovanliga i dagens landskap och bör av den anledningen uppmärksammas.
Skogsmiljöerna är redovisade som nyckelbiotoper och i nordost finns dessutom den rödlistade skärelaven.
107
9528-06 Hessmedstorp
Klass 2
Ek. karta 095 28
Tidigare dokumentation
ÄH 123 (III), 124 (IV); VMI 9F2I01 (III); Nilsson & Gezelius 1994; Kageryd 1992 (2-51-1, 2-51-2, 2-51-3)
Beskrivning
Vid Hessmedstorp finns ett vackert och småkuperat odlingslandskap som består av såväl kulturbeten på äldre
åkermark som naturliga gräsmarker. Längst i nordväst finns några mindre ytor belägna på en stenig ås (A).
Trädskiktet här består av tall och björk och marken är till största delen torr. De östra ytorna (B) består av flackare
mark där stora strandängspartier ingår. I kanten av fuktängarna finns även friska partier som betas. Dessa ytor är till
största delen öppna men i kanterna finns en del grova ekar.
I söder finns en mindre yta (C) som utgörs av en mosaik av öppna, något kvävepåverkade partier och mer slutna
dungar där äldre björkar, lindar, aspar, sälgar och mycket grova ekar bildar trädskikt. I dessa dungar finns dessutom
relativt god tillgång på död lövved. Intill dungarna finns små buskage av blommande buskar som hagtorn och
nypon. I södra delen finns intill gräsmarkerna även sydvända slänter med blottad mineraljord där en rad olika
steklar och andra grävande insekter trivs.
Strax norr om Brestorp finns dessutom en mindre yta naturlig gräsmark (D) som legat utan hävd ett antal år. Ytan
saknar i stort sett trädskikt men här och var syns uppslag av lövsly och buskar. En mindre väg har nyligen breddats
genom området och delar av ytan har utnyttjats för täkt.
Hela området utom delobjekt D betas av nötdjur. På friska och torra marker är betestrycket i de flesta fall ganska
högt. I fuktängsavsnitten undviker djuren de blötaste partierna och här finns således stora ytor som inte direkt är
betespåverkade.
Flora och fauna
I torra och friska situationer är rödven, ljung och fårsvingel vanliga. I dessa delar har gräsmarksarter som darrgräs,
kattfot, brudbröd och svinrot noterats. Blötare delar domineras av bredkaveldun och sjöfräken. I dessa delar
förekommer även gul svärdslilja, vattenmärke, hästsvans och andra våtmarksarter. I delobjekt D finns trots ohävd en
rik gräsmarksflora där många arter, t.ex. ängsvädd, tack vare utebliven hävd blommar rikligt. Man skulle kunna
säga att området befinner sig i den så kallade ”älskliga fasen”.
I den sydligaste delen finns grova ekar, förekomst av död ved, blottad mineraljord, brynmiljöer, ohävdade men
blomster- och nektarrika igenväxningsmarker och öppna gräsmarkspartier. Denna del hyser visserligen inte så
många av de kärlväxter som brukar nämnas i samband med naturliga gräsmarker men däremot gör områdets
mosaikartade struktur att här finns förutsättningar för ett mycket rikt insektsliv. Varma dagar kan man se en stor
mängd olika steklar, trollsländor, skalbaggar och dagfjärilar som påfågelöga Inachis io, citronfjäril Gonepteryx
rhamni och silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia virvla runt i markerna. Lavfloran i området rymmer
krävande arter. På en av de grova ekarna har till exempel den rödlistade bruna nållaven Chaenotheca phaeocephala
noterats.
Det är också värt att notera att skrattmås, en art som kraftigt gått tillbaka under de senaste årtiondena, häckar i
sjön Bönnern.
Kunskapsbehov
Områdets insektsfauna bör inventeras.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör vara en småskalig mosaik av öppna och trädklädda miljöer där välhävdade partier med naturlig
gräsmarksvegetation förekommer omväxlande med högörtängar, buskage, grova hagmarksträd, död ved och äldre
skogsdungar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området betas även fortsättningsvis av nötdjur. Trädskiktet i området tillåts att bli gammalt. Död ved lämnas.
Uppkomst av blommande och bärande buskar som nypon och hagtorn gynnas främst i brynzoner mot lövdungar
eller omgivande skogsmark.
108
I delobjekt D krävs återkommande röjningar för att förhindra igenväxning. Dessutom måste någon form av hävd
återupptas. På denna yta skulle sannolikt sen slåtter vara att föredra eftersom detta ger större möjlighet till
bibehållande av en rikt blommande gräsmarksvegetation. Viss förekomst av buskar (ca 10–20% täckning)
accepteras. Blommande och bärande buskar gynnas. Bortröjt sly lämnas i högar att förmultna på ställen i hagen där
de inte är i vägen.
En djuplodande insektsinventering bör genomföras i området och därefter justeras möjligen
skötselrekommendationerna.
Naturvärdesbedömning
Markerna runt Hessmedstorp bjuder på en rad olika biotoper som förekommer i nära anslutning till varandra. Denna
mosaikartade struktur ger upphov till en mycket stor biologisk mångfald vilket gör området mycket värdefullt.
Förekomst av den rödlistade bruna nållaven bidrar till den höga klassningen.
109
9528-08 Brestorp
Klass 2
Ek. karta 095 28
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
Vid Brestorp intill sjön Bönnerns norra strand ligger detta skogsområde. Trädskiktet består främst av en äldre
ekgeneration och en yngre grangeneration. Här och var finns även inslag av tall, asp, björk och klibbal. Området har
tidigare nyttjats som fodermark men idag saknas hagmarkskaraktären nästan helt. Flera av de äldre ekarna har dock
grovt uppsprucken bark och visar tecken på att ha vuxit upp i en öppnare miljö. Död ved, både av gran och ek,
förekommer sparsamt men även grova dimensioner är representerade.
Flora och fauna
Fältskiktet i området är tämligen fattigt på ris. I magrare delar dominerar kruståtel medan rikare avsnitt främst är
bevuxna med örter som blåsippa, gullris, harsyra och liljekonvalj.
På en av de grova ekarna noterades ekticka Phellinus robustus. Generellt verkar svampfloran, såväl ved- som
marklevande arter, vara mycket rik i området.
Troligen är de grova ekarna även värdefulla före insektslivet. I solgläntor kan man t.ex. se den rödlistade
bålgetingen Vespa crabro brumma omkring. Sannolikt är dock miljön i nuläget lite för skuggig för många insekter.
Skydd
Området omfattas av ädellövskogsparagrafen i skogsvårdslagen och i strandnära delar gäller strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden utgöras av en ekdominerad skog rik på gamla träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova träd undviks liksom borttagande av död ved. Exploateringsföretag som tar större ytor i
anspråk skulle kraftigt reducera områdets naturvärden.
Skötselåtgärder som behöver göras
Områdets naturvärden skulle sannolikt öka väsentligt om trädskiktet glesades ut. I första hand bör detta ske genom
plockhuggning av gran. Om möjlighet finns skulle dessutom ett extensivt bete av nötdjur ytterligare förstärka
naturvärdena.
Naturvärdesbedömning
Skogsområdet vid Brestorp bedöms med sitt gamla, ekdominerade trädskikt vara en mycket värdefull miljö för en
rad organismer. Förekomst av den rödlistade bålgetingen stärker den bedömningen. Med en skötsel inriktad på att
glesa ut trädskiktet skulle dess naturvärde på sikt bli ännu högre.
110
9528-09 N Roviken
Klass 2
Ek. karta 095 28
Tidigare dokumentation
Kageryd 1992 (2-52-1); SVS 2801
Beskrivning
Norr om Bönnern finns ett blött klibbalkärr med grova träd där en bäck rinner ut i Roviken. Marken är källpåverkad.
Den dikade bäcken har börjat återta sitt meandrande lopp. Väster om alkärret står ett antal grova till mycket grova,
spärrgreniga ekar, varav en är ihålig.
Flora och fauna
På albaserna hittar man liten vaxlav Dimerella pineti. På de grova ekarna växer de rödlistade arterna brun nållav
Chaenotheca phaeocephala och gul dropplav Cliostomum corrugatum.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Alkärret bevaras orört. Ekarna bör hållas fria från sly och konkurrerande träd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova träd och borttagande av död ved får inte ske. Bäcken får inte rensas. Exploateringsföretag av
olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Några av de grova ekarna behöver frihuggas.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop.
111
9528-10 Ek vid Sörgården i RamstorpKlass 3
Ek. karta 095 28
Tidigare dokumentation
Kageryd 1992 (2-52-3)
Beskrivning
Väster om Sörgården i Ramstorp står en grov, spärrgrenig ek omgiven av yngre lövskog. Ekens omkrets i brösthöjd
är 3,4 meter. Den har flera döda, grova grenar. Några yngre ekar av hagmarkstyp finns i närheten.
Flora och fauna
Eken kan hysa rödlistade arter.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Eken hålls fri från konkurrerande träd och sly.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av ek och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Eken kommer i framtiden att behöva hållas fri från konkurrerande träd och sly. Yngre hagmarksekar i närheten bör
frihuggas.
Naturvärdesbedömning
Den grova eken kan hysa rödlistade arter.
112
9528-11 Väster om Ramstorp Klass 4
Ek. karta 095 28
Tidigare dokumentation
ÄH 125 (IV)
Beskrivning
Ytan väster om Ramstorp består av en sedan länge ohävdad hagmark under igenväxning. Trädskiktet är medelålders
och består av björk och andra lövträd.
Flora och fauna
Såväl friska som fuktiga partier finns inom området och i gläntor som fortfarande är öppna finns hävdgynnade
växter som ängshavre, jungfrulin, ängsvädd och darrgräs kvar. Ett tätnande träd- och buskskikt gör dock att dessa
arter trängs tillbaka.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Ytan bör på sikt vara en glest trädbevuxen hagmark med naturlig gräsmarksvegetation, brynmiljöer, äldre träd och
död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Träd- och buskskikt måste inom en snar framtid glesas ut avsevärt och därefter måste området läggas under bete.
Betande djur vistas på angränsande marker så vissa förutsättningar för restaurering finns.
Naturvärdesbedömning
Ytan vid Ramstorp har fortfarande vissa fragment av naturlig gräsmarksvegetation och vissa förutsättningar att
restaurera området finns. Närheten till andra viktiga gräsmarker vid Hessmedtorp och Brestorp förstärker värdet.
113
9528-12 Hagmark Fräntorp
Klass 3
Ek. karta 095 28
Tidigare dokumentation
Länsstyrelsens åtgärdsplan kundnr E4003
Beskrivning
Hagmarken betas av nötkreatur och hästar och är i ringa grad påverkad av gödsling. Mindre områden är svagt
påverkade, troligen p g a att de har varit åker en gång i tiden. Närmast gården står en grov, spärrgrenig ek som är en
viktig livsmiljö för insekter och lavar. Hela hagmarken är rik på aspar varav en del är grova och ihåliga.
Flora och fauna
Den större södra delen (A) har en till övervägande del naturlig vegetation, med betydande inslag av hävdgynnade
arter som t ex kattfot, blåsuga, jungfrulin och stagg. Även den norra delen (B) har betydande inslag av hävdgynnade
arter som t ex stor blåklocka, ängsvädd, prästkrage, smörboll, svinrot och revfibbla.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Ytan bör på sikt vara en glest trädbevuxen hagmark med naturlig gräsmarksvegetation, brynmiljöer, äldre träd och
död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Det är viktigt med ett högt betestryck. Där det går kan man hjälpa till med en betesputs. Annars gäller det att släppa
djuren tidigt på betet så att gräset inte förväxer sig och blir osmakligt. Försök att dela in i mindre fållor för att styra
djuren till de ytor som hyser en betesgynnad flora. Håll bort sly och unga barrträd, så att mycket ljus når ner till
markvegetationen.
Naturvärdesbedömning
Hagen hyser många hävdgynnade arter och är i dag välbetad. Stora spärrgreniga ekar kan hysa flera rödlistade arter.
Närheten till andra viktiga gräsmarker vid Hessmedtorp och Brestorp förstärker värdet.
114
9529-01 Söder om Ramstorp
Klass 3
Ek. karta 095 29
Tidigare dokumentation
SVS 2911
Beskrivning
Vid Bönnern, söder om Ramstorp, finns en bergknalle med senvuxna tallar och ekar på toppen samt grova aspar i
och nedanför sluttningarna. En del av asparna har bohål. Död ved i form av lågor finns. Runt bergknallen finns ett
större område med ganska grov asp och ek på gammal betesmark.
Flora och fauna
Markfloran är lundartad. På lodytor växer fällmossa Antitrichia curtipendula.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som ett lövdominerat landskap och bör på sikt ha ett rikt inslag av gamla träd och död ved. Det är
positivt om betet återupptas i området.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova lövträd och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Granar behöver fällas för att på sikt bevara områdets lövdominans.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop.
115
9529-02 Bysjön
Klass 3
Ek. karta 095 28, 095 29
Tidigare dokumentation
SVS 2910, 2912
Beskrivning
På Bysjöns södra strand växer en fin strandskog dominerad av klibbal och björk. Det finns gott om högstubbar och
lågor av båda trädslagen. Runt Aspnäs och i västra delen finns många grova aspar, varav flera med bohål. I väster
växer även lönn. Centralt finns ett blött alkärr.
I en nordsluttning vid Aspnäs växer björk, asp och en del gamla sälgar. Här finns rikligt med gammal hassel och
gott om död ved. Dessutom finns inslag av lönn. I ett surdråg växer gammal klibbal.
Flora och fauna
I strandskogen växer bland annat tibast. På den döda veden finns gott om vedsvampar. Vid Aspnäs växer
springkorn. På hassel finns rikligt med skriftlav Graphis scripta. Dessutom förekommer stubbspretmossa
Herzogiella seligeri och kantarellmussling Plicaturopsis crispa i området.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som lövnaturskog med rikt inslag av gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
På sikt kan gran behöva gallras ut.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop.
116
9529-03 Ramstorp
Klass 3
Ek. karta 095 29
Tidigare dokumentation
SVS 2909; Anonym 1995c
Beskrivning
Strax söder om Ramstorp finns en före detta hagmark som nu är en blandlövskog med stort inslag av ädla lövträd,
främst lönn men även alm och ek. Dessutom finns gott om grova aspar och björkar. Inslaget av död ved, främst i
form av lågor, är stort. I östra kanten av området rinner en bäck. Längs denna växer grova klibbalar, varav en del
med styltrötter. I hela området växer många grova hasselbuketter med en hel del döda stammar i. Enstaka grova
granar finns i området och viss granföryngring sker.
Flora och fauna
I området förekommer bland annat skriftlav Graphis scripta, sotlav Cyphelium inquinans, fällmossa Antitrichia
curtipendula och trubbfjädermossa Homalia trichomanoides. Markfloran är lundartad med bl.a. trolldruva. På den
döda veden finns gott om vedsvampar.
Skydd
Området är skyddat genom naturvårdsavtal fram till år 2044. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en blandlövskog med ett rikt inslag av gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova lövträd och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Områdets granar huggs bort. Viss gallring, luckhuggning och röjning av underskiktet kan ske i den mån det är
förenligt med naturvårdsavtalet.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop och utgörs av lövskog med gott om grova träd och död ved.
117
9529-04 Ropudden
Klass 4
Ek. karta 095 29
Tidigare dokumentation
SVS 2908
Beskrivning
På Ropudden, i Blekens västra del, finns en stor, före detta hagmark som har vuxit igen med björk och asp. I
buskskiktet finns gott om hassel. I äldre hasselbuketter finns död ved, men i övrigt är inslaget av död ved litet och
utgörs av enstaka björkhögstubbar.
Flora och fauna
Inga uppgifter.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som ett lövdominerat landskap och bör på sikt ha ett rikt inslag av gamla träd och död ved. Den
östra delen av lövskogen kan med fördel lämnas till fri utveckling.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova lövträd och gamla hasselbuketter samt borttagande av död ved får inte ske.
Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som objekt med naturvärden i nyckelbiotopsinventeringen.
118
9529-05 Lindersnäs
Klass 2
Ek. karta 095 29
Tidigare dokumentation
MoDo 651149 SO 2676, 2778, 2877
Beskrivning
Objektet är beläget på en landtunga mellan sjöarna Kalven och Bleken. Merparten av området utgörs av
igenväxande hagmarker eller lövängar. I den södra delen dominerar ek och asp trädskiktet medan lind och björk
förekommer som inslag. Ekarna och asparna är ofta medelgrova till grova. I väster finns en före detta åker som
lämpligen tillåts växa igen för att ytterligare öka arealen lövskog.
Lite längre åt nordost finns andra typer av mer eller mindre igenvuxna odlingsmarker. Här finns en mindre,
relativt öppen, inäga, en med björk igenvuxen före detta åkermark samt en igenvuxen ekhage med ett antal grova
ekar.
Längst i norr mot sjön Kalven växer en lövrik blandskog där asp och olika barrträd bildar trädskikt. Flera av
träden är gamla. Exempel på grova aspar samt någon grov ek finns också. Beståndet är tämligen rikt på död ved,
främst asplågor.
Flora och fauna
Fältskiktsfloran är bitvis av rikare slag. Blåsippa förekommer i beståndet här och var. I den södra delen noterades
dessutom skavfräken, en mindre allmän art som trivs på sandiga jordar, gärna med rörligt markvatten. Också den
epifytiska lavfloran i området är intressant. På de grova ekarna i områdets östra del växer den rödlistade skärelaven
Schismatomma pericleum.
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd. Dessutom omfattas vissa delar av ädellövskogsparagraferna i
skogsvårdslagen.
Bevarande av naturvärdet
Området bör domineras av lövskog där såväl öppnare som mer slutna skogsmiljöer ingår. Trädskiktet bör vara rikt
på grova träd och död ved i grova dimensioner. Mindre, öppna ytor bör också finnas.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
I de igenväxande odlingsmarkerna som domineras av lövträd plockas med ca 10 års intervall alla granar ut. Det är
viktigt att granarna inte får växa upp i lövträdens kronor. Äldre åkermark tillåts växa igen med lövträd men även här
plockas gran vid behov ut. I nordost finns dock en öppen inäga som även fortsättningsvis hålls öppen.
De grova ekarna i områdets nordöstra del frihuggs med en fem meters fri radie kring kronan. I övrigt lämnas alla
gamla lövträd så att beståndet på sikt får ett gammalt, lövdominerat trädskikt.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop och hyser dessutom en rödlistad art.
119
9529-06 Nordsluttning BarnhällenKlass 3
Ek. karta 095 29
Tidigare dokumentation
MoDo 651149 NO 2283
Beskrivning
Objektet består av en grov, barrblandad skog i en skuggig nordsluttning. Trädskiktet är gammalt och består av gran,
asp och enstaka grova sälgar. Hasselinslag finns liksom gott om död lövved.
Flora och fauna
På ved noterades långfliksmossa Nowellia curvifolia, en art som är relativt allmän i de regnrika västkustlandskapen
men som är mindre vanlig i östra Sverige.
Skydd
Området saknar skydd.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
120
9529-07 Näset
Klass 2
Ek. karta 095 29
Tidigare dokumentation
N16 (III); NVI 63 (III); SVS 2907
Beskrivning
Området utgörs av en aspdominerad skog med stort inslag av äldre lindar. Många av asparna är gamla och grova
och det finns gott om död ved i form av asplågor och högstubbar. I trädskiktet förekommer dessutom björk, ek och
gran, och särskilt längs stranden står grova klibbalar. I buskskiktet finns relativt gott om äldre hasselbuskar.
Området har tidigare ingått i en provyta inom projektet Svensk häckfågeltaxering. Provytan inventerades senast
1979–80, och området är inte längre aktuellt i detta sammanhang.
Flora och fauna
De grova asparna har en värdefull moss- och lavflora med bland annat grynig filtlav Peltigera collina, luddlav
Nephroma resupinatum, fällmossa Antitrichia curtipendula, vinfläck Arthonia vinosa, gulnål Chaenotheca
brachypoda, skriftlav Graphis scripta och den rödlistade asphättemossan Orthotrichum gymnostomum. I
nyckelbiotopsinventeringen anges även trolig förekomst av den rödlistade arten liten punktlav Acrocordia cavata.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör bevaras som en lövdominerad skog med ett rikt inslag av gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova träd och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inträngande gran röjs bort, speciellt i områdets östra del. Områdets naturvärden kan förstärkas genom att lövträd
gynnas även i den angränsande granskogen.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop och innehåller minst en rödlistad art.
121
9529-08 Bårsjöskogen
Klass 2
Ek. karta 095 29
Tidigare dokumentation
N17 (II); SVS 2901–2906; FOF EAH116
Beskrivning
Väster om Lotorp i skogslandskapet väster om Bårsjön finns ett antal äldre barrskogsbestånd med mellanliggande
ungskogar och hyggen. De redovisade ytorna har på frisk mark ett trädskikt som domineras av gran eller tall medan
trädskiktet i fuktigare partier nästan enbart består av tall. Inslaget av lövträd är litet men längst i söder finns ett visst
inslag av asp och andra lövträd. Många av träden, både löv- och barrträd, är gamla och tallarna har ofta bedömts
vara uppåt 200 år. Död ved förekommer tämligen frekvent och i många fall finns dessutom både lågor och torrakor i
grova dimensioner.
Omgivningarna är relativt kuperade och domineras över stora ytor av brukade barrskogar. I svackor finns ofta
större eller mindre våtmarker eller småsjöar och i söder ligger sjön Bleken.
I den sydligaste ytan finns en gammal fornborg.
Flora och fauna
Blåbär och andra ris samt olika skogsmossor bildar fält- och bottenskikt. Här finns också barrskogsväxter som
knärot, björkpyrola och linnea. Strax söder om Bårsjön, kring ett äldre gruvhål, har enligt äldre uppgifter i
länsstyrelsens flora- och faunaregister purpurknipprot noterats. Det är dock tveksamt om denna art idag finns i
området. Områdets kryptogamflora är intressant. Blocken är i skuggiga situationer bevuxna med skuggblåslav
Hypogymnia vittata och på tall växer dess släkting grynig blåslav Hypogymnia farinacea. samt talltagel Bryoria
fremontii. På granarna hittar man gammelgranslav Lecanactis abietina, kattfotslav Arthonia leucopellaea och den
mer krävande garnlaven Alectoria sarmentosa. Rikedomen på död ved gör också att den vedknutna svampfloran
bjuder på flera krävande arter. På tallar är talltickan Phellinus pini noterad och på tallved blodticka Gloeoporus
taxicola. Även den rödlistade ulltickan Phellinus ferrugineofuscus förekommer i området men denna art växer på
granlågor.
Skydd
Fornborgen är skyddad enligt fornminneslagen. Delar av området omfattas dessutom av strandskydd.
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör även fortsättningsvis vara en åldrig barrdominerad skog. Mängden mycket gamla träd och död ved bör
på sikt öka. Samtliga våtmarker bör lämnas orörda och hydrologiskt intakta.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av skogsbruksåtgärder som gallring, röjning, dikning eller avverkning undviks liksom
exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området lämnas utan skötselåtgärder. På lång sikt bör man sträva efter att knyta ihop de redovisade ytorna till ett
större sammanhängande barrskogsområde med åldrigt trädskikt och rik förekomst av död ved.
Naturvärdesbedömning
Barrskogsbestånd med äldre träd och förekomst av grov ved är, trots att Finspång är en barrskogsrik kommun,
ovanliga företeelser. Det är därför av stor vikt att bevara kvarvarande äldre bestånd och låta dessa åldras. På sikt
måste dessutom arealen äldre barrskog i landskapet öka betydligt. Flera ytor i området har redovisats som
nyckelbiotoper.
122
9529-09 Jägersberg
Klass 3
Ek. karta 095 29
Tidigare dokumentation
N11 (III); NVI 62 (III)
Beskrivning
Jägersberg är beläget vid sjön Bleklångens södra ände. Området består av en tydlig ravin nedskuren i sandiga och
moiga sediment. En betydande del av ravinen är bebyggd och genomkorsas av mindre vägar. Tomtmark och öppna,
mindre betesmarker finns i ravinens lägre delar.
En mindre bäck rinner genom området och intill denna växer en tämligen ung skog bestående av gran björk, rönn
och en del klibbal. Bäckflödet har ställvis skapat branta ravinsidor och längs dessa tränger på flera ställen källflöden
fram.
Flora och fauna
Framträngande källvatten skapar tillsammans med de allmänt humida förhållanden som råder i den djupa dalgången
goda förutsättningar för en rik mossflora. På ravinsidorna trängs arter som stor tujamossa Thuidium tamariscinum,
spärrvitmossa Sphagnum squarrosum och hasselsprötmossa Eurhynchium angustirete om utrymmet och intill
bäcken kan man bland annat hitta fickpellia Pellia epiphylla. I takt med att skogen tillåts att bli äldre kommer de
botaniska värdena att öka.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör på sikt rymma en åldrig skog i en källpåverkad, hydrologiskt och geologiskt intakt, bäckdalgång.
Åtgärder som skadar naturvärdet
All täktverksamhet samt exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk eller påverkar områdets hydrologi
undviks liksom avverkning i ådalgången.
Skötselåtgärder som behöver göras
Trädskiktet i bäckdalgången tillåts att bli gammalt. Död ved lämnas.
Naturvärdesbedömning
Området vid Jägersberg utgör ett intressant geologiskt objekt och hyser dessutom en rik mossflora. På sikt, om
skogen i bäckravinen tillåts att bli gammal, kommer områdets biologiska värden att ytterligare öka.
123
9535-01 Lämneå
Klass 3
Ek. karta 095 35
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
Lämneå ligger vid gränsen mellan Finspångs och Motala kommuner. Landskapet i sin helhet har ett stort inslag av
lövträd. Detta objekt utgörs av en blandning av gårdsmiljöer och alléer runt Lämneå gård. En del av området betas. I
området finns dessutom en mindre damm i en hage.
Vanligaste trädet i området är eken, de övriga träden utgörs av alm, ask, lind, lönn och hästkastanj. Den
sistnämnda återfinns bland annat i allén längs vägen österut. Ett ganska stort antal av dessa träd är gamla och grova.
Flora och fauna
Fältskiktet är överallt stört och kulturpräglat.
Skydd
Alléer och småvatten i odlingslandskapet omfattas av biotopskyddet.
Bevarande av naturvärdet
Området bör bestå som en vårdträdsmiljö med gamla träd. Åtgärder måste vidtas för att trygga återväxten av gamla
träd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova och gamla träd. Döda träd bör lämnas såvida de inte utgör fara eller hinder. Häst får inte hållas
i hage där gamla eller på annat sätt intressanta träd finns utan att åtgärder mot gnagskador vidtagits.
Skötselåtgärder som behöver göras
Friställning av gamla träd vid behov. Enstaka yngre träd lämnas för att trygga återväxten av gamla träd.
Naturvärdesbedömning
Området är biologiskt värdefullt genom sina många gamla träd. Området är också kulturhistoriskt intressant. De
gamla träden utgör ett viktigt inslag i landskapsbilden. Objektet ansluter till ett större lövdominerat område på andra
sidan kommungränsen (N86 i Motala kommun).
124
9535-02 Storön i Annsjön
Klass 2
Ek. karta 095 35
Tidigare dokumentation
N56 (III); NVI 42 (III); Holmbring & Tyrberg 1977 (I); SVS 3533, 3534
Beskrivning
Storön i Annsjön är en tämligen stor ö med bland annat leptit och diorit i berggrunden. Hela ön hävdades fram
till slutet av 80-talet då tjurar betade på ön.
Den norra, plana delen av ön består av öppna före detta åkermarker som nu dessvärre till stor del är planterade
med gran. En äldre lada står fortfarande kvar här. Direkt väster om ladan finns en ekdunge och de andra uddarna i
norr är också bevuxna av ek- eller blandskog.
Södra delen av ön består av två bergkullar med en sänka emellan. Den större höjden i väster täcks av en skog
dominerad av gran men med stora inslag av lind och asp. Någon grov hagmarksek och några björkar kan också
hittas. Här förekommer rikligt med död ved. Marken är blockrik och det är tydligt att jordmånen är kalkrik.
Den östra kullen har brantare sidor med blockmark emellanåt. Toppen består av hällar med många enar och en
gles skog av tall och krattek. I branterna växer gran, ek, asp och lind. Den linddominerade delen har inte gallrats i
modern tid, medan större delen av ön i övrigt gallrades för ca 20 år sedan. Längre ner i sydsluttningen finns spår av
gallringar av asp. Nära stranden i söder finns dessutom ett litet hygge, nu bevuxet av ung gran och björksly. Vid
stranden finns dessutom en koja och förvaringsbod.
I sänkan mellan de två höjderna finns ett litet alkärr. Spåren av äng och bete är tydligast längs nordsluttningen av
de två kullarna. Här står nämligen många äldre hagmarksekar i en annars ung skog av björk med inslag av rönn och
al. I björkskogen står ytterligare en lada kvar. Den tilltagande slutenheten gör att ekarnas nedre grenar dör. Vissa av
träden bär spår av äldre underkvistning.
Flora och fauna
Stränderna och i synnerhet vikarna i norr är vegetationsrika. Här växer gråvide, näckrosor, säv, grenrör och lite
vass. Ön är sedan tidigare känd för att hysa en hägerkoloni, men den har, enligt en markägare, flyttat till närbelägna
Fallsön Totalt har 59 olika fågelarter noterats här (utan uppgift om häckning). En bålgeting siktades och det är inte
omöjligt att det också finns ett bo på ön. Mindre hackspett har setts på ön.
Fältskiktet i den täta skogen är glest men rikt, åtminstone på den västra höjden i söder. Typiska lundarter
förekommer här – trolldruva, vårärt, blåsippa, tandrot, gullviva, skogstry, ormbär, vätteros och hässlebrodd. På död
ved förekommer långfliksmossan Nowellia curvifolia och på grova hasslar finns skriftlav Graphis scripta och
krusig ulota Ulota crispa. Den östra höjden har inte lika rik flora, här växer blåsippa, blåbär och stenbär. Bårdlav
Nephroma parile är noterad på ön.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 m på ömse sidor om strandlinjen. De ekdominerade delarna är skyddade av
ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen.
Bevarande av naturvärdet
Lövskogsdominansen ska bevaras på ön, i synnerhet ska ek, lind och asp gynnas. Delar av den gamla fodermarken
ska bevaras som en gles skog med gamla träd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp som inte är naturvårdsrelaterade, och all typ av exploatering måste undvikas. Detta gäller
särskilt avverkning, gallring av lövträd, omföring av lövskog till granskog, planteringar, gödsling och kalkning. Död
ved får inte avlägsnas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Försiktiga gallringar av gran behöver göras för att gynna lövträden. Gamla lövträd ska friställas, i synnerhet ekarna
söder om de forna åkrarna. Man bör överväga någon form av hävd genom bete eller slåtter för att upprätthålla en
gles struktur i skogen. De gamla åkrarna bör då övergå till betesmark och de planterade granarna avlägsnas.
Naturvärdesbedömning
Storön är en värdefull naturmiljö genom sin kalkrika jordmån, sin rika flora, de många lövträden För att kunna ge
området det skydd och den skötsel som det förtjänar, bör man överväga att göra ön till naturreservat. Höjden i
sydväst bildar en nyckelbiotop medan den sydöstra höjden pekats ut som ett objekt med naturvärden i inventeringen
av nyckelbiotoper.
125
9535-03 Brötkullen
Klass 2
Ek. karta 095 35
Tidigare dokumentation
SVS 3502–3504, 3535; GNM 51298 och 51299
Beskrivning
Vid Brötkullen intill Annsjön finns betade hagmarker och lövskogspartier med ett varierat trädskikt. I områdets
västra del växer ganska många gamla, grova aspar och en del lindar. Det är gott om död ved i form av lågor av asp
och andra lövträd. Här finns dessutom rikligt med mossbevuxna block. I väster gränsar området till Motala
kommun. I öster står minst sex gamla, vidkroniga ekar omgivna av yngre lövskog. En av ekarna har huggits fram på
ett fint sätt.
Flora och fauna
Fältskiktet är av örttyp med bland annat blåsippa. På en ek växer den rödlistade skärelaven Schismatomma
pericleum. I området finns också fällmossa Antitrichia curtipendula. År 1946 gjordes en undersökning av
landmolluskfaunan strax norr om Brötkullen, och på en provpunkt påträffades 26 arter, vilket är mycket i jämförelse
med andra lokaler i Finspångs kommun. Bland arterna fanns mindre skogsglanssnäcka Aegopinella pura och
sidensnäcka Euomphalia strigella. Det finns inga senare uppgifter om landmolluskfaunan i området.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som betad hagmark och lövskog med rikt inslag av äldre lövträd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av äldre lövträd och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
De gamla ekarna behöver frihuggas. Fortsatt bete är positivt.
Naturvärdesbedömning
Området är delvis klassat som nyckelbiotop och innehåller minst en rödlistad art.
126
9536-01 Dimperö
Klass 3
Ek. karta 095 36
Tidigare dokumentation
SVS 3601
Beskrivning
Norr om sjön Lien breder ett jordbrukslandskap ut sig med många åkerholmar. På dessa holmar och längs stranden
finns en koncentration av lövskog med en dominans av ek. Skogen är uppdelad på ca 20 åtskilda ytor. Enstaka ekar,
men även några björkar, är grova och gamla. I området finns också klibbal, asp, sälg, rönn, tall och apel. I några fall
förekommer död ved av ek, asp och björk. I öster på en kulle finns en blandskog med ek, asp och gran. Flera av
lövträden är gamla.
Till stor del används åkerholmarna och de forna åkrarna som betesmark för nötkreatur. Tidigare har det mitt i
området funnits en större ekonomibyggnad men denna är numera avlägsnad. Här och var dyker block och hällar
upp.
Flora och fauna
Några få buskar i form av hagtorn och nypon förekommer, aplarna är de som står för vårblomningen. En stor del av
marken har tidigare gödslats och kultiverats, och saknar därför naturlig flora. Flera åkerholmar har dock
rödvenängar i fältskiktet. I blandskogen i öster har man tidigare hittat grå vårtlav Acrocordia gemmata och bårdlav
Nephroma parile.
Skydd
Inom delar av området råder strandskydd inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Åkerholmar omfattas av
biotopskyddet. Ädellövskogen är skyddad enligt ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen.
Bevarande av naturvärdet
Naturvärdena tas bäst tillvara, och kommer att utvecklas, om området brukas som ett större beteslandskap med ett
glest trädskikt av gamla träd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av lövträd annat än i naturvårdande syfte ska undvikas. Alla former av ingrepp och all exploatering, till
exempel i form av anläggningar, bebyggelse, vägar, gödsling, plantering, omföring till barrskog eller bortforsling av
döda träd måste undvikas. Häst får inte hållas i hage med gamla träd. Allmänhetens tillgänglighet får inte begränsas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Friställning av gamla träd eller grova döda träd ska ske vid behov. En viss gallring av klena eller medelgrova träd
kan få ske för att skapa ett glest och ljust bestånd. Fortsatt bete alternativt slåtter är mycket viktigt.
Naturvärdesbedömning
Området har en stor potential att bli ett värdefullt landskap genom sin mångformighet och sin storlek. Redan finns
flera gamla träd och lite död ved. I öster finns enligt nyckelbiotopsinventeringen ett objekt med naturvärden.
127
9536-02 Högemon
Klass 2
Ek. karta 095 36
Tidigare dokumentation
N54 (III); NVI 46 (III); SVS 3602–3603
Beskrivning
Mellan sjöarna Lien och Stor-Nälern finner man en bergknalle med vidhängande läsidesmorän. Berget höjer sig ca
40 meter över Stor-Nälerns yta. Berggrunden uppges vara av leptit och gnejs.
Toppen av berget består av kala hällar och en gles krattskog med tall, ek och en. Moränsvansen som sträcker sig
åt söder är planterad med ung gran. Den södra och östra bergssluttningen är mycket blockrik och här dominerar
lövskog med lind, asp och ek. Inslag finns också av gran, rönn, björk, oxel och sälg. På den mest blockrika marken
växer ibland en slyskog av asp och sälg. Död ved av allehanda slag förekommer rikligt. Den norra sluttningen är
inte lika blockrik och här övergår skogen successivt i granskog med inslag av ek och asp. På västsidan växer en ung
skog av gran, tall, björk, asp och enstaka ek. Gammal taggtråd skvallrar om att berget tidigare betats. Området är
tämligen orört med undantag för granplanteringen i söder och de gallringar som gjorts längs stranden i öster.
Flora och fauna
På hällarna på bergets topp hittar man skorplavar, renlavar och kruståtel. I sluttningarna är piprör vanlig och på lite
bättre jordmån även skogstry, blåsippa, lundgröe och vårärt. På block och trädstammar växer rikligt med fällmossa
Antitrichia curtipendula och enstaka platt fjädermossa Neckera complanata. Längs stranden växer bladvassbälten.
Vid åkerkanten i väster växer ängsskära.
Skydd
Strandskydd råder i öster, 100 m på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Naturvärdena i brantskogar tillvaratas bäst om skogen lämnas orörd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla ingrepp (som inte är naturvårdsinriktade) och all form av exploatering ska undvikas. Särskilt ska nämnas
anläggningar, bebyggelse, körning, avverkning, gallring, röjning, plantering, gödsling, kalkning och omföring av
lövskog till granskog. Alla former av död ved ska lämnas.
Skötselåtgärder som behöver göras
En viss gallring av gran i syfte att friställa äldre lövträd kan vara gynnsamt.
Naturvärdesbedömning
I området finns en intressant lövskog som genom att växa i blockrik sluttning kan komma att bestå under lång tid.
Skogen är tämligen orörd, med mycket död ved och en ganska rik kryptogamflora. Delar utgörs av en nyckelbiotop.
Berget är med sin läsidesmorän också ett intressant geologiskt objekt.
128
9536-03 Hasselbacken
Klass 3
Ek. karta 095 36
Tidigare dokumentation
N53 (III); NVI 45 (III); Kageryd 1992 (2-34-1); SVS 3604–3605
Beskrivning
Mellan Nältorp och Prästköp är denna skogsklädda ås belägen. Åsen har en brant västsluttning, ostsluttningen är
mycket svag och här finns också en del småhusbebyggelse. Längs åsens västkant löper en grusväg på en gammal
järnvägsbank.
Längst i söder rinner en liten bäck nerför åsen. Bäckens omgivningar består av en ädellövskog med framför allt
ask och alm. Beståndet är svårframkomligt på grund av allt sly. Troligtvis är detta en gammal löväng och den del
som är belägen väster om den gamla järnvägen har varit betad i sen tid, vilket kvarstående taggtråd vittnar om. Här
står också det grövsta och äldsta trädet i beståndet – en alm. Några lågor och rösen förekommer.
Direkt norr om bäckravinen återfinns en mindre granplantering. Resten av åsen består av tämligen färska hyggen
avbrutna av mindre trädbestånd. Här hittar man ek, björk, asp och gran. Längst i norr finns en blandskog med
tämligen mycket tall. Kring bebyggelsen i öster finns olika lövträd, bland annat några grova och gamla ekar och
lindar.
Flora och fauna
Den mest intressanta floran hittar man längs bäckravinen i söder. Fältskiktet är här av frisk örttyp med underviol,
blåsippa, hässleklocka, lundelm och lundgröe. På trädbaser och block växer trubbfjädermossan Homalia
trichomanoides, lönnlav Bacidia rubella och stenporella Porella cordeana. På en grov ek i öster växer sotlav
Cyphelium inquinans. Grå vårtlav Acrocordia gemmata är rapporterad.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Bäckravinen i söder måste behållas intakt, alternativt med traditionell hävd som trädbärande hagmark eller löväng.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga ingrepp och ingen exploatering ska ske längs bäckravinen i söder. Avverkning av gamla träd får inte ske.
Schaktning, gödsling, grustäkt och bebyggelse i hela området kommer att skada naturmiljön och ska därför ej ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Längs bäckravinen i söder bör man friställa enstaka äldre ädla lövträd. Den del som är belägen väster om
järnvägsbanken kan betas.
Naturvärdesbedömning
Bäckravinen hyser en ovanligt rik flora och i området finns bland annat gamla ädellövträd, vilket tillsammans gör
området värdefullt. Åsen är också viktig för landskapsbilden. Bäckravinen är en nyckelbiotop.
129
9536-05 Bäckviken, Djuckerö Klass 2
Ek. karta 095 36
Tidigare dokumentation
ÄH 89 (IV)
Beskrivning
Vid Stor-Nälerns nordvästra strand är denna lilla hage belägen på en höjd. Stora delar är tidigare gödslade men även
naturlig vegetation förekommer. I norr finns ett skogsparti som betas. Hagen är måttligt hävdad av nötdjur.
Flora och fauna
De delar som inte är gödslade består av rödvenhedar eller rödvenängar. På hösten växer här ängsvaxskivling
Hygrocybe pratensis, gul vaxskivling H. chlorophana, vit vaxskivling H. virginea och den hänsynskrävande
scharlakansvaxskivlingen H. punicea. Tidigare har man här noterat kattfot, ljung och spåtistel.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Området måste behållas och skötas som naturlig fodermark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd genom bete eller slåtter. Hävden ska vara hårdare än vad som nu är fallet. Vid behov genomförs
gallringar och röjningar.
Naturvärdesbedömning
Området utgörs av en hage som delvis består av naturliga fodermarker. Läget på en höjd och vid en sjö gör att
hagen har en stor betydelse för landskapsbilden. I området finns minst en rödlistad art. Hagen är dock i behov av
hårdare hävd för att gödseleffekten ska avklinga.
130
9536-06 Djuckerö allé
Klass 3
Ek. karta 095 36
Tidigare dokumentation
K37
Beskrivning
Fram till gården Djuckerö leder en delvis dubbel, delvis enkel allé i kanten av den lilla sjön Lill-Nälern. Allén består
av björk, alm och klibbal. En del almar och alar är grova och gamla. På tomten kring huvudbyggnaden finns fler
grova träd.
Flora och fauna
Inga uppgifter.
Skydd
Alléer i odlingslandskapet omfattas av biotopskyddet.
Bevarande av naturvärdet
Allén ska bevaras och återväxten av träd tryggas.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av gamla träd eller alléträd.
Skötselåtgärder som behöver göras
Nya träd får etablera sig där träd dött i allén.
Naturvärdesbedömning
Allén har en stor betydelse för landskapsbilden. Gamla träd har ofta biologiska värden knutna till sig. Området är
också kulturhistoriskt intressant.
131
9536-07 Lill-Nälern
Klass 2
Ek. karta 095 36
Tidigare dokumentation
N55 (II); VMI 9F3G01 (III); NVI 44 (III); Holmbring & Tyrberg 1977 (0); Druid 1993
Beskrivning
Lill-Nälern är en liten och mycket eutrof sjö som ligger vid samhället Ljusfallshammar, avskild av bara en större
väg. Öster om sjön finns åkermark. Trofigraden uppges bero på de avlopp som tidigare gick ut i sjön. De
närliggande åkrarna har förmodligen också bidragit med närsalter. I norr har man tidigare gjort en utfyllnad i
vassarna för att skapa en fotbollsplan. Denna används numera som betesmark. På samma plats korsade ett löpspår
tidigare området men inte heller det används längre och står nu och växer igen med alsly. Delar av strandpartierna
är hårt dikade.
Flora och fauna
I norr dominerar bladvass helt, i kanterna finns sumpskog med gråvide, jolster, björk och klibbal. Inslag av säv och
videört kan förekomma längs stranden. I söder består vegetationen i stället av kärr med kråkklöver, missne och
kaveldun. Sjöns centrala delar domineras av flytbladsvegetation.
Sjön är känd för att vara en rik fågelsjö och enligt uppgift sker ingen jakt här efter en överenskommelse med
markägaren. Som häckande rapporteras enkelbeckasin, småfläckig sumphöna, vattenrall, årta, rörhöna, sothöna,
skäggdopping, gräsand, rörsångare och sävsångare. Det uppges också att blå kärrhök, brun kärrhök, skedand, vigg
och knipa rastar här. Uppgifter om häckande sångsvan har förekommit men i undersökningar har detta ej kunnat
verifieras.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området ska bevaras som en näringsrik sjö med såväl vegetationsrika stränder som öppet vatten.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla former av ingrepp och exploatering i sjön eller i direkt närhet av stranden ska undvikas. Naturvårdsrelaterade
insatser kan dock accepteras.
Skötselåtgärder som behöver göras
Närsaltsbelastningen av sjön måste minska. Så småningom kommer eventuellt åtgärder för att förhindra
igenväxning att behöva utföras.
Naturvärdesbedömning
Vegetationsrika sjöar är tämligen ovanliga i kommunen, Lill-Nälern är dessutom mycket värdefull ur ornitologisk
synpunkt.
132
9536-08 Ljusfallshammar
Klass 3
Ek. karta 095 36
Tidigare dokumentation
Kageryd 1992 (2-31-1)
Beskrivning
På tomtmark vid ett snickeri i Ljusfallshammar står en ek som mäter 3,3 meter i omkrets. Det sägs att valtal och
bysamlingar förr hölls vid trädet. Idag används trädet som anslagstavla.
Flora och fauna
Inga uppgifter.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Trädet sparas.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Trädet får inte avverkas eller skadas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Grova ekar är viktiga för en rad växter och djur.
133
9536-09 Ljusfall
Klass 4
Ek. karta 095 36
Tidigare dokumentation
ÄH 82 (IV)
Beskrivning
Direkt norr om vägen genom Ljusfall ligger denna blandlövhage med ett tämligen tätt trädskikt av rönn, oxel, björk,
asp, lönn och ask. Centralt finns ett alkärr. Den västra delen av området betas, medan delen på den östra fastigheten
står ohävdad. Stora delar har tidigare varit åker med många stenrika åkerholmar.
Flora och fauna
Vegetationen är kraftigt gödselpåverkad med mycket brännässla och örnbräken. På de gamla åkerholmarna finns
fläckar av rödvenäng och någon gång rödvenhed. Våt örttyp påträffas i alkärret.
Skydd
Åkerholmar samt rösen och våtmarker i odlingslandskapet omfattas av biotopskyddet. Markavvattningsförbud
gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området behöver en restaurering och ska därefter bevaras och skötas som naturlig fodermark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, markberedning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte
sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd genom bete eller slåtter. Hävden ska vara hård så att gödselpåverkan avtar. Den nu ohävdade delen i
öster ska också hävdas. Hela området behöver en gallring och röjning, men denna ska genomföras så att grövre träd
och ett artrikt buskskikt lämnas. Röjning och gallring ska genomföras även framdeles vid behov. Alkärret lämnas
opåverkat. Manuell bekämpning av örnbräken och brännässla är nödvändigt.
Naturvärdesbedömning
Området har vissa kvaliteter i sitt busk- och trädskikt samt fläckar av naturlig fodermark. Detta är dock främst ett
restaureringsobjekt.
134
9537-01 Prästgårdsmossen
Klass 3
Ek. karta 095 37
Tidigare dokumentation
VMI 9F3H01 (III)
Beskrivning
Större delen av objektet utgörs av en svagt välvd mosse med omgivande laggkärr. Delar av mossen är bevuxna med
barrskog. I objektet ingår även en mindre alsumpskog. Här och var märks en svag lokal påverkan från dikning.
Flora och fauna
På mosseplanet är en stor del av vegetationen av ristyp. I övrigt förekommer fastmattekärr ställvis med en gräs- eller
starrdominerad vegetation.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
135
9537-02 Emmaån
Klass 1
Ek. karta 095 37
Tidigare dokumentation
N51 (II); VMI 9F3H03 (II), 9F3H04 (I), 9F3H 05 (II); ÄH 83–84 (III), 87 (IV); NVI 47 (III); Holmbring &
Tyrberg 1977 (0, I); Nilsson & Gezelius 1994; Lind 1980; Liman 1986a; SVS 3702
Beskrivning
Denna del av Emmaån sträcker sig från Grytgölen i nordväst till utloppet i Stigstorpegölen i sydost – en sträcka på
drygt 5 kilometer fågelvägen. Själva ån är dock mycket längre eftersom den längs större delen av loppet bildar
meandrar. Förbi Barketorp samt Rommetorp blir ån något stridare och har ett rakare och stenigare lopp. Någon gång
kan här också små öar bildas i åfåran.
Överst i ån (A) är Grytgölen belägen med utbredda mader längs sydstranden. Sjön är vegetationsrik med bland
annat bladvassbälten längs stränderna. Sedan tidigare är sjön känd som rastplats för fåglar. Bete av varierande
intensitet bedrivs på maderna och intilliggande fastmark. Ännu större mader finns längre ner längs ån (B och E),
men där är de oftast ohävdade. Öster om Tomten finns ett litet område som betats i sen tid och i denna hage har man
grävt en större damm. Troligtvis används vattnet som kräftdamm. Längs östra kanten (C) finns före detta mader som
nu är bevuxna av ung björk och klibbal. Detta är ett potentiellt restaureringsobjekt.
Mader finns också vid Stigstorp (F) och fållorna närmast bron i sydost är till och med mycket väl hävdade. Även
markerna strax uppströms betas men i betydligt lägre grad och stora delar har vuxit igen med klibbal och björk.
Vid Holmen (D) är en igenvuxen hage belägen. Området har inte hävdats under lång tid och invaderas nu alltmer
av sly och unga granar. Ett hav av örnbräken konkurrerar ut floran.
Område G består av en gammal, luckig barrblandskog på fuktig lågmark. Här finns inslag av äldre björkar och
spridda gamla barrlågor. Inslag av gamla tallar förekommer. Här finns goda förutsättningar för att utveckla höga
naturvärden, särskilt sådana som är knutna till gran. Detta område har pekats ut som ett objekt med naturvärden i
nyckelbiotopsinventeringen.
Det är uppenbart att större delen av maderna tidigare varit utnyttjade som slåtter- och betesmarker. Ån och dess
omgivning är trots detta i allmänhet tämligen ostörd. Fyra broar korsar ån, men det är bara den längst i söder och
bron väster om Barketorp som har regelbunden trafik. Väster om Rommetorp tippas avfall ner för strandbrinken.
Flora och fauna
De vidsträckta maderna domineras av blandad sumpkärrsvegetation med till exempel trådstarr, flaskstarr, hundstarr,
blåtåtel och pors. Särskilt på betade mader är örtinslaget ibland påfallande och då växer fackelblomster, gul
svärdslilja, kråkklöver, vattenmåra, ängsruta, videört, frossört, hirsstarr, strandklo, trådtåg och kärrsilja. I
välhävdade delar växer löktåg, kärrkavle, krypven och mannagräs, längs fastmarkskanten i hagarna söder om
Grytgölen har man dessutom hittat svinrot, ormrot, smörbollar, stagg och strätta. På de största maderna växer
spridda gråvidebuskage. Längs stranden, i bakvatten eller i särskilt blöta sänkor växer vattenklöver, säv, knappsäv,
bladvass, vasstarr, förgätmigej, sjöfräken, vattenblink, svalting, stor igelknopp, dvärgigelknopp, bredkaveldun,
mannagräs, näckrosor, hästsvans och jättegröe. Fläckar av grenrör, rörflen, brunven och älgört förekommer här och
var. En smal remsa mellan fastmark och våtmark är bevuxen av ängsvädd, stagg, nysört, kärrviol, krypvide och
gåsört. I den nedre delen av ån har man tidigare hittat kalmus. På upptrampad jord i en hage noterades den ovanliga
rödlånken. Tidigare inventeringar uppger också strandviol, kärrvial, rostnate, blekfryle, sumpfräne och vattenblink.
I område D är floran en rödvenhed med bland annat ljung, stagg och ängsvädd. Tidigare har här noterats
slåtterfibbla men det är osäkert om denna har klarat sig. Fältskiktet domineras av örnbräken. I område G har man
noterat flagellkvastmossa Dicranum flagellare.
Enligt uppgift ska enkelbeckasin, storspov, skogssnäppa, buskskvätta och knipa uppträda längs ån. Grytgölen är
känd som rastplats för sångsvan, men även andra fåglar såsom grönbena, trana, tofsvipa och kricka har setts rasta
här. En skrattmåskoloni har noterats vid Grytgölen.
Kunskapsbehov
Det biologiska innehållet i Emmaåns vattensystem bör inventeras.
Skydd
Stora delar av området omfattas av strandskyddet som gäller inom 100 meter på ömse sidor av strandlinjen.
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området ska så långt möjligt skötas som naturlig slåttermark eller betesmark. Stora delar av området måste först
restaureras. Område G lämnas orört.
136
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av icke naturvårdsrelaterade ingrepp och all form av exploatering ska undvikas, både i ån och på
omgivande marker. Särskilt bör nämnas hydrologiska ingrepp, gödsling eller annan vattenförorening och schaktning
kring åfåran. Tippning får inte ske. Det är också viktigt att översvämningar inte begränsas. Gamla träd längs
stranden får inte avverkas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt bete alternativt slåtter måste pågå, helst i betydligt större omfattning än vad som sker idag. I samband med
betesdrift behöver gallringar och röjningar göras på maderna.
Naturvärdesbedömning
Genom sin storlek och mångformighet är området av mycket högt värde för fauna och flora, men även för
landskapsbilden. De ornitologiska och botaniska värdena är höga. Emmaån med sina meandrar utgör ett ovanligt
inslag i länet utanför slättbygden och ån har undgått ingrepp såsom kanalisering. De forna slåttermarkerna ger också
området kulturhistoriska värden. I området finns på vissa håll fortfarande en vegetation som är typisk för naturliga
fodermarker. Stora delar är dock främst restaureringsobjekt där man med små medel kan skapa en ganska fin äng
eller hage. Denna del av Emmaån är utpekad som riksintresse för naturvården. Emmaån har föreslagits som objekt
inom Natura 2000.
137
9537-03 Sontorp–Stigstorp
Klass 3
Ek. karta 095 37
Tidigare dokumentation
N50 (III); NVI 48 (III); BG 5520 (II), 5540 (II); Nilsson & Larsson 1994, nr 41 och 43
Beskrivning
Norr om Stigstorpegölen sträcker sig en rullstensås förbi Stigstorp och Barketorp fram till Sontorp i norr. Området
är en del av den långa Sonstorpsåsen och är här ca 20–25 meter hög. Kring Stigstorp finns en del småhus, övriga
delar består av odlingsmark eller skog. I norr består skogen mestadels av tall, i söder är lövinslaget stort. Här finns
gran, björk, rönn, lönn och asp. Längs ostsidan av åsen vid Stigstorp är skogen lite glesare och fläckvis finns här
torrängar.
Förutom bebyggelsen förekommer flera grusvägar och såväl färska som gamla grustäkter. En luftledning med
upphuggen ledningsgata samt en del avfall finns också på åsen.
Flora och fauna
Floran är i allmänhet trivial eller kulturpräglad. Längs östra kanten finns fläckvis örtrika torrängar med ängshavre.
Grustäkterna i norr är sedan tidigare kända som häckningslokaler för backsvala och här finns kanske de största
kolonierna i Finspångs kommun. I grustaget längst i norr häckade 65 par år 1994. Samma år noterades häckande
mindre strandpipare och trädlärka i området.
Skydd
Strandskydd råder inom delar av området, 100 m på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Grustäkterna bevaras öppna, gärna med vattensamlingar. Skogsklädda delar av åsen bevaras som åsskogar med
gamla träd och mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Ytterligare ingrepp eller exploatering av åsen är olämpligt. Framför allt ska ytterligare grustäkt undvikas. Grustagen
får dock inte återställas genom plantering, utfyllnad och avplaning av sandbrinkar. Avverkning av grova träd får
inte förekomma.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt betesdrift på odlingsmark. Bete tillsammans med röjning bör också ske längs åsens östra kant för att bevara
torrängsvegetationen. Grustag hålls öppna.
Naturvärdesbedömning
Denna ås utgör en av de högsta delarna av Sonstorpsåsen. Rullstensåsar är tämligen ovanliga i landskapet och är
därför av högt intresse som geologiska naturobjekt. Fläckvis finns också en för dylika åsar typisk vegetation. I
området finns en stor population backsvala men även andra rödlistade fåglar förekommer. Grustag är också viktiga
för andra organismer varför det är viktigt att sådana inte återställs.
138
9537-04 Kråkmossen
Klass 3
Ek. karta 095 37
Tidigare dokumentation
VMI 9F3H02 (III)
Beskrivning
Objektet består av en mindre, svagt välvd, mosse med omgivande laggkärr. Större delen av ytan är glest bevuxen
med barrträd. Objektet ansluter till en rullstensås där viss täktverksamhet bedrivits. Denna täktverksamhet bedöms
ha en svag lokal påverkan på våtmarken.
Flora och fauna
Mosseplanet är till stor del bevuxet med risvegetation. I övrigt märks fastmattepartier som ställvis hyser vegetation
av gräs/starrtyp.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
139
9537-05 Hällkärret
Klass 3
Ek. karta 095 37
Tidigare dokumentation
VMI 9F3H06 (III)
Beskrivning
Hällkärret är egentligen till stor del en svagt välvd mosse med omgivande laggkärr. I objektets östra del finns
dessutom en mindre tjärn, Lillsjön. Mosseplanet är till stor del barrskogsbevuxet medan laggkärret till övervägande
del är öppet. Vissa lövskogspartier finns dock.
Flora och fauna
Mossen och laggkärret är av fastmattetyp med partier dominerade av gräs eller starr. Tjärnen utgörs till stor del av
permanent öppet vatten. I kanterna finns dock gungflyn, fastmattekärr och partier med gräs/starrvegetation.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
140
9537-06 Simonstorp
Klass 4
Ek. karta 095 37
Tidigare dokumentation
ÄH 88 (IV)
Beskrivning
Denna ganska stora hagmark är belägen i ett odlingslandskap ca en halv kilometer söder om Simonstorp. Området
betas måttligt men är ganska igenvuxet av ung björk och enbuskar. Hagen har dock röjts på en del sly. Örnbräken är
ett problem. Hagen är svagt kuperad med bland annat några hällar i dagen. Lägre belägna delar är något fuktiga
medan högre belägna marker är torra.
Flora och fauna
Tuvtåteläng återfinns på fuktig mark och olika torrängar på kullarna. Brudborste förekommer och tidigare har man
noterat kattfot, prästkrage, darrgräs, stagg och ängsvädd.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör bevaras och skötas som naturlig fodermark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd genom bete eller slåtter. Hagen måste först röjas på sly och en del buskar. Röjningsavfallet ska
avlägsnas. Manuell röjning av örnbräken är nödvändig. Framöver ska röjning och gallring genomföras vid behov.
Naturvärdesbedömning
Detta ganska stora område utgörs av naturliga fodermarker som dock till stor del har vuxit igen och kräver en
restaurering.
141
9537-07 Dytaget
Klass 2
Ek. karta 095 37
Tidigare dokumentation
ÄH 85 (III); K36; Nilsson & Gezelius 1994; Göthberg 1995
Beskrivning
Dytaget är ett mindre öppet kärr strax nordväst om gården Simonstorp. Kärret är genomkorsat av gamla diken sedan
ett misslyckat försök att bryta torv. Området översvämmas emellanåt. Området betas måttligt av nötboskap men
djuren förmår bara beta ner vegetationen längs kanterna. De centrala delarna av kärret består av mjukmattor och är
svårframkomliga.
Genom Dytaget, från Hanesjön till Emmaån, rinner en bäck som omges av odlingsmark och bebyggelse. En del
av odlingsmarken utgörs av betesmark. Delar av bäcken kantas av blandskog. Från öster tillkommer ett biflöde som
avvattnar mossen Stora Runkan.
Flora och fauna
De centrala delarna innehåller ofta bestånd av kaveldun och bladvass. Där vattnet blir stillastående växer hästsvans.
I kärret växer den ovanliga dvärgmåran. Relativt nyligen häckade en koloni skrattmås här men det är oklart om
fåglarna finns kvar.
Bäcken kantas av klibbal och björk. I vattnet och längs stranden växer topplösa, stor igelknopp, bläddror och
näckmossa Fontinalis antipyretica. I bäcken lever abborre, gädda och bäcknejonöga. Det är troligt att de flesta
fiskar som påträffas i Emmaån också går att hitta i denna bäck.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Dytaget ska bevaras som ett öppet och hävdat kärr. I bäcken ska en god vattenkvalitet och en naturlig vattenregim
upprätthållas, och en naturlig fauna och flora ska bevaras. Omgivningarna ska bestå av gammal, orörd skog med
mycket död ved samt naturliga fodermarker.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
vattenreglering, dikning, markberedning, avverkning av grova träd, avlägsnande av död ved och körning med
fordon inte sker. Vattendraget får inte ytterligare fördjupas eller rätas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd av Dytaget genom bete eller slåtter, det sistnämnda är att föredra. Odlingsmarken närmast vattendraget
bör betas istället för att uppodlas.
Naturvärdesbedömning
Området utgörs av ett intressant kärr som betas. Kärret är ett tillhåll för den ovanliga dvärgmåran. Vattendrag är
viktiga för en rad växter och djur.
142
9537-08 Rommetorp
Klass 3
Ek. karta 095 37
Tidigare dokumentation
Nilsson & Larsson 1994, nr 37; BG 5520 (II)
Beskrivning
Området består av ett grustag vid Hanesjön där delar fortfarande är i drift medan andra delar är planterade med
gran.
Flora och fauna
I grustaget häckar backsvala. Häckningen är känd sedan tidigare (1994). Även mindre strandpipare häckade 1994.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
I området ska eftersträvas att upprätthålla öppna sandmiljöer. Man kan med fördel försöka skapa vattensamlingar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Grustaget ska inte restaureras.
Skötselåtgärder som behöver göras
Grustaget ska hållas öppet. Man bör överväga att gräva under grundvattennivån för att skapa vattensamlingar.
Naturvärdesbedömning
Området utgör en häckningslokal för backsvala. Även andra organismer kan påträffas i grustag, varför det är viktigt
att sådana inte återställs efter avslutad grustäkt utan hålles öppna eller lämnas orörda. Både backsvala och mindre
strandpipare som tidigare noterats här är rödlistade. Geologiska värden förekommer.
143
9537-09 Skvallerbäcken
Klass 3
Tillbaka
Ek. karta 095 37
Tidigare dokumentation
ÄH 86 (III)
Beskrivning
Öster om Simonstorp och Skvallerbäcken ligger dessa två hagmarker liksom utslängda i skogen. Busk- och
trädskikt är ganska tätt och består av gran, björk, tall, asp och en. Främst är det enbuskarna som står tätt och hotar
floran. Nötkreaturen betar mycket hårt i hagarna. I anslutning finns äldre åkermark varför floran i kanterna kan vara
något gödselpåverkad. Små fläckar av fuktäng förekommer.
Flora och fauna
Floran är en rödvenhed till övervägande del. Typiska arter är ljung, jungfrulin och hagmarkssvamparna vit
vaxskivling Hygrocybe virginea, blodvaxskivling, H. coccinea, gul vaxskivling H. chlorophana och
ängsvaxskivling H. pratensis. Tidigare har man noterat kattfot och stagg. Betet i hagen är så hårt att det är svårt att
hitta och artbestämma särskilda arter.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området måste absolut bevaras och skötas som naturlig fodermark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd genom bete eller slåtter. Hävden bör dock inte vara så intensiv som nu är fallet. En röjning måste
genomföras där minst hälften av enbuskarna ska avlägsnas. Ett visst busk- och trädskikt bör tillåtas för att skapa
mosaik och slutna rum. Röjning och gallring ska genomföras vid behov även framdeles.
Naturvärdesbedömning
Området består av två naturliga fodermarker som är ostörda och välhävdade och med en värdefull flora.
144
9538-01 Husmossen
Klass 2
Ek. karta 095 38
Tidigare dokumentation
VMI 9F3I05 (I)
Beskrivning
En stor del av objektet består av en svagt välvd mosse. Denna mosse är dock tämligen komplex med laggkärr, dråg
och olika typer av våtmarksvegetation. Delar av mosseplanet är glest trädbevuxet. I objektet ingår även ett öppet
topogent kärr. Mossen är relativt opåverkad medan det topogena kärret lokalt påverkas starkt av dikning.
Flora och fauna
I så gott som hela objektet dominerar fasta mossmattor. På mosseplanet är delar av dessa mossmattor bevuxna med
olika ris. Här och var finns dessutom ytor där pors dominerar eller som är bevuxna med gräs eller starr. Orre spelar
på mossen och även tjäder förekommer.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Objektet bedömdes hålla högsta naturvärdesklass i våtmarksinventeringen. Referensramen var här regionens
våtmarker. Sett i ett större perspektiv där kommunens samtliga naturvårdsobjekt bildar referensram blir
bedömningen något annorlunda.
145
9538-02 Stora Runkan
Klass 1
Ek. karta 095 38
Tidigare dokumentation
N49 (II); VMI 9F3I01 (I), 9F3I02 (III), 9F3I03 (III); NVI 49 (II, III); Holmbring & Tyrberg 1977 (II); SVS 3801
Beskrivning
Detta stora myrkomplex mellan Sonstorp och Igelfors består av en blandning av kärr, mossar, fastmark och öppet
vatten. Myren delas i två delar av en fastmarkstunga på vilken löper en föga använd skogsväg. Skogarna runt myren
är i allmänhet produktionsskogar och flera hyggen sträcker sig ända ner till myren. På vissa håll har man dock
lämnat en del äldre furor längs myrens kant och dessa är lämpliga häckningsplatser för rovfåglar. Även ute i
våtmarken finns fastmark i form av öar och här kan också förekomma äldre träd och måttligt med död ved. En större
sådan fastmarksö finns strax söder om den lilla Svangölen.
I söder avgränsas myren av sjön Stora Hornspillern. Väster om denna finns äldre torvtäkter. Diken förekommer
här och var längs myrens kant. Längst i nordväst hittar man den lilla Klosters tjärn. Svangölen i nordost kantas av
svagt utbildade gungflyn.
Större delen av myren utgörs av platåmossar eller svagt välvda mossar. Ofta har mossarna ett mycket lågt
trädskikt av tall. Randskogarna består dock av skvattramtallmossar med betydligt högre träd. Ganska ofta består
dock kanterna av öppna laggkärr som ibland är ganska stora. I laggarna finns fastmatte- och mjukmattekärr. Här och
var växer tall och björk längs laggen och då finns här i allmänhet mycket död ved. I mossens nordöstra del finns
antydan till strängbildning.
Längs västra kanten av Lilla Hornspillern finns en gammal, luckig barrblandskog med ganska stort inslag av
lövträd, främst gamla björkar men även enstaka, grova aspar. Här har varit orört länge och här finns många gamla,
grovgreniga tallar och senvuxna granar. Spridda torrträd och lågor förekommer i denna nyckelbiotop.
Flora och fauna
Mosseplanen domineras i allmänhet av tall och olika ris, till exempel ljung, kråkris, rosling och tranbär.
Rubinvitmossa Sphagnum rubellum, flaggvitmossa S. balticum och rostvitmossa S. fuscum är de vanligaste i
bottenskiktet. Kärren domineras av tuvull i söder och trådstarr i norr. I kärr, laggar och längs gölkanten förekommer
också dystarr, rundsileshår, flaskstarr, ängsull, sjöfräken, kallgräs, vitag, sotvitmossa Sphagnum papillosum,
rubinvitmossa S. rubellum och kärrskedmossa Calliergon cordifolium.
På talltorrakor växer den vanliga svarta spiklaven Calicium glaucellum och tillsammans med tall på fastmark kan
man hitta dropptaggsvampen Hydnellum ferrugineum. Väster om Lilla Hornspillern har man hittat knärot,
gammelgranslav Lecanactis abietina, långfliksmossa Nowellia curvifolia och den mindre vanliga kornknutmossan
Odontoschisma denudatum.
Orre spelar på myren och trana häckar. Tidigare har fiskgjuse häckat längs myrens kant vid Svangölen. I
litteraturen uppges att ljungpipare häckar.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en orörd myr med intilliggande orörda skogar..
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp och all form av exploatering ska undvikas. Särskilt bör nämnas hydrologiska ingrepp,
gödsling, kalkning, körning med motorfordon samt täkt av virke, ved och torv. Skogen såväl på fastmarksöar som
längs mossens kant ska lämnas orörd.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Myren är genom sin storlek och sin mångformighet mycket värdefull. Stora delar av området är orört och här finns
en intressant fågelfauna med rödlistade arter. I området finns dessutom en nyckelbiotop. Enligt
våtmarksinventeringen hyser den norra delen av myren högsta naturvärde.
146
9538-03 Myr S Stubbetorp
Klass 3
Ek. karta 095 38
Tidigare dokumentation
VMI 9F3I04 (III)
Beskrivning
Objektet består av två svagt välvda mosseytor samt ett topogent kärr. Mosseytorna är bevuxna med barrskog medan
kärrytorna till stor del är öppna. Mossen påverkas lokalt i liten omfattning av omgivande hyggen och dikningar.
Kärret påverkas lokalt starkt av dikning.
Flora och fauna
Mosseplanet är bevuxet med risvegetation på fasta mossmattor. Även kärret är till stor del av fastmattetyp. Här finns
partier med gräs eller starrdominerad vegetation.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
147
9538-05 Killinghagen
Klass 3
Ek. karta 095 38
Tidigare dokumentation
MoDo 651149 NV 7549
Beskrivning
Objektet består av en igenväxande hagmark. I den före detta hagen finns fem grova ekar omgivna av granar och
björkar, en del hasselbuskar samt enstaka unga lindar. Här och var finns odlingsrösen. En av ekarna är ca en meter i
diameter.
Flora och fauna
Blåsippa finns i objektet.
Skydd
Området saknar skydd.
Bevarande av naturvärdet
Ytan bör i framtiden vara en hagmarksliknande miljö med grova solitära ekar omgiven av en lövskogsmiljö rik på
gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
De grova ekarna lämnas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Den gamla odlingsmiljön återställs genom frihuggning av ekarna. Flera av dem står idag trångt bland granarna och
bör ha några meters fri radie kring kronorna. Granbeståndet glesas ut och avvecklas på sikt helt.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
148
9539-01 Sumpskog N Trollkäringeberget
Klass 2
Ek. karta 095 39
Tidigare dokumentation
MoDo 651149 NO 5258
Beskrivning
Objektet består av blandskogar såväl på frisk som fuktig mark. I norra delen består trädskiktet av gran och gamla
klibbalar. I denna del finns också en del lodytor. Längre söderut, på frisk mark, hittar man en högvuxen
grandominerad skog där tillgången på död ved är god. Här finns också en del grova björkar samt någon enstaka
asphögstubbe. Längst i sydväst finns drågpartier med ett gran- och klibbaldominerat trädskikt.
Flora och fauna
Områdets kryptogamflora är intressant. På de gamla klibbalarna i den norra delen växer den rödlistade hållaven
Menegazzia terebrata. På lodytorna i denna del finns också gott om skuggblåslav Hypogymnia vittata, en nordlig art
som är mindre allmän i Götaland. I övrigt har även blåmossa Leucobryum glaucum, långfliksmossa Nowellia
curvifolia, skriftlav Graphis scripta samt vinfläck Arthonia vinosa noterats i objektet.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop och hyser dessutom en rödlistad art.
149
9539-02 Barrskog S Karssjön Klass 3
Ek. karta 095 39
Tidigare dokumentation
MoDo 651149 NO 6170
Beskrivning
300 meter söder om Karssjön finns en brant nordsluttning som kläs av äldre granskog. I sluttningen finns också
inslag av björk och asp. Både torrakor och lågor av gran förekommer. Krönet ovanför sluttningen är bevuxet med
gamla tallar på hällmarker.
Flora och fauna
I nedre delen av sluttningen växer gammelgranslaven Lecanactis abietina rikligt på granarna.
Skydd
Området saknar skydd.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
150
9539-03 Skirbäcken
Klass 3
Ek. karta 095 39
Tidigare dokumentation
Göthberg 1995
Beskrivning
Skirbäcken omges helt av ett barrskogslandskap men närmast bäcken finns sumpskogar med klibbal, björk och gran.
I bäcken finns rester av dämmen.
Flora och fauna
I bäcken växer bland annat bunkestarr, missne, stjärnstarr och pors. I vattnet lever nattsländan Potamophylax och är
här vanlig. Gädda förekommer men troligtvis kan de fiskar som lever i angränsande sjöar påträffas även i bäcken.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
En god vattenkvalitet ska upprätthållas och en naturlig fauna och flora ska bevaras. Omgivningarna ska bestå av
gammal, orörd skog med mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling,
förorening, vattenreglering, dikning, markberedning, plantering, omföring till barrskog, avverkning av grova träd
och avlägsnande av död ved i bäcken och i bäckens närhet inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Bäckar är viktiga för en rad växter, insekter och fiskar.
151
9539-04 Lövängsrest vid Kottorp Klass 3
Ek. karta 095 39
Tidigare dokumentation
MoDo 651149 NO 7153
Beskrivning
Objektet består av en igenvuxen hagmark. På omkring ett hektar står några grova ekar som omges av medelålders
björk och ek. I objektet finns även en del spridda tallar och granar.
Flora och fauna
Blåsippa har noterats i området.
Skydd
Området omfattas av ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen.
Bevarande av naturvärdet
Ytan bör i framtiden vara en gles, hagmarksliknande miljö med grova solitära ekar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder, med undantag av angivna skötselåtgärder,
utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Områdets barrträd avverkas. De grova ekarna frihuggs med några meters fri radie kring kronorna.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
152
9539-05 Barrskog N Karstorp Klass 2
Ek. karta 095 39
Tidigare dokumentation
MoDo 651149 NO 6974
Beskrivning
Sydväst om Flasbjörke finns ett barrskogsparti som bitvis är bevuxet med grov skog. Genom området löper en
skogsbäck i en tämligen djup bäcksänka. Väster om denna finns i en ostsluttning drågpartier och fuktiga till blöta
avsnitt. Här är inslaget av lövträd som björk och klibbal betydande. I objektet finns gott om död ved, bland annat
björkhögstubbar samt ovanligt många grova granlågor.
Flora och fauna
På de grova granlågorna hittar man flerstädes långfliksmossa Nowellia curvifolia. På lågor intill bäcken noterades
även den rödlistade vedtrappmossan Anastrophyllum hellerianum. I övrigt bör förekomst av gammelgranslav
Lecanactis abietina och lopplummer nämnas.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop och hyser dessutom en rödlistad art.
153
9539-06 Blandsumpskog N Kottorp Klass 2
Ek. karta 095 39
Tidigare dokumentation
MoDo 651149 NO 7853
Beskrivning
Objektet är en omväxlande sumpskogsbiotop. I väster hittar man en klibbalsumpskog med stillastående vatten
mellan socklarna. I öster finns en tallmosse som i sin södra del har en välutvecklad lagg med en blandsumpskog.
Omgivningarna består av ungskogar som för inte så länge sedan var hyggen.
Flora och fauna
Den rödlistade hållaven Menegazzia terebrata växer i liten mängd på klibbal i laggkärret i objektets östra del. Både
hållaven och andra arter i denna del är troligen tillbakaträngda av den uttorkning omgivande avverkningar orsakat.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner samt ha ett stabilt fuktigt
mikroklimat.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
En skyddande, skogbevuxen kantzon byggs upp runt sumpskogen (viktigt framför allt i söder) för att bibehålla ett
fuktigt mikroklimat.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop och hyser dessutom en rödlistad art.
154
9539-07 Flasbjörke
Klass 3
Ek. karta 095 39
Tidigare dokumentation
ÄH 117 (IV)
Beskrivning
Kring Flasbjörke på västra sidan av sjön Flaten finns ett mycket småkuperat odlingslandskap som brukas av tre
gårdar. Vid Gruvbacken finns dessutom ett par gamla gruvhål. Åkrarna i området är små och fulla av åkerholmar
med en del rösen. Till stor del används åkrarna nu istället som kulturbetesmarker. Bara ett par mindre
naturbetesmarker förekommer i landskapet.
Område A är en hage som till stor del utgörs av gammal åker och gödslad betesmark. Området betas nu väl av
nötdjur. I områdets västra del finns en fläck av strandäng men djuren betar ända ner till stranden i hela området. Här
och var men mest nära stranden växer klibbal, björk, tall, lind och en.
Område B består av ett litet område bland hällmarker som undgått att gödslas. Här finns ett litet fattigkärr.
Omgivningarna, som betas av nötdjur, består av hårt gödslade kulturbetesmarker.
Flora och fauna
I område A finns i sluttningarna ner mot sjön rödvenängar, längre upp rödvenhedar och på höjderna antydan till
fårsvingeltorrängar. Här växer spåtistel, jungfrulin, kattfot, vit vaxskivling Hygrocybe virginea, gul vaxskivling H.
chlorophana och blodvaxskivling H. coccinea. Tidigare ska här ha växt brudborste men denna kunde inte
återfinnas. I område B finns rödvenhed och stagghed.
Skydd
Våtmarker, rösen och åkerholmar i odlingslandskapet omfattas av biotopskyddet. Strandskydd råder inom 100 meter
på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Områdets naturbetesmarker ska bevaras. Jordbruket i området bör bedrivas med så kallade ekologiska metoder.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning och markberedning i naturliga fodermarker inte sker. Vidare ska omföring till skog, avverkning av grova
träd, avlägsnande av död ved, täckdikning, nydikning samt användning av kemiska bekämpningsmedel och
konstgödning inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Naturliga fodermarker ska hävdas genom bete eller slåtter. Även annan öppen mark som inte ät tomt eller åker ska
hävdas. Vid behov ska röjning och gallring ske i området men på ett sådant sätt att ett artrikt buskskikt och gamla
träd lämnas.
Naturvärdesbedömning
Området utgörs av ett småskaligt odlingslandskap som bör bevaras som en enhet med alla sina naturtyper och
element. Fläckvis förekommer också naturliga fodermarker med en värdefull flora. Området har kulturhistoriska
värden och är viktigt för landskapsbilden.
155
9539-08 Storön i Ormlången
Klass 3
Ek. karta 095 39
Tidigare dokumentation
MoDo 651149 NO 7099, 7593, 7890
Beskrivning
Objektet består av ett antal barrbestånd på Storön i sjön Ormlången. På sydspetsen finns en barrskogsbevuxen yta
med en stor mängd granlågor. En stor ljuslucka har skapats där en del tallar och spridda granar står kvar. I beståndet
finns inslag av björk och grova aspar. I ytans norra del finns en nordsluttning med gran, grov asp och inslag av
medelålders lind.
Den mellersta ytan består av en fuktig nordsluttning dominerad av äldre gran. Några grova aspar finns liksom
björk och tall. Ned mot sjön finns en liten blandsumpskog med senvuxen klibbal och gran. I övre delen av
sluttningen finns lodytor medan man i den södra delen kan hitta en hel del granlågor.
I barrskogen i nordsluttningen på Storöns nordligaste del finns en stor koncentration grova lågor. De flesta är
tämligen nyfallna men en del lågor är äldre.
Flora och fauna
Övre delen av sluttningen i den mellersta ytan är mycket fuktig med svällande vitmosstuvor och ett
skvattrambestånd i en kraftig sluttning. På en lodyta i denna del noterades rikligt med skuggblåslav Hypogymnia
vittata. På gran kring sumpskogen samt på trädbaser i den nordligaste ytan växer dessutom gammelgranslav
Lecanactis abietina.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av de redovisade ytorna omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Ytorna är redovisade som nyckelbiotoper.
156
9539-09 Lillön
Klass 3
Ek. karta 095 39
Tidigare dokumentation
MoDo 651149 NO 7398
Beskrivning
På södra delen av ön finns ett brandfält på ca 50 x 100 meter. Här hittar man grova svedda tallstammar tillsammans
med talrika, brandpåverkade lågor. En del av tallarna är mycket gamla och har ”pansarbark” eller ”flaskformad”
stam. Även barrskogen på resten av ön rymmer grov tall men i nordsluttningen på öns norra del finns också gott om
gran, delvis i grova dimensioner.
Flora och fauna
På en del av granstammarna växer gammelgranslav Lecanactis abietina och i objektet noterades också grönpyrola.
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
157
9539-10 Stora mossen, Börgöl Klass 3
Ek. karta 095 39
Tidigare dokumentation
VMI 9F3J02 (III)
Beskrivning
Denna myr är belägen strax norr om Ålsjön. Merparten av objektet består av en svagt välvd mosse med omgivande
laggkärr. En del av mosseplanet är glest bevuxen med barrträd. I objektet finns också ett mindre topogent kärr som
till största delen är öppet. Här och var märks svag lokal påverkan från anslutande hyggen.
Flora och fauna
Våtmarken domineras av fasta mossmattor. På mosseplanet är risvegetation vanlig medan gräs och starr
förekommer i kärrdelen.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
158
9539-11 Långkärret
Klass 2
Ek. karta 095 39, 096 30
Tidigare dokumentation
N48 (III); VMI 9F3J01 (III)
Beskrivning
Långkärret är en svagt välvd mosse som till största delen är öppen. Centralt finns tallbevuxna partier och här kan
man hitta en del död ved. I mossen finns också några fastmarksholmar som är bevuxna av tall med inslag av gran.
Tallarna är ofta grova och på holmarna finns rikligt med död ved. Även i skogen längs norra kanten växer en del
grova tallar. Mossen kantas speciellt i norr av välutvecklade laggkärr.
Flora och fauna
De gamla tallarna på fastmarksholmarna hyser ofta tallticka Phellinus pini och under träden växer dropptaggsvamp
Hydnellum ferrugineum. I kärren växer tuvull, starr och vattenklöver. Mosseplanet är ofta av ristyp.
Enligt uppgift har buskskvätta, ängspiplärka, tjäder, enkelbeckasin och skogssnäppa iakttagits. Orrspel ska
förekomma.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Denna typ av våtmark ska bevaras orörd för att behålla naturvärdena.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp och all form av exploatering ska undvikas. Särskilt bör nämnas hydrologiska ingrepp,
gödsling, kalkning, körning med motorfordon samt täkt av virke, ved och torv. En zon på 30 meter runt mossen,
med tillhörande skog, ska lämnas orörd.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Långkärret är en orörd myr med en rik fågelfauna och mycket död ved samt grova träd, vilket gör området
skyddsvärt.
159
9545-01 Edet
Klass 3
Ek. karta 095 45, 095 46
Tidigare dokumentation
ÄH 81 (III)
Beskrivning
I kommunens västligaste hörn, strax söder om sjön Lyren, är dessa två hagmarker belägna. Den nordvästra, måttligt
kuperade delen är tämligen trädbevuxen med björkar, aspar, ekar, aplar och rönnar. Nedanför en slänt finns ett kärr
och i slänten växer den mest intressant floran, medan resten av hagen är tämligen gödslad. På höjderna kommer
några hällar i dagen.
I sydost följer en hage en ås i ost-västlig riktning. Nedanför åsen i norr finns fuktängar och söder om åsen hittar
man gamla åkrar. Direkt öster om hagen är en liten tjärn belägen. Åsen är ganska öppen men vissa delar, speciellt i
väster, växer ett tämligen tätt busk- och trädskikt med hassel, en, björk, nypon, apel och hagtorn. Båda hagarna
betas måttligt av nötboskap.
Flora och fauna
I den nordvästra hagen finns rödvenhed på högt belägna delar och i slänter. Här växer spåtistel, ljung, jungfrulin och
den mindre vanliga slåttergubben. Tidigare är kattfot noterad. I sydost finns gräs-lågstarrängar och rödvenängar.
Floran är inte särskilt rik men stagg förekommer. I hagarna kan man också hitta några vanliga men för fodermarker
typiska svampar – ängsvaxskivling Hygrocybe pratensis, blodvaxskivling H. coccinea och gul vaxskivling H.
chlorophana.
Stora ytor i hagarna visar tecken på att ha varit gödslade. Vissa problem med uppslag av hallon och örnbräken
föreligger.
Skydd
Rösen, våtmarker och småvatten i odlingslandskapet omfattas av biotopskyddet. Markavvattningsförbud gäller i
området.
Bevarande av naturvärdet
Området ska bevaras och skötas som naturlig fodermark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, markberedning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte
sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd genom bete eller slåtter. Vid behov ska grova träd friställas och hagarna röjas och gallras. Vid
röjningarna ska ett artrikt buskskikt lämnas.
Naturvärdesbedömning
Området utgörs av två måttligt stora, naturliga fodermarker. Här växer den mindre vanliga slåttergubben.
160
9546-01 Bredmossen–Sandgruvemossen
Klass 3
Ek. karta 095 46
Tidigare dokumentation
VMI 9F4G06 (III)
Beskrivning
Objektet består av två svagt välvda mossar med omgivande laggkärr. Delar av mosseytorna är glest bevuxna med
barrskog medan laggkärren ställvis är lövträdsbevuxna. Svag lokal påverkan märks från dikning och torvtäkt.
Flora och fauna
Fasta mossmattor dominerar i objektet. På mosseplanen är risvegetation vanlig medan kärrytorna ställvis är bevuxna
med gräs eller starr.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
161
9546-02 Tornberget
Klass 2
Ek. karta 095 46
Tidigare dokumentation
N57 (III); NVI 33 (III); SVS 4601–4603
Beskrivning
Kring Tornberget finns tre områden som är intressanta. Mest värdefull är den större delen i öster som består av ett
lövdominerat område där asp är vanligast. Här finns ställvis också mycket björk. I hela området finns också inslag
av gran och tall. Många av asparna är murkna och har tickor. Skogen kan vara uppkommen på ett gammalt brandfält
(1914).
Den norra delen är ett litet berg med äldre asp och björk och i öster en liten dal med äldre aspdominerad skog
med inslag av gran och tall. Området är och kommer att bli av stort värde för bl.a. fåglar.
Själva Tornberget i väster domineras av en hällmarkstallskog. Längs den brantare och blockigare västsluttningen
växer björk-aspskog. Här finns många brända avverkade tallstubbar som visar att lövskogen har kommit upp efter
en brand. På toppen av berget står ett brandtorn. Här finns också resterna av en koja som skräpar ner. I en skreva
finns ett hällkar.
Flora och fauna
Hällmarkerna domineras av ljung och lavar såsom Cladina-arter, Cladonia-arter, islandslav, navellavar, påskrislavar
och skorplavar. På aspar i det östra området har den rödlistade asphättemossan Orthotrichum gymnostomum
påträffats. Långfliksmossan Nowellia curvifolia är också noterad.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området ska bevaras oexploaterat. Inslaget av lövträd bör behållas och brand bör tillåtas i eller i anslutning till
området under väl kontrollerad form.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploatering i området ska ej ske. Ingrepp såsom gödsling, kalkning, brytning, avverkning och avlägsnande av död
ved måste särskilt undvikas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Gran kan gallras ut i bestånd med mycket asp.
Naturvärdesbedömning
Större lövdominerade bestånd, särskilt på gamla brandfält, är ovanliga. I detta område, som pekats ut som objekt
med naturvärden i nyckelbiotopsinventeringen, har en rödlistad art påträffats. Sannolikt är området viktigt för en rad
kryptogamer, insekter och fåglar.
162
9546-03 Kallmossen
Klass 3
Ek. karta 095 46
Tidigare dokumentation
N60 (III); VMI 9F4G01 (III)
Beskrivning
Kallmossen är belägen vid sjön Lyrens östra strand. Myren består i väster av en svagt välvd mosse som centralt är
öppen och med tallbevuxna kantskogar. Framför allt längs mossens östra kant finns öppna laggkärr. Områdets
utlöpare år öster består av en tät sumpskog med tall, gran och björk. Här finns flera diken och äldre körskador.
Längs mossens sydkant löper en grusväg.
Flora och fauna
Den öppna delen av mossen består av risvegetation med bland annat ljung, tuvull och rostvitmossa Sphagnum
fuscum. Kantskogarna domineras av tall, skvattram och odon. Enligt uppgifter i litteraturen ska skogssnäppa och
kricka ha iakttagits men det är oklart om man avser häckning.
Skydd
Strandskydd råder i väster, 100 m på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör bevaras som en orörd myr.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp och all form av exploatering ska undvikas. Särskilt bör nämnas hydrologiska ingrepp,
gödsling, kalkning, körning med motorfordon samt täkt av virke, ved och torv. Sjön Lyren får inte sänkas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Trots sin ringa storlek hyser myren vissa naturvärden då här finns flera våtmarkstyper och området är tämligen
skonat från ingrepp.
163
9546-04 Hage vid Folkström
Klass 3
Ek. karta 095 46
Tidigare dokumentation
ÄH 77 (III); K 34
Beskrivning
Strax söder om gården Folkström ligger en större hage delvis på gammal åkermark men också på före detta
ängsmark. Området är mycket blockrikt och någon enstaka häll går också i dagen. Längst i söder finns en liten
husgrund omgiven av rösen och stengärdesgårdar. Några luftledningar löper genom hagen och under dessa
genomförs regelbundet röjningar.
Området är mycket varierat med många olika buskar och träd. Här växer en, apel, berberis, brakved, hägg,
skogstry, nypon, ek, lind och björk. Granen föryngrar sig måttligt i området och en del slyuppslag förekommer. Ett
bestånd med fem grova ekar, två grova lindar och en grov björk står på en kulle nära ån i öster. Förutom Emmaån
rinner också en strid bäck genom hagen. Området betas tämligen hårt av nötkreatur.
Flora och fauna
Rödvenhed, rödvenäng samt fläckar av fårsvingeltorräng och gräs-lågstarräng förekommer i hagen. Några typiska
arter är stagg, blåsippa, prästkrage, ängsvädd, jungfrulin och kattfot. Svampfloran karakteriseras av gul vaxskivling
Hygrocybe chlorophana, ängsvaxskivling H. pratensis och blodvaxskivling H. coccinea. Fläckvis finns problem
med täta bestånd av örnbräken.
På grova ekar vid ån växer vinfläck Arthonia vinosa och svavelticka Laetiporus sulphureus. Dessvärre har
stackmyror bosatt sig i den enda ihåliga eken.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Rösen och stengärdesgårdar i odlingslandskapet
omfattas av biotopskyddet. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området måste bevaras och skötas som en naturlig fodermark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, markberedning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte
sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd genom bete eller slåtter är nödvändigt. Ett visst behov av röjning och bekämpning av örnbräken
föreligger. Vid denna åtgärd ska all gran och större delen av lövsly avlägsnas. Även framdeles ska röjning och
eventuell gallring genomföras vid behov, men ett artrikt buskskikt ska lämnas. Gamla träd ska friställas vid behov.
Luftledningarna bör om möjligt avlägsnas.
Naturvärdesbedömning
Området är stort och innehåller flera intressanta vegetationstyper samt ett artrikt fält- och buskskikt. Närvaron av
vattendrag och grova träd höjer värdena betydligt. Området är också av kulturhistoriskt intresse.
164
9546-05 Folkström
Klass 2
Ek. karta 095 46
Tidigare dokumentation
K 34
Beskrivning
Gårdsmiljön kring Folkström är inte bara kulturhistoriskt intressant utan har också höga naturvärden. Bland annat
rinner den värdefulla Emmaån genom området och kring gården finns en stor samling gamla och grova träd. Ån
kantas av klibbalar som i många fall är gamla och av ansenliga dimensioner. I resten av området är det framför allt
gamla och grova lönnar som utmärker sig. Vid grusvägen förbi gården finns en mindre allé med gamla lindar vars
ihåliga innandöme man dessvärre fyllt med cement. Inom området växer också ask, körsbär, hägg, björk, asp, rönn
och oxel. Död ved finns inte i någon större mängd.
Ån är här tämligen strid och stenig. En låg ö finns ute i fåran. Där vägen går över ån finns en damm och vid
stranden en gammal kvarnruin. Längs den nedre delen av ån betar nötboskap på båda stränderna. En del avfall finns
slängt längs ån.
Flora och fauna
Större delen av fältskiktet är stört och kulturpräglat. Längs ån finns mindre delar med naturlig vegetation. Här
förekommer friska, fuktiga och våta örttyper. Vattenklöver, näckmossa Fontinalis antipyretica, missne och säv är
typiska arter i vattnet. Bland buskar märks enstaka hassel, en och olvon. De många grova träden innehåller rikligt
med hackspetthål och då träden ofta är ihåliga är det troligt att insektslivet är intressant.
Skydd
Inom delar av området råder strandskydd inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Det är viktigt att området bibehålls som en vårdträdsmiljö med gamla och grova träd samt att strandskogen lämnas
orörd. Det är också viktigt att man planerar för en återväxt av grova träd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av eller skadegörelse på grova träd och bortforsling av döda träd annat än där de utgör hinder eller fara.
Ihåliga träd får inte fyllas med betong eller annat fyllnadsmaterial. Arbetsföretag såsom schaktning,
markbearbetning, körning med motorfordon, anläggningsarbeten eller andra ingrepp får inte ske i ån, strandkanten
eller strandskogen. Häst får inte hållas där grova eller på annat sätt värdefulla träd förekommer.
Skötselåtgärder som behöver göras
Bortforsling av avfall (ej död ved) från strandskogen. Friställning av grova träd vid behov. Enstaka ungträd ska
släppas upp för att trygga återväxten av grova träd inför framtiden. Beskärning av ädellövträd kan ske där det är
lämpligt, till exempel gårdsmiljöer. Bete kan förekomma.
Naturvärdesbedömning
Den stora mängden grova alar och ädellövträd nära den värdefulla Emmaån ger området höga naturvärden. Dessa
värden är delvis knutna till områdets kulturhistoria. Ån och träden har dessutom stor betydelse för landskapsbilden i
området.
165
9546-06 Brännkärret
Klass 3
Ek. karta 095 46, 095 47
Tidigare dokumentation
N59 (III); VMI 9F4G03 (III)
Beskrivning
Brännkärret ligger vid sjön Grytens nordöstra strand och sträcker sig upp mot bebyggelsen vid Gulten. Myren är
ibland mycket blöt och består helt av kärr. I myren finns många fastmarksholmar av olika storlek ner till större
block. Skogen är sällan särskilt gammal men tämligen orörd och domineras av tall och gran med inslag av björk.
Här finns måttligt med död ved. Fläckvis förekommer björkskog ute i kärret. På vissa håll bedriver man skogsbruk
ute på holmarna eller ända ner till myrens kant.
Myren är påverkad av att sjön Gryten är dämd. I östra delen av kärret finns diken som bland annat ska avvattna
odlingsmarken vid Gulten. Sjön får också tillskott från den sänkta Stora Häradssjön en kilometer norrut.
Flora och fauna
Större delen av myren är bevuxen av trådstarr, blåtåtel, kärrsilja, vattenklöver och pors. Bottenskikt saknas med
undantag av torrare fläckar där vitmossa och tranbär förekommer. Man har rapporterat orre, enkelbeckasin,
skogssnäppa och grönbena på myren.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor av strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Myren mår bäst av att bevaras orörd med intakt hydrologi. Översvämningar kan dock få förekomma.
Fastmarksholmarna är viktiga element i myren och ska lämnas till fri utveckling.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp och all form av exploatering ska undvikas. Särskilt bör nämnas hydrologiska ingrepp,
gödsling, kalkning, körning med motorfordon samt täkt av virke, ved och torv. Befintliga diken ska inte fördjupas.
Alla fastmarksöar och en kantzon på minst 30 meter runt myren undantas från skogsbruk och andra ingrepp.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området bildar en intressant och värdefull mosaik av våtmark och skog på holmar. Kärrvegetationen är tydligt
påverkad av tidvisa översvämningar som här måste anses vara en positiv faktor eftersom detta förhindrar
igenväxning. Flera intressanta fåglar har rapporterats från området.
166
9546-07 Stormossen NV Folkström Klass 3
Ek. karta 095 46
Tidigare dokumentation
VMI 9F4G02 (III)
Beskrivning
Stormossen ligger strax norr om Strömfallet. Objektet består av ett myrkomplex där mosseytor, laggkärr och
topogena kärr ingår. Mosseytorna är endast till viss del bevuxna med barrskog medan kärrytorna i större omfattning
är beskogade. Såväl rena barrbestånd som mer blandade bestånd förekommer. Kärrdelen påverkas generellt av
dikning medan mosseytorna mer lokalt påverkas svagt av dikning samt intilliggande hyggen och vägar.
Flora och fauna
Fasta mossmattor förekommer i större delen av objektet. På dessa växer över betydande ytor olika ris. Ställvis
förekommer även gräs/starrvegetation.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
167
9546-08 Stockhult
Klass 2
Ek. karta 095 46
Tidigare dokumentation
ÄH 75 (II); FL 94Q
Beskrivning
Området som är beläget en halv kilometer söder om Älgsjön utgörs av ett småskaligt odlingslandskap kring gården
Stockhult. I området finns åkrar och kulturbeten med åkerholmar samt naturbetesmarker. De olika markslagen
kantas av öppna diken.
I öster, mellan Stora och Lilla Häradssjön, ligger en större hage (A) som huvudsakligen utgörs av
naturbetesmark. Det finns spår av gamla åkrar och i hagen förekommer stengärdesgårdar och odlingsrösen. Delarna
närmast sjön är fuktiga, de högre belägna markerna är friska till torra. Några hällar går i dagen.
Naturbetesmarken är tämligen öppen, enstaka grova björkar och några enar växer dock här. Längs stranden växer
en bård av viden, björk och klibbal. I området finns också en del slyuppslag av al och björk. En luftledning passerar
hagen, som betas måttligt av nötdjur.
Flora och fauna
Större delen av hagen (A) är bevuxen av rödvenhedar med arter såsom ljung, ängsvädd, prästkrage, sötvedel och
nattviol. Tidigare har man registrerat ängsskallra, jungfrulin, kattfot, svinrot och knägräs. Svampfloran innehåller
arter såsom gul vaxskivling Hygrocybe chlorophana, toppvaxskivling H. conica, blodvaxskivling H. coccinea och
den mindre vanliga scharlakansvaxskivlingen H. punicea. Områdets största klenod är dock fältgentianan som här
växer rikligt.
Längre ner i sluttningen finns gräs-lågstarrängar med stagg, stjärnstarr och knagglestarr. Närmast sjön växer
högvassar med bladvass och bunkestarr.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Odlingsrösen, åkerholmar och stengärdesgårdar
omfattas av biotopskyddet. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området måste absolut bevaras och skötas som en naturlig fodermark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning och dikning av naturliga fodermarker inte sker. I hela området är det viktig att täckdikning,
plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd av naturbetesmarker genom bete eller slåtter. Ett visst behov av röjning i hagen föreligger, röjning och
gallring ska genomföras även framdeles vid behov. Gamla träd ska sparas och friställas. I resten av området bör ett
”ekologiskt” jordbruk bedrivas.
Naturvärdesbedömning
Området är mycket värdefullt genom sin småskalighet och mångformighet. Största värdena ligger i den stora
naturbetesmark som finns i området, med en värdefull flora och en rödlistad art. Landskapet har också
kulturhistoriska värden och är viktigt för landskapsbilden. Området ingår i nätverket Natura 2000.
168
9546-09 Stora och Lilla HäradssjönKlass 3
Ek. karta 095 46, 095 47
Tidigare dokumentation
VMI 9F4G05 (III)
Beskrivning
Stora Häradssjön är en sänkt sjö, och som så många andra sådana sjöar har den täta bladvassbälten längs stränderna.
Små fastmarksöar med skog finns i sjön. Även Lilla Häradssjön består av tät vegetation och denna sjö får säkerligen
ett närsaltstillskott från gården Stockhult. Den mindre sjöns norra strand, och något längs Stora Häradssjöns
nordvästra, betas svagt av nötkreatur. Längs stranden finns gran, tall, klibbal och björk, vid den större sjön finns
bestånd av alsumpskog. Sjöarna är naturligtvis störda av sjösänkningen och lokalt finns diken. Omgivningarna
består av barrskogar och hyggen. Tidigare har de stora starrmaderna man främst finner längs den större sjön utgjort
slåttermarker.
Flora och fauna
Buskskiktet längs stranden består i huvudsak av pors men även brakved och gråvide förekommer.
Vegetationstyperna är så kallade sumpkärr, bladvassvegetation och flytbladvegetation. Förutom bladvass är
spärrvitmossa Sphagnum squarrosum och dyblad vanliga i och längs sjön. Kärrbräken förekommer. Det är möjligt
att sjöarna har ett intressant fågelliv.
Skydd
Strandskydd råder inom ett område 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i
området.
Bevarande av naturvärdet
Sjöarna bör bevaras orörda och med en naturlig flora och fauna.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Ytterligare sänkning och dikning får inte ske, närsaltläckage och annan vattenförorening ska undvikas. Skogsbruk
eller andra ingrepp i strandregionen får inte ske. Även ingrepp såsom schaktning, utfyllnad, anläggningar,
bebyggelse m.m. måste förhindras.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt betesdrift eller slåtter på fodermarken öster om Stockhult. Gallring och röjning ska här ske vid behov och
hävden ska ske ända ut i vattnet. Bete återupptas där så är möjligt längs stränder som i dag står ohvädade.
Naturvärdesbedömning
Vegetationsrika sjöar är av visst intresse bland annat för fågellivet. När det som här också finns betade stränder ökar
värdena ytterligare.
169
9547-01 Grytgöl
Klass 2
Ek. karta 095 37, 095 47
Tidigare dokumentation
K35; NVI 35
Beskrivning
Inne i samhället Grytgöl intill Emmaån finns en stor samling vårdträd och alléträd. Ån, som i områdets norra del är
dämd, kantas däremot av klibbalar varav många är gamla och grova. Vanligaste träden är dock ask och lönn som
bildar grova eller till och med mycket grova träd. Västerut löper till exempel en allé med imponerande askar. Flera
av träden i området står på tomtmark. Enstaka av de gamla träden visar spår av att ha varit hamlade. I mindre
omfattning finns i beståndet också björk, lind, sälg och gran. Området är en äldre bruksmiljö och här finns bland
annat en rad intressanta byggnader.
Flora och fauna
Längs ån finns fragment av fuktiga eller våta örttyper, i övrigt är floran störd och kulturpräglad. På de grova träden
växer en del kyrkogårdslav Pleurosticta acetabulum. Då vissa av träden är ihåliga kan man förvänta sig en
intressant insektsfauna.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Det är viktigt att området bevaras som en vårdträdsmiljö med gamla ädellövträd. Man måste då också planera för en
återväxt av grova träd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av eller skadegörelse på gamla träd. Där det är möjligt bör man lämna döda träd. Alla ingrepp i ån eller
strandregionen ska undvikas.
Skötselåtgärder som behöver göras
För att trygga återväxten av gamla träd måste man släppa fram enstaka ungträd. I övrigt ska man vid behov friställa
gamla ädellövträd. Hamling kan gärna få ske.
Naturvärdesbedömning
Området har inte bara biologiska värden knutna till de gamla träden, platsen är också kulturhistoriskt intressant.
Gamla ädellövträd är tämligen ovanliga i dagens landskap, vilket gör området särskilt värdefullt.
170
9547-02 Bokamossen
Klass 2
Ek. karta 095 47
Tidigare dokumentation
N58 (II); VMI 9F4H03 (I); Holmbring & Tyrberg 1977 (0); SVS 4701
Beskrivning
Bokamossen strax nordost om Grytgöl består egentligen av två myrar som skiljs åt av bara en smal vattendelare.
Myrarna omges av skog i söder, sjön Gryten i väster och odlingsmark i norr.
Längst i öster finns två små vegetationsrika tjärnar, den mindre något rikare med många örter, den större fattig
och starrdominerad. Här passerar en luftledning. Direkt väster om dessa finns en liten och mycket störd mosse där
man tidigare brutit torv. Vid den norra kanten står fortfarande en gammal torvlada och här löper ett djupt dike som
rinner ut i en av tjärnarna. Ännu ett steg västerut öppnar sig en mycket glest trädbevuxen koncentrisk mosse som
ibland kantas av öppna eller björkbevuxna laggar men oftast av en kantskog med tall och skvattram. På mossen
finns tydliga strängar.
Den västra myrdelen består av två svagt välvda tallrismossar i söder och mest öppna topogena kärr i norr. Direkt
norr om området är en värdefull hagmark belägen och djuren betar emellanåt även ute i myren. Ganska centralt
finns en större fastmarksö som är avverkad, men även anslutande hyggen förekommer. I norra delen av kärret finns
ett dike, denna del är dessutom hydrologiskt påverkad genom att sjön Gryten är dämd.
Intill mossen, på en kulle i norr finns en nyckelbiotop med gammal aspdominerad skog.
Flora och fauna
I kanten mellan myr och fastmark, där nötkreatur betar i nordväst, hittar man en zon med lågstarrvegetation, med till
exempel stagg, hirsstarr och stjärnstarr. I övrigt består det nordvästra kärret av pors, trådstarr, ängsull, blåtåtel och
fläckvis bladvass. Bottenskiktet är dåligt utvecklat, undantaget utgörs av sotvitmossa Sphagnum papillosum. Längre
söderut förekommer tuvull, ljung och sotvitmossa för att längst i söder övergå till en tallmosse med skvattram.
Den koncentriska mossen i öster domineras av ljung, tranbär, kråkbär, rosling, rostvitmossa Sphagnum fuscum
och rubinvitmossa S. rubellum. Fläckvis förekommer mjukmattor med bland annat flaggvitmossa Sphagnum
balticum. I kantskogen är tall, skvattram och odon de vanliga dominanterna.
Enligt andra källor ska orre spela på mossen, dessutom har man iakttagit tofsvipa, enkelbeckasin och
ängspiplärka men inte angett om häckning skett. Storspov ska dock häcka.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Strandskydd råder inom delar av området, 100 m på ömse sidor av
strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Det är viktigt att myrar av detta slag och av sådan storlek bevaras orörda, främst mot hydrologiska ingrepp.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp och all form av exploatering ska undvikas. Särskilt bör nämnas hydrologiska ingrepp,
gödsling, kalkning, körning med motorfordon samt täkt av virke, ved och torv. Även skogen på fastmarksöar och i
en 30 meter bred zon runt myren måste lämnas orörd. Befintliga diken får inte förbättras.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området vid hagmarken i nordväst kan även fortsättningsvis betas.
Naturvärdesbedömning
Myren är stor, mångformig och ornitologiskt värdefull. Koncentriska mossar är ovanliga så här långt söderut i
landet. De västra delarna är påverkade av skillnader i vattenstånd i sjön men detta är knappast negativt. I stället
skapar dessa skillnader en lågvuxen vegetation typisk för mader. En nyckelbiotop finns i kantskogen.
171
9547-03 Boka och Gulten
Klass 2
Ek. karta 095 47
Tidigare dokumentation
ÄH 78 (III), 79 (IV), 80 (II); BG 5510 (II)
Beskrivning
Mellan sjöarna Gryten och Gulten ligger ett för skogsbygden stort odlingslandskap med en ålderdomlig karaktär.
Området är småbrutet och består av många olika markslag, här finns åkrar och kulturbeten, naturbeten,
gårdsmiljöer, åkerholmar, igenvuxna hagmarker och träddungar. Här och var förekommer odlingsrösen och
stengärdesgårdar och i synnerhet kring Boka också trägärdesgårdar som är i bruk. Landskapet brukas av flera gårdar
och i området finns också småhusbebyggelse. Några intressanta delar i området, dessutom tidigare inventerade,
utgörs av de hagmarksobjekt som förekommer. Längs östra kanten löper en grusås.
De två delarna (A) i norr utgörs av öppna och blockrika naturliga hagmarker. Fläckvis förekommer fuktängar,
annars är här tämligen torrt. Svagt bete av nötkreatur pågår och unga granar föryngrar sig. Område B skiljer sig från
tidigare del genom att stå ohävdat och genom att här växer ett antal tallar, granar, björkar och aspar. En viss
hagmarksflora förekommer dock fortfarande.
Område C är hårt röjt och betas hårt av får, men en hel del sly finns kvar. Längs kanten löper en stengärdesgård.
Här finns såväl torra som fuktiga marker då området är måttligt kuperat. Strax söder om denna hage finns en större
betesmark (D) som har en diffus gräns ute i Brännkärret – ett gammalt slåtterkärr. Kärret betas ganska väl och
fläckvis är vegetationen nerbetad men porsen rår korna dock inte på. Längre ut går djuren knappt alls. Flera diken
genomkorsar kärret. Längs remsan av fastmark i öster är hävden god.
Vid Bokafallet står en sedan länge ohävdad hage (E) som växer igen med gran, buskar och sly. En viss
hagmarksflora finns kvar men detta är främst ett restaureringsobjekt. Betydligt finare hagmarker (F) finns kring
Boka i söder och dessa är dessutom av ansenlig storlek. Den blockrika marken är torr men fläckvis finns fuktängar.
Korna går dessutom ut en liten bit på Bokamossen i söder och betar. En bård av al, björk, tall och gran växer längs
mossens kant. Längst i öster står tre grova rönnar, en grov björk och någon lind. I övrigt är hagen öppen även om
spridda buskar av hassel, en och rosor förekommer.
Det är tydligt att hagen tidigare restaurerats och öppnats upp. De tuktade hasslarna skjuter dock stubbskott starkt
och ytterligare problem utgör uppslaget av gran, björksly, piprör och örnbräken. Ytterligare insatser är alltså
nödvändiga innan restaureringen får anses avslutad.
Flora och fauna
Den mest välutvecklade vegetationen kan man se i områdena A och F där rödvenhedar dominerar. Fläckvis finns
dock gräs-lågstarrängar i svackor och längs Bokamossens kant. I område F växer ett bestånd av slåttergubben men
denna förefaller att ha minskat i antal under det senaste decenniet. Andra arter typiska för dessa vegetationstyper är
kattfot, jungfrulin, stagg, ängsvädd, ljung, bergmynta, spåtistel, stjärnstarr, knagglestarr, nålstarr samt svamparna
papegojvaxskivling Hygrocybe psittacina, ängsvaxskivling H. pratensis, gul vaxskivling H. chlorophana och
blodvaxskivling H. coccinea.
I område D har man tidigare hittat ängsstarr. På skilda platser i detta odlingslandskap har man också registrerat
slåtterfibbla, ormrot, mattlummer, darrgräs, jungfru Marie nycklar och nattviol. Totalt sett finns i detta stora område
ett flertal vegetationstyper och en stor variation i busk- och trädskikt.
Skydd
Åkerholmar, rösen och stengärdesgårdar i odlingslandskapet omfattas av biotopskyddet. Markavvattningsförbud
gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Landskapet bör brukas med så kallade ”ekologiska” metoder. Naturliga fodermarker ska bevaras och skötas som
sådana. Mångformigheten i landskapet ska bevaras, vilket innebär att olika markslag, olika element och biotoper ska
ingå. Exempel på sådana är åkerholmar, grova träd, buskar, rösen, betade skogsdungar och våtmarker.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning och dikning av naturliga fodermarker inte sker. I hela landskapet får nydikning, täckdikning,
plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte ske. Bruk av konstgödsel
och bekämpningsmedel ska så långt möjligt undvikas. Allmänhetens tillgänglighet får inte begränsas.
Skötselåtgärder som behöver göras
172
Naturliga fodermarker ska hävdas genom bete eller slåtter. Företrädesvis ska nötboskap användas. Ett visst behov av
röjning finns i de flesta hagar, i synnerhet i A och F. I framtiden ska gallring och röjning genomföras vid behov,
dels för att förhindra igenväxning av ängs- och hagmarker och dels för att friställa gamla träd. Före detta ängar och
hagar ska restaureras och hävdas. Stängsling ska så långt möjligt göras med trägärdesgårdar och i hela området ska
enkla genomgångar i stängsel göras för att trygga framkomligheten.
Naturvärdesbedömning
Genom sin storlek och sin mångformighet är detta odlingslandskap mycket värdefullt. I området förekommer stora
arealer hagmarker av olika typ med en värdefull flora, till exempel ängsstarr och slåttergubbe. Vidare finns här
rikligt med element såsom rösen, gärdesgårdar och åkerholmar. Grova träd förekommer. Området är typiskt för
odlingslandskapet i skogsbygden och därför av kulturhistoriskt intresse.
173
9547-04 Gulttorp
Klass 3
Ek. karta 095 47
Tidigare dokumentation
N63 (III); NVI 34 (III); BG 5350 (II), 5510 (II)
Beskrivning
Ett isälvsstråk som passerar Sonstorp korsar sjön Gulten på sin väg norrut. Då åsen ömsom löper under och ömsom
över sjöns yta har det bildats två halvöar och en ö i sjön. Den lilla Stolpön har en tydlig åsform och är klädd av
blandskog där bland annat asp ingår. Även halvön norr om Stolpön är skogklädd och en gammal bruksväg följer den
västra stranden. Krönet är dock planterat med tall. I omgivningarna växer många enbuskar. Vid gården Gulttorp är
landskapet öppet och här förekommer flera hus och grusvägar. I närheten finns dessutom spår av grustäkter.
Nordligaste delen av åsen är klädd av en sandtallskog. En luftledning som tidigare löpte längs åsen och ut på
Stolpön finns inte längre kvar.
Flora och fauna
Fältskiktet är oftast av örtristyp utan särskilt intressanta arter. Vid gården är vegetationen kulturpräglad.
Skydd
Strandskydd råder, det omfattar området inom 100 m på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Stolpön och halvöarna lämnas bäst orörda.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Ytterligare grustäkter och avverkning av skog kan skada naturvärdena. Alla former av ingrepp och exploatering
utanför gårdsmiljön, särskilt schaktning, vägdragning, bebyggelse eller andra anläggningar som kan skada åsen ska
undvikas. Bortforsling av död ved annat än där den kan vara till hinder eller skada är olämpligt.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Isälvsavlagringar är tämligen ovanliga geologiska objekt av stort intresse. Åsen vid Gulttorp är ganska stor och
välutbildad. Skog på rullstensåsar kan hysa eller kan utveckla höga naturvärden.
174
9547-05 Gultemossen
Klass 2
Ek. karta 095 47
Tidigare dokumentation
VMI 9F4H02 (II)
Beskrivning
Gultemossen består av ett myrkomplex där flera olika våtmarkstyper ingår. Största delen består av olika mosseytor
med omgivande laggkärr. Topogena kärr upptar också en stor yta. I objektet ingår dessutom en sumpskog samt en
mindre tjärn. Mosseytorna är till viss del bevuxna med ett glest barrdominerat trädskikt medan kärrytorna är öppna.
Svag lokal påverkan från dikningar, och anslutande hyggen märks. Sumpskogen är dock lokalt starkt påverkad av
dikning.
Flora och fauna
En stor del av våtmarken är av fastmattetyp. Mosseplanen är ofta bevuxna med olika ris medan gräs och
starrvegetation är vanligare i kärrpartier. Tjärnens vattenyta är öppen.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
175
9547-06 Stora mossen V IgelforsKlass 1
Ek. karta 095 47, 095 48, 095 57
Tidigare dokumentation
N64 (I); VMI 9F4H01 (I); NVI 22 (II, III); Bingman 1994; Fredriksson 1985; Holmbring & Tyrberg 1977 (II); Jens
Johannesson (brev)
Beskrivning
Stora mossen väster om Igelfors utgörs av ett stort komplex av kärr, mossar och fastmarker. Större delen av myren
är ett topogent kärr med både fastmattor och mjukmattor. Längs kanterna finns zoner av svagt välvda mossar och
öblandmyrar. Mossarna kan vara såväl öppna som tallbevuxna. I sydost ligger den lilla Karpe tärn. Någon gång
förekommer stråk av sumpskog längs kanterna, bevuxna av björk och tall.
Längs sydvästra kanten och delvis över myren löpte tidigare en luftledning. Denna är nu borttagen men stubbarna
efter stolparna står kvar. Spåren efter de motorfordon man använt är mycket tydliga. Där ledningen tidigare gick
fram finns en spång över myren. Spritt över området finns ett fyrtiotal fastmarksöar av olika storlek, dessutom går
ett antal halvöar ut i myren. Dessvärre bedrivs det skogsbruk på de större öarna. Även i omgivningarna pågår
skogsbruk och hyggen går ibland ända fram till myrens kant.
Flora och fauna
Mossar med ett slutet skikt av tall har ofta skvattram och odon i buskskiktet. Öppna mossar är oftast bevuxna av
ristuvor med arter såsom ljung, kråkris, tranbär, rosling, hjortron, räffelmossa Aulacomnium palustre, rostvitmossa
Sphagnum fuscum, tallvitmossa S. capillifolium, rubinvitmossa S. rubellum och myrmylia Mylia anomala. Speciellt
ut mot myrens kanter är tuvull vanlig.
I kärret och på gungflyn växer trådstarr, dystarr, vitag, vattenklöver, kallgräs, tuvsäv, myggblomster, storsileshår,
rundsileshår, tuvull och sotvitmossa Sphagnum papillosum.
Enligt litteraturen häckar förmodligen enkelbeckasin, ljungpipare och ängspiplärka. Orrspel ska förekomma.
Trana, gräsand, knipa, ormvråk, grönbena, skogsduva, ringduva, gök, buskskvätta, törnskata, hämpling, spillkråka,
tofsvipa och skogssnäppa ska tidigare ha häckat på myren eller i omgivningarna. Vid Gultebo väster om myren har
storspov åtminstone tidigare häckat och tidvis uppehållit sig på myren. Färska uppgifter om häckfågelfaunan saknas
till stor del. Trana har setts 2002 och grönbena 1993.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör bevaras orört.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp och all form av exploatering ska undvikas. Särskilt bör nämnas hydrologiska ingrepp,
gödsling, kalkning, körning med motorfordon samt täkt av virke, ved och torv. Det är viktigt att alla fastmarksöar,
halvöar samt en zon på 30 meter av omgivande fastmark lämnas till fri utveckling.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Genom sin storlek och mångformighet är myren mycket värdefull. Dessutom har området ornitologiska värden och
myren är tämligen orörd. Om alla fastmarksöar och kantzoner lämnas orörda kommer de skogliga värdena att öka
väsentligt. Stora mossen är upptagen i den nationella myrskyddsplanen och har föreslagits som objekt inom Natura
2000.
176
9548-01 Mörtsjöbäcken vid Sonstorp och Börgöl
Klass 3
Ek. karta 095 38, 095 39, 095 48
Tidigare dokumentation
Göthberg 1995; BG B830; SVS 4801
Beskrivning
Bäcken från Bleklången rinner först norrut till Annastinefors för att där väja österut till Mörtsjön. I denna sjö
ansluter också bäcken från Högsjön. Flera mindre bäckar bildar biflöden till dessa vattendrag. Mörtsjön dräneras
sedan via en bäck ut i Igelforsån.
Omgivningarna är mestadels barrskog men även lite kulturbygd förekommer. Vid Annastinefors finns till
exempel en gammal kvarnruin. Bleklången är vattentäkt för Finspångs samhälle och bäcken är kraftigt påverkad av
regleringen av Bleken.Även i bäcken från Högsjön finns ruiner efter gamla dämningar och kvarnar.
Flora och fauna
Bäckarna kantas av gran, tall, björk och klibbal. I vattnet växer arter såsom ältranunkel, skogssäv och topplösa.
Näckmossa Fontinalis antipyretica förekommer sparsamt. Vid Annastinefors har man hittat stubbspretmossa
Herzogiella seligeri på död ved. Bäckarna är också tillhåll för gädda, abborre, mört samt jungfrusländan Calopteryx
virgo och skinnbaggen Velia sp.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
En god vattenkvalitet ska upprätthållas och en naturlig fauna och flora ska bevaras. Omgivningarna ska bestå av
gammal, orörd skog med mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling,
förorening, vattenreglering, dikning, markberedning, plantering, omföring till barrskog, avverkning av grova träd
och avlägsnande av död ved i bäcken och i bäckens närhet inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Bäckar är viktiga tillhåll för en rad växter, insekter och fisk.
177
9548-02 Hagfallet
Klass 4
Ek. karta 095 48
Tidigare dokumentation
ÄH 115 (III), Länsstyrelsens åtgärdsplan E5978
Beskrivning
I skogen öster om Hälla finns en hage vid ett tidigare boställe. I området finns kulturhistoriska spår i form av äldre
åkerytor, en husgrund och jordkällare. Området är öppet med undantag för några trädgrupper och enbuskar. Marken
är blockrik. Området är idag välhävdat och omfattande röjningar har utförts.
Flora och fauna
I området finns rester av rödvenhed och gräs-lågstarräng. Hävdgynnade arter som kattfot, ljung, knägräs, bockrot,
ängsvädd, vårbrodd och stagg växer i hagen. Tidigare har man här hittat slåtterfibbla.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området ska bevaras som naturlig fodermark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Sträva efter att släppa på många betesdjur tidigt på säsongen. Uppkommande sly ska röjas bort om inte betestrycket
är tillräckligt för att hålla efter det.
Naturvärdesbedömning
Området utgör en rest av en äldre naturbetesmark som restaurerats och i dag är välhävdad..
178
9548-03 Stora mossen, Hälla Klass 3
Ek. karta 095 48
Tidigare dokumentation
VMI 9F4I02 (III)
Beskrivning
Stora mossen, öster om Högsjön, är en svagt välvd mosse. Denna omges av laggkärr. Genom objektet löper också
ett dråg. Mossen är glest bevuxen med barrträd. Här och var märks en svag, lokal påverkan från intilliggande
hyggen.
Flora och fauna
Våtmarken är till största delen av fastmattetyp. Endast intill dråget finns blötare partier med mjukmattekärr.
Risvegetation är vanligt förekommande på mosseplanet medan gräs och starr företrädesvis växer i laggkärret.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
179
9548-04 Mosse VSV Hårtorp
Klass 3
Ek. karta 095 48
Tidigare dokumentation
VMI 9F4I01 (III)
Beskrivning
Objektet består av en svagt välvd mosse med omgivande laggkärr. En stor del av mossen är bevuxen med barrskog.
Svag påverkan från anslutande hyggen märks.
Flora och fauna
Våtmarken är av fastmattetyp. Risvegetation är vanligt förekommande på mosseplanet medan gräs och starr
företrädesvis växer i laggkärret.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
180
9548-05 Horsbäcken
Klass 3
Ek. karta 095 48, 095 58
Tidigare dokumentation
Göthberg 1995
Beskrivning
Horsbäcken rinner från Holmsjön och österut till Igelforsån. Längs bäcken finns sumpskog med björk, klibbal och
gran. Söderifrån ansluter Stupbäcken. Enligt uppgift ska det ha funnits ett kraftverk i bäcken. Vattnet är humöst då
ett stort tillskott av vatten kommer från omgivande myrmarker.
Flora och fauna
I bäcken växer mycket näckmossa Fontinalis antipyretica. Längs stranden växer skogssäv. I ån lever också lake
men flera av de fiskar man kan hitta i Igelforsån kan säkerligen också återfinnas i Horsbäcken. Skinnbaggen Velia
sp. förekommer.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
En god vattenkvalitet ska upprätthållas och en naturlig fauna och flora ska bevaras. Omgivningarna ska bestå av
gammal, orörd skog med mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling,
förorening, vattenreglering, dikning, markberedning, plantering, omföring till barrskog, avverkning av grova träd
och avlägsnande av död ved i bäcken och i bäckens närhet inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Vattendraget är viktigt för en rad växter, insekter och fiskar.
181
9548-06 Igelforsån, Börgölsån och Björkesjön
Klass 2
Ek. karta 095 39, 095 48, 095 49
Tidigare dokumentation
ÄH 36 (IV); K32; VMI 9F4J02 (III), 9F4J03 (II), 9F4J04 (II); NVI 36; BFi 004 (II); Gezelius, L och Nilsson, D.
2002, Holmbring & Tyrberg 1977 (0, I); SVS 4902–4903
Beskrivning
Igelforsån mellan Igelfors och Björke rinner genom ett odlingslandskap och kantas av klibbal och asp. Såväl
meandrande som strömmande sträckor förekommer och en fördämning finns. Vid Igelfors finns en metallindustri
som eventuellt kan belasta vattendraget med sina utsläpp.
Vid Igelforsåns mynning i Björkesjön växer höga och täta vassar. Området är före detta slåttermark som även har
betats. Ingen hävd sker längre och maden växer igen med videsnår och alsly.
Björkesjön är en näringsrik sjö som får sitt största tillflöde från Igelforsån och avvattnas genom Börgölsån.
Västjuten rinner också in i sjön. Omgivningen består av odlingsbygd, barrskog och lövskog, vid sjön finns också en
allmän badplats. På Killingeön växer äldre granskog och på udden vid Nedre Draget en asprik blandskog.
Börgölsån kantas av vassar, lövskogsklädda kärr och skogar, vid Börgöl finns dessutom öppen odlingsmark. Här
finns gott om äldre alar, varav en mycket grov. Ån rinner söderut ut i Flaten. Börgölsån har muddrats längs vissa
sträckor och är tydligt påverkad av närsaltbelastning.
Flora och fauna
I vassarna dominerar bunkestarr och bladvass men här växer också andra arter som hör vegetationstypen till. En
kuriositet i sammanhanget är att Björkesjön domineras av inkomlingen sjögull Nymphoides peltata. Vattenytan
lyser gul när växten blommar på sensommaren. Börgölsån kantas också av vassar men ibland förekommer topogena
kärr med mjukmattor, särskilt i södra delen.
Enligt äldre uppgifter ska i Björkesjön häcka skäggdopping, knölsvan, kricka, årta och vattenrall. Tillfälliga
besökare ska vara sångsvan, snatterand och bergand. Färska uppgifter saknas dock.
I Björkesjön häckar fiskgjuse.
Kunskapsbehov
Det biologiska innehållet i Igelforsån och Börgölsån bör inventeras.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
En god vattenkvalitet ska upprätthållas och en naturlig fauna och flora ska bevaras. Markerna närmast sjön och
vattendraget ska i första hand användas för bete och inte åkerbruk. Särskilt viktigt är att strandmiljöerna bevaras
oexploaterade.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Icke naturvårdsrelaterade ingrepp och exploatering av området ska undvikas. Särskilt gäller detta dikning, gödsling,
plantering och schaktning. I och kring Igelforsån, Börgölsån och Björkesjön får inte förorening, vattenreglering,
avverkning av lövträd, avlägsnande av död ved och andra ingrepp ske. Främmande arter får inte planteras in.
Skötselåtgärder som behöver göras
Vassarna kan lämnas till fri utveckling men hävd genom slåtter eller bete skulle höja naturvärdena. Åtgärder för att
begränsa närsaltläckaget till sjöar och vattendrag är viktiga.
Naturvärdesbedömning
Vidsträckta vassar är viktiga för växter och djur, till exempel häckar flera fågelarter i denna miljö. Större åar och
sjöar är viktiga för flora och fauna. På öar och uddar i sjön finns områden som pekats ut som objekt med
naturvärden i nyckelbiotopsinventeringen. Börgölsån har tidigare erhållit en relativt hög klass i
våtmarksinventeringen.
182
9548-07 Holmsjöhult
Klass 2
Ek. karta 095 48
Tidigare dokumentation
ÄH 34 (III); FOF EAK86; FL 94S
Beskrivning
Området är mycket vackert beläget intill Holmsjön. Den redovisade ytan består av en lummig ängsmark där stora
hasselbuketter ger området karaktär. Trädskiktet i övrigt är ungt och glest vilket gör att mycket ljus trots
lummigheten når markytan. Området var fram till 1994 ohävdat och under igenväxning. Därefter har Finspångs
naturskyddsförening tagit på sig skötseln. Idag är ängen röjd från lövsly, fårstängsel har satts upp och sedan 1995
genomförs ett årligt slåttergille. Ambitionen är dessutom att området skall efterbetas och att man lämnar vissa
partier med hassel till fromma för fågel och insekter.
Flora och fauna
Merparten av vegetationen domineras av rödven. Intill sjön finns dock ett mindre fuktängsstråk där olika starrarter
är vanliga. Floran hyser en lång rad arter som trivs i hävdade naturliga gräsmarker. Tvåblad, ängshavre, svinrot,
rödklint, darrgräs och gullviva är några exempel. Dessutom uppges den kräsna ormbunken låsbräken samt den
rödlistade fältgentianan från området.
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Den redovisade ytan bör även framgent vara en äng med äldre hasselbuskage samt brynmiljöer med blommande
buskar. I intilliggande marker bör det finnas äldre träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Sen slåtter med skärande verktyg är den hävdform som i detta område ger den artrikaste floran. Död ved sparas i
ängen (kan läggas i något hörn där den i övrigt inte stör). För att gynna insektslivet bör åtminstone vissa träd i
skogen alldeles väster om ängen tillåtas att bli gamla och grova för att sedan dö och ge upphov till död ved. Uppslag
av blommande och bärande buskar som nypon och hagtorn gynnas, gärna i en brynzon mot skogen i väster.
Naturvärdesbedömning
Gräsmarken vid Holmsjöhult utgör ett artrikt och vackert exempel på hävdad ängsmark, ett ovanligt markslag i
dagens odlingslandskap. Förutsättningar finns dessutom för ett rikt insektsliv. Närheten till andra värdefulla
gräsmarksmiljöer (Ålsätter) förstärker värdet. Området ingår i nätverket Natura 2000.
183
9548-08 Allé vid Igelfors bruk Klass 3
Ek. karta 095 48
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
Allén vid Igelfors bruk består av lind och tysklönn. I alléns västra del hittar man ett antal grova och gamla träd
medan den östra delen består av yngre träd, främst lindar. I den västra delen har några av de grövsta träden
avverkats. Mindre vägar, industrimiljöer och äldre bebyggelse dominerar omgivningarna.
Flora och fauna
Alléträden, framför allt de äldre, har en relativt rik moss- och lavflora som domineras av arter som trivs på
exponerade växtplatser. Bland mossorna hittar man fler arter hättemossor Orthotrichum och på lavsidan är det
främst arter som allélav Anaptychia ciliaris och kyrkogårdslav Parmelia acetabulum som fångar blicken. Här finns
även flera arter i släktena Physconia och Physcia.
På de äldre lindarna kan man soliga sensommardagar även se stora mängder av den vackert röda eldskinnbaggen
Pyrrhocoris apterus, en art som under senare tid blivit mer allmän i sydöstra Sverige och i Mälarlandskapen.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Allén bör även i framtiden vara rik på gamla grova lövträd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av de gamla alléträden undviks i så stor utsträckning som möjligt.
Skötselåtgärder som behöver göras
Om man av säkerhetsskäl anser sig tvungen att avverka alléträd eller grova grenar på träden bör den döda veden
placeras soligt och exponerat någonstans i närheten av allén där den inte utgör ett hinder. På lång sikt kan det vara
lämpligt att ersätta tysklönnarna med andra ädellövträd.
Naturvärdesbedömning
Miljöer med gamla grova ädellövträd är en ovanlig företeelse i dagens landskap. Allémiljöer som den vid Igelfors
bruk är därför av stort värde för en lång rad organismer.
184
9549-01 Börgöl
Klass 2
Ek. karta 095 39, 095 49
Tidigare dokumentation
ÄH 116 (III), NVI 37
Beskrivning
Området kring Börgöl är kulturhistoriskt intressant då här under 1600-talet fanns ett järnbruk. Landskapet ligger på
ömse sidor om Börgölsån och innehåller såväl åkrar som betesmarker. Här finns också dungar av bland annat ek.
I området finns två hagar som är belägna norr respektive söder om Börgöl. Den större hagen i söder (A) ligger i
sluttningen ner mot Börgölsån. Här finns ett glest bestånd av månghundraåriga, väl exponerade tallar varav några är
döda. Vidare finns en äldre lönn, några gamla håliga aspar och en ihålig sälg. I södra delen finns spridda björkar, en
ek och ett antal enar. Jordtäcket är tunt och hällar går i dagen på flera håll. Vegetationen är opåverkad av gödsling.
Den norra mindre delen (B) är lik den södra med den skillnaden att vegetationen har en karaktär av igenväxning.
Båda hagarna betas måttligt av nötdjur.
Flora och fauna
I söder (A) dominerar hällmarkstorrängar och rödvenhedar, fläckar finns med fårsvingeltorräng och tuvtåteläng.
Typiska arter är ljung och jungfrulin, dessutom ängs- och hagmarkssvamparna blodvaxskivling Hygrocybe
coccinea, gul vaxskivling H. chlorophana, vit vaxskivling H. virginea, scharlakansvaxskivling H. punicea och
ängsfingersvamp Clavulinopsis corniculata. Lite örnbräken och ängshavre förekommer. Vid ängs- och
hagmarksinventeringen som genomfördes för ca tio år sedan nämner man att ohävd i hagen har gjort att örnbräken,
piprör och ängshavre har expanderat. Hävden har följaktligen förbättrats sedan dess.
På de gamla tallarna noterades tallticka och grynig blåslav samt rikligt med utgångshål från insekter.
Den norra hagen (B) är bevuxen av ängshavre och piprör, vilket ska tolkas som att området varit dåligt hävdat
och vuxit igen. Vegetationstyperna är annars de samma som i södra delen.
Skydd
Våtmarker, rösen och åkerholmar i odlingslandskapet omfattas av biotopskyddet. Strandskydd råder inom 100 meter
på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Områdena A och B ska bevaras och skötas som naturlig fodermark. Jordbruket i området bör skötas med så kallade
ekologiska metoder.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning
och markberedning inte sker i naturliga fodermarker. Vidare ska plantering, omföring till skog, avverkning av grova
träd, avlägsnande av död ved, nydikning och täckdikning inte ske i området.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd av naturliga fodermarker genom bete eller slåtter. Vid behov ska röjning och gallring, samt manuell
bekämpning av örnbräken genomföras.
Naturvärdesbedömning
Områdets läge i Börgölsåns dalgång gör att det måste anses ha stor betydelse för landskapsbilden. Åtminstone den
södra hagen är tämligen stor med en välutvecklad flora och hänsynskrävande arter samt ett gammalt tallbestånd som
kan hysa sällsynta insekter och kryoptogamer. Området utgör ett mångskiftande odlingslandskap som bör bevaras
som en enhet med alla sina naturtyper och element. Här finns också kulturhistoriska värden.
185
9549-02 Lilla Maltsjöns utlopp Klass 3
Ek. karta 095 49
Tidigare dokumentation
MoDo 652149 SO 0498
Beskrivning
Längs bäcken som avvattnar Lilla Maltsjön finns ett litet lövdominerat område. Detta består dels av ett mindre
sumpskogsavsnitt med björk och klibbal, och dels av ett par storblockiga partier med asp, lind och en del gran.
Flora och fauna
I de storblockiga partierna växer på stenblock mycket fällmossa Antitrichia curtipendula. På lindar och klibbalar
kan man dessutom hitta skriftlav Graphis scripta.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
186
9549-03 Västjuten
Klass 2
Ek. karta 096 30, 095 49, 096 40
Tidigare dokumentation
Holmbring & Tyrberg 1977 (I); Antonsson 1999, Gezelius och Nilsson, 2002
Beskrivning
Västjuten är en långsträckt sjö som via Björkesjön tömmer sig i Börgölsån. Omgivningen består till övervägande del
av barrskog men vid kulturbygd finns även en del lövskog.
Flora och fauna
Enligt äldre uppgifter ska i Västjuten och Björkesjön häcka skäggdopping, knölsvan, kricka, årta och vattenrall.
Fiskgjuse häckade år 2001 vid sjön och storlom häckar i sjön.Tillfälliga besökare ska vara sångsvan, snatterand och
bergand. Småskrake uppges i äldre litteratur. Fiskfaunan representeras av bland annat lake.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
En god vattenkvalitet ska upprätthållas och en naturlig fauna och flora ska bevaras.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Förorening och reglering av sjön och anslutande vattendrag måste undvikas. Främmande arter får inte planteras in.
Sjöns stränder ska bevaras orörda, det vill säga, diken, avverkningar, bebyggelse, avlägsnande av död ved och andra
ingrepp får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Vattenkvaliteten ska regelbundet övervakas. Vid tecken på förorening och försurning ska åtgärder omedelbart
vidtas. Nödvändiga åtgärder för att bevara en naturlig fiskfauna ska vidtas om dessa arters överlevnad visar sig
hotad.
Naturvärdesbedömning
Stora sjöar är viktiga för fisk, fågel och olika vattenorganismer.
187
9549-04 Näseskogen
Klass 2
Ek. karta 095 49
Tidigare dokumentation
SVS 4901
Beskrivning
Sydost om Björkenäs ligger en liten höjd med gammal, sedan länge orörd, tallskog. I västra delen finns en brant
med gamla granar och grova aspar. Här finns också en hel del död ved av både barr- och lövträd. Inslag av lind
finns också. Nedanför branten finns ett surdråg med al som också ingår i denna nyckelbiotop.
Flora och fauna
Intressanta kärlväxter i området är lind och knärot. Svampfloran representeras av Hydnellum-arter. Mossfloran
förefaller dock att vara mest artrik, här har noterats västlig hakmossa Rhytidiadelphus loreus, långfliksmossa
Nowellia curvifolia, platt fjädermossa Neckera complanata, rörsvepemossa Jungermannia leiantha, guldlockmossa
Homalothecium sericeum, stubbspretmossa Herzogiella seligeri samt den rödlistade gröna sköldmossan Buxbaumia
viridis.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området ska bevaras som en naturlig barr- och blandskog med inslag av orörda, fuktiga miljöer, gamla träd och
mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga ingrepp som inte är naturvårdsrelaterade och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling,
kalkning, markberedning, avverkning och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga. På lång sikt kan man behöva vidta åtgärder för att bevara inslaget av lind och asp.
Naturvärdesbedömning
Området utgörs av en orörd nyckelbiotop som visat sig hysa flera värdefulla element, en artrik flora och minst en
rödlistad art.
188
9549-05 Kolvetorps fritidsområdeKlass 4
Ek. karta 095 49
Tidigare dokumentation
ÄH 39 (IV)
Beskrivning
Detta område är en mindre del av ett område som tidigare redovisats i ängs- och hagmarksinventeringen. Då en stor
del av området är helt igenvuxet eller används som fritidsområde har dessa delar strukits bort. Kvar finns längs
stranden till Björkesjön en liten hage med björkar, enar och aplar.
Flora och fauna
I hagen finns inslag av rödvenhed, och lågstarräng finns längs stranden.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Området ska bevaras och skötas som naturlig fodermark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd genom bete eller slåtter.
Naturvärdesbedömning
I området finns naturliga fodermarker men av ringa storlek. En liknande men igenvuxen vegetation finns också
utanför hagen.
189
9549-06 Kallkällan, Kolvetorp Klass 2
Ek. karta 095 49
Tidigare dokumentation
MoDo 652149 SO 2178
Beskrivning
Vid Lillängsviken i sjön Västjuten finns ett källpåverkat skogsparti. I övre delen av en flack sluttning finns en
kallkälla. Ytligt markvatten bildar här ett översilat område ned mot sjön på ca 30x40 meter. Trädskiktet är högvuxet
och består främst av asp, björk och klibbal. Enstaka medelålders ekar finns men nära kallkällan står en metergrov
ek. Buskskiktet i området består av enstaka hasselbuskar samt lövsly.
Flora och fauna
På sjösidan av den metergrova eken växer den rödlistade skuggorangelaven Caloplaca lucifuga. I övrigt finns
blåsippa i fältskiktet.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara lövdominerad och rik på grova träd och död ved i grova dimensioner. Källmiljöerna bör
vara hydrologiskt intakta.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder, med undantag av angivna skötselinsatser,
utförs i objektet. Dessutom undviks ingrepp som påverkar hydrologin i källmiljöerna.
Skötselåtgärder som behöver göras
Den grova eken frihuggs snarast med någon meters fri radie kring kronan. I övrigt bibehålls krontaket som håller
tillbaka slyexpansion.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
190
9549-07 Bäcken Mellanjuten–Västjuten
Klass 3
Ek. karta 095 49, 096 40
Tidigare dokumentation
Göthberg 1995
Beskrivning
Bäcken är mycket långsamflytande. Vid Mellanjutens utlopp finns en damm. Enligt uppgifter har bäcken eventuellt
använts för timmerflottning då stränderna kantas av timmer. En skogsbilväg korsar bäcken.
Flora och fauna
Bäcken kantas av björk, klibbal och gran. I vattnet växer topplösa, bladvass och mynta. Här lever också lake,
jungfrusländan Calopteryx virgo och skinnbaggen Velia sp. De fiskarter som lever i angränsande sjöar kan
säkerligen också påträffas i bäcken.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor av sjöarnas strandlinje. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
En god vattenkvalitet ska upprätthållas och en naturlig fauna och flora ska bevaras. Omgivningarna ska bestå av
gammal, orörd skog med mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling,
förorening, vattenreglering, dikning, markberedning, plantering, omföring till barrskog, avverkning av grova träd
och avlägsnande av död ved i bäckens närhet inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Bäckar är viktiga för en rad växter, insekter och djur.
191
9549-08 Björkenäs
Klass 3
Ek. karta 095 48, 095 49
Tidigare dokumentation
ÄH 37 (III)
Beskrivning
Norr om gården Björkenäs finns en smal remsa med naturbetesmark som är belägen i en stark nordsluttning ner mot
Björkesjön. Marken är här tuvig och blockig. I sydvästra änden finns planare mark som här delvis är fuktig. Mindre
partier av denna del har tidigare varit åkermark. Hela hagen betas mycket hårt av nötkreatur. Enstaka träd och
buskar finns dock på krönet av sluttningen – björk, tall, rönn och nypon. Vid stranden växer klibbal. På höjderna går
också några hällar i dagen. Söder om området breder kulturbetesmarker ut sig.
Flora och fauna
Längs delar av stranden finns bälten av bladvass och ute i sjön dominerar inkomlingen sjögull Nymphoides peltata.
I viken norr om gården växer smalbladig kaveldun. I hagen innanför viken finns tuvtåteläng men större delen av
sluttningarna är bevuxna av fårsvingeltorräng. Några särskilda arter kunde inte noteras på grund av det hårda betet
men tidigare har man funnit svinrot, stagg, ängsvädd och nattviol.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området ska bevaras och skötas som en naturlig fodermark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd genom bete eller slåtter. Hävden kan gärna vara svagare än vad som nu är fallet.
Naturvärdesbedömning
Området utgörs av en naturlig och välhävdad fodermark.
192
9549-09 Mossen S Västra Mark Klass 3
Ek. karta 095 49
Tidigare dokumentation
VMI 9F4J01 (III)
Beskrivning
Objektet består av två svagt välvda mossar med intilliggande laggkärr. Båda mosseytorna är mer eller mindre tätt
bevuxna med barrträd medan laggkärren i varierande grad är bevuxna med lövskog. I objektet märks här och var en
svag lokal påverkan från kraftledningar, dikningar, avverkningar och torvtäkt.
Flora och fauna
I större delen av objektet är våtmarkerna av fastmattetyp. Risvegetation förekommer på mosseplanen medan gräs
och starr är vanligare i laggkärren.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
193
9549-10 Östra Mark
Klass 4
Ek. karta 095 49
Tidigare dokumentation
ÄH 38 (III)
Beskrivning
Detta område omges av åkrar i öster och skog i väster. Tidigare var detta betesmark men växer nu igen med
björksly. Marken varierar mellan frisk och fuktig. Enligt ängs- och hagmarksinventeringen ska detta område vara
planterat med gran men knappt några granplantor kunde spåras.
Flora och fauna
Ängs- och hagmarksinventeringen rapporterar att det i området fanns stora arealer stagghed men också rödvenhed
och gräs-lågstarrängar. Här växte åtminstone då kattfot och spåtistel. Vegetationstyperna finns kvar, men är under
upplösning på grund av ohävd och allt sly. Stagg och ängsvädd förekommer rikligt.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området ska restaureras och skötas som en naturlig fodermark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, markberedning, plantering och omföring till skog inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området är i akut behov av röjning av sly, därefter måste hävd genom bete eller slåtter återupptas.
Naturvärdesbedömning
Området är genom sin storlek och sina tämligen artrika vegetationstyper värt att restaurera och hävda.
194
9549-11 Lövfallsmossen
Klass 3
Ek. karta 095 49
Tidigare dokumentation
N80 (III); VMI 9F4J05 (III)
Beskrivning
Lövfallsmossen är belägen nordväst om Mellanjuten och består av såväl mossar som kärr. En svagt välvd
tallrismosse finns i områdets centrala del. Längre norrut finns öppna topogena kärr och på flera håll björk- eller
aldominerade sumpskogar. Myrens utlöpare åt nordväst korsas av en skogsväg. Omgivningarna består till största
delen av produktionsskog och flera hyggen förekommer, skogsbruk bedrivs också på fastmarksöarna. I söder och i
väster finns gamla gruvhål i kanten av myren.
Flora och fauna
Vegetationen är den man brukar finna på mossar och topogena kärr. På tallmossen växer till exempel skvattram och
i kärr och laggar hittar man trådstarr och pors. Bladvass förekommer ibland, till exempel i den nordvästliga
utlöparen. Enligt uppgifter ska enkelbeckasin och ängspiplärka häcka på myren.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör bevaras som en orörd myr för att bäst tillvarata naturvärdena.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp och all form av exploatering ska undvikas. Särskilt bör nämnas hydrologiska ingrepp,
gödsling, kalkning, körning med motorfordon samt täkt av virke, ved och torv. Den närliggande sjön Mellanjuten
får inte sänkas. Fastmarksöar och en zon på ca 30 meter runt myren med tillhörande skog ska lämnas till fri
utveckling.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Lövfallsmossen är en tämligen orörd myr med flera våtmarkstyper och ornitologiska värden.
195
9556-01 Kluvne åer
Klass 1
Ek. karta 095 46, 095 55, 095 56
Tidigare dokumentation
N61 (III); VMI 9F5G03 (III), 9F5G04 (III), 9F4G04 (III); NVI 18 (III); Holmbring & Tyrberg 1977 (0)
Beskrivning
Kluvne åer kallas den övre delen av Emmaåns sträckning mellan sjön Lyren och Hovslagaretorp. Längs denna
sträcka rinner ån österut för att vid Långängarna byta riktning mot sydost. Efter Hovslagaretorp rinner ån vidare
förbi dammen vid Folkström och ut i den dämda sjön Gryten.
Åns slingrande lopp varierar mellan lugna och strida sträckor. De flesta strömmarna återfinns i den övre delen av
loppet och här delar ån dessutom upp sig i ett par parallella fåror så att öar bildas ute i ån. De strida sträckorna
kantas oftast av skog med björk, klibbal, gran, asp tall. Strax öster om den största ön i Kluvne åer står en mycket
grov och gammal tall vid stranden. Flera av bestånden längs vattendraget är över 150 år gamla. Död ved
förekommer tämligen rikligt. Lugna sträckor kantas oftast av starrmader, vilka har sin största utsträckning vid
Långängarna. Dessa mader har tidigare utgjort slåttermarker, vilket bland annat en hölada vid Kluvne åer vittnar
om. I anslutning till maderna finns också fläckar av mossevegetation. Större arealer av mader och kärr finns också
kring Emmaåns utflöde i Gryten.
Nära sjön Lyren överst i åns lopp korsar en grusväg. Strax väster om bron finns grunden efter
dammvaktarbostället Lyrsbodamm och troligen har här också funnits ett dämme. En äldre väg har också korsat ån
vid den största ön längre ner i loppet. Detta syns bland annat som ett gammalt stenfundament till en bro vid
stranden.
Flora och fauna
Fläckvis blir fältskiktet något rikare i skogen längs ån eller ute på öarna och här växer då bland annat blåsippa.
Knutna till träden på frisk mark kan man hitta dropptaggsvamp, blomkålssvamp och svart taggsvamp. På ved kan
man hitta tickorna Oligoporus leucomallellus och troligtvis skivticka Daedaleopsis septentrionalis och violmussling
Trichaptum laricinum. De två sistnämnda fynden är anmärkningsvärda då dessa tickor normalt inte växer så här
långt söderut i landet.
Maderna domineras av starr, grenrör, blåtåtel och pors. Längs stranden växer starr, fackelblomster, ältranunkel,
ängsruta, hampflockel, kransmynta, bladvass, säv, gråvide, brakved, missne, kaveldun och kabbeleka. Blomvass och
kärrvial har noterats tidigare. I vattnet och på block i strömmen hittar man näckmossa Fontinalis antipyretica,
lopplummer, näckrosor, natearter och bräkenfickmossa Fissidens osmundoides. På starrmaderna siktades ett par
enkelbeckasiner och det är mycket troligt att dessa också häckar här.
Kunskapsbehov
Det biologiska innehållet i Emmaåns vattensystem bör inventeras.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Vattendraget bevaras utan ingrepp, med en opåverkad vattenregim och med en naturlig flora och fauna.
Intilliggande skogar och våtmarker ska bevaras orörda.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla ingrepp och exploatering av ån och omgivande marker måste undvikas. Detta gäller särskilt hydrologiska
ingrepp och förorening av vattnet. Skogen längs ån ska lämnas orörd, det vill säga avverkning, gallring, gödsling
osv. får inte ske. Främmande arter får inte sättas ut i vattendraget.
Skötselåtgärder som behöver göras
Bete eller slåtter av starrmader kan få förekomma.
Naturvärdesbedömning
Större opåverkade åar är mycket viktiga för fauna och flora. Tillsammans med omgivande skogar och våtmarker
bildar området genom sin storlek och mångfald en mycket viktig naturmiljö som måste skyddas och vårdas.
196
9556-02 Lyrsboholmsmossen–Kastebergsmossen
Klass 2
Ek. karta 095 56
Tidigare dokumentation
N62 (III); VMI 9F5G05 (I)
Beskrivning
Lyrsboholmsmossen i väster är en svagt välvd mosse som korsas av en väg. I vägens omgivningar finns rikligt med
diken och en torvtäkt som fortfarande är i bruk. Längre västerut finns topogena kärr och kantskogar med tall och
skvattram. I sydöst finns en göl – Lilla Tärnen. I omgivningarna hittar man fläckar av öblandmyr och mossar.
Kastebergsmossen består av två mosseplan, en koncentrisk mosse i väster och en platåmosse i öster. Den
koncentriska mossen har inslag av strängar. Båda dessa mossar är öppna med undantag av några småvuxna tallar.
Längs kanterna av mossarna finns dock välutvecklade tallmossar av skvattramtyp.
Laggarnas storlek och karaktär varierar från fastmatte- till mjukmattekärr. Framför allt Lyrsboholmsmossen är
hårt dikad men även västra delen av Kastebergsmossen har diken längs kanterna. På i stort sett alla av områdets
fastmarksholmar bedrivs skogsbruk och den mesta skogen här är unga barrplanteringar. Även omgivningarna består
till stor del av barrskog och i viss omfattning hyggen. Norr om myren finns odlingsmark kring den före detta
bosättningen Lyrsboholm.
Flora och fauna
Mosseplanet på Lyrsboholmsmossen domineras av tall och ljung, centralt finns också helt öppna ytor med tuvull
och kråkbär. Kastebergsmossens dominerande vegetation består också av ristuvor. Rostvitmossa Sphagnum fuscum
och rubinvitmossa S. rubellum är de vanligaste vitmossorna på myren men även många andra förekommer. I
laggkärren hittar man tuvull där fastmattor dominerar och kallgräs på mjukmattorna.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör bevaras orört.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla ingrepp och all form av exploatering undviks. Särskilt skadliga företag skulle vara avverkning, gödsling,
kalkning, dikning och andra hydrologiska ingrepp, torvtäkt, bortforsling av död ved och körning på myren. Alla
fastmarksholmar och en kantzon på minst 30 meter ska lämnas orörda från skogsbruk och andra ingrepp.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Myren är stor och uppvisar ett flertal olika mossetyper. Koncentriska mossar är ovanliga i regionen. Genom sin
storlek och mångformighet måste mossen anses vara av högt intresse och skyddsvärd.
197
9556-03 Lyrsboholm
Klass 4
Ek. karta 095 56
Tidigare dokumentation
ÄH 74 (III)
Beskrivning
Vid ruinerna efter gården Lyrsboholm, som var belägen långt ute i skogslandskapet, finns fortfarande rester av
gammal fodermark. Området är sedan länge ohävdat och växer igen med björksly. Några björkar och aspar är gamla
och grova. Ett fåtal grova, döda träd av dessa förekommer.
Flora och fauna
Vegetationen är fortfarande en rödvenhed även om annan högvuxen vegetation sakta utarmar denna. Övergångar
mot gräs-lågstarrängar och inslag av stagghed finns. Arter som fortfarande håller sig kvar är ljung, jungfrulin,
prästkrage, darrgräs, knägräs, stagg, krypvide, ängsvädd och jungfru Marie nycklar. Tidigare har man här också
noterat skogsklocka, blåsuga, svinrot och ängsskallra.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör om möjligt bevaras som en naturlig fodermark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, markberedning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte
sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området måste snarast restaureras genom röjning och återupptagen hävd genom bete eller slåtter.
Naturvärdesbedömning
Området hyser en intressant och artrik vegetation hemmahörande i naturliga fodermarker. Dessvärre står
vegetationen inför ett kraftigt hot av igenväxning. Dess läge långt från bebodda trakter gör området svårt att hävda
men floran är fortfarande så intressant att det är värt att restaurera.
198
9557-01 Grön ås
Klass 2
Ek. karta 095 57
Tidigare dokumentation
N65 (III); NVI 21 (II, III); BG 5340 (I); SVS 5752
Beskrivning
Östra delen av Älgsjön övertväras av en ca en kilometer lång och 50 meter bred rullstensås som löper i nord–sydlig
riktning. Åsen som är ca 2–3 meter hög försvinner längs en bit under vattnet för att sedan åter dyka upp längst i
söder på andra sidan sjön.
A: I norr ansluter Näsetärnen och Näsemossen till åsens västra del, medan den östra kanten och åsens centrala del
omsluts av vatten. Som så ofta med åsar är Grön ås bevuxen med tallskog, och här är en ansenlig mängd av tallarna
grova och gamla. Åsens spets ut i sjön är låglänt med vallar längs stranden så att en fuktig ”gryta” bildats och här
växer lövträd och gran i större mängd. Här förekommer dessutom en del död ved.
Den låga svackan ute på spetsen är troligen naturlig, men den kan också vara resterna av äldre grustäkt. Gropar
efter ca 5 äldre grustäkter finns på andra håll längs åsen. Dessutom är åsen avskuren av ett djupt dike med syfte att
dränera Näsetärnen ut i Älgsjöns nordöstra del – Norrsjön. En hel del stubbar vittnar om att åsen använts även för
virkestäkt. Spår av en äldre traktorväg löper också fram till åsen från norr.
B: Längs östra stranden av Älgsjön bildar åsen en 600 meter lång och 1–1,5 meter hög sandvall av finsand, vilket
gjort den till en väl frekventerad badstrand.
Flora och fauna
I område A förekommer rikligt med tallticka Phellinus pini, som brukar dyka upp när tallar blivit gamla. De gamla
träden är ofta rika på hackspetthål till andra fåglars glädje. Tidigare har man noterat grynig blåslav Hypogymnia
farinacea i beståndet.
Förutom de dominerande tallarna växer här också enstaka aspar och granar på åsen, samt klibbal och björk längs
stranden. Buskskiktet är glest och innehåller enstaka brakved, pors och skvattram.
Markens vegetation domineras av olika ris, främst lingon och blåbär men här växer dessutom ymnigt med mjölon
och linnéa. Värt att notera är ruggarna av smalkaveldun som växer ute i vattnet.
I område B är skogen mer trivial. Bland trädslagen dominerar asp och björk. Några björkar är gamla och inslag
av död ved finns. I den norra delen finns några äldre tallar och här är vegetationen av samma karaktär som i område
A.
Skydd
Strandskyddet omfattar 100 m på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras orört. På åsen ska finnas gammal skog och mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Om de biologiska och geologiska värdena ska bestå är det viktigt att området undantas från avverkning, gödsling,
bebyggelse, anläggningar, schaktning, täkt och bortforsling av död ved. Undantag kan eventuellt göras för gallring
av gran.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området mår bäst av att få utvecklas fritt. I framtiden kan man eventuellt behöva gallra bland inträngande gran. I
område B kan uppkommande sly behöva röjas främst i anslutning till badplatsen.
Naturvärdesbedömning
Området hyser såväl biologiska som geologiska värden vilket betingar ett tämligen högt värde. Rullstensåsen är här
mycket tydlig och på åsen finns äldre skog. Tidigare har området ansetts ha högsta geovetenskapliga värde och
beståndet A är en nyckelbiotop. I område B är det främst rekreationsvärdena som är höga men även denna del kan
utveckla höga naturvärden om träden tillåts stå kvar.
199
9557-02 Ängkärret
Klass 3
Ek. karta 095 57
Tidigare dokumentation
VMI 9F5H05 (III)
Beskrivning
Våtmarken är trots sin begränsade storlek relativt komplex och innehåller flera olika våtmarkstyper. Här finns ett
mindre, svagt välvt mosseplan, en öblandmyr samt två olika topogena kärr. De båda kärren upptar den största delen
av objektets yta. Mosseplanet är öppet liksom en betydande del av kärrytorna. Det område som klassats som
öblandmyr är till viss del glest barrskogsbevuxet medan övriga kärrytor har ett blandat trädskikt som består av både
löv- och barrträd.
Flora och fauna
Merparten av våtmarkerna i objektet är av fastmattetyp. Olika gräs- och starrarter är de vanligaste
vegetationsbildarna men på mosseplanet och i vissa delar av öblandmyren är vegetationen av ristyp.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
200
9557-03 Näsemossen–Stora mossenKlass 2
Ek. karta 095 56, 095 57
Tidigare dokumentation
N66 (III); VMI 9F5H04 (I); SVS 5751; Anonym 1995b, nr 05 04 075; Rr 83; BG 5330 (II)
Beskrivning
Detta myrkomplex är beläget norr om Älgsjön. Stora mossen i nordost är en platåmosse som centralt består av en
ristuvmosse med mycket småvuxna tallar. Längs kanten finns ibland en randskog av skvattramtallmosse men ofta
finns istället öppna laggkärr. Närmare Norrsjön blir kärret alltmer björkbevuxet.
Näsemossen i sydväst är en svagt välvd mosse. Här finns också en ca 5 ha stor tjärn – Näsetärnen. Denna
avvattnas genom ett grävt dike som är anlagt genom rullstensåsen direkt öster om tjärnen och mossen.
Några fastmarksöar finns i området och på dessa bedrivs skogsbruk. Mindre diken finns längs myrens kanter,
men i stort sett är mossen orörd. På tallmossarna finns måttligt eller tämligen rikligt med död ved. Längs Stora
mossens östra kant, alldeles vid vägen, ligger en mycket grov, fallen tall som mäter ca tre meter i brösthöjd. Intill
står ytterligare ett par grova furor. Den fallna tallen är naturminnesskyddad.
Flora och fauna
Ristuvmossens växter är tuvull, rosling, ljung, hjortron och kråkbär. Tallmossarna domineras i stället av skvattram
och ibland odon. I bottenskiktet hittar man räffelmossa Aulacomnium palustre, väggmossa Pleurozium schreberi,
praktvitmossa Sphagnum magellanicum, rostvitmossa S. fuscum, rubinvitmossa S. rubellum och tallvitmossa S.
capillifolium.
Laggarnas och kärrens vegetation består av kallgräs, vitag, blåsstarr, småsileshår, rundsileshår, vattenklöver,
tranbär, dystarr, tuvull, uddvitmossa Sphagnum fallax, sotvitmossa S. papillosum och rufsvitmossa S. majus.
Närmast Norrsjön är kärret något rikare med kärrsilja, bladvass, jungfru Marie nycklar, pors, kärrviol, sjöfräken och
brunven.
Det uppges att orre spelar på myren.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Strandskydd råder inom delar av området, 100 m på ömse sidor om
strandlinjen. En fallen, grov tall vid vägen i öster är naturminne sedan 1958.
Bevarande av naturvärdet
Området bör bevaras orört.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp och all form av exploatering ska undvikas. Särskilt bör nämnas hydrologiska ingrepp,
gödsling, kalkning, körning med motorfordon samt täkt av virke, ved och torv. Fastmarksöar och en zon runt myren
med tillhörande skog ska lämnas till fri utveckling. Omgivande sjöar får inte sänkas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Det bör närmare undersökas hur stor påverkan diket som avvattnar Näsetärn har och eventuellt bör det fyllas igen.
Naturvärdesbedömning
Detta myrkomplex är orört, stort och uppvisar en mångfald av våtmarkstyper. De ornitologiska värdena är sannolikt
höga. Myren har också klassificerats som en bland de värdefullaste (klass 1) i våtmarksinventeringen.
201
9557-04 Gröna mossen
Klass 3
Ek. karta 095 57
Tidigare dokumentation
VMI 9F5H03 (III)
Beskrivning
En stor del av denna våtmark består av olika svagt välvda mosseplan med intilliggande laggkärr. Gungflyn
förekommer också och i den norra delen av objektet finns dessutom en mindre tjärn med öppet vatten. Mosseytorna
är till stor del bevuxna med barrskog medan övriga delar främst är öppna. Mindre lövskogspartier finns dock i
laggkärret. Lokalt märks en stark påverkan från dikning medan anslutande hyggen och vägar ger en svag lokal
påverkan.
Flora och fauna
Mosseytorna hyser ofta en risdominerad vegetation medan kärren oftare är bevuxna med gräs och starr. Våtmarken
är främst av fastmattetyp men mindre mjukmattepartier förekommer också.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
202
9557-05 Fisklösemossen
Klass 1
Ek. karta 095 57
Tidigare dokumentation
N67 (III); VMI 9F5H02 (I)
Beskrivning
Fisklösemossen, som är belägen ca 2 km sydost om sjön Avern, breder ut sig runt gölen Stora Fisklösen, som av
namnet att döma är fisktom. Myren består av flera svagt välvda mossar som mer eller mindre är bevuxna av tall,
men några är även öppna. Dessa mossar är belägna i ett nätverk av dråg, laggar och kärr. Ett antal mindre
fastmarksholmar uppträder också i myren vilket ytterligare förstärker mosaiken. På en sådan holme strax öster om
gölen växer en mycket gammal och grov tall. I hela området finns tämligen mycket död ved.
Omgivningarna består av produktionsskog och hyggen. Enstaka stubbar och diken förekommer, men i stort sett
är myren ostörd. Artsammansättningen på myren visar ibland att kärren är av intermediär typ, det vill säga kärren är
rikare än vad som är vanligt kring mossar.
Flora och fauna
Tallmossarna är ofta bevuxna av skvattram och odon medan mer öppna mossar är bevuxna av ljung, kråkris,
hjortron och tuvull. Rostvitmossan Sphagnum fuscum är vanligaste arten i bottenskiktet. Kärren är oftast av
mjukmattetyp och där hittar man arter såsom vitag, ljung, rosling, småsileshår, tranbär, kallgräs, dystarr, hirsstarr,
taggstarr, trådstarr, dybläddra, snip, sotvitmossa Sphagnum papillosum, guldspärrmossa Campylium stellatum,
kärrskedmossa Calliergon cordifolium och räffelmossa Aulacomnium palustre. Längs Stora Fisklösens stränder
växer höga starr och bladvass. På grova tallar växer talltickan Phellinus pini.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör bevaras orört.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp och all form av exploatering ska undvikas. Särskilt bör nämnas hydrologiska ingrepp,
gödsling, kalkning, körning med motorfordon samt täkt av virke, ved och torv. Alla fastmarksöar och en zon på ca
30 meter av omgivande fastmark ska lämnas orörda.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Denna myr uppvisar en intressant mosaik av olika våtmarkstyper. Här finns såväl mossar som fattiga och
intermediära kärr. Grova träd förekommer och här finns måttligt med död ved. Myren är dessutom nästan helt orörd.
I våtmarksinventeringen placerades myren i klass 1, vilket innebär högsta naturvärde.
203
9557-06 Sundsjön
Klass 3
Ek. karta 095 57
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
Sundsjön är belägen strax söder om Rullebacka. Sjön är vegetationsrik med välutvecklade och vegetationsrika
mader. Söderut sträcker sig en igenvuxen vik som bildar ett öppet kärr. Längs stranden växer enstaka alar och
björkar.
Flora och fauna
I sjön står täta bestånd av vass men större delen av sjön består av öppen vattenyta. Maderna och i synnerhet kärret i
söder domineras av bladvass och pors. Andra vanliga arter är dybläddra, småsileshår, storsileshår men inslag finns
dessutom av snip och säv. I bottenskiktet hittar man mossorna Campylium stellatum, Scorpidium scorpioides och
spärrvitmossa Sphagnum squarrosum. Floran tyder på att kärret är av intermediär typ.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Sjön och omgivande våtmarker och stränder bör bevaras orörda.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla ingrepp och all form av exploatering ska undvikas. Särskilt viktigt är det att hydrologiska ingrepp inte får ske,
exempelvis dikning, sänkning, tillförsel av närsalter eller andra föroreningar och körning i våtmarken.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Orörda våtmarker är viktiga för flora och fauna. Kärren i detta område är dessutom av intermediär typ, vilket inte är
särskilt vanligt i kommunen.
204
9557-07 Östra Kattala
Klass 2
Tillbaka
Ek. karta 095 57
Tidigare dokumentation
Kageryd 1992 (2-59-1, 2-59-2, 2-59-3, 2-59-4); Anonym 1995b, nr 05 04 073; Rr 82; BG 5330 (II); SVS 5753–
5758
Beskrivning
Kring gårdarna i Östra Kattala står några grova och gamla ekar. De mäter upp till 6,0 meter i omkrets.
Omgivningarna består av hagmarker, tomtmark och blandskog. De träd som står i skogskanten hotas på lång sikt av
uppväxande sly. Den grövsta eken som står i skogskanten i sydost är ihålig och nästan död. Även de andra träden
innehåller ibland mulm eller olika håligheter. I norr finns dessutom en grov lind.
Flora och fauna
Träden är värdar för brun nållav Chaenotheca phaeocephala, rödbrun blekspik Sclerophora coniophaea, gul
dropplav Cliostomum corrugatum, flarnlav Hypocenomyce scalaris och grå skärelav Schismatomma decolorans.
Skydd
Den grova eken alldeles intill gården är sedan 1957 naturminne. Enligt föreskrifterna är det förbjudet att fälla eller
skada trädet.
Bevarande av naturvärdet
Ett öppet eller halvöppet landskap med en stor mängd gamla ekar och andra lövträd ska bevaras.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Träden får inte skadas eller avverkas. Döda grenar och död ved ska så långt möjligt lämnas kvar. Häst får inte hållas
i hage där gamla träd ingår.
Skötselåtgärder som behöver göras
Kring träden ska hållas öppet genom regelbundna röjningar och gallringar. Detta gäller även efter det att träden dött.
I omgivningarna kan bete bedrivas. Det är viktigt att man sörjer för en återväxt av gamla ekar.
Naturvärdesbedömning
Gamla ekar är viktiga för en rad växter och djur. I detta område har flera rödlistade lavar sitt tillhåll. De flesta
ekarna har också pekats ut som nyckelbiotoper. Man kan vänta sig en värdefull insektsfauna i de gamla träden.
205
9557-08 Barrskog S Lindenäs Klass 2
Ek. karta 095 38
Tidigare dokumentation
SVS 5759
Beskrivning
Mellan Lindenäs och Fisklösemossen finns en talldominerad barrnaturskog med få motsvarigheter i socknen.
Tallarna är mycket gamla med pansarbark och stor mängd grova, döda grenar. En hel del bohål förekommer.
Underifrån kommer gran. I vissa partier är granen ganska ung, medan den i stora delar är gammal, senvuxen och
hänglavrik. I norr finns ett grandominerat bestånd med enstaka gamla aspar.
Flora och fauna
På gamla granar växer rikligt med gammelgranslav Lecanactis abietina och kattfotslav Arthonia leucopellaea. På
granar och tallar växer garnlav Alectoria sarmentosa. Dessutom finns skriftlav Graphis scripta, grynig blåslav
Hypogymnia farinacea och tallticka Phellinus pini. På lågor förekommer långfliksmossa Nowellia curvifolia och
den rödlistade vedtrappmossan Anastrophyllum hellerianum. Grönpyrola växer också i området.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som barrnaturskog med rikt inslag av gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Eventuellt bör yngre gran huggas bort i vissa partier.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop och innehåller minst en rödlistad art.
206
9557-09 Lindenäs
Klass 2
Ek. karta 095 57
Tidigare dokumentation
N70 (II); ÄH 15 (II); NVI 19 (II); FL 94U
Beskrivning
Intill gården Lindenäs finns en enkel lönnallé (B) med några gamla och grova lönnar. Den västligaste delen av
området (A) består till stor del av äldre igenvuxen äng eller hagmark som varit trädbärande med ek och björk.
Fortfarande står här flera gamla björkar och enstaka ekar.
I området finns även ganska många aspar med inslag av klibbalar, sälgar, rönnar granar och tallar. En grov lind
växer också i området. I synnerhet i väster växer många enar och flera av dessa är gamla. Enstaka hassel, skogstry
och apel förekommer. I beståndet finns rikligt med block, ofta i form av gamla odlingsrösen. En äldre trägärdesgård
står kvar. Området är något stört av grusvägar, traktorvägar, vedbackar, avfallstippning och röjningar.
Hagmarkerna öster om gården (C) Lindenäs är kända för sina många och gamla enar, men här finns också andra
typer av betesmarker. Området är beläget på båda sidor om grusvägen förbi gården.
Längst i öster hittar man en betad skog som domineras av gran och tall, men även här finns flera grova enar.
Marken här är blockig och hällar går i dagen. Den uppmärksamme kan här i skogen upptäcka en gammal kolbotten.
Dessvärre finns i området också en del körskador.
Den mellersta delen domineras av tätt stående enar av imponerande dimensioner. Dessa växer på båda sidor om
vägen. Precis söder om vägen finns dessutom ett betat skogsbestånd med tall och gran.
Närmare gården är marken gödslad och saknar intressant flora. Denna västra del är öppen men söder om vägen
finns några enar. Närmast gården finns en mindre björkhage.
Området var vid besöket mycket hårt betat av nötkreatur. Förutom grusvägen finns dessutom ett par mindre
tillfartsvägar genom hagen fram till stugor utanför området. En luftledning löper genom området. Längst i sydväst
finns ett småvatten.
Flora och fauna
I västra beståndet växer måttligt med blåsippa och inslag av ormbär. På gammal klibbal växer strävtickan
Antrodiella hoehnelli.
Flera typiska hagmarksväxter växer i del C, även om det hårda betet säkert hindrar många att blomma. Några
arter som kan nämnas är blåsuga, nattviolart, kattfot, jungfrulin och svampen mönjevaxskivling Hygrocybe miniata.
Tidigare har man här hittat stagg och den rödlistade fältgentianan (65 ex. 1996). Dessa arter hittar man i rödvenäng
och rödvenhed, fläckvis finns dock torrängar och i öster hällmarker.
I hagen finns förutom de gamla enarna också en mycket grov oxel, ett par gamla sälgar samt enstaka aplar,
björkar och alar.
Skydd
Ett småvatten i del C och allén i del B omfattas av biotopskydd. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Öppen hagmark samt betad skog ska behållas som sådana. På längre sikt får man inte låta enbuskarna sluta sig och
kväva fältskiktet, redan idag är buskskiktet tämligen tätt, på gränsen till oacceptabelt. Övriga delar ska bevaras som
lövskog eller trädbärande hage.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp eller någon form av exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att inte
gödsla, kalka, schakta, avverka grova lövträd, forsla bort död ved eller omföra området till barrskog. Häst får inte
hållas där gamla träd växer. Försiktighet ska visas vid användning av motorfordon i samband med bruk av området
så att körskador inte uppstår.
Skötselåtgärder som behöver göras
Grova träd ska friställas. Den västra delen kan med fördel användas som hagmark med glest stående gamla träd.
Område C ska brukas genom fortsatt bete, alternativt slåtter. Hävdens intensitet kan med fördel få variera. Vid
behov ska inträngande träd och buskar på öppen eller halvöppen mark avlägsnas. Röjning i buskskikt – främst yngre
buskar – görs vid behov för att förhindra alltför kraftig beskuggning. Om möjligt bör luftledningen avlägsnas.
Naturvärdesbedömning
De gamla enarna har främst estetiska värden, blir buskskiktet för tätt hotas i stället den intressanta floran som är
beroende av ogödslade och hävdade marker, bland annat har man här hittat den rödlistade fältgentianan. Ett antal
207
grova träd tillför området vissa naturvärden. Betad skog, som här finns i öster, är en ovanlig naturtyp som bör
värnas.
208
9557-10 Rullebackaån
Klass 2
Ek. karta 095 57, 095 58, 095 67
Tidigare dokumentation
ÄH 17 (III); VMI 9F5H01 (III)
Beskrivning
Rullebackaån är strid uppströms den nya bron och lugnt flytande nedströms. I samband med det nya brobygget har
man skadat en del av stranden. Centralt längs ån finns stora starrmader, i övrigt kantas ån av skog eller betesmark.
Det vanligaste är att ån kantas av klibbal och gråvide.
Område A är en nu ohävdad hage som tidigare säkerligen hävdats som äng. Närmast ån breder stora starrmader
ut sig men på högre belägen mark hittar man högvuxen och frisk eller torr vegetation. Marken är här svagt kuperad
och spridda träd och buskar av bland annat björk, klibbal, en, hassel och rönn förekommer. Den mindre hagen i
område B är även den alltför svagt hävdad och ser i övrigt ut som föregående område. Närmast ån finns en zon av
starrmad.
Flora och fauna
Längs lugna sträckor förekommer bestånd av bladvass och flytbladsvegetation. I övrigt växer missne och måttligt
med blomvass längs stranden. Nära stranden och ute på maderna växer förutom starrarterna bunke-, hund-, blås- och
flaskstarr också typiska arter såsom kråkklöver och gul svärdslilja.
Fast mark i hagarna täcks av friska rödvenängar och torra fårsvingelängar. Även om vegetationen börjar växa sig
hög på grund av bristande hävd finns här fortfarande kvar flera hävdgynnade arter – svinrot, darrgräs, prästkrage,
ängsvädd och jungfrulin. Vid ängs- och hagmarksinventeringen noterade man kattfot, gullviva och ormrot, på
fläckar av fuktäng blodrot, stagg och revfibbla.
Kunskapsbehov
Det biologiska innehållet i Rullebackaån bör inventeras.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Det är viktigt att vattendraget bevaras intakt och att mark som karakteriseras av tidigare hävd bevaras som naturliga
fodermarker.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga ingrepp eller exploateringar ska tillåtas. Det är viktigt att inga arbetsföretag görs i strandkanten. Dessutom ska
man undvika att påverka hydrologin genom uträtningar, anslutande diken, gödsling i åns närhet osv. På fodermark
får gödsling, schaktning, kalkning, plantering eller överföring till skog inte ske. Även andra icke
naturvårdsrelaterade ingrepp och all exploatering ska undvikas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fodermark ska hävdas genom bete eller slåtter. Hävdbehovet är akut. Även mader i anslutning till fodermarkerna
kan hävdas. Vid behov genomförs gallring och röjning av träd och buskar, grova träd ska dock lämnas och ett artrikt
buskskikt ska bevaras.
Naturvärdesbedömning
Vegetationsrika vattendrag med god vattenkvalitet är mycket viktiga för en mängd växter och djur. Även de stora
maderna kring ån är viktiga miljöer. I området finns också tämligen stora ängs- och hagmarker. Sammanlagt gör
detta hela området stort och mångformigt.
209
9557-11 Rullebacka
Klass 1
Ek. karta 095 57
Tidigare dokumentation
N69 (III); ÄH 16 (II); NVI 20 (III); FL 94X
Beskrivning
Vid Rullebacka finns två hagmarker vid Rullebackaån på var sin sida om grusvägen. Hagarna har tidigare ingått i
Rullebacka storäng. Området A som är beläget söder om vägen utgörs av ett större skogsparti som bildats genom att
en ek-lindhage fått växa igen. Numera är det dock björken som dominerar och en hel del av träden är gamla och
grova. Övriga trädslag utgörs av ek, lind, klibbal, asp, rönn, gran och knäckepil. Förutom några gamla ekar spelar
dessa träd en underordnad roll. Vissa av träden står främst att finna längs stranden och i små kärr inne i skogen,
detta gäller al, knäckepil men även en del björkar. Det slutna buskskiktet av hassel bidrar till karaktären av
igenväxning medan de många kvarstående enarna vittnar om en tidigare öppnare miljö.
Norr om vägen (B) finns en öppen hagmark med bara enstaka träd, bland annat en grov ek i öster, klibbalar längs
ån och vägen, en grupp lindar och några aspar och lönnar. Centralt finns dessutom en mindre alsumpskog.
Buskskiktet och en stor mängd sly som stuckit upp har nyligen bekämpats, men allt röjningsavfall har dessvärre
lämnats i hagen. Man riskerar därför en negativ röjgödslingseffekt. De tuktade hasselbuskarna skjuter dock nya
skott och kommer behöva bekämpas igen.
Flora och fauna
A: Den mycket blockiga marken är bevuxen av en blandning av ört- och ristyp. Vanliga arter är ängsvädd och
blåsippa medan rariteterna representeras av den rödlistade skogsklockan. I området påträffades nötkråkan som här
säkerligen söker föda i hasselbestånden.
B: I den öppna hagen dominerar rödvenäng men antydan till torräng förekommer. Nära ån förekommer
fuktängar, de bättre hävdade av lågstarrtyp. Typiska arter i området är stagg, darrgräs, knägräs, ormrot, gullviva,
jungfrulin, blåsuga, ängshavre, ängsvädd, kattfot, ögontröst och klasefibbla. Tidigare har man dessutom hittat
sommarfibbla och den rödlistade fältgentianan. Den sistnämnda kunde dock inte upptäckas vid återbesök 1994 och
1996.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området är stort och tillåter att såväl öppna som slutna hagar förekommer. Målet ska vara att behålla området som
naturbetesmark, alternativt äng, med en naturlig flora, grova och gamla träd, mycket död ved och ett artrikt
buskskikt. Framför allt den öppna hagen kräver en viss restaurering.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Området ska skyddas från ingrepp och exploatering såsom avverkning (utöver vad som nämns nedan), gödsling,
bebyggelse, körning med maskiner så att marken skadas samt trädplantering. Avlägsnande av död ved får inte ske.
Tillgängligheten får inte begränsas.
Skötselåtgärder som behöver göras
För att värdena ska bestå måste området betas av nötkreatur, alternativt hävdas genom slåtter. Röjning och gallring
av träd och buskar ska ske för att bevara hagmarksvärdena och för att friställa grova ekar så att dessa inte dör i
förtid. Friställning av grova träd är mest angeläget i A. I den öppna hagen ska röjningar göras av hassel, en och
lövsly, röjningsavfallet ska transporteras bort där så är möjligt. Gran ska hållas borta.
Naturvärdesbedömning
Områdets värde ligger i att det är stort till ytan och innehåller flera naturtyper och element, såsom grova träd,
naturbetesmarker, skog och strandremsor. Den öppna hagen har en naturlig och välutvecklad hagmarksflora med
flera vegetationstyper. Botaniska värden finns i form av de rödlistade växterna fältgentiana och skogsklocka.
210
9558-01 Ålsätter
Klass 2
Ek. karta 095 58
Tidigare dokumentation
ÄH 33 (I); FL 94R
Beskrivning
Markerna vid Ålsätter har genomgått vissa förändringar sedan ängs- och hagmarksinventeringen genomfördes.
Stora delar av den yta som redovisades där är idag igenvuxna med en tät ungskog av björk. En mindre yta är dock
fortfarande öppen och hävdad (hästbetad vid besöket 1998). I denna del finns såväl friska som fuktiga marker.
Flora och fauna
Betesmarken vid Ålsätter uppgavs vara mycket artrik i ängs- och hagmarksinventeringen. Flera krävande arter
rapporterades från området, bl.a. de rödlistade arterna fältgentiana och skogsklocka samt fuktängsvegetation med
nålstarr och ängsstarr. Vid återbesöket 1998 återfanns de båda starrarterna inom den yta som idag är betad liksom en
rad andra arter som trivs i naturliga gräsmarker – jungfrulin, knägräs, ängsvädd m.fl. Däremot noterades inte
skogsklocka. Fältgentiana noterades 1996 enligt Floraväktarprojektet Östergötland.
Skydd
Ett mindre kärr omfattas av biotopskydd. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Den redovisade ytan bör även framgent vara öppen, välbetad och bevuxen med en naturlig gräsmarksvegetation. För
att de botaniska värdena på lång sikt skall kunna utvecklas bör ett större område läggas under bete.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagen hävdas även fortsättningsvis genom bete och betestrycket tillåts inte minska. Om möjligt röjs de marker som
redovisades i ängs- och hagmarksinventeringen upp och läggs åter under bete.
Naturvärdesbedömning
I ängs- och hagmarksinventeringen bedömdes detta objekt hålla högsta naturvärdesklass. I dag har den betade
arealen nästan halverats. Sannolikt har även artrikedomen minskat. Detta gör att området inte längre bedöms hålla
högsta naturvärdesklass.
211
9558-02 Björke
Klass 3
Ek. karta 095 48, 095 58
Tidigare dokumentation
ÄH 35 (III)
Beskrivning
Området är uppdelat på tre ytor vid och norr om Björke. Den sydliga delen består av en björkhage som svagt betas
av nötkreatur. Ett par björkar är grova och någon enstaka låga eller torrträd förekommer. Aspsly har röjts i hagen
men fortfarande är trädskiktet slutet. Nära vägen i söder finns hällar. I hagen finns också några rösen och spåren
efter en äldre bruksväg.
De två norra delarna består av före detta åkerholmar men ingår nu i större betesmarker. På dessa låga kullar växer
ett blandat träd- och buskskikt med gran, tall, asp, björk och en. Markerna har undgått att gödslas och hyser därför
en naturlig flora. Nu betas området måttligt av nötdjur. En svag gallring av gran har genomförts.
Flora och fauna
Björkhagen i söder hyser en tämligen trivial och fattig vegetationstyp som närmast liknar kruståtelhed. Tidigare har
man här hittat darrgräs, svinrot, slåtterfibbla och ängsvädd. De två norra delarna är mer öppna och innehåller därför
fler hagmarksarter. I svackor finns tuvtåteläng och på kullarna växer rödvenhedar. Ljung och jungfrulin
förekommer och på hösten kan man skåda flera vaxskivlingar, till exempel ängsvaxskivling Hygrocybe pratensis,
gul vaxskivling, H. chlorophana, vit vaxskivling H. virginea och blodvaxskivling H. coccinea. Tidigare har man
hittat darrgräs, stagg och kattfot.
Skydd
Odlingsrösen och åkerholmar omfattas av biotopskyddet.
Bevarande av naturvärdet
Området måste behållas som naturliga fodermarker.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd genom bete eller slåtter. De två norra delarna är i stort behov av röjningar och även framdeles ska
gallring och röjning ske vid behov.
Naturvärdesbedömning
Området består av naturliga fodermarker men i visst behov av restaurering. Fläckvis finns relativt välutbildade
vegetationstyper.
212
9558-03 Tranmossen
Klass 3
Ek. karta 095 58
Tidigare dokumentation
VMI 9F5I02 (III)
Beskrivning
Större delen av objektet utgörs av en svagt välvd mosse som delvis är glest barrskogsbevuxen. Mindre delar har
klassats som öblandmyr eller topogent kärr. Dessa är främst öppna men ställvis finns löv- eller barrskogstäckta ytor.
Svag lokal påverkan märks från dikning eller anslutande hyggen. I kärravsnitten kan dock påverkan från dikning
lokalt vara stark.
Flora och fauna
I objektet dominerar våtmarker av fastmattetyp. Risvegetation är vanligt förekommande på mosseplanet medan gräs
och starr är vanligare i kärrdelarna.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
213
9558-05 Sydväst om Sjölund
Klass 2
Ek. karta 095 58
Tidigare dokumentation
SVS 5807
Beskrivning
Sydväst om Sjölund i Backa finns en blandsumpskog med visst inslag av senvuxna granar och klibbalar.
Flora och fauna
På gran växer gammelgranslav Lecanactis abietina, kattfotslav Arthonia leucopellaea och garnlav Alectoria
sarmentosa. På en låga växer den rödlistade vedtrappmossan Anastrophyllum hellerianum och på marken
förekommer stor revmossa Bazzania trilobata.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Sumpskogen bevaras orörd och bör på sikt ha ett rikt inslag av gamla träd och död ved. Vid slutavverkning av
beståndet intill bör en skyddszon lämnas.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Dikning, skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika
slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Sumpskogen är klassad som nyckelbiotop och hyser minst en rödlistad art.
214
9558-06 Kråken
Klass 3
Ek. karta 095 58
Tidigare dokumentation
N68 (III); VMI 9F5I01 (III); NVI 23 (III); Holmberg & Tyrbring 1977 (I)
Beskrivning
Kråken, sydväst om Regna kyrka, är en sänkt sjö som idag helt och hållet är att betrakta som ett kärr. Endast under
vårarna finns små klarvattenytor.
Omgivningarna består till stor del av medelålders barrskogar. Dessa är att betrakta som produktionsskogar men
avverkningar intill Kråken har inte genomförts på senare tid.
Flora och fauna
Vegetationen i kärret domineras av vass. Inslag finns även av sjösäv, bredkaveldun, ängsull, pors och högvuxna
starrarter. Området är av stor betydelse för fågellivet. Under vårsträcket rastar sångsvanar men också vadare och
änder i den forna sjön. Uppgifter finns också om häckande enkelbeckasin, tofsvipa, fiskmås, stjärtmes, buskskvätta,
ängspiplärka, sothöna, vattenrall, skogssnäppa samt säv- och rörsångare. Även ovanligare arter som storspov,
fiskgjuse och lärkfalk har iakttagits.
Flera av de arter som angivits som häckfåglar är beroende av antingen öppna vattenytor eller hävdade
fuktängsmiljöer. Det är därför sannolikt att några av de häckande arterna försvunnit under senare år.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör vara en orörd våtmark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Dikning eller andra åtgärder som påverkar områdets hydrologi undviks. Om avverkning görs i anslutning till
objektet lämnas en kantzon om minst 30 m mot myren. Inga exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk
medges.
Skötselåtgärder som behöver göras
För att Kråken skall förbli en god miljö för sjöfågel, vadare och småfåglar som trivs i vassar och annan hög
vegetation, borde vattenytan i den forna sjön höjas. Troligen borde också någon typ av vassröjning sättas in. Dessa
åtgärder är kostsamma att genomföra och skulle även påverka intilliggande marker.
Utan åtgärder kommer Kråken på lång sikt att växa igen och bli en sumpskog. Fågelfauna och vegetation
kommer då att förändras men därav följer inte automatiskt att områdets naturvärde kommer att minska. Därför
föreslås inga skötselåtgärder.
Naturvärdesbedömning
Vassrika våtmarker är viktiga miljöer för en rad olika fåglar och bidrar på så sätt till mångfalden i landskapet.
215
9558-07 Backa
Klass 3
Ek. karta 095 58
Tidigare dokumentation
ÄH 30 (III); SVS 5806
Beskrivning
Markerna runt Backa är i stor omfattning betespåverkade. Merparten består av äldre åkermark eller kulturbeten men
mellan dessa finns flera ytor som inte är påverkade av kväve. Hela området betas av nötdjur och hävden är i de
flesta fall god. De ytor som redovisats i ängs- och hagmarksinventeringen är i de flesta fall öppna men enstaka äldre
tallar, ekar eller aspar finns här och var. En, olvon, rosor och vildapel bildar på vissa ställen ett glest buskskikt.
Sydost om Backa bro står en grov, spärrgrenig ek omgiven av en del yngre träd och sly. En grov, död ekgren
ligger intill trädet.
Flora och fauna
I de redovisade ytorna finns såväl torra som friska, fuktiga och våta marker. Den varierade markfuktigheten är en av
anledningarna till att floran i området är artrik. Arter som svinrot, ängsskallra, ormrot, prästkrage och nattviol trivs
på friskare mark medan man i fuktiga och våta delar bland annat hittar smörbollar, ängsbräsma, krypvide,
ältranunkel och kärrstjärnblomma.
Den grova eken sydost om Backa bro kan hysa rödlistade lavar eller insekter.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
De redovisade ytorna bör även framgent vara nötdjursbetade och bevuxna med en naturlig gräsmarksvegetation.
Grova solitära ekar bör hållas fria från konkurrerande träd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder. Avverkning av den grova eken och borttagande av död ved får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagmarkerna hävdas även fortsättningsvis genom ett extensivt bete av nötdjur. Den grova eken behöver frihuggas.
Naturvärdesbedömning
Beteslandskapet runt Backa erbjuder många mindre refugier för hävdgynnade arter som inte trivs i kvävepåverkade
miljöer. Varierande markförhållanden är en bidragande orsak till att floran i området är artrik. Den grova eken
sydost om Backa bro är klassad som nyckelbiotop.
216
9558-08 Algustorp
Klass 4
Ek. karta 095 58
Tidigare dokumentation
ÄH 31 (IV)
Beskrivning
Vid Algustorp finns en liten, naturlig betesmark som till stor del gränsar till skog. Det redovisade området
bedömdes ha för svag hävd vid inventeringen av ängs- och hagmarker. Vid återbesöket 1998 bedömdes dock
hävdtrycket som tillfredsställande. Partivis kan en svag kvävepåverkan märkas.
Flora och fauna
Här och var finns partier som domineras av örnbräken. I övrigt finns hävdgynnade arter som bockrot, prästkrage och
rödklint.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Ytan bör även framgent vara hävdad och bevuxen med en naturlig gräsmarksvegetation.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagen hävdas även fortsättningsvis genom ett extensivt bete av nötdjur eller genom slåtter.
Naturvärdesbedömning
Hagmarken vid Algustorp bidrar lokalt till mångfalden i landskapet. Närheten till beteslandskapet vid Backa är av
funktionell betydelse för gräsmarksekosystemets växter och djur.
217
9558-09 Mon & Skogalund
Klass 2
Ek. karta 095 58
Tidigare dokumentation
ÄH 32 (II); BG 5320 (II); FL 94Y
Beskrivning
Beteslandskapet vid Mon och Skogalund har genomgått ganska stora förändringar sedan ängs- och
hagmarksinventeringen genomfördes. Delobjekt C, en björkhage som redan för ca 10 år sedan saknade hävd, är idag
helt igenvuxen och saknar gräsmarksvärden. Delobjekt B, även det en björkhage, har legat ohävdat ett antal år och
visar tydliga igenväxningstendenser. Vissa värden knutna till hävdade gräsmarker finns dock fortfarande.
På östra sidan om vägen mellan Igelfors och Regna har man däremot utökat betesmarkerna. Här har ett större
område röjts upp och lagts under bete (delobjekt D). Denna betesmark har därmed bundits samman med de
björkhagar som redovisas som delobjekt A. Merparten av detta sammanhängande område är helt öppet med
undantag av en del enbuskar och björksly. I björkhagarna bildar medelålders björkar ett ganska glest trädskikt.
Nötdjur betar i området och betestrycket är över stora ytor måttligt. I vissa av de torrare delarna är dock
vegetationen kraftigt betad.
Längst i söder finns en öppen betesmark på en mindre kulle (delobjekt E ). Detta område betas av hästar.
Flora och fauna
Av störst intresse är den stora sammanhängande betesmarken öster om Mostugan. I de öppna delarna märks
möjligen en svag kvävepåverkan och här finns också en del skuggande örnbräken. Ställvis hittar man dock
kärlväxter som trivs bäst i hävdade, kvävefattiga gräsmarker. Sådana är t.ex. bockrot, revfibbla, gökärt och blåsuga.
Björkhagarna öster om vägen har en ännu mer exklusiv flora. Här trivs kattfot och den rödlistade fältgentianan.
Fältgentianan förekommer enligt Floraväktarprojektet Östergötland även i delobjekt E öster om Skogalund. Under
ängs- och hagmarksinventeringen noterades dessutom låsbräken och klasefibbla.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
De redovisade ytorna bör även framgent vara öppna, välbetade och bevuxna med en naturlig gräsmarksvegetation.
Brynmiljöer med blommande buskar bör finnas i objektet.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagen hävdas även fortsättningsvis genom bete av nötdjur. Betestrycket skall vara högt, främst i de delar som hyser
fältgentiana. Eftersom hagen är så stor gynnas ställvis uppslag av snår med blommande buskar som rosor och
hagtorn.
Naturvärdesbedömning
Område med större arealer hävdad, naturlig gräsmark är ovanliga i dagens landskap och därför av stort värde. De
artrika markerna öster om Mostugan med sina förekomster av fältgentiana bör särskilt framhållas.
218
9558-10 Västerängen, AlgustorpKlass 2
Ek. karta 095 58
Tidigare dokumentation
ÄH 29 (III), Länsstyrelsens åtgärdsplan E3625
Beskrivning
Gården Västerängen är vackert belägen intill sjön Björklången. En stor del av markerna runt gården betas av nötdjur
men merparten av arealen består av äldre åkermark eller kulturbeten. Ogödslade partier har redovisats i ängs- och
hagmarksinventeringen och utgörs till största delen av öppna hagmarker. Betesmarken hyser kulturhistoriska värden
i form av odlingsrösen, en tjärdal och en förvaringsgrop eller annan stensättning. Något som kan vara en s k
domarring finns också.
Flora och fauna
Rödvenäng är den dominerande vegetationstypen men hedartade partier är också vanliga. Många hävdgynnade arter
har noterats i området. Som exempel kan kattfot, jungfrulin, darrgräs, nattviol, svinrot, gullviva, solvända, stagg,
rödkämpar, slåtterfibbla, slåttergubbe samt flera olika arter av vaxskivlingar nämnas. Den rödlistade fältgenitianan
växer också i hagen.
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Ytorna bör även framgent vara nötdjursbetade och bevuxna med en naturlig gräsmarksvegetation.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagen hävdas även fortsättningsvis genom bete av nötdjur.
Naturvärdesbedömning
De välhävdade hagmarkerna vid Västerängen har en rik flora knuten till naturliga fodermarker som tyder på lång
hävdkontinuitet. Läget i ett småskaligt beteslandskap förstärker värdet.
219
9558-11 Kokärret
Klass 2
Ek. karta 095 58
Tidigare dokumentation
VMI 9F5I03 (II); SVS 5804–5805, 5808–5810
Beskrivning
Objektet består av ett myrkomplex där flera olika våtmarkstyper ingår. Här finns två olika mosseplan med
intilliggande laggkärr som båda är glest bevuxna med barrskog. Här finns också två större kärrytor som till största
delen är öppna. I objektet ingår även ett antal mindre sumpskogsavsnitt. Vid Kokärret finns t.ex. en blandsumpskog
med stort inslag av senvuxen gran och klibbal. Även längre söderut finns blandsumpskogar av liknande typ. Vid
Ökärrets västra sida finns också tallsumpskogar.
På det ena mosseplanet märks en tämligen kraftig påverkan från torvtäkt. I övrigt påverkas objektet svagt av
diken eller anslutande hyggen.
Flora och fauna
Våtmarkerna är främst av fastmattetyp men i kärravsnitten förekommer blötare ytor med mjukmattekärr. Ris
dominerar på mosseplanen medan gräs och starr är vanligare i kärrytorna.
I blandsumpskogen vid Kokärret har den rödlistade hållaven Menegazzia terebrata noterats. I övrigt förekommer
gammelgranslav Lecanactis abietina och kattfotslav Arthonia leucopellaea i området.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i sumpskogsavsnitt och i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Vid avverkningar i objektets närhet lämnas en skyddszon mot våtmarker och sumpskog för att bevara ett fuktigt
mikroklimat. I övrigt föreslås ingen skötsel.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer i stort den som gjorts i våtmarksinventeringen. Delar av objektet har redovisats som
nyckelbiotop och dessutom har den rödlistade hållaven noterats.
220
9558-12 NV Asketorp
Klass 2
Ek. karta 095 58
Tidigare dokumentation
SVS 5801
Beskrivning
Väster om Sinai berg i Asketorp finns ett litet skvattramkärr med starrtuvor i ett tallbestånd. Enstaka björkar och
klibbalar har lämnats vid gallring. Enstaka äldre tallar finns.
Flora och fauna
På al växer blodlav Mycoblastus sanguinarius och den rödlistade hållaven Menegazzia terebrata. Dessutom
förekommer den ovanliga arten liten spiklav Calicium parvum i området.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras orört. Skogen bör på sikt ha ett rikt inslag av gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Dikning, skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika
slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop och innehåller minst en rödlistad art.
221
9558-13 N Asketorp
Klass 3
Ek. karta 095 58
Tidigare dokumentation
SVS 5802
Beskrivning
Norr om Asketorp finns en liten tallsumpskog som har varit huggen. I söder ligger ett öppet kärr och här har man
lämnat en ridå av träd som står på stora socklar. Förutom tall finns björk, klibbal och enstaka granar.
Flora och fauna
På träden i söder växer gammelgranslav Lecanactis abietina, kattfotslav Arthonia leucopellaea och grynig blåslav
Hypogymnia farinacea.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras orört. Skogen bör på sikt ha ett rikt inslag av gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Dikning, skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika
slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop.
222
9558-14 Byngsdalen
Klass 3
Ek. karta 095 58
Tidigare dokumentation
ÄH 19 (III); BG 5310 (II)
Beskrivning
Området består av en sidlänt fuktäng i en hage som omgärdas av gamla åkrar. Vattnet kommer från diffusa källor.
Delen närmast vägen i öster ligger dock på frisk mark. Fuktängen står under igenväxning med tall, björk, gran, al
och asp, dessutom växer här måttligt med enbuskar. Mellan buskar och träd är hagen dock fläckvis välbetad.
Området är beläget på sandiga isälvsavlagringar och i området, strax nordost om hagen, finns ett sandtag.
Flora och fauna
Fuktängen består av lågstarrängar med en dominans av hirsstarr. Här växer också darrgräs, stagg, ängsvädd och
jungfru Marie nycklar. På sina håll dominerar älgört och örnbräken är också ett problem. Längs i öster finns
rödvenäng. I sandtaget nordost om hagen finns ett par bon av den rödlistade backsvalan.
Skydd
Våtmarker i odlingslandskapet omfattas av biotopskyddet. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området ska behållas och skötas som en naturlig fodermark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, markberedning, plantering och omföring till skog inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Röjning och gallring av träd och buskar är nödvändigt och behovet är akut. Slåtter är nödvändigt för att bekämpa
örnbräken och älgört. Området ska därefter kontinuerligt hävdas genom bete eller slåtter.
Naturvärdesbedömning
Området utgör en naturlig fodermark som dock är under igenväxning. I hagen finns bland annat måttligt artrika
fuktängar. Värdena skulle snabbt öka om hagen fick en välbehövlig restaurering.
223
9558-15 Bråten
Klass 3
Ek. karta 095 58
Tidigare dokumentation
ÄH 24 (III)
Beskrivning
Björkhagen (A) och den öppna hagmarken (B) vid Bråten låg ohävdade och var på väg att växa igen då ängs- och
hagmarksinventeringen genomfördes i mitten av 1980-talet. 1998 hade man dock glädjande nog röjt sly och på nytt
släppt på betande djur. Björkhagen i norr betas av hästar medan den öppna hagmarken vid gården betas av får.
Flora och fauna
I björkhagen finns såväl ängs- som hedartad vegetation av frisk typ. Rödven och kruståtel tillhör dominanterna.
Hävdgynnade arter som bockrot, gökärt och blåsuga förekommer här. I den öppna hagmarken är markerna
fuktigare. Starr av olika slag samt tuvtåtel är vanliga. Även friskare partier finns. Knägräs, ormrot, nattviol, svinrot
och jungfrulin har noterats i denna del.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Ytorna bör även framgent vara betade hagmarker med en naturlig gräsmarksvegetation.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag eller skogsplantering som tar större ytor i anspråk undviks liksom kalkning, gödsling och
andra markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området betas även fortsättningsvis.
Naturvärdesbedömning
I området kring Regna finns gott om gräsmarker, hagmarker och lövskog i nära anslutning till varandra. Just närhet
av detta slag är av stor betydelse för dessa ekosystems funktion. Hagmarkerna vid Bråten utgör en del av det
småskaliga mosaiklandskapet.
224
9559-01 Mosse runt Tjärnsjön Klass 2
Ek. karta 095 59
Tidigare dokumentation
VMI 9F5J02 (II)
Beskrivning
Större delen av objektet består av en svagt välvd mosse med intilliggande laggkärr. Mossen är till viss del bevuxen
med barrskog. En lövdominerad sumpskog finns också och i objektets norra del ligger en mindre tjärn med såväl
gungflyn som öppna vattenytor. Svag lokal påverkan märks från anslutande hyggen eller korsande kraftledningar
men i övrigt är objektet opåverkat.
Flora och fauna
Risvegetation dominerar på mosseplanet. Mindre kärrpartier är bevuxna med gräs och starr.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
225
9559-02 Myr runt Dysjön
Klass 3
Ek. karta 095 59
Tidigare dokumentation
VMI 9F5J03 (III)
Beskrivning
Objektet utgörs av ett myrkomplex där flera mosseytor ingår liksom topogena kärr, en klibbalsumpskog, en göl och
en mindre tjärn. Mosseplanen är i de flesta fall bevuxna med barrskog men även öppna partier finns. Kärrpartierna
är också till stor del glest trädbevuxna och trädskiktet består oftast av lövträd. Objektet är lokalt svagt påverkat av
dikning och av anslutande vägar och hyggen. I vissa fall är dock påverkan från diken kraftigare.
Flora och fauna
Våtmarkerna är främst av fastmattetyp men intill gölen finns avsnitt med lösbottenkärr. På mosseplanen dominerar
olika ris medan gräs- och starrarter är vanligare i kärravsnitt.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
226
9559-03 Stormossen–Hults udde Klass 2
Ek. karta 095 59
Tidigare dokumentation
VMI 9F5J04 (II)
Beskrivning
Stormossen, som ligger öster om sjön Långtvaren, består av ett myrkomplex där olika mosseplan med intilliggande
laggkärr upptar störst yta. Resterande delar består av topogena kärr samt en mindre göl. Större delen av
myrkomplexet är öppet. På mossarna finns glest barrträdsbevuxna partier medan kärren på mindre ytor har ett glest
lövträdsdominerat trädskikt. Här och var märks en svag lokal påverkan från diken eller anslutande hyggen.
Flora och fauna
Merparten av våtmarkerna är av fastmattetyp men intill gölen finns mindre avsnitt med mjukmatte- eller
lösbottenkärr. Ris dominerar på mosseplanen medan gräs och starr ofta är vegetationsbildare i kärren.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
227
9559-04 Molikamossen–FrängsjönKlass 3
Ek. karta 095 59
Tidigare dokumentation
SVS 5901–5902, 5907; MoDo 652149 NO 7269
Beskrivning
I Molikamossens nordöstra del finns en nordsluttning ner mot ett kärrstråk. Karaktären påminner om en gammal
lövbränna, där björk i sluttningen nu trängs ut av gran. I kärret står träden på breda socklar.
I mossens östra del finns en mossände som varit gransumpskog men granarna har blåst ner. Lövträd har tagit
över men det finns granlågor och torrträd kvar.
Norr om Frängsjön finns ett större område med flerskiktad barrblandskog. Här finns enstaka gamla tallar och
lövträd, senvuxna granar och en del granlågor och torrgranar.
Ett mindre område längst i öster innehåller blandsumpskog och granskog på fuktig mark. I flacka partier växer
äldre granskog. Våtmarkspartier förekommer mosaikartat. Om området lämnas orört kommer naturvärdet att stiga
snabbt i takt med uppkomsten av granlågor på den fuktiga marken.
Flora och fauna
På träden växer rikligt med gammelgranslav Lecanactis abietina och kattfotslav Arthonia leucopellaea. Norr om
Frängsjön finns också garnlav Alectoria sarmentosa och grynig blåslav Hypogymnia farinacea. I ett kärr längst i
öster växer missne. I närheten påträffades långfliksmossan Nowellia curvifolia på en låga.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Området norr om Frängsjön är utgör Asketorps naturreservat.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bevaras orörd och bör på sikt ha ett rikt inslag av gamla träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Dikning, skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika
slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området utgörs av fyra skogspartier klassade som nyckelbiotoper i SVS:s och MoDos inventeringar. En del ingår i
nätverket Natura 2000 och är skyddat som naturreservat.
228
9559-05 Marke Vener
Klass 3
Ek. karta 095 59
Tidigare dokumentation
N79 (III); VMI 9F5J01 (III); NVI 26 (III); Göthberg 1995
Beskrivning
Marke Vener är benämningen på en långsmal våtmark vid sjön Långtvarens västra ände. Större delen av våtmarken
utgörs av ett öppet och åtminstone bitvis ganska blött kärr. Längs dess södra kant löper ett bäckdråg. I kärrets östra
del finns ett glest och ungt trädskikt av glasbjörk och längst i öster, intill sjön, hittar man ett mindre sumpskogsparti.
I lite torrare delar består trädskiktet av gran medan klibbal och glasbjörk dominerar i fuktigare avsnitt. I
sumpskogen finns även mindre fastmarksholmar med en del tall. Trädskiktet är ungt till medelålders och
grandominerade delar har gallrats. Enstaka äldre tallar finns på fastmarksholmarna. Död ved förekommer sparsamt
och främst i klena dimensioner.
Myren är opåverkad av dikning eller andra hydrologiska ingrepp. En mindre skogsbilväg löper längs hela
objektet.
Flora och fauna
Vegetationen i kärret domineras över stora delar av flaskstarr, trådstarr, ängsull och pors. Bitvis är dock inslaget av
bladvass stort. I blöta delar trivs också vattenklöver, missne, kärrsilja och vattenbläddra. Bottenskiktet består till
allra största delen av olika vitmossor Sphagnum.
Enligt äldre uppgifter finns häckande enkelbeckasin i kärret.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör även i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Skogen i våtmarkens östra ände samt i
anslutande skogsbestånd bör på sikt vara rik på åldriga träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Dikning eller andra åtgärder som påverkar områdets hydrologi undviks liksom avverkning, gallring och röjning av
skog i områdets östra del. Om avverkning görs i anslutning till objektet lämnas en kantzon om minst 30 m mot
myren. Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk påverkar också områdets naturvärden på ett mycket
negativt sätt.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Opåverkade blöta kärr utgör en värdefull livsmiljö för många arter. Området vid Marke Vener bedöms av den
anledningen hysa höga naturvärden.
229
9559-06 Gölstorp
Klass 2
Ek. karta 095 59, 096 50
Tidigare dokumentation
ÄH 28 (III); NVI 25 (III)
Beskrivning
Vid Gölstorp finns ett småkuperat och vidsträckt men ändå småskaligt odlingslandskap. Stora arealer betas av
nötkreatur och en betydande del av dessa marker är till stor del opåverkade av kvävegödsling. I ängs- och
hagmarksinventeringen redovisas tre olika delobjekt. De båda västligaste utgörs av en björkhage respektive en
öppen hagmark. Trädskiktet i björkhagen är ganska ungt och viss utglesning har troligen genomförts under senare
år. I dessa delar märks en viss kvävepåverkan. De östliga ytorna är öppna hagmarker där området intill Regnaren är
en vidsträckt, blockrik betesmark med såväl torra som friska och fuktiga partier. Hävdtrycket är måttligt och partivis
har örnbräken brett ut sig. Intill betesmarken finns betade skogsdungar med relativt grova träd.
Flora och fauna
Den nordöstra ytan är mycket varierad. Visserligen dominerar rödvenäng över stora ytor men här finns också
magrare hedpartier med fårsvingel, ljung eller lingon samt fuktängsavsnitt med tuvtåtel, älgört eller gräslågstarrvegetation. Av hävdgynnade arter som förekommer här kan grönvit nattviol, kattfot, jungfrulin och stor
blåklocka nämnas. Man har också noterat rödklint, tjärblomster, spåtistel och bergmynta i de torrare delarna. Även i
de västra delarna finns gräsmarksarter som stagg, ängsvädd, prästkrage och gökärt.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Ytorna bör även framgent vara nötdjursbetade och bevuxna med en naturlig gräsmarksvegetation.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagen hävdas även fortsättningsvis genom ett extensivt bete av nötdjur.
Naturvärdesbedömning
Ett vidsträckt beteslandskap med stora arealer naturlig betesmark är en ovanlig företeelse i dagens Sverige och
därför bedöms markerna kring Gölstorp vara mycket värdefulla. I synnerhet gäller detta den nordöstra ytan.
Närheten till andra naturtyper såsom grovstammig skog och sjöstränder förstärker den bedömningen.
230
9559-07 Fjärdingstorp
Klass 2
Ek. karta 095 59
Tidigare dokumentation
N78 (III); ÄH 26 (III); NVI 24 (III); MoDo 652149 NO 8778, 9074; GNM 50188
Beskrivning
Området vid Fjärdingstorp är mycket varierat och innehåller såväl lövskogar och strandskogar som naturliga
gräsmarker, åkrar, kulturbeten och före detta odlingsmark under igenväxning. Naturlig gräsmark (område A)
redovisas separat nedan.
En betydande del av objektet består av lövskogsmiljöer på friska, rika mulljordar. Dessa lövskogar domineras av
asp men här finns också inslag av ek, björk och lind. Enstaka grova och gamla aspar, björkar och lindar förekommer
men annars är trädskiktet medelålders. Död ved saknas till stor del. Hassel och skogstry bildar bitvis ett tätt
buskskikt. Intill Lillsjöns nordostligaste vik finns en mindre klibbalstrandskog och i denna del hittar man också en
mindre och relativt ung granplantering. Längst i öster vid Eknäset finns ett äldre odlingslandskap som till största
delen är under igenväxning med björk och hassel. En del mindre åkerlyckor brukas dock fortfarande. Här finns
dessutom en torpruin.
A: Hagmarken vid Fjärdingstorp är vackert belägen i en svag sluttning ner mot Lillsjön. Här och var finns
enstaka ekar eller björkar samt en del hasselbuketter. Små stenmursomgärdade äldre åkrar vittnar om gången tids
odlarmöda. Hagen var vid besöket 1998 svagt hävdad men betande djur (hästar) fanns på kulturbetesmarkerna intill.
Flora och fauna
Områdets rika jordmån har i lövskogarna gett upphov till en välutvecklad lundflora. Blåsippa är vanlig men man
hittar också vårärt, stinksyska, ormbär och kambräken. På skogstry noterades rikligt med karakteristiskt formade
galler efter trygallkvalstret Phyllocoptes xylostei.
Också landmolluskfaunan i området är artrik. Vid en tidigare inventering redovisades 20 arter från området, bl.a.
den mindre vanliga sidensnäckan Euomphalia strigella.
I hagmarkerna vid Fjärdingstorp är frisk rödvenäng, med inslag av torrare partier där fårsvingel dominerar, den
vanligaste vegetationstypen. Invid sjön finns fuktiga marker med skogssäv. Hävdgynnade kärlväxter som svinrot,
darrgräs, revfibbla, jungfrulin, rödklint, gullviva och prästkrage växer i hagmarken.
Områdets mosaikartade struktur gör att här finns goda förutsättningar för en intressant insektsfauna.
Skydd
Strandskydd gäller inom området. Stengärdesgårdarna vid Fjärdingstorp är biotopskyddade.
Bevarande av naturvärdet
Området bör på sikt vara ett lövrikt mosaiklandskap med komponenter såsom grova lövträd och grov död ved (såväl
i hagmarksmiljöer som i slutna skogsmiljöer), öppna betade gräsmarksytor, blomsterrika högörtängar, busksnår,
brynmiljöer och skuggiga lundpartier.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Lövskogsmiljöerna undantas från avverkning, gallring, röjning eller andra skogsbruksåtgärder med undantag av
föreslagna skötselåtgärder. Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks generellt liksom
skogsplantering av öppna odlingsmarker. I naturbetesmarken undviks dessutom kalkning, gödsling eller andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Ytor med barrskog inom det redovisade området avverkas och ersätts på sikt med lövskog. Lövskogarna undantas
från skötselåtgärder för att på sikt öka tillgången på död ved och gamla träd. Möjligen kan det på sikt bli aktuellt
med bortröjning av inträngande gran. Intill torpruinen vid Eknäset röjs lövsly undan.
Odlingsmarkerna vid Fjärdingstorp hävdas genom bete. Uppslag av blommande, bärande buskar gynnas intill
skogsdungar eller på holmar i odlingsmarkerna. Åkermark brukas som åker eller kulturbetesmark. Om möjligt
hävdas även resterna av kulturlandskapet vid Eknäset på samma sätt. Om detta av praktiska skäl inte är möjligt
lämnas denna del till att växa igen till lövskog.
Naturvärdesbedömning
Det mosaikartade området vid Fjärdingstorp och Eknäset har redan idag en rik flora och fauna och delar av området
är redovisat som nyckelbiotop. På sikt om trädskiktet i området tillåts att bli gammalt kommer dessutom
naturvärdena att öka ytterligare.
231
9559-08 Udden
Klass 3
Ek. karta 095 59
Tidigare dokumentation
ÄH 27 (IV)
Beskrivning
Den yta vid Udden som redovisats i ängs- och hagmarksinventeringen utgör en öppen del av en betesfålla som
också innehåller mindre skogsdungar. Omgivningarna utgörs av ett småskaligt odlingslandskap. Betande nötdjur
upprätthåller ett lagom högt betestryck.
Flora och fauna
Vegetationen i området är typisk för ogödslade naturbetesmarker. Rödven och fårsvingel är de dominerande arterna,
den förra på frisk mark och den senare på torra partier. I grässvålen hittar man också hävdgynnade arter som stor
och liten blåklocka, stagg, vårbrodd, klasefibbla, gökärt och darrgräs.
Skydd
En liten del av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Den redovisade ytan bör även framgent vara en öppen, hävdad naturlig gräsmark. Intilliggande områden bör på sikt
hysa gamla grova träd, död ved och buskrika brynmiljöer.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag eller skogsplantering som tar större ytor i anspråk undviks liksom kalkning, gödsling och
andra markförbättrande åtgärder. Intilliggande skogsdungar utgör ett komplement till gräsmarken och därför
undviks kalavverkning samt borttagande av död ved i dessa skogsdungar.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagen hävdas även fortsättningsvis, helst genom bete av nötdjur. Även slåtter skulle dock vara en lämplig
hävdform. Blommande och bärande buskar tillåts bilda bryn mot omgivande marker. Trädskiktet i intilliggande
skogsdungar tillåts på sikt att innehålla gamla träd.
Naturvärdesbedömning
Hagen vid Udden har en artrik och typisk vegetation för naturliga gräsmarker. Dess läge i ett småbrutet landskap
med skogsdungar och öppna odlingsmarker förstärker naturvärdet.
232
9559-09 Kalvängsviken
Klass 2
Ek. karta 095 59
Tidigare dokumentation
SVS 5906
Beskrivning
På en höjd väster om Kalvängsviken i Regnaren växer en talldominerad, hänglavrik barrblandskog med gott om
gamla tallar, inslag av tallågor och granlågor samt enstaka aspar och asplågor. Nordostsluttningen vetter ner mot en
alsumpskog. Även på udden i söder växer barrskog med en hel del gamla tallar.
Flora och fauna
I fältskiktet växer bland annat trolldruva och grönpyrola. På en tallåga växer den rödlistade vedtrappmossan
Anastrophyllum hellerianum. Dessutom förekommer gammelgranslav Lecanactis abietina, grynig blåslav
Hypogymnia farinacea, långfliksmossa Nowellia curvifolia och blåmossa Leucobryum glaucum i området.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Barrblandskogen med gott om gamla tallar bevaras orörd och bör på sikt ha ett större inslag av död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag
undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Områdets norra del är klassat som nyckelbiotop och innehåller minst en rödlistad art.
233
9559-10 Smedens ängsudde
Klass 3
Ek. karta 095 59
Tidigare dokumentation
SVS 5903
Beskrivning
Smedens ängsudde är en halvö i Regnaren bevuxen med barrblandskog som har ett litet inslag av lövträd. Här finns
gamla tallar och ganska gott om död ved, främst granlågor.
Flora och fauna
Knärot, grönpyrola och grovticka Phaeolus schweinitzii förekommer i området.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som barrblandskog med gott om gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag
undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop.
234
9559-11 Älgkoudden
Klass 2
Ek. karta 095 59, 096 50
Tidigare dokumentation
SVS 5905
Beskrivning
På Älgkoudden i Regnaren växer en lövrik barrnaturskog som ställvis är relativt ung. Inslaget av död ved är mycket
stort. Framför allt finns lågor av asp och gran, men även torrträd av olika slag. Särskilt längs sydvästra stranden
finns gott om gamla tallar. Gamla aspar växer spritt, och enstaka gamla ekar och lindar förekommer.
Flora och fauna
I fältskiktet finns bland annat vårärt och grönpyrola. På asplågor växer den rödlistade kandelabersvampen
Clavicorona pyxidata.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Den lövrika barrnaturskogen med gott om död ved bevaras orörd. Trädskiktet bör på sikt ha ett rikt inslag av gamla
träd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag
undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop och innehåller minst en rödlistad art.
235
9567-01 Avern
Klass 3
Ek. karta 095 57, 095 67
Tidigare dokumentation
Holmbring & Tyrberg 1977 (I); Antonsson 1999
Beskrivning
Avern är en ganska stor sjö i nordvästra delen av kommunen. Större delen av sjön är dock belägen i Örebro län.
Flora och fauna
Enligt äldre litteratur ska en hägerkoloni finnas i sjön. År 1992 och2001 noterades ett fiskgjusbo på en ö i sjön.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
En god vattenkvalitet ska upprätthållas och en naturlig fauna och flora ska bevaras.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Förorening och reglering av sjön och anslutande vattendrag måste undvikas. Främmande arter får inte planteras in.
Sjöns stränder ska bevaras orörda, det vill säga, diken, avverkningar, bebyggelse, avlägsnande av död ved och andra
ingrepp får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Vattenkvaliteten ska regelbundet övervakas. Vid tecken på förorening och försurning ska åtgärder omedelbart
vidtas. Nödvändiga åtgärder för att bevara en naturlig fiskfauna ska vidtas om dessa arters överlevnad visar sig
hotad.
Naturvärdesbedömning
Stora sjöar är viktiga för fisk, fågel och olika vattenorganismer.
236
9567-02 Bottenån
Klass 2
Ek. karta 095 67
Tidigare dokumentation
SVS 6751
Beskrivning
Bottenån rinner från Avern och ut i Viflotten. Vattnet är långsamt strömmande och stränderna är mycket
vegetationsrika. På minst en plats har tidigare en bro passerat och kan ses som ett äldre brofundament. En korsande
väg finns där ån lämnar Avern. På en plats längs ån finns dessutom en röjd båtplats. Omgivningarna består till
största delen av skog.
Vanligaste trädet längs ån är klibbal men här förekommer också ek, björk, asp, rönn och tall. Buskarna i form av
gråvide, brakved och pors står täta längs stranden.
Flora och fauna
Vegetationen är ofta av högörttyp längs de emellanåt översvämmade stränderna. Vanliga är bland annat kabbeleka,
vattenklöver, vit näckros, olika starr, bladvass, videört, svalting, gul svärdslilja, sjöranunkel och blomvass.
Dessutom förekommer fackelblomster, gul näckros och kaveldun.
Kunskapsbehov
Det biologiska innehållet i Bottenån bör inventeras.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Vegetationsrika vattendrag ska bevaras med en naturlig flora och fauna och skyddas från alla ingrepp.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla ingrepp och all exploatering i ån eller i närheten av stranden måste undvikas. Särskilt bör nämnas anläggningar,
vägar, bebyggelse, vattenförorening, avverkningar, röjningar eller inplantering av främmande arter i vattensystemet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Vegetationsrika vattendrag med många arter och vatten av god kvalitet hyser ofta en rik och skyddsvärd fauna och
flora. Sumpskogen vid åns början är enligt nyckelbiotopsinventeringen ett objekt med naturvärden.
237
9567-03 Viflotten
Klass 2
Ek. karta 095 57, 095 58, 095 67, 095 68
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
Viflotten är en grund sjö med breda mader och mycket vegetationsrika stränder. Längs stranden och ute på flera
mindre öar växer klibbal, björk, asp, gran och tall.
Flora och fauna
Strandsnår med gråvide är tämligen vanliga. Maderna är ofta bevuxna av pors och blåtåtel. Andra delar och ute i
vattnet växer täta bestånd av bladvass och sjösäv. Flytbladsvegetation finns ute i sjön. Åtminstone sävsparv häckar
längs sjöns stränder men det är troligt att betydligt fler fågelarter utnyttjar sjön.
Kunskapsbehov
Det biologiska innehållet i sjön Viflotten bör inventeras.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Viflotten bör bevaras som en oreglerad, vegetationsrik sjö med en naturlig flora och fauna och med ostörda stränder.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla ingrepp och all exploatering i sjön eller i sjöns närhet måste undvikas. Vid skogsbruk ska öar och en minst
30 meter bred kant lämnas orörda. Särskilt måste hydrologiska störningar såsom sänkning, dikning i strandregionen
och vattenförorening förhindras. Närsaltsbelastningen ska hållas så låg som möjligt.
Skötselåtgärder som behöver göras
Man bör vidta nödvändiga åtgärder inom vattensystemet för att förhindra tillskott av närsalter från avlopp och
jordbruksmark.
Naturvärdesbedömning
Sjöar med vegetationsrika stränder är ofta viktiga häckningslokaler för fåglar.
238
9567-04 Ralstorp
Klass 4
Ek. karta 095 67
Tidigare dokumentation
ÄH 14 (II)
Beskrivning
Detta område är beläget mellan gården Ralstorp och sjön Viflotten. Marken sluttar svagt i det öppna området. Träd
och buskar förekommer dock, björk, klibbal, en, nypon, och dessa växer främst längs kanterna. Närmast gården i
norr växer några gamla och grova enar.
Vegetationen är högvuxen och området har inte betats på kanske tio år, inga stängsel förekommer heller. Detta
medför att området håller på att växa igen med buskar och sly.
Flora och fauna
Till stor del dominerar en högvuxen rödvenäng på frisk mark men i synnerhet i söder kan man hitta tuviga
rödvenhedar. Längs kanterna och då främst i söder växer lågstarrängar och närmast sjön högstarrängar. I området
noterades mycket ängsvädd, måttligt med rödklint, darrgräs och ljung samt enstaka ängshavre, kattfot, ormrot,
småborre och jungfrulin. För cirka tio år sedan, när ängs- och hagmarksinventeringen genomfördes, noterade man
också hirsstarr, stagg, spåtistel, låsbräken och vildlin.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
För att bevara naturvärdena måste området behållas och skötas som en naturlig fodermark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området behöver restaureras, först genom slåtter för att tvinga tillbaka den höga vegetationen och därefter ska
hävden upprätthållas genom bete eller fortsatt slåtterbruk. Röjning och gallring av buskar och träd behövs och måste
genomföras även framdeles vid behov.
Naturvärdesbedömning
Området utgör en rest av en naturlig fodermark som är mycket lämplig att restaurera. Det är möjligt att vissa växter,
till exempel den mindre vanliga låsbräken, därmed kan räddas.
239
9567-05 Ängfallet
Klass 2
Ek. karta 095 67
Tidigare dokumentation
ÄH 13 (III)
Beskrivning
Mellan Ängfallet, Stora och Lilla Gällsjötorp samt Mossen breder ett odlingslandskap ut sig. Huvuddelen av
området är flackt men här finns också ett par låga åsar. De flacka områdena har tidigare varit åkermark men
utnyttjas nu för nötdjursbete och djuren går också på de gamla åkerholmarna och åsarna. Det är också här man hittar
den rikaste floran.
De torra åsarna är ofta tätt bevuxna av enbuskar, tall och ibland gran. I området växer också aplar, björkar och
klibbalar. Alarna hittar man främst på fuktig mark, till exempel i anslutning till den dikade bäck som rinner genom
området. Aspar och björkar, ibland grova sådana, växer bland annat i en liten blandlövhage strax sydväst om St.
Gällsjötorp. Här hittar man också hassel. Området är också blockrikt.
Flora och fauna
De forna åkrarna har fortfarande en tämligen kulturpräglad flora. På åkerholmarna och i skuggigare lägen växer
ibland rödvenängar. Åsarna har fårsvingeltorrängar eller någon gång rödvenhedar. Fläckvis förekommer antydan till
ängshavretorrängar. Typiska arter för dessa vegetationstyper är spåtistel, knägräs, darrgräs, blåsuga, ängshavre,
ljung, småborre, klasefibbla, svinrot, bockrot, liten blåklocka, backtimjan, jungfrulin, prästkrage, solvända och gul
vaxskivling Hygrocybe chlorophana. Dessutom upptäcktes den ovanliga och rödlistade trådvaxskivlingen
Hygrocybe intermedia på åsarna. Vid ängs- och hagmarksinventeringen noterades också kattfot, backvial,
bergmynta, rödklint och den rödlistade skogsklockan.
Skydd
Åkerholmar och odlingsrösen omfattas av biotopskyddet. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Odlingslandskapet bör hållas ihop som ett större beteslandskap. De naturliga fodermarker som förekommer i
området ska behållas och skötas som sådana. Vid skötseln ska man eftersträva att hålla området relativt öppet men
med en artrik buskflora och gärna enstaka grova solitärträd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, dikning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte
sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Åsarna måste röjas och gallras på framför allt enbuskar men även en del träd. Behovet är akut. Hela landskapet
måste hävdas genom bete eller slåtter. Vid behov genomförs röjningar och gallringar men ett artrikt buskskikt ska
bevaras.
Naturvärdesbedömning
Detta område är stort och innehåller naturliga fodermarker. De botaniska värdena är höga, bland annat förekommer
rödlistade arter. Dessutom förekommer backvial och backtimjan som är ovanliga i kommunen. Området med sina
åsar är mycket viktigt för landskapsbilden.
240
9567-06 Mörkkärret
Klass 2
Ek. karta 095 67
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
Området består av en mycket välutvecklad gransumpskog med inslag av björk, klibbal och tall. Flera av granarna
och några tallar är grova och gamla. Båda lämnar rikligt med död ved efter sig. En bäck rinner genom skogen.
Skogen är dock inte helt orörd. Äldre diken förekommer och bäcken är delvis dikad. Några få stubbar finns.
Flora och fauna
I den täta skogen saknas oftast fältskikt. Fläckvis förekommer dock blåbär eller örter såsom missne. På de grova
granarna växer rikligt med gammelgranslav. I bottenskiktet hittar man lite stor revmossa Bazzania trilobata och
spärrvitmossa Sphagnum squarrosum. På döda träd växer tämligen rikligt med lackticka Ganoderma lucidum och
på ett träd påträffades granticka Phellinus chrysoloma.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Sumpskogar ska lämnas till fri utveckling.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp och exploatering måste undvikas. Detta innebär bland annat att gödsling, kalkning,
avverkning, gallring, röjning, vedtäkt, bortforsling av död ved, körning och hydrologiska ingrepp av alla slag inte
får företas. Bäcken får inte dikas ytterligare, däremot kan den gärna fyllas igen.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Sumpskogar är viktiga för en mängd lägre djur och kryptogamer, i synnerhet om död ved förekommer. Denna skog
är en av de bäst utbildade gransumpskogarna i kommunen.
241
9567-07 Rönnkärret
Klass 3
Ek. karta 095 67
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
Denna gransumpskog innehåller även lite tall och gran. En dikad bäck rinner genom skogen. Här finns måttligt med
död ved, främst av tall. Skogen är dock ganska hårt gallrad och äldre ved efter sådana gallringar ligger upplagd.
Flora och fauna
Fältskiktet domineras av blåbär men på de blötaste platserna växer även en del örter, till exempel missne. På död
ved finns rikligt med långfliksmossa Nowellia curvifolia. På marken förekommer stor revmossa Bazzania trilobata
och spärrvitmossa Sphagnum squarrosum.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Sumpskogar ska lämnas till fri utveckling.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp och exploatering måste undvikas. Detta innebär bland annat att gödsling, kalkning,
avverkning, gallring, röjning, vedtäkt, bortforsling av död ved, körning och hydrologiska ingrepp av alla slag inte
får ske. Bäcken får inte dikas ytterligare, däremot kan den delvis dämmas för att åter höja markvattennivån.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Sumpskogar är viktiga för en mängd lägre djur och kryptogamer, i synnerhet om död ved förekommer.
242
9567-08 Kärr runt Fisklösen
Klass 3
Ek. karta 095 67
Tidigare dokumentation
VMI 9F6H01 (III)
Beskrivning
Objektet består av topogena kärr kring en mindre tjärn. Delar av kärren är skogbevuxna och trädskiktet består både
av löv- och barrträd. Här och var märks en svag påverkan från anslutande hyggen och vägar.
Flora och fauna
Kärren är främst av fastmattetyp men mjukmattepartier förekommer också. Olika gräs- och starrarter bildar ställvis
vegetation.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
243
9567-09 Djursla Stormosse–Björnmossen
Klass 2
Ek. karta 095 67
Tidigare dokumentation
N71 (III); VMI 9F6H02 (I)
Beskrivning
Detta stora myrområde är beläget i kommunens nordvästra del. Myren utgörs delvis av öppna, våta starrkärr eller
laggkärr men betydande arealer består av tallmossar och sumpskogar. Även fastmarkspartier ingår i objektet. I
trädbevuxna delar, såväl mossepartier som ytor på fast mark, dominerar ofta tall och trädskiktet är oftast
medelålders. I vissa partier t.ex. Björnmossen i objektets södra del är trädskiktet något äldre. I enstaka fall kan man i
myrkanterna även hitta flerhundraåriga tallar.
Våtmarken är väsentligen opåverkad av dikning eller andra hydrologiska ingrepp men i en del fastmarkspartier
liksom i omgivande skogsmark har en del skog avverkats.
Flora och fauna
Våtmarkens mångformighet och storlek gör att här ryms en rad olika våtmarksarter. I myrkanter och
sumpskogsavsnitt trivs t.ex. jungfru Marie nycklar, stjärnstarr, gråstarr, strängstarr och hirsstarr medan man i blöta,
öppna kärrpartier hittar vattenklöver och flaskstarr. På tallmossarna dominerar arter som skvattram och tuvull.
Bottenskiktet domineras som i alla fattiga och intermediära våtmarker av vitmossor Sphagnum. I skuggigare, något
torrare partier finns ofta sumpvitmossa Sphagnum palustre medan praktvitmossa Sphagnum magellanicum och
uddvitmossa Sphagnum fallax trivs i öppnare miljöer. Nämnas bör också förekomst av fingerbålmossa Riccardia
palmata och den lilla kornknutmossan Odontoschisma denudatum som båda växer på död ved i fuktiga situationer.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör även i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Skogen på myren, på fastmarkspartier och i
anslutande skogsbestånd bör på sikt vara rik på åldriga träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Dikning eller andra åtgärder som påverkar områdets hydrologi undviks liksom avverkning av skog i de
fastmarksdelar som ingår i objektet. Om avverkning görs i anslutning till objektet lämnas en kantzon om minst 30 m
mot myren. Inga exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk medges.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Stora, diversa och opåverkade myrar är mycket värdefulla miljöer för flora och fauna och har av den anledningen
högt bevarandevärde.
244
9568-01 Regna kyrkby
Klass 3
Ek. karta 095 58, 095 68
Tidigare dokumentation
K30
Beskrivning
Regna kyrka och kyrkogård omringas av 21 parklindar av olika åldrar, flera grova och gamla. Träden är beskurna.
Regna hembygdsgård består av en mängd gamla träbyggnader i ett parkartat bestånd. De flesta av byggnaderna
är hitflyttade. Området utnyttjas för en rad aktiviteter, bland annat är detta platsen för en stor, årlig marknad.
Området omgärdas av en gammal trägärdesgård som år 1998 stod under restaurering.
Områdets naturvärden ligger i beståndet av äldre träd, framför allt askar, som växer här. Andra trädslag man kan
träffa på här är lönn, asp och björk.
Flora och fauna
Enligt muntliga uppgifter ska kattuggla förekomma kring hembygdsgården. Fältskiktet består oftast av en skött
gräsmatta som ibland liknar rödvenäng. Vissa hörn kring hembygdsgården sköts dock inte.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en vårdträdsmiljö med gamla träd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av gamla träd får inte ske. Döda träd bör om möjligt inte avlägsnas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Döda träd ska ersättas av nya.
Naturvärdesbedömning
Området är främst ett kulturhistoriskt intressant objekt. Naturvärdena är knutna till de gamla träden som dessutom
är viktiga för landskapsbilden.
245
9568-02 Lenestad
Klass 2
Ek. karta 095 58, 095 59, 095 68, 095 69
Tidigare dokumentation
N77 (III); ÄH 22 (IV), 23 (II); GNM 50187; FL 31A¸ SVS 6812–6817, 6915–6917
Beskrivning
Öster om Regna kyrka och runt Lenestad gård på södra stranden av sjön Regnaren finns ett omväxlande och vackert
odlingslandskap med lövskogslundar, hagmarker, kultiverade betesmarker och åkrar.
Nordöst om Lenestad gård finns en delvis betad lövskogslund (A) med ett blandat trädskikt. Det finns gott om
gamla, grova ekar och aspar, och dessutom förekommer äldre lind och lönn. Andra inslag i trädskiktet är björk och
klibbal. Hasseln bildar ett ganska tätt buskskikt. Utspridda i skogsmarken öster och söder om lunden står fyra grova
spärrgreniga ekar. Vid Sjöstugan längst i öster finns dessutom en strandlövskog med ett stort inslag av tämligen
grova ekar.
Lunden åtskils av öppen, kultiverad betesmark från hagmarkspartier längs Lenuddens stränder. Dessa domineras
av medelgrov ek, men bitvis finns björkhage och klibbalstrandskog. Gamla och grova ekar, aspar och tallar
förekommer, och i övrigt finns en del rönn och gran. Ett mindre parti vid Prästgårdsviken är nyligen gallrat.
Innanför Aspudden finns två svagt betade hagmarker (B) med ett tämligen glest trädskikt av ganska unga ekar
samt asp, björk och enstaka sälgar, rönnar och klibbalar. Grov ek finns vid bygdegården i väster. Även i den östra
hagen finns en grov ek och dessutom någon lind. I buskskiktet växer hassel, men nyligen har röjningar gjorts.
Söder om Lenestad gård finns en svagt betad björkhage (C) på en moränrygg. Träd- och buskskiktet domineras
av glest stående björkar och enbuskar, men här finns dessutom flera andra arter såsom ask, oxel, tall, ek, hassel,
brakved, hagtorn och krusbär. En grov ek står vid vägen väster om björkhagen.
Längs vägen mellan Regna kyrka och Lenestad finns ett lövskogsparti (D) som delvis består av igenvuxna
ekhagar och delvis av genomhuggen asp-björkskog. I trädskiktet finns ek, asp, björk, klibbal och ett tämligen stort
graninslag. Ekarna är ganska grova och relativt spärrgreniga, en av dessa är död. Stora partier är sumpskogsartade
med klibbal på socklar, och här finns även ett öppet småvatten. Björken lämnar död ved i form av lågor och
högstubbar, och i träden finns ganska gott om hackspetthål. En mindre kraftledning och en teleledning är dragna
genom skogen och en skrothög finns vid alkärret.
Flora och fauna
Lövskogslunden (A) har en rik lundvegetation med arter som blåsippa, vitsippa, ormbär, vätteros, trolldruva och
vårärt. På en mycket grov ek öster om lunden växer den akut hotade ekspiken Calicium quercinum.
Även i de unga ekhagarna (B) finner man en del lundväxter som blåsippa, vitsippa, vårärt och ormbär
tillsammans med ekbräken, liljekonvalj och ekorrbär. På en grov ek vid bygdegården i väster finns de rödlistade
lavarna rödbrun blekspik Sclerophora coniophaea och brun nållav Chaenotheca phaeocephala. Andra arter funna
på ek är svavelticka Laetiporus sulphureus och blanksvart trämyra Lasius fuliginosus.
Björkhagen (C) har en vegetation av rödvenäng uppblandad med fårsvingeltorräng och fårsvingelvariant av
rödvenhed. Här växer kruståtel, darrgräs, bockrot, åkervädd och getväppling. I små fuktiga partier finns tuvtåteläng
och gräs-lågstarräng med trådtåg, gökblomster och hirsstarr. Smörbollar växer också här.
I lövskogen (D) söder om vägen är vegetationen till stor del av frisk örttyp med blåsippa och vitsippa. Här har
påträffats 18 arter av landmollusker, däribland större kristallsnäcka Vitrea crystallina. I området runt Lenestad
förekommer dessutom vildsvin.
Öster om Lenestad växer enligt uppgift den flikbladiga formen av hassel. Dessutom finns en äldre uppgift om
honungsblomster i Lenestad, men arten är troligen utgången.
I området finns grova träd nära vatten, och dessa kan vara goda tillhåll för fladdermöss.
Skydd
Delar av området är skyddade genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Strandskyddet vid Regnaren
omfattar 100 m på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Betesmarkerna bör hållas väl hävdade. Man bör eftersträva ett glest trädskikt av främst äldre lövträd och ett varierat
buskskikt, gärna med inslag av blommande buskar. Skogspartierna bör domineras av äldre lövträd och ha ett rikt
inslag av död ved i form av lågor och torrträd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova träd och borttagande av död ved får inte ske. Gödsling och andra markförbättrande åtgärder i
hagmarkerna undviks, liksom exploateringsföretag av olika slag. Dikning eller körning i sumpskogen i område D
undviks.
246
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagmarkerna (B, C) behöver betas. Lunden (A) glesas ut genom borthuggning av barrträd och unga träd. Dessutom
kan lunden gärna betas extensivt. Friställning av grova ekar behöver göras öster och söder om lunden samt i
lövskogen (D). Gran huggs bort i lövskogen (D) och i strandlövskogen vid Sjöstugan.
Naturvärdesbedömning
Området är stort och variationsrikt och innehåller flera värdefulla lövskogs- och hagmarksmiljöer. Gamla och grova
träd förekommer tämligen rikligt. I området ingår flera nyckelbiotoper. Flera rödlistade arter förekommer i området.
247
9568-03 Kyrkviken
Klass 3
Ek. karta 095 68
Tidigare dokumentation
ÄH 20 (III)
Beskrivning
Området består av en strandäng intill Regnaren. Ytan är till största delen öppen sånär som på några mindre
klibbalar. Betande nötkreatur upprätthöll vid besöket 1998 ett måttligt betestryck.
Flora och fauna
Vegetationen består av tuvtåteläng med arter som hundstarr, rödsvingel, videört, kärrsilja, gökblomster och gåsört.
På våtare mark bildar jättegröe respektive bladvass och sjösäv vegetation. I dessa delar kan man hitta bunkestarr,
bredkaveldun, gul svärdslilja, ängsbräsma, tiggarranunkel, missne, svalting, strandklo och vattenstäkra. Området
uppges vara en viktig fågellokal.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Strandskydd gäller inom delar av området.
Bevarande av naturvärdet
Ytan bör även framgent vara en hävdad strandäng med naturlig gräsmarksvegetation.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag eller skogsplantering som tar större ytor i anspråk eller som påtagligt ändrar områdets
hydrologi undviks liksom kalkning, gödsling och andra markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området hävdas även fortsättningsvis. Nötdjursbete är att föredra men även slåtter är en lämplig hävdform.
Naturvärdesbedömning
Hävdade strandängar utgör en tämligen ovanlig naturtyp. Området är värdefullt ur botanisk synvinkel och som
fågellokal.
248
9568-04 Krattorp
Klass 3
Ek. karta 095 68
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
Vid Krattorp finns en betesmark med ett trädskikt av medelgrova ekar och björkar. För övrigt förekommer lite asp,
gran och tall. I buskskiktet finns spridda enar. Marken är rik på block. Hagen är måttligt hävdad och till stora delar
gödselpåverkad.
Flora och fauna
Fältskiktet är inte särskilt örtrikt, men här finns ganska gott om blåsippa, vitsippa och gullviva.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Hagmarken bör i framtiden vara väl hävdad och ha ett glest trädskikt av främst äldre lövträd. Man bör eftersträva ett
varierat buskskikt med inslag av blommande buskar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder undviks, liksom exploateringsföretag av olika slag. Avverkning av
äldre lövträd och borttagande av död ved får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagmarken behöver betas även i framtiden. Det är lämpligt att gallra bort barrträd, främst gran.
Naturvärdesbedömning
Hagmarken är till stora delar gödselpåverkad men har ett ganska fint trädskikt och inslag av lundflora.
249
9568-05 Eklunda
Klass 2
Ek. karta 095 68
Tidigare dokumentation
ÄH 11 (III); SVS 6806
Beskrivning
Området norr om vägen är beläget i en kraftig ostsluttning strax norr om Eklunda i Ödestorp. Hagen utgörs av en av
nötdjur välhävdad naturbetesmark. Området är mestadels öppet men här växer enstaka enar, nypon, hassel, björk
och ek. På krönet finns några gamla gropar av okänt ursprung.
Söder om vägen står några grova, spärrgreniga ekar som sannolikt hyser rödlistade lavar eller insekter. Ekarna
står tätt omslutna av lövsly.
Flora och fauna
De lägre belägna partierna är bevuxna av rödvenängar, de högre av fårsvingeltorrängar. Fläckvis finns
ängshavretorrängar. Vid besöket påträffades ängshavre, jungfrulin, stagg, ormrot, prästkrage, liten blåklocka,
gullviva, darrgräs och rodnande lutvaxskivling Hygrocybe ingrata. Den sistnämnda är ovanlig och rödlistad.
Tidigare har man noterat sommarfibbla och tjärblomster som vanliga. I norr finns några bestånd med örnbräken som
hotar att konkurrera ut floran.
Skydd
Odlingsrösen omfattas av biotopskyddet.
Bevarande av naturvärdet
Norra området måste behållas och skötas som en naturlig fodermark med ett artrikt buskskikt. Södra området
bevaras som ekskog.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, plantering av öppen mark, omföring av lövskog till barrskog, avverkning av grova träd och
avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd genom bete eller slåtter. Vid behov genomförs gallring och röjning, men ett artrikt buskskikt ska
lämnas kvar. I söder ska unga träd och sly gallras och röjas bort för att skapa en ljus miljö. Ekdungen kan gärna
betas med nötboskap.
Naturvärdesbedömning
Området utgörs av en naturlig fodermark med välutvecklad vegetation och intressant flora. Bland annat förekommer
här rödlistade arter. Bestånd med gamla ekar är viktiga för en rad växter och djur. Ekbeståndet har pekats ut som en
nyckelbiotop.
250
9568-06 Björkliden
Klass 4
Ek. karta 095 68
Tidigare dokumentation
ÄH 10 (IV)
Beskrivning
Denna blandlövhage är delvis belägen på gammal åkermark. För närvarande är trädskiktet tämligen slutet och här
växer många träd och sly av asp, björk, gran, klibbal och ek. Enstaka björkar och ekar är grova. Området betas svagt
av häst.
Flora och fauna
Vegetationen är ofta kulturpräglad, i annat fall finns en trivial rödvenäng med enstaka blåsuga, prästkrage,
jungfrulin, ängsvädd, kattfot och gul vaxskivling Hygrocybe chlorophana.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en fodermark med gamla träd och ett naturligt fältskikt.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagen måste röjas och gallras, behovet är akut. Därefter måste en hård hävd genom bete eller slåtter vidta.
Naturvärdesbedömning
Området utgör en rest av naturliga fodermarker. Numera är detta mest ett potentiellt restaureringsobjekt.
251
9568-07 Kvarnsjön
Klass 2
Ek. karta 095 68
Tidigare dokumentation
VMI 9F6I01 (II)
Beskrivning
Objektet består till största delen av Kvarnsjöns vatten men också av intilliggande mader. Mindre delar av
sjöstranden är bevuxna med lövträd. Här och var märks en svag påverkan från dikning.
Flora och fauna
I sjön finns avsnitt med flytbladsvegetation och intill stränderna finns bitvis täta vassar. Madvegetationen domineras
av olika gräs- och starrarter.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
252
9568-08 Tyresfall
Klass 1
Ek. karta 095 68
Tidigare dokumentation
ÄH 5 (I); K28; BG 5300 (II); FOF EAK87; FL 94W
Beskrivning
Vid Kvarnsjön vid Tyresfall ligger en stor och öppen hagmark. Trädskikt finns i form av grandungar ute i hagen och
längs stranden där bland annat klibbal förekommer. Dessutom återfinns en björkhage i områdets östliga utlöpare.
Enstaka träd ute i hagen kan också påträffas, bland annat klibbal, björk och ek. Buskar saknas, hagen är däremot
blockrik. Spår av äldre åkrar förekommer och i hagen finns ett röse som ska vara en järnåldersgrav. Närmast sjön är
marken fuktig och består av fuktängar.
Till området hör också en smal kantremsa intill gamla åkrar vid Stora Ulvsberg. Detta område, liksom den stora
hagen i öster, betas nu av nötboskap.
Flora och fauna
Övervägande del av vegetationen består av rödvenhedar med en dominans av ljung. I björkhagen i öster finns
dessutom mycket blåbärs- och lingonris. I samma hage hittar man ett litet fattigkärr med flaskstarr, kråkklöver,
tuvull och missne. Närmast sjön hittar man såväl gräs-lågstarrängar som högre vassar. I hagen växer annars
jungfrulin, kattfot, prästkrage, knägräs, ängsvädd, nattviol, stagg, ängsskallra, blåsuga, solvända. Tidigare har man
observerat spåtistel, gullviva, smörbollar, kärrspira, stjärnstarr, hirsstarr, trådtåg och loppstarr. I rödvenheden finns
stora bestånd av örnbräken som på sikt hotar floran. Granen självföryngrar sig tämligen kraftigt. I området har man
observerat fältgentiana under 70-talet men även under 1994 (15–20 ex.) och 1996 (9 ex.).
Den smala remsan vid Stora Ulvsberg domineras inte av ljung i samma grad. Här har man hittat solvända,
ängsskallra, ormrot och rödklint.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen.
Fornminnen är skyddade enligt fornminneslagen. Odlingsrösen och våtmarker i odlingslandskapet omfattas av
biotopskyddet.
Bevarande av naturvärdet
Det är mycket viktigt att hagen bevaras i hela sin storlek och som en naturlig, huvudsakligen öppen, fodermark.
Grandungarna tillför området grova träd och så småningom död ved i ett varmt läge, varför dessa ska bevaras. Även
andra grova träd är viktiga att bevara. Naturvärdena kommer att öka om inslaget av blommande buskar och död ved
får öka.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla icke naturvårdsrelaterade ingrepp och all exploatering ska undvikas. Särskilt viktigt är det att området inte
gödslas, kalkas, markbereds, planteras, omförs till skog, och att grova träd inte avverkas och att död ved inte
bortförs.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd genom bete eller slåtter. Bete bör genomföras med nötboskap. Ett visst akut behov finns att slå
örnbräken. Örnbräken, sly och unga granplantor ska avlägsnas vid behov.
Naturvärdesbedömning
Hagen är av en storlek som har få motsvarigheter i kommunen och dess betydelse för landskapsbilden är mycket
stor. Området är välhävdat och innehåller en värdefull flora och olika mer eller mindre välutvecklade
vegetationstyper. Loppstarr uppges som mindre vanlig i regionen och den rödlistade fältgentianan förekommer.
Enstaka grova träd tillför området ytterligare värden. Fornminnen förekommer och området har ett visst
kulturhistoriskt värde. Området bedömdes vara av högsta naturvärde i ängs- och hagmarksinventeringen. Området
ingår dessutom i en nationell bevarandeplan för odlingslandskapet.
253
9568-09 Ålsjön
Klass 2
Ek. karta 095 68, 095 69
Tidigare dokumentation
Holmbring & Tyrberg 1977 (I); Göthberg 1995; Antonsson 1999, Hagström 2001.
Beskrivning
Ålsjön är en ganska stor sjö i nordvästra delen av kommunen. I sjön finns några stora öar med äldre skog.
Omgivningarna består av barrskog, lövskog och kulturbygd. Tillflöde sker genom Göntorpsån och utflödet genom
Regnaholmsån. Mindre sjöar i tillrinningsområdet kalkas.
Flora och fauna
Enligt äldre litteratur ska skäggdopping och årta häcka i sjön, men färska uppgifter saknas. Fiskgjuse häckar vid
Ålsjön liksom storlom. I angränsande vattendrag har noterats löja, stensimpa, abborre, gädda, gärs, björkna, lake,
mört och braxen och det finns anledning att tro att flera av dessa fiskar också förekommer i sjön. I sjön förekommer
även gös och sutare.
På Bastön växer en äldre lövskog på före detta kulturmark. Trädskiktet som överlag är drygt 100 år domineras av
asp, lind och björk med ett ganska stort antal äldre ekar. Några aspar och ekar är grova och gamla och mulmekar
förekommer. De flesta gamla ekar står vid strandkanten och på dessa växer en rik lavflora. Bl a finns de rödlistade
arterna skuggorangelav Caloplaca lucifuga och skärelav Schismatomma pericleum. Kryptogamfloran är rik även på
asparna och här finns även den krävande laven liten vårtlav och den rödlistade asphättemossan Orthotrichum
gymnostomum. Död ved förekommer i viss mängd.
Den rödlistade aspfjädermossan är funnen på några aspar på Storön.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
En god vattenkvalitet ska upprätthållas och en naturlig fauna och flora ska bevaras.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Förorening och reglering av sjön och anslutande vattendrag måste undvikas. Främmande arter får inte planteras in.
Sjöns stränder ska bevaras orörda, det vill säga, diken, avverkningar, bebyggelse, avlägsnande av död ved och andra
ingrepp får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Vattenkvaliteten ska regelbundet övervakas. Vid tecken på förorening och försurning ska åtgärder omedelbart
vidtas. Nödvändiga åtgärder för att bevara en naturlig fiskfauna ska vidtas om dessa arters överlevnad visar sig
hotad.
Naturvärdesbedömning
Stora sjöar är viktiga för fisk, fågel och olika vattenorganismer.
254
9568-10 Hållskogen
Klass 2
Ek. karta 095 68
Tidigare dokumentation
N75 (III); GNM 50184
Beskrivning
Detta lilla område utgörs av en blockig, ostvänd förkastningsbrant ner mot Ålsjön. Längs stranden nedanför branten
löper en bilväg. Trädskiktet domineras av asp och björk men här förekommer också ek, lind, sälg, rönn och gran.
Fläckvis finns en påverkan av källflöde.
Flora och fauna
Av buskar finns bara enstaka skogstry samt krusbär, och i fältskiktet växer blåsippor, trolldruvor, ormbär och
vispstarr. Dominerar gör dock piprör, bergslok och lundgröe. På en bergvägg växer svartbräken. Kryptogamerna
representeras av rävticka Inonotus rheades, fällmossa Antitrichia curtipendula, krusig ulota Ulota crispa,
trädporella Porella platyphylla och bårdlav Nephroma parile. Enligt uppgifter från 1976 ska här finnas 19 arter
landsnäckor, däribland mindre kristallsnäcka Vitrea contracta och ribbgrässnäcka Vallonia costata.
Skydd
Delar av området är beläget inom strandskyddat område, 100 m på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras orört och får utvecklas fritt.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Området ska helt undantas från ingrepp. Man bör också visa stora naturhänsyn vid åtgärder i anslutning till detta
område, till exempel i skogsbruket eller vid arbeten kring vägen i öster.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Rasbranter har genom sin otillgänglighet ofta fått stå relativt orörda och kan därför hysa en intressant flora och
fauna. I detta område är till exempel landsnäckfaunan tämligen rik men även kärlväxter och kryptogamer av intresse
förekommer. Rasbranter är en ovanlig naturtyp i kommunen. Det är framför allt den norra delen som visat sig vara
intressant men området har utökats söderut då hela branten bör lämnas orörd.
255
9568-11 Motala, Djursland och Anstorp
Klass 1
Ek. karta 095 68, 095 78
Tidigare dokumentation
ÄH 3 (I); Andersson & Antonsson 1997; BG 5300 (II); FOF EAK814; FL 106B, 94T, 94V
Beskrivning
Strax nordväst om Ålsjön finns ett mycket värdefullt odlingslandskap kring gårdarna Motala, Djursland och
Anstorp. Delar av detta område hörde tidigare till Mörtsjös utmarksäng och de tre gårdarna ska ha slagit området
åtminstone fram till 1930-talet.
De mest värdefulla markerna hittar man i söder (A) där stora och öppna hedar breder ut sig. Centralt finns en
kulle på vilken en samling gamla hasselrunnor växer. Här finns också ruinen efter en gammal potatiskällare och
delar av området har tidigare också varit åker. I området finns rikligt med rösen. Söder om kullen finns en fuktäng.
Här och var står också några grova solitära ekar och lindar.
Ytterligare en intressant rished (B) hittar man direkt öster om Motala. Denna hage är belägen i en västsluttning
och längst ner i sluttningen dominerar fuktäng. Skogen direkt söder om denna hage har tidigare också varit
ängsmark och i detta bestånd kan man hitta enstaka grova lindar.
Ytterligare hagmarker hittar man direkt väster och norr om husen vid Motala. Här finns gamla åkrar men även
kanter av naturlig vegetation kring de kullar som höjer sig här. På höjderna växer lövskog med bland annat grova
lindar. På norra kullen står en grov torraka och en låga av asp på vilken rävtickan växer. Ytterligare en hagmark (C)
står att finna 200 meter öster om Djursland. Denna hage är blockrik men står under igenväxning.
Några hästar och får betar i området, de värdefulla delarna i söder och öster var dock obetade vid besöket.
Tidigare har här betat nötboskap. Östra delarna längs landsvägen är belägna på sandiga isälvsavlagringar.
Flora och fauna
Område A och B är särskilt värdefulla då här växer tämligen rikligt med den ovanliga granspiran. Områdena är
ganska lika varandra och domineras båda av rödvenhedar med mycket ljung, stagghedar är dock också vanliga. På
dessa marker hittar man rikligt med ängsvädd och en del kattfot, darrgräs, jungfrulin och prästkrage. Delar av
rödvenhedarna innehåller ibland oroväckande stora bestånd av örnbräken.
Gräs-lågstarrängar förekommer vid foten av sluttningen i område B samt där område A smalnar av i söder.
Förutom granspiran växer här också jungfru Marie nycklar, stagg, odon, ormrot och nattviol. I område A sågs ett
exemplar av brudsporre. I tidigare inventeringar har man i området noterat gullviva, rödklint, smörbollar, ögontröst
och gökblomster. I område C har man också noterat fältgentiana. Andra källor nämner ca 100 fältgentianor i norra
delen och ca 45 i södra delen. Fynden är gjorda 1996.
I granskogen vid Kokärret, direkt väster om område A hördes nötkråkan skrika. I de grova lindarna vid gården
Motala ropar göktytan. I området förekommer också buskskvätta och huggorm.
Skydd
Åkerholmar, våtmarker och odlingsrösen i odlingslandskapet omfattas av biotopskyddet. Markavvattningsförbud
gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Det är viktigt att detta värdefulla och stora område garanteras en traditionell hävd så att området kan bevaras som en
naturlig fodermark med grova solitärträd. Hänsyn bör också tas i områdets omgivningar. Det är lämpligt hålla ihop
hela landskapet i området, med alla dess naturtyper, och utforma skötsel och vård därefter.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Icke naturvårdsrelaterade ingrepp och exploatering i området får inte ske. Särskilt viktigt är det att avverkningar av
grova träd, gödsling, kalkning, schaktning, plantering, förbuskning och omföring till skog inte sker. Döda träd och
annan död ved ska inte bortföras.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hävd genom bete och/eller slåtter är ett måste i området. Vid behov genomförs röjningar i buskskiktet, framför allt
en. Enstaka buskar av flera olika arter ska dock lämnas. Gamla lövträd ska friställas vid behov. Man måste också
sörja för en återväxt av grova och gamla träd. Före detta, nu igenvuxna, ängar och hagar i området bör gallras fram.
Manuell röjning av örnbräken ska göras där denna sluter sig för mycket.
Naturvärdesbedömning
I området finns stora arealer av skyddsvärda vegetationstyper. Hagmarkerna är dessutom tämligen väl hävdade och
välskötta. Grova solitärträd tillför området ytterligare värden. Några rödlistade och skyddsvärda växter och djur har
256
sin hemvist här. Området ingår i en nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Motala äng ingår i nätverket
Natura 2000.
257
9568-12 Göntorp
Klass 3
Ek. karta 095 68, 095 78
Tidigare dokumentation
ÄH 4 (IV); K27; Nilsson & Larsson 1994, nr x; Kageryd 1992 (2-50-1)
Beskrivning
I öster finns ett område som stått ohävdat sedan lång tid och är nu snart igenvuxet, trots genomförda röjningar. Här
finns dock rester av en torrängsflora kvar. Väster om denna del står en grov ek i kanten mellan skog och öppen
mark.
I västra delen, vid stranden finns en mindre ekhage med bland annat en mycket grov ek. Hagen ligger delvis på
gammal åkermark. Den mellersta delen av detta område står mestadels oanvänd, även här växer ek. Norra delen
utgörs av tomtmark med omkringliggande vårdträd. Förutom de grova ekarna finns även en mycket grov ask samt
grova lönnar, häggar och björkar. Slutligen växer här också asp. Området är tämligen blockrikt.
Flora och fauna
I det östra området förekommer triviala rödvenhedar och rödvenängar. Jungfrulin, solvända och prästkrage
förekommer, tidigare har man noterat svinrot, darrgräs, backsmörblomma, ängsvädd, nattviol, jungfru Marie
nycklar och gullviva.
En stor del av fältskiktet i väster är kultiverat eller på annat sätt kulturpräglat. På de gamla åkerholmarna finns
frisk örttyp med bland annat gullviva. I buskskiktet hittar man hassel, en, apel och krusbär.
Skydd
Strandskydd råder i söder, inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. De forna åkerholmarna omfattas av
biotopskyddet.
Bevarande av naturvärdet
Det västra områdets norra del ska bevaras som vårdträdsmiljö och södra delen som hage med grova träd. Östra
delen bevaras öppna.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploatering av området eller ingrepp såsom schaktning, gödsling, kalkning, kultivering, plantering och överföring
av öppen mark till skog får inte ske. Särskilt ska också nämnas avverkning av grova träd och bortforsling av död
ved såvida inte den utgör fara eller hinder. Häst får inte hållas där gamla träd förekommer.
Skötselåtgärder som behöver göras
En upprepad gallring och röjning, ihop med en regelbunden hävd genom nötbete eller slåtter, är ett måste för att
bevara floran i området. Vid behov ska gamla träd friställas från en, hassel och yngre träd.
Naturvärdesbedömning
Området utgör en rest av en tidigare fodermark. Kvar finns dock några intressanta växter varför området utgör ett
lämpligt restaureringsobjekt.
Ekhagar är en naturtyp som starkt minskar i dagens landskap. Detta område är värdefullt genom att här finns flera
grova träd.
258
9568-13 Ingestorp
Klass 2
Ek. karta 095 68
Tidigare dokumentation
Kageryd 1992 (2-49-1); SVS 6801–6804
Beskrivning
På Ingestorps marker norr om Ålsjön finns ett område med fritidshus. Landskapet utgörs av en ekskog och mindre
partier med blandskog eller triviallövskog. Bland ekarna är en ganska stor andel grova och gamla. Andra träd som
finns i området är lind, lönn, björk, asp, sälg, rönn, gran och tall. Skogen utanför tomtmarken är ofta tätt bevuxen av
hassel.
En stor del av området är bebyggt eller utgörs av tomtmark. Flera grusvägar löper genom området. Luftledningar
förekommer och vissa delar är gallrade. Mindre källflöden kan spåras i området.
Flora och fauna
Fältskiktet innehåller element både från lunden och den öppna fodermarken. Vegetationen måste dock anses vara av
örttyp. Här finns rikligt med gökärt, blåsippa och gullviva. Slåtterfibblor förekommer emellanåt. Fläckvis
förekommer varianter med blåbärsris och kulturvegetation. På ek har man tidigare noterat den rödlistade skärelaven
Schismatomma pericleum.
Skydd
I delar av området gäller strandskydd som omfattar 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Området är skyddat
genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen.
Bevarande av naturvärdet
Områdets värden ligger i den stora mängden ek och i synnerhet de gamla ekarna. Området ska också bevaras som
en ekskog med gamla träd och mycket död ved. Vissa kompromisser måste troligen göras på tomtmark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla ingrepp och ytterligare exploatering i området måste undvikas. Särskilt viktigt är det att avverkningar inte görs
och inga gamla träd tas ner. Gödsling, kalkning, anläggningar, ytterligare bebyggelse och vägar måste undvikas.
Döda träd måste lämnas såvida inte de utgör hinder eller fara. Området får inte omföras till granskog.
Skötselåtgärder som behöver göras
Delar av skogen kan betas, dock ej med häst. Gamla lövträd ska friställas.
Naturvärdesbedömning
Området är rikt på ek och ligger dessutom i en trakt med mycket ekskog och många grova ekar. Även i det här
beskrivna området finns gamla träd som gör området värdefullt. Delar av beståndet utgör nyckelbiotoper och man
har hittat rödlistade arter.
259
9568–15 Regnaholm, HästhagenKlass 1
Ek. karta 095 68, 095 69
Tidigare dokumentation
N76 (III), N76a (II); K22; NVI 10 (II, III); Jonsell 1998; Kageryd 1992 (2-48-1); Liman 1986b; Antonsson 1997, nr
11; Göthberg 1995; SVS 6807–6811
Beskrivning
Detta stora område är beläget vid sjön Regnarens norra strand, strax väster om slottet Regnaholm.
Vid Hästhagen, finns ett större aspdominerat lövskogsområde. Den södra delen av området utgjorde förmodligen
tidigare en storäng. Skogen vid Hästhagen är mycket värdefull genom sin storlek och den stora mängden död ved,
främst av asp. Längs grusvägen som löper genom skogen samt längs den angränsande vägen i nordost finns långa
alléer av lönn, ask, alm, lind och enstaka bok. De flesta träden är gamla och även här finns en del död ved efter träd
som tidigare ingått i allén. Dessa trädslag förekommer ibland även i skogen och här tillkommer också björk, ek,
sälg, hägg, tall och rönn. Boken är koncentrerad till ett bestånd söder om den korsande vägen. I buskskiktet växer
främst hassel och lite skogstry, olvon, brakved och krusbär. Längs vägen finns på ett par platser grova ekar. Vid
bäcken i väster växer en klibbalstrandskog, och i nordväst finns en klibbalsumpskog med tämligen stort inslag av
död ved. Alarna står på socklar. Al förekommer ibland också i sänkor med stagnant vatten som dyker upp i skogen.
Aspdominansen i området kan till stor del förklaras av den rika förekomsten av block i marken. På längre sikt är
dock lövinslaget hotat av invandrande gran, som fläckvis redan har trängt undan lövträden. Inslaget av gran är störst
i de norra delarna, och på de högre belägna markerna tillkommer också tall och grov lärk. På en höjd i områdets
norra del finns en mycket hänglavrik barrnaturskog med stort inslag av gamla, relativt senvuxna tallar och granar
samt enstaka senvuxna aspar, björkar och ekar. Här finns gott om död ved, främst granlågor. I norra delen av
området finns en åker och i söder närmast stranden betas marken av nötkreatur. I söder finns också några aspbjörkskogar med inslag av död ved, främst lågor.
Från lövskogsområdet löper grusvägarna österut över ett åkerlandskap fram till bebyggelsen vid Regnaholm.
Alléer kantar delar av vägarna.
Längs västra gränsen till området rinner Regnaholmsån från Ålsjön söderut till Regnaren. Ån korsas av två broar
och är störd även på andra sätt. Bland annat finns här ett dämme i betong och tidigare har man tagit kraft ur ån till
en kvarn. Längs ån finns såväl forsande som stillastående sträckor.
Större delen av ån kantas av klibbal och björk, ibland i form av kärr. Även andra lövträd kantar vattendraget, till
exempel alm och lönn.
Flora och fauna
Floran är tämligen intressant i området. Förekomsten av bok är till exempel en av de nordligare i landet. Den
typiska lundfloran består av arter som blåsippa, trolldruva, ormbär, vårärt och gullviva. Stora områden har dock en
betydligt artfattigare flora, ibland med inslag av ris. Bland epifytiska mossor märks fällmossa Antitrichia
curtipendula, krusig ulota Ulota crispa och fjädermossa Neckera complanata. Av lavar finner man bland annat
bårdlav Nephroma parile, sotlav Cyphelium inquinans, grå vårtlav Acrocordia gemmata, stor rostfläck Arthonia
spadicea, vinfläck Arthonia vinosa, skriftlav Graphis scripta samt de rödlistade arterna liten punktlav Acrocordia
cavata och brun nållav Chaenotheca phaeocephala. Bland svamparna finns den rödlistade kandelabersvampen
Clavicorona pyxidata, rävticka Inonotus rheades och granticka Phellinus chrysoloma. Av fåglar kan man bland
andra träffa på stjärtmes och gröngöling.
I fnösktickor i området kring Hästhagen har man hittat tickgnagaren Dorcatoma dresdensis samt tre rödlistade
arter, nämligen trädsvampbaggen Cis lineatocribratus, rödhalsad svartbagge Oplocephala haemorrhoidalis och
jättesvampmalen Scardia polypori. Under en inventering av storfjärilar i Hästhagen noterade man 184 insektsarter,
bland annat den rödlistade arten svartfläckig högstjärt Clostera anachoreta. Dessutom noterades den rödlistade
bålgetingen Vespa crabro.
Regnaholmsån visade sig vara mycket viktig för fisk vid inventeringar under 1990–1994. Här påträffades inte
mindre än nio arter – löja, stensimpa, abborre, gädda, gärs, björkna, lake, mört och braxen. Dessa fiskar kan man
förmodligen också träffa på i Ålsjön och Regnaren. Dessutom noterades i bäcken dammussla och signalkräfta. I
bäcken lever jungfrusländan Calopteryx virgo. Här växer bland annat missne, bladvass och gul näckros. I
strandskogen har man tidigare noterat långfliksmossa Nowellia curvifolia och vedticka Phellinus viticola.
Skydd
Strandskyddet vid Regnaren omfattar 100 m på ömse sidor om strandlinjen. Delar av området är skyddade genom
ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Förbud mot markavvattning råder inom området.
Bevarande av naturvärdet
260
Allén ska bevaras och nya träd ska få ersätta döda individer. Lövskogen vid Hästhagen bevaras som lövskog,
hagmarker som öppna eller trädbärande betesmarker, alternativt ängar. I hagarna ska finnas en stor mängd gamla
träd och mycket död ved.
Regnaholmsån måste bevaras intakt med ostörd hydrologi samt med en naturlig flora och fauna. Omgivningarna
ska bestå av lövskog.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Lövskogarna ska undandras ingrepp i form av avverkning, gallring, röjning, bortforsling av död ved, byggnation,
barrträdsplantering, dikning eller andra ingrepp. Detsamma gäller de betade delarna och här är det särskilt viktigt att
man inte gödslar eller kultiverar.
Regnaholmsån och åns omgivningar lämnas orörda. Översvämningar och andra ingrepp i hydrologin får inte ske,
inte heller inplantering av främmande djur eller växter. Dikning eller andra hydrologiska ingrepp får inte ske.
Vattenkemin i ån och sjön Regnaren får inte försämras genom exempelvis närsaltläckage. Stränderna får inte
skadas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt bete, alternativt slåtter, i hagmark. Där det finns ett värdefullt trädskikt, det vill säga gamla och grova träd,
ska betet bedrivas med nötkreatur. På flera håll är borthuggning av gran nödvändigt för att behålla
lövträdsdominansen. Friställning av grova alléträd och andra grova träd, främst ekar, ska utföras. Döda träd i allén
ska lämnas orörda och nya träd ska få etablera sig för att ersätta de bortgångna.
Naturvärdesbedömning
Området hyser mycket höga naturvärden genom sin storlek och sin ansamling av grova och gamla träd samt död
ved av desamma. Många rödlistade och andra intressanta arter har sitt tillhåll här.
Bäckar och åar är mycket viktiga för många växter och djur. Regnaholmsån har visat sig utnyttjas av många
fiskar.
Regnaholm är klassat som riksintresse för naturvården. Området är till stora delar klassat som nyckelbiotop.
Regnaholm är dessutom en plats med höga kulturhistoriska värden. Området har föreslagits som objekt inom Natura
2000.
261
9569-01 Stammetorp
Klass 3
Ek. karta 095 69
Tidigare dokumentation
ÄH 25 (IV)
Beskrivning
Markerna runt Stammetorp utgörs av ett större beteslandskap där små skogsdungar förekommer omväxlande med
äldre åkermarker, gräsmarker och bryn. Området betas av nötdjur och är välhävdat. I ängs- och
hagmarksinventeringen har endast öppna gräsmarksytor med icke kvävepåverkad vegetation redovisats. För
områdets hävdgynnade arter har sannolikt även beteslandskapets övriga delar en viktig funktion.
Flora och fauna
Hävdgynnade kärlväxter som knippfryle, vårbrodd, ängsvädd med flera finns i området.
Skydd
Strandskydd gäller inom delar av området.
Bevarande av naturvärdet
De redovisade ytorna bör även fortsättningsvis vara hävdade naturbetesmarker. Brynmiljöer med blommande och
bärande buskar bör finnas.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag eller skogsplantering som tar större ytor i anspråk undviks liksom kalkning, gödsling och
andra markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området betas även fortsättningsvis av nötkreatur. Uppslag av bryn med blommande och bärande buskar gynnas,
främst i kantzoner mot omgivande marker.
Naturvärdesbedömning
Beteslandskap av den typ som finns vid Stammetorp är ovanliga och har stor betydelse för flora och fauna.
262
9569-02 Regnaren
Klass 3
Ek. karta 095 59, 096 50, 095 68, 095 69, 096 60
Tidigare dokumentation
Holmbring & Tyrberg 1977 (II); Göthberg 1995; Antonsson 1999; MoDo 652149 NO 9970
Beskrivning
Regnaren är en ganska stor sjö i norra delen av kommunen. I sjön finns några stora öar och halvöar. Omgivningarna
består bland annat av barrskog och lövskog. I omgivningarna finns dessutom en intressant kulturbygd, kring västra
delen av sjön är bland annat Regna kyrkby och slottet Regnaholm belägna.
Vid det gamla bruket i öster är sjön dämd. Tillflöde sker genom Regnaholmsån och utflödet sker vid Övre Hävla
bruk till Vagnaren.
Flora och fauna
Enligt äldre litteratur ska skäggdopping, knölsvan, kricka och årta häcka i sjön, men färska uppgifter saknas.
Tillfälliga gäster var prutgås och sångsvan. Storlom häckade åtminstone 1998. I tillflödet har löja, stensimpa,
abborre, gädda, gärs, björkna, lake, mört, braxen, dammussla och signalkräfta noterats och det finns anledning att
tro att dessa arter också finns i sjön. År 1992 noterades tre fiskgjusbon på öar och uddar i sjön, sannolikt häckar
fiskgjuse vid sjön än idag. I omgivningarna och på öarna är ek, asp, tall, gran och björk vanliga, lind förekommer.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
En god vattenkvalitet ska upprätthållas och en naturlig fauna och flora ska bevaras. Öar och omgivningar ska vara
bevuxna av äldre skog med såväl barrträd som lövträd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Förorening och reglering av sjön och anslutande vattendrag måste undvikas. Främmande arter får inte planteras in.
Sjöns stränder, uddar och öar ska bevaras orörda, det vill säga, diken, avverkningar, bebyggelse, avlägsnande av
död ved och andra ingrepp får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Vattenkvaliteten ska regelbundet övervakas. Vid tecken på förorening och försurning ska åtgärder omedelbart
vidtas. Nödvändiga åtgärder för att bevara en naturlig fiskfauna ska vidtas om dessa arters överlevnad visar sig
hotad.
Naturvärdesbedömning
Stora sjöar är viktiga för fisk, fågel och andra organismer. Fiskfaunan i Regnaren är tämligen rik. En ö med lövskog
norr om Fjärdingstorp är en nyckelbiotop. Regnaren ligger i en trakt med höga naturvärden.
263
9569-03 Regnaholm–Torstorp Klass 2
Ek. karta 095 69
Tidigare dokumentation
N76 (III); K22; NVI 10 (II, III); Kageryd 1992 (2-47-1); Anonym 1995b, nr 05 04 071; SVS 6911–6914
Beskrivning
Detta stora område sträcker sig längs sjön Regnarens norra sida i omgivningarna kring slottet Regnaholm. Inom
området finns en mängd olika naturtyper.
Vid bebyggelsen närmast slottet växer mycket grova klibbalar. Grova klibbalar och knäckepilar finns även runt
stränderna, till exempel ute på udden där slottet är beläget. Intill slottet finns dessutom ett naturminne i form av ett
äppelträd som sägs vara moderträdet till sorten Gyllenkroks Astrakan. Längs vägen förbi slottet växer en mycket
grov lind.
Längre österut ändrar skogen karaktär och är dels yngre och dels med större barrträdsinblandning. Ute på
Jägnäset finns blandad betesmark i söder och barr- eller blandskog i norr. Betesmarken är delvis belägen på gammal
åker men här finns även en del grova träd, till exempel sälg, knäckepil och ek.
Norr om Majeldsberget är ett småvatten beläget. Till stor del omges det av skog men i väster finns åkrar. Delar
av skogen är granplantering. Längs kanten av vattnet har tidigare bedrivits madslåtter. En äldre bryggrest, lite avfall
och äldre diken förekommer.
Från Dagsverksudden och norrut fram till vägen hittar man resterna av en ekhage alternativt trädbärande äng. En
del ekar är gamla men vanligaste trädslaget här är asp som även den är grov och gammal i flera fall. Området
fortsätter norrut vid Hjorthagen med ännu mer grov asp, men här dominerar i stället granen. Båda träden lämnar
mycket död ved efter sig. Norr om Hjorthagen, vid Ulvsberg, finns spår av en gammal bosättning med bland annat
en jordkällare och före detta åkrar. Här växer några grova och gamla lönnar och i sluttningen en sekundär ekskog.
Björk och asp finns i mindre mängd. Mellan Hjorthagen och Ulvsberg finns en björkdominerad sumpskog med en
del död ved. I kanten av sumpskogen står en del döda träd av bland annat asp.
Öster om Dagsverksudden ligger en hagmark i sydsluttningen ner mot Regnaren. Trädskiktet domineras av
medelgrova ekar, men några ekar är ganska gamla och grova. En mindre del av hagen domineras av björk. Andra
inslag i trädskiktet är ask, asp, sälg, gran och rönn. Enstaka lågor av ek finns. I buskskiktet finns rikligt med hassel
men även gott om enbuskar och enstaka vildapel. Norr om vägen står den s.k. Torstorpseken med en omkrets av 6,2
meter.
Flora och fauna
Stora områden har en tämligen artfattig flora, ibland med inslag av ris.
I trakterna kring Dagsverksudden hittar man blåsippa, slåtterfibbla, ormbär och på ett block växer svartbräken
och i skogen uppe vid Hjorthagen förekommer ulltickan Phellinus ferrugineofuscus. De gamla åkrarna vid Ulvsberg
står under igenväxning. I ekskogen intill finner man frisk örttyp. På ek växer vinfläcken Arthonia vinosa. I
sumpskogen strax söder om Ulvsberg växer spärrvitmossa Sphagnum squarrosum och missne.
Småvattnet norr om Majeldsberget är vegetationsrikt med kaveldun, sjöfräken och gäddnate som dominanter.
Sprängört växer längs kanten och i vattnet flyter andmat och mossan vattenstjärna Ricciocarpos natans. Grodor
förekommer tämligen rikligt.
Hagmarken öster om Dagsverksudden har ett relativt örtrikt fältskikt med ganska gott om gullviva och blåsippa.
De grövre ekarna har en värdefull lavflora med minst fyra rödlistade arter, nämligen violettbrun skivlav Buellia
violaceofusca, brun nållav Chaenotheca phaeocephala, gul dropplav Cliostomum corrugatum och skärelav
Schismatomma pericleum.
Skydd
Strandskyddet vid Regnaren omfattar 100 m på ömse sidor om strandlinjen. Delar av området är skyddade genom
ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Småvattnet omges delvis av odlingsmark och kan eventuellt omfattas
av biotopskyddet. Förbud mot markavvattning råder inom området.
Bevarande av naturvärdet
Målet med skötseln ska vara att bevara lövskogen mellan Dagsverksudden och vägen som lövskog medan skogen
norr om vägen ska bevaras som barrskog med lövinslag. Ekhagen i öster bevaras som hage med en stor mängd
gamla träd och mycket död ved.
Småvattnet bevaras som en våtmark med en naturlig flora och fauna.
Åtgärder som skadar naturvärdet
264
Lövskogarna ska undandras ingrepp i form av avverkning, gallring, röjning, bortforsling av död ved, byggnation,
barrträdsplantering, dikning eller andra ingrepp. Detsamma gäller de betade delarna och här är det särskilt viktigt att
man inte gödslar eller kultiverar.
Stränder och småvatten får inte skadas och närsaltläckage skall begränsas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt bete, alternativt slåtter, i hagmark. Där det finns ett värdefullt trädskikt, det vill säga gamla och grova träd,
ska betet bedrivas med nötkreatur. På flera håll kan borthuggning av gran vara nödvändigt för att behålla
lövträdsdominansen. Även i hagmarken öster om Dagsverksudden bör granen huggas bort. Friställning av grova
alléträd och andra grova träd, främst ekar, ska utföras.
Kring småvattnet kan slåtter bedrivas. På lång sikt bör man överväga om vattnet ska hindras från att växa igen.
Naturvärdesbedömning
Området hyser höga naturvärden genom sin storlek och sin ansamling av grova och gamla träd. Flera olika och
viktiga naturtyper förekommer i området och många rödlistade och andra intressanta arter har sitt tillhåll här.
Vegetationsrika småvatten är mycket viktiga miljöer för många växter, smådjur och groddjur. Flera fåglar utnyttjar
också småvattnen.
I området finns flera nyckelbiotoper och områden med naturvärden. Regnaholm är dessutom en plats med höga
kulturhistoriska värden.
265
9569-04 Hagängsbergen
Klass 3
Ek. karta 095 69
Tidigare dokumentation
SVS 6909
Beskrivning
En gammal hällmarkstallskog med inslag av gamla, senvuxna granar, aspar och björkar. Många av tallarna är
mycket gamla med pansarbark. Enstaka lågor av tall, gran och asp finns.
Flora och fauna
Nästlav Bryoria furcellata och blåmossa Leucobryum glaucum har noterats.
Skydd
Delar av området är beläget inom strandskyddat område, 100 m på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Områdets naturvärden tillvaratas bäst om beståndet lämnas orört.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Ingen exploatering och inga ingrepp ska göras i beståndet. Detta gäller särskilt gödsling, kalkning, avverkning och
avlägsnande av död ved.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Bestånd med gamla träd och död ved är viktiga för en rad växter och djur. Detta område är en nyckelbiotop.
266
9569-05 Sjönäsviken
Klass 2
Ek. karta 095 69
Tidigare dokumentation
SVS 6908
Beskrivning
En asprik granskog med inslag av al, ek, björk och tall. Skogen är inte så gammal men det stora inslaget av gammal
och halvgammal asp samt områdets stora areal ger det höga naturvärdet. En del granlågor och asplågor finns.
Flora och fauna
På en asplåga växer den rödlistade arten veckticka Antrodia pulvinascens och på minst en asp växer den sällsynta
arten korallblylav Parmeliella triptophylla. Bårdlav Nephroma parile är också påträffad.
Skydd
Delar av området är beläget inom strandskyddat område, 100 m på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Skogen i området bör i stort sett få vara orörd men med ett stort lövinslag.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Ingen exploatering och inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp ska göras i beståndet. Detta gäller särskilt gödsling,
kalkning, avverkning och avlägsnande av död ved.
Skötselåtgärder som behöver göras
Gran kan med fördel dödas genom ringbarkning för att göra beståndet glesare och för att gynna lövträden.
Naturvärdesbedömning
Bestånd med gamla träd och död ved är viktiga för en rad växter och djur. Detta område har pekats ut som ett objekt
med naturvärden i nyckelbiotopsinventeringen och här finns rödlistade arter.
267
9569-06 Perstorp
Klass 4
Ek. karta 095 69
Tidigare dokumentation
ÄH 61 (IV)
Beskrivning
Området består av ett före detta åkerlandskap som övergått till att bli ett större sammanhängande beteslandskap. I
ängs- och hagmarksinventeringen läser man att ägaren har en gammal spånhyvel och mycket riktigt finns också
några gamla spåntak i området. En nytillverkad loftbod ska finnas och en knuttimrad stuga ska vara ditflyttad. I
området finns också några modernare hus.
Fram till gården finns en liten allé med hästkastanjer och lönnar, varav några träd är grova. Direkt norr om vägen
fram till gården finns en liten naturbetesmark samt större arealer före detta naturbetesmark som gödslats.
De stora åkrarna finns i sluttningen ner mot sjön. Åkerholmar och kantzoner har gallrats och röjts kraftigt
nyligen, och lagts under nötbete. Även norr och väster om gården har gallrats. Kvar finns dock en hel del träd och
buskar såsom tall, björk, lönn, apel, ek, rönn, nypon och en. Vid stranden växer klibbal. I området växer också en
gammal och grov oxel.
Utmärkande för området är de många trägärdesgårdarna som löper runt åkrarna. Flera är raserade men en del är
fullt funktionsdugliga.
Flora och fauna
Floran är i stort sett överallt kulturpräglad.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Alléer, odlingsrösen och åkerholmar omfattas av
biotopskyddet.
Bevarande av naturvärdet
Området ska bevaras som ett sammanhängande beteslandskap som med tiden alltmer ska övergå i mer eller mindre
naturliga fodermarker.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd genom bete eller slåtter. Grova träd ska friställas vid behov. Gallring och röjning i odlingsmarken ska
också genomföras när så erfordras men på så sätt att återväxten av grova träd tryggas och ett artrikt buskskikt
bevaras. Så långt möjligt bör trägärdesgårdar uppföras och underhållas.
Naturvärdesbedömning
Området är av visst naturvärde genom sin storlek, enstaka grova träd och för att en restaurering och övergång till
bete genomförts. Området är också viktigt för landskapsbilden och har kulturhistoriska värden.
268
9569-07 Krokviken
Klass 2
Ek. karta 095 69, 096 60
Tidigare dokumentation
SVS 6901–04; AssiDomän Skog 5409 Avd. 210, 250, 260, 280, 300
Beskrivning
Mellan gården Perstorp och Krokviken finns stora sumpskogar av tall och björk. Här finns stort inslag av gran och
klibbal. Grova klibbalar, delvis på socklar och gran av olika höjder skapar en mycket intressant naturmiljö med hög
luftfuktighet.
I söder, i en ostsluttning, växer en blandskog av björk, asp och ek med inslag av gran och lind. Stora hasselstrutar
förekommer och i söder finns ett fint parti med fem grova lindar kring ett stenparti. Området innehåller ganska
mycket död ved och har hög luftfuktighet då det gränsar mot en sumpskog.
Närmare sjön återfinns en klibbal- och björkdominerad sumpskog. Skogen ger ett orört intryck även om gamla
stubbar förekommer. En del lägre granar förekommer och de hjälper till att bibehålla den höga luftfuktigheten.
Längst i söder, i en svag sluttning ned mot Regnaren, växer en ganska öppen skog dominerad av rakstammig ek.
Här finns gott om grov asp inslag av lind. Ung asp och gran tränger upp och förändrar miljön som troligen
uppkommit ur en hagmark. En del ekar är ganska senvuxna och 150–200 år gamla. I strandbrynet finns enstaka
tallar.
Även kring Krokvikens inre delar finns värdefulla sumpskogar med mycket död ved, i synnerhet väster och norr
om viken. Skogarna är här lövträdsdominerade och träden står ofta på socklar.
Öster om Krokviken finns ett större, talldominerat bestånd som till stor del växer på hällmarker. Tallarna är i
vissa fall gamla och grova. I beståndet finns också äldre gran och ibland även lövträd, bland annat några gamla och
grova aspar.
Flora och fauna
På klibbal och hassel kan man hitta skriftlav Graphis scripta. Eken är värd för skärelaven Schismatomma pericleum
och vinfläck Arthonia vinosa. Tallen hyser grynig blåslav Hypogymnia farinacea. I lövskogen är fältskiktet ibland
rikare med bland annat blåsippa. I sumpskogarna förekommer missne och skärmstarr, den senare tyder på att
källflöden rinner upp i området.
Skydd
Delar av området är beläget inom strandskyddat område, 100 m på ömse sidor om strandlinjen.
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Lövskog ska bevaras som sådan även i framtiden. Sumpskogarna ska bevaras ostörda.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Ingen exploatering och inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp ska göras i beståndet. Detta gäller särskilt gödsling,
kalkning, avverkning, dikning, markberedning, överföring av lövskog till barrskog och avlägsnande av död ved.
Skötselåtgärder som behöver göras
Gran kan med fördel dödas genom ringbarkning för att göra beståndet glesare och för att gynna lövträden.
Naturvärdesbedömning
Bestånd med gamla träd och död ved är viktiga för en rad växter och djur. I detta, tämligen stora, område har flera
nyckelbiotoper och objekt med naturvärden pekats ut. Här finns också rödlistade arter.
269
9569-08 Hummeltorpet
Klass 4
Tillbaka
Ek. karta 095 69
Tidigare dokumentation
ÄH 7 (IV)
Beskrivning
Vid Hummeltorpet finns ett öppet område som består av en blandning av äldre åkrar och ängar. Numera betas
området svagt av nötdjur.
Vissa delar har dessvärre drabbats av gödsling men även ogödslade marker förekommer. Trädskiktet hotar
istället floran på vissa håll, till exempel genom slyuppslag av björk och asp. Även örnbräken är ett hot. Dessutom
förekommer gran och enbuskar. Trädskiktet är mest slutet i söder medan enbuskar och sly är vanligast i norra delen.
I området växer också en mycket grov björk och en lika mäktig oxel.
Flora och fauna
Vegetationen domineras av gräs-lågstarrängar och rödvenängar. Några arter från naturliga fodermarker som växer
här är prästkrage, jungfrulin, ljung, jungfru Marie nycklar, stagg, ormrot och gul vaxskivling Hygrocybe
chlorophana. I rapporter från tidigare inventeringar uppges att rödfibblan ska växa här, men det är oklart om den är
naturligt förekommande eller en trädgårdsflykting.
Skydd
Våtmarker i odlingslandskapet omfattas av biotopskyddet. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området ska bevaras och skötas som en naturlig fodermark med ett artrikt buskskikt och mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, dikning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte
sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Ett akut behov av röjning och gallring samt bekämpning av örnbräken föreligger. Dessa åtgärder ska genomföras
regelbundet vid behov. En fortsatt hävd genom bete eller slåtter är ett måste, med en högre intensitet än vad som nu
är fallet.
Naturvärdesbedömning
Området består delvis av en naturlig fodermark. Värdena kommer att öka om en restaurering genomförs och hävden
ökas.
270
9569-09 Björnmossen
Klass 3
Ek. karta 095 69
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
Området är en typisk tallmosse med skvattram. Enstaka björkar och klibbalar växer i kanten av laggkärret. Lite död
ved av tall förekommer. Några små hällar och block visar sig ute i mossen. Hygge ansluter i väster.
Flora och fauna
I laggen växer bland annat dystarr. På en tallåga växte vid besöket tickan Oligoporus leucomallellus.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Tallmossar ska lämnas orörda.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp och exploatering. Särskilt ska nämnas avverkning, gödsling, kalkning, körning, bortforsling av
död ved och hydrologiska ingrepp såsom dikning.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Även mindre mossar kan ha naturvärden då där skapas tämligen mycket död ved.
271
9569-10 Kvarnängen
Klass 2
Ek. karta 095 69
Tidigare dokumentation
ÄH 9 (III)
Beskrivning
Kvarnängen är en enslig gård på gränsen mellan Regna och Skedevi socknar som fortfarande brukas med gamla
metoder, bland annat hässjar man höet. Hagmarkerna ligger utspridda på flera ytor som betas av kor.
De södra och nordvästra hagarna är de bäst utvecklade och öppna. Marken är mycket blockrik och blocken har
gett upphov till en karakteristisk tuvighet. I söder finns också fuktig mark. Enstaka enar förekommer. De två mindre
ytorna i nordost växer delvis igen med hassel och björk.
Flora och fauna
Rödvenhed och rödvenäng är de vanligaste vegetationstyperna och de är mycket välutvecklade. Här växer arter
såsom blåsuga, kattfot, knägräs, prästkrage, ljung, jungfrulin, toppvaxskivling Hygrocybe conica, lutvaxskivling H.
nitrata, gul vaxskivling H. chlorophana och fjällig jordtunga Geoglossum fallax. I det södra området hittar man
fläckar av gräs-lågstarrängar. Under ängs- och hagmarksinventeringen noterade man också stagg, trådtåg, spåtistel
och svinrot.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området ska bevaras som en naturlig fodermark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, markberedning, körning med motorfordon, plantering och omföring till skog inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd genom bete eller slåtter. Vid behov genomförs röjning av buskar och ungträd.
Naturvärdesbedömning
Området utgör ett ypperligt exempel på naturtyper hemmahörande i det traditionella småjordbruket i skogstrakter.
Området är dessutom välskött och fortfarande i bruk.
272
9569-11 Basnäs och SätraholmKlass 2
Ek. karta 095 68, 095 69
Tidigare dokumentation
SVS 6905–06
Beskrivning
Sydligaste delen av området utgörs av en klibbalstrandskog längs Ålsjöns östra strand. Denna del betas. Kring
gården Basnäs finns en vårdträdsmiljö med bland annat ek. Norr om gården återfinns ett åkerlandskap med
åkerholmar och enstaka gamla solitärträd. Bland dessa finns en stor mängd grova och gamla ekar och någon grov
björk. Flera av träden är ihåliga och innehåller mulm. Inom hela området växer också enstaka lönn, asp, sälg och
gran. Området är tämligen blockrikt och lite död ved efter ek och björk förekommer ute på åkerholmarna. Längs
vägen förbi gården står ett fornminne i form av en milsten.
Vid Sätraholm finns två enkla alléer med 19 björkar och 6 pyramidformade popplar. I sluttningen ner mot sjön
hittar man ett mindre hässle och källpåverkade sänkor med klibbal och ask. Längre upp, norr om Sätraholm, finns
en gammal igenvuxen ek-lindhage. Här finns flera grova och gamla ekar, några står intill gården. Även andra
trädslag förekommer, bland annat gran, rönn och lind. Öster om landsvägen finner man mer av övergivna hagar med
grova ekar men även flera bokar. I detta bestånd har man gjort gallringar, främst av gran.
I norra delen av området, nära Karlsberg, finner man ännu mer ek, men här är den ofta yngre och här finns också
en stor andel asp. Inom hela området finns även några gamla björkar och lindar. Området är blockrikt och ett par
vägar löper genom. I skogen kan man också se spår av den gamla landsvägen med en avtagsväg från denna mot
Skenstorp och Ingestorp.
Flora och fauna
På åkerholmar och längs åkerkanter växer emellanåt hasselbuskar och i mindre omfattning en, brakved och
skogstry. Fältskiktet är till stor del kultiverat eller på annat sätt kulturpräglat. I lundmiljöer är dominerar frisk örttyp
med många blåsippor och måttligt med ormbär. Mellan Sätraholm och Karlsberg påträffades ett par tvåblad. De
många hasselbuskarna bär på krusig ulota Ulota crispa. På de grova ekarna i norra delen påträffades den bruna
nållaven Chaenotheca phaeocephala och den mindre vanliga skalbaggen Mycetochara axillaris. Båda anses vara
hänsynskrävande. Vinfläck Arthonia vinosa har noterats.
Skydd
Delar av området berörs av strandskyddet som omfattar 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Åkerholmar och
alléer omfattas av biotopskyddet. Delar av området är skyddat genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen.
Bevarande av naturvärdet
Det är viktigt att området behåller sin öppna karaktär med grova solitärträd, främst ek. Det är också viktigt att man
vidtar åtgärder för en återväxt av grova träd. Slutna miljöer bör om möjligt hävdas kontinuerligt för att inte bli
alltför täta. I området ska finnas ett artrikt buskskikt och en i övrigt naturlig flora. Hässlen bör lämnas orörda.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla icke naturvårdsrelaterade ingrepp och all exploatering. Särskilt ska nämnas avverkning av gamla träd,
gallringar i strandskog, omföring till barrskog och omföring av öppen mark till skog. Döda träd får inte avlägsnas
eller sågas ner, såvida inte de utgör fara eller hinder. I så fall bör de döda träden enbart flyttas till ett lämpligare
läge. Häst får inte hållas i område med gamla träd. Gödsling och kalkning får inte ske på åkerholmar eller annan
mark som inte är åker, vall eller tomtmark.
Skötselåtgärder som behöver göras
Friställning av gamla träd vid behov, främst ek, lind och björk. Enstaka yngre träd lämnas för att trygga återväxten.
Fortsatt åkerbruk alternativt bete är att rekommendera i delar där gamla träd förekommer.
Naturvärdesbedömning
Områden med många, gamla, solitära ekar är idag tämligen sällsynta. Samtidigt är sådana miljöer mycket artrika
och en rad sällsynta organismer har sitt livsutrymme där. I detta område upptäcktes två rödlistade arter. De gamla
träden är också viktiga för landskapsbilden. Förekomsten av bok utgör en mycket nordlig utpost. En stor del av
skogen kring Sätraholm utgör en nyckelbiotop.
273
9569-12 Kärr O Basnäs
Klass 3
Ek. karta 095 69
Tidigare dokumentation
VMI 9F6J01 (III)
Beskrivning
Objektet består av topogena kärr som ställvis ansluter till en mindre sjö, St. Uvängssjön. Stora delar av kärrytorna är
bevuxna med skog, både barr- och lövskog medan en mindre del är öppna. Objektet påverkas lokalt av dikning och
denna påverkan är i vissa fall betydande. Ställvis märks också en viss påverkan från anslutande vägar.
Flora och fauna
Kärren är till största delen av fastmattetyp men mindre avsnitt med mjukmattekärr finns också. I de delar som
ansluter till sjön finns vattenytor med flytbladsvegetation.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
274
9569-13 Uvängen
Klass 3
Ek. karta 095 69
Tidigare dokumentation
ÄH 6 (III)
Beskrivning
Området utgörs av en blandlövhage i en sydsluttning ner mot Stora Uvängssjön. Den mindre delen öster om vägen
är helt igenvuxen och betas möjligen någon gång. Övriga delen betas av nötboskap men även här är trädskiktet
tämligen slutet och slyuppslaget påträngande. Röjningar har dock genomförts tidigare.
Björk, asp, rönn, klibbal, ask, hassel, apel, nypon, brakved och en förekommer. Här växer också några grova
eksolitärer. Träden och buskarna växer oftast på det som inte varit åkermark tidigare. De forna åkerlapparna som
finns insprängda är i allmänhet öppna.
Flora och fauna
Närmast sjön hittar man partier av gräs-lågstarrängar, i övrigt dominerar rödvenäng. Den högst belägna marken
övergår gradvis mot rödvenhed. I hagen växer jungfrulin, stagg, ängsvädd, ljung, knägräs, jungfru Marie nycklar
och gul vaxskivling Hygrocybe chlorophana. I tidigare inventeringar hittades spåtistel, gullviva, svinrot och
rödklint. I hagen växer också stora bestånd av örnbräken.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Området ska bevaras som en naturlig betesmark med ett artrikt buskskikt och mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd genom bete eller slåtter är ett måste. Ett akut behov av röjning och gallring föreligger. Ett artrikt
buskskikt ska dock sparas. Även örnbräken är för dominant och behöver bekämpas. Vid behov genomförs röjning
och gallring även i framtiden.
Naturvärdesbedömning
Området utgörs av en naturlig fodermark med en tämligen artrik flora i fält- och buskskikt. Värden kommer att öka
om en restaurering genomförs.
275
9569-14 Uvängsberget
Klass 3
Ek. karta 095 69
Tidigare dokumentation
SVS 6907
Beskrivning
En aspdominerad, blockig rasbrant med stor förekomst av död ved, främst asplågor. Även hällmarkstallskogen på
toppen ingår i nyckelbiotopen. Här växer gamla, senvuxna tallar. Torrakor och tallågor förekommer också.
Flora och fauna
Trolldruva och fällmossa Antitrichia curtipendula förekommer tämligen rikligt.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras orört.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är en nyckelbiotop. Bestånd med gamla träd och mycket död ved är viktiga miljöer för en rad växter och
djur.
276
9569-15 Sörtorp
Klass 3
Ek. karta 095 69
Tidigare dokumentation
ÄH 51 (IV)
Beskrivning
Odlingslandskapet vid Sörtorp består av skogsomgärdade äldre åkrar, trädbevuxna ytor samt två mindre öppna ytor
med naturlig gräsmarksvegetation. Den norra ytan är nyligen röjd och har idag ett glest trädskikt bestående av
enstaka aspar, tallar och björkar. Här, såväl som på andra av gårdens marker, betar nötdjur och hävdtrycket är
måttligt till högt. Den södra delen är också glest trädbevuxen. Marken här visar ställvis en viss gödselpåverkan.
Även här är betestrycket måttligt till högt.
Flora och fauna
Vegetationen är omväxlande hedartad och ängsartad. Såväl torrare som friska och fuktiga partier förekommer.
Förekommande gräsmarksarter är bland annat jungfrulin, kattfot och ormrot.
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
De redovisade ytorna bör vara hävdade hagmarker med naturlig gräsmarksvegetation. På sikt bör området även hysa
brynmiljöer, gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området hävdas även fortsättningsvis, helst genom bete. Slåtter som alternativ hävdform skulle också vara lämpligt.
Trädskiktet i intilliggande skogsdungar tillåts att bli gammalt och död ved lämnas. Uppslag av blommande och
bärande buskar som nypon och hagtorn gynnas, gärna i en brynzon mot intilliggande marker.
Naturvärdesbedömning
Små ytor naturlig gräsmark bidrar till mångformigheten i ett landskap som i övrigt är skogsdominerat.
277
9577-01 Mörtsjöbäcken
Klass 3
Ek. karta 095 77, 095 78
Tidigare dokumentation
Göthberg 1995
Beskrivning
Mörtsjöbäcken rinner från Mörtsjön och österut till Storsjön. Där ån börjar ligger gården Mörtsjö. De kuperade
omgivningarna består av barrskogar och barrplanteringar går ibland ända ner till ån. Här finns dock också en del
lövträd, bland annat lite lind, asp, sälg och hassel. Vanligast är dock björk och klibbal. Ån är nerskuren i sandlager
och stränderna är ibland branta. I vattendraget finns äldre dämmen. Sjöarna och vattendragen i tillrinningsområdet
kalkas.
Flora och fauna
Under 1991 har man fångat gädda och lake i ån. På botten växer näckmossa Fontinalis antipyretica. Man har också
noterat gul svärdslilja, ältranunkel, lopplummer och plattlummer i längs åfåran. Jungfrusländan Calopteryx virgo är
rapporterad från ån.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
En god vattenkvalitet och en naturlig vattenregim ska upprätthållas, och en naturlig fauna och flora ska bevaras.
Omgivningarna ska bestå av gammal, orörd skog med mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga ingrepp eller exploatering av området får ske. Det är särskilt viktigt att bäckens omgivningar lämnas orörda
och att ingen vattenförorening sker, till exempel genom gödsling i närheten av vattendraget. Mörtsjöbäcken måste
lämnas oreglerad.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Vattendrag i skogen är mycket viktiga för en rad växter och djur, bland annat genom att här finns en ständig tillgång
på lövträd.
278
9577-02 Knektmossen
Klass 2
Ek. karta 095 77
Tidigare dokumentation
N72 (III); VMI 9F7H04 (II)
Beskrivning
Knektmossen ligger i kommunens allra nordvästligaste hörn alldeles intill gränsen mot Hallsbergs kommun. Myren
är långsträckt och består av flera mindre tallmossar med mellanliggande kärravsnitt. Centralt i objektet finns också
en större myrgöl med omgivande gungflyn. Medelålders tall bildar ett glest trädskikt på mossepartierna. Död ved
förekommer mycket sparsamt. De övriga delarna på myren är i stort sett öppna eller har ett mycket glest och
lågvuxet trädskikt med glasbjörk eller tall. Myren är så gott som opåverkad av dikning och andra hydrologiska
ingrepp.
Omgivningarna domineras av mer eller mindre hårt brukade barrskogar men här finns också gott om större eller
mindre våtmarker, sjöar, gölar och vattendrag.
Flora och fauna
Vegetationen på de torrare mosseavsnitten domineras av tuvull och skvattram. I dessa delar hittar man också ris som
ljung och kråkbär. Kärrytorna är ofta glest bevuxna av vass men här trivs också blåtåtel, ängsull och trådstarr.
Myrgölen kantas av gungflyn och på sina ställen finns även fläckar med naken dy. I dessa delar växer arter som
dystarr, kallgräs och småsileshår.
Bottenskiktet domineras av olika vitmossarter som rostvitmossa Sphagnum fuscum, sotvitmossa S. papillosum,
uddvitmossa S. fallax och praktvitmossa S. magellanicum. Vid fältbesöket noterades dessutom en tjäderhöna i
området.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör även i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Skogen på myren och i anslutande skogsbestånd
bör på sikt vara rikt på åldriga träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Dikning eller andra åtgärder som påverkar områdets hydrologi undviks liksom avverkning av skog i de
fastmarksdelar som ingår i objektet. Om avverkning görs i anslutning till objektet lämnas en kantzon om minst 30 m
mot myren. Inga exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk medges.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Opåverkade myrar är viktiga för många arter och bidrar på ett värdefullt sätt till landskapets diversitet. Att den
rödlistade tjädern åtminstone tidvis uppehåller sig i området är också ett kvalitetstecken.
279
9578-01 Uddnäset vid Storsjön Klass 3
Ek. karta 095 78
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
Vid södra stranden av Storsjön finns en ganska intressant barrskog som delvis är belägen på Villaudden och
Uddnäset som sticker ut i sjön. Skogen på uddarna är grandominerad men med ganska tydliga inslag av asp och
björk. Längs den blockiga stranden växer emellanåt klibbal. Tall förekommer där jordtäcket är tunnare och hällar
kommer i dagen. Här förekommer måttligt med granlågor och en del lågor av lövträden. Enstaka träd som växer här
är grova. Fläckvis finns källflöden. Nära Villaudden finns resterna av något som liknar en jordkällare.
Områdets sydöstra utlöpare är belägen kring ett källdråg och domineras följaktligen av klibbal. Gran är också
ganska vanlig, dessutom växer här björk, asp och tall. Även här förekommer grova träd och måttligt med död ved. I
en nordostsluttning finns lodytor och en blockrik rasbrant.
Flora och fauna
Längs sjöns stränder växer blåtåtel och pors. I sjön lever storlom, fisk och Lymnaea-snäckor. Där granskogen står
som tätast saknas ofta fältskikt, på andra håll är blåbär dominant. Kring källflöden växer fuktiga och våta örttyper
med missne. Blåmossa Leucobryum glaucum och långfliksmossa Nowellia curvifolia förekommer.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör bevaras orört.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Området bör undantas från exploatering och ingrepp.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga. Avdödning av barrträd för att gynna lövträd kan få ske.
Naturvärdesbedömning
Äldre barrskogsbestånd med inslag av lövrika källdråg, aspbestånd och strandmiljöer är ofta viktiga för en rad
växter och djur.
280
9578-02 Eriksberg
Klass 3
Ek. karta 095 78
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
Söder om tomten Eriksberg och intill Göntorpsån finns detta lilla grustag som i sin södra del fortfarande är i bruk.
På botten finns en grund vattensamling. Grustagets norra del har höga brinkar. Omgivningarna består av åkermark.
Flora och fauna
Större delen består av bar sand men en viss ruderatvegetation har etablerat sig. Inga groddjur tycks förekomma i
vattnet, tydligen är här för grunt. Insektslivet är desto rikare i detta varma grustag. Blodbin Sphecodes, vägsteklar
Anoplius viaticus och skalbaggar, till exempel Elaphrus riparius, är typiska besökare.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en öppen sandmiljö med småvatten.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Igenfyllning, nedskräpning, plantering, återställning, utplaning av mark, förorening av mark och vatten, inplantering
av fisk i vattensamlingar.
Skötselåtgärder som behöver göras
Den mindre mängd skräp som finns här ska avlägsnas. Schaktningen ska utföras så att en djup och permanent
vattensamling skapas.
Naturvärdesbedömning
Grustag, och i synnerhet om permanent vatten finns, är viktiga miljöer för groddjur, insekter, fåglar, vissa mossor
och ibland kärlväxter. Branta brinkar är också viktiga att bevara, bland annat för backsvalan. Efter avslutad täkt bör
grustag lämnas till fri utveckling, alternativt vidtas åtgärder för att förhindra igenväxning, för att tillvarata
naturvärdena. Så kallad återställning kan åtminstone inte av naturvårdsskäl rekommenderas.
281
9578-03 Göntorpsån
Klass 2
Ek. karta 095 68, 095 78
Tidigare dokumentation
N74 (III); K25, K27; NVI 3 (III); Göthberg 1995; BFi 007 (I)
Beskrivning
Den ca två och en halv kilometer långa delen av Göntorpsån uppströms Ålsjön utmärks av sitt meandrande lopp
utbildat i mosand. Den övre delen förbi Sörtorp och ner till Tallåsen består av en tydligt nerskuren ravin med ibland
branta brinkar. På vissa håll har man här tagit upp hyggen ända ner till ån medan andra delar av sträckan omges av
barrskog. Längs västra kanten finns dessutom granplanterad åkermark. Skogen i ravinen är intressant bland annat då
här finns en stor mängd död ved av björk och lite av hägg. I sluttningarna tillkommer hassel, asp och enstaka gran.
Nedanför Tallåsen finns partier med ungskog men längre ner tar åter en äldre björkdominerad skog vid, även här
med mycket död ved. Öster om ån, vid Klöv, finns betesmarker. Från väster ansluter ett biflöde med vissa
kulturhistoriska värden – resterna av en kvarnbyggnad vid Sofiekvarn. Detta vattendrag som rinner från Storsjön är
stenigare och stridare, och vid kvarnruinen finns ett vattenfall. Vegetationen runt bäcken är tät av bland annat hägg.
Ovanför ruinen finns en vegetationsrik damm.
Söder om vägen fram till gården Klöv blir meanderslingorna tydligare. Området har tidigare hävdats genom bete
eller slåtter men är nu bevuxna av en tät ungskog av björk och al. Närmast gården finns fortfarande betade partier.
Nedströms Asphagen finns ett mindre porskärr, delvis öppet, delvis björkbevuxet. Den tämligen branta sluttningen
ner mot ån i öster är bevuxen av äldre barrskog.
Längre nedströms blir skogen åter äldre med en hel del död ved och en tämligen tät undervegetation. Vid ån nära
Göntorp står resterna av ett skjul som troligen är ett äldre pumphus. Direkt öster om ån finns också en grävd
fiskdamm. I ån finns dessutom rader av pålar nedslagna, möjligen är detta någon form av äldre dämmen. Flera sjöar
i tillrinningsområdet kalkas.
Flora och fauna
Längs ravinens sluttningar kan man hitta enstaka blåsippor, i övrigt består vegetationen här av tämligen vanliga
örter. På markerna närmast ån som ofta översvämmas dominerar tuvtåtel. Stranden närmast sjön är
bladvassdominerad, i övrigt kan man hitta måttligt med arter som bäckbräsma och lånkar i ån. På omgivande fuktiga
marker hittar man spärrvitmossa Sphagnum squarrosum och ormbär. På de få stenarna som förekommer i ån växer
till exempel bräkenfickmossan Fissidens osmundoides.
I dammen vid Sofiekvarn och i åns nedre delar kan man se gädda, men det är troligt att även annan fisk vandrar
upp från Ålsjön. Under 1991 genomfördes en inventering av det biflöde som ansluter från Storsjön. Undersökningen
gjordes vid Sågartorp, alltså uppströms och utanför det här redovisade området. Vid denna inventering noterades
abborre, lake, gädda, mört och nattsländan Neureclipsis bimaculata. Det finns all anledning att misstänka att dessa
arter också finns i Göntorpsån.
Värt att notera är den stora mängden vanlig groda, åkergroda och padda som huserar längs ån. De avsnörda
meanderslingorna och andra småvatten längs ån som saknar fisk utgör en utmärkt miljö för groddjurens lek och
äggläggning. I de översta delarna av ån kan man påträffa yngel även i själva ån. I skogarna längs ån häckar
troligtvis skogssnäppa och vid gården Klöv kan man höra göktytan ropa. Längs ån noteras emellanåt strömstare.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Vattendraget ska bevaras orört och med en naturlig flora och fauna. Omgivande skogsmark ska vara orörd, hysa
många gamla träd och mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
För att naturen inte ska skadas får man inte påverka hydrologin och vattenregimen genom till exempel dämning,
dikning, schaktning, utfyllnad, uträtning eller rensning av ån. Vidare får vattenkemin inte negativt förändras genom
utsläpp av till exempel gift eller närsalter. Omgivande skog ska behållas intakt och död ved ska lämnas kvar.
Trädplanteringar ska undvikas. Särskilda hänsyn ska tas vid ändringar i befintliga korsande vägar och nya vägar ska
inte anläggas för att inte splittra området.
Skötselåtgärder som behöver göras
Angränsande betesmarker ska hävdas genom bete alternativt slåtter.
Naturvärdesbedömning
282
Området har höga biologiska och geologiska värden. Meanderlopp är en ovanlig företeelse i norra länsdelen och
tillsammans med omgivande skog och våtmark utgör området en mycket skyddsvärd miljö. Ett par gårdsmiljöer
anses också vara kulturhistoriskt intressanta. Orörda bäckar och åar är mycket viktiga för en rad växter och djur,
detta vattendrag har erhållit högsta klass i en bäckinventering.
283
9578-04 Gulltorp
Klass 4
Ek. karta 095 78
Tidigare dokumentation
ÄH 2 (III)
Beskrivning
Väster om gården Gulltorp är denna före detta hage belägen. De delar som mest påminner om en hage återfinns
närmast grusvägen i norr. Här finns ett bestånd enar men i övrigt är här relativt öppet. Alldeles intill sipprar ett
källflöde fram och här utgörs marken av klibbalskog. Längre söderut sluter sig skogen alltmer med al, tall, gran och
björk och även här är marken i allmänhet fuktig. Längst i söder finns en öppning som domineras av en högvuxen
fuktäng. Området är ohävdat sedan länge och stängslet är förfallet. En luftledning korsar området.
Enligt uppgift skall det på några platser mellan gården och Jätthällarna sydost om gården finnas flera jättegrytor.
Dessa är alltså belägna utanför det här redovisade området.
Flora och fauna
Rödvenäng och tuvtåteläng är de vegetationstyper man hittar i området. Rikast flora finns närmast vägen i norr och
här växer jungfrulin, prästkrage, jungfru Marie nycklar, darrgräs, hirsstarr och ängsskallra. Ängsvädd är mycket
vanlig överallt och ängsklockan förekommer tämligen rikligt.
I ängs- och hagmarksinventeringen nämner man att här har funnits tuvor med rödvenhed och arter såsom kattfot.
Dessutom ska gräs-lågstarrängen ha varit vanlig.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör bevaras som en naturlig fodermark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Icke naturvårdsrelaterade i grepp och exploatering ska inte få ske i området. Detta innebär avverkning av grova träd,
gödsling, kalkning, plantering, körning med fordon och överföring till skog.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området behöver överföras till slåttermark, alternativt stängslas in och betas. Slåtter kan vara att föredra på fuktig
mark för att undvika trampskador. Detta kommer innebära att gallringar och röjningar blir nödvändiga. Dessa
åtgärder bör genomföras i etapper.
Naturvärdesbedömning
Området är ett exempel på hur hagmarker växer igen vid upphörd hävd. Här finns dock kvar fläckar av ängsflora
och området utgör ett lämpligt restaureringsobjekt.
284
9578-05 Skenstorp
Klass 2
Ek. karta 095 78
Tidigare dokumentation
SVS 7853–7854
Beskrivning
Sydväst om Karlsbygget finns en asprik blandskog kring en höjd. Många aspar är grova och träd med håligheter
samt högstubbar förekommer. Att asparna får en viss beskuggning av gran gör att lokalklimatet blir ganska fuktigt,
därför trivs här ovanliga lavar.
Den södra delen, överst i en brant, består av en grov skog av gran, tall och asp. Marken är blockrik och i dessa
partier dominerar aspen framför granen. Lodytor och mossiga block finns i rik mängd. Inslaget av hassel ökar
variationen.
Flora och fauna
I den norra delen växer måttligt med skinnlav Leptogium saturninum och enstaka bårdlav Nephroma parile.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en orörd skog med stort lövinslag, gamla träd och mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga ingrepp och ingen exploatering får ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Asprika bestånd i skogen är viktiga för insekter och kryptogamer. Området utgörs av två nyckelbiotoper.
285
9578-07 Bottenmon
Klass 3
Ek. karta 095 78
Tidigare dokumentation
N73 (III); NVI 2 (III); BG 5300 (II)
Beskrivning
Söder om Uvbergen och ner till Botten utbreder sig deltaplanet Bottenmon. Sedimenten består av ett måttligt djupt
sandfält som i väster sluttar ner mot sjön Vreden och i öster ner mot Göntorpsån. I söder finns lite åkermark.
Området korsas av två allmänna vägar och dessutom flera skogsvägar varav ett par fortfarande är i bruk. Deltat är
bevuxet av en tallhed men gran förekommer också. I sydost är dock skogen nerhuggen.
Inom området finns några mindre husbehovstäkter av grus, varav en är i bruk. De står under kraftig igenväxning.
Skadorna som dessa orsakar är ringa och de kan antingen få växa igen eller hållas öppna för att skapa solvarma
sandmiljöer.
Flora och fauna
Typiska och många gånger dominanta arter i fältskiktet är lingon, blåbär, renlavar och islandslav. I grustag och
längs vägar hittar man dock örter såsom lupin, prästkrage, backvial och ängsklocka. Enligt litteraturen ska mosippa
växa här.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om Vredens strandlinje.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som ett geologiskt intakt objekt med en naturlig vegetation.
Åtgärder som skadar naturvärdet
För att värdena inte ska spolieras ska man undvika bebyggelse, gödsling, kalkning, vägdragning och rationellt
skogsbruk. Täkt annat än för husbehov ska också undvikas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Bottenmon med sin tallhed utgör ett av kommunens bäst utvecklade deltaplan.
286
9578-08 Långsjöbäcken
Klass 3
Ek. karta 095 78
Tidigare dokumentation
Göthberg 1995
Beskrivning
Sjön Vreden har ett tillflöde från den bäck som rinner till från Långsjön i norr. Den sandiga bäcken kantas av en
sumpskog som domineras av björk men där även asp, klibbal, tall och gran förekommer. Längs östra kanten av
beståndet ansluter en värdefull hagmark, och häst och får kan på vissa håll gå ner till bäcken. I övrigt består det
omgivande landskapet av barrskog.
Flora och fauna
Fältskiktet är av så kallad våt örttyp där missne är en karaktärsart. I bäcken finns gädda och troligtvis också lake.
Näckmossa Fontinalis antipyretica växer mindre vanligt i vattnet.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Sumpskogar bör i allmänhet lämnas till fri utveckling. Detta innebär också att översvämningar och andra
hydrologiska företeelser inte ska påverkas. Betesdjur kan få komma ner till bäcken för att dricka på något ställe.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp och exploatering. Särskilt viktigt är det att förhindra ingrepp i hydrologin, förhindra
markskador, och förhindra företag som kan påverka vattenkvaliteten. Exempel på sådana ingrepp är dikning,
körning med maskiner och närsaltläckage. Större delen av skogen ska vara avhyst från betesdjuren då dessa trampar
sönder den fuktiga marken. Vedtäkt får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Sumpskogar är viktiga producenter av död ved som är ett viktigt men alltför sällan förekommande substrat. Den
fuktiga miljön är viktig för många mindre djur och kryptogamer.
287
9578-09 Skrämman
Klass 1
Ek. karta 095 78
Tidigare dokumentation
ÄH 1 (II)
Beskrivning
Denna hagmark är belägen längs vägen som passerar gården Skrämman, nära gränsen till Närke. Området är
tämligen kuperat och sluttar ner mot bäcken i väster. Större delen av hagen är öppen men emellanåt uppträder björk
och tall. De många enbuskarna och enstaka nyponsnår hjälper också till att bryta öppenheten.
Flera olika markslag förekommer i området. De högst belägna delarna är i allmänhet torra och blockiga, medan
de lägsta partierna närmast bäcken består av fuktängar. Ett par bäckar rinner ner för sluttningen mot det större
vattendraget i väster. Fläckvis finns också källpåverkade marker i västsluttningen.
Delar av hagen i norr har tidigare varit åkermark men kompletterar nu hagen. Här finns några låga rösen.
Fläckvis har man genomfört röjningar i hagen. Numera betar häst och får, tidigare gick här nötkreatur.
Flora och fauna
På höjderna hittar man rödvenhedar med ljung, blåbär, kattfot och ängsvädd. Där träd- och buskskiktet är tätt kan
man hitta skogsnävaängar som är en igenväxningstyp. Dessa vegetationstyper täcker dock mindre arealer. Vanligast
på frisk mark är rödvenängen och på fuktig mark gräs-lågstarrängen. Ofta i övergångszonen mellan dessa båda finns
staggängar. Vanliga växter i området är ängsvädd, jungfrulin, ormrot, darrgräs, knägräs, blekstarr, hirsstarr, stagg
och trådtåg. Något mindre vanliga är prästkrage, ormbär, backnejlika och gökblomster. Under ängs- och
hagmarksinventeringen har man här också hittat klasefibbla, gullviva, nattviol och ängsstarr.
Utmärkande för området är den rika svampfloran man kan skåda på hösten. Under besöket hittades många
vaxskivlingar – lutvaxskivling Hygrocybe nitrata, gul vaxskivling H. chlorophana, toppvaxskivling H. conica,
kantarellvaxskivling H. lepida, spetsvaxskivling H. persistens och de hotade trådvaxskivling H. intermedia samt
gröngul vaxskivling H. citrinovirens. Naggnoppingen Entoloma serrulatum är ytterligare en hagmarkssvamp som
växer här, men även andra Entoloma-arter.
Skydd
Källor, våtmarker och odlingsrösen i odlingslandskapet omfattas av biotopskyddet. Markavvattningsförbud gäller i
området.
Bevarande av naturvärdet
Området måste absolut bevaras som en öppen eller halvöppen naturlig fodermark. Enstaka grova träd kan dock få
finnas och ett artrikt buskskikt ska eftersträvas.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Icke naturvårdsrelaterade ingrepp och exploatering får inte ske i området. Detta gäller särskilt kalkning, gödsling,
schaktning, plantering, dikning av fuktig mark, överföring till skog, avverkning av gamla träd och körning med
fordon.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt god hävd genom bete eller slåtter är ett måste. Vid behov genomförs röjning och gallring i alltför slutet
busk- och trädskikt. Grova träd och ett artrikt buskskikt ska dock lämnas.
Naturvärdesbedömning
Området utgör en mycket värdefull fodermark då den är tämligen stor, mångformig och tämligen välhävdad. I
området finns betydande botaniska värden då här växer två sårbara vaxskivlingar och två kärlväxter som är mindre
vanliga i kommunen, nämligen ängsstarr och klasefibbla.
288
9578-10 Svarttorpesjön
Klass 3
Ek. karta 095 78
Tidigare dokumentation
VMI 9F7I01 (III)
Beskrivning
Objektet består av ett våtmarkskomplex där en mindre tjärn omges av kärrytor samt en sumpskog. Stora delar av
kärrytorna är bevuxna med löv- eller barrskog. Också i sumpskogen hittar man såväl löv- som barrdominerade
partier. Tjärnen är sänkt och här märks en generell påverkan från vattenreglering. Även i objektet i övrigt märks en
svag påverkan från vattenreglering, kraftledningar samt dikningar. Ställvis kan dock dikning ge en stark påverkan.
Flora och fauna
I och intill tjärnen finns vass- eller flytbladsvegetation. Här finns också ytor med öppet vatten. I övrigt dominerar
fasta mossmattor även om mindre avsnitt består av mjukmattekärr. Gräs och starr bildar ställvis vegetation.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
289
9579-01 Björsjön och Sörsjön Klass 2
Ek. karta 095 69, 095 79
Tidigare dokumentation
NVI 4 (III); Göthberg 1995; Kinsten 1986; Nilsson & Gezelius 1994, Gezelius, L och Nilsson, D. 2002
Beskrivning
Den korta bäcken vid Torpa mellan Björsjön och Sörsjön omges av ett kulturlandskap och här är också en äldre såg
eller kvarn belägen. Den djupa Björsjön (ca 84 m) är dämd.
Flora och fauna
I bäcken och längs stranden växer klibbal, björk, älgört, gul näckros, stor igelknopp och näckmossa Fontinalis
antipyretica. I bäcken lever också abborre, stensimpa, gädda, gärs, lake och mört. Dessa fiskar bör alltså också
finnas i de båda sjöarna. Björsjön är sedan tidigare känd för sin förekomst av ishavsrelikten Pallasea quadrispinosa.
I Björsjön häckade år 2001 fiskgjuse.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
En god vattenkvalitet ska eftersträvas och en naturlig flora och fauna ska bevaras. I synnerhet ska förekomsten av
ishavsrelikten och fiskfaunan skyddas.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling,
vattenförorening, dikning, markberedning, plantering, omföring till barrskog, avverkning av grova träd och
avlägsnande av död ved i bäckens och sjöarnas närhet inte sker. Främmande arter får inte planteras in.
Skötselåtgärder som behöver göras
Kontroll av vattenkvaliteten ska göras regelbundet. Vid tecken på försurning eller förorening eller försurning ska
åtgärder omedelbart initieras.
Naturvärdesbedömning
Vattendraget är intressant genom sin tämligen rika fiskfauna.
290
9579-02 Torpa
Klass 4
Ek. karta 095 79
Tidigare dokumentation
ÄH 50 (IV); SVS 7952
Beskrivning
Objektet består av lövdominerade ytor med ett förflutet som fodermark. Det område som redovisades i ängs- och
hagmarksinventeringen består av en idag (1998) ohävdad björkhage under igenväxning. Grässvålen är i upplösning
på grund av kraftig beskuggning från ett allt tätare träd- och buskskikt.
Objektets sydvästra del utgörs av en flack höjd där trädskiktet består av asp och björk. Ganska gamla och grova
träd förekommer liksom enstaka lågor och torrträd. I buskskiktet växer delvis tätt med hassel. Denna del av objektet
ingår i en betesmark vilket ger skogen en speciell karaktär.
Flora och fauna
Trots beskuggning finns vissa fragment av gräsmarksvegetation kvar i områdets nordöstra del. Ängsvädd och
darrgräs är några av de arter som noterades under återbesöket 1998. Tidigare har man i området även hittat nattviol
och grönvit nattviol, svinrot och prästkrage.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Objektet bör på sikt vara en gles, betad lövlund med små öppna gräsytor och viss gräsmarksflora.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder. Även avverkning, gallring, röjning eller andra skogliga ingrepp undviks med undantag
för föreslagna skötselåtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Lämpligen utökas betesfållan till att omfatta hela det redovisade objektet. Stängslen i objektets nordöstra del är då i
behov av upprustning.
Naturvärdesbedömning
På grund av en långt gången igenväxning återstår endast vissa gräsmarksvärden i området. Delar av objektet är
redovisat som nyckelbiotop.
291
9579-03 Djupviken
Klass 3
Ek. karta 095 79, 096 70
Tidigare dokumentation
SVS 7951
Beskrivning
I Djupviken mynnar en bäck som uppströms omges av en cirka 20 meter bred bård av klibbal. Närmast sjön växer
träden i en markerad bäcksänka med rik flora. Längre upp finns ett aldråg med rik vegetation av ormbunkar.
Flora och fauna
I bäckravinen växer bland annat blåsippa och ormbär.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området lämnas orört.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga ingrepp eller exploatering får ske. Död ved får inte avlägsnas och hydrologin får inte störas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Örtrika bäckdråg med omgivande alsumpskogar är viktiga för flora och fauna. Området är en nyckelbiotop.
292
9588-01 Mosse O Haddemon Klass 3
Ek. karta 095 88
Tidigare dokumentation
VMI 9F8I03 (III)
Beskrivning
Objektet består till största delen av en svagt välvd mosse med omgivande laggkärr. En del av mossen är
barrskogsbevuxen. I objektet ingår även en mindre sumpskog där trädskiktet i vissa delar är barrdominerat och i
andra lövdominerat. Våtmarken påverkas av dikning som i sumpskogen är kraftig. I övrigt märks lokalt en svag
påverkan från anslutande vägar och hyggen.
Flora och fauna
På mosseplanet och i laggkärren dominerar fasta mossmattor. Ställvis innehåller vegetationen mycket gräs eller
starr.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
293
9589-01 Östra Vitten
Klass 3
Ek. karta 095 88, 095 89
Tidigare dokumentation
N94 (II)
Beskrivning
Östra Vitten är en sjö som kommunen delar med Vingåkers kommun i Södermanlands län. I litteraturen uppges att
sjön är en så kallad källsjö med ett särskilt rent vatten med få motsvarigheter i regionen. Motorbåtsförbud råder
därför i sjön.
Söder om sjön finns enstaka åkrar men också flera hagmarker. Betesmarken består ofta av björkhagar med
många enbuskar. En nödvändig röjning i hagen har gjorts. Själva stranden består av gungflyartade mader med ett
glest vasstäcke.
Flora och fauna
Den medelrika och grunda sjön är rik på fisk, enligt traktens invånare finns här abborre, gädda, mört, sarv, braxen
och eventuellt sutare.
Skydd
Strandskyddet omfattar 100 m på ömse sidor av strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Sjöns flora och fauna ska bevaras naturlig, och en god vattenkvalitet ska upprätthållas.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Om naturvärdena ska bestå är det viktigt att vattenkvaliteten inte försämras, till exempel genom utsläpp eller alltför
intensivt åkerbruk i närheten. Andra hydrologiska ingrepp, såsom sjösänkning, får inte heller ske och
motorbåtsförbudet ska bestå. Naturbetesmarkerna som angränsar ska inte gödslas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Det är viktigt att stranden betas ända ner till vattnet. Röjning bör ske vid behov men äldre träd och en del buskar av
olika slag ska lämnas.
Naturvärdesbedömning
Sjön är värdefull därför att den är en källsjö med god vattenkvalitet. Djurlivet i sjön förefaller att vara relativt
artrikt.
294
9600-01 Mogård
Klass 2
Ek. karta 096 00
Tidigare dokumentation
N23 (III); NVI 88 (III); BG 5640 (I), 5650 (II); Antonsson 1999; Gezelius, L och Nilsson, D. 2002 SVS 0006
Beskrivning
Intill Glans strand vid Mogård ligger en komplex geologisk formation. Den är uppbyggd av isälvsmaterial, morän
och svallsediment. Medelmäktigheten har uppskattats till 7 meter, men vid branten mot sjön uppgår mäktigheten till
15 meter. Morän underlagrar svallmaterialet och delvis isälvsmaterialet. Sydsydväst om Mogård bildar formationen
en tallskogsbevuxen sandplatå, och sydost om Nyalund finns en flack men ganska mäktig ås. Området används som
strövområde och genomkorsas av mindre vägar. Längs vägarna finns en del sandblottor. Täktverksamhet har
bedrivits i områdets södra del, och en kraftledning är dragen genom området i nordsydlig riktning.
Längs vägen nordväst om Nyalund står några tämligen grova, spärrgreniga ekar omgivna av yngre träd.
Flora och fauna
Fiskgjuse häckade i området 2001. Områdets öppna sandmiljöer hyser eventuellt ett värdefullt insektsliv.
Skydd
Strandskyddet vid Glan omfattar 100 m på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
De geologiska formationen bör bevaras intakt. Områdets skogspartier bör i framtiden ha ett rikt inslag av gamla träd
och död ved. Det är fördelaktigt om öppna sandmiljöer får finnas i området.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Området undantas från ingrepp som täkt och bebyggelse. Avverkning av äldre träd och borttagande av död ved
undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Ekarna vid Nyalund behöver frihuggas. Vid röjningar i kraftledningsgatan är det lämpligt att röjningsmaterialet
läggs i högar. Dessutom kan öppna sandmiljöer med fördel skapas i kraftledningsgatan.
Naturvärdesbedömning
Åsen och sandplatån är troligen exempel på spår av den mellansvenska israndzonen. I den östra delen av länet är
sådana exempel sällsynta.
295
9600-02 Åsunda
Klass 4
Ek. karta 096 00
Tidigare dokumentation
ÄH 159:1 (IV)
Beskrivning
Väster om Åsunda ligger en björkhage som är mycket igenvuxen och skuggig. Enstaka större björkar finns, men de
flesta är unga. Trädskiktet har dessutom inslag av asp, tall, gran och sälg. Av buskar finns nypon och enar. En
mindre kraftledning går genom hagen. Hagen är svagt till måttligt betad av nötkreatur.
Flora och fauna
Hagen ligger på flack mark som är frisk till fuktig, och vegetationen domineras av rödvenäng som är präglad av
skugga och svag hävd. Här växer bland annat ängskovall, teveronika, svinrot, ängsvädd, blåsuga, nattviol och
jungfru Marie nycklar. Bitvis finns tuvtåteläng och i vissa partier har den svaga hävden lett till uppslag av
örnbräken.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Hagmarken bör i framtiden vara väl betad och ha ett glest trädskikt av främst äldre lövträd. Man bör eftersträva ett
varierat buskskikt med inslag av blommande buskar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder får inte ske. Inte heller exploateringsföretag av olika slag.
Avverkning av grövre träd och borttagande av död ved undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Björkhagen behöver betas något hårdare. Dessutom behöver man gallra bort barrträd och yngre björkar.
Naturvärdesbedömning
Skuggig och svagt till måttligt hävdad björkhage som ännu har en tämligen rik flora av hävdgynnade växter.
296
9600-03 Ekön–Mo
Klass 1
Ek. karta 096 00
Tidigare dokumentation
N25 (III); ÄH 156–158 (III); NVI 87 (III); Antonsson 1999; SVS 0007–0011
Beskrivning
Området omfattar det mosaikartade, lövträdsdominerade beteslandskapet på Ekön i sjön Dovern samt de strandnära
betesmarkerna söder därom.
I stort sett hela området betas av nötkreatur och undantaget utgörs endast av tomtmark. I väster dominerar öppna
betesmarker som till största delen ligger på före detta åkermark. Här finns också betade strandängar och
ädellövdominerade hagmarker med ett trädskikt av medelgrov till mycket grov ek. Några av de grövsta ekarna är
solitärträd med hål och mulm. För övrigt finns enstaka torrträd och lågor av ek. I buskskiktet finns en del hassel.
Runt gården i nordväst finns gamla och tämligen grova träd av ek, lind, ask, alm, lönn och tall samt gott om grova
liggande ädellövgrenar. I strandnära eller fuktiga partier står en del klibbal. På Eköns nordöstra del finns en
igenvuxen ekhage med gott om grova ekar tillsammans med enstaka gamla tallar. Killingön i nordväst har tidigare
varit betad men är nu igenvuxen.
På Eköns sydöstra del finns både rena björkhagar och öppna betesmarker som ofta är gödslade. Stora områden av
betesmarkerna har ett blandat trädskikt av björk, asp, sälg, gran och tall. Gallringar har gjorts, men vissa delar är
fortfarande ganska slutna.
Eköns öppna betesmarker har på sina ställen ett väl utvecklat buskskikt som domineras av nypon, en och hagtorn.
På Doverns södra sida, norr om vägen mot Ekön, ligger strandnära betesmarker som utgörs av ek- och
blandlövhagar, betad äldre åkermark samt betade strandängar. De trädbevuxna delarna domineras av spärrgreniga
ekar, varav en hel del är grova. Död ved finns i kronorna samt i form av någon enstaka död ek. En riktigt grov ek
med en omkrets på uppemot sex meter står i åkerkanten strax norr om vägen mot Ekön. Björk, asp, rönn, gran och
tall utgör mindre inslag i hagarnas trädskikt. Ganska ofta finns hackspetthål i träden. Buskskiktet är väl utvecklat
och innehåller framför allt rikligt med nypon men även gott om hagtorn samt lite en och vildapel. Betestrycket i
dessa hagmarker är ganska svagt vilket gynnar buskskiktet men eventuellt missgynnar örtrikedomen.
Söder om Jordbron finns en annan strandnära betesmark omgiven av våtmarker på tre håll. Hagmarken är
uppdelad på två kullar, varav den norra har ett blandat trädskikt av ek, klibbal, björk och tall. Det betade området är
dock främst en backe dominerad av enbuskar. Intilliggande strandängar ingår också i hagen och är måttligt betade.
På den södra kullen är betesmarken delvis öppen och gödslad, men i öster står medelgrov till grov ek som bildar ett
ganska slutet trädskikt. Här finns även gamla tallar samt torrträd av ek och tall.
Flora och fauna
Eköns ogödslade betesmarker har till stor del ett fältskikt av rödvenängtyp, men här finns också rödvenhed,
fårsvingeltorräng och högörtfuktäng. Hävdgynnade arter är darrgräs, jungfru Marie nycklar, gullviva, ängsskallra,
svinrot, nattviol, ängsvädd, ormrot, kattfot, tjärblomster och jungfrulin. De öppna, kultiverade betesmarkerna
domineras av tuvtåteläng. Strandängar och våtmarker har en högstarrvegetation med vasstarr, blåsstarr, plattstarr,
gul svärdslilja och ängsull. Dessutom finns här ängsruta, kråkklöver, gåsört, kärrstjärnblomma, gökblomster och
den ovanliga strandviolen. Den i Finspångs kommun ovanliga gulsippan förekommer i ett mindre antal på Ekön
och i stort antal på Killingön. Strandskatan är inte vanlig i inlandet men häckar i anslutning till berghällar på
Doverns östra strand.
Eköns grova ekar hyser bland annat de rödlistade lavarna brun nållav Chaenotheca phaeocephala och gul
dropplav Cliostomum corrugatum. Bland insekter kan nämnas långhorningen Leiopus nebulosus samt de rödlistade
arterna bålgeting Vespa crabro och orangevingad kamklobagge Pseudocistela ceramboides. Våren 1999 påträffades
spår efter den hotade läderbaggen Osmoderma eremita på Ekön.
I betesmarkerna söder om Dovern finns delar som tidigare varit åkermark, och här är vegetationstypen
tuvtåteläng. I ogödslade partier finns rödvenhed och rödvenäng samt i mindre omfattning fårsvingeltorräng,
ängshavretorräng och skogsnävaäng. Av arter kan nämnas gullviva, jungfrulin, backnejlika, nattviol, svinrot,
ängsskallra, prästkrage, darrgräs, brudbröd och stor blåklocka. I buskmarkerna häckar bland annat törnskatan.
Tofsvipor och hägrar utnyttjar strandängarna och den bruna kärrhöken kan ses jaga över vassbältena.
Fiskgjuse häckade i området 1992, och kan förväntas vara kvar eller återkomma till platsen.
I området finns grova träd nära vatten, och dessa kan vara goda tillhåll för fladdermöss.
Kunskapsbehov
Insektsfaunan knuten till områdets grova ekar bör inventeras, och detta arbete har påbörjats våren 1999.
Skydd
297
Delar av området är skyddade genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Strandskyddet vid Dovern
omfattar 100 m på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Betesmarkerna bör i framtiden vara väl hävdade och ha ett glest trädskikt av äldre ekar och andra lövträd samt
tallar. Man bör eftersträva ett varierat buskskikt med stort inslag av blommande buskar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova träd och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks,
liksom gödsling och andra markförbättrande åtgärder i betesmarkerna.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hela området bör även fortsättningsvis betas. Friställning av grova ekar bör göras i hela området. För att förstärka
inslaget av spärrgreniga ekar bör även något yngre ekar letas upp och friställas. Blommande och bärande buskar och
träd sparas vid eventuella röjningar i området.
Naturvärdesbedömning
Detta stora och variationsrika område innehåller flera värdefulla naturmiljöer, varav några är klassade som
nyckelbiotoper. Ekön och omgivande strandnära marker har en landskapsmosaik med både öppna och slutna
lövbestånd, buskmarker samt torra till fuktiga öppna marker med inslag av högörter och hävdgynnade växter.
Gamla, grova ekar är vanliga och det finns även gamla träd av lind, ask och lönn. Området har goda förutsättningar
för en artrik insektsfauna. Flera rödlistade lav- och insektsarter knutna till grov ek förekommer i området. Området
ingår i nätverket Natura 2000.
298
9600-04 Doverssund
Klass 2
Ek. karta 096 00
Tidigare dokumentation
ÄH 161 (II)
Beskrivning
Alldeles norr om Doverssund ligger en vacker beteshage. Öster om vägen finns en bergkulle med omgivande lägre
och fuktigare mark i anslutning till ett kärr som tidigare använts som slåttermark. Vissa delar är öppna, andra har ett
trädskikt av björk, tall, klibbal och ek. Bland buskar finns en, nypon och brakved. Området betas av nötkreatur och
hävdtrycket är måttligt, vilket ger upphov till fläckar med sly och högörter.
Kärret sträcker sig mot nordväst till Malviken i Dovern. Söder om vägen vid Malviken ansluter kärret till en
ohävdad öppen hagmark.
Flora och fauna
På bergkullen i söder finns på de torrare partierna hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. På friskare mark
dominerar rödvenäng med inslag av rödvenhed. I mer igenvuxna partier finns skogsnävaäng. Bland hävdgynnade
arter hittar man kattfot, jungfrulin, darrgräs, ängsviol, smörbollar, nattviol, grönvit nattviol, blåsuga, prästkrage och
stor blåklocka.
I de låglänta delarna är vegetationen till stor del gräs-lågstarräng med hirsstarr och blekstarr samt stagg och med
inslag av örter som ängsvädd, smörblomma, svinrot och ormrot. Här finns också blåsstarr och högörtäng med
älggräs.
Kärret har en högstarrvegetation av främst bunkestarr. Kärret är i stort sett öppet men bitvis finns mycket pors
och ung klibbal. Längs kärrets kanter växer bland annat kråkklöver, gul svärdslilja, ängsruta, kärrstjärnblomma och
den ovanliga strandviolen.
Den lilla, ohävdade hagmarken vid Malviken är delvis gödslad men har ändå en fin flora av främst rödvenängtyp.
Här växer bland annat grönvit nattviol, brudbröd och jungfrulin.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Hagmarkerna bör i framtiden vara väl hävdade. Vissa ytor bör ha ett glest trädskikt av främst äldre lövträd och
tallar. Man bör eftersträva ett varierat buskskikt med inslag av blommande buskar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder får inte ske. Inte heller exploateringsföretag av olika slag.
Avverkning av grövre träd och borttagande av död ved undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Något hårdare bete krävs i hagmarken. Även den ohävdade delen vid Malviken behöver betas. Dessutom behöver
man röja bort en del enbuskar och unga klibbalar.
Naturvärdesbedömning
Hagmarkerna vid Doverssund är måttligt hävdade till ohävdade samt delvis igenväxande och gödselpåverkade.
Storleken, de varierade vegetationstyperna och en tämligen rik flora av hävdgynnade växter gör området värdefullt.
299
9600-05 Eliantorp
Klass 2
Ek. karta 095 09, 096 00
Tidigare dokumentation
N24 (III); ÄH 154 (III); NVI 86 (III); SVS 0003–0004
Beskrivning
Nordöst om Eliantorp, i Glanförkastningens sluttning ner mot Dovern, finns ett betat område med hagmark och
lövskog. Områdets högre liggande delar utgörs till stor del av en björkhage med ett halvslutet trädskikt. I hagens
norra del är aspen mer frekvent och här finns också partier med kultiverad betesmark. I söder är hagen mer öppen
med ett buskskikt av enar och en del nypon och hassel.
I sluttningens nedre delar övergår hagmarken i betad lövskog avgränsad av en järnväg som löper längs den
nordöstra kanten. I det blandade trädskiktet finner man ask, ek, björk, asp, sälg, klibbal, rönn, oxel, hägg, gran och
tall. Träden är huvudsakligen medelåldriga. Enstaka torrträd av asp och gran förekommer. I buskskiktet finns hassel,
olvon och brakved. Mindre bäckar och källflöden rinner nedför sluttningen. Betesmarken avslutas söderut med en
öppen hagmark vid korsningen mellan järnvägen och grusvägen ner mot Rudkullen.
Vid Hampkullen längst i söder finns en lövskog genomdraget av källflöden som samlar sig till en liten bäck och
eroderar ut en mindre ravin. I trädskiktet står medelgrov klibbal, ask och björk. Här finns tämligen rikligt med klena
lågor.
Flora och fauna
I betesmarken har vegetationen ängskaraktär och är delvis påverkad av skuggning och svag hävd. Här finner man
rikligt med ängsvädd, ängskovall, gökärt, gullviva och kruståtel men också inslag av blåsuga, stor blåklocka,
prästkrage, nattviol och grönvit nattviol. I de öppnare delarna tillkommer slåtterfibbla, jungfrulin, ängsskallra,
brudbröd och kattfot.
I sluttningens lövskog är fältskiktet av frisk örttyp och här växer rikligt med blåsippa samt ormbär och enstaka
trolldruva.
Vid Hampkullen är örtfloran sparsam, dock noterades ormbär.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som hagmark och delvis betad lövskog, på sikt med ett stort inslag av gamla lövträd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Plantering av barrträd, avverkning av äldre lövträd och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av
olika slag undviks, liksom gödsling och andra markförbättrande åtgärder i betesmarkerna.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt bete krävs i hagmarkerna och i den betade lövskogen. Barrträd, främst gran, gallras ut eller ringbarkas för
att gynna lövträden i den betade skogen. Yngre lövträd kan huggas bort i hagmarkerna.
Naturvärdesbedömning
Området är variationsrikt och innehåller lövskog, betesmark och källmiljöer med en tämligen rik flora. Eliantorp
ligger i anslutning till Glanförkastningen (9600–09), vilken är utpekad som geologiskt riksintresse.
300
9600-06 Lundby
Klass 3
Ek. karta 096 00
Tidigare dokumentation
ÄH 155 (III)
Beskrivning
Vid Lundby på Doverns norra strand finns ett fint kulturlandskap där hagmark och före detta åker betas av hästar. I
söder ligger ett betat kärr omgivet av kultiverad betesmark och en del yngre lövträd. Kärret är öppet så när som på
några videbuskar. I norr finns två mindre, ogödslade områden. Det västra ligger kring ett par berghällar och vetter
ner mot fuktig mark. En- och nyponbuskar dominerar, och i trädskiktet finns enstaka björk, tall, rönn och klibbal.
Det östra området är en enebacke med en del uppslag av björk. En mindre kraftledning är dragen genom
betesmarken.
Flora och fauna
Kärret har en högstarrvegetation med blåsstarr, plattstarr och hundstarr. Längs kanterna finns gräs-lågstarräng med
hirsstarr, ängsbräsma och smörblomma. Av övriga arter kan nämnas smörbollar, ängsruta, gökblomster, kabbeleka,
älggräs och kråkklöver. Enebacken i norr har en fin rödvenhed med kattfot, blåsuga, ängsviol och prästkrage. I det
nordvästra området finns hällmarkstorräng, rödvenäng och gräs-lågstarräng med hundstarr, hirsstarr, blekstarr och
plattstarr.
Skydd
Strandskyddet vid Dovern omfattar 100 m på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Hagmarkerna bör i framtiden vara väl hävdade. Man bör eftersträva ett varierat buskskikt med inslag av blommande
buskar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder undviks, liksom exploateringsföretag av olika slag.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagmarkerna behöver betas även i framtiden.
Naturvärdesbedömning
Hagmarkerna har en tämligen rik flora av hävdgynnade växter.
301
9600-07 Gallermossen
Klass 4
Ek. karta 096 00
Tidigare dokumentation
ÄH 153 (IV)
Beskrivning
Vid Gallermossen i Össby ligger en hästbetad, öppen hagmark med en del berg i dagen. En stor björk och några
enbuskar växer i hagen. Hävdtrycket är måttligt och marken är till stora delar påverkad av gödsling.
Flora och fauna
På och kring bergknallen är vegetationen av torrängstyp, och i friska partier finns rödvenäng. Trots gödselpåverkan
är floran tämligen rik med bland annat kattfot, ängsviol, jungfrulin, brudbröd, ögontröst, ängsskallra, tjärblomster
och bockrot. I en fuktigare sluttning växer skogsnävaäng med humleblomster och smörbollar.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Hagmarken bör i framtiden vara väl hävdad.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder undviks, liksom exploateringsföretag av olika slag.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagmarken behöver betas något hårdare.
Naturvärdesbedömning
Hagmarken är måttligt hävdad och till stora delar gödselpåverkad men har en tämligen rik flora av hävdgynnade
växter.
302
9600-09 Glanförkastningen
Klass 1
Ek. karta 095 19, 095 09, 096 00
Tidigare dokumentation
N21; Liman 1989; GNM 50174; SVS 0005
Beskrivning
Glanförkastningen är den raka nord-sydliga förkastning som bildar väststranden till sjöarna Glan, Dovern och
Skutbosjön. Den utgör en del av den s.k. Vångaförkastningen, vilken ingår i den stora förkastningslinje som sträcker
sig tvärs över Östergötland, från Vättern i väster till Bråviken i öster. Vånga- och Bråvikenförkastningarna är de
mest framträdande partierna i denna linje.
Skogen i förkastningsbranten har inga stora kända naturvärden. Man kan dock nämna en fin bäckravin i Sätra,
300 m nordost om Säterhyddan, som är bevuxen med alskog som har inslag av ask, sälg och lönn.
Flora och fauna
Söder om Eliantorp, på Klintrabergens ONO-sluttning, har 21 landmolluskarter påträffats, däribland taggsnäcka
Acanthinula aculeata och mindre kristallsnäcka Vitrea contracta.
Skydd
Strandskyddet vid Glan, Dovern och Skutbosjön omfattar 100 m på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Området bör bevaras så orört som möjligt.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Ingrepp såsom anläggningar, bebyggelse (i allt väsentligt), omföring av lövskog till barrskog, täktverksamhet samt
andra exploateringsföretag undviks. Skogen i bäckravinen i Sätra undantas från . skogsavverkning, gallring, röjning
och borttagande av död ved.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Förkastningsområdet är av utomordentligt stort pedagogiskt värde och är dessutom ett klassiskt område inom
svensk geovetenskap. I den fysiska riksplaneringen har Vångaförkastningen utpekats som ett riksintressant
naturområde.
303
9601-03 Ragnetorp
Klass 3
Ek. karta 096 01
Tidigare dokumentation
ÄH 162 (III); FL 68B
Beskrivning
Vid Ragnetorp intill Glans strand finns fina betesmarker kring en bergshöjd öster om den östra gården. Stora delar
utgörs av björkhage med gott om grova träd. Hagen betas måttligt av hästar och får. Finast utvecklad är björkhagen
på bergshöjdens södra sluttning. På krönet finns ett tätt bestånd av ung björk. Tall och gran finns bitvis och andra
inslag i trädskiktet är asp, apel och rönn. Av buskar finner man en, brakved och berberis. I norr fortsätter hagen ner
mot en betad gammal åker. Denna del är ängsartad och något igenvuxen.
Österut övergår björkhagen diffust i en betespräglad skog i de ganska branta sluttningarna närmast Glan. Skogen
domineras av mogen till åldrig tall och har relativt gott om torrakor. För övrigt finns asp och små inslag av lind, ek
och sälg.
Söder om den lilla vägen ner mot sjön finns ett mindre, ohävdat parti som avgränsas av en liten bäck. Här står en
del björk, sälg och enbuskar.
Flora och fauna
Björkhagen har en till största delen hedartad vegetation dominerad av rödvenhed med bland annat kattfot. I vissa
delar är dominerar ris som ljung och blåbär. På hällmarkerna finns hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng som har
rikligt med tjärblomster. En torrbacke ner emot sjön har troligen varit uppodlad men här växer ändå gullviva,
bockrot, prästkrage och rödkämpar.
Den södra, ohävdade delen har en intressant flora med viss slåtterkaraktär. I kanterna finns örtrik torr till frisk
äng, med brudbröd, ängshavre, rödkämpar, gulmåra, jungfrulin, svinrot, nattviol, grönvit nattviol, jungfru Marie
nycklar, ängsvädd och ormrot. Ner mot bäcken är det skuggigare och vegetationen är skogsnävaäng. Bitvis finns
gott om gullvivor. Här finns också högörtäng med hundkäx och smörbollar. Dessutom finns en äldre uppgift om
kasgräs i Ragnetorp, och i ängs- och hagmarksinventeringen finns en uppgift om gulsippa, men det är osäkert om
dessa arter finns kvar.
Skydd
Strandskyddet vid Glan omfattar 100 m på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Hagmarkerna bör i framtiden vara väl hävdade. Skogen i sluttningarna mot Glan bör på sikt domineras av äldre träd
och ha ett rikt inslag av död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder får inte ske. Inte heller exploateringsföretag av olika slag.
Avverkning av grövre träd och borttagande av död ved undviks i hagmarkerna och i den betade skogen.
Skötselåtgärder som behöver göras
Bete krävs i hagmarkerna. Det är positivt om betet fortsätter även i skogen. Området söder om vägen kan alternativt
hävdas genom slåtter. Det unga björkbeståndet på krönet behöver gallras.
Naturvärdesbedömning
Måttligt hävdade till ohävdade, delvis igenväxande och gödselpåverkade betesmarker med varierande
vegetationstyper och en tämligen rik flora av hävdgynnade växter.
304
9601-04 Sörviken–Glysudden Klass 2
Ek. karta 096 01
Tidigare dokumentation
N27 (III); NVI 90 (III); SVS 0103–0107
Beskrivning
Vid Sörviken och Glysudden på Glans nordvästra strand finns en till stor del lövdominerad blandskog med björk,
asp, gran, ek, sälg och rönn. Av asp och ek finns grova träd och både asp och björk lämnar död ved i form av lågor
och torrträd. Dessutom finns ganska gott om hackspetthål i asparna. Mindre partier domineras av gran. Vid
Sörviken mynnar en sprickdal, och en mindre bäck har skurit ut en 3–4 meter djup ravin.
På Glysuddens bergigare delar växer en krattskog av ek med inslag av tall och enbuskar. Tallen finns även som
torrakor. I sluttningen söderut blir skogen mer lundartad med medelgrova ekar, hassel, skogstry och berberis. I ett
lägre parti finns ett klibbalkärr med medelgrova träd. Sluttningen söder om alkärret utgörs av en nordöstvänd,
grandominerad rasbrant med stort inslag av död ved, främst granlågor.
Längre söderut finns en barrskogsbevuxen rasbrant mot Glan. Här finns gott om död ved, främst lågor av tall och
gran. Dessutom förekommer gamla aspar, asplågor och senvuxna ekar.
På Sörklint väster om Glysudden finns en hällmarkstallskog med många gamla tallar, torrakor och tallågor. På
sluttningarna växer också gamla granar och aspar.
Flora och fauna
Lövskogens fältskikt är av frisk örttyp med riklig förekomst av blåsippa, vitsippa, gullviva och harsyra. Dessutom
finns vårärt, ormbär, trolldruva, sårläka, vätteros och vispstarr. De bergiga delarna har ett fältskikt av torr ristyp med
mycket renlavar. I rasbranterna i söder påträffas bland annat blåmossa Leucobryum glaucum och barkticka
Oxyporus corticola.
Den rödlistade mindre hackspetten sågs under 1998 bygga bo i en asphögstubbe, och troligen häckar den i
området. Stjärtmes förekommer också här, och vid alkärret håller skogssnäppan till. Vid Sörklint förekommer bland
annat grynig blåslav Hypogymnia farinacea och gammelgranslav Lecanactis abietina.
Skydd
Strandskyddet vid Glan omfattar 100 m på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Skogen på Glysudden bör bevaras som en lövdominerad skog med rikt inslag av gamla träd och död ved.
Barrskogen i rasbranterna söder om Glysudden samt hällmarkstallskogen på Sörklint bevaras som barrskogar rika
på gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av lövträd och borttagande av död ved får inte ske i lövskogarna. Skogsavverkning, gallring, röjning
och borttagande av död ved får inte ske i barrskogarna. Exploateringsföretag av olika slag undviks i hela området.
Skötselåtgärder som behöver göras
Borthuggning eller ringbarkning av gran behöver göras i lövskogen på Glysudden.
Naturvärdesbedömning
I området finns lövnaturskog, hällmarksskog och brantskog med gott om gamla träd och död ved. Lövskogen på
Glysudden har en rik markflora. Området är till stora delar klassat som nyckelbiotop. Två rödlistade fågelarter
förekommer i området. De gamla eller senvuxna träden och rikedomen på död ved ger goda förutsättningar för en
rik kryptogamflora och insektsfauna.
305
9601-05 Gomma
Klass 3
Ek. karta 096 01
Tidigare dokumentation
SVS 0101–0102
Beskrivning
En halv kilometer nordost om Gomma finns ett hällmarksomsråde på en platåliknande höjd. På den småkuperade
platån växer tallskog med ett litet inslag av björk. Riktigt gamla träd saknas, men senvuxna, krokiga tallar är
vanliga. Dessutom finns ganska gott om tallågor.
I sydost ligger steniga och småblockiga branter med orörd karaktär. I trädskiktet finns mycket asp samt inslag av
gran och ek. I brantens övre del växer även gammal tall. Det finns gott om asplågor, och branten är ganska fuktig
tack vare beskuggning och delvis ostvänt läge.
Flora och fauna
Uppe på platån förekommer grynig blåslav Hypogymnia farinacea, och i branten finns fällmossa Antitrichia
curtipendula samt korallav Sphaerophorus globosus.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som hällmarkstallskog och asprik brantskog och bör på sikt ha ett rikt inslag av gamla träd och
död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag
undviks i hela området.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
I området finns hällmarksskog och brantskog med tämligen gott om död ved. Området är klassat som objekt med
naturvärden i nyckelbiotopsinventeringen.
306
9601-06 Ängenäs
Klass 2
Ek. karta 096 01, 096 11
Tidigare dokumentation
N28 (III); NVI 89 (II, III); MoDo 650150 SO 4273, 4673, 4971, MoDo 650150 NO 5076, 5172
Beskrivning
Ängenäsområdet ligger på Glans nordvästra strand. Förkastningsbranten som bildar sjöns strand gör vid Ängenäs en
inbuktning, varigenom en hylla bildats mellan branten och sjön. Skogen i området är rik på ädla lövträd, men det
finns även partier med barrskog och triviallövskog.
Öster om vägen, i områdets norra del, finns en före detta löväng som nu har vuxit igen till en lund dominerad av
ek och hassel uppblandat med björk, asp, lind och gran. Många ekar är grova och mellan 200 och 250 år gamla. En
del aspar och granar är också grova. Asparna har ofta hackspetthål. Död ved finns i form av gamla döda björkar och
grova lågor av björk, asp och i viss mån ek. Nedanför branten i norr har en jättelind rasat omkull. I buskskiktet
finner man förutom hassel även gott om skogstry samt olvon, getapel, berberis och måbär. Vid stranden norr om
Hållviken övergår skogen i en klibbalskog, och i torrare avsnitt växer tall, rönn och oxel.
Branterna väster om Hållviken domineras av lövträd såsom ek, lind och asp, och det är gott om död ved. Ovanför
de mossklädda branterna finns områden med äldre hällmarkstallskog som ibland är rik på lågor. I sänkor står grov
granskog, och i ett parti finns mycket gott om granlågor.
På den tidigare odlingsmarken innanför Hållviken växer medelåldrig björk, asp och sälg. I öppnare partier finns
en del enbuskar, nypon och hagtorn. Närmare sjön finns ängsmarker, varav stora delar är fuktiga och igenväxande
med videbuskar. Stränderna kantas av vassbälten.
Gärdsudden i söder har ett vackert landskap som domineras av lövskog med ek, asp och björk, och en del av
träden är ganska gamla. Skogen har antagligen uppstått ur en före detta betesmark eller löväng. Längst i söder finns
inslag av tall längs stranden. Främst i väster finns även en del gran, nästan enbart yngre träd.
Flora och fauna
Områdets ädellövskogar har en kalkgynnad, rik lundflora med blåsippa, trolldruva och ormbär. Floran är särskilt rik
i ek-hassellunden i norr, och här växer också lungört, gullviva, tandrot, vårärt, vätteros, lundslok och stinksyska.
Dessutom finns gott om blåsuga, ängskovall och ängsvädd. I branten finns tulkört, blodnäva, getrams och
bergjohannesört. Den senare växer även i ek-hassellunden. Krissla växer på stranden i norr, och viveln Thamiocolus
viduatus lever på knölsyska i klibbalskogen norr om Hållviken. I kanter mellan skog och ängsmark finner man
grönvit nattviol och vippärt. Ett litet parti med torrare och öppnare ängsmark vid Hållvikens strand har vanlig
nattviol, jungfrulin och brudbröd.
På grov ek i norr växer gulpudrad spiklav Calicium adspersum. I branten väster om Hållviken finns fällmossa
Antitrichia curtipendula och skriftlav Graphis scripta. I hällmarkstallskogen finner man bland annat grynig blåslav
Hypogymnia farinacea, tallticka Phellinus pini och blåmossa Leucobryum glaucum. I granskogen växer
gammelgranslav Lecanactis abietina och granticka Phellinus chrysoloma, och på granlågor finns de rödlistade
arterna vedtrappmossa Anastrophyllum hellerianum och ullticka Phellinus ferrugineofuscus.
På Gärdsudden är floran av grästyp med piprör och bergslok.
Kunskapsbehov
Den igenväxande lövängens och brantmiljöernas landmolluskfauna bör inventeras.
Skydd
Delar av området är skyddade genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Strandskyddet vid Glan omfattar
100 m på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Områdets ädellövskog, triviallövskog, hällmarkstallskog och granskog bevaras som sådana och bör på sikt ha ett
rikt inslag av gamla träd och död ved. I ek-hassellunden i norr bör trädskiktet glesas ur något. Den igenväxande
odlingsmarken bör hållas öppen, och man bör eftersträva ett varierat buskskikt med inslag av blommande buskar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova träd och borttagande av död ved får inte ske. I barrskogarna får inga skogsbruksåtgärder göras.
Exploateringsföretag av olika slag undviks i hela området.
Skötselåtgärder som behöver göras
307
I ek-hassellunden norr om Hållviken behöver grova ekar frihuggas. Dessutom måste man här, liksom innanför
Gärdsudden, hugga bort eller ringbarka granar. De igenväxande ängsmarkerna behöver hållas öppna, exempelvis
genom röjning och slåtter med några års mellanrum. Blommande buskar ska sparas vid röjning.
Naturvärdesbedömning
Området runt Ängenäs är stort och variationsrikt och innehåller flera värdefulla naturmiljöer. Bitvis finns gott om
gamla träd och död ved. Kärlväxtfloran är ställvis mycket rik. Stora delar av området är av MoDo klassade som
nyckelbiotop. Minst två rödlistade arter knutna till gran förekommer i området. I lövskogarna finns goda
förutsättningar för en rik fauna av insekter och landsnäckor.
308
9601-07 Horns udde
Klass 3
Ek. karta 096 01
Tidigare dokumentation
Ingen
Beskrivning
Längst ut på Risingehalvön i Glan finns en liten udde som fått stå orörd. Området är en samfällighet som troligen
fungerat som notdragningsplats.
Området utgörs av en liten hedartad tallskog med mycket gamla tallar med pansarbark. Flera torrakor och
enstaka lågor finns också. En del yngre tall börjar skjuta upp.
Udden är exponerad för vind och vatten och runt hela udden finns en grovkornig sandstrand. Vågorna har
eroderat marken så att rötterna på flera tallar exponerats. Området är ett populärt utflyktsmål och intill udden finns
fritidsbebyggelse.
Flora och fauna
Fältskiktet domineras av mjölon och renlavar. Tallticka noterades liksom rikligt med insektsgnag och
kläckningshål på tallarna.
Kunskapsbehov
Insektsfaunan knuten till gamla tallar bör inventeras.
Skydd
Strandskyddet vid Glan omfattar 100 m på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som hällmarkstallskog med ett rikt inslag av gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks i hela området.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga. Eventuellt kan en del ungtall röjas bort för att bibehålla solexponeringen.
Naturvärdesbedömning
Trots sin ringa storlek är området värdefullt eftersom de senvuxna träden och rikedomen på död ved ger goda
förutsättningar för en rik kryptogamflora och insektsfauna.
309
9610-01 Össby
Klass 3
Ek. karta 096 10
Tidigare dokumentation
ÄH 152 (III)
Beskrivning
I Össby finns två ohävdade betesmarker som ansluter till kulturbetesmark. Den västra omfattar en bergshöjd
bevuxen med främst tall och en sluttning ner mot en annan bergknalle. Den östra betesmarken är en sluttning i en
väst- till sydvänd barrskogskant. Hagens nedre del är öppen och delvis svagt gödselpåverkad. I de övre delarna har
igenväxningen tagit fart med enbuskar, sly av björk och asp samt unga granar och tallar.
Flora och fauna
Den västra betesmarken har en varierande vegetation, där fårsvingeltorrängen dominerar och hällmarkstorräng,
rödvenhed, rödvenäng och tuvtåtelfuktäng upptar mindre delar. Ohävden leder dock till att mycket förna ansamlas,
vilket utarmar floran. Denna är dock fortfarande tämligen artrik och innehåller bland annat ängsviol, kattfot,
smörbollar, brudbröd och jungfrulin.
Den östra betesmarkens övre delar domineras av rödvenhed, och längre ner finns fårsvingeltorräng och
rödvenäng. Örnbräken täcker vissa partier. I fuktigare stråk hittar man tuvtåteläng och gräs-lågstarräng. Trots
igenväxningen finns ännu en tämligen rik flora med arter som svinrot, nattviol, jungfrulin, darrgräs, blåsuga,
ängsvädd, kattfot, jungfru Marie nycklar, bockrot och stagg.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Hagmarkerna bör i framtiden vara väl hävdade och ha en rik flora av hävdgynnade växter.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder undviks, liksom exploateringsföretag av olika slag.
Skötselåtgärder som behöver göras
Bete krävs i hagmarkerna. Röjning av ung björk, asp, tall och gran behöver göras i den östra hagen.
Naturvärdesbedömning
Hagmarkerna är ohävdade och delvis igenväxande men har en tämligen rik flora av hävdgynnade växter.
310
9610-02 Doverns norra strand Klass 3
Ek. karta 096 10
Tidigare dokumentation
SVS 1001–1002
Beskrivning
Söder om Lenhult på Doverns norra strand finns ett bergbrantsimpediment med 200-åriga pansarbarkstallar,
torrakor och enstaka lågor. Området fortsätter med en smal strandskog med gamla tallar söder om Råhällemon, men
här är inslaget av död ved inte lika stort.
Flora och fauna
I området påträffas blåmossa Leucobryum glaucum och tallticka Phellinus pini.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Skogen i området bör bevaras orörd, sånär som på åtgärder för att skapa mer död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Det är lämpligt att några tallar kapas i strandskogen söder om Råhällemon. Detta för att skapa högstubbar och lågor.
Naturvärdesbedömning
Tallskogen är gammal och har delvis ett rikt inslag av död ved.
311
9610-03 Risinge gamla kyrka Klass 3
Ek. karta 096 10
Tidigare dokumentation
ÄH 150:2–3 (III)
Beskrivning
Parkmiljön runt Risinge gamla kyrka, prästgården och hembygdsgården är rik på ädla lövträd som lind, alm, ask, ek
och lönn. Av lind finns grova träd. Dessutom förekommer en del asp, sälg och hästkastanj. Buskar är sparsamt
förekommande, men i häckar finns en del hagtorn.
Sydöst om kyrkan finns en mycket svagt hävdad betesmark. Här står bland annat en grov ek i kanten mot en åker.
Denna betesmark skulle med bättre hävd kunna bli ett värdefullt inslag i landskapet.
Sydväst om prästgården ligger en svagt hävdad betesmark som delvis är kultiverad, men intill skogsbrynet i
söder finns öppen naturlig gräsmark, och i norr finns en blandlövhage som ansluter till den kultiverade betesmarken.
Blandlövhagens trädskikt består av björk, ek, asp, hägg, klibbal, rönn och tall. I buskskiktet finns nypon, hagtorn, en
och brakved. Vissa ytor är igenväxande med aspsly. Ett mindre sandtag finns också här, men fältskiktet har brett ut
sig över de öppna sandytorna.
Flora och fauna
Den öppna gräsmarken i sydväst utgörs av gräs-lågstarräng och tuvtåteläng omgivna av en högörtäng med älggräs.
Karakteristiska arter är hundstarr, lundstarr, ormrot och ängsvädd, och i övrigt finns nattviol, gullviva, ängshavre,
brudbröd, humleblomster och skogsnäva. I blandlövhagen är vegetationstypen rödvenäng, men i sandtaget finns
även fårsvingeltorräng. Av hävdgynnade arter finns bland annat jungfrulin, blåsuga, nattviol, ängsskallra, brudbröd
och bockrot.
Äldre ädellövträd i parkmiljön runt kyrkan och prästgården ger förutsättningar för en rik lavflora och
insektsfauna.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
I parkmiljön runt kyrkan och prästgården bör de ädla lövträden gynnas. Död ved bör i möjligaste mån lämnas kvar i
området. Betesmarkerna bör i framtiden vara väl hävdade.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova lövträd och borttagande av död lövträdsved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag
undviks, liksom gödsling och andra markförbättrande åtgärder i betesmarkerna.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagmarkerna behöver betas något hårdare. Röjning av aspsly behövs i den sydvästra betesmarken.
Naturvärdesbedömning
I området finns gott om ädla lövträd och svagt hävdade betesmarker med en tämligen rik flora av hävdgynnade
växter. Området är ett värdefullt komplement till ekhagarna i öster (objekt 9610-04).
312
9610-04 Ekhagar O Risinge gamla k:aKlass 1
Ek. karta 096 10
Tidigare dokumentation
N26 (III); ÄH 151 (I), 149:4 (III); NVI 81 (III); SVS 1003
Beskrivning
Öster om Risinge gamla kyrka ligger två hagmarker åtskilda av åkermark. I den sydvästra hagmarken står ekar glest
utspridda, ensamma eller i grupp. Eken utgör en stor del av trädskiktet och finns både som medelgrova och grova
träd, någon enstaka ek är mycket grov. För övrigt finns björk, gran, tall, sälg, rönn, oxel, asp och lind, den
sistnämnda i form av stubbskott. På låglänt mark växer klibbalskog längs ett dike. Mellan hagens träd finns öppna
ytor med en rik flora av hävdgynnade växter. I hagens östra del finns även fina enbuskbackar, och i buskskiktet i
övrigt finns ganska gott om nypon, hagtorn och vide samt en del vildapel och krusbär.
I delar av området har asp, en, gran, tall och björk gallrats, och man har lämnat en del unga ekar. Andra partier är
fortfarande alltför igenväxta, exempelvis står en grov ek i nordöstra hörnet omgiven av ett tätt trädskikt av nämnda
arter. I ängs- och hagmarksinventeringen anges att hagen då var svagt hävdad, men numera tycks den vara helt
ohävdad. Detta har lett till ett successionsstadium med en rik blomning av kärlväxter men också begynnande
igenväxning.
För övrigt bör nämnas en grov tall med pansarbark som står längs vägen 100 meter väster om hagen.
Hagmarken i nordöst har öppna gräsytor och bergknallar omväxlande med partier med ett glest trädskikt av ek,
björk, asp och gran, och träden är i huvudsak medelgrova. Dessutom finns här gott om enbuskar. Hela denna hage är
ganska hårt betad, och vissa delar är kultiverad betesmark.
Flora och fauna
Hagmarken i sydväst har en varierande och artrik vegetation. Den dominerande vegetationstypen är en örtrik torr till
frisk äng med arter som ängsvädd, ängskovall, korskovall, liten blåklocka, bockrot, darrgräs, lundstarr, jungfrulin,
jungfru Marie nycklar, nattviol, gullviva, prästkrage, gökärt, skogsklöver, svinrot, ormrot, stagg och stor blåklocka.
I torrare partier växer ängshavre, brudbröd, kattfot, rödklint, mandelblomma och tjärblomster. I fuktigare partier
finns tuvtåteläng och högörtäng med älggräs, smörbollar, skogsnäva och humleblomster. Under ekarna växer rikligt
med hundkäx och liljekonvalj.
På ekarna påträffar man den rödlistade laven brun nållav Chaenotheca phaeocephala. Dessutom finns
vedlevande arter som svamparna ekticka Phellinus robustus, svavelticka Laetiporus sulphureus och tjockhorn
Xylaria polymorpha samt skalbaggarna skäckig trägnagare Xestobium rufovillosum och kamklobaggen
Mycetochara flavipes. Kombinationen av gamla, grova ekar och andra lövträd och öppna marker med högörter och
hävdgynnade arter gör att området kan förmodas ha en artrik insektsfauna.
Av observerade fåglar inom området kan nämnas den rödlistade mindre hackspetten, gröngöling, göktyta, större
hackspett och trädlärka. På den grova tallen väster om hagen växer tallticka Phellinus pini.
Den nordöstra hagmarken domineras av rödvenäng och fårsvingeltorräng. Floran är inte lika artrik som i den
föregående hagen men man kan nämna svinrot, jungfrulin, liljekonvalj, gökärt, lundstarr, slåtterfibbla, jungfru
Marie nycklar och ormbär.
Kunskapsbehov
Ekarnas insektsfauna bör inventeras.
Skydd
Delar av området är skyddade genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen.
Bevarande av naturvärdet
Hagmarkerna bör i framtiden ha ett glest trädskikt med gott om gamla ekar och, i mindre utsträckning, andra lövträd
samt tall. Buskskiktet bör vara väl utvecklat, i synnerhet vad gäller blommande buskar som nypon och hagtorn.
Öppna partier bör också finnas, och den artrika torra–friska ängsmarken och högörtängarna bör hävdas så att det
varje år finns partier som tillåts ha en rik blomning.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova lövträd och borttagande av död lövträdsved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag
undviks, liksom gödsling och andra markförbättrande åtgärder i betesmarkerna.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagmarkerna behöver betas, helst med nötkreatur. Särskilt i den sydvästra hagen skulle ett bete med sent påsläpp
bäst bevara den rika blomningen av kärlväxter. Hävdtrycket får dock inte vara så svagt att igenväxning hotar.
313
Friställning av grova ekar och fortsatt röjning av enbuskar, gran, björk, tall och asp behöver göras i vissa partier.
Blommande och bärande buskar och träd sparas.
Naturvärdesbedömning
I området finns en kombination av värdefulla miljöer – gamla, grova ekar tillsammans med blommande buskar och
artrika, varierade gräsmarker. Åtminstone två rödlistade arter förekommer i området. Området har goda
förutsättningar för en artrik insektsfauna.
314
9610-05 Ingelstad, Hagen
Klass 4
Ek. karta 096 10
Tidigare dokumentation
ÄH 150:1 (III)
Beskrivning
Nordväst om Risinge gamla kyrka, vid Hagen, ligger en huvudsakligen öppen betesmark som till stora delar ligger
på äldre åkermark. Mer naturliga gräsmarker finns främst i norra och västra delen. I norr går några berghällar i
dagen och runt dessa finns öppna ytor och ett trädskikt av främst tall. I hagens västra kant finns naturlig gräsmark i
en backe upp mot en björkdunge, men genom en ny stängseldragning har detta parti tyvärr hamnat utanför hagen.
Flora och fauna
I kulturbetesmarken växer ställvis gott om hundkäx och aspsly på grund av det svaga betet. I de naturliga
gräsmarkerna finns rödvenäng och rödvenhed samt fårsvingeltorräng. Hävdgynnade arter är bland andra svinrot,
ängsvädd, jungfrulin och blåsuga.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Betesmarken bör i framtiden vara väl hävdad. Ett glest trädskikt är önskvärt, och man bör eftersträva ett varierat
buskskikt, gärna med inslag av blommande buskar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder får inte ske. Inte heller exploateringsföretag av olika slag.
Avverkning av grövre träd och borttagande av död ved undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagmarken behöver betas hårdare. Stängslet bör flyttas så att en större del av gräsmarken betas.
Naturvärdesbedömning
Hagmarken är svagt hävdad och är till stora delar gödselpåverkad. Den har dock bitvis en tämligen rik flora av
hävdgynnade växter.
315
9610-06 Skervinge–Ingelstad Klass 2
Ek. karta 096 10
Tidigare dokumentation
ÄH 149:1, 3, 5 (III); SVS 1004–1005
Beskrivning
Odlingslandskapet mellan Ingelstad och Skervinge innehåller flera betesmarker och fina skogspartier i åkerkanter
och på åkerholmar. I norr finns en lövskogsklädd, östvänd sluttning (A) med ett trädskikt dominerat av björk, asp
och ek. Här finns senvuxna ekar och en del död ved. I sluttningens södra del finns en blandlövhage, och här
tillkommer lind i trädskiktet. I öster finns en extensivt betad bergknalle (B) med västvända branter. I och nedanför
branten växer senvuxna ekar, gammal tall, asp och björk.
Centralt i området ligger två ohävdade hagmarker. Den västra (C) är en fin ekhage med gott om gamla, grova
ekar, någon enstaka är mycket grov. Dessutom finns död ved i form av enstaka ekgrenar och en mycket grov död
ek. Björk utgör ett mindre inslag och finns även som grova träd och lågor. I buskskiktet växer rikligt med hassel
samt i mindre omfattning rönn, nypon, krusbär och druvfläder. Någon av ekarna innehåller mulm, och man hittar en
del hackspetthål och flyghål av skalbaggar i träden. I den östra hagen (D) domineras trädskiktet av ek och björk, av
båda trädslagen finns gamla och grova träd. Dessutom finns mindre inslag av gammal rönn samt yngre asp och sälg.
Även här är hasseln vanlig i buskskiktet tillsammans med en del enbuskar.
Områdets södra del (E) upptas av hästbetade hagmarker. Partierna närmast vägen är ganska öppna med spridda
björkar, ekar och rönnar. Längs i söder finns lummigare partier med ett svagare betestryck.
Flora och fauna
På ekar i norr (A och B) växer lunglav Lobaria pulmonaria. Blandlövhagen i norr har främst torr mark med
fårsvingeltorräng och rödvenhed, men i friskare partier tillkommer rödvenäng. I den torra backen växer bland annat
lundstarr, vårstarr, mandelblomma och jungfrulin.
Ekhagen (C) har en ohävdsvegetation dominerad av höga örter som brännässla och hundkäx. Mindre partier
upptas av skogsnävaäng och svinrotäng. Av övriga arter kan nämnas skogsklöver och brudbröd. På grova ekar växer
ekticka Phellinus robustus och svavelticka Laetiporus sulphureus. På svaveltickorna lever svartbaggen Eledona
agaricola. Den östra hagen (D) är skuggigare och har ett ganska trivialt fältskikt av frisk typ. Bland arterna kan
nämnas svinrot, skogsklöver, jungfru Marie nycklar och grönvit nattviol.
De hästbetade hagmarkerna i söder (E) domineras av rödvenhed, rödvenäng och fårsvingeltorräng. Här växer
bland annat rikligt med liljekonvalj samt kattfot, ängsvädd, ängsviol, jungfrulin, nattviol, backsmörblomma, stagg
och svinrot.
Skydd
Ekhagarna är skyddade genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen.
Bevarande av naturvärdet
Hagmarkerna bör i framtiden vara väl hävdade. Ett glest trädskikt av främst äldre ekar och andra lövträd är
önskvärt, och man bör eftersträva ett varierat buskskikt, gärna med inslag av blommande buskar. Om ekhagarna (C
och D) inte hävdas kommer röjningar att behöva göras runt de grova ekarna. Skogarna (A och B) i norr bör lämnas
orörda, men extensivt bete i område B är positivt.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grövre träd och borttagande av död ved får inte ske. Gödsling och andra markförbättrande åtgärder
undviks, liksom exploateringsföretag av olika slag.
Skötselåtgärder som behöver göras
Bete krävs i hagmarkerna.
Naturvärdesbedömning
Området innehåller flera betesmarker och skogspartier, delvis med en tämligen rik flora av hävdgynnade växter,
delvis med ett värdefullt trädskikt av gamla, grova ekar och andra lövträd. Området har goda förutsättningar för en
rik insektsfauna och lavflora. Delar av området är i nyckelbiotopsinventeringen medtagna som objekt med
naturvärden.
316
9610-07 Solhem
Klass 3
Ek. karta 096 10
Tidigare dokumentation
SVS 1008–1009
Beskrivning
Vid Solhem öster om Skervinge finns talldominerade barrskogar som är extensivt betade. Det finns gott om gamla
tallar med pansarbark och rikligt med död ved i form av lågor och enstaka torrträd.
Flora och fauna
Inga uppgifter.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Trädskiktet bör lämnas orört.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Extensivt bete är positivt.
Naturvärdesbedömning
Barrskogen är gammal och har gott om död ved.
317
9610-08 Ysundamarken
Klass 1
Ek. karta 096 10
Tidigare dokumentation
SVS 1006–1007
Beskrivning
Ett stort område på Ysundamarken och i Klippestorp utgörs av en talldominerad barrnaturskog med ett stort inslag
av död ved, främst i form av tallågor samt torrträd av tall och gran. Inslaget av gamla pansarbarkstallar och
senvuxna granar är stort. Området har varit orört under lång tid. Sluttningen ner mot Skiren i nordöst är en ställvis
hänglavrik barrblandskog med inslag av gamla träd och grov död ved, främst granlågor samt torrträd av gran och
tall.
Flora och fauna
Området har en rik förekomst av vedsvamp, bland andra tallticka Phellinus pini och kötticka Leptoporus mollis. På
lågor växer långfliksmossa Nowellia curvifolia och på marken blåmossa Leucobryum glaucum. Död ved och gamla
träd ger förutsättningar för en rik kryptogamflora och insektsfauna. På gran i sluttningen ner mot Skiren växer
gammelgranslav Lecanactis abietina.
Kunskapsbehov
Områdets kryptogamflora och insektsfauna bör inventeras.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör även i framtiden utgöras av gammal barrskog med ett stort inslag av död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Denna stora barrnaturskog har varit orörd under lång tid och har få motsvarigheter i Östergötlands län. Området är
till större delen klassat som nyckelbiotop och objekt med naturvärden.
318
9610-09 Ölstadsjön
Klass 2
Ek. karta 096 10
Tidigare dokumentation
N19 (II); ÄH 136 (II); VMI 9G1A01 (II); Holmbring & Tyrberg (II); Sandberg 1998
Beskrivning
I utkanten av Finspångs tätort ligger den näringsrika Ölstadsjön som är känd för sin fågelfauna. I sin nuvarande
form har sjön bildats genom sjösänkning, och medelvattendjupet är numera knappt en meter. Stora delar av sjön
domineras av vassar av jättegröe, bladvass och bredkaveldun. I mitten av sjön finns en större öppen vattenspegel
omgiven av ett antal mindre klarvattenytor. Sjön omges i söder och väster av en golfbana. I norr och öster finns
kultiverade betesmarker och åker. Vid sjöns södra strand står ett fågeltorn i en lövdunge med björk och asp.
Flora och fauna
Under åren har cirka 170 fågelarter noterats i sjön och dess omedelbara närhet. Av dessa är 55 arter mer eller
mindre regelbundna häckfåglar. Av sjöns fågelliv kan nämnas vattenrall, skedand, knölsvan, rördrom, brun kärrhök
och skäggmes, svarthakedopping, smådopping och förr även svarthalsad dopping. I omgivningarna häckar tornfalk
och hornuggla. Sjön har också betydelse som rastlokal. Av grod- och kräldjur finns större och mindre
vattensalamander, flera grodarter och en riklig förekomst av snok. Sjön tycks sakna fisk. Bottenvegetationen i sjöns
öppna del består av kransalger Chara sp.
Skydd
Ölstadsjön är sedan år 2000 kommunalt naturreservat.
Bevarande av naturvärdet
För att bevara och utveckla sjöns värde som fågellokal bör betade strandängar och en blå bård finnas längs
stränderna. Några av de homogena vassområdena bör brytas upp.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Användning av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel undviks runt sjön.
Skötselåtgärder som behöver göras
Vassen längs sjöns stränder bearbetas för att skapa en blå bård. Stränderna betas med nötkreatur, alternativt hävdas
genom slåtter. Vattnet regleras så att man får ett högt vattenstånd vår och höst samt lägre vattenstånd sommar och
vinter. Kanaler tas upp i vassarna för att förbinda de små klarvattenytorna med den större i sjöns mitt.
Naturvärdesbedömning
Den igenväxande Ölstadsjön är miljö för flera rödlistade arter. Efter restaurering kan sjön hysa ett rikare fågelliv.
Området ingår i nätverket Natura 2000.
319
9610-10 Strand runt Hultbosjön Klass 3
Ek. karta 096 10
Tidigare dokumentation
VMI 9G1A02 (III); ÄH 137 (IV)
Beskrivning
En stor del av Hultbosjöns strand ingår i objektet liksom avsnitt av sjöns strandnära delar. Strandpartierna består av
topogena kärr som till viss del är lövskogsbevuxna. Svag påverkan märks från vattenreglering samt från anslutande
väg.
Söder om sjön ligger en hagmark som i öster utgörs av en hävdad ekhage med medelgrova träd och i väster av en
igenväxande strandäng samt ett alkärr.
Flora och fauna
Strandnära delar av sjön hyser ställvis vassvegetation eller flytbladsvegetation. I kärrets öppna delar och i
strandängspartier dominerar olika gräs- eller starrarter. I alskogen domineras fältskiktet av svärdslilja.
Ekhagen söder om sjön är ganska skuggig och har en trivial flora med hundkäx, timotej, gökärt, gullviva,
liljekonvalj, skogsviol och skogsnäva.
Skydd
Ekhagen är skyddad genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Strandskyddet vid Hultbosjön omfattar
100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved. Ekhagen bör ha ett trädskikt av glest stående, grova ekar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller avverkning av grova träd, borttagande av död ved och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara
närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Bete återupptas i ekhagen och på strandängen i områdets södra del
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer i stort sett den som gjorts i våtmarksinventeringen. Förekomst av naturliga
gräsmarker förstärker naturvärdet.
320
9610-11 Butbacken–Stjärnvik Klass 2
Ek. karta 096 10
Tidigare dokumentation
MoDo 650150 NV 9535; Kageryd 1992 (2-29-1 och 2-29-2)
Beskrivning
Vid Butbacken, mellan ”Värdshuset” och ”Sverige”, finns ett område med ädellövskog som genomkorsas av gamla
riksvägen och ett par grusvägar. Längs vägarna står ett tjugotal grova ekar, varav flera är mycket grova. Ett par av
dem står söder om riksväg 51. Dessa är torra i toppen och har flera döda grenar. Den ena är ihålig i nedre delen och
har rikligt med mulm. Även norr om vägen finns någon mulmek. I det övriga trädskiktet ingår även ask, lind, lönn,
alm, sälg och en del äldre tallar. Mellan nya och gamla riksvägen står ett relativt ungt granbestånd som skuggar
många av de grova ekarna.
I parklandskapet runt Stjärnviks herrgård söder om Gron finns gott om gamla, grova, solitära lövträd som alm,
ask, ek, lind, lönn, hästkastanj och pil. Linden dominerar i alléerna. För övrigt finns björk, asp, lärk och hägg.
Häckar i väster består till största delen av hagtorn.
Även i bäckravinen söder om vägen växer gott om ädla lövträd såsom alm, ek, lind, ask och lönn. Av de tre
förstnämnda finns gamla och grova träd. Dessutom finns björk, asp, hägg samt i de fuktigare partierna klibbal. I
buskskiktet finns gott om hassel, och i kanterna står hagtorn, nypon och vildapel. På den grövsta eken hänger en
tavla till minne av att Gustav IV Adolf vid ett besök på platsen 1795 erhöll undersåtarnas välsignelser. Eken är
helgad åt efterkommande till varaktig åminnelse. Numera är denna jätteek ihålig och står tämligen skuggigt men har
ännu liv i kronan.
Längs grusvägen väster om bäckravinen står en grupp medelgrova hagmarksekar som med tiden kommer att bli
ett alltmer värdefullt inslag till landskapet.
Flora och fauna
På de grova ekarna vid Butbacken växer de rödlistade arterna oxtungsvamp Fistulina hepatica, brun nållav
Chaenotheca phaeocephala, grå skärelav Schismatomma decolorans och violettbrun skivlav Buellia violaceofusca.
I fältskiktet finns bland annat lundgröe och sparsamt med blåsippa, och längs vägarna förekommer korskovall.
Dessutom noteras vinbergssnäcka Helix pomatia vid Butbacken och Stjärnvik. En insektsinventering har gjorts i
området under 1998, men resultatet av denna är i skrivande stund inte klart. Bäckravinen söder om vägen har till
största delen lundflora med bland annat blåsippa och ormbär. I området finns grova hålträd nära vatten, och dessa
kan vara goda tillhåll för fladdermöss.
Skydd
Delar av området skyddas genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Strandskyddet vid Gron och längs
bäcken omfattar 100 m på ömse sidor om strandlinjen. Jätteeken i bäckravinen är skyddad enligt kulturminneslagen.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som ett lövdominerat landskap med stort inslag av gamla, grova ekar och andra ädellövträd.
Inslaget av död ved i form av torrträd och lågor bör öka. Områdets grova ekar bör stå friare och mer ljusöppet.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova lövträd och borttagande av död ved får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
De grova ekarna vid Butbacken och i bäckravinen behöver frihuggas. Det skuggande granbeståndet vid Butbacken
tas bort.
Naturvärdesbedömning
Området är delvis klassat som nyckelbiotop av MoDo. Minst fyra rödlistade arter knutna till grova ekar förekommer
i området.
321
9611-01 Myr V Marielund
Klass 3
Ek. karta 096 11
Tidigare dokumentation
VMI 9G1B01 (III)
Beskrivning
Objektet består av ett myrkomplex innehållande ett svagt välvt och delvis barrskogsbevuxet mosseplan, laggkärr
samt öppna topogena kärr. Svag lokal påverkan märks från dikning samt anslutande hyggen och kraftledningar.
Flora och fauna
Samtliga våtmarker är av fastmattetyp. På mosseplanet är olika ris vanliga medan man i kärrdelarna hittar olika
gräs- och starrarter.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
322
9611-02 Skirnäs
Klass 2
Ek. karta 096 10, 096 11
Tidigare dokumentation
N29 (III); SVS 1010–1011, 1102–1103, 1132
Beskrivning
Vid Skirnäs, på sydsluttningen av en höjd mellan sjöarna Åmlången och Skiren, ligger en småkuperad hagmark med
uppstickande berghällar. Trädskiktet domineras av ek med inslag av lind, björk, asp, sälg, oxel och tall. Träden är
medelgrova och man ser enstaka döda ekar och aspar. I buskskiktet finns rikligt med en och hassel, samt inslag av
vildapel, hagtorn, nypon och skogstry. På en höjd invid Skiren finns ett bestånd med gamla, senvuxna tallar och
ekar samt en hel del död ved. I hagens västra del ligger en öppen ängsmark som tycks vara äldre åkermark. På
udden längst ut i väster finns ett område med ganska grova, spärrgreniga ekar. Hela området betas av får men
betestrycket är svagt. Ett mindre klibbalkärr ingår i betesmarken. Vid Åmlångens sydöstra strand finns en nötbetat
område som delvis ligger på gammal åkermark. Invid stranden finns ett betat hässle med enstaka ek, björk och
klibbal.
Höjdpartiets nordsluttning ner mot Skirnäsebäcken och Åmlången ligger i samma fålla som sydsluttningen men
är knappast alls betad. Den upptas av en lövrik barrblandskog med rikt inslag av gamla tallar, senvuxna ekar, grova
aspar och i branter även lind. Det finns gott om död ved i form av torrgranar samt lågor av asp och gran. Rönn finns
som ett sparsamt buskskikt.
Det sydöstra delområdet är en gammal, talldominerad barrskog med stort inslag av gamla tallar med pansarbark
och grova döda grenar.
Flora och fauna
I betesmarken finner man huvudsakligen rödvenäng eller örtrik friskäng med arter som blåsuga, nattviol, jungfrulin,
ängsvädd och stor blåklocka. I torrare partier finns ljung och kattfot. I den östra delen, bland annat i hässlet, växer
lungört och blåsippa. På ek i hagmarken växer fällmossa Antitrichia curtipendula, och på udden i väster finner man
dessutom den rödlistade skärelaven Schismatomma pericleum.
Barrskogen i norr har bitvis ett ganska rikt fältskikt med blåsippa, vårärt och trolldruva. Av lavar finner man
bland andra skuggblåslav Hypogymnia vittata, skinnlav Leptogium saturninum, stuplav Nephroma bellum och
bårdlav Nephroma parile. Bland svamparna växer här koralltaggsvamp Hericium coralloides samt de rödlistade
arterna igelkottsröksvamp Lycoperdon echinatum och stor aspticka Phellinus populicola.
I tallskogen i sydöst växer blåmossa Leucobryum glaucum och tallticka Phellinus pini.
Skydd
Delar av området är skyddade genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Strandskyddet vid Skiren och
Åmlången omfattar 100 m på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Området bör bevaras som naturskog och betesmark som domineras av äldre träd och har ett rikt inslag av död ved. I
betesmarken bör man eftersträva ett varierat buskskikt med inslag av blommande buskar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks, liksom
gödsling och andra markförbättrande åtgärder i betesmarkerna.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området betas även i fortsättningen. Ekarna på den västligaste udden friställs. Eventuellt kan yngre gran huggas
bort i vissa delar av nordsluttningen.
Naturvärdesbedömning
Området är till stor del klassat som nyckelbiotop. Minst tre rödlistade arter förekommer i området.
323
9611-03 Ysunda
Klass 2
Ek. karta 096 11
Tidigare dokumentation
ÄH 138 (III); SVS 1104–1108 och 1114–1115
Beskrivning
Kring Ysunda finns flera värdefulla, delvis betade skogs- och hagmarkspartier. I området ingår även åkermark och
bebyggelse. På Tutängsudden i Åmlången ligger en betesmark (A) som till stor del består av barrskogklädda kullar.
På uddens yttre del finns ett öppet parti som tidigare varit åker, men denna är tämligen naturaliserad. Det finns gott
om gamla, senvuxna och ganska grova ekar, men de flesta står ganska mörkt. Även barrträden är gamla, och särskilt
på uddens norra sida står många flerhundraåriga tallar. Betesmarken växer igen med unga tallar och triviallövträd,
och på uddens inre del finns bara några mindre gläntor. Hela området betas svagt av nötkreatur.
Nära vägen finns ett litet område (B) med gamla, delvis senvuxna ekar. Den västra delen betas och innehåller
även hassel. Norr om vägen står ytterligare en grov ek med flera håligheter. Längre österut finns en kulle (C) med
gamla, grova ekar.
Innanför Tutängsudden finns ett höjdparti (D) vars sydöstra del har gammal tallskog i sluttningar och branter.
Här finns många tallar som troligen är mellan 150 och 200 år gamla.
I nordöstvända sluttningar och branter (E) ner mot ån och Ysundaviken växer gammal lövskog med asp, ek, lind,
sälg, klibbal samt inslag av lönn och bok. Ett par av ekarna är grova liksom en lind. Här finns gott om död lövved
av olika trädslag. I östra delen är skogen något yngre och aspdominerad.
Vid Notbokullen längst österut finns en liten bergbrant (F) ner mot Ysundaviken. Här står en riktigt gammal lind
och grova aspar.
Flora och fauna
Vegetationen på den yttre öppna delen av Tutängsudden (A) utgörs av fårsvingeltorräng och rödvenäng. Av
hävdgynnade arter finner man prästkrage, ängsvädd, jungfrulin, darrgräs och vildlin. Vissa partier domineras av
lundstarr. På uddens inre del finns en tuvtåtelfuktäng med rester av gräs-lågstarrvegetation. Delvis har den också
vuxit igen till högörtäng. Här växer bland annat hirsstarr, blekstarr, ängsfryle, ormrot, smörbollar, ängsvädd och
grönvit nattviol. De mer eller mindre skogbevuxna delarna har en frisk, örtdominerad vegetation med ängsvädd och
skogsklöver. Av epifytiska lavar finner man bland andra grå vårtlav Acrocordia gemmata, sotlav Cyphelium
inquinans och bårdlav Nephroma parile. På gamla tallar växer tallticka Phellinus pini.
På en grov ek (B) nära vägen växer den rödlistade laven brun nållav Chaenotheca phaeocephala och på en av de
äldsta ekarna i öster (C) växer de likaledes rödlistade arterna blekticka Pachykytospora tuberculosa och violettbrun
skivlav Buellia violaceofusca. I nyckelbiotopsinventeringen anges från denna ek även den sårbara kortvingen
Velleius dilatatus som lever i bålgetingbon.
I sluttningen (E) ner mot Ysundaviken finner man fällmossa Antitrichia curtipendula, stubbspretmossa
Herzogiella seligeri och de rödlistade arterna vedtrappmossa Anastrophyllum hellerianum och liten hornflikmossa
Lophozia ascendens.
I området finns grova träd nära vatten, och dessa kan vara goda tillhåll för fladdermöss.
Skydd
Strandskyddet vid Åmlången och Ysundaviken omfattar 100 m på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Tutängsudden bevaras som en betesmark där öppna ytor omväxlar med trädklädda. Trädskiktet bör ha ett stort
inslag av gamla barrträd och glest stående grova ekar. Övriga områden med grov ek hålls fria från sly. I sluttningen
ner mot Ysundaviken bevaras den lövdominerade skogen med stort inslag av gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grövre träd och borttagande av död ved får inte ske. Skogspartierna undantas också från gallring och
röjning. Exploateringsföretag av olika slag undviks, liksom gödsling och andra markförbättrande åtgärder i
betesmarkerna.
Skötselåtgärder som behöver göras
Många av de grövre ekarna i området behöver friställas. Tutängsudden bör betas även i framtiden. Gran kan behöva
huggas bort i sluttningen ner mot Ysundaviken.
Naturvärdesbedömning
324
Runt Ysunda finns ett stort och variationsrikt område med skogspartier omväxlande med odlingsmark. Det är gott
om gamla ekar och tallar, och det finns även äldre blandlövskog med död ved. Bitvis finns inslag av gräsmark med
en förhållandevis rik flora av hävdgynnade växter. Området omfattar flera nyckelbiotoper. Flera rödlistade arter
förekommer i området.
325
9611-04 Torpet
Klass 3
Ek. karta 096 11
Tidigare dokumentation
SVS 1109–1111
Beskrivning
Norr om väg 51 vid Ysunda finns områden med äldre barrskog på bergknallar och i sluttningar. Här finns gott om
gamla tallar och granar liksom död ved i form av torrakor och grova lågor. I norr finns en nordöstvänd brant med
sumpskog nedanför. Området genomkorsas av två kraftledningar.
Flora och fauna
I området förekommer bland annat rikligt med kattfotslav Arthonia leucopellaea och gammelgranslav Lecanactis
abietina. Dessutom finns tallticka Phellinus pini och vedticka Phellinus viticola. Bland kärlväxter kan nämnas
sårläka och jungfru Marie nycklar.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som äldre barrskog med visst lövinslag och gott om död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är delvis nyckelbiotop, delvis objekt med naturvärden.
326
9611-05 Torpaberg
Klass 2
Ek. karta 096 11
Tidigare dokumentation
SVS 1112–1113
Beskrivning
Vid Torpaberg norr om Ysunda står tre gamla, grova ekar omgivna av yngre lövskog. Något längre norrut står
ytterligare en grov ek i en igenvuxen hage.
Flora och fauna
På ekarna vid Torpaberg växer de rödlistade lavarna brun nållav Chaenotheca phaeocephala, gul dropplav
Cliostomum corrugatum och skärelav Schismatomma pericleum.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Ekarna bevaras orörda. Det är önskvärt att fler ekar tillåts växa upp i området.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av ekar och borttagande av död ved får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Ekarna i området behöver friställas.
Naturvärdesbedömning
Ekarna är klassade som nyckelbiotop och hyser minst tre rödlistade arter.
327
9611-06 Vistinge
Klass 3
Ek. karta 096 11
Tidigare dokumentation
ÄH 140 (III); SVS 1131
Beskrivning
Vid Vistinge ligger en hästbetad hagmark i sluttningen väster om Rejmyrevägen. Hagen ligger delvis på äldre
åkermark och är till större delen öppen, men mindre delar är trädbevuxna. I brynet i norr står två gamla ekar, varav
den ena mer än metergrov. Ytterligare ett par ganska gamla ekar står i sluttningen.
Öster om Rejmyrevägen finns en annan hagmark som är svagt betad av nötkreatur. Den är bevuxen med bland
annat gran, tall och björk och har ett buskskikt av en och nypon. Hagen är delvis röjd och i vissa delar av
gräsmarken ligger röjningsmaterialet kvar. Mindre delar av hagen är gödslade.
Flora och fauna
I den västra hagens övre delar är gräsmarken torr med arter som rödklint, brudbröd och bergjohannesört. Längre ner
är den friskare och övergår slutligen i en gräs-lågstarrfuktäng. Typiska arter är ängsvädd, flockfibbla, prästkrage och
lundstarr.
I den östra hagen domineras vegetationen av rödvenhed, men rödvenäng är också vanlig. Vid berghällar finns
trivial fårsvingeltorräng, och i fuktstråk gräs-lågstarräng samt tuvtåteläng och högörtäng. Av hävdgynnade arter kan
nämnas svinrot, nattviol, ängsskallra, backsmörblomma, kattfot och gullviva.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Hagarna bör i framtiden vara väl betade. Ett glest trädskikt kan förekomma och man bör eftersträva ett mer varierat
buskskikt, gärna med inslag av blommande buskar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder får inte ske. Inte heller exploateringsföretag av olika slag.
Avverkning av grövre träd och borttagande av död ved undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagmarkerna behöver betas även i framtiden. Ekarna hålls fria från konkurrerande träd och sly.
Naturvärdesbedömning
Hagmarker med en förhållandevis rik flora av hävdgynnade växter. Två gamla ekar är klassade som nyckelbiotop.
328
9611-07 Vistingebäcken
Klass 2
Ek. karta 096 11
Tidigare dokumentation
Göthberg 1995; BFi 011 (I), BG B870
Beskrivning
Vistingebäcken avvattnar Näfssjön söderut till Glan. Längs bäcken finns såväl lugna sträckor som forsar. I
omgivningarna finns kulturbygd och lövskogar med bland annat lönn, asp, ask och klibbal. Delar av bäcken ingår i
hagmarker. Vid bäckens början i Näfssjön finns en reglering och längre ner vid Lämmenäs finns ett kraftverk som
inte är i bruk. Delar av bäcken är dikade.
Flora och fauna
I bäcken påträffas vasstarr, fackelblomster, topplösa och skogssäv. Strömstare noteras emellanåt. I bäcken lever
stensimpa, bäcknejonöga, mört, gädda och lake. Dessutom lever här jungfrusländan Calopteryx virgo och
skinnbaggen Velia sp.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
En god vattenkvalitet och en naturlig vattenregim ska upprätthållas, och en naturlig fauna och flora ska bevaras.
Omgivningarna ska bestå av gammal, orörd skog med mycket död ved samt naturliga fodermarker.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling,
förorening, vattenreglering, dikning, markberedning, plantering, omföring till barrskog, avverkning av grova träd
och avlägsnande av död ved i bäcken och i bäckens närhet inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Bäcken är en viktig miljö för en rad växter, insekter och fiskar. Tidigare har vattendraget erhållit högsta klass i en
bäckinventering.
329
9611-08 Västra Melby
Klass 2
Ek. karta 096 11
Tidigare dokumentation
SVS 1118, 1122
Beskrivning
I västra Melby finns en sydvästvänd, ekdominerad rasbrant. Här står en del gamla, senvuxna ekar och grova aspar.
En grov, vidkronig ek står längre österut i branten.
Flora och fauna
I branten växer bland annat trolldruva, fällmossa Antitrichia curtipendula och rutlungmossa Conocephalum
conicum. Tre rödlistade arter förekommer här, nämligen skärelav Schismatomma pericleum, bålgeting Vespa crabro
och, på den grova eken i sydöst, brun nållav Chaenotheca phaeocephala.
Skydd
Ekbeståndet är skyddat genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen.
Bevarande av naturvärdet
Skogen i rasbranten bevaras som ekdominerad skog med rikt inslag av gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova träd och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Yngre granar i rasbranten huggs bort. Yngre träd behöver också röjas bort runt den vidkroniga eken i sydöst.
Naturvärdesbedömning
Området är till största delen klassat som nyckelbiotop och innehåller minst tre rödlistade arter knutna till grova ekar.
330
9611-09 Romareport–Melby
Klass 3
Ek. karta 096 11
Tidigare dokumentation
ÄH 141 (III); SVS 1116–1117
Beskrivning
På Glans stränder vid Vistinge och Melby ligger några fina skogsbestånd och betesmarker. Vid Romareport finns en
bergbrant med gammal tallskog. Här finns gott om död ved i form av tallågor och torrakor. Dessutom står här
enstaka gamla, senvuxna ekar.
Något längre österut finns ett berg med branter ner mot Glan. Uppe på berget växer äldre tallar och i
sluttningarna finns ek, gran och flera gamla, grova lindar. Skogen ansluter till ett par små betesmarker, varav den
ena betas av häst. Den andra ligger i backen ner mot Glan och är ohävdad men hyser fortfarande en fin flora. I
denna hage finns en del björk, asp och enbuskar. I söder finns en sedan några år ohävdad strandäng.
Flora och fauna
I branterna förekommer tallticka Phellinus pini och grov baronmossa Anomodon viticulosus. I gräsmarken ner mot
Glan dominerar en örtrik rished med ljung, kattfot, gråfibbla, tjärblomster, jungfrulin och brudbröd. Tofsvipa och
skäggdopping förekommer i den strandängskantade viken, och här noterades även en snok.
Skydd
Strandskyddet vid Glan omfattar 100 m på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Betesmarkerna bör i framtiden vara väl hävdade. Skogsmarken bör ha ett rikt inslag av gamla, grova träd och gott
om död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova träd och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagmarkerna och strandängen behöver betas eller alternativt hävdas genom slåtter.
Naturvärdesbedömning
Området omfattar två nyckelbiotoper med äldre brantskog samt svaghävdade till ohävdade gräsmarker med en
bitvis tämligen rik flora av hävdgynnade växter. Den rödlistade snoken förekommer i området.
331
9611-10 Lillhagsberget
Klass 3
Ek. karta 096 11
Tidigare dokumentation
ÄH 141 (III)
Beskrivning
Runt det barrträdsklädda Lillhagsberget i Melby sträcker sig en stor, tämligen öppen betesmark som betas av
nötkreatur. På bergets östra sida står spridda björkar och aspar, och på västsidan finns ett buskskikt av en och
nypon. Delar av området är kultiverad betesmark.
Flora och fauna
I betesmarken vid Lillhagsberget varierar fältskiktet mellan rödvenhed och rödvenäng. Här växer kattfot,
prästkrage, jungfrulin och jungfru Marie nycklar. I ett fuktigt parti finns gräs-lågstarräng med blekstarr, hirsstarr,
hundstarr, lundstarr och krypvide.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Betesmarken bör i framtiden vara väl hävdad och ha ett glest trädskikt av främst äldre lövträd. Man bör eftersträva
ett varierat buskskikt med inslag av blommande buskar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova träd och borttagande av död ved undviks, liksom exploateringsföretag av olika slag.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagmarken behöver betas även i framtiden.
Naturvärdesbedömning
Hagmarken har en tämligen rik flora av hävdgynnade växter.
332
9611-11 Ekar norr om Melby
Klass 2
Ek. karta 096 11
Tidigare dokumentation
SVS 1119
Beskrivning
I norra Melby står två gamla, grova ekar i en tät aspungskog. Den ena eken är murken.
Flora och fauna
På stammarna växer den rödlistade skärelaven Schismatomma pericleum. Den murkna eken kan hysa en intressant
insektsfauna.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Ekarna bör hållas fria från konkurrerande träd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av ekar och borttagande av död ved får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Ekarna behöver frihuggas.
Naturvärdesbedömning
Ekarna är klassade som nyckelbiotop och hyser minst en rödlistad art.
333
9611-12 Nordvästra Kolstad
Klass 2
Ek. karta 096 11
Tidigare dokumentation
SVS 1123–1127; GNM 50466; Kageryd 1992 (2-26-1, 2-26-2, 2-27-1, 2-28-1, 2-28-2)
Beskrivning
Vid Kolstad mellan väg 51 och Glan finns en igenvuxen hage (A) på kuperad mark. I nuvarande skick domineras
beståndet av ek och asp, men asparna är medelåldriga medan ekarna är gamla och grova. De grövsta ekarnas
omkrets i brösthöjd är över 4 meter. För övrigt består trädskiktet av en blandning av lind, lönn, hägg, björk, sälg,
rönn, gran och tall. Även av tall finns grova träd. I buskskiktet finns mest hassel och nypon men också vildapel,
getapel, brakved, skogstry och måbär. I området finns mindre bergknallar och blockiga hällsluttningar. Områdets
nordvästra del domineras av aspar varav många är grova.
Strax norr om väg 51 finns ett mindre ekdominerat parti med en grov ek. Det finns inslag av lind, asp, tall och
björk. Av buskar växer här nypon, hagtorn och apel. Åkermark ligger mellan detta parti och en brant sydsluttning
(B) vid Mickelstorp i norr. I branten finns äldre ek- och aspdominerad lövskog med en del barrträd. Skogen har
inslag av lönn, lind och grov asp samt senvuxna ekar högt upp i branten.
Längre åt nordväst finns en delvis parkartad ekbacke (C) med många riktigt gamla och grova träd. Här finns
också ett gravfält. En grov, vidkronig ek står öster om detta bestånd på andra sidan vägen.
Flora och fauna
I den igenvuxna hagmarken (A) är fältskiktet av frisk örttyp med blåsippa och ormbär. Öppnare partier har kvar en
del ängsväxter som backnejlika, brudbröd, nattviol, ängsvädd och prästkrage. Norr om vägen tillkommer svinrot,
jungfrulin, stor blåklocka och gulmåra. På de grova ekarna växer de rödlistade arterna brun nållav Chaenotheca
phaeocephala och skärelav Schismatomma pericleum. Den aspdominerade delen har en tämligen artrik
landmolluskfauna med 23 påträffade arter, däribland busksnäcka Bradybaena fruticum som är ovanlig i Finspångs
kommun.
I branten (B) växer bland annat fällmossa Antitrichia curtipendula.
Även i ekbacken (C) finns brun nållav och skärelav, men här tillkommer dessutom de rödlistade arterna
violettbrun skivlav Buellia violaceofusca, gul dropplav Cliostomum corrugatum och hjälmbrosklav Ramalina
baltica. Enligt uppgift finns här också den rödlistade grå skärelaven Schismatomma decolorans.
Skydd
Ekbestånden skyddas genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Strandskyddet vid Glan omfattar 100 m
på ömse sidor om strandlinjen. Gravfältet i område C är skyddat enligt kulturminneslagen.
Bevarande av naturvärdet
Områdets sydöstra del bör i framtiden ha ett glest trädskikt med ett stort inslag av grova ekar och andra äldre lövträd
samt tallar. Den nordvästra delen bevaras som aspskog med gamla träd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova lövträd och borttagande av död lövträdsved undviks. Barrplantering på åkermark undviks,
liksom exploateringsföretag av olika slag.
Skötselåtgärder som behöver göras
Grova ekar i områdena A och C samt de båda ekarna öster om vägen behöver frihuggas. För att öka inslaget av
spärrgrenig ek kan även något yngre ekar i område A frihuggas. Granar behöver huggas bort eller ringbarkas i
område A och B.
Naturvärdesbedömning
I området finns gott om gamla, grova ekar. Området är till större delen klassat som nyckelbiotop och hyser flera
rödlistade lavar knutna till grov ek.
334
9611-13 Fynd vid Kolstad säteri
Karta 096 11
Tidigare dokumentation
FL 35B; FOF EAK622; Andersson & Antonsson 1997
Beskrivning
Äldre lokal för vit kattost. Återfunnen med 7 exemplar 1995 och 1996.
335
9611-14 Sydöstra Kolstad
Klass 2
Tillbaka
Ek. karta 096 11
Tidigare dokumentation
SVS 1128–1130
Beskrivning
Öster om Kolstad rinner en bäck som mynnar i Glan. Längs bäcken växer klibbal, och i områdets norra del har
sluttningarna bitvis äldre lövskog med inslag av gamla aspar, lindar och sälgar. I buskskiktet finns gammal hassel.
På sluttningen ner mot en mindre väg står fem grova ekar omgivna av en sluten äldre lövskog. Bäcken rinner delvis
genom åkermark, men längs bäckens nedre lopp växer klibbal samt i sluttningarna ek, asp och björk. Här finns gott
om gammal hassel.
Flora och fauna
Kärlväxtfloran är rik och innehåller arter som trolldruva, bäckbräsma, springkorn, tibast, tvåblad, strutbräken och
underviol. Av mossor finns fällmossa Antitrichia curtipendula, liten baronmossa Anomodon longifolius,
stubbspretmossa Herzogiella seligeri och platt fjädermossa Neckera complanata. På de grova ekarna växer de
rödlistade lavarna brun nållav Chaenotheca phaeocephala och skärelav Schismatomma pericleum.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör lämnas orört sånär som på att de grova ekarna behöver frihuggas.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova träd och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Frihuggning av grova ekar behöver göras.
Naturvärdesbedömning
Området omfattar en bäckravin och äldre lövskog med rik flora. På grova ekar växer två rödlistade arter. Området är
till större delen klassat som nyckelbiotop.
336
9611-15 Dammhult
Klass 3
Ek. karta 096 11
Tidigare dokumentation
SVS 1121
Beskrivning
Sydväst om Dammhult i Sjögesätter finns en nordostvänd, delvis storblockig brant som på grund av tidigare
avverkning domineras av ganska ung asp. Det finns dock inslag av äldre asp, sälg och hassel.
Flora och fauna
Kärlväxtfloran är rik och innehåller arter som trolldruva, underviol och rikligt med springkorn. Av mossor finns
fällmossa Antitrichia curtipendula, rutlungmossa Conocephalum conicum och grov fjädermossa Neckera crispa.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör på sikt bli en lövlund med gott om gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av lövträd och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Eventuellt inträngande barrträd ska huggas bort.
Naturvärdesbedömning
I rasbranten växer en tämligen ung lövskog med rik flora. Området är klassat som nyckelbiotop.
337
9611-16 Stora mossen, VistingeKlass 2
Ek. karta 096 11
Tidigare dokumentation
N30 (III); VMI 9G1B02 (I)
Beskrivning
Södra delen av myren består av en svagt välvd skvattramtallmosse och i sydost finns också den lilla Vistingegölen
med sina breda gungflyn. Strax öster om denna, innan fastmarken tar vid, finns en zon av sumpskog med björk,
gran, klibbal och tall. Längs hela norra kanten finns mycket breda laggkärr med såväl fastmattor som fläckar av
lösbottnar. Mellan dessa två myrtyper finns en zon av starkt tuvig öblandmyr som är glest tallbevuxen eller öppen.
Myren omges av barrskog och i norr dessvärre stora hyggen. Längs östra kanter tangerar en skogsväg. Myren är i
övrigt i stort sett orörd och här finns mycket död ved. Någon mindre fastmarksö förekommer och från södra kanten
sträcker sig en större fastmarksholme norrut ut i myren.
Flora och fauna
Kring Vistingegölen och på de stora laggkärren i norr växer rikligt med dystarr, vitag och trådstarr. Dessutom växer
här kråkklöver, missne, kallgräs, dybläddra, hundstarr, ängsull, kärrviol och tuvull. I gölen växer gul näckros.
Öblandmyren domineras av ljung, tranbär och tuvull men innehåller också rosling och rundsileshår. På döda
tallar kan man hitta de vanliga flarnlav Hypocenomyce scalaris och svart spiklav Calicium glaucellum. Enligt andra
källor ska enkelbeckasin häcka på myren. Orre sågs i området och det är inte omöjligt att den spelar här.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en orörd myr med tillhörande orörda skogar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp och all form av exploatering ska undvikas. Särskilt bör nämnas hydrologiska ingrepp,
gödsling, kalkning, körning med motorfordon samt täkt av virke, ved och torv. Fastmarksholmar och det större
fastmarksområdet som sticker ut i myren ska lämnas helt opåverkade. Det samma gäller en kantzon på minst 30
meter, med tillhörande skog, runt hela myren.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Stora mossen är en nästan helt opåverkad myr med flera naturtyper och ornitologiska värden. Den stora mängden
död ved höjer värdena betydligt.
338
9611-17 Lämmenäs
Klass 3
Ek. karta 096 11
Tidigare dokumentation
ÄH 139 (III); BFi 010 (I)
Beskrivning
Vid Lämmenäs ligger en hagmark i en svag nordsluttning ner mot en åker. I hagen står enstaka granar, tallar och
björkar, och i buskskiktet finns en och brakved. Hagen betas svagt till måttligt av nötkreatur. I hagens östra del
rinner en fin bäck från granskogen ut mot den öppna marken, delvis kantad av klibbal. I bäcken finns både sträckor
med strömmande vatten och stilla kärrpartier.
Flora och fauna
Vegetationen kan karakteriseras som rödvenäng och rödvenhed och är bitvis svagt gödselpåverkad. Man kan ändå
finna hävdgynnade arter som gullviva, nattviol, ängsskallra, jungfrulin, kattfot och jungfru Marie nycklar. I några
fuktiga partier finns framför allt tuvtåteläng, men även högörtäng med smörbollar.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Hagen bör i framtiden vara väl betad och ha ett glest trädskikt. Man bör eftersträva ett mer varierat buskskikt, gärna
med inslag av blommande buskar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder får inte ske. Inte heller exploateringsföretag av olika slag.
Avverkning av grova träd och borttagande av död ved undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagmarken behöver betas något hårdare.
Naturvärdesbedömning
Hagmark är svagt till måttligt hävdad men har en förhållandevis rik flora av hävdgynnade växter.
339
9611-18 Bondesätter
Klass 3
Ek. karta 096 11
Tidigare dokumentation
ÄH 142 (III); AssiDomän Skog 5435 Avd. 30, 32, 41, 50, Skog 5436 Avd. 211; VMI 9G1B03 (III)
Beskrivning
I Bondesätter, intill torpet Hagalund, finns en betesmark bevuxen med ek, björk, lind, gran och enbuskar. Vid ängsoch hagmarksinventeringen som genomfördes i slutet av 1980-talet noterades att det fanns gott om unga björkar och
att örnbräken bredde ut sig på grund av skuggning och svagt bete. Sedan dess har en större kraftledningsgata dragits
genom betesmarken, och efter detta tycks mängden björksly ha ökat ytterligare. Marken betas nu svagt av hästar.
Områdets övriga delar utgörs huvudsakligen av skog som växer på gammal betesmark. Här finns tall, gran, björk
och flera grova ekar. Intill den nuvarande betesmarken växer också grova lindar och gammal hassel.
I områdets östra del finns en myr som till största delen består av en barrskogsbevuxen, svagt välvd mosse med
omgivande laggkärr. Även laggkärret är delvis skogbevuxet men här är det fråga om lövskog. I objektet ingår även
ett topogent kärr som delvis har ett lövdominerat trädskikt. Tillstånd för torvtäkt har givits och myren påverkas
lokalt av dikning, torvtäkt och anslutande vägar.
Flora och fauna
I ängs- och hagmarksinventeringen noterades att fältskiktet var en ljunginblandad rödvenhed med ängsvädd, stagg,
knägräs och liten blåklocka. Dessutom förekom ängsskallra, grå ögontröst, prästkrage och nattviol. I hagens öppna
del fanns en fuktäng av tuvtåtel-/gräs-lågstarrtyp. Rester av denna flora finns fortfarande (1998) i öppna fläckar.
Våtmarkerna i öster är främst av fastmattetyp. Här och var förekommer gräs- och starrdominerad vegetation.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Betesmarken bör restaureras för att återskapa gräsmarksvärdena. Trädskiktet i de delar som inte berörs av
kraftledningsgatan bör i framtiden ha ett rikt inslag av äldre lövträd och död ved. I kraftledningsgatan bör man
eftersträva ett varierat buskskikt med inslag av blommande buskar. I skogspartierna bör lövträden gynnas. Skogen
bör i framtiden har ett stort inslag av fritt stående grova ekar. Myren i öster bör undantas från ytterligare ingrepp.
Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder i betesmarken undviks. Avverkning av äldre lövträd och borttagande
av död ved får inte ske. Ytterligare exploateringsföretag av olika slag undviks. Ytterligare ingrepp som påverkar
våtmarkens hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma gäller gallringar,
avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Granar och unga björkar i betesmarken ska huggas bort. Sedan behöver området betas hårdare. Alla grova ekar i
skogspartierna behöver frihuggas. Dessutom kan en del barrträd huggas bort för att gynna lövträden.
Naturvärdesbedömning
I området ingår en svagt hävdad och igenväxande betesmark som efter restaurering skulle bli ett mer värdefullt
inslag i landskapet. Skogspartierna innehåller grova ekar och lindar och är delvis klassade som nyckelbiotop i
AssiDomäns inventering. Myren är i viss mån lokalt påverkad av dikning och torvtäkt m.m.
340
9611-19 Sågslätten
Klass 3
Ek. karta 096 11
Tidigare dokumentation
MoDo 650150 NO 6568
Beskrivning
Objektet utgörs av en blandskogsravin längs en genom grävning fördjupad bäck. En sprickdalsbildning och den
nedskurna bäcken skapar en markerad ravin som på västsidan har höga lodytor. Trädskiktet domineras av barrträd
men här finns också en hel del grov asp samt en del ek. Lågor förekommer tämligen rikligt.
I objektet ingår en skyddszon ned mot Skrän, en zon som är viktig för att bevara lokalklimatet i ravinen.
Flora och fauna
Tibast är noterad i objektet.
Skydd
Området saknar skydd.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
341
9611-20 Fynd vid Lämmenäs
Ek. karta 096 11
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
Vid Lämmenäs finns en lokal för purpurknipprot. Sommaren 1998 blommade minst 5 exemplar på platsen.
342
9612-01 Sjögesätter
Klass 2
Ek. karta 096 12
Tidigare dokumentation
Nilsson & Larsson 1994, nr 19; BG 5790 (II)
Beskrivning
Vid Sjögesätter strax söder om den lilla sjön Risten finns ett större grustag som i sin västra del fortfarande är i bruk.
I väster finns en större vattensamling Som är omgiven av sandstränder och därför utnyttjas som badplats. Dammens
västra strand har höga brinkar medan övriga delar består av betydligt flackare delar. På några håll mynnar
grundvatten i sluttningarna. Längs östra kanten av dammen har man planterat tall.
Östra delen av grustaget är sedan en längre tid övergiven och växer igen med främst tall men också sälg och
björk. I grustagets kanter finns fält med runda stenar. Botten av gropen är fuktig och här finns också en liten
vegetationsrik damm (ca 30x30 m). Helt nyligen har man schaktat vid dammen.
Flora och fauna
De öppna delar där igenväxningen inte hunnit för långt finns ibland mattor av mossor såsom lerbålmossa Blasia
pusilla och skär bryum Bryum pallens, oftast där sanden är något fuktig. Sandfält som stått orörda en längre tid
växer igen med täta bestånd av lupiner. På sandmarkerna växer också en rad olika ruderatväxter, till exempel
getväppling och hästhov. I dammarna växer krusnate, gäddnate och andmat och längs stränderna av dammarna
hittar man bladvass, sjöfräken, kaveldun, dunörter, skogssäv, veketåg och gråvide. Den tätaste vegetationen hittar
man vid den lilla dammen, den större har bara vegetation längs delar av stranden.
Även insektslivet är rikt i det varma grustaget. I strandens vegetation hittar man sävsländor och näbbmöss. På de
öppna sandfälten jagar vägsteklar (Anoplius viaticus) de spindlar som kilar omkring på sanden. Blodbin Sphecodes
letar efter andra bins bon att snylta på. Vid en inventering 2002 hittades den rödlistade arten ”randigt byxbi”
(Dasypoda hirtipes).
I den lilla dammen i öster lever padda, åkergroda samt större och mindre vattensalamander. Den större
salamandern är rödlistad. Grustaget är känt sedan tidigare (1994) som ett tillhåll för backsvala och vid besöket fanns
två bon. Stenskvätta häckar också i grustaget och tidigare har man noterat mindre strandpipare. Trädlärka har hörts
sjunga över området.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
I området ska eftersträvas att upprätthålla öppna sandmiljöer, blöt sand samt öppna vattensamlingar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Området får inte exploateras, undantaget mindre grustäkt. Grustaget ska inte överföras till skog och
vattensamlingarna får inte fyllas igen eller sänkas. Ingen tippning får ske. Inplantering av fisk och kräfta ska
undvikas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Det är viktigt att åtminstone delar av området bibehålls som öppna miljöer. De planterade tallarna ska avlägsnas och
bestånden av lupiner och annan tät vegetation ska bekämpas, genom bränning eller mekaniska insatser. Fisk och
eventuell kräfta i dammarna ska avlägsnas.
Naturvärdesbedömning
Detta stora grustag med sina olika miljöer är viktigt för en rad kortlivade växter samt insekter som kräver öppna
sandmiljöer. Även fåglar och amfibier utnyttjar området och här lever också flera rödlistade arter.
343
9612-02 Käxten
Klass 3
Ek. karta 096 11, 096 12, 096 21
Tidigare dokumentation
Holmbring & Tyrberg 1977 (I), Gezelius, L och Nilsson, D. 2002
Beskrivning
Sjön Käxten i sydöstra delen av kommunen omges av barrskogar och i mindre mängd kulturbygd.
Flora och fauna
Enligt äldre litteratur ska en hägerkoloni finnas vid sjön. År 2001 häckade fiskgjuse vid sjön.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
En god vattenkvalitet ska upprätthållas och en naturlig fauna och flora ska bevaras.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Förorening och reglering av sjön och anslutande vattendrag måste undvikas. Främmande arter får inte planteras in.
Sjöns stränder ska bevaras orörda, det vill säga, diken, avverkningar, bebyggelse, avlägsnande av död ved och andra
ingrepp får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Vattenkvaliteten ska regelbundet övervakas. Vid tecken på förorening och försurning ska åtgärder omedelbart
vidtas. Nödvändiga åtgärder för att bevara en naturlig fiskfauna ska vidtas om dessa arters överlevnad visar sig
hotad.
Naturvärdesbedömning
Stora sjöar är viktiga för fisk, fågel och olika vattenorganismer.
344
9620-01 NO Lilla Tärnen
Klass 3
Ek. karta 096 20
Tidigare dokumentation
SVS 2002
Beskrivning
Nordost om Lilla Tärnen finns en gammal, talldominerad barrblandskog med 200-åriga tallar med pansarbark. I
tallar och torrakor finns bohål. Gamla, grova granar finns i fuktigare partier.
Flora och fauna
I området växer gammelgranslav Lecanactis abietina, kattfotslav Arthonia leucopellaea och grynig blåslav
Hypogymnia farinacea.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som barrskog med gott om gamla träd. Inslaget av död ved bör på sikt öka.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag
undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop.
345
9620-02 Lotorp
Klass 2
Ek. karta 096 20
Tidigare dokumentation
N18 (III); NVI 65 (III); Nilsson & Larsson 1994; BG B850, 5600 (II), 5610 (II), 5620 (II); Holmbring & Tyrberg
1977 (I); MoDo 651150 SV 0411, 3310; SVS 2001, 2003; FL 94Z; FOF EAK777, EAK 554, EAF172, EAH126;
FV 114B, 6A; Antonsson 1997a
Beskrivning
Objektet omfattar Lotorpsåns dalgång från sjön Ormlången till utloppet i sjön Gron. I den nordligaste delen, på
Yxvikens västra sida, finns ett par mindre kalkbrott i branten längs vägen. Längs ån fram till Käringfisket är
åbrinken och intilliggande område på den västra sidan relativt brant medan den östra brinken är mer flack. Barrskog
dominerar här och i branta lägen kan man ställvis hitta grova, gamla tallar, grövre aspar samt en del lågor och
torrträd. I Käringfisket finns en mindre badplats och öster därom finns en klibbalstrandskog med ett moget
trädskikt.
Längs vägen genom Lotorp löper en allé som till största delen består av lönn och alm. Träden är relativt gamla
eller till och med mycket gamla och har i vissa fall nått ansenliga dimensioner. Enstaka träd är döende och erbjuder
därför lämpliga miljöer för en del insekter och svampar.
Söder om Lotorp utbreder sig på båda sidor om ån mjukt kuperade odlingslandskap. Denna del är åtminstone
delvis av stor betydelse för friluftslivet.
Söder om Ålängsgården har har en liten bäck skurit ut en 15 meter djup ravin i grovmo.
Längre söderut blir åbrinkarna återigen branta och till övervägande del barrskogsbeklädda. Vid Grindtorpet finns
dock en igenväxande ekhage där grova ekar och hasslar delar utrymme med gran och tall. Här finns en hel del död
hasselved.
Nedströms dammen vid Butbro bildar ån en ca 100 meter lång skval med flera förgreningar. Strax före åns utlopp
planar landskapet ut. I detta flacka parti finns en tät och snårig lövsumpskog främst bestående av klibbal och björk.
Träden är till största delen unga. Buskskiktet domineras av hägg och är ofta tätt. Vid åns utlopp i Gron har genom
sedimentavsättning ett delta byggts upp.
Flora och fauna
Området är stort och diverst och bjuder på en lång rad rödlistade eller krävande arter. Vid kalkbrotten intill Yxviken
växer bland annat den ovanliga orkidén purpurknipprot, blåsippa och kalkskruvmossa Tortella tortuosa. Allén
genom Lotorp växer intill en relativt kraftigt trafikerad väg vilket innebär en viss belastning av luftföroreningar.
Detta påverkar lavfloran på alléträden negativt. Här finns dock arter som dagglav Physconia distorta och
kyrkogårdslav Pleurosticta acetabulum. I denna del, intill Lotorps handelsträdgård, finns en äldre lokal för de
rödlistade arterna stortimjan och ädelmynta. Båda dessa har återfunnits under 1996.
Den igenväxande ekhagen vid Grindtorpet, strax norr om Grostorp, erbjuder liksom odlingslandskapet längre
norrut dödvedsmiljöer av olika slag och är därför sannolikt en intressant insektsmiljö. I denna del har även sotlav
Cyphelium inquinans och den rödlistade bruna nållaven Chaenotheca phaeocephala noterats.
Från åmiljöerna söder om Lotorp finns dessutom uppgifter om förekomst av den rödlistade kungsfiskaren som i
de sandiga åbrinkarna kan hitta lämpliga boplatser. Här har också, i en mindre sandbrant, häckat backsvala. Vid en
inventering 1994 kunde man tyvärr konstatera att denna rödlistade art försvunnit från området. Möjligheterna att
åter öppna upp blottade sandbranter bedömdes dock som goda. I Lotorpsåns nedre delar ses också övervintrande
strömstarar årligen.
Kunskapsbehov
Det biologiska innehållet i Lotorpsån bör inventeras.
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd. För de åkerholmar som finns i området gäller biotopskyddslagen och
dessutom omfattas ädellövdominerade områden av ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen.
Bevarande av naturvärdet
Området bör även i framtiden vara mycket diverst och rymma såväl öppna odlingsmarker, igenväxningsmarker,
brynmiljöer, grova solitärträd, löv-, barr- och sumpskogar med åldrigt trädskikt och död ved, exponerade
sandbrinkar och opåverkade limniska miljöer.
Åtgärder som skadar naturvärdet
346
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering av odlingsmarker och dikning av
våta marker Längst i norr undviks avverkning på lokalen för purpurknipprot. Detta gäller även för åbrinkens skogar,
allén genom Lotorp samt sumpskogen längst i söder. I övrigt bör inga ytor inom objektet kalavverkas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Gamla träd intill Lotorpsån lämnas liksom död ved. Allén som löper genom Lotorp tillåts bli gammal. Döda träd
lämnas så långt möjligt med hänsyn till trafiksäkerhet etc. I lövsumpskogen i sydligaste delen samt i den
igenväxande ekhagen vid Grindtorpet röjs gran om behov uppstår. I ekhagen friställs dessutom de grova ekarna
genom att sly röjs till två meter utanför kronornas yttre gräns.
Naturvärdesbedömning
Området vid Lotorp är stort, diverst, och mycket värdefullt för såväl flora och fauna som för rekreationsändamål.
Här skall särskilt framhållas områdets mosaikartade struktur. Flera ytor har redovisats som nyckelbiotoper och
dessutom förekommer en rad rödlistade eller krävande arter i området. Sammantaget gör detta att området vid
Lotorp bedöms vara mycket värdefullt ur naturvårdssynpunkt.
347
9620-03 Lotorps gård−Ålängsgården Klass 1
Ek. karta 096 20
Tidigare dokumentation
N18 (III); ÄH 126 (III), 127 (II); NVI 65 (III); BG B850, 5600 (II), 5610 (II), 5620 (II); FL 94Z; FOF EAK777,
EAK 554, EAF172, EAH126; FV 114B, 6A; Antonsson 1997a
Beskrivning
Strax söder om Lotorp på Lotorpsåns västra sida utbreder sig ett mjukt kuperat och för ögat tilltalande
odlingslandskap. Området är varierat och rymmer såväl kulturbeten som naturliga gräsmarker och mer eller mindre
slutna, trädbevuxna ytor. I ängs- och hagmarksinventeringen redovisades endast icke kvävepåverkade gräsmarker
men även övriga partier som medtagits bidrar till ekosystemets funktion.
I östra delen finns öppna, mycket örtrika betesmarker som nere mot ån gränsar till lövskogspartier som innehåller
grova träd och grövre död ved, främst asp och björk. Också centralt i området finns partier med grova träd men här
är det främst fråga om hagmark med glest stående ekar och björkar. Här finns också en del snår med blommande
buskar såsom nypon.
I de naturliga gräsmarkerna i områdets västra delar är uppslaget av lövsly ställvis stort. Här och var i denna del
kan man hitta större eller mindre mineraljordsblottor som är av stor betydelse för insektslivet.
Hela området betas av nötdjur men betestrycket varierar. På kulturbeten samt i de östra delarna är grässvålen ofta
kortsnaggad medan de västra partierna betas i betydligt lägre grad.
På östra sidan av Lotorpsån, intill Lotorps gård, finns en stor och mjukt kuperad naturlig gräsmark. Ytan är så
gott som helt öppen med undantag för några enbuskar och tallar. Ställvis märks ett visst uppslag av lövsly.
Nötkreatur betar i hagen och betestrycket är måttligt.
Flora och fauna
Odlingslandskapet väster om Lotorpsån är i sin östra del i torra partier bevuxet med rödven eller fårsvingel, ofta
tillsammans med ljung. Hävdgynnade arter som påträffas här är jungfrulin, ängshavre, prästkrage, gökärt, knägräs,
stagg och tjärblomster. I denna del har även den rödlistade nässelsnärjan noterats. I de västra partierna där
betestrycket är något lägre är det framför allt den stora förekomsten av blommande ängsvädd som är påtaglig.
I ekhagen i områdets centrala del finns en del dödvedsmiljöer och här noterades den rödlistade bålgetingen Vespa
crabro. På savande träd sitter gärna amiraler Vanessa atalanta, sorgmantlar Nymphalis antiopa och andra
savsugande dagfjärilar. Populära fjärilsmiljöer är också de rikt blommande bestånden med ängsvädd i områdets mer
svaghävdade västra delar.
Även i övrigt är området sannolikt en mycket god insektsmiljö eftersom här finns såväl välhävdade naturliga
gräsmarker som dödvedsmiljöer, bryn och blomsterrika svaghävdade partier i nära anslutning till varandra.
Området vid Lotorps gård är tämligen enhetligt och består över stora ytor av en ljungrik rödvenhed. På sina
ställen finns mycket örnbräken. Kattfot, jungfrulin och ögontröst är vanliga i området liksom den rödlistade
fältgentianan som här har sin största förekomst i kommunen. I området har även den rödlistade skogsklockan
noterats.
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd. För de åkerholmar som finns i området gäller biotopskyddslagen och
dessutom omfattas ädellövdominerade områden av ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen.
Bevarande av naturvärdet
Området bör även i framtiden vara mycket diverst och rymma såväl hävdade naturliga gräsmarker,
igenväxningsmarker, brynmiljöer, grova solitärträd, hagmarksmiljöer med ett åldrigt trädskikt och död ved och
exponerade sandbrinkar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering av odlingsmarker samt kalkning,
gödsling eller andra markförbättrande åtgärder i naturbetesmarker. I hagmarksmiljöer undviks avverkning.
Skötselåtgärder som behöver göras
Naturbetesmarker och övriga öppna odlingsmarker betas även fortsättningsvis av nötdjur. Trädskiktet tillåts att bli
gammalt. Död ved lämnas såväl i hagmarken som i angränsande skog ned mot Lotorpsån. Uppkomst av blommande
och bärande buskar som nypon och hagtorn gynnas främst i brynzoner mot lövdungar, åkerholmar eller omgivande
skogsmark. En grundläggande insektsinventering bör genomföras i området och därefter justeras möjligen
skötselrekommendationerna. Vid Lotorps gård röjs lövsly och örnbräken undan vid behov.
348
Naturvärdesbedömning
Odlingslandskapet söder om Lotorp är diverst, och mycket värdefullt för såväl flora och fauna. Förekomst av
naturliga gräsmarker, högörtängar, brynmiljöer, exponerad mineraljord och grova träd intill varandra inom en
begränsad yta skall särskilt lyftas fram som värdefullt. Dessutom förekommer en rad rödlistade eller krävande arter i
området. Sammantaget gör detta att odlingslandskapet vid Lotorp bedöms hålla högsta naturvärdesklass.
349
9620-04 Storön i Näfssjön
Klass 2
Ek. karta 096 20
Tidigare dokumentation
N32 (III); NVI 66 (III); Nilsson & Gezelius 1994; MoDo 651149 SV 2441, 2638, 3033; FOF EAH127
Beskrivning
Storön är belägen i Näfssjön, nordost om Finspång. Längs hela öns västsida sträcker sig ett smalt stråk av
urkalksten. Ön är så gott som helt och hållet skogbevuxen och trädskiktet domineras över stora ytor av gran och tall.
Inslaget av lövträd som asp, björk och ek är dock relativt stort, framför allt på öns sydvästsida. I fuktsvackor såväl
på öns nordvästra som sydvästra del finns små partier med klibbalskog. Skogen är tämligen likåldrig och består
främst av medelålders träd. Här och var finns dock en del grova granar, tallar eller ekar. Död ved förekommer i viss
utsträckning.
Centralt på ön finns ett mindre avsnitt igenväxande hagmark där medelgrov ek bildar ett glest trädskikt.
Flora och fauna
Den kalkrika berggrunden har gett upphov till en rik kärlväxtflora med flera krävande arter. På ön växer till exempel
blåsippa, vårärt, underviol, vispstarr, gullviva, vildlin, nattviol och den ovanliga orkidén purpurknipprot. Nämnas
bör också förekomst av ekticka Phellinus robustus som noterades på mellersta delen av ön.
Näfssjön hyste dessutom 1994 Finspångs kommuns största skrattmåskoloni med 140 häckande par.
Skydd
Strandskydd gäller inom delar av området
Bevarande av naturvärdet
Området med urkalksten bör på sikt ha ett åldrigt trädskikt och en fältskiktsvegetation som inte utsätts för andra
störningar än den som intern beståndsdynamik skapar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks. I området med urkalksten får ingen täktverksamhet eller
dylikt bedrivas. Kalavverkning undviks också här och om andra skogsbruksåtgärder genomförs måste detta ske på
ett sådant sätt att markvegetationen inte skadas. I övriga delar kan ett skogsbruk med ”normalt” tagna hänsyn
bedrivas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området lämnas utan skötselåtgärder.
Naturvärdesbedömning
Områden med förekomst av kalksten och en kalkpåverkad flora är små och fåtaliga i norra Östergötland. Storön
bedöms i det perspektivet hysa höga naturvärden. Förekomst av den ovanliga purpurknipproten förstärker
bedömningen. Dessutom är delar av området redovisade som nyckelbiotoper.
350
9620-05 Näfstorp
Klass 2
Ek. karta 096 20
Tidigare dokumentation
SVS 2004
Beskrivning
Norr om Näfssjön, vid Näfstorp, finns en gammal ekskog med gott om grova och senvuxna ekar, varav en är ihålig.
Flora och fauna
På ek växer den rödlistade arten parknål Chaenotheca hispidula. Dessutom finns grå vårtlav Acrocordia gemmata
och fällmossa Antitrichia curtipendula samt vippärt i området.
Skydd
Området är skyddat genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen.
Bevarande av naturvärdet
De grova ekarna bör hållas fria från konkurrerande träd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova lövträd och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Barrträd i området huggs bort. Runt några vidkroniga ekar kan även yngre lövträd behöva huggas bort.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop och innehåller minst en rödlistad art.
351
9620-06 Långkärren
Klass 2
Ek. karta 096 20
Tidigare dokumentation
VMI 9G2A01 (II)
Beskrivning
Långkärren består som namnet antyder av topogena kärr som bildar en långsträckt och flikig våtmark. Myren
genomkorsas här och var av dråg och är till största delen öppen även om mindre blandskogsbevuxna avsnitt finns.
Anslutande hyggen och vägar ger en svag lokal påverkan men i övrigt är kärren opåverkade.
Flora och fauna
Kärren är såväl av fastmatte- som mjukmattetyp. Olika gräs- och starrarter förekommer tämligen allmänt.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
352
9620-07 Mosse SO Bottorp
Klass 3
Ek. karta 096 20
Tidigare dokumentation
VMI 9G2A02 (III)
Beskrivning
Objektet består av en svagt välvd, till stor del barrskogsbevuxen, mosse med omgivande laggkärr. Även laggkärret
är till en liten del beskogat men här är det fråga om lövträd. Dikning och anslutande hyggen ger en svag lokal
påverkan.
Flora och fauna
Våtmarken är av fastmattetyp. Olika ris är vanliga på mosseplanet medan man i de öppna delarna av laggkärret
främst hittar olika gräs- eller starrarter.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
353
9621-01 Blandsumpskog V Sarvsjön Klass 3
Ek. karta 096 21
Tidigare dokumentation
MoDo 651150 SO 0851
Beskrivning
Objektet består av en blandsumpskog där gran, tall och, främst i söder, klibbal bildar trädskikt. Klibbalen har
ställvis utvecklat tydliga socklar. Död ved förekommer tämligen rikligt.
Flora och fauna
På gran förekommer såväl gammelgranslav Lecanactis abietina som kattfotslav Arthonia leucopellaea.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Vid eventuella åtgärder i angränsande bestånd lämnas en skyddszon om ca 30 meter längs objektets sydsida.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
354
9621-02 Sumpskogar intill Sarvsjön Klass 3
Ek. karta 096 21
Tidigare dokumentation
MoDo 651150 SO 0856
Beskrivning
Kring Sarvsjön utbreder sig blandsumpskogar dominerade av tall. Lövinslaget är stort och här och var finns torrträd
och lågor. Mot nordväst löper ett dråg och intill detta växer mycket gran. Längst i nordväst finns återigen en
sumpskog med blandat trädskikt.
Flora och fauna
Gammelgranslav Lecanactis abietina och kattfotslav Arthonia leucopellaea förekommer rikligt, särskilt i nordväst. I
objektet förekommer dessutom blåmossa Leucobryum glaucum och skriftlav Graphis scripta.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Vid eventuella åtgärder i angränsande bestånd lämnas en skyddszon om ca 30 meter längs objektets södra och västra
sida för att bibehålla lokalklimatet i sumpskogen.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
355
9621-03 Lämmetorp
Klass 2
Ek. karta 096 21
Tidigare dokumentation
BFi 009 (I); Göthberg 1995; SVS 2101
Beskrivning
Mellan Käxten och Lämmetorp rinner en å som i väster har meandrande och forsande avsnitt. Klibbal dominerar i
trädskiktet men vid forspartiet växer enbart lönn. Ån ansluter till åker och betesmark. I den östra delen omges ån av
öppna kärr och alskog med inslag av björk och sälg. Gråvide och pors finns i buskskiktet. Vattensystemet kalkas
längre uppströms.
I en nordvänd brant söder om ån finns en grandominerad skog med lite död ved och ett stort inslag av gammal
asp.
Flora och fauna
Strömstare förekommer i ån. I högörtängarna och kärren intill ån växer rikligt med älggräs, kärrtistel, strandlysing,
vass, kråkklöver, svalting och vattenklöver. I vattnet växer näckmossa Fontinalis antipyretica. Ån är tillhåll för
abborre, gädda, mört och lake.
I branten i söder finns bland annat sparsamt med rävticka Inonotus rheades, stubbspretmossa Herzogiella seligeri
och den rödlistade gröna sköldmossan Buxbaumia viridis.
Skydd
Strandskyddet vid Käxten omfattar 100 m på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Ån bevaras som ett naturligt vattendrag. Strandskogen längs ån bör på sikt domineras av äldre lövträd och ha gott
om död ved. Brantskogen i söder bevaras som barrskog med stort inslag av asp och på sikt gott om död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
All form av exploatering skall undvikas. Särskilt bör nämnas hydrologiska ingrepp, gödsling eller annan
vattenförorening och schaktning kring åfåran. Tippning får inte ske. Det är också viktigt att översvämningar inte
begränsas. Lövträd längs ån får inte avverkas. Sumpskogspartier i öster och branten i söder undantas från
avverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
I området finns en fin å med sumpskogspartier, meandrar och forsar. I ån förekommer den rödlistade strömstaren.
Dessutom finns en brantskog med förekomst av den rödlistade gröna sköldmossan som är upptagen i EU:s art- och
habitatdirektiv.
356
9621-04 Stenkullen
Klass 3
Ek. karta 096 21
Tidigare dokumentation
N31 (III); Nilsson & Larsson 1994, nr 12; BG 5770 (I)
Beskrivning
Nordväst om sjön Käxten ligger en rullstensås som omges av odlingslandskap. Åsens nordvästra del är tydligt
getryggsformad medan den sydöstra delen delvis ligger under sjöns yta och bildar små öar i vattnet, omgivna av
blöta sumpkärr.
På åsen växer en blandskog av björk, asp, sälg, rönn, lönn, gran och tall. På de små öarna växer nästan enbart
barrträd. Vid åsens fot finns ett par småvatten. Längs åkerkanten i väster finns små rösen. Det är tydligt att åsen
tidigare varit äng eller betesmark men sedan lång tid är trädskiktet tämligen slutet. Gallringar och röjningar har
genomförts i skogen. Hus, tomtmark och luftledningar förekommer. I nordväst finns ett grustag.
Flora och fauna
Åsens vegetation består av en tämligen torr eller ibland frisk örttyp. Vanliga är vårfryle, kruståtel, gökärt och
stenbär, i mindre omfattning förekommer ängsvädd, blåsippa, liljekonvalj, smultron, vitsippa och vispstarr. I
småvattnen leker grodor. Vid sjön finns högvuxna sumpkärr med vass, starr och örter. I ett gammalt grustag i
nordväst ska en koloni backsvalor ha häckat under 1994 men ingen häckning noterades 1998. Mindre strandpipare
har häckat t o m 1995.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Småvatten och rösen i odlingslandskapet
omfattas av biotopskyddet. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Grustaget bevaras som en öppen sandmiljö, i övrigt ska grusåsen bevaras intakt. I området ska finnas gamla träd,
småvatten och en orörd strandregion.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla ingrepp och exploatering ska undvikas. Detta gäller särskilt täktverksamhet. Avverkning, gödsling, kalkning,
schaktning, bebyggelse och avlägsnande av död ved ska undvikas. Småvatten får inte dikas, fyllas igen eller
förorenas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Det vore lämpligt om åsen kunde hävdas genom bete eller slåtter. I vilket fall ska gallring och röjning genomföras
vid behov med syfte att friställa äldre träd. Grustaget ska inte tillåtas växa igen. Åtgärderna i grustaget ska syfta till
att skapa brinkar lämpliga för häckande backsvala. Om möjligt skapas vattensamlingar i grustaget.
Naturvärdesbedömning
Området utgörs av en tämligen orörd grusbildning, en ganska ovanlig företeelse i kommunen. Åsen har tidigare
förklarats ha högsta geovetenskapliga värde. Den vegetationsrika sjökanten är en potentiell fågellokal. I ett grustag
har tidigare backsvala häckat och miljön kan åter bli lämplig för häckning med vissa insatser.
357
9621-05 Rågetskärret
Klass 3
Ek. karta 096 21
Tidigare dokumentation
VMI 9GB205 (III)
Beskrivning
Objektet består av ett myrkomplex där såväl en svagt välvd mosse som olika topogena kärr ingår. En del av
kärrytorna är bevuxna med löv- eller barrskog men i övrigt är våtmarken öppen. Anslutande hyggen och
kraftledningar ger liksom dikning lokalt en svag påverkan. På mossen är dock påverkan från dikning stark.
Flora och fauna
Våtmarkerna är främst av fastmattetyp men mindre mjukmattekärr förekommer också. Olika ris är vanliga på
mosseplanet medan gräs och starr trivs bättre i kärren.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
358
9621-06 Övetorp sydväst
Klass 2
Ek. karta 096 20, 096 21
Tidigare dokumentation
SVS 2110–2112
Beskrivning
Sydväst om gården Övetorp finns ett par bergshöjder som är bevuxna med gamla, grova tallar och granar. På den
västra höjden finns dessutom inslag av grova aspar samt en del granlågor. Intill denna höjd finns sumpskog som i
väster övergår i ett al-björkkärr med inslag av gran och tall.
Flora och fauna
På den västra bergshöjden förekommer stubbspretmossa Herzogiella seligeri samt de rödlistade arterna liten
hornfliksmossa Lophozia ascendens och stor aspticka Phellinus populicola. I kärret längst i väster växer springkorn.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
I området bör man bevara den gamla barrskogen, sumpskogen och kärret orörda. På sikt bör inslaget av gamla träd
och död ved öka.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
I området ingår äldre barrskog och sumpskog med inslag av rödlistade arter. Området är delvis klassat som
nyckelbiotop, delvis som objekt med naturvärden i nyckelbiotopsinventeringen.
359
9621-07 Övetorp
Klass 2
Ek. karta 096 21
Tidigare dokumentation
ÄH 128 (III); SVS 2109
Beskrivning
Vid Övetorp finns ganska stora arealer betad mark. En hel del av detta är kulturbeten på äldre åkermark men här
finns även betydande ytor naturlig gräsmark. Det sydvästra området är beläget på en mindre kulle och ingår som en
del i en större betesfålla. Här finns ett visst uppslag av sly eller unga björkar men återkommande röjningar gör ändå
att skuggan inte blir för djup. Den nordöstra ytan består omväxlande av öppna marker och små skogsdungar.
Trädskiktet är bitvis ganska gammalt och äldre träd förekommer i hagen liksom en del död ved och rishögar från
tidigare röjningar som tillåtits ligga kvar. Vegetationen är som mest kortsnaggad på de öppna kulturbetena men i de
delar som redovisas är betestrycket måttligt.
Längst upp i norr finns en skogsbevuxen sluttning som är rik på gamla träd och död ved. Lövträd som asp
dominerar men här finns också en del gammal gran. Intill sluttningen finns också ett klibbalsbevuxet fuktdråg.
Flora och fauna
Markerna i området är till största delen friska och vegetationen domineras över stora ytor av rödven, ibland
tillsammans med ljung. Gökärt, stagg, ängsvädd, rödklint och blåsuga är exempel på gräsmarksarter som trivs i
hagmarkerna vid Övetorp och en del av dessa finns i stora populationer. Förekomst av äldre träd, döda grenar och
rishögar innebär troligen att även insektsfaunan är rik.
I objektets nordligaste del har arter som trolldruva och den rödlistade gröna sköldmossan Buxbaumia viridis
noterats.
Skydd
Delar av objektet omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
De öppna markerna bör vara betade hagmarker med naturlig gräsmarksvegetation. På sikt bör dessa även hysa
brynmiljöer, gamla träd och död ved. Sluttningen längst i norr bör även fortsättnigsvis vara bevuxen med en skog
rik på gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området betas även fortsättningsvis. Vid behov röjs sly och riset lämnas i högar på ställen där de inte är i vägen.
Trädskiktet tillåts att bli gammalt. Död ved lämnas. Uppslag av blommande och bärande buskar som hagtorn och
nypon gynnas främst i zoner mot skog, dungar eller omgivande marker.
Skogen i sluttningen längst i norr lämnas utan åtgärd.
Naturvärdesbedömning
Vid Övetorp finns en kombination av stora arealer gräsmark och skogsmark rik på gamla träd och död ved. Detta
bidrar på ett mycket värdefullt sätt till mångfalden i landskapet. Den norra delen är redovisad som nyckelbiotop och
i denna del finns dessutom den rödlistade gröna sköldmossan som är upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv.
360
9621-08 Bäcken Hornsjön och Älgmyren–Näfssjön
Klass 3
Ek. karta 096 21
Tidigare dokumentation
Göthberg 1995
Beskrivning
Denna korta bäck avvattnar de två sjöarna Hornsjön och Älgmyren söderut till Näfssjön. Omgivningarna består helt
av barrskog.
Flora och fauna
Tall och klibbal dominerar vid bäcken. I vattnet växer jättegröe och sjöfräken. I bäcken lever gädda.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
En god vattenkvalitet ska upprätthållas och en naturlig fauna och flora ska bevaras. Omgivningarna ska bestå av
gammal, orörd skog med mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling,
förorening, vattenreglering, dikning, markberedning, plantering, omföring till barrskog, avverkning av grova träd
och avlägsnande av död ved i bäcken och i bäckens närhet inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Bäckar är viktiga miljöer för en rad växter, insekter och fiskar.
361
9621-09 Skallnäs
Klass 3
Ek. karta 096 21
Tidigare dokumentation
ÄH 129 (III)
Beskrivning
Denna hage ligger vid den lilla skogsgården Skallnäs. Större delen utgörs av ett björkbevuxet parti ovanför en brant,
lövbevuxen nordostsluttning. I övrigt finns små berghällar bevuxna med tall och täta ensnår. Här finns dessutom
inslag av gran, rönn, sälg, skogstry och apel. I söder gränsar hagen till åkermark. Mindre delar av betesmarken är
gödselpåverkade. Hagen är måttligt hävdad av nötkreatur.
Flora och fauna
Vegetationen är till större delen en gräshed som är typisk för halvskuggiga björkhagar, med blåbär, ängskovall,
gökärt och kruståtel som karaktärsarter. Här växer även kattfot, gullviva, nattviol, jungfrulin och ängsskallra.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Hagen bör i framtiden vara väl betad och ha ett glest trädskikt av främst äldre lövträd och tallar. Man bör eftersträva
ett mer varierat buskskikt, gärna med inslag av blommande buskar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder undviks, liksom exploateringsföretag av olika slag. Avverkning av
grova träd och borttagande av död ved får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagmarken behöver betas, helst med nötkreatur. Granar samt yngre björkar gallras bort för att åstadkomma ett
glesare trädskikt.
Naturvärdesbedömning
Denna isolerade hagmark har en tämligen rik flora av hävdgynnade växter.
362
9621-10 Älgmyrön
Klass 2
Ek. karta 096 21
Tidigare dokumentation
SVS 2107
Beskrivning
På en halvö i sjön Älgmyren finns en grandominerad skog med ett stort inslag av riktigt gamla och grova aspar. Här
finns också många grova asphögstubbar, halvdöda aspar och asplågor.
Flora och fauna
Området har en värdefull kryptogamflora med stubbspretmossa Herzogiella seligeri, gulnål Chaenotheca
brachypoda och de rödlistade arterna veckticka Antrodia pulvinascens, kandelabersvamp Clavicorona pyxidata och
osepterad kvistspik Phaeocalicium praecedens. Området har goda förutsättningar för en rik insektsfauna knuten till
asp.
Skydd
Strandskyddet vid Älgmyren omfattar 100 m på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Området bör bevaras som lövrik barrskog med stort inslag av gamla aspar och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av lövträd liksom borttagande av fallna träd och död ved undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Plock- och luckhuggning av barrträd behövs för att möjliggöra föryngring av asp.
Naturvärdesbedömning
I området växer granskog med ett rikt inslag av grova aspar och död aspved. Området är klassat som nyckelbiotop
och har en värdefull kryptogamflora med minst tre rödlistade arter.
363
9621-11 NV Svartsjön
Klass 3
Ek. karta 096 21
Tidigare dokumentation
SVS 2106
Beskrivning
Nordväst om Svartsjön finns ett litet källpåverkat område som börjar i äldre granskog och fortsätter som ett dråg ner
mot ett kärr.
Flora och fauna
Här växer rikligt med källpraktmossa Pseudobryum cinclidioides.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en hydrologiskt opåverkad källmiljö.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Dikning, skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske. Körning i området samt
exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop.
364
9621-12 N Svartsjön
Klass 2
Ek. karta 096 21
Tidigare dokumentation
SVS 2104–2105
Beskrivning
Norr om Svartsjön finns en sumpskog som domineras av tall och glasbjörk. Här finns gott om klenare, döda granar.
I kanterna finns klibbal och lite grövre granar. I väster är en talldominerad barrblandskog med inslag av gamla,
grovgreniga tallar och spridda lågor.
Flora och fauna
På en tallhögstubbe växer den rödlistade arten brunpudrad nållav Chaenotheca gracillima. Dessutom finns
gammelgranslav Lecanactis abietina, kattfotslav Arthonia leucopellaea och källpraktmossa Pseudobryum
cinclidioides. På lågor i väster växer långfliksmossa Nowellia curvifolia.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som sumpskog, på sikt med gott om äldre träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Dikning, skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika
slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
I nyckelbiotopsinventeringen klassades östra delen av området som nyckelbiotop och västra delen som objekt med
naturvärden.
365
9621-13 V Källfallet
Klass 2
Ek. karta 096 21
Tidigare dokumentation
SVS 2103
Beskrivning
Väster om Källfallet finns en blandsumpskog med många senvuxna granar och gamla vridna klibbalar. Områdets
södra kant har en ovanligt rik moss- och lavflora med flera ovanliga arter.
Flora och fauna
I området växer rikligt med gammelgranslav Lecanactis abietina, kattfotslav Arthonia leucopellaea och stor
revmossa Bazzania trilobata. Dessutom förekommer den rödlistade hållaven Menegazzia terebrata på klibbalar. För
övrigt finns garnlav Alectoria sarmentosa, flagellkvastmossa Dicranum flagellare och källpraktmossa Pseudobryum
cinclidioides.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som blandsumpskog med gamla klibbalar och granar. På sikt bör inslaget av död ved öka.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Dikning, skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika
slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop och innehåller minst en rödlistad art.
366
9621-14 Orrmossen, LämmetorpKlass 3
Ek. karta 096 21
Tidigare dokumentation
N34 (III); VMI 9G2B04 (II)
Beskrivning
Orrmossen ligger strax väster om vägen mellan Finspång och Rejmyre. Den är till större delen en tallrismosse som
är tämligen öppen i sin södra del. I övrigt ingår en mindre öblandmyr och, i den nordvästra delen, ett helt öppet och
blött starrkärr. Orrmossen kantas av tallskog med medelgrova träd. Området är i liten utsträckning påverkat av
anslutande hyggen och torvtäkt.
Flora och fauna
Orre förekommer inom området. I mossens utkanter växer rosling, hjortron, skvattram, odon och pors. Kallgräs
växer i laggarna.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en hydrologiskt opåverkad myr.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsbruk undviks i en zon 30 meter från våtmarken. Ingrepp som stör områdets hydrologi får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området utgörs av ett representativt och till största delen opåverkat myrkomplex.
367
9621-15 Mosse runt Stigsjön
Klass 3
Ek. karta 096 21
Tidigare dokumentation
VMI 9G2B02 (III)
Beskrivning
Objektet består av en centralt belägen tjärn med öppet vatten som omges av en svagt välvd mosse. Denna mosse är
till stor del barrskogsbevuxen. Lokalt märks en svag påverkan från anslutande hyggen.
Flora och fauna
Med undantag av tjärnen är våtmarken av fastmattetyp. Närmast tjärnen finns gungflyn.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
368
9621-16 Kyrkfallsmyren
Klass 3
Ek. karta 096 21
Tidigare dokumentation
N35 (III); VMI 9G2B03 (III)
Beskrivning
Kyrkfallsmyren ligger strax öster om vägen mellan Finspång och Rejmyre. Den är till större delen en mosaik av
tallrismossar med mellanliggande laggkärr av skiftande storlek. I sydöstra grenen finns mellan tallrismossen och
kärret längst i söder en övergångszon med öblandmyr. Kärren är öppna blöta starrkärr. Området är i viss mån
påverkat av dikning och anslutande väg.
Flora och fauna
I starrkärren växer rikligt med jungfru Marie nycklar. I myrens utkanter växer rosling, hjortron, skvattram, odon och
pors. Vid myren förekommer orre, ängspiplärka och skogssnäppa.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en hydrologiskt opåverkad våtmark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsbruk undviks i en zon 30 meter från våtmarken. Ingrepp som stör områdets hydrologi får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området utgörs av en representativ mosse som dock delvis är negativt påverkad av ingrepp.
369
9621-17 Gölmossen
Klass 3
Ek. karta 096 21
Tidigare dokumentation
N33 (III); VMI 9G2B01 (III); MoDo 651150 SV 4966
Beskrivning
Gölmossen är belägen i kommunens sydöstra del ungefär mitt emellan Finspång och Rejmyre. Våtmarken består av
en blandning av öppnare starrkärr och partier med tallbevuxen mosse. I objektet ingår även vissa fastmarkspartier
med barrskog. Trädskiktet på myren består främst av tall i relativt klena dimensioner. Även på fastmark finns
mycket tall. Ett par av myrholmarna har ett talldominerat trädskikt på hällmark där skogen rymmer träd i alla åldrar
från ca 300 år och nedåt. Ställvis hittar man en hel del lågor. Här och var på fastmarkpartierna finns också en yngre
grangeneration.
Myren är opåverkad av dikning och andra hydrologiska ingrepp. Omgivningarna består av barrskog som till
största delen är brukad. Stora partier med äldre (avverkningsmogen) skog finns dock intill objektets gränser. Vägar
saknas till största delen i myrens omgivningar.
Flora och fauna
Vegetationen är typisk för fattiga kärr och mossar. Skvattram, tuvull och olika arter vitmossor Sphagnum är
dominerande inslag i mosseavsnitten medan starrarter som flaskstarr är vanliga i kärrpartierna. Tjäder har iakttagits
i objektet.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör även i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Skogen på myren, på fastmarkspartier och i
anslutande skogsbestånd bör på sikt vara rik på åldriga träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Dikning eller andra åtgärder som påverkar områdets hydrologi undviks liksom avverkning av skog i de
fastmarksdelar som ingår i objektet. Om avverkning görs i anslutning till objektet lämnas en kantzon om minst 30 m
mot myren. Inga exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk medges.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Opåverkade myrar som Gölmossen utgör ett värdefullt bidrag till mångfalden i landskapet. Delar av området har
dessutom redovisats som nyckelbiotop.
370
9622-01 Våtmark NV Getsjötorp Klass 3
Ek. karta 096 22
Tidigare dokumentation
VMI 9G2C05 (III)
Beskrivning
Objektet är ett våtmarkskomplex som består av mader intill ett mindre vattendrag samt topogena kärr. Större delen
av våtmarken är öppen även om mindre lövskogsbevuxna partier finns. Svag lokal påverkan från dikning,
kanalisering och intilliggande vägar märks.
Flora och fauna
Såväl maderna som kärrytorna är i öppna delar bevuxna med en gräs- eller starrdominerad vegetation.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
371
9622-02 Djupån–Butbro långmosseKlass 3
Ek. karta 096 22
Tidigare dokumentation
Göthberg 1995; VMI 9G2C02 (III)
Beskrivning
Djupån rinner från Ängstugugölen i Norrköpings kommun till Getsjön i Finspångs kommun. Längs ån finns såväl
lugna som forsande sträckor. Några skogsvägar och en raserad träbro korsar ån. Delar av ån har fördjupats och
rätats, en kalkdoserare har byggts på platsen.
I anslutning till ån ligger Butbro långmosse som utgörs av ett långsträckt myrkomplex innehållande olika kärr- och
mosseytor. En del av mosseytorna är bevuxna med barrskog, och dessutom finns sumpskogar med klibbal och
björk. I övrigt är våtmarken öppen. Lokalt märks en svag påverkan från omgivande hyggen.
Flora och fauna
Bäcknate och mannagräs kan påträffas i vattnet. Här lever också abborre och gädda samt skinnbaggen Velia sp. De
olika våtmarkerna är främst av fastmattetyp. Risvegetation är vanlig på mosseplanen medan gräs eller starr ofta
dominerar i kärravsnitten.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
En god vattenkvalitet och en naturlig vattenregim ska upprätthållas, och en naturlig fauna och flora ska bevaras.
Våtmarken bör bevaras hydrologiskt intakt. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att undvika gödsling,
förorening, vattenreglering, dikning, markberedning, plantering, omföring till barrskog, avverkning av grova träd
och avlägsnande av död ved i bäcken, våtmarken och i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Bäckar är viktiga för en rad växter, insekter och fiskar. Naturvärdesbedömningen av våtmarken följer den som
gjorts i våtmarksinventeringen.
372
9622-03 Uttringsgölarna
Klass 2
Ek. karta 096 22
Tidigare dokumentation
N36 (III); VMI 9G2C03 (II)
Beskrivning
Norr om sjön Uttringen ligger de vassbeväxta Uttringsgölarna omgivna av en smal myrmark. I tallrismossen på
västsidan av gölen växer ett bestånd av dvärgbjörk. För övrigt står här klen tall, skvattram, pors och odon. Området
är påverkat av anslutande hyggen.
Flora och fauna
Den ovanliga dvärgbjörken växer i området. I myrens kanter finns också hjortron, tranbär, sileshår, dystarr och
blåtåtel.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en hydrologiskt opåverkad våtmark med sumpskog.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsbruk undviks i en zon 30 meter från våtmarken. Ingrepp som stör områdets hydrologi får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området utgörs av ett representativt topogent kärr som dock är negativt påverkat av anslutande hyggen.
Uttringsgölen är en av några få lokaler för dvärgbjörk i Finspångs kommun.
373
9622-04 Myrkärret
Klass 3
Ek. karta 096 22
Tidigare dokumentation
VMI 9G2C01 (III)
Beskrivning
Objektet består av flera svagt välvda mosseplan med intilliggande laggkärr. Mosseplanen är till stora delar bevuxna
med barrskog medan laggkärren är öppna. Lokalt märks en svag påverkan från dikning samt anslutande hyggen och
vägar.
Flora och fauna
Objektet domineras av fasta mossmattor. Olika ris är vanliga på mosseplanen medan gräs och starr företrädesvis
finns i laggkärren.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
374
9622-05 Falsnäset
Klass 3
Ek. karta 096 22
Tidigare dokumentation
ÄH 122 (III)
Beskrivning
Denna betesmark utgörs av en liten, låg och stenig kulle som ingår i en större hage på gammal åkermark.
Betesmarken är öppen och bevuxen med enbuskar. I kanten står en del yngre tallar samt björk och asp. Hagen är väl
betad av nötkreatur. Svag gödselpåverkan märks i den västra delen.
Flora och fauna
Vegetationen domineras av rödvenhed karakteriserad av bl.a. brunört och gråfibbla samt ett stort inslag av mossa. I
lägre, fuktigare partier finns gott om revfibbla och stagg. I övrigt växer här rikligt med kattfot, samt grå ögontröst,
jungfrulin och ängsskallra.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Hagen bör även i framtiden vara väl hävdad. Man bör eftersträva ett mer varierat buskskikt, gärna med inslag av
blommande buskar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder undviks, liksom exploateringsföretag av olika slag. Avverkning av
grova träd och borttagande av död ved får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagmarken behöver betas, helst med nötkreatur.
Naturvärdesbedömning
Denna lilla, välbetade hagmark har delvis en fin flora av hävdgynnade växter. Viss utarmning på grund av gödsling
har dock skett.
375
9622-06 Mosse runt Abborrgölen Klass 3
Ek. karta 096 22
Tidigare dokumentation
VMI 9G2C04 (III)
Beskrivning
Objektet domineras av svagt välvda mossar men här finns även ett par smärre kärrytor, en göl samt en mindre tjärn
med öppet vatten. En del av mosseplanet är barrskogsbevuxet men i övrigt är objektet öppet. Svag lokal påverkan
märks från anslutande hyggen och vägar.
Flora och fauna
Merparten av våtmarkerna är av fastmattetyp men här finns också mjukmatteavsnitt samt, intill gölen, lösbottenkärr.
Risvegetation förekommer allmänt på mosseplanen medan olika gräs och starrarter är vanligare i kärrytorna.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
376
9630-01 Barrbestånd O Skirnäset Klass 3
Ek. karta 095 39, 096 30
Tidigare dokumentation
MoDo 651149 NO 5399
Beskrivning
Objektet består av en halvö bevuxen med barrblandskog. I trädskiktet märks en del gamla tallar. Skogen har varit
orörd ganska länge vilket resulterat i en relativt god tillgång på gran- och tallågor.
Flora och fauna
Nordsidan av de äldre tallarna har en rik lavflora och i objektets norra del noterades den i södra Sverige tämligen
ovanliga garnlaven Alectoria sarmentosa.
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
377
9630-02 Svartsjön O Brostugan Klass 3
Ek. karta 096 30
Tidigare dokumentation
VMI 9G3A06 (III)
Beskrivning
Objektet består av en svagt välvd mosse, ett topogent kärr fördelat på två olika ytor, samt en mindre tjärn centralt
belägen i objektet. En stor del av objektet är bevuxet med barr- eller blandskog även om mindre, öppna partier
finns. Lokalt märks en svag påverkan från anslutande hyggen och vägar.
Flora och fauna
Med undantag av tjärnen som har öppet vatten, är objektets våtmarker av fastmattetyp. Risvegetation är vanlig på
mosseplanet medan gräs och starr förekommer mer frekvent i kärrdelarna.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
378
9630-03 Myr runt Tomtsjön
Klass 3
Ek. karta 096 30
Tidigare dokumentation
VMI 9G3A07 (III); MoDo 651150 NO 5349
Beskrivning
Objektet är ett myrkomplex som består av en centralt belägen tjärn med omgivande mossar och kärr. En stor del av
myrkomplexet är beskogat. I mossedelarna är det främst fråga om barrskog medan kärrytorna mest är bevuxna med
blandskog. Mindre, öppna partier finns också. Intill bäcken mellan Mosjön och Tomtsjön finns en grov granskog
och blandsumpskog. Ställvis finns rikligt med tallågor. Här och var märks en svag påverkan från anslutande hyggen
och vägar.
Flora och fauna
Med undantag av tjärnen som har öppet vatten, är objektets våtmarker av fastmattetyp. Risvegetation är vanlig på
mosseplanet medan gräs och starr förekommer mer frekvent i kärrdelarna.
Sumpskogen söder om Tomtsjön är bitvis artrik och hyser bland annat missne. På block och stenar hittar man här
även rikligt med stor revmossa Bazzania trilobata. På granarna i sumpskogen och intill bäcken trivs
gammelgranslav Lecanactis abietina och kattfotslav Arthonia leucopellaea.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet. MoDos
nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i sumpskogen.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen. Delar av objektet har redovisats som
nyckelbiotop.
379
9630-04 Orrmossen–GölmossarnaKlass 1
Ek. karta 095 39, 096 30
Tidigare dokumentation
N47 (III); VMI 9G3A02 (I), 9G3A03 (III)
Beskrivning
Detta myrkomplex som är beläget mellan sjöarna Västjuten och Ormlången, består av flera mer eller mindre
åtskilda myrar – Gölmossarna, Orrspelsmossen, Älgkärret och Orrmossen. Den södra delen består till övervägande
del av öppna topogena kärr men delar av myren har också ett glest trädskikt av tall eller kantskogar med björk. I
öster finns spåren efter ett torpställe – Petterslund – i kanten av kärret.
De större norra delarna utgörs av flera mindre tallmossar som är svagt välvda, med mellanliggande kärr och
laggar. Mindre ytor av mossen är öppna. Längs kanterna finns dessutom sumpskog med tall och björk. På
tallmossarna förekommer tämligen mycket död ved. I nordost finns en göl med omgivande gungflyn och ett åt
nordväst löpande dråg.
Ungefär från Gölen och åt sydväst har tidigare en luftledning löpt, vars ledningsgata fortfarande kan spåras. Vid
Älgkärret har man nyligen placerat ut en rad jakttorn i den gamla ledningsgatan.
En del mindre fastmarksholmar har fått stå orörda, men dessvärre är de flesta större holmarna avverkade och
planterade med unga barrträd. Särskilt hårt brukade är de centralt belägna holmarna vid Björkfallet. Sydost om
Gölen har man lyckligtvis lämnat en kant med grova furor.
Flora och fauna
Mossarna domineras av tall med skvattram i buskskiktet. På öppna delar tillkommer i stället kråkbär och tranbär.
Laggar och kärr domineras av trådstarr, flaskstarr och vattenklöver. I de blötaste kärren hittar man också kärrsilja,
rundsileshår, ängsull, kallgräs och dybläddra. På gungflyna kring Gölen växer småsileshår, vitag och det ovanliga
myggblomstret. Vissa laggar domineras av tuvull. Fläckvis förekommer små bestånd av bladvass i kärren. I
sumpskogarna längs kanten förekommer slemsopp. Enligt andra källor spelar orrar vid Gölen och ängspiplärka
misstänks häcka.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Naturvärdena på stora mossar tillvaratas bäst om de lämnas helt orörda.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla ingrepp och all form av exploatering ska undvikas. Särskilt bör nämnas hydrologiska ingrepp av alla slag,
vägbyggen (kan påverka hydrologin om de placeras nära myren), gödsling, kalkning samt täkt av ved, virke och
torv. Skogsbruk på fastmarksholmar och inom en zon på 30 meter från myrens kant ska undvikas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Myren är stor och nästan helt orörd. Den har erhållit högsta klass i våtmarksinventeringen. Fågelfaunan är
intressant. Här växer det ovanliga myggblomstret. Myren består av en mosaik av olika natur- och vegetationstyper.
Död ved förekommer tämligen rikligt.
380
9630-05 Barrbestånd NV Vita mossen Klass 3
Ek. karta 096 30
Tidigare dokumentation
MoDo 651150 NV 7327
Beskrivning
I en flack sänka nordväst om Vita mossen växer en blandsumpskog med björk, gran och inslag av senvuxen klibbal.
Barrblandskog ansluter på båda sidor och i övergången till sumpskog finns en hel del död ved, främst granlågor. I
öster finns även källmiljöer med rörligt markvatten, en företeelse som är mindre vanlig i våra marker.
Flora och fauna
Gammelgranslav Lecanactis abietina förekommer på många ställen i objektet.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
381
9630-06 Svartsjön V Stensjön Klass 3
Ek. karta 096 30
Tidigare dokumentation
VMI 9G3A05 (III)
Beskrivning
Detta myrkomplex består av en centralt belägen tjärn med öppet vatten som omges av ett svagt välvt mosseplan och
ett topogent kärr. Mosseplanet är barrskogsbevuxet medan kärret har ett glest trädskikt av både barr- och lövträd. I
objektet märks en svag lokal påverkan från anslutande hyggen.
Flora och fauna
Våtmarkerna är, med undantag av tjärnen, av fastmattetyp. Olika gräs och starrarter är vanligt förekommande i
kärrdelen.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
382
9630-07 Mosse SSV Lilla Mottorp Klass 3
Ek. karta 096 30
Tidigare dokumentation
VMI 9G3A09 (III); MoDo 651150 NV 7949
Beskrivning
Objektet består till största delen av en svagt välvd mosse med omgivande laggkärr. Mosseplanet är till största delen
bevuxet med barrskog.
Längst upp i norr finns en grandominerad sumpskog. En mindre bäck löper genom området.
Flora och fauna
I merparten av objektet är våtmarkerna av fastmattetyp. Mindre mjukmattepartier finns dock också.
I gransumpskogen i norr finns på granarna rikligt med kattfotslav Arthonia leucopellaea och gammelgranslav
Lecanactis abietina. I denna del har även grynig blåslav Hypogymnia farinacea och stora kuddar med blåmossa
Leucobryum glaucum noterats.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i gransumpskogen i norr eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen. Delar av objektet har redovisats som
nyckelbiotop.
383
9630-08 Kulmossen
Klass 3
Ek. karta 096 30
Tidigare dokumentation
N46 (III); VMI 9G3A01 (II)
Beskrivning
Kulmossen och Skyttkärret är belägna vid sydostspetsen av Västjuten. Närmast sjön förekommer öppna mader
bevuxna av starr och pors. Enstaka fastmarksholmar förekommer. Vid Skyttkärret korsar en grusväg myren. Denna
centrala del av våtmarken är bevuxen av ett glest skikt av lågvuxen björk. Längs kanterna finns en björksumpskog
med inslag av klibbal och gran. Sydligaste delen av området utgörs av en martallbevuxen mosse som kantas av
öppna kärr. Längs kanten mot omgivande fastmark växer ofta en smal bård av asp.
Flora och fauna
På tallmossen är tuvull vanlig i fältskiktet. Större delen av kärren i området utgörs av fastmattor. Längs mossens
kanter dominerar trådstarr i vegetationen, inslag finns dessutom av vattenklöver, vitag, dybläddra, ängsull,
kråkklöver och glest med bladvass. Bladvassen tätnar alltmer mot norr och närmast sjön tillkommer pors.
Tidigare har orre, tofsvipa, enkelbeckasin, skogssnäppa och ängspiplärka rapporterats från Kulmossen.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Strandskydd råder i delar av området, 100 m på ömse sidor om
strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Naturvärdena på myrar tillvaratas bäst om de lämnas orörda. Slåtter har förekommit och kan få förekomma på vissa
marker.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp och exploatering ska undvikas. Särskilt gäller detta ingrepp i hydrologin såsom dikning och
sänkning av den angränsande sjön. Det är också viktigt att man inte bedriver torv- eller vedtäkt i området och inte
gödslar på eller intill myren. Fastmarksholmar ska lämnas orörda och en kant av skog mellan myr och fastmark bör
lämnas vid skogsbruk på omgivande marker. Aspar längs myrens kant får inte avverkas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Myren är tämligen opåverkad och uppvisar en tydlig zonering mellan olika våtmarkstyper. Fågellivet förefaller
tämligen rikt.
384
9630-09 Myr S Mottorp
Klass 3
Ek. karta 096 30
Tidigare dokumentation
VMI 9G3A04 (III)
Beskrivning
Våtmarken söder om Mottorp är ett myrkomplex som dels består av en svagt välvd mosse och dels av två topogena
kärr. Större delen av objektet är beskogat och här finns både blandskogsbestånd och rena barrbestånd. Mindre
lövdominerade områden går också att finna. I kärren märks en stark lokal påverkan från avverkningar och dikning. I
övrigt ger anslutande hyggen en svag lokal påverkan.
Flora och fauna
Objektets våtmarker är samtliga av fastmattetyp.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
385
9630-10 Mottorp
Klass 2
Ek. karta 096 30
Tidigare dokumentation
ÄH 118 (III); Starkenberg 1996
Beskrivning
Gården Mottorp ligger i skogen vid den lilla Hemsjön. Mellan gården och sjön ligger denna hästhage med karaktär
av igenväxning. Delar av området har varit åker medan de mer kuperade delarna utgjort ängar. Nu sluter sig hagen
alltmer av björk och aspsly samt en del nypon, en och brakved. I hagen finns också några gamla björkar. Norr om
hagen finns ett kärr medan markerna i söder är öppna. Delar av området är belägna på mindre isälvsavlagringar.
Flora och fauna
På högt belägen mark dominerar rödvenhedar, i sluttningarna rödvenängar och på lågt belägen mark finns mindre
fuktängar. Några arter som sågs växa här är darrgräs, backnejlika, ängsvaxskivling Hygrocybe pratensis och den
mindre vanliga scharlakansvaxskivlingen H. punicea. Tidigare har man rapporterat svinrot, gullviva, jungfrulin,
ängsskallra och gökblomster. Påfallande är det stora bestånd av ögontröst som lyser vitt i hagen.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området måste bevaras och skötas som naturlig fodermark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, markberedning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte
sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd genom bete eller slåtter, med förhöjd intensitet mot vad som nu är fallet. Vid behov ska röjning och
gallring genomföras, ett visst behov föreligger redan nu. Detta ska göras så att gamla träd och ett artrikt buskskikt
lämnas.
Naturvärdesbedömning
Området utgörs av naturliga fodermarker med en värdefull flora och rödlistade arter. För att bevara dessa värden
måste hagen genomgå en mindre restaurering. Genom sitt läge i skogsbygden har området stor betydelse för
landskapsbilden och naturvärdena i området.
386
9630-11 Mosse runt Stora gölen Klass 3
Ek. karta 096 30
Tidigare dokumentation
VMI 9G3A08 (III)
Beskrivning
Objektet består av en svagt välvd mosse med omgivande laggkärr, en göl samt en mindre tjärn. Mosseplanet är till
största delen bevuxet med barrskog. Lokalt märks en svag påverkan från anslutande hyggen och vägar.
Flora och fauna
Med undantag av gölen och tjärnen är merparten av våtmarken av fastmattetyp. Intill gölen finns mindre ytor med
lösbottenkärr. I kärrdelarna domineras vegetationen ofta av olika gräs- eller starrarter.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
387
9630-12 Kokärret
Klass 2
Ek. karta 096 30
Tidigare dokumentation
MoDo 651150 NV 9203
Beskrivning
Objektet består av ett äldre, grovstammigt granbestånd med insprängda lövsumpskogar. Området är blockrikt och i
öster finns inslag av lind och grov asp. På flera håll finns grova granlågor.
Flora och fauna
Området hyser en rik lavflora. Arter som kattfotslav Arthonia leucopellaea och gammelgranslav Lecanactis
abietina växer på granarna medan bårdlav Nephroma parile och skriftlav Graphis scripta är knutna till lindaspmiljöerna. På ett stort block i sumpskogen noterades dessutom skuggblåslav Hypogymnia vittata.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner. Inslag av lövträd bör finnas.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
388
9630-13 Tjuttorp
Klass 1
Ek. karta 096 30
Tidigare dokumentation
N45 (II); GNM 50176; NVI 50 (III); Antonsson 1995; Antonsson 1997, nr 10; MoDo 651150 NV 9218, 9422,
9208, 8120, 8121
Beskrivning
Omkring Tjuttorp, vid sjön Västjuten, finns flera mycket intressanta lövskogar. Den största av dessa ligger vid
Västjutens sydöstra spets, ett par hundra meter söder om Tjuttorp. Den rika vegetationen bryter av mot det
monotona barrskogslandskapet i omgivningarna. Berggrunden uppges vara av leptit och är delvis orsaken till den
rika lövskogen. En annan orsak är säkerligen den äldre markanvändningen som äng eller hage. På den tiden
dominerades området av lind och ek men har sedan dess starkt vuxit igen med asp – nu det vanligaste trädet och
många individer är grova och gamla. Gammal och grov ek och lind förekommer dock fortfarande ganska rikligt,
tillsammans med björk, sälg, rönn, gran, lönn och klibbal. De flesta träden lämnar tämligen mycket död ved efter sig
men det största bidraget ger asp och gran.
Området är blockrikt och fläckvis finns källpåverkade partier. Lövträdsdominansen upprätthålls genom tämligen
omfattande gallringar av gran. Fortfarande finns det dock delar som är mycket rika på gran. Längs norra kanten
finns några rester efter gamla åkrar och fram till dem löper också en bruksväg. I en sådan glänta växer bland annat
tre grova, fristående ekar. Vid vägen i nordost finns en mindre del med några grova ekar och björkar.
Markägaren (MoDo) har upprättat en skötselplan för området. En skötselinsats är genomförd 1995 och nästa är
planerad till år 2000. I skötseln ingår bland annat att avlägsna barrträd.
Ett mindre område utgörs av den s.k. Skams trädgård som ligger vid Västjutens södra strand. Här finns en lövrik
blandskog som troligen uppstått ur en löväng. Mellan granarna står asp, björk, lind och enstaka lönn. Lövträden
växer främst kring partier med mossiga block. I sydost vidtar en blockrik brant där aspinslaget är stort.
Ytterligare ett litet område ligger söder om Kulmossen. Områdets västra del utgörs av en ädellövskog med grov
och senvuxen lind och lönn med inslag av alm, asp och rönn. Längst i väster finns en blockrik mindre brant.
Beståndet är tämligen igenvuxet av ung gran. I öster står en tioårig skog med gran och lind. I kanterna mot söder
och öster finns äldre lindar.
Flora och fauna
På hassel växer ofta krusig ulota Ulota crispa och skriftlav Graphis scripta. Epifytfloran är över lag artrik och
värdefull, bland annat finns här rikligt med lunglav Lobaria pulmonaria och den ovanliga aspfjädermossan Neckera
pennata. På grova ekar hittar man vinfläck Arthonia vinosa, sotlav Cyphelium inquinans, rödbrun blekspik
Sclerophora coniophaea och ekspik Calicium quercinum. Aspen är värd för bland annat korallblylav Parmeliella
triptophylla och bårdlav Nephroma parile. Dessutom växer i beståndet måttligt med fällmossa Antitrichia
curtipendula och ärgnål Chaenotheca furfuracea. Brun nållav Chaenotheca phaeocephala är noterad i
omgivningarna.
Svampfloran hyser också några intressanta arter, på ek växer ekticka Phellinus robustus, svavelticka Laetiporus
sulphureus och rutskinn Xylobolus frustulatus. På asp växer kandelabersvamp Clavicorona pyxidata, rävticka
Inonotus rheades och den mindre vanliga vecktickan Antrodia pulvinascens.
Även fältskiktet är naturligtvis rikt, bara fläckvis vandrar blåbär in. Vanliga arter är blåsippa, hässlebrodd och
lungört. Vippärt, vårärt och ormbär är ganska vanliga, dessutom förekommer trolldruva och underviol. Tibast är
rapporterad härifrån. I buskskiktet hittar man måttligt med hassel och ibland också en, olvon och skogstry.
De grova träden och den stora mängden död ved drar till sig insekter och hackspettar. Flera hackspetthål finns i
träden till glädje också för andra fåglar. På gran noterades äldre spår av tretåig hackspett. Under 1976 inventerades
landmolluskfaunan och 22 arter kunde då antecknas, bland annat ribbgrässnäcka Vallonia costata.
Inventeringar av storfjärilfaunan är gjorda i området. Under dessa inventeringar kunde man notera bland annat
mindre träfjäril Lamellocossus terebra och lindmalmätare Eupithecia egenaria, jämte en mängd vanligare arter.
Bålgeting Vespa crabro är också rapporterad.
Skams trädgård har en rik och intressant kryptogamflora. Många av arterna är krävande och trivs bäst på äldre
lövträd. I objektet har följande mossor och lavar noterats: skriftlav Graphis scripta, den mindre vanliga lunglaven
Lobaria pulmonaria, trubbfjädermossa Homalia trichomanoides, platt fjädermossa Neckera complanata samt den
rödlistade aspfjädermossan Neckera pennata. Fältskiktet bjuder också på krävande arter som till exempel trolldruva.
I lövskogen söder om Kulmossen ska enligt uppgift finnas rikligt med lunglav Lobaria pulmonaria, och
aspfjädermossan Neckera pennata ska växa på minst sju träd. Den brunskaftade blekspiken Sclerophora farinacea
har påträffats på en lönn. Tibast och njurlavar Nephroma är också rapporterade.
Skydd
389
Strandskyddet vid Västjuten omfattar 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Delar av området är skyddat genom
ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Markavvattningsförbud gäller i hela området.
Bevarande av naturvärdet
Det är av största vikt att lövträdsdominansen bevaras, att gamla träd sparas och nya tillåts bildas, att mängden död
ved ökar och att gamla ekar och vissa lindar får stå fritt. Skams trädgård bör på sikt vara en lövdominerad skog rik
på gamla träd och grov död ved. Området söder om Kulmossen ska bevaras som lövskog med stora inslag av lind
och asp.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, körning med fordon, markberedning, plantering, omföring till barrskog, avverkning av grova träd och
avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Gamla ekar och en del gamla lindar ska friställas vid behov, även döda sådana. Gran ska gallras bort regelbundet
men all gran behöver ej avlägsnas. Området kan gärna hävdas genom slåtter eller bete. Insektsfaunan kan
misstänkas vara rik varför en inventering bör genomföras. Området bör få ett permanent skydd, till exempel såsom
naturreservat.
Naturvärdesbedömning
I området finns några av kommunens mest värdefulla lövskogsbestånd med en rik flora och fauna och flera
rödlistade arter. Vid Tjuttorp finns ett av länets mycket få större lindbestånd. Gamla lövskogsbestånd är en av
landets mest artrika biotoper men har samtidigt kraftigt minskat i utbredning och hårt fragmenterats. I området ingår
flera nyckelbiotoper.
390
9630-14 Tjuttorps gårdsmiljö
Klass 3
Ek. karta 096 30
Tidigare dokumentation
MoDo 651150 NV 9616
Beskrivning
Området närmast byggnaderna är relativt öppet och består av en vårdträdsmiljö med många grova och gamla lönnar.
Här växer också enstaka björkar, sälgar, granar och olika fruktträd. Fläckvis förekommer block men större delen av
området har varit brukat och är blockfritt.
Även den nordvästra delen är en vårdträdsmiljö men denna har vuxit igen kraftigt med bland annat äppelträd. I
sydväst finns en rest av gammal ek-lindhage. Avfallstippning pågår vid vägen. I de södra och västra delarna växer
ek, lind, rönn, lönn, körbär, björk, asp, sälg, oxel och äppelträd. Några träd, främst björk, ek, oxel och äppelträd är
ibland grova och gamla. Området är mycket blockrikt.
Flora och fauna
Markerna närmast bebyggelsen hyser en kulturpräglad flora. Övriga marker är oftast bevuxna av en frisk örttyp där
skogstry förekommer rikligt och indikerar en viss närvaro av kalkrika berg- eller jordarter. Trolldruva och ekticka
Phellinus robustus förekommer. Tidigare har man hittat svavelticka Laetiporus sulphureus och ekticka Phellinus
robustus på en grov ek nära sjön.
Skydd
Delar av området är skyddat genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen.
Bevarande av naturvärdet
Området ska behållas som lövskog och vårdträdsmiljöer med gamla träd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Vårdträd får inte skadas eller avverkas och omgivningarna inte beskogas. I övriga delar får inga ingrepp ske, i
synnerhet inte avverkning, gödsling, avlägsnande av döda träd, schaktning, bebyggelse osv.
Skötselåtgärder som behöver göras
Vid behov ska grova lövträd friställas och inträngande gran avlägsnas.
Naturvärdesbedömning
Det är främst områdets gamla träd som tillför naturvärden. Här finns såväl vårdträdsmiljöer som skog med gamla
träd, vilka är värda att bevara. Området har pekats ut som en nyckelbiotop.
391
9630-15 Sumpskogar O Tjuttorp Klass 3
Ek. karta 096 30
Tidigare dokumentation
MoDo 651150 NV 9622, 9822
Beskrivning
Omkring 400 meter öster om Tjuttorp ligger en tämligen gles sumpskog i en sänka. I den centrala delen består
trädskiktet främst av tall och björk. I väster och öster är skogen mer tätvuxen och här finns ett större inslag av
klibbal och gran.
Längre norrut, öster om Skolan, finns ytterligare en djup dalsänka bevuxen med barrblandskog. Här och var finns
en del lågor. Genom beståndet löper ett dråg som i öster breddas till en blandsumpskog. I detta avsnitt finns bland
annat senvuxna klibbalar på socklar.
Flora och fauna
I den södra ytans västra delar är träden mycket rikt bevuxna med olika hänglavar, framför allt skägglav Usnea
filipendula. I öster kan man dessutom hitta skriftlav Graphis scripta och gammelgranslav Lecanactis abietina på
klibbal.
I den norra ytan finns gammelgranslav Lecanactis abietina och kattfotslav Arthonia leucopellaea spridda i
beståndet. I impedimentet i ytans södra del växer dessutom garnlav Alectoria sarmentosa på tall.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Skogarna bör i framtiden vara rika på grova träd och död ved i grova dimensioner samt erbjuda ett stabilt fuktigt
mikroklimat.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Vid eventuella åtgärder i intilliggande bestånd sparas en zon längs den södra ytan för att förhindra uttorkning. Den
norra ytan lämnas utan åtgärder.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
392
9630-16 Sumpskog vid Brandtornsvägen
Klass 2
Ek. karta 096 30
Tidigare dokumentation
MoDo 651150 NV 9429
Beskrivning
Strax norr om Hemsjön ligger en sumpskog som till stor del har karaktären av skvattramtallmosse. I kanterna finns
dock gott om senvuxen klibbal.
I sydväst löper en smal tarm av sumpskogen mot väster. Här finns en del lågvuxen gran.
Flora och fauna
Objektet har en intressant lavflora med flera krävande arter. I östra kanten av mossen växer den rödlistade hållaven
Menegazzia terebrata på klibbal och längst i nordost noterades på gran den i länet ovanliga garnlaven Alectoria
sarmentosa. På gran växer också kattfotslav Arthonia leucopellaea och gammelgranslav Lecanactis abietina.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner samt erbjuda ett stabilt, fuktigt
mikroklimat.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
I vindutsatta väderstreck (söder och väster) lämnas vid eventuella åtgärder i angränsande bestånd en skyddszon om
ca 30 meter intill objektets gräns.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop och hyser dessutom en rödlistad art.
393
9630-17 Blandsumpskog SV Övermossen
Klass 2
Ek. karta 096 30
Tidigare dokumentation
MoDo 651150 NV 9137
Beskrivning
Ett stycke norr om Mottorp finns en gles sumpskog dominerad av tall med inslag av klibbal, björk och små granar.
Senvuxna klibbalar av hög ålder står glest utspridda på socklar. I nordvästra delen ansluter ett hygge och kantzon
saknas helt.
Flora och fauna
I området finns gott om kattfotslav Arthonia leucopellaea och i objektets norra del noterades även den rödlistade
hållaven Menegazzia terebrata. Dessutom växer grynig blåslav Hypogymnia farinacea här och var på tallarna.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner samt erbjuda ett stabilt fuktigt
mikroklimat.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
I vindutsatta väderstreck (söder och väster) bör en skyddszon om en trädlängd att eftersträvas.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop och hyser dessutom en rödlistad art.
394
9631-01 Lindskog SO Hulta
Klass 2
Ek. karta 096 31
Tidigare dokumentation
MoDo 651150 NO 5084
Beskrivning
Objektet utgörs av en linddominerad lövskog på stenig, mager mark. Förutom lind finns en del senvuxna ekar och
grova aspar.
Flora och fauna
Fältskiktet i området är av lundtyp och arter som lundgröe och skogskovall är vanliga. I övrigt påträffades bårdlav
Nephroma parile på lind och den rödlistade kandelabersvampen Clavicorona pyxidata på en asplåga.
Skydd
Området omfattas av ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen.
Bevarande av naturvärdet
Objektet bör på sikt vara en linddominerad lövskog rik på gamla träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder, med undantag av angivna skötselinsatser,
utförs i objektet. Lövmiljöerna bör inte påverkas negativt av intilliggande barrskogsbestånd.
Skötselåtgärder som behöver göras
Själva lövskogen kan i nuläget lämnas orörd. Om inträngande gran på sikt blir ett problem plockas gran ut.
Intilliggande granplanteringar röjs så att en frihuggen zon om minst en trädlängd skapas runt hela lövskogsobjektet.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop och hyser dessutom en rödlistad art.
395
9631-02 Mosse runt Måsjön
Klass 2
Ek. karta 096 31
Tidigare dokumentation
VMI 9G3B02 (I)
Beskrivning
Objektet utgörs av en mosaik av våtmarker och fastmark. I söder och öster ansluter dessutom våtmarkerna till
mindre sjöar. I objektet ingår två mosseytor, en göl, en mindre tjärn samt tre ytor med topogena kärr, varav en del
utgör kantzon längs en å. Mosseytorna är till största delen bevuxna med barrskog medan de topogena kärren är
öppna. I såväl mosseytor som kärrpartier märks en svag lokal påverkan från anslutande hyggen.
Flora och fauna
Merparten av våtmarkerna är av fastmattetyp. Intill gölen finns dock lösbottenpartier. Mycket av vegetationen i
kärrytorna består av olika gräs- eller starrarter.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Objektet bedömdes hålla högsta naturvärdesklass i våtmarksinventeringen. Referensramen var här regionens
våtmarker. Sett i ett större perspektiv där kommunens samtliga naturvårdsobjekt bildar referensram blir
bedömningen något annorlunda.
396
9631-03 Hultavenarna
Klass 3
Ek. karta 096 31
Tidigare dokumentation
Göthberg 1995
Beskrivning
Hultavenarna är belägna kring den bäck som rinner från sjön Gryten till Östjuten. Oftast är vattendraget otydligt och
vattnet silar då genom maden. Våtmarken är mestadels öppen men några klibbalar, björkar och tallar förekommer.
Bland annat finns några äldre furor längs kanten. En grusväg korsar våtmarken och omgivningen består till viss del
av hyggen.
Flora och fauna
Trådstarr och pors dominerar våtmarken, ofta med ganska kraftig inblandning av bladvass. Enstaka buskar av
gråvide växer längs kanterna. Mört och gädda har påträffats i ån.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Naturvärdena försvaras bäst om våtmarken lämnas till fri utveckling och med en naturlig vattenregim. Även
omgivande kantzoner ska då lämnar orörda.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp och all form av exploatering ska undvikas. Särskilt bör nämnas hydrologiska ingrepp,
gödsling, körning med motorfordon samt täkt av virke och ved. Intilliggande sjöar får inte sänkas. En kantzon av
fastmark runt våtmarken, med tillhörande skog ska lämnas orörd.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Vegetationsrika mader är viktiga miljöer för en rad växter och djur, bland annat är detta en potentiell fågellokal.
397
9631-04 Ljusfallet
Klass 3
Ek. karta 096 31
Tidigare dokumentation
MoDo 651150 NO 6379
Beskrivning
Objektet består av öppna, före detta kulturmarker, solitära lövträd och lövrika brynmiljöer. Cirka en tredjedel av
objektets yta är öppna, relativt artrika, före detta åkrar. I övrigt finns björkdominerade lövbårder med underväxt av
hassel samt någon grov lönn och björk. Längst i väster finns ett rent lindbestånd med ett medelålders trädskikt. I
objektet ingår även en husruin samt en bevarad ladugård.
Flora och fauna
Fältskiktet domineras på många håll av bredbladiga gräs. Blåsippa förekommer här och var.
Skydd
Delar av området omfattas av ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen.
Bevarande av naturvärdet
Området bör även i framtiden vara en lövdominerad mosaik av öppna, örtrika ytor, buskage, solitära lövträd och
lövskogsmiljöer.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Lövdominerade partier lämnas i nuläget orörda.
Skötselåtgärder som behöver göras
På sikt kan möjligen borthuggning av barrträd i lövdominerade partier bli aktuellt. Gräsmarkerna bör bevaras öppna
i nuvarande omfattning (ca en tredjedel av objektets yta). Uppslag av blommande och bärande buskar gynnas.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
398
9631-05 Tallåsen
Klass 2
Ek. karta 096 31
Tidigare dokumentation
MoDo 651150 NO 6294
Beskrivning
Objektet består av en tallskog med något så ovanligt som ett hundratal 200–400-åriga tallar. Beståndet växer på
blockiga hällmarker. I skogen är det ont om död ved och medelålders tallar. Däremot är unga tallar under 50 år
vanliga.
Flora och fauna
I objektet förekommer korallav Sphaerophorus globosus, tallticka Phellinus pini och grynig blåslav Hypogymnia
farinacea.
Skydd
Området saknar skydd.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
399
9631-06 Sarvgölsbergen
Klass 3
Tillbaka
Ek. karta 096 31
Tidigare dokumentation
MoDo 651150 NO 7581
Beskrivning
Objektet består av en hällmarkstallskog sydost om Sarvgölen. Kärnområdet är ett impediment med förekomst av
grova tallar och mycket död ved. I öster finns en blockrik nordsluttning med tall och gran. Västerut är området
småkuperat med insprängda mossar, hällar och ristallskogar.
Flora och fauna
På tall växer grynig blåslav Hypogymnia farinacea och den i trakten ovanliga garnlaven Alectoria sarmentosa.
Skydd
Området saknar skydd.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
400
9631-07 Häradstorp, Krogen
Klass 2
Ek. karta 096 31
Tidigare dokumentation
N38 (III); NVI 52 (III); MoDo 651150 NO 7292
Beskrivning
På västra sidan av Rejmyrevägen ligger denna 200 meter långa rullstensås. Åsen är ca 5 m hög och har en väl
markerad ryggform. Längst i söder finns ett blockrikt parti med grov tall. Delen närmast Krogen är berörd av
tomtmark med avfallstippning och äldre grustäkter. Mellersta delen betas av får medan den norra delen står under
igenväxning efter att tidigare brukats som äng eller hage.
Skogen på åsen är något gles och blandad, här växer asp, björk, tall, gran och rikligt med en. Särskilt de mellersta
och norra delarna är intressanta genom sina många grova och gamla björkar och några tallar. Björkarna lämnar
mycket grov ved efter sig i form av lågor och torrakor.
Flora och fauna
På en och samma döda björk påträffades koralltaggsvampen Hericium coralloides, den sällsynta skalbaggen
Oplocephala haemorrhoidalis och rutklokryparen Chernes cimicoides. De två senare i en fnöskticka som det finns
rikligt av just här. Fältskiktet är i allmänhet en rödvenäng med inslag av gullviva och blåsippa.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området utgörs av en äldre äng eller hage och naturvärdena tillvaratags bäst om man bevarar området som en
trädbärande hävdad mark med gamla träd och mycket död ved. Ett artrikt buskskikt ska eftersträvas men enen i viss
mån måste bekämpas. Fältskiktet ska vara karakteristiskt för naturliga fodermarker, men hävdstatusen kan få
variera. Tallbeståndet längst i söder bevaras orört.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Fysiska ingrepp i åsen, till exempel täkt, anläggningsarbeten, bebyggelse, schaktning, markbearbetning etc. måste
undvikas. Andra ingrepp som skulle vara särskilt skadliga är gödsling, kalkning, avverkning, plantering eller
överföring till barrskog. Häst får inte hållas som betesdjur.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd genom bete eller slåtter, kombinerat med röjning och gallring vid behov. Det är då buskar (främst en)
och unga träd som ska hållas efter till förmån för äldre träd.
Naturvärdesbedömning
Rullstensåsar och andra isälvsavlagringar är en tämligen ovanlig företeelse. I detta område finns dessutom en
intressant äldre fodermark med många grova träd och mycket död ved. En sällsynt och rödlistad skalbagge lever i
området. Beståndet är en nyckelbiotop.
401
9631-08 Bäcken Holpen–ÄlgsjönKlass 2
Ek. karta 096 31, 096 32
Tidigare dokumentation
Göthberg 1995; Druid 1993; MoDo 651151 NV 6001
Beskrivning
Bäcken från Holpen har såväl lugna som forsande sträckor. I den övre delen rinner bäcken i en ravin och kantas av
såväl lövskog som barrskog med asp, björk, klibbal och gran. Här finns flera björkhögstubbar och i bäcken ligger en
del stora block. Den nedre delen omges av odlingsmarker, bland annat gamla mossodlingar och slåttermader. Vid en
fors finns en äldre dammruin.
Flora och fauna
I bäcken lever flodkräfta. I sjön Holpen har häckning av sångsvan noterats.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
En god vattenkvalitet och en naturlig vattenregim ska upprätthållas, och en naturlig fauna och flora ska bevaras.
Omgivningarna ska bestå av gammal, orörd och lövträdsrik skog med mycket död ved samt naturliga fodermarker.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling,
vattenförorening, dikning, markberedning, plantering, omföring till barrskog, avverkning av grova träd och
avlägsnande av död ved i omgivningen inte sker. Signalkräfta och fisk får inte planteras in.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området lämnas i stort sett utan åtgärd. På sina håll kan en gallring av ung gran behöva göras för att upprätthålla en
hög andel lövträd.
Naturvärdesbedömning
Bäcken är intressant då flodkräftan lever kvar. I bäckravinen nordväst om Jonsberg finns dessutom en nyckelbiotop.
402
9631-09 Fynd vid Stamfjärden
Karta 096 31
Tidigare dokumentation
FL 106C
Beskrivning
Äldre lokal för granspira. Ej eftersökt i sen tid.
403
9631-10 Björnvikeudden
Klass 3
Ek. karta 096 31
Tidigare dokumentation
MoDo 651150 NO 9058
Beskrivning
Västsidan av Björnvikeudden domineras av grov tall, de flesta med ”pansarbark”. I norr finns ett par grova, nyfallna
tallågor. Centralt finns en fuktig sänka med grov asp och gran. Här finns gott om grov, död aspved.
Flora och fauna
Markvegetationen varierar mellan ristyp och lavhällmarker. Tallticka Phellinus pini förekommer.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Området ska bevaras oexploaterat. Inslaget av lövträd bör behållas och brand bör tillåtas i eller i anslutning till
området.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploatering i området ska ej ske. Ingrepp såsom gödsling, kalkning, avverkning och avlägsnande av död ved måste
särskilt undvikas. Brand bör inte bekämpas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Gran kan gallras ut i bestånd med mycket asp.
Naturvärdesbedömning
Äldre barrskogsbestånd med inslag av grova lövträd är ovanliga. Detta område har pekats ut som nyckelbiotop. Här
finns också måttligt med död ved. Sannolikt är området viktigt för en rad kryptogamer, insekter och fåglar. Området
är dessutom ett så kallat MoDo-reservat.
404
9631-11 Stora mossen, MålstorpKlass 3
Ek. karta 096 31
Tidigare dokumentation
N44 (III); VMI 9G3B01 (III)
Beskrivning
Den långsträckta myren är belägen på en halvö i sjön Östjuten. Trots sitt namn består myren nästan helt av topogena
kärr som tidvis är mycket blöta. Området är öppet så när som på någon enstaka skogsklädd fastmarksholme och
spridda tallar i öster. Marken består till största delen av fastmattor men fläckvis förekommer mjukmattor eller
lösbottnar där det är omöjligt att vandra.
Trots sin ringa storlek är området intressant genom sin rikedom på grova träd och död ved på holmar och framför
allt längs kanterna. I norr finns en halvö som sticker ut i myren, och som har en ganska intressant skog. Flera grova
tallågor förekommer till exempel. Längs vissa delar angränsar dock i stället hyggen.
Flora och fauna
Vidsträckta trådstarrmattor dominerar vegetationen. Längs kanterna kan ibland tuvull dominera. Här och var i
myren växer små bestånd av bladvass. På de blötaste fläckarna hittar man småsileshår, rundsileshår, dystarr, vitag,
kallgräs och jungfru Marie nycklar. Längs södra kanten finns en viss tuvighet.
På grova tallar i kanten förekommer grovtickan Phaeolus schweinitzii. Från området har dessutom rapporterats
tofsvipa, enkelbeckasin, ängspiplärka och buskskvätta.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
För att bäst tillvarata naturvärdena ska man skydda myren från ingrepp. Detta gäller också den angränsande skogen.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp och all form av exploatering ska undvikas. Särskilt bör nämnas hydrologiska ingrepp,
gödsling, kalkning, körning med motorfordon samt täkt av virke, ved och torv. Fastmarksholmar och en skyddszon
på 30 meter från myrens kant lämnas orörd. Det vore lämpligt om hela halvön som sticker ut i myren i norr
lämnades till fri utveckling.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Myren är intressant då den är helt orörd och hyser en tämligen värdefull fågelfauna. Den omgivande skogen har
också viktiga naturvärden.
405
9631-12 Björnviken
Klass 2
Ek. karta 096 31
Tidigare dokumentation
MoDo 651150 NO 8870
Beskrivning
Längst in i Björnviken vid sjön Östjuten ligger ett äldre skogsbestånd på storblockig mark. Gran dominerar men
mot sjön och i sydkanten finns tall. I öster växer lind bland blocken på höjden. Längs sydkanten ansluter en
välutbildad blandsumpskog. Storblocksterrängen fortsätter ned mot sjön och inslaget av äldre tall ökar.
Flora och fauna
I en nordsluttning i objektets östra del växer gammelgranslav Lecanactis abietina och torsklav Peltigera aphtosa. I
objektet har dessutom skriftlav Graphis scripta samt den rödlistade hållaven Menegazzia terebrata noterats. De
båda sistnämnda arterna växer i blandsumpskogen i objektets södra del.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop och hyser dessutom en rödlistad art.
406
9631-13 Älgsjöbäcken
Klass 2
Ek. karta 096 31
Tidigare dokumentation
BG 5710 (II); MoDo 651150 NO 6970
Beskrivning
Nära Målsjöns sydöstra strand, väster om Älgsjöbäcken som rinner ut i sjön, hittar man ett lindbestånd i en i övrigt
trist och monoton granskog. Förutom lind, som är vanligast, växer här också ek, lönn, klibbal, björk, asp, rönn och
tall. Bland lindar och ekar hittar man några grova träd.
Björk och al växer främst vid bäcken, i norra delen bildar åtminstone björken rena bestånd. Här, på fuktig mark,
bildar både al och björk flera grova och gamla träd samt en del lågor och torrträd. I söder och öster om bäcken
vandrar gran in i beståndet och vid vägen växer även enstaka grova aspar.
Området är blockrikt och sluttar ner mot bäcken. En grusväg löper genom beståndet. Byggnadsvirke har tippats
vid vägen och bäcken är tidigare dikad.
Flora och fauna
Fältskiktet av rik örttyp innehåller arter såsom underviol, ormbär och tibast. Dominerar gör dock blåsippan.
Druvfingersvampen Ramaria botrytis påträffades i beståndet. En mängd hackspetthål gör området lämpligt för
hålbyggande fåglar. Tidigare har man här noterat trolldruva, vårärt och bårdlav Nephroma parile. Längs bäcken
växer ormbunkar såsom maj-, skogs- och hultbräken.
Skydd
Delar av området är skyddat genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Markavvattningsförbud gäller i
området.
Bevarande av naturvärdet
Området måste behållas som lindskog med mycket död ved. Inslaget av gammal björk, klibbal och asp måste också
behållas. Arealen lövskog bör på längre sikt utökas.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp och all form av exploatering ska undvikas. Särskilt bör nämnas hydrologiska ingrepp,
gödsling, kalkning, körning med motorfordon samt täkt av virke och ved. Detta innebär till exempel att döda träd
inte får avlägsnas och bäcken får inte dikas ytterligare. Inte heller får området föras över till barrskog.
Skötselåtgärder som behöver göras
Urgallring av gran vid behov. Om möjligt bör granarna ringbarkas eller fällas och lämnas kvar.
Naturvärdesbedömning
Lindbestånd är mycket ovanliga. Den rika lundfloran samt de gamla träden med tämligen mycket död ved gör
området mycket intressant. Lindbeståndet är en nyckelbiotop, resten av bäckravinen ett objekt med naturvärden
enligt nyckelbiotopsinventeringen.
407
9631-14 Älgsjöbron
Klass 3
Ek. karta 096 31
Tidigare dokumentation
MoDo 651150 NO 9079
Beskrivning
Sydost om Älgsjöbron ligger ett äldre talldominerat bestånd. Träden är i de flesta fall grova och har pansarbark. En
del gran och björk finns också i beståndet.
Av stort intresse är den rullstensås som beståndets södra del växer på. Denna är något skadad av grävningar. Norr
om åsen är terrängen fuktigare.
Flora och fauna
Inga uppgifter.
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
408
9631-15 Katsviken vid Älgsjön Klass 3
Ek. karta 096 31
Tidigare dokumentation
MoDo 651150 NO 8685, 8688
Beskrivning
Större delen av objektet består av lövskog. Längst i öster, intill Katsviken, domineras trädskiktet av björk och asp
och lind. Buskskiktet här består av arter som skogstry och hassel. Längre västerut finns i en sydvästsluttning
lövskog som i sluttningens övre del är blockrik och till stor del består av lind. Ned mot sjön övergår skogen i en gles
björkskog med inslag av grova aspar och tallar. Krontaket är slutet.
I en nordsluttning intill Älgsjön finns också en talldominerad skog med grova tallar, en del asp och björk samt
asplågor.
Objektets norra del utgörs av ett äldre blandskogsbestånd där trädskiktet bland annat består av asp.
Flora och fauna
Jordmånen i området är överlag rik vilket gör att fältskiktet består av lundväxter som blåsippa, trolldruva och
lungört. Även tibast finns i området. I blockrika områden kan man dessutom hitta rikligt med fällmossa Antitrichia
curtipendula.
Skydd
Delar av de redovisade ytorna omfattas av ädellövskogsparagrafen i skogsvårdslagen. Intill Älgsjön gäller dessutom
strandskydd 100 meter på båda sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör på sikt utvecklas till en lövskogslund rik på gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Om behov uppstår plockas gran bort från lundartade miljöer.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
409
9631-16 Fågelmossen
Klass 2
Ek. karta 096 31
Tidigare dokumentation
VMI 9G3B03 (II)
Beskrivning
Objektet består av en glest trädbevuxen öblandmyr där en del fastmarkspartier också ingår. Trädskiktet domineras
av barrträd. Myren påverkas lokalt svagt av omgivande hyggen. I övrigt märks ingen påverkan.
Flora och fauna
Våtmarken är av fastmattetyp. Risvegetation och gräs/starrbevuxna partier förekommer omväxlande.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
410
9632-01 Hjälmstorpe näs
Klass 2
Ek. karta 096 32
Tidigare dokumentation
N98; MoDo 651151 NV 6219; Westerberg 1911a
Beskrivning
Hjälmstorpe näs är en stor udde i sjön Holpen som under lång tid undantagits från skogliga ingrepp. På udden finns
en mängd naturtyper vilket gör näset till ett utmärkt referensområde för skogsbruket. Här förekommer en stor
mängd signalarter och rödlistade arter. Uddens sydsida är mycket rik på grov asp och asplågor. Dessutom
förekommer äldre lindar och stora hasselbestånd. På näset finns även hällmarkstallskog, nordvänd granskog samt
mycket värdefulla blandsumpskogar. På 1950-talet avsattes området som reservat av Sture Sjöstedt. Inga åtgärder
har utförts sedan 1930-talet.
Flora och fauna
I beståndet har man funnit stor revmossa Bazzania trilobata, garnlav Alectoria sarmentosa, kattfotslav Arthonia
leucopellaea, hållav Menegazzia terebrata, kandelabersvamp Clavicorona pyxidata, koralltaggsvamp Hericium
coralloides, vedtrappmossa Anastrophyllum hellerianum, flagellkvastmossa Dicranum flagellare och knärot.
Hållaven noterades här redan 1911 av Otto Westerberg.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området ska bevaras oexploaterat. Inslaget av lövträd bör behållas och brand bör tillåtas i eller i anslutning till
området.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploatering i området ska ej ske. Ingrepp såsom gödsling, kalkning, dikning, avverkning och avlägsnande av död
ved måste särskilt undvikas. Brand bör inte bekämpas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Gran kan gallras ut i bestånd med mycket asp.
Naturvärdesbedömning
Större och äldre barrskogsbestånd är ovanliga. I detta område, som pekats ut som nyckelbiotop, har flera rödlistade
arter påträffats. Här finns också flera olika biotoper. Sannolikt är området viktigt för en rad kryptogamer, insekter
och fåglar. Området är dessutom ett så kallat MoDo-reservat.
411
9632-02 Långemossen
Klass 3
Ek. karta 096 32
Tidigare dokumentation
N37 (III); VMI 9G3C04 (III); MoDo 651151 SV 4831
Beskrivning
Långemossen är en långsmal våtmark belägen alldeles intill kommunens östra gräns i närheten av sjön Holpen.
Myren utgörs till allra största delen av ett fattigkärr med såväl fastmatte- som mjukmattepartier. Ställvis finns även
små ytor lösbottenkärr. Enstaka fastmarkspartier finns här och var och längst i norr finns en mindre tallmosse.
Merparten av myren är öppen sånär som på enstaka lågvuxna tallar. Endast i norr finns ett mer högvuxet trädskikt
bestående av tall.
Intill Långemossens sydöstra ände finns ett äldre tallbestånd på en höjd vid namn Stussareberget. Riktigt grova
tallar saknas men i gengäld är tillgången på tallågor desto större. Omgivningarna i övrigt består av hårt brukade
barrskogar, något som möjligen kan påverka näringstillförsel till våtmarken. I övrigt saknas negativa ingrepp.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Flora och fauna
Vegetationen är typisk för regionens fattigkärr. Ängsull, trådstarr, vattenklöver och pors är vanliga arter men här
finns även blåtåtel, vitag och kallgräs. Olika vitmossor, bl.a. sotvitmossa Sphagnum papillosum, bildar bottenskikt.
I tallbeståndet vid Stussareberget har den rödlistade dvärgbägarlaven Cladonia parasitica noterats.
Bevarande av naturvärdet
Området bör även i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Skogen på myrens norra del bör på sikt vara rik
på åldriga träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Dikning eller andra åtgärder som påverkar områdets hydrologi undviks liksom avverkning av skog i de
fastmarksdelar som ingår i objektet. Vid kommande avverkningar i anslutning till objektet lämnas en kantzon om
minst 30 m mot myren. Inga exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk medges.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
En opåverkad myr som Långemossen utgör ett värdefullt inslag i ett annars hårt brukat barrskogslandskap.
Tallbeståndet vid Stussarebergen har dessutom redovisats som nyckelbiotop och här har den rödlistade
dvärgbägarlaven noterats.
412
9632-03 Häradstorp
Klass 1
Ek. karta 096 31, 096 32
Tidigare dokumentation
ÄH 121 (IV); MoDo 651150 NO 7397
Beskrivning
Norr om gården Häradstorp finns ett småskaligt, mycket tilltalande och mångformigt odlingslandskap som består av
såväl öppna till halvöppna naturbetesmarker, kulturbetesmarker, små lövdungar, brynmiljöer och svagt hävdade
partier med en högvuxen örtflora. Områdets lövdungar består främst av asp och björk men ställvis finns även ett
betydande inslag av ask och andra ädla lövträd. Trädskiktet är av varierande ålder men en del äldre träd förekommer
liksom tämligen grova lågor och torrträd av asp och björk. Ställvis finns välutvecklade buskage av nypon och andra
blommande och bärande buskar.
Längst i väster intill torpet Byn finns ett lövskogsområde där trädskiktet består av grova aspar samt en del lönn
och björk. Hassel bildar här buskskikt. Skogen är obetad.
De naturliga betesmarkerna varierar från öppna hagmarker till halvslutna blandlövhagar där trädskiktets
sammansättningen är ungefär densamma som i de mer slutna lövdungarna. Nötdjur betar i området och betestrycket
är varierat på ett föredömligt sätt. Här finns såväl hårt hävdade ytor med kortsnaggad grässvål som näst intill
obetade högörtängar samt alla stadier där emellan. Detta tillsammans med landskapets mångformighet i övrigt
skapar en stor mängd mikromiljöer och habitat som på ett mycket påtagligt sätt gynnar den biologiska mångfalden.
Flora och fauna
I ytor med naturlig gräsmark består vegetationen främst av rödvenäng men här finns även torrare partier med
fårsvingeltorräng eller rödvenhed. Gräsmarksfloran är framför allt i torrare partier mycket artrik. Här hittar man
t.ex. kattfot, jungfrulin, bockrot, ängsvädd och den rödlistade fältgentianan. Även svampfloran är rik i dessa delar.
Flera arter vaxskivlingar Hygrocybe noterades under besöket sensommaren 1998.
I lövdominerade delar hittar man i mullrika delar arter som stor blåklocka, trolldruva och måbär.
Landskapets mosaikartade småskalighet med förekomst av död ved, grova aspar, brynmiljöer, högörtängar och
artrika, välhävdade gräsmarker gör att här sannolikt också finns en intressant insekts- och fågelfauna.
Kunskapsbehov
Områdets insektsfauna bör inventeras.
Skydd
Inom området finns åkerholmar som omfattas av biotopskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör vara en småskalig mosaik av öppna och trädklädda miljöer där välhävdade partier med naturlig
gräsmarksvegetation förekommer omväxlande med högörtängar, buskage, grova hagmarksträd, död ved och äldre
skogsdungar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området betas även fortsättningsvis av nötdjur. Trädskiktet i området tillåts att bli gammalt. Död ved lämnas.
Blommande och bärande buskar såsom nypon och hagtorn gynnas främst i brynzoner mot lövdungar, åkerholmar
eller omgivande skogsmark. Lövskogen vid torpet Byn lämnas orörd. Inträngande barrträd plockas dock bort vid
behov.
En djuplodande insektsinventering bör genomföras i området och därefter justeras möjligen
skötselrekommendationerna.
Naturvärdesbedömning
Odlingslandskapet vid Häradstorp utgör ett mycket gott exempel på hur ett varierat och artrikt odlingslandskap kan
se ut. Förekomst av flera olika naturtyper och element som död ved, högörtängar, bryn och hävdade gräsmarker i
nära anslutning till varandra är en mycket ovanlig företeelse i dagens landskap. Förekomst av den rödlistade
fältgentianan bidrar till den höga klassningen. Vid en mer djuplodande inventering skulle man säkert upptäcka fler
rödlistade och krävande arter. En del av objektet är redovisad som nyckelbiotop.
413
9632-04 Skogstorp
Klass 3
Ek. karta 096 32
Tidigare dokumentation
ÄH 120 (II); FL 94Å
Beskrivning
Skogstorp är ett gammalt dagsverkstorp vars byggnader och marker är tämligen väl bevarade. Nya trägärdesgårdar
var under 1998 på väg att byggas runt inägan som ersättning för de gamla förfallna. I närheten av huset finns också
en gammal tjärdal.
Förutom äldre åkrar kring huset finns också gamla ängar som under lång tid stått ohävdade. Örnbräken växer hög
bland enbuskar och enstaka björkar och rönnar.
Flora och fauna
I området finns rester av rödvenhed, rödvenäng och gräs-lågstarräng. Tidigare har man noterat darrgräs, kattfot,
svinrot, jungfrulin, stagg, ormrot, slåtterfibbla, nattviol, slåttergubbe och den rödlistade fältgentianan här. Den
sistnämnda kunde dock ej upptäckas vid återbesök 1994 och 1996.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör bevaras och om möjligt skötas som en äldre torpmiljö. De tidigare slagna och betade markerna ska
bevaras som naturliga fodermarker.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp som inte är naturvårdsrelaterade, och all typ av exploatering ska undvikas. Särskilt viktigt är
det att gödsling, kalkning, markberedning, plantering och omföring till skog inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området är i stort behov av restaurering. Bekämpning av örnbräken och återupptagen hävd genom bete eller slåtter
är nödvändigt. Vid behov genomförs röjningar i buskskiktet.
Naturvärdesbedömning
Området har vissa kulturhistoriska värden då torpet och miljön är tämligen välbevarade. Här har tidigare noterats en
värdefull flora med rödlistade växter. Värdet kommer dock snabbt att minska om inte en restaurering genomförs
snarast.
414
9632-05 Svartgölen–Stora kärretKlass 3
Ek. karta 096 32, 096 42
Tidigare dokumentation
N39 (III); VMI 9G3C02 (II), 9G3C03 (III)
Beskrivning
Stora kärret i söder består till största delen av starrkärr, ofta med mycket lågvuxna tallplantor. Här finns några små
fastmarksholmar. Längs sydöstra kanten finns något äldre barrskog, medan myren på andra håll kantas av hyggen.
Området söder om Svartgölen består av två tallrismossar med välutvecklade laggar. Även ute i myren finns kärr
och kring gölen finns ett dråg som löper åt sydväst. Öster om Svartgölen finns dessutom en större fastmarksholme.
Små fastmarksholmar finns också sydväst om gölen.
Flora och fauna
Starrkärren domineras av trådstarr. De blötare kärren har ofta inslag av vitag, kallgräs, storsileshår och dystarr.
Kring Svartgölen finns en del högstarrkärr. Tall och skvattram är den vanliga vegetationen på mosseplanen.
Enkelbeckasin och orre rapporteras som häckande i området.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Myrar av detta slag bör lämnas orörda om man vill tillvarata naturvärdena.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp och all form av exploatering ska undvikas. Särskilt bör nämnas hydrologiska ingrepp,
gödsling, kalkning, körning med motorfordon samt täkt av virke, ved och torv.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Stora kärret och myren kring Svartgölen är tämligen opåverkade och uppvisar ett flertal av de vegetationstyper man
kan tänkas hitta. Fågelfaunan är relativt intressant.
415
9632-06 Orrmossen, Fågeltorp Klass 3
Ek. karta 096 32, 096 33
Tidigare dokumentation
VMI 9G3D01 (III)
Beskrivning
Orrmossen består till största delen av en svagt välvd mosse med omgivande laggkärr. En mindre del utgörs av ett
topogent kärr. En betydande del av mosseplanet är bevuxet med barrskog medan kärravsnittet är öppet. Lokalt
märks en svag påverkan från anslutande hyggen och vägar.
Flora och fauna
Våtmarkerna är av fastmattetyp. På mosseplanet är olika ris vanliga medan olika gräs- och starrarter förekommer
mer frekvent i kärrytorna.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogarna bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
416
9632-07 Stora mossen, N Abborregölen
Klass 3
Ek. karta 096 32
Tidigare dokumentation
VMI 9G3C01 (III)
Beskrivning
Objektet utgörs av en till största delen öppen mosse samt ett lövskogsbevuxet topogent kärr. Här och var på
mosseplanet finns ett glest, barrdominerat trädskikt. Mossen påverkas lokalt svagt av diken och anslutande hyggen.
I kärravsnittet märks dock lokalt en ganska stark påverkan av diken.
Flora och fauna
Våtmarkerna är av fastmattetyp. På mosseplanet är olika ris vanliga.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogarna bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
417
9633-01 Myr runt Stora Lyssgölen Klass 2
Ek. karta 096 33
Tidigare dokumentation
VMI 9G3D03 (II)
Beskrivning
En stor del av objektet utgörs av Stora Lyssgölens öppna vatten. Runtomkring finns ett myrkomplex där mossar och
olika topogena kärr bildar en mosaik. En hel del av mossarna liksom vissa kärrytor är barrskogsbevuxna. Även
öppna kärrmiljöer förekommer. I objektet märks en svag lokal påverkan från anslutande hyggen, vägar och
kraftledningar. Endast en del av objektet är beläget i Finspångs kommun.
Flora och fauna
Med undantag av Stora Lyssgölen så är merparten av våtmarkerna av fastmattetyp. Enstaka mjukmattekärr
förekommer dock. På mosseplanet är ris vanliga medan övriga delar ofta är bevuxna med gräs eller starr.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
418
9633-03 Trätkärren–Fågeltorpskärren Klass 2
Ek. karta 096 33
Tidigare dokumentation
VMI 9G3D02 (II)
Beskrivning
Den allra största delen av objektet består av topogena kärr medan en mindre del utgörs av en svagt välvd mosse.
Kärren är till största delen öppna men mindre partier är lövskogsbevuxna. Mosseplanet täcks av barrskog. Här och
var märks en svag påverkan från anslutande hyggen och vägar. En del av objektet sträcker sig in i Norrköpings
kommun.
Flora och fauna
Våtmarken är tämligen varierad vad gäller fuktighetsgrad. Våtmarker av fastmattetyp dominerar men bitvis finns
också mjukmattekärr och intill en mindre göl hittar man lösbottenmiljöer. I större delen av objektet är olika gräsoch starrarter vanliga men på mosseplanet dominerar ris.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
419
9633-04 Söder om Snåret
Klass 2
Ek. karta 096 32, 096 33
Tidigare dokumentation
SVS 3301
Beskrivning
Söder om Snåret i Magnehult finns en blandsumpskog dominerad av björk och klibbal men med ett stort inslag av
tall och gran. Det finns en hel del död ved av olika trädslag.
Flora och fauna
På tallågor växer den rödlistade vedtrappmossan Anastrophyllum hellerianum. Dessutom finns jungfru Marie
nycklar och gammelgranslav Lecanactis abietina i området.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en blandsumpskog med gott om död ved. Trädskiktet bör på sikt ha ett rikt inslag av gamla
träd. Vid slutavverkning av beståndet intill bör en skyddszon lämnas.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Dikning, skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika
slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop och innehåller minst en rödlistad art.
420
9640-01 Myr runt Trollsjön
Klass 3
Ek. karta 096 40
Tidigare dokumentation
VMI 9G4A02 (III)
Beskrivning
Objektet utgörs av Trollsjöns öppna vatten, en lövdominerad sumpskog samt ett glest blandskogsbevuxet topogent
kärr. Viss lokal påverkan från omgivande hyggen märks i sumpskogen.
Flora och fauna
Våtmarkerna är främst av fastmattetyp. I ljusare partier finns olika gräs- och starrarter.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
421
9640-02 Barrskog SV Åkkärrsfallet Klass 2
Ek. karta 096 40
Tidigare dokumentation
MoDo 652150 SV 0516
Beskrivning
Söder om Åkkärrsfallet finns en mosse som i sin västra del är bevuxen med blandsumpskog. Trädskiktet här utgörs
av gran, klibbal, björk och tall. Sumpskogen är av tämligen näringsrik och välväxande typ och sannolikt finns här
ett fuktigt och ganska jämnt mikroklimat.
Till objektet hör även granskogen i den intilliggande mossrika ostsluttningen.
Flora och fauna
I sumpskogen förekommer den rödlistade hållaven Menegazzia terebrata rikligt på klibbalarna. Även
gammelgranslav Lecanactis abietina växer i stora mängder på granarna i objektet. Andra arter som är värda att
nämnas är kattfotslav Arthonia leucopellaea, skriftlav Graphis scripta och grynig blåslav Hypogymnia farinacea.
På frisk mark kan man i barrskogen dessutom hitta grönpyrola.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop och hyser dessutom en rödlistad art.
422
9640-03 Östjuten
Klass 2
Ek. karta 096 30, 096 31, 096 40, 096 41
Tidigare dokumentation
Kinsten 1986; Holmbring & Tyrberg 1977 (I); Antonsson 1999, Gezelius, L och Nilsson, D. 2002
Beskrivning
Östjuten är en avlång och flikig sjö med flera öar. Omgivningen består nästan helt av barrskog. I tillrinningsområdet
pågår flera kalkningsprojekt.
Flora och fauna
Sjön är känd för sin population av ishavsrelikten Mysis relicta. Småskrake nämns i äldre litteratur. År 2001
noterades två fiskgjusbon vid sjön.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
En god vattenkvalitet ska upprätthållas och en naturlig fauna och flora ska bevaras.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Förorening och reglering av sjön och anslutande vattendrag måste undvikas. Främmande arter får inte planteras in.
Sjöns stränder ska bevaras orörda, det vill säga, diken, avverkningar, bebyggelse, avlägsnande av död ved och andra
ingrepp får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Vattenkvaliteten ska regelbundet övervakas. Vid tecken på förorening och försurning ska åtgärder omedelbart
vidtas. Nödvändiga åtgärder för att bevara en naturlig fiskfauna och ishavsrelikter ska vidtas om dessa arters
överlevnad visar sig hotad.
Naturvärdesbedömning
Östjuten är värdefull, inte minst genom sin storlek. Den stora sjön är viktig för flora och fauna, bland annat finns här
en ishavsrelikt. I området lever sannolikt också en intressant fågel- och fiskfauna.
423
9640-04 Barrskog vid Sandefjärden Klass 3
Ek. karta 096 40
Tidigare dokumentation
MoDo 652150 SV 1144
Beskrivning
Objektet består av gammal grov hällmarkstallskog, delvis av martallstyp, längs stranden av Östjuten. Grova tallågor
förekommer.
Flora och fauna
Inga uppgifter.
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
424
9640-05 Skog N Varghålet
Klass 2
Ek. karta 096 40
Tidigare dokumentation
MoDo 652150 SV 0201
Beskrivning
Norr om Varghålet finns en värdefull ostvänd brant som mot öster gränsar till ett dråg med intilliggande sumpskog.
I brantens norra del står en mängd senvuxna lindar med mossklädda stammar. I denna del finns fuktiga lodytor.
Norrut fortsätter dråget genom en blocktunga ned till sjön Västjuten. Här finns en del grova aspar. I sumpskogen
nedanför branten växer bland annat klibbal. I objektets södra del blir branten större och mer blockrik. Trädskiktet
här innehåller asp och lind. Blandsumpskogen löper som en bård nedanför branten för att i sydost övergå i en
tallrismosse.
Flora och fauna
Objektet hyser en rik och krävande kryptogamflora. På de fuktiga lodytorna i den norra delen hittar man äppelmossa
Bartramia pomiformis, fällmossa Antitrichia curtipendula och skuggblåslav Hypogymnia vittata. I denna del växer
dessutom skriftlav Graphis scripta på lindarna. I sumpskogen nedanför branten trivs långfliksmossa Nowellia
curvifolia på lågorna och gammelgranslav Lecanactis abietina på granarna. På klibbalarna finns dessutom den
rödlistade hållaven Menegazzia terebrata.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner. Inslag av lövträd som lind, asp och
klibbal bör även fortsättningsvis finnas.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Möjligen kan det på lång sikt bli aktuellt med uttag av yngre granar i lövbevuxna delar för att andelen lövträd inte
ska minska.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop och hyser dessutom en rödlistad art.
425
9640-06 Blandsumpskog S Gäddötorp
Klass 2
Ek. karta 096 40
Tidigare dokumentation
MoDo 652150 SV 4110
Beskrivning
Objektet utgörs av en tallrismosse som mot väster övergår i en blandsumpskog. Blandsumpskogen är blöt och här
finns välutvecklade klibbalsocklar. Skogen i väster, mellan sumpskogen och körvägen, utgör en skyddszon som kan
förhindra uttorkning.
Flora och fauna
På klibbalarna påträffas sparsamt med skriftlav Graphis scripta samt den rödlistade hållaven Menegazzia terebrata.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop och hyser dessutom en rödlistad art.
426
9640-07 Nybygget
Klass 3
Ek. karta 096 40
Tidigare dokumentation
ÄH 114 (IV)
Beskrivning
Den redovisade hagmarken vid Nybygget består av en björkhage där såväl trädskikt som det endominerade
buskskiktet är tätt och orsakar en tämligen kraftig beskuggning av markvegetationen. Området betas av hästar och
betestrycket är måttligt. Hagmarken ingår som en del i en större betesfålla, som i övrigt består av kulturbetesmark
på äldre åkrar.
Flora och fauna
Rödven är liksom blåbär vanliga i hagmarken. Där tillräckligt med ljus når ner finns en del gräsmarksväxter som
ängsvädd, blåsuga och den i Östergötland ovanliga stenmåran.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Den redovisade ytan bör vara en betad hagmark med naturlig gräsmarksvegetation.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området betas även fortsättningsvis. Såväl träd som buskskikt behöver glesas ut kraftigt. Ris och andra
röjningsrester placeras i någon del av hagen där de inte är i vägen och tillåts att förmultna.
Naturvärdesbedömning
Området hyser trots relativt kraftig beskuggning en del gräsmarksarter. Förekomst av den i Östergötland ovanliga
stenmåran är särskilt värt att uppmärksammas.
427
9640-08 Kärr runt Baggölen
Klass 2
Ek. karta 096 40
Tidigare dokumentation
VMI 9G4A01 (II)
Beskrivning
Merparten av objektet består av ett topogent kärr fördelat på två olika ytor. Ett mindre mosseplan med omgivande
laggkärr ingår också liksom själva Baggölen. Mosseplanet är till stor del barrskogsbevuxet medan kärren i de flesta
fall är öppna. Svag påverkan från anslutande hyggen kan märkas här och var.
Flora och fauna
Med undantag av Baggölens öppna vatten är våtmarkerna av fastmattetyp. På mosseplanet dominerar ofta olika ris
medan starr och gräs är vanligare i kärren.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
428
9641-01 Målstorpegölen
Klass 3
Ek. karta 096 41
Tidigare dokumentation
NVI 40 (III); MoDo 652150 SO 0355
Beskrivning
Området utgörs av ett litet vattendrag som förbinder Östjuten med Målsjön. Längs vattendraget finns också en
mindre sjö – Målstorpegölen. Kring vattendraget finns tämligen stora öppna mader men mindre delar är bevuxna
med björk och gråvidesnår. Tall och klibbal förekommer också. Särskilt intressant är den barrskogsbevuxna udden
som sticker ut i Östjuten. Trädskiktet består av grov gran och tall, många furor är omkring 200 år eller mer. Lågor
finns längs uddens norra kant och här bör särskilt nämnas förekomst av ett antal grova tallågor. En grusväg korsar
vattendraget. Längs norra kanten löper en grusås.
Flora och fauna
På maderna och i omgivningarna är pors och brakved vanliga. Spärrvitmossa Sphagnum squarrosum och missne
förekommer. Ganska stora ytor täcks av bladvassbestånd. I vattnet finns en del flytbladsvegetation. På udden i
väster har man noterat gammelgranslav Lecanactis abietina och grynig blåslav Hypogymnia farinacea.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Områdets naturvärden bevaras bäst om området lämnas till fri utveckling, och med en naturlig vattenregim. Slåtter
kan dock få pågå.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp och all form av exploatering ska undvikas. Särskilt bör nämnas hydrologiska ingrepp,
gödsling, körning med motorfordon samt täkt av virke och ved. Intilliggande sjöar får inte sänkas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Vegetationsrika våtmarker och vattendrag är viktiga för en rad växter och djur. Bland annat är detta en potentiell
fågellokal. Även äldre skogsbestånd är viktiga miljöer och udden i väster utgör en nyckelbiotop.
429
9641-02 Målstorp
Klass 3
Ek. karta 096 41
Tidigare dokumentation
MoDo 652150 SO 0660
Beskrivning
Norr om Målstorp ligger en granskog i en nordostvänd sluttning ner mot sjö och våtmarker. Här och var finns en del
lågor. Centralt i området finns en våt blandsumpskog där trädskiktet delvis består av klibbal. Objektets västra halva
utgör en skogbevuxen zon som garanterar ett stabilt mikroklimat i området.
Flora och fauna
På granarna finns gammelgranslav Lecanactis abietina och kattfotslav Arthonia leucopellaea. I den våta
sumpskogen noterades dessutom missne.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
430
9641-03 Järktorpet
Klass 3
Ek. karta 096 41
Tidigare dokumentation
ÄH 119 (III)
Beskrivning
Merparten av de marker som betas vid Järktorpet är kulturbeten på äldre åkermark. Ett mindre område i en svag
nordsluttning är dock beläget på mark som inte gödslats. Denna yta är i stort sett helt öppen och betas av hästar.
Betestrycket är relativt högt. Avgränsningen har, jämfört med den yta som redovisas i ängs- och
hagmarksinventeringen, justerats något. Ett långsmalt parti som idag består av ohävdad igenvuxen mark har utgått.
Flora och fauna
Marken är till största delen torr och bevuxen med en vegetation som domineras av rödven och ljung. Här och var
finns också friska partier där blåbär är beståndsbildande. Örnbräken visar fläckvis en tendens att breda ut sig. Av
förekommande gräsmarksarter bör särskilt ängsskallra, kattfot, jungfrulin och den i kommunen ovanliga
slåttergubben nämnas.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Den redovisade ytan bör vara en hävdad hagmark med naturlig gräsmarksvegetation.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området hävdas även fortsättningsvis genom bete eller slåtter.
Naturvärdesbedömning
Hagmarken vid Järktorpet har en intressant gräsmarksflora och utgör en viktig del av mångfalden i landskapet.
Närheten till andra värdefulla gräsmarker förstärker värdet.
431
9641-04 Stampen
Klass 3
Ek. karta 096 41
Tidigare dokumentation
SVS 4101
Beskrivning
Norr om Stampen i Rejmyre finns ett blött klibbalkärr med gamla träd. Bitvis är det källpåverkat. På
fastmarksholmar växer gran och i södra kanten finns inslag av grova aspar, gamla hasselbuskar och yngre lindar.
Flora och fauna
I fältskiktet finns gott om ormbunkar och i någon del vårärt. I källpåverkade partier finns skärmstarr och
filtrundmossa Rhizomnium pseudopunctatum. Dessutom finns här stubbspretmossa Herzogiella seligeri,
långfliksmossa Nowellia curvifolia och rikligt med skogshakmossa Rhytidiadelphus subpinnatus.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras orört. Lindar bör sparas och gynnas i omgivningarna. Kärr- och källmiljöer bevaras hydrologiskt
opåverkade.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske, inte heller körning i källmiljöer.
Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop.
432
9641-05 Rosenlund
Klass 2
Ek. karta 096 41
Tidigare dokumentation
ÄH 71 (I); FL 94Ä
Beskrivning
Strax öster om Rejmyre ligger ett par mindre moränkullar i ett annars tämligen flackt odlingslandskap. En bildar
tillsammans med lövbuskar av olika slag ett ställvis tätt buskskikt. Vuxna träd saknas. Moränkullarna betas av
nötdjur och är så gott som helt opåverkade av kväve. Betestrycket är på öppna ytor högt men där buskskiktet är tätt
kommer inte djuren åt att beta. Kullarna omges till stor del av öppna ytor som tidigare brukats som åker men som
nu nyttjas som kulturbetesmark. Även skog ingår i omgivningarna.
Flora och fauna
Vegetationen på kullarna är främst av torrängstyp. Fårsvingel tillhör dominanterna men ställvis är fältskiktet så
örtrikt att fårsvingel och andra gräs hålls tillbaka. Här och var finns även friska partier där rödven, ibland
tillsammans med ljung, bildar vegetation. Gräsmarksfloran är mycket artrik och innehåller även en hel rad krävande
arter. Exempel på sådana är vildlin, klasefibbla och den rödlistade fältgentianan. I hagen har även bergmynta,
spåtistel, gråbinka, kattfot och darrgräs noterats.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
De redovisade ytorna bör vara välhävdade, öppna hagmarker med naturlig gräsmarksvegetation och en del buskage
och brynmiljöer.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området hävdas även fortsättningsvis, helst genom nötdjursbete. Om betesdrift av olika skäl inte kan bedrivas är
också slåtter en lämplig hävdform. Buskskiktet glesas ut och då bör främst en och lövsly röjas undan. Blommande
och bärande buskar lämnas.
Naturvärdesbedömning
Moränkullarna vid Rosenlund hyser en mycket artrik och krävande gräsmarksflora och är därför mycket värdefulla.
Förekomst av den rödlistade fältgentianan förstärker värdet.
433
9641-06 Rejmyre
Klass 3
Ek. karta 096 41
Tidigare dokumentation
SVS 4103
Beskrivning
Någon kilometer öster om Rejmyre finns en bitvis blockig nordsluttning med gammal lövskog som domineras av
grov asp. Här finns även björk och gran samt inslag av lönn och lind.
Flora och fauna
Fältskiktet är lundartat med arter som tibast och vårärt. Dessutom förekommer fällmossa Antitrichia curtipendula
och bårdlav Nephroma parile i området.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en aspdominerad lövskog med rikt inslag av äldre lövträd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av lövträd och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Yngre och halvgamla granar huggs ner eller ringbarkas och lämnas kvar.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop.
434
9641-07 Västerängen, Rejmyre Klass 2
Ek. karta 096 41
Tidigare dokumentation
N43 (II); NVI 39 (III); Nihlén 1997c; FOF EAS36–39; AssiDomän Skog 5421 Avd. 1290, 1320; GNM 50438
Beskrivning
Västerängen är det, nu för tiden, något missvisande namnet på ett äldre lövskogsbestånd beläget intill landsvägen ca
2 km öster om Rejmyre. Trädskiktet domineras av högstammiga och grova aspar och lindar. Framför allt asparna
förekommer i imponerande dimensioner. Här och var hittar man även inslag av gran och björk. Jordmånen i
området är rik vilket gör att mer krävande buskar som tibast och skogstry ingår i buskskiktet.
Flora och fauna
Den rika jordmånen skapar förutsättning dels för en varierad lundflora med bland annat blåsippa och vårärt men
också för en både art- och individrik landmolluskfauna. I området har inte mindre än 28 olika arter landsnäckor
noterats, bland dem den rödlistade gråskaliga bärnstenssnäckan Succinea oblonga samt arterna mindre
skogsglanssnäcka Aegopinella pura, busksnäcka Bradybaena fruticum och sidensnäcka Euomphalia strigella.
Även kryptogamfloran är av intresse. Förutom mer triviala arter som slånlav Evernia furfuracea och allélav
Anaptychia ciliaris trivs den rödlistade asphättemossan Orthotrichum gymnostomum på de grova asparna.
I omgivningarna har dessutom de rödlistade skalbaggarna grön aspvedbock Saperda perforata och aspbarkborre
Xyleborus cryptographus noterats. Båda dessa är knutna till grova aspar, något som förekommer frekvent vid
Västerängen.
Skydd
Merparten av området omfattas av ädellövskogsparagrafen i skogsvårdslagen. Dessutom omfattas vissa delar av
strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Ytan bör även i framtiden vara en gammal lövskog rik på gamla träd, torrträd och lågor.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning, gallring, röjning eller andra skogsbruksåtgärder som inte är av karaktären skötselinsatser (se nedan)
undviks liksom alla exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området bör om behov uppstår röjas från uppslag av gran.
Naturvärdesbedömning
Äldre lövskogsbestånd på rikare jordar är en ovanlig företeelse i dagens landskap och därför av mycket stort värde
för flora och fauna. En stor del av det avgränsade området har redovisats som nyckelbiotop. Västerängens rika
landmolluskfauna samt förekomst av rödlistade arter gör att området bedöms hysa mycket höga naturvärden.
435
9641-08 Stormossen Ö Hunn Klass 3
Ek. karta 096 41
Tidigare dokumentation
VMI 9G4B01 (III)
Beskrivning
Objektet består helt och hållet av en svagt välvd mosse med omgivande laggkärr. Mossen är glest bevuxen med
barrträd medan laggkärret till största delen är öppet. Mossen påverkas svagt av anslutande hyggen och vägar.
Flora och fauna
Våtmarken är av fastmattetyp. På mosseplanet är olika ris vanliga medan gräs och starr av olika slag främst trivs i
laggkärret.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
436
9642-01 Källstugan
Klass 3
Ek. karta 096 42
Tidigare dokumentation
Nihlén 1997b; AssiDomän Skog 5421 Avd. 1320
Beskrivning
Området utgörs av en före detta björkhage som är belägen strax söder om Källstugan och avgränsas i söder av en
skogsväg. Marken är relativt plan och spridda block förekommer.
Björk dominerar beståndet men ställvis är asp och tall vanliga. Några av tallarna har vid åldersbestämning visat
sig vara ca 110 år och björkarna har uppskattats till ca 90 år. Klibbal, rönn, lönn och ung gran förekommer också.
På fuktigare mark växer brakved. I beståndet finns måttligt med lågor och torrträd av björk och tall.
Den västra delen av beståndet har tidigare varit fuktig men dikades under 1905–1906.
Flora och fauna
Fältskiktet hyser ibland stora bestånd örnbräken. Vegetationen befinner sig mellan rödvenäng och örttyp. Några
arter som är värda att nämna är svinrot, ängsklocka, ormbär, prästkrage, bergslok, stenbär och gullviva. På fuktigare
fläckar förekommer kärrtistel m.fl.
Skydd
Området är domänreservat sedan 1952. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som ett lövträdsdominerat bestånd med gamla träd och mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, markberedning, plantering, omföring till barrskog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved
inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området behöver hävd genom slåtter eller bete. För att bevara de gamla och grova träden ska gallringar genomföras,
främst ska gran avlägsnas medan björk och tall lämnas i hög grad. Genom gallringen ska gamla träd friställas.
Naturvärdesbedömning
Naturvärden finns i de gamla björkarna och tallarna, samt död ved av desamma. Området kräver dock vissa insatser
om värdena ska bevaras och utvecklas. Beståndet har av markägaren pekats ut som en naturvärdeslokal.
437
9642-02 Fågelhult
Klass 3
Ek. karta 096 42
Tidigare dokumentation
N40 (III)
Beskrivning
Objektet består av ett mindre klapperstensfält och är beläget strax norr om Fågelhult i ett skogrikt område.
Klapperstensfältet som är ca 100 x 50 m ligger i en sydsluttning och består av kantiga och kantrundade småblock.
Tre mindre terrasser finns utbildade.
Flora och fauna
Området är bevuxet med en ung barrskog. I torra och skarpa situationer växer främst olika renlavar Cladonia men
på djupare jordar dominerar kruståtel och ängskovall.
Skydd
Området saknar skydd.
Bevarande av naturvärdet
Ytan bör även i framtiden vara ett av negativa ingrepp opåverkat klapperstensfält.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Täktverksamhet, schaktning och andra liknande åtgärder undviks. Vid avverkning av skog är det viktigt att inga
körskador orsakas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området lämnas utan skötselåtgärder.
Naturvärdesbedömning
Framträdande klapperstensfält som det vid Fågelhult är ovanliga i kommunen och därför av värde som geologiskt
objekt.
438
9642-03 Snåret, Magnehult
Klass 3
Ek. karta 096 42, 096 43
Tidigare dokumentation
ÄH 73 (III)
Beskrivning
Snåret är en mindre gård som, omgiven av skog, är vackert belägen intill Magnehultesjön. De öppna markerna är
relativt små och består främst av äldre åkermark. Intill lyckorna finns talrika stenrösen. Små arealer naturlig
gräsmark i öppna eller halvöppna situationer finns också. Dels en mindre backe intill huset och dels en glest
björkbevuxen sluttning som bildar ren mellan väg och åker. De redovisade ytorna är svagt betade eller ohävdade.
Flora och fauna
Vegetationen är främst av frisk ängstyp där rödven är ett frekvent inslag. Stora blåklockor, darrgräs, smörbollar och
gullvivor är några av de hävdgynnade arter som förekommer i hagmarkerna.
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd. De odlingsrösen som finns i området omfattas dessutom av biotopskydd.
Bevarande av naturvärdet
De redovisade ytorna bör vara hävdade hagmarker med naturlig gräsmarksvegetation. På sikt bör området även hysa
brynmiljöer, gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området hävdas även fortsättningsvis, helst genom nötdjursbete. Hävd genom slåtter är också ett lämpligt alternativ.
Trädskiktet glesas lämpligen ut något för att öka ljusinstrålningen till markvegetationen. Uppslag av blommande
och bärande buskar som hagtorn och nypon lämnas.
Naturvärdesbedömning
Trots sin begränsade areal bidrar gräsmarkerna vid Snåret till att upprätthålla ett diverst landskap i en del av
kommunen som annars domineras av skog.
439
9642-04 Naturreservatet MagnehultKlass 1
Ek. karta 096 42
Tidigare dokumentation
N41 (III); Antonsson 1995; Taberman 1998b; Johannesson 1995; Nihlén 1997a; Hakelier 1964; AssiDomän Skog
5422 Avd. 2400; Westerberg 1911b; handlingar från Kungliga Domänstyrelsen 1964–1966
Beskrivning
På sydsidan av Magnehulteån växer en intressant blandskog med en rik epifytflora. Dominerar gör granen och
enstaka träd är grova. Vanligaste lövträden är asp och lind, i mindre omfattning förekommer också björk, ask, lönn
och alm. Lövträden kan ibland bilda små bestånd, till exempel finns ett litet bestånd av ask där marken är fuktig.
Oftast är dock lövträden insprängda bland granarna och övergången mot ren granskog är diffus. Några lövträd är
grova och lämnar ganska mycket död ved efter sig.
Det stora inslaget av lövträd antyder att marken tidigare använts som fodermark. Det uppges också att detta
lövbestånd är en rest av en tidigare mer vidsträckt lövskog. På längre sikt kommer dock granen helt att ta över.
Enligt uppgift ska berggrunden i området bestå av leptit och jordarten av en sandig till moig morän.
Flora och fauna
Det skuggiga och fuktiga läget har gjort att en intressant moss- och lavflora har utvecklats. Bland annat växer här
många lunglavar Lobaria pulmonaria och rikligt med den ovanliga och sårbara aspfjädermossan Neckera pennata.
Den senare är särskilt vanlig på alm, lönn och ask men påträffas även på lind och asp. Den rapporterades från
området redan år 1900 medan lunglaven enligt litteraturen fanns här redan 1897.
Andra epifyter som är värda att nämna är mossan krusig ulota Ulota crispa som här är vanlig och
trubbfjädermossa Homalia trichomanoides som växer på trädbaser. På mark och sten finns rikligt med
hasselsprötmossa Eurhynchium angustirete och kranshakmossa Rhytidiadelphus triquetrus. På död ved förekommer
långfliksmossa Nowellia curvifolia och svampen ockraporing Junghuhnia nitida. Under inventeringar åren 1988 och
1989 hittade man dessutom skogshakmossa Rhytidiadelphus subpinnatus, vågig sidenmossa Plagiothecium
undulatum, mörk husmossa Hylocomium umbratum, liten baronmossa Anomodon longifolius, samboradula Radula
complanata, höstöronmossa Jamesoniella autumnalis, mussvansmossa Isothecium myosuroides, trädkrypmossa
Amblystegium subtile, blekspik Sclerophora nivea, bårdlav Nephroma parile, skinnlav Leptogium saturninum,
korallblylav Parmeliella triptophylla och blek kraterlav Gyalecta flotowii.
En intressant lav som 1910 noterades i beståndet finns troligtvis inte längre kvar – jättesköldlaven Cetrelia
olivetorum (Parmelia cetrarioides (Dub.) Nyl.).
Busk- och fältskiktet är typiskt för lundar på bättre marker. Hassel, skogstry och olvon är de buskar som
förekommer men oftast enstaka. Bland markväxterna hittar man underviol och vårärt. Fältskiktet är dock glest på
grund av den hårda skuggan. Tidigare har man här funnit tibast och skavfräken.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Området är naturreservat sedan 1998, efter att ha
varit domänreservat sedan 1964. Reservatets namn är Magnehult domänreservat.
Bevarande av naturvärdet
Naturvärdena i beståndet är knutna till lövträden. Man ska därför arbeta för att bevara lövträdsinslaget på bekostnad
av granen. Med undantag av åtgärder i denna riktning ska området lämnas till fri utveckling. Det är också lämpligt
att försöka utvidga området och öka lövträdsinslaget även i omgivningarna.
Åtgärder som skadar naturvärdet
All exploatering och alla icke naturvårdsinriktade ingrepp måste undvikas. Detta innebär bland annat avverkning,
gallring av lövträd, bortforsling av död ved, gödsling, kalkning och omföring till granskog.
Skötselåtgärder som behöver göras
Regelbunden men extensiv gallring av gran, lämpligast genom ringbarkning. Den döda veden lämnas kvar. På
längre sikt gallring av gran i omgivningen för att tillåta lövskogen att breda ut sig.
Naturvärdesbedömning
Området utgör en värdefull skog med mycket asp och många ädla lövträd. Kryptogamfloran är rik och här
förekommer rödlistade arter. Beståndet måste anses vara av högsta naturvärde. Området har nyligen blivit
naturreservat vilket underlättar åtgärder i syfte att bevara naturvärdena. Beståndet har dessutom av markägaren
pekats ut som nyckelbiotop. Området ingår i nätverket Natura 2000.
440
9642-05 Magnehult
Klass 3
Ek. karta 096 42
Tidigare dokumentation
ÄH 72 (III); Larsson 1996
Beskrivning
Fram till gården Magnehult leder en grusväg med en allé som består av nio lönnar, sju lindar och vardera en ask, asp
och björk. Nästan alla de ädla träden är grova och gamla. Fler grova lönnar och askar finns på gårdsplanen. Det
grövsta trädet är en imponerande lind vid vägskälet i norra änden av allén.
Område A består av tre mindre naturbetesmarker till stor del omgivna av äldre åkrar som nu också betas. Den
naturliga floran förekommer också utanför detta område, på åkerholmar, längs diken eller i gamla odlingsrösen.
Resten av området karakteriseras av enstaka björkar och hasslar, men även andra vedväxter förekommer, till
exempel klibbal nere vid sjön. En gallring av björk har nyligen genomförts. Landskapet är småbrutet och typiskt för
ett mindre skogshemman. Området betas av får, häst och nötdjur, mindre åkrar förekommer.
Flora och fauna
Fältskiktet är stört och kulturpräglat på många håll. Det är möjligt att de gamla träden, som ibland är ihåliga, hyser
en intressant insektsfauna.
I naturbetesmarkerna dominerar rödvenängar men fläckvis förekommer rödvenhed, stagghed och gräslågstarräng. Några arter som lever här är ormrot, stagg, gullviva, knägräs, prästkrage och darrgräs. I delar av hagen
är örnbräken till besvär. På andra håll i landskapet, till exempel längs diken och bryn förekommer smörbollar och
den rödlistade skogsklockan.
Skydd
Alléer, stenrösen och åkerholmar i odlingslandskap omfattas av biotopskyddet. Strandskydd råder inom 100 meter
på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Vårdträdsmiljön och allén ska bevaras, även på lång sikt. Det är då viktigt att man vidtar åtgärder för en återväxt av
gamla träd. Övriga delar som inte brukas som åker ska ingå i ett beteslandskap. Naturbetesmarker ska bevaras och
skötas.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, markberedning, plantering, omföring till skog och avverkning av grova träd inte sker. Döda träd ska inte
avlägsnas såvida inte de utgör en fara eller ett allvarligt hinder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Nya träd ska släppas upp när äldre träd dött. Gamla träd ska friställas vid behov. Området ska hävdas genom bete
eller slåtter. Röjning, gallring och bekämpning av örnbräken ska göras vid behov.
Naturvärdesbedömning
Området är en intressant naturmiljö genom sina många gamla ädellövträd och sin mångformighet med till exempel
naturliga fodermarker och en intressant flora med minst en rödlistad art. Samtidigt finns ett visst kulturhistoriskt
värde då detta är ett kulturlandskap. De gamla träden har dessutom en framträdande plats i landskapsbilden.
441
9642-06 Magnehulteån
Klass 3
Ek. karta 096 42
Tidigare dokumentation
NVI 41 (III); Göthberg 1995
Beskrivning
Ån rinner från Magnehultesjön till Hunn. Strax innan utloppet finns en dammbyggnad, och här passerar landsvägen
över ån. Området är flitigt besökt av fiskare och man planterar också ut fisk i ån. I ån finns fiskebryggor utlagda och
stränderna är starkt nedslitna av alla besökare.
Övre delen av ån är tämligen orörd och längs stränderna finns här och var mindre mader. En halv kilometer
nedströms finns dessutom en rastplats vid ån. Längs ån växer klibbal och björk, omgivningarna består av barrskog.
Flora och fauna
Vid Lillsjön breder ån ut sig och här har bälten av bladvass etablerat sig. Där vattnet inte rinner fram för snabbt
finns ofta rikligt med flytbladsvegetation med natearter och näckrosor. I vattnet är vattenpesten vanlig. Övre delen
av ån har tämligen artrika stränder av högörttyp. Typiska och vanliga arter är kaveldun, olika starr, älgört, skogssäv,
fackelblomster och kärrtistel. Gråvide och brakved är de buskar man hittar längs stranden.
I ån har man planterat in öring och regnbåge för sportfisket. Nedströms den nedersta dammen vid Bremyra har
man dessutom under 1991 fångat stensimpa, lake, gädda, abborre, flodkräfta och signalkräfta.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Vattendrag måste behållas intakta och med en så naturlig flora och fauna som möjligt.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla ingrepp och all form av exploatering i och kring vattendraget ska undvikas. Detta gäller också inplantering av
fisk eller andra arter, särskilt främmande arter. Dikning i anslutning av ån och vattenförorening får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Vegetationsrika vattendrag med en god vattenkemi är mycket viktiga för en rad växter och djur. Dämning och
störning i form av inplantering av fisk eller andra arter hotar naturvärdena.
442
9642-07 Bremyra
Klass 3
Ek. karta 096 42
Tidigare dokumentation
SVS 4201
Beskrivning
Söder om Hunn, vid Bremyra, finns ett blandskogsområde med främst gran och gamla, grova aspar. I trädskiktet
finns även inslag av gamla tallar och enstaka gamla sälgar. Här förekommer enstaka tallågor och gott om asplågor.
Flora och fauna
I området kan finnas rödlistade mossor, lavar eller svampar knutna till främst lövträd och död ved.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en blandskog med gott om gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Skogsavverkning, gallring, röjning och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag
undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop.
443
9642-08 Stormossen N MagnehultKlass 3
Ek. karta 096 42
Tidigare dokumentation
N42 (III); VMI 9G4C02 (II)
Beskrivning
Stormossen är belägen invid vägen mellan Rejmyre och Simonstorp. Större delen återfinns norr om vägen men en
mindre del söder om denna. Myren norr om vägen består av en mosaik av mossar och mellanliggande kärr. De svagt
välvda mosseplanen är uppdelade på två ytor – den ena en öppen ristuvmosse, den andra en tallmosse. Också delen
söder om vägen är en mosse.
Bara lite mindre och mer otillgängliga fastmarksholmar står orörda, på de andra bedrivs skogsbruk. En
kraftledning korsar myren och under den genomför man röjningar för att hålla ledningsgatan öppen. En spång löper
under ledningen. Landsvägen i söder har en viss påverkan på hydrologin.
Flora och fauna
Den trädklädda mossen domineras av tall och skvattram, öppna mossar av ljung, kråkbär, tranbär och tuvull. De
mellanliggande kärren är bevuxna av trådstarr, vattenklöver, vitag, tranbär och vitmossor.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Mossar och myrar av detta slag ska lämnas orörda.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp och all form av exploatering ska undvikas. Särskilt bör nämnas hydrologiska ingrepp,
gödsling, kalkning, körning med motorfordon samt täkt av virke, ved och torv. Det är också viktigt att
fastmarksholmar och en kantzon på 30 meter lämnas orörd.
Skötselåtgärder som behöver göras
Om möjligt bör man försöka avlägsna kraftledningen.
Naturvärdesbedömning
Myren är mångformig och tämligen orörd. Genom sitt läge är den också lättillgänglig.
444
9642-09 Tranmossen
Klass 3
Ek. karta 096 42
Tidigare dokumentation
VMI 9G4C01 (III)
Beskrivning
Merparten av Tranmossen består trots namnet av topogena kärr fördelade på olika ytor. Endast en mindre del utgörs
av en svagt välvd mosse med omgivande laggkärr. Mosseplanet samt ett mindre kärravsnitt är beskogat. På mossen
dominerar barrträd medan kärravsnittet är bevuxet med lövträd av olika slag.
Flora och fauna
Fastmattemiljöer dominerar men på små ytor finns även mjukmattekärr. Gräs och starr är vanliga vegetationsbildare
i kärren.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
445
9643-01 Venån
Klass 3
Ek. karta 096 43
Tidigare dokumentation
AssiDomän Skog 5423 Avd. 630
Beskrivning
Venån förbinder Magnehultesjön med Linddalssjön. Kring ån breder tämligen stora, öppna mader ut sig. Mindre
partier är bevuxna av björk och en hel del torrträd av björk förekommer. Ån rinner genom en kulvert där en grusväg
passerar. I kanten av maden, vid grusvägen står ett litet bestånd med grova furor. Ännu ett värdefullt skogsbestånd,
en nyckelbiotop, finns på udden längst i väster. Här växer lite gran men mestadels grova tallar med en ålder upp mot
140 år. I träden finns bohål och på stammarna växer tallticka Phellinus pini.
Flora och fauna
Maderna domineras av pors, trådstarr och kråkklöver. Bestånd av bladvass förekommer också. I ån finns
flytbladsvegetation.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Områdets naturvärden bevaras bäst om ån, maden och kantzoner lämnas till fri utveckling och med en naturlig
vattenregim. Slåtter kan dock få ske på maden.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp och all form av exploatering ska undvikas. Särskilt bör nämnas hydrologiska ingrepp,
gödsling, körning med motorfordon samt täkt av virke och ved. En kantzon av omgivande fastmark med tillhörande
skog ska lämnas orörd. Särskilt viktigt är det att lämna de grova furor som växer i kanten av myren. Intilliggande
sjöar får inte sänkas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Vegetationsrika mader är viktiga för en rad växter och djur, området är till exempel en potentiell fågellokal. Grova
träd och måttligt med död ved i området tillför också naturvärden. Delar av området är en nyckelbiotop.
446
9643-02 Linddalen
Klass 2
Ek. karta 096 43
Tidigare dokumentation
SVS 4304
Beskrivning
En riktigt grov och imponerande gammal ek som står nära gården Linddalen. Den har håligheter och flera döda
grenar. På stammen finns minst tre rödlistade lavar. Kanske är detta Skedevi sockens äldsta träd. På fastigheten
finns 15–20 yngre vidkroniga ekar som kan bli arvtagare till den här gammeleken.
Flora och fauna
Brun nållav Chaenotheca phaeocephala, gul dropplav Cliostomum corrugatum och rödbrun blekspik Sclerophora
coniophaea växer på eken. Samtliga är rödlistade.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Eken ska bevaras så långt möjligt och den stall stå fritt. Yngre ekar i närheten vårdas för att trygga återväxten av
gamla ekar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Trädet får inte avverkas eller skadas. När trädet dött ska det lämnas. Trädets omedelbara omgivning får inte
beskogas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Kring trädet ska hållas öppet genom regelbundna röjningar, även efter trädets död. Skuggande träd, framför gran,
får inte växa upp intill eken. Även övriga, yngre ekar i omgivningen ska friställas vid behov.
Naturvärdesbedömning
Trädet är en nyckelbiotop och här växer tre rödlistade lavar. Grova ekar är ett ovanligt inslag i landskapet och de är
av högt värde för en rad växter och djur.
447
9643-03 Slåtterkärret
Klass 3
Ek. karta 096 43
Tidigare dokumentation
VMI 9G4D02 (III)
Beskrivning
Slåtterkärret är ett topogent kärr som till övervägande del är öppet. Lokalt märks en svag påverkan från dikning,
anslutande hyggen och vägar.
Flora och fauna
Såväl mjukmatte- som fastmattekärr finns i objektet. Pors dominerar ställvis vegetationen. Även gräs och starr
förekommer allmänt.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
448
9643-04 Stora kärret, Skyttetorp Klass 2
Ek. karta 096 43
Tidigare dokumentation
VMI 9G4D04 (I); SVS 4301–4303
Beskrivning
Objektet består till största delen av ett topogent kärr fördelat på två olika ytor. En mindre mosse samt en tjärn med
öppet vatten ingår också. Kärrytorna är övervägande öppna medan mosseplanet är bevuxet med ett glest
barrdominerat trädskikt. I liten omfattning märks en svag påverkan från dikning och omgivande hyggen. I övrigt är
våtmarken opåverkad av negativa ingrepp.
Norr om våtmarken finns en del intressanta skogspartier. Strax öster om Koludden ligger en blöt sumpskog som
domineras av glasbjörk men där man även hittar inslag av gran och tall. I detta avsnitt finns mycket gott om död
ved, främst av gran och tall. Längre norrut finns en äldre tallskog vars västra del har brunnit för ett antal år sedan.
Tallarna är i denna del svartbrända och en del av dem har dött. I tallskogen förekommer i övrigt sparsamt med död
ved.
Flora och fauna
Merparten av våtmarken är av fastmattetyp. Intill korsande dråg kan man ställvis hitta mjukmattekärr. Ris av olika
slag förekommer allmänt på mosseplanet och i vissa kärravsnitt är pors dominerande. I övrigt består fältskiktet ofta
av starr och gräs.
Skogspartierna norr om våtmarken är tack vare god förekomst av död ved sannolikt rika insektsmiljöer. I
synnerhet gäller detta objektets nordvästra del där äldre tallskog har brunnit. I tallskogen förekommer dessutom
tallticka Phellinus pini.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör liksom barrskogspartier på frisk
mark på sikt vara rika på åldriga träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i skogspartierna i objektets norra del samt i våtmarkens omedelbara
närhet. Det är av stor vikt att död ved lämnas i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Stora kärret och dess närmaste omgivningar utgörs av en relativt opåverkad våtmark samt ytor som redovisats som
nyckelbiotoper. Kärret bedömdes hålla högsta naturvärdesklass i våtmarksinventeringen. Referensramen var här
regionens våtmarker. Sett i ett större perspektiv där kommunens samtliga naturvårdsobjekt bildar referensram blir
bedömningen något annorlunda.
449
9643-05 Djupkärret–Griskärret Klass 2
Ek. karta 096 43
Tidigare dokumentation
VMI 9G4D01 (II)
Beskrivning
Djupkärret utgörs av ett topogent kärr som ställvis genomkorsas av dråg. En mindre del är bevuxen med lövskog,
annars är kärret till största delen öppet. Svag lokal påverkan märks från anslutande hyggen, vägar och kraftledningar
men i övrigt är våtmarken opåverkad av negativa ingrepp.
Flora och fauna
En betydande del av våtmarken utgörs av mjukmattekärr. Här finns också fastmatte- och, i mindre omfattning,
lösbottenkärr. Olika gräs- och starrarter förekommer allmänt.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
450
9650-01 Gäddö
Klass 2
Ek. karta 096 50
Tidigare dokumentation
N81 (III); NVI 28 (III); Göthberg 1995; BG 5450 (II); MoDo 652150 NV 5708
Beskrivning
Objektet består till största delen av Gäddåns övre lopp intill dess utflöde ur sjön Långtvaren. Ån har här skurit sig
ned genom sediment som består av mo och sand och bildat en ravin som är upp till fem meter djup. Längst upp i
norr finns gläntor omgivna av lind och ek (varav en mycket grov). Trädskiktet i ravinen består i den norra delen
främst av medelgrov klibbal och glasbjörk. Här och var finns även enstaka grova tallar. Skogen är sumpig och
dränks emellanåt vid översvämningar. Död ved, främst lågor och torrakor av klibbal och björk, förekommer här
tämligen rikligt.
I områdets mellersta del bildar grova lönnar och klibbalar en frodig lundmiljö på frisk mark. Här finns också en
del gran och sälg och även dessa trädslag uppträder i grova dimensioner. Tillgången på död ved är dock i detta
avsnitt mer begränsad.
I den södra delen finns, dels på en kulle intill ån och dels på en mindre yta längst i sydväst, ett flertal mycket
grova ekar. Merparten av dessa ekar är gamla hagmarksekar som vuxit upp i en öppen miljö men som idag står för
skuggigt.
Allra längst i söder finns återigen ett sumpskogsavsnitt med gran och glasbjörk. Ytan är blöt och också här
inträffar sannolikt översvämningar.
Hela Gäddån utnyttjas som kanotled.
Flora och fauna
Fältskiktet i den norra delen innehåller dränkningståliga arter som älgört, strandklo, vass och kärrsilja. Längre
söderut på friskare mark blir fältskiktet mer lundartat med arter som ormbär och blåsippa. Längst i söder dominerar
återigen mer dränkningståliga arter. Här noterades bl.a. kärrbräken.
Områdets kryptogamflora är sannolikt intressant. På en grov ek längst upp i norr är den rödlistade rödbruna
blekspiken Sclerophora coniophaea noterad. På de grova ekarna söder om gården och längst i sydväst växer lönnlav
Bacidia rubella, gul porlav Pertusaria flavida samt den rödlistade bruna nållaven Chaenotheca phaeocephala.
Dessa ekar hyser sannolikt fler krävande arter.
De delar som påverkas av översvämningar erbjuder konstant fuktiga miljöer och är goda mosslokaler. Även
tillgången på död ved i dessa delar är god vilket skapar förutsättningar för en rad vedlevande svampar och insekter.
I själva Gäddån har man fångat stensimpa, löja, lake, gärs, björkna och abborre.
Behovet av ytterligare inventeringar är stort i detta objekt.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd. Dessutom gäller
ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen i ädellövdominerade avsnitt.
Bevarande av naturvärdet
Området bör även i framtiden innehålla komponenter såsom opåverkade åmiljöer, en intakt åravin samt
lövdominerade skogar och hagmarksmiljöer som är rika på grova träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
All täktverksamhet, schaktning och liknande undviks liksom avverkningar, gallringar och röjningar som inte har
uttalad naturvårdsnytta som mål. Andra ingrepp som inte får ske är exploateringsföretag som tar större ytor i
anspråk eller dämningar och andra ingrepp som ändrar vattenföringen i Gäddån.
Skötselåtgärder som behöver göras
De mycket grova hagmarksekarna i objektets södra, sydvästra och norra del friställs. Om uppslag av gran blir
besvärande i lundartade delar eller sumpskogsavsnitt röjs detta bort. Efter framtida, mer djuplodande inventeringar,
behöver möjligen naturvårdsmål och skötselförslag justeras.
Naturvärdesbedömning
Objektet är diverst och hyser i nuläget höga naturvärden såväl ur geologiska som ekologiska synvinklar. Delar av
området har dessutom redovisats som nyckelbiotop. I takt med att trädskiktet tillåts att bli äldre och lämpliga
skötselinsatser sätts in kommer dessutom naturvärdena att öka. Objektet är beläget i ett område med stora arealer
våtmarker, sumpskogar och lövskogar vilket ytterligare förstärker dess värde.
451
9650-02 Barrskog S Kabbetorpet Klass 3
Ek. karta 096 50
Tidigare dokumentation
MoDo 652150 NV 5625
Beskrivning
Norra delen av området utgörs av en höjd med blockterräng. I väster finns vegetationsfria partier och här står en
mycket grov, gammal tallhögstubbe (hålträd). I objektet ingår även ett parti med blandsumpskog. Södra delen är en
fastmarksholme och i dess östra del växer en mycket grov tall med torr topp.
Blockterrängen och de grova tallarna är ovanliga inslag i norra Östergötland. Området är därför mycket
värdefullt.
Flora och fauna
I objektet finns kattfotslav Arthonia leucopellaea och grynig blåslav Hypogymnia farinacea.
Skydd
Området saknar skydd.
Bevarande av naturvärdet
Skogen bör i framtiden vara rik på grova träd och död ved i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
MoDos nyckelbiotopsinventering föreslår att inga skogliga åtgärder utförs i objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området är redovisat som nyckelbiotop.
452
9650-03 Gällsängen
Klass 1
Ek. karta 096 50
Tidigare dokumentation
NVI 25 (III); Nihlén 1997d; AssiDomän Skog 5414 Avd. 240, 250; handlingar från Kungliga Domänstyrelsen;
MoDo 652150 NV 6303
Beskrivning
Gällsängen är benämningen på ett ovanligt stort bestånd med gammal triviallövskog beläget strax norr om Gällsjön.
Trädskiktet domineras i friska delar av björk och asp medan klibbalen är vanligare i fuktiga partier närmare sjön.
Här och var finns även inslag av gran, ek, lind, sälg och rönn. Många av träden, främst björkarna och asparna, är
gamla och grova eller mycket grova. Nämnas bör också förekomst av några grova ekar i områdets sydostligaste del.
Även död ved förekommer i relativt stor mängd. Lågor och torrträd av björk och asp är vanligast och en del av
dessa är grova. Också ved av ek och gran förekommer om än i mindre omfattning. Flera av träden har dessutom
hackspetthål eller flyghål efter trägnagande insekter. Enstaka mulmträd förekommer också.
Buskskiktet är väl utvecklat och domineras av hassel som bildar lummiga buketter. I flera av dessa buketter ingår
grova hasselstammar.
Längst i söder gränsar beståndet till Gällsjön och i denna del finns klibbalkärr som under större delen av året är
blöta eller fuktiga.
En del odlingsrösen finns i området. Dessa vittnar om att området under gångna tider utnyttjats som fodermark.
Flora och fauna
Jordmånen i området är rik vilket gör att fältskiktet till stor del består av lundväxter. Blåsippa är mycket vanlig i
området men här finns också ormbär, lungört, vårärt, vätteros, underviol och stinksyska. I källpåverkade trivs
gullpudran. Här och var kan man även hitta ängsvädd och gökärt, en påminnelse om områdets förflutna som
fodermark.
Den rika förekomsten av död ved gör att vedsvampfloran innehåller krävande arter. I området har de rödlistade
arterna kandelabersvamp Clavicorona pyxidata och vit vedfingersvamp Lentaria epichnoa noterats. Båda dessa
växer främst på grova asplågor. Beträffande kryptogamer så bör också gulpudrad spiklav Calicium adspersum,
sotlav Cyphelium inquinans och den rödlistade rödbruna blekspiken Sclerophora coniophaea nämnas. Dessa har
noterats på en grov ek i objektets sydöstra del. Förekomst av hålträd gör också att fågelfaunan i skogen är rik. Den
rödlistade mindre hackspetten har observerats och uppgifter finns även om nötkråka, skogsduva, näktergal och
sparvuggla.
Eftersom objektet är rikt på lågor och torrträd finns här goda förutsättningar för en rik insektsfauna. Dessutom är
det möjligt, med tanke på den rika jordmånen, att skogen hyser en intressant landmolluskfauna.
Kunskapsbehov
Områdets insekts- och landmolluskfauna bör inventeras.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör förbli en lövdominerad skog rik på gamla träd samt lågor och torrträd i grova dimensioner.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning, gallring, röjning, borttagande av död ved eller andra skogliga åtgärder undviks med undantag av
direkta skötselinsatser. Ej heller kan någon typ av exploateringsföretag medges.
Skötselåtgärder som behöver göras
Vid behov röjs uppslag av ung gran bort. Det är viktigt att området behåller sin karaktär som triviallövskog.
Bärande buskar som hagtorn och rosor gynnas. Möjligen bör även ett extensivt bete av nötdjur komma ifråga för att
skapa en luckigare, mer solöppen skog. Det är dock viktigt att genomföra mer djuplodande inventeringar av främst
insekter och landmollusker innan en sådan skötselinsats genomförs.
Naturvärdesbedömning
Skogen vid Gällsängen har till stor del redovisats som nyckelbiotop. Den är genom sin förekomst av rödlistade
arter, sin areal, sitt åldriga trädskikt, sin goda förekomst av död ved och sin rika jordmån mycket värdefull. Området
bör aktivt skötas för att dess naturvärden på bästa sätt skall förvaltas.
453
9650-04 Storängen–Venmossen Klass 1
Ek. karta 096 50
Tidigare dokumentation
N82 (III); VMI 9G5A01 (I); BG 5450 (II); MoDo 652150 NV 6413
Beskrivning
Objektet består dels av Gäddåns meandrande lopp och intilliggande mader upp till sjön Regnaren, och dels av
vidsträckta kärr och mossar intill och väster om ån. Inom objektet finns även en del fastmarkspartier, bland annat i
sydost där man hittar en blandskogsbevuxen kulle med en mycket grov tall, den så kallade Tandvärkstallen.
Själva ån kantas av en tämligen gles strandskog där klibbal och i vissa fall glasbjörk och viden bildar träd- och
buskskikt. Kärrmarkerna består delvis av mer eller mindre beskogade ytor, också de dominerade av klibbal och
glasbjörk, men här finns även öppna kärrpartier utan träd. Centralt i området ligger en svagt välvd mosse som är
tallbevuxen men också här finns en del glasbjörk. En mycket stor del av objektet är beläget på blöt mark och partier
intill ån påverkas tidvis av översvämningar.
Trädskiktet i beskogade delar är ofta tämligen gammalt. Här finns också påfallande ofta död ved i större
mängder, vilket ger skogarna en orörd prägel trots att det oftast är fråga om klenare dimensioner. Ställvis är också
buskskiktet tätt och snårigt. Längst ner i sydost finns en äldre, nedrasad ängslada vars virke numera utgör ett viktigt
substrat fört kryptogamfloran.
Objektet är till stor del opåverkat av dikning och andra hydrologiska ingrepp. I mossedelen har en del gallringar
och dikningar genomförts men dessa innebär endast en mindre påverkan. Intill ån har dessutom en yta belägen på
fastmark avverkats.
Hela Gäddån används som kanotled.
Flora och fauna
Fältskiktet i området domineras i kärrytor och mader av blåtåtel, högvuxna starrarter och vass. Många
våtmarksväxter som kråkklöver, vattenklöver, kärrsilja, kärrviol m.fl. förekommer i stora populationer.
Bottenskiktet är relativt glest och domineras av vitmossor såsom uddvitmossa Sphagnum fallax, röd glansvitmossa
S. subnitens och krokvitmossa S. subsecundum. Dessa indikerar intermediära näringsförhållanden. I de norra delarna
har även den kalkgynnade guldspärrmossan Campylium stellatum noterats. Det centrala mossepartiet har en för
skvattram-tallmossar tämligen typisk vegetation.
I övrigt är såväl kryptogamflora som insektsfauna dåligt kända. Förekomst av död ved och många konstant
fuktiga miljöer innebär sannolikt att här finns många intressanta arter inom dessa organismgrupper. I objektets
sydöstra del noterades t.ex. sotlav Cyphelium inquinans och mossan uddskapania Scapania mucronata. Båda dessa
arter är relativt krävande och mindre vanliga i landskapet. I denna del förekommer också gammelgranslav
Lecanactis abietina och kattfotslav Arthonia leucopellaea.
Äldre uppgifter finns dessutom om en rik fågelfauna i området. Enkelbeckasin har uppgetts som häckfågel men
iakttagelser av bland annat skogssnäppa, buskskvätta, stjärtmes och orre har också gjorts.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Mindre delar omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör även i framtiden innehålla opåverkade åmiljöer, en hydrologiskt intakt våtmark samt sumpskogsavsnitt
rika på död ved och gamla träd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av hydrologiska ingrepp såsom dämningar, dikningar och liknande undviks, liksom alla typer av
skogsvårdande åtgärder (avverkningar, gallringar etc.) och exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk.
Skötselåtgärder som behöver göras
Objektet lämnas utan skötselåtgärder.
Naturvärdesbedömning
Området är stort, diverst och till stor del opåverkat av negativa ingrepp, något som utgör viktiga förutsättningar för
en rik flora och fauna. Dessutom har vissa delar redovisats som nyckelbiotop. I omgivningarna finns dessutom på
nära håll gott om andra värdefulla sumpskogar, våtmarker och lövskogar, vilket ytterligare förstärker naturvärdena.
454
9650-05 Sumpskog NO Gäddö Klass 2
Ek. karta 096 50
Tidigare dokumentation
MoDo 652150 NV 6720
Beskrivning
Norr och öster om Målsjön finns flera sumpskogsavsnitt men de flesta är relativt unga. Mellan Målsjön och
Kabbgölen finns dock en större sumpskog med ett äldre trädskikt. En stor del av skogen domineras av gran men här
finns också ett ganska stort inslag av glasbjörk. Mindre partier domineras av tall och här hittar man ofta ett
buskskikt som består av skvattram. I objektets nordligaste del vid Långemossens nordände finns en våt
blandsumpskog där trädskiktet domineras av klibbal och björk. Trädskiktet är moget. Död ved saknas i stor
utsträckning. Mindre dråg rinner genom området och intill Kabbgölen har objektet strandkontakt.
Flora och fauna
Jordmånen i området är mager till medelrik. Inslaget av örter i fältskiktet är ställvis stort såväl på fuktiga som på
friska partier. I talldominerade delar är vegetationen av mossetyp där olika arter av vitmossa Sphagnum utgör det
dominerande inslaget.
I blandsumpskogen i objektets södra del har kattfotslav Arthonia leucopellaea samt den rödlistade hållaven
Menegazzia terebrata noterats.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör på sikt vara en blandsumpskog med ett konstant fuktigt mikroklimat, rik på gamla träd samt lågor och
torrakor.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Objektet undantas från rationellt skogsbruk. Mindre plockhuggningar och gallringar kan medges söder om
Långemossen men då sparas äldre träd och lövträd. Eventuella virkesuttag görs vintertid då marken är frusen så att
körskador undviks. Ytor på och intill Långemossen undantas från alla skogliga ingrepp. Alla ingrepp som påverkar
områdets hydrologi undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Ingen skötsel föreslås i övrigt.
Naturvärdesbedömning
Sumpskogen intill Långemossen och Kabbgölen har idag ett medelålders till gammalt trädskikt och hyser i vissa
avsnitt känsliga sumpskogsarter. Delar av området är utpekat som nyckelbiotop. Sumpskogen är beläget i en region
som även i övrigt är rik på våtmarker och sumpskogar. Om trädskiktet över större ytor tillåts att bli gammalt kan det
redovisade området på sikt fungera som ett kärnområde för organismer knutna till sumpskogar. Dessa skulle
därefter kunna sprida sig till andra liknande miljöer i närheten.
455
9650-06 Önsjöarna
Klass 2
Ek. karta 096 50
Tidigare dokumentation
N83 (III); VMI 9G5A02 (III), 9G5A03 (III); NVI 27 (III); Holmbring & Tyrberg 1977 (0)
Beskrivning
Objektet består av Stora och Lilla Önsjön samt en smal fastlandstunga däremellan. Lilla Önsjön är idag ett sumpkärr
i stort sett helt utan klarvattenytor. Västra delen av Stora Önsjön är också den igenvuxen med stora vassar men
dessa ansluter till en öppen vattenyta i öster. I vassvegetationen finns mindre gran- och glasbjörkbevuxna holmar.
Med tanke på vassvegetationens omfattning är sannolikt närsaltnivån i Stora Önsjön relativt hög.
Mellan de båda Önsjöarna finns en sedan länge ohävdad och igenvuxen björkhage som idag har ett gammalt
trädskikt där björk och asp dominerar. Här finns även inslag av äldre sälgar, ekar och granar. Hålträd är vanliga och
det är främst i aspar som hål har hackats ut.
Flora och fauna
Lilla Önsjön samt västra delen av Stora Önsjön domineras helt av vass och i Lilla Önsjön även bredkaveldun. Dessa
miljöer tillsammans med intilliggande skogspartier och klarvattenytorna i Stora Önsjön utgör mycket goda
fågellokaler. Enligt äldre uppgifter tillhör enkelbeckasin, storskrake och troligen även skogssnäppa, stjärtmes och
kricka områdets häckfågelfauna. Här har också noterats vattenrall, rördrom, buskskvätta och mindre hackspett.
På de grova asparna mellan de båda Önsjöarna noterades dessutom på flera träd den rödlistade asphättemossan
Orthotrichum gymnostomum.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör även i framtiden bestå av vegetationsrika kärrmiljöer samt ett triviallövdominerat skogsbestånd rikt på
gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Dikning, dämning, sjösänkning och andra ingrepp som påverkar områdets hydrologi undviks, liksom
exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk. Det är också viktigt att alla utsläpp i stora Önsjön som negativt
påverkar vattenkvaliteten undviks. Objektets beskogade delar lämnas ifred för avverkningar, gallringar och andra
skogsbruksåtgärder. Om avverkningar genomförs i omgivningarna sparas en zon om minst 30 meter mot objektets
gräns.
Skötselåtgärder som behöver göras
I det asp- och björkdominerade området röjs uppslag av gran bort vid behov.
Naturvärdesbedömning
De båda Önsjöarna utgör tillsammans med mellanliggande fastmarksavsnitt ett mycket värdefullt område för flora
och fauna tack vare områdets struktur och storlek. Här skall särskilt nämnas områdets betydelse för fågellivet.
Förekomst av den rödlistad asphättemossan förstärker värdet.
456
9650-07 Frängsätter
Klass 2
Ek. karta 096 50
Tidigare dokumentation
Kageryd 1992 (2-45-1); SVS 5004, 5001; Rr 110; Anonym 1995b (05 04 096)
Beskrivning
Gården Frängsätter, belägen intill sjön Hunns nordvästra del, ligger i ett öppet odlingslandskap och ramas på ett
mycket vackert vis in av lövmiljöer med äldre träd. Från landsvägen och upp mot gården finns en allé främst
bestående av alm, lind och tysklönn. Merparten av träden är gamla och grova eller mycket grova. Också norr om
gården finns en allé som på ett mycket tilltalande sätt löper ned mot sjön. I denna lindallé är träden något yngre och
ännu inte av samma imponerande dimensioner som träden söder om gården.
I områdets nordvästra del finns en mindre blandlövskog där olika ädellövträd som alm, ask, ek och lönn bildar
trädskikt. Flera av träden i denna lund är gamla och grova. Framför allt märks en mycket grov, mulminnehållande
och solitärt växande ek.
Hassel bildar ett glest buskskikt och påminner tillsammans med enstaka odlingsrösen om tidigare
markanvändning.
Vid Frängsätters folkskola står en grov, spärrgrenig ek. Ett par hundra meter nordväst om skolan står ytterligare
en gammal, grov, spärrgrenig ek på en lövdominerad åkerholme. Den senare eken planterades 1814 av Erik Gustav
von Post. Omkretsen i brösthöjd är cirka 4,3 meter. Den har flera döda, grova grenar.
Flora och fauna
Moss- och lavfloran på alléträden präglas av det exponerade läget. Kyrkogårdslav Pleurosticta acetabulum, allélav
Anaptychia ciliaris samt olika arter i släktena Physcia, Physconia och Phaeophyscia är vanliga liksom allémossan
Leucodon sciuroides och olika hättemossor Orthotrichum. I något mer skyddade lägen kan man också hitta stor
ärgmossa Zygodon rupestris.
Jordmånen i lunden nordväst om gården är rik, och fältskiktet här domineras av olika örter.
På eken nordväst om Frängsätters folkskola växer den rödlistade arten brun nållav Chaenotheca phaeocephala.
Skydd
Alléerna omfattas av biotopskydd och för vissa av objektets delar gäller ädellövskogsparagrafen i skogsvårdslagen.
En mindre del nära sjön omfattas dessutom av strandskydd. Eken nordväst om folkskolan är skyddad som
naturminne.
Bevarande av naturvärdet
Området bör även framgent vara rikt på gamla grova ädellövträd ömsom i öppna situationer och ömsom i slutna
lundmiljöer. Grova ekar hålls fria från konkurrerande träd och sly.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av alléträd och grova ekar undviks, liksom avverkning, gallring och andra skogliga ingrepp i
lundmiljön nordväst om gården. Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Död ved lämnas i så stor utsträckning som möjligt. Om döda träd eller grenar måste avlägsnas bör de placeras på ett
ställe där de inte är i vägen och där tillåtas att förmultna. Ekarna vid folkskolan behöver frihuggas.
Naturvärdesbedömning
Större förekomster av gamla, grova ädellövträd och död ved är ovanliga i dagens landskap. I det perspektivet är
lövmiljöerna vid Frängsätter mycket värdefulla för flora och fauna. Eken nordväst om folkskolan är klassad som
nyckelbiotop och hyser minst en rödlistad art.
457
9650-08 Våtmark NO Grindstugan Klass 2
Ek. karta 096 50
Tidigare dokumentation
VMI 9G5A04 (II)
Beskrivning
Objektet består av ett våtmarkskomplex som innehåller olika typer av sumpskogar och beskogade topogena kärr.
Trädskiktet i såväl sumpskogar som kärr domineras omväxlande av löv- och barrträd. Även öppna partier finns. Här
och var märks en svag påverkan från dikning.
Flora och fauna
Merparten av våtmarken är av fastmattetyp men små avsnitt med mjukmattekärr förekommer också. I öppna partier
finns gräs/starrdominerad vegetation.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
458
9650-09 Ekar S Österängen
Klass 3
Ek. karta 096 50
Tidigare dokumentation
SVS 5002–5003
Beskrivning
Söder om Österängen, nära den del av Regnaren som kallas Östersjön, står två gamla, grova, spärrgreniga ekar
omgivna av yngre träd. Vid den ena eken finns en grov, fallen ekgren. Det finns även yngre spärrgreniga ekar i
närheten.
Flora och fauna
Ekarna kan hysa rödlistade lavar eller insekter.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Ekarna hålls fria från konkurrerande träd och sly.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av ekar och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Ekarna behöver frihuggas. Även de yngre ekarna i närheten bör frihuggas.
Naturvärdesbedömning
Ekarna är klassade som nyckelbiotop.
459
9651-01 Frisudden
Klass 2
Ek. karta 096 51
Tidigare dokumentation
ÄH 68 (IV)
Beskrivning
Vid Frisudden har stora markområden åter tagits i hävd under senare tid. Merparten av de ytor som redovisas är att
karakterisera som björkhagar. Väster och söder om landsvägen finns också helt öppna marker som tidigare brukats
som åker och som har en kvävepåverkad flora. Övriga delar är opåverkade av kväve. Trädskiktet har glesats ut och
viss slyröjning har också genomförts. Buskskiktet domineras av enar och är också det tämligen glest. På sina håll
finns uppslag av örnbräken. Får och nötdjur upprätthåller ett måttligt till högt betestryck.
Den redovisade ytan utgör en del av ett även i övrigt hävdat och småskaligt odlingslandskap.
Flora och fauna
På naturlig gräsmark dominerar rödvenäng eller rödvenhed men fläckvis kan man också hitta partier med mycket
blåbär eller lingon. Gräsmarken är mycket artrik och bjuder på en lång rad växter som bara trivs i hävdade,
kvävefattiga marker. Bland dessa märks gullviva, klasefibbla, blåsuga, knägräs, jungfrulin, stor och liten blåklocka,
bockrot och vårbrodd.
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd. De åkerholmar som omges av kulturbetesmark omfattas av biotopskydd.
Bevarande av naturvärdet
De redovisade ytorna bör vara betade hagmarker med naturlig gräsmarksvegetation. På sikt bör området även hysa
brynmiljöer, gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området betas även fortsättningsvis, helst av nötdjur. Örnbräken röjs vid behov. Om röjning av sly genomförs
lämnas riset i högar i hagmarken. Även död ved lämnas men kan flyttas till ställen där den inte är i vägen.
Uppkomst av blommande och bärande buskar som nypon och hagtorn gynnas främst i en brynzon mellan öppna
kulturbeten och lövbevuxna hagmarker eller skog.
Naturvärdesbedömning
Området vid Frisudden bedöms tack vare sin stora areal artrik, naturlig gräsmark vara ett mycket värdefullt ängsoch hagmarksobjekt. Det är av stor betydelse att naturvärdena i detta område även i framtiden kan bibehållas.
460
9651-02 Myr N Brånstorp
Klass 3
Tillbaka
Ek. karta 096 51
Tidigare dokumentation
VMI 9G5B01 (III)
Beskrivning
Objektet utgörs av ett myrkomplex som till största delen består av en svagt välvd mosse. I myrkomplexet ingår även
topogena kärr samt en mindre sumpskog. Mosseplanet är i stor omfattning bevuxet med barrskog medan
sumpskogen domineras av lövträd. Kärravsnitten är mest öppna. I objektet märks lokalt en svag påverkan från
dikning eller anslutande vägar. Våtmarken ansluter i norr till sjön Hunn.
Flora och fauna
Våtmarken är främst av fastmattetyp men mindre avsnitt med mjukmattekärr står också att finna. I de öppna
kärrpartierna trivs olika arter starr och gräs.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
461
9651-03 Hunn
Klass 1
Ek. karta 096 41, 096 42, 096 50, 096 51, 096 52, 096 60
Tidigare dokumentation
Kinsten 1986; Nathanson 1986; Holmbring & Tyrberg 1977 (I); Nilsson & Gezelius 1994; Gezelius och Nilsson,
2002, Antonsson 1999; SVS 5101, 5104; AssiDomän Skog 5421 Avd. 91, 140, 160, 190, 192, 193, 220, 1141,
1170, 1190, 1222, 1231, 1251, 1261
Beskrivning
Den stora sjön Hunn är tillsammans med Stöparen rik på öar, uddar och vikar. Några av öarna, uddarna och
stränderna är bevuxna av gammal skog som bland annat innehåller objekt med naturvärden och någon gång
nyckelbiotoper. Flera intressanta bestånd växer på den stora Bremyreö. Omgivningarna består till stor del av
barrskog men längs sydvästra stranden finns en del lövskog, bebyggelse och kulturmark. Sjön avvattnas via en å vid
Hävla bruk ut i sjön Tisnaren. Hunn är en kommunal dricksvattentäkt.
Flora och fauna
Hunn är sedan tidigare känd för sina tre ishavsrelikter Pallasea quadrispinosa, Mysis relicta och Limnocalanus
macrurus. I Magnehulteån som rinner in i Hunn har man tidigare noterat stensimpa, lake, gädda, abborre, flodkräfta
och signalkräfta. Det finns därför anledning att misstänka att dessa djur också finns i sjön och kanske i andra tilloch utflöden kring sjön. I samma å har man dessutom planterat ut regnbåge och öring som förmodligen också kan
hittas i Hunn. Åtminstone tidigare fanns en hägerkoloni i sjön. Fram till början av 1900-talet levde malen i sjön. Här
ska också finnas en skrattmåskoloni. Under 2002 räknade man fyra fiskgjusbon på uddar och öar i sjön.
Kunskapsbehov
Det biologiska innehållet i sjön Hunn bör inventeras.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
En god vattenkvalitet ska upprätthållas och en naturlig fauna och flora ska bevaras.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Förorening och reglering av sjön och anslutande vattendrag måste undvikas. Främmande arter får inte planteras in.
Sjöns stränder ska bevaras orörda, det vill säga, diken, avverkningar, bebyggelse, avlägsnande av död ved och andra
ingrepp får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Vattenkvaliteten ska regelbundet övervakas. Vid tecken på förorening och försurning ska åtgärder omedelbart
vidtas. Nödvändiga åtgärder för att bevara en naturlig fiskfauna och ishavsrelikter ska vidtas om dessa arters
överlevnad visar sig hotad.
Naturvärdesbedömning
Sjön är mycket viktig för faunan, bland annat finns här tre arter ishavsrelikter. Även fiskfaunan förefaller artrik och
värdefull. I sjön finns många öar och holmar som är viktiga häckningsplatser för fåglar. På öarna finns ofta gammal
och orörd skog. Ibland förekommer nyckelbiotoper och en markägare (AssiDomän) har avsatt flera bestånd på
öarna till fri utveckling.
462
9651-04 Svanviken
Klass 4
Ek. karta 096 51
Tidigare dokumentation
N84 (III); NVI 30 (III); SVS 5102–5103
Beskrivning
Öster om Svanviken i sjön Hunn reser sig ett större tallbevuxet hällmarksområde. På de högst belägna delarna
saknas jordtäcke nästan helt och tallarna är undertryckta. De äldsta tallarna återfinns öster om Gäddviken.
Vid Svanviken finns en gräsyta och en sandstrand som används som badplats. Centralt i hällmarksområdet finns
ett äldre hygge. Strax intill en torplämning långt i söder ligger en vacker hassellund, omkring 20 gånger 30 meter
stor. De välutvecklade hasselstrutarna är tämligen gamla och högvuxna. Marken är stenig. En äldre apel och en ek
(ej så grov) finns också.
Flora och fauna
Vegetationen domineras av skorplavar, renlavar eller ris såsom ljung, lingon och mjölon. På vissa håll och i sänkor
finns inslag av björk och gran och fältskiktet är då i allmänhet av blåbärstyp. Fläckar av skvattram och odon
förekommer där vatten tenderar att ansamlas.
På tallar respektive klibbalar nära Gäddviken har man noterat grynig blåslav Hypogymnia farinacea och skriftlav
Graphis scripta. På död ved noterade man långfliksmossa Nowellia curvifolia. Kring torplämningen i söder växer
lundgröe och gullviva.
Skydd
Strandskydd råder inom delar av området, 100 m på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Denna naturtyp vårdas bäst genom att lämnas orörd. Brand är dock en störning som normalt kan förekomma på
sådana marker och bör tillåtas.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Området ska undantas från ingrepp såsom bebyggelse, vägbygge, avverkning, gödsling, kalkning eller andra former
av ingrepp och exploatering. Det är viktigt att död ved lämnas kvar.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hasselbeståndet i söder bör bevaras genom bortgallring av inträngande gran.
Naturvärdesbedömning
Hällmarker är vanliga i kommunen men bildar sällan större, sammanhängande ytor såsom i detta område. I området
finns delar som pekats ut som objekt med naturvärden i nyckelbiotopsinventeringen.
463
9651-05 Selesjö–Ölmetorp
Klass 1
Ek. karta 096 51
Tidigare dokumentation
ÄH 64 (II)
Beskrivning
Mellan Selesjö och Ölmetorp, intill sjön Hunns östra sida, finns ett stort, sammanhängande lövområde bestående av
såväl hagmarker som slutna skogar. Den södra delen utgörs av ett stort sammanhängande blandskogsområde där
olika lövträd dominerar i trädskiktet. Asp och lind är vanliga men också ek, lönn och gran förekommer allmänt. I
mindre omfattning kan man även hitta björk och tall. Trädskiktet är olikåldrigt och gamla, grova träd finns av flera
trädslag, exempelvis asp, ek och tall. Lönnarna i området är inte särskilt grova men verkar ändå vara gamla. Död
ved förekommer i måttlig utsträckning och i de flesta fall är det fråga om klena eller medelgrova dimensioner.
Också en del hålträd finns i området.
Buskskiktet är tämligen välutvecklat och består främst av skogstry och hassel. Här och var kan man också hitta
enstaka måbärsbuskar och enar.
I områdets nordligaste del finns både hävdade och ohävdade hagmarker. Den allra nordligaste delen utgörs av en
betad ekhage med flera grova eller mycket grova ekar. Här finns såväl friska partier som fuktängsavsnitt. Buskar
saknas till stor del. Söder om ekhagen finns en ohävdad gräsmark som är tämligen igenvuxen men som också
innehåller några mycket grova och gamla ekar. Buskar som hagtorn och skogstry börjar breda ut sig. Denna yta är
för skuggig för att en grässvål skall kunna existera.
Såväl hagmarker som slutna skogspartier har en lång strandlinje mot sjön Hunn.
Längs uppfarten till gården Selesjö finns en äldre dubbel allé bestående av lindar och lönnar. Träden är
medelgrova men troligen ganska gamla. Intill själva gården finns dessutom ett par gamla och mycket grova lönnar.
Flora och fauna
Skogsmarkerna i söder hyser en mycket rik flora både vad gäller kryptogamer och kärlväxter. På de gamla lönnarna
hittar man på flera ställen lunglav Lobaria pulmonaria och på detta substrat hittades också lönnticka Oxyporus
populinus samt den mycket ovanliga aspfjädermossan Neckera pennata. Denna mossa växer trots sitt namn gärna på
ädla lövträd med rik bark. Även asparna har en intressant epifytflora, bland annat med den rödlistade asphättemossa
Orthotrichum gymnostomum.
Tack vare den rika jordmånen trivs många lundväxter området. Blåsippa är mycket vanlig men här finns också
gott om vårärt, hässlebrodd och lungört. Även krävande arter som tandrot och nästrot står att finna. Här finns också
flera arter som normalt trivs i öppna gräsmarker. Som exempel kan nämnas gökärt, svinrot och ängsvädd.
Sannolikt hyser skogsmarkerna tack vare sin relativa orördhet och sin rika jordmån även en rik
landmolluskfauna.
I hagmarkerna i områdets norra del finns på de grova ekarna de rödlistade arterna brun nållav Chaenotheca
phaeocephala och gul dropplav Cliostomum corrugatum. Den förstnämnda förekommer även på äldre ekar i mer
igenvuxna partier. Fältskiktet domineras på frisk mark av rödven och ljung medan starrarter och tuvtåtel dominerar
de fuktigare partierna. Gräsmarksväxter som ängsvädd, jungfrulin och svinrot trivs i de öppnare delarna. I
skuggigare partier noterades även vitfryle, en fröinkomling som trivs i parkartade, halvöppna miljöer.
På alléträden intill gården hittar man en tämligen artrik lavflora med bland annat flera arter ur släktena Xanthoria
och Physconia.
Området är tack vare kombinationen gamla grova träd och gräsmarker sannolikt av stort värde som insektslokal.
Kunskapsbehov
Områdets insekts- och landmolluskfauna bör inventeras.
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd och i vissa avsnitt gäller ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen.
Allén upp till Selesjö gård omfattas av biotopskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bibehålls som ett lövrikt mosaiklandskap med komponenter såsom grova lövträd och grov död ved (såväl i
hagmarksmiljöer som i slutna skogsmiljöer), öppna betade gräsmarksytor, blomsterrika högörtängar, busksnår,
brynmiljöer och skuggiga lundpartier.
Åtgärder som skadar naturvärdet
I gräsmarker undviks skogsplantering, kalkning, gödsling och andra markförbättrande åtgärder. Grova hagmarksträd
får inte avverkas och död ved får inte avlägsnas (däremot kan man tänka sig att flytta grova lågor eller liknande som
464
stör pågående markanvändning). I skogsmark undviks all form av skogsskötsel som inte görs i syfte att uppnå klart
uttalade naturvårdsmål. Alla exploateringsföretag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
I skogsmark röjs uppslag av gran på frisk mark undan vid behov. Uppföljning görs av områdets förekomst av
lunglav och aspfjädermossa. Om behov uppstår röjs även en del av de vuxna granarna undan. Även lundflorans
utveckling bör följas upp i syfte att kunna sätta in lämpliga skötselåtgärder om negativa förändringar skulle märkas.
Områdets norra del hävdas genom bete, helst av nötdjur. I den igenvuxna hagmarken strax väster om gården
friställs de grova ekarna. Därefter läggs ytan under bete. Grov död ved lämnas. Uppslag av blommande och bärande
buskar gynnas.
Det bör poängteras att det är trädskiktet som representerar de högsta naturvärdena i hagmarkerna vid Selesjö och
att gräsmarksvärdena här kommer i andra hand. Det är därför viktigt att man på lämpliga ställen i
gräsmarksmiljöerna släpper upp en gles ekföryngring så att det i området även på lång sikt finns tillgång på grova
och gamla hagmarksekar.
Naturvärdesbedömning
Området vid Selesjö och Ölmetorp hyser så höga naturvärden att reservatsbildning är det bästa sättet att på lång sikt
säkerställa dessa kvaliteter. Naturvärdena är i första hand knutna till trädskiktet där flera rödlistade arter
förekommer i såväl skogsmiljöer som öppna miljöer. Gräsmarker, buskmarker och igenväxningsmarker utgör
viktiga komplement som tillsammans med lövmiljöerna skapar mycket goda förutsättningar för ett rikt insektsliv.
465
9651-06 Älingskärren–KörmossenKlass 2
Ek. karta 096 51
Tidigare dokumentation
N85 (III); VMI 9G5B02 (I)
Beskrivning
Öster om sjön Hunn ligger myrkomplexet Älingskärren – Körmossen kring den mindre Bjursjön. Från den mindre
sjön sträcker sig stråk av våtmarker västerut och åt sydöst. Våtmarkerna utgörs av en mosaik av mossar, kärr, laggar
och fastmarksholmar. Mossarna är i allmänhet tallskogsbevuxna men mindre delar är öppna. Längs kanterna kan
man dessutom hitta björkskog. Kärren är av både fastmatte- och mjukmattetyp. Området är tämligen – men inte helt
– opåverkat. I vissa delar pågår till exempel skogsbruk ända ut på fastmarksholmarna. Skogsvägar omringar myren,
men det är mest i sydost som dessa har någon påverkan. Död ved förekommer i måttlig mängd.
Flora och fauna
Tall och skvattram dominerar mosseplanen, öppna delar domineras i stället av ris. Vitmossor och starr är den
vanliga vegetationen i kärren, typiska arter är dystarr och kallgräs. Fläckvis förekommer pors och bladvass såväl
längs stränder som ute i kärr. I övrigt kantas Bjursjön av säv och näckrosor.
Skydd
Strandskydd råder inom delar av området, 100 m på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i
området.
Bevarande av naturvärdet
Naturvärdena i myrar av denna typ tillvaratas bäst om området lämnas opåverkat.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Förändringar i hydrologin ska undvikas, det vill säga dikningar, vägbyggen längs kanten, sänkning av närliggande
sjöar och dylika ingrepp får inte företas. Skogsbruk på myren eller längs kanten, torv- eller vedtäkt, anläggningar,
byggnader, körning i myren, gödsling och andra ingrepp eller annan exploatering får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Då våtmarken är tämligen stor och opåverkad, samt att myren är mångformig och består av många olika naturtyper
och vegetationstyper gör myren skyddsvärd och ger området måttliga naturvärden.
466
9651-07 Lillsjön, Selesjö
Klass 2
Ek. karta 096 51
Tidigare dokumentation
N86 (III); NVI 29 (III); Holmbring & Tyrberg 1977 (I)
Beskrivning
Lillsjön, som numera genom en sjösänkning förvandlats till ett öppet kärr, är belägen strax norr om Selesjö i
kommunens nordvästra del. Sjön är helt igenvuxen men vattnet står sommartid så högt att bottenskikt saknas.
Möjligen finns öppna klarvattenytor tidigt på vårarna.
Omgivningarna består av såväl lövskogar som barrskogar och åtminstone i lövdominerade delar finns äldre träd.
Endast mindre partier i våtmarkens omgivningar har avverkats.
Flora och fauna
Vegetationen i så gott som hela sjön domineras av bladvass även om fläckar med rena bestånd av bredkaveldun står
att finna här och var. Flytbladsvegetation av t.ex. dyblad och andmat finns över stora ytor. Över vassarna ser man
under varma sensommardagar stora mängder trollsländor av olika arter elegant flyga omkring.
I strandkanten kan man hitta krävande mossor som spärrvitmossa Sphagnum squarrosum och kärrkvastmossa
Dicranum bonjeanii. Detta indikerar att jordmånen i omgivningarna är relativt rik.
Området utgör en god fågellokal. Vid ett besök sommaren 1998 noterades ett par bruna kärrhökar tillsammans
med en nyss flygg unge. Dessutom uppges skogssnäppa och trana häcka i Lillsjön. Sannolikt erbjuder området även
lämpliga miljöer för en rad andra fågelarter.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör även i framtiden bestå av vegetationsrika kärrmiljöer.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Dikning, dämning och andra ingrepp som påverkar områdets hydrologi undviks, liksom exploateringsföretag som
tar större ytor i anspråk. Om avverkningar genomförs i omgivningarna sparas en zon om minst 30 meter mot
objektets gräns.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området lämnas utan skötselåtgärder.
Naturvärdesbedömning
Lillsjön erbjuder värdefulla miljöer för fågellivet och bedöms av den anledningen hysa höga naturvärden.
Förekomst av den rödlistade bruna kärrhöken stärker den bedömningen.
467
9651-08 Selesjötorp
Klass 4
Ek. karta 096 51
Tidigare dokumentation
ÄH 62 (III)
Beskrivning
Vid norra spetsen av den sänkta Lillsjön är denna gödslade hage belägen. Naturlig vegetation finns bara fläckvis. I
hagen växer också några stora enar och ett antal grova och gamla lönnar som är av intresse. Lågor efter dessa finns
och träden är ibland mulminnehållande. Hagen betas måttligt av nötdjur och området har en viss betydelse för
landskapsbilden.
Flora och fauna
Fläckar av rödvenäng, hällmarkstorräng och tuvtåteläng noterades. Här växer ängsvädd och stagg. Tidigare har man
noterat ormrot och nattviol.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Området ska behållas som naturlig fodermark med grova solitärträd och mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker. Häst
får inte hållas i hagen då dessa kommer att orsaka de gamla träden skador.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd genom bete eller slåtter. Lämpligtvis hålles nötdjur i hagen.
Naturvärdesbedömning
De gamla lönnarna motiverar ett visst naturvärde. Det är möjligt att gödseleffekter kommer att avklinga relativt fort
på de tunna jordlagren.
468
9652-02 Pipmossen
Klass 2
Ek. karta 096 42, 096 52
Tidigare dokumentation
N87 (III); NVI 31 (III); VMI 9G5C01 (II); Taberman 1998a; AssiDomän Skog 5415 Avd. 190; handlingar från
Kungliga Domänstyrelsen 1946
Beskrivning
Området utgörs av själva Pipmossen i söder och en öppen, långsträckt blandmyr som först löper åt nordväst för att
sedan kröka av mot öster. Hela myren är belägen mellan Kalbo i öster och sjön Hunn i väster. Myrens södra del har
varit domänreservat men är nu ett naturreservat.
Själva mossen består av en lågvuxen tallmosse som ofta kantas av laggkärr. De norra delarna av myren är i
allmänhet öppna, men i kanterna finns antydningar till tallrismossar. På sina håll längs kanterna och inne i vikar
växer en sumpskog av björk och klibbal. Ytvattnet är i allmänhet rörligt i denna naturtyp vilket förklarar den högre
produktionen här. På en karta från 1870 är området markerat som myrmark utan slåtter.
I myren finns också några barrskogsbevuxna fastmarksöar. Emellanåt förekommer rikligt med död ved, ett
viktigt substrat för många organismer. Skogen är runt 100 år gammal. Omgivningarna består till övervägande del av
hyggen och barrplanteringar. På några håll har man låtit bli att avverka kantzonen mot myren men detta är oftast ett
undantag.
Flora och fauna
Sumpskogarna längs kanterna och omgivande öppna marker är tätt bevuxna av grenrör och höga starr. Dessa
starr/gräsmader är välbesökta av enkelbeckasiner som man också misstänker häckar på myren. Möjligen spelar
också orre.
På myrens öppna delar dominerar arter som rubinvitmossa Sphagnum rubellum, rosling, tuvull och tranbär. På de
fuktigare delarna hittar man i stället praktvitmossa Sphagnum magellanicum, trådstarr och kallgräs. I barrskogen
direkt söder om myrmarken uppges en variant av gran – Picea abies v. recurvata – växa.
Skydd
Myrens södra del är sedan 1946 domänreservat. En stor del av myren är naturreservat sedan 1998.
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Denna naturtyp vårdas bäst genom att lämnas orörd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Fortsättningsvis ska man inte avverka ända fram till myrkanten och fastmarksholmar ska lämnas orörda. Vidare
måste man undvika alla ingrepp i hydrologin, det vill säga dikningar och sänkning av grundvattnet. Avverkning,
gödsling, täkt, körning på mossen samt all annan form av exploatering och ingrepp får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Myrens naturvärden ligger i att den är tämligen orörd och innehåller flera olika naturtyper. Platsen är dessutom
viktig för häckande fågel. Död ved i området höjer värdena ytterligare. Markägaren har pekat ut området som
nyckelbiotop.
469
9652-03 Kalbo
Klass 4
Ek. karta 096 42, 096 52
Tidigare dokumentation
ÄH 69 (III)
Beskrivning
Området består av en större björkhage under igenväxning. Övriga vedväxter utgörs av tall och en. Centralt finns ett
fattigkärr och i hagen finns såväl fuktängar som hällar. Delar av området har tidigare varit åker, numera betas
marken svagt till måttligt av nötdjur.
Flora och fauna
På gräs-lågstarrängar och annan fuktig mark växer kärrviol, krypvide, stagg och stjärnstarr. På torrare mark
förekommer jungfru Marie nycklar, ljung och ängsvädd.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör bevaras som en naturlig fodermark med gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, markberedning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte
sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Gallring av trädbeståndet är nödvändigt, därefter ska området hävdas genom bete eller slåtter.
Naturvärdesbedömning
Området utgörs av en ganska skiftande naturlig fodermark men området är främst ett restaureringsobjekt.
470
9652-04 Selesjölund
Klass 3
Ek. karta 096 52
Tidigare dokumentation
ÄH 65 (IV)
Beskrivning
Den redovisade ytan består av en gles björkhage med medelålders träd, belägen intill en mindre landsväg. Området
är måttligt hävdat och ställvis finns större bestånd av örnbräken. Såväl torra som friska och fuktiga marker ryms
inom hagmarken.
Flora och fauna
På fuktig mark dominerar tuvtåtel eller, på kärrmark, högvuxna starrarter medan rödven, fårsvingel och ljung är
vanliga i torra och friska lägen. Darrgräs, gökärt, jungfrulin och knägräs förekommer i hagen och tidigare har även
klasefibbla, gullviva och kattfot noterats.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Den redovisade ytan bör vara en hävdad hagmark med naturlig gräsmarksvegetation. På sikt bör området även hysa
brynmiljöer, gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området hävdas även fortsättningsvis, helst genom nötdjursbete. Hävd genom slåtter är också ett lämpligt alternativ.
Örnbräken röjs vid behov. Om röjning av sly genomförs lämnas riset i högar i hagmarken. Även död ved lämnas
men kan flyttas till ställen där den inte är i vägen. Uppslag av blommande buskar gynnas främst i gränsområden mot
intilliggande marker.
Naturvärdesbedömning
Förekomst av relativt artrik, naturlig gräsmarksvegetation gör området värdefullt.
471
9652-05 Sumpskog S Sila
Klass 2
Ek. karta 096 52
Tidigare dokumentation
SVS 5202
Beskrivning
Ungefär en kilometer söder om gården Sila är denna mycket intressanta sumpskog belägen. Området avgränsas i
norr och öster av grusvägar och barrskogar. Även i söder vidtar skog medan det i väster tillkommer en del
åkermark.
Centralt i sumpskogen finns ett äldre hygge, nu bevuxet av höga örter. I övrigt är skogen tämligen orörd och har
en ovanlig och värdefull struktur. Bland annat finns här en mängd vätar och många rotvältor efter träd som inte
klarat av att stå längre tid i vatten. I beståndet finns såväl klibbalkärr som gransumpskog men gränserna mellan
dessa är mycket flytande.
Gran och klibbal är vanliga, men även björk. I mindre antal förekommer tall. Såväl granar som alar är ibland
grova och gamla. Dessutom lämnar de tre vanligaste träden en stor mängd död ved i form av lågor och torrträd.
Många av alarna står på socklar.
Flora och fauna
Sumpskogen är mycket örtrik och i vätarna hittar man till exempel andmat, gullpudra, missne, vattenstäkra och
lånkar. På fastare mark, men fortfarande fuktig, växer majbräken och ögonpyrola. I bottenskiktet finns tämligen
rikligt med spärrvitmossa Sphagnum squarrosum och på rotvältor hittar man ärgnål Chaenotheca furfuracea.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Sumpskogen måste behållas intakt vad gäller såväl hydrologin som skogen.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga ingrepp eller någon form av exploatering får ske i området. Framför allt får inte grundvattnet sänkas eller
markvattnet bortföras. Diken finns strax söder om beståndet och dessa påverkar något, vidare dikningar får inte
företas. Avverkning, gallring, röjning, körning med fordon, bortforsling av död ved, gödsling, kalkning och så
vidare får inte heller genomföras.
Skötselåtgärder som behöver göras
Dikena strax söder om beståndet ska fyllas igen för att inte påverka sumpskogen.
Naturvärdesbedömning
Örtrika sumpskogar med mycket död ved är mycket viktiga miljöer för en mängd växter och djur. Detta område är
dessutom tämligen ostört och stort vilket gör skogen än mer intressant. Man kan förvänta sig en mängd skyddsvärda
leddjur och kryptogamer i beståndet. Området har tidigare pekats ut som objekt med naturvärden men är snarare att
anse som en nyckelbiotop.
472
9652-06 Olstorp
Klass 2
Ek. karta 096 52
Tidigare dokumentation
ÄH 66 (III)
Beskrivning
Denna hage är belägen ca 400 meter nordost om Olstorp och omges helt av skog. Hagen är öppen men en del
enbuskar förekommer. Området hävdas genom måttligt nötbete men även manuella insatser, nyligen har man till
exempel slagit örnbräken. Fläckvis kan man skönja spåren efter äldre åkrar och några små odlingsrösen går också
att hitta. Långt i söder finns ett grävt vattenhål med mycket vegetation. Hälften av dammen ligger inom hagen. Vid
kanten i öster finns ett kärr. Hagen är måttligt kuperad.
Flora och fauna
Rödvenhed är den förhärskande vegetationstyper i hagen men fläckvis finns gräs-lågstarrängar. Arter som
förekommer här är ljung, kattfot, stagg, hirsstarr, klasefibbla, ormrot och darrgräs. Örnbräken är ett problem.
I dammen i söder växer nate, säv, blomvass, liten igelknopp och olika starr. I vattnet leker grodor samt mindre
och större vattensalamander, den sistnämnda rödlistad.
Skydd
Småvatten och rösen i odlingslandskapet omfattas av biotopskyddet. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området ska bevaras och skötas som en naturlig fodermark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, markberedning, plantering, omföring till skog och utfyllnad av småvatten inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd genom bete eller slåtter. Vid behov genomförs röjningar av sly, buskar och örnbräken.
Naturvärdesbedömning
Området består av en måttligt stor och ganska välhävdad naturbetesmark som är en värdefull miljö. I området
förekommer minst en rödlistad art – större vattensalamander.
473
9652-07 Källvik
Klass 4
Ek. karta 096 52
Tidigare dokumentation
ÄH 67 (III)
Beskrivning
Detta är en björkhage på blockrik mark som står under stark igenväxning. Bara en mindre del i väster betas numera.
Trädskiktet består av björk, tall, asp, rönn, gran och klibbal.
Flora och fauna
Det hedartade fältskiktet har åtminstone tidigare innehållit odon, kattfot, ljung, nattviol, klotpyrola, vitpyrola, stagg,
ormrot och jungfrulin.
Skydd
Rösen och stengärdesgårdar i odlingslandskapet omfattas av biotopskyddet.
Bevarande av naturvärdet
Hagen bör restaureras och skötas som naturlig fodermark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, plantering och omföring till skog inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagen behöver gallras och röjas, därefter hävdas genom bete eller slåtter.
Naturvärdesbedömning
En ganska vacker plats som bryter av mot omgivande barrskogar. Hagen är främst ett restaureringsobjekt.
474
9652-08 Trollgölen
Klass 3
Ek. karta 096 52
Tidigare dokumentation
VMI 9G5C03 (III)
Beskrivning
Objektet består av en svagt välvd mosse med omgivande laggkärr som är belägen intill en mindre tjärn. Delar av
mosseplanet är glest bevuxet med barrträd men även öppnare partier förekommer. Våtmarken påverkas svagt av
dikning.
Flora och fauna
Merparten av våtmarken är av fastmattetyp. Intill Trollgölen finns gungflyn. Trollgölens vatten är ställvis bevuxet
med flytbladsvegetation men i övrigt öppet. I större delen av objektet är annars ris vanliga.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
475
9652-09 Kavelbromossen
Klass 2
Ek. karta 096 52
Tidigare dokumentation
N88 (III); VMI 9G5C02 (II)
Beskrivning
Den tämligen opåverkade Kavelbromossen är belägen nordost om Bränntorp och vid Hemsjöns sydöstra strand.
Myren består av två mosseplan med tätt stående martallar. Centralt mellan de två mossarna finns ett stort och
välutvecklat laggkärr, men kärr kan också påträffas mellan mosse och fastmark.
En luftledning löper över mossen i sydöstlig–nordvästlig riktning. Omgivningarna är tyvärr hårt brukade, i öster
finns mogna barrskogar men i väster återfinns unga tallplanteringar.
Flora och fauna
På mosseplanen dominerar skvattram under tallarna. Laggkärren, normalt av fastmattetyp men fläckvis även med
mjukmattor, är bevuxna av gräs- och starrvegetation. Här dominerar vitmossa och trådstarr, och på tuvorna växer
rikligt med tranbär.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Nordvästra delen av området är beläget inom strandskyddat område, 100
m på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Området lämnas som en orörd myr med tillhörande orörda skogar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Naturvärdena kan bara bestå om hydrologin bevaras intakt, det vill säga grundvattnet eller den angränsande
Hemsjön får inte sänkas. All form av exploatering och alla former av anläggningar, till exempel avverkning,
körning, gödsling, angränsande vägbyggen, dikning och täkt måste också undvikas. Vid avverkning i grannskapet
ska en kantzon mot myren lämnas orörd.
Skötselåtgärder som behöver göras
Luftledningen bör om möjligt avlägsnas, på sätt som minimerar eventuella skador.
Naturvärdesbedömning
Området är intressant då här finns rikligt med döda tallar, i synnerhet längs kanten mellan mosse och kärr. Centralt
finns en större ansamling av stående, döda furor. Död ved är ett mycket viktigt substrat för en mängs organismer.
Myren är dessutom tämligen orörd.
476
9652-10 Humlegölen
Klass 3
Ek. karta 096 52
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
Humlegölen är belägen strax söder om Sila. Runt sjön finns en zon av skog, i övrigt omgärdas området av öppna
odlingsmarker, utom i söder där barrskog tar vid. Längs stranden finns gungflyn, i synnerhet i sydost. Den västra
kantskogen betas delvis av nötkreatur. Sjön har ett dikat utlopp åt söder. Kantskogen består av klibbal, björk, gran
och tall.
Flora och fauna
I sjön finns flytbladvegetation, stränderna är bevuxna av kärrvegetation. Här växer bland annat andmat, korsandmat,
sprängört, kaveldun och strandklo. På gungflyna hittar man rundsileshår och längs skogskanten skvattram.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Humlegölen och dess omgivningar lämnas orörda med en naturlig flora och fauna.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga ingrepp eller någon exploatering i sjön, längs stränderna eller i omgivande kantskog ska ske. Undantag kan
göras för bete. Framför allt är det viktigt att inga dikningar eller avverkningar görs och vattenkemin får inte
påverkas genom till exempel närsalttillförsel. Inplantering av främmande arter ska undvikas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Diket som dränerar sjön åt söder bör fyllas igen.
Naturvärdesbedömning
Vegetationsrika sjöar och sjöstränder är viktiga miljöer för en rad växter och djur.
477
9652-11 Sila
Klass 2
Ek. karta 096 52
Tidigare dokumentation
ÄH 63 (III)
Beskrivning
Fram till gården Sila löper en allé med ca 40 träd av olika trädslag – lind, ask, lönn, oxel och en hästkastanj. De
flesta av träden i allén är grova och gamla. Fler gamla träd står på tomtmark runt gården. Direkt norr om gården
växer till exempel en gammal tall. Flera gamla träd är också ihåliga.
Längst i norr (A) är en kohage belägen på gammal åkermark. På de forna åkerholmarna växer mogna ekar. Direkt
väster om gården finns en liten blandlövhage av asp-björktyp. Sydväst om denna är två öppna naturbetesmarker
belägna (B), men enbuskar förekommer. I de blockrika norra hagen finns också små våtmarker och småvatten.
Djuren betar också i den hällmarkstallskog som förbinder de två delarna.
Längst i väster finns två hagar som knappt hävdas och växer igen med björk. En gallring har nyligen genomförts
men detta kommer att behöva göras igen om man vill bevara detta som hagmark. Marken består här av fuktängar.
Gården är belägen på en låg bergshöjd och i området finns därför både hällar och block. Odlingsrösen
förekommer tämligen vanligt. I detta odlingslandskap finns förutom de marker som beskrivits ovan, också åkrar och
kulturbetesmarker. Åkerholmar och öppna diken förekommer.
Flora och fauna
Då detta är kulturmark är vegetationen följaktligen också kulturpräglad. Fläckvis finns dock hällmarkstorrängar och
i hagarna är en trivial rödvenäng ganska vanlig. I område B är vegetationen en rödvenhed och här har man hittat
kattfot, klasefibbla, gullviva, ängsskara och prästkrage. I småvattnen växer igelknoppar och starr.
I gräs-lågstarrängarna i del C växer stagg, loppstarr, stjärnstarr, blåtåtel, darrgräs, ormrot, vattenmåra, knapptåg
och gökblomster.
På grova alléträd växer kyrkogårdslaven Pleurosticta acetabulum. De grova träden innehåller också en hel del
hackspetthål till många fåglars glädje.
Skydd
Åkerholmar, stenrösen, våtmarker, småvatten och alléer i odlingslandskapet omfattas av biotopskyddet.
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området ska behållas som en gårdsmiljö med många gamla träd, naturbetesmarker och, där det är möjligt, död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Området får inte exploateras och för naturen skadliga ingrepp får inte genomföras, vilket innebär att till exempel
gamla träd inte får avverkas, naturbetesmarker inte får gödslas, kalkas eller kultiveras på annat sätt. Öppen mark får
inte beskogas och trädbärande hagar får inte överföras till sluten skog. Död ved ska lämnas, såvida inte den utgör
fara eller hinder. Täckdikning eller nydikning ska inte göras.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt betesdrift med nötboskap, alternativt slåtter på naturbetesmarker och trädbärande hagar. Även
hällmarksskogen i väster ska betas. Vid behov ska gamla träd friställas. Man måste sörja för en återväxt av gamla
träd, till exempel i allén. De dåligt hävdade hagarna i C ska gallras och hävdtrycket ökas.
Naturvärdesbedömning
Området är värdefullt genom sina många gamla träd och sina trädbärande hagar. Gårdsmiljön befinner sig i ett
intressant landskap med många olika naturtyper hemmahörande i odlingslandskapet. Gården har också ett visst
kulturhistoriskt värde.
478
9652-12 Hemsjön
Klass 2
Ek. karta 096 52
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
Hemsjöns nordvästra ände är mycket vegetationsrik och kantas av en våt klibbalstrandskog. Under långa perioder
står strandskogen under vatten och här har skapats stora mängder död ved. I mindre omfattning förekommer också
björk. Längs sjöns strand breder mader ut sig, tätt bevuxna av vassar. Vissa delar är av gungflykaraktär. Även sjöns
yta är rik på vegetation.
Väster om alskogen används marken för nötbete, och djuren går ibland in i skogen.
Flora och fauna
Den blöta skogen är bevuxen av stora mattor av missne. Här finns dessutom snår av gråvide och enstaka brakved.
Maderna domineras förutom av bladvass också av smalkaveldun. Sprängört och pors är ytterligare arter som
förekommer här. I kanten av sumpskogen växer ett stort bestånd av ålandsrot.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området lämpar sig bäst att lämnas till fri utveckling med en naturlig vattenregim.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga ingrepp eller någon exploatering får ske i vattnet, längs stranden eller i direkt närhet. Framför allt måste
hydrologiska ingrepp undvikas, såsom dikning och sjösänkning. Vattenkvaliteten får inte försämras genom till
exempel Närsaltläckage. Strandskogen måste lämnas orörd, det vill säga träd, levande eller döda, får inte avlägsnas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Vegetationsrika stränder är viktiga för många växter och djur. I direkt anslutning till denna strand finns dessutom en
intressant sumpskog med mycket död ved.
479
9652-13 Kupan
Klass 3
Ek. karta 096 52, 095 62
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
En halv kilometer norr om gården Sila börjar detta stora område. Längst i söder (A) finns en öppen till halvöppen
betesmark som delvis är belägen på gammal åkermark. Stora delar av denna hage är på en bergkulle där hällar och
block går i dagen. Denna hällmark har tydligen gödslats vid något tillfälle. På toppen av berget står en stor byggnad
som används som garage för maskinparken.
I hagen finns också en stor mängd lönnar varav flera är grova och gamla, någon till och med ihålig. Här står
också en mycket grov oxel och ett par grova almar. Vid vägen i söder finns ett småvatten som används som
vattenhål för betesdjuren. Som spår av det äldre åkerbruket kan man se äldre diken och några odlingsrösen. En
luftledning passerar området.
Den norra delen (B), vilken utgör den större delen av området, utgörs av en betad skog med asp och tall som
vanligaste träden. I beståndet ingår också ek, lind, lönn, björk, sälg, rönn, oxel och gran. Längst i öster finns spåren
efter den gamla bosättningen Kupan. Dessutom kan man hitta enstaka rester av gammal åker, odlingsrösen och
jordkällare i området.
Skogen befinner sig på bergshöjder, därför är block och hällar vanliga. Genom området löper en luftledning.
Både område A och B betas av nötkreatur.
Flora och fauna
I område A saknas ängs- och hagmarksväxter nästan helt. Fläckvis kan man dock tala om hällmarkstorrängar.
Buskskiktet är desto rikare med tämligen många enar, aplar och nyponrosor samt enstaka hagtorn och krusbär. På
lönn växer lönnticka och på andra grova träd kan man hitta kyrkogårdslaven Pleurosticta acetabulum. I småvattnet
är mannagräs, missne, kaveldun, nate, svalting och sprängört vanliga. Dessutom leker här den vanliga grodan och
den hänsynskrävande större vattensalamandern.
Det stora området B är bevuxet av hällmarkstorräng på fläckar med berg i dagen, i annat fall hittar man torr
ristyp på höjderna. Friska marker med ris och örter växer på lägre nivåer. Inga intressanta arter växer i fältskiktet,
bara enstaka ängsvädd. En dominerar buskskiktet, dessutom förekommer enstaka apel.
Skydd
Småvatten och odlingsrösen i jordbrukslandskapet omfattas av biotopskydd.
Bevarande av naturvärdet
Skogen ska bevaras som naturlig betad skog med mycket död ved. Den halvöppna hagen ska bevaras som hage med
grova träd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga ingrepp som inte är naturvårdsrelaterade eller exploatering av området ska ske. Detta innebär särskilt
avverkning, gödsling, kalkning, markberedning, överföring till sluten skog eller avlägsnande av döda träd.
Småvattnet får inte fyllas igen eller skadas på annat sätt.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt bete med nötkreatur. Vid behov kan röjningar i buskskikt och bland unga träd behöva göras. Gamla träd
friställs vid behov. Luftledningen bör avlägsnas.
Naturvärdesbedömning
Genom att en stor areal täcks av det ovanliga markslaget betad skog får området vissa naturvärden. Värdena
förstärks av att det i området finns gamla träd och småvatten med rödlistade djur.
480
9653-01 Ålgölsbäcken
Klass 3
Ek. karta 096 53
Tidigare dokumentation
Göthberg 1995
Beskrivning
Ålgölsbäcken rinner från Lilla Nylingen norrut till Visken. Bäcken har ett biflöde som kommer från Stora Gryten i
väster. Omgivningarna består nästan helt av barrskogar. Själva Ålgölsbäcken är smal och innehåller såväl lugna som
strömmande sträckor. Biflödet från St. Gryten är delvis grävt och uträtat, vattnet i bäcken är tämligen näringsrikt.
Flora och fauna
Här och var förekommer en smal bård av glasbjörk och klibbal. Längs bäcken växer näckmossa Fontinalis
antipyretica, bunkestarr, gul näckros, vanlig igelknopp och rostnate. I Ålgölsbäcken har man fångat gädda, i
biflödet lake och gädda.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
En god vattenkvalitet och en naturlig vattenregim ska upprätthållas, och en naturlig fauna och flora ska bevaras.
Omgivningarna ska bestå av gammal, orörd skog med mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling,
vattenförorening, dikning, markberedning, plantering, omföring till barrskog, avverkning av grova träd och
avlägsnande av död ved i bäckens närhet inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Bäckar i skogslandskapet ökar diversiteten och är tillhåll för bland annat flera växter, insekter och fiskar.
481
9653-02 Björkkärret–Stora Kyrkmossen
Klass 2
Ek. karta 096 53
Tidigare dokumentation
VMI 9G5D02 (II); SVS 5352–5354
Beskrivning
Björkärret är namnet på ett stort våtmarkskomplex i kommunens östra del. I objektet ingår såväl topogena kärr som
svagt välvda mosseplan. Betydande delar av våtmarkskomplexet är beskogade. Såväl barrdominerade som
lövdominerade bestånd finns. I vissa delar har avverkning, dikning och torvtäkt inneburit en stark negativ påverkan.
I övrigt märks lokalt en svag påverkan från anslutande hyggen och vägar.
Söder om Björkkärret finns värdefulla skogsmiljöer. Intill Björkkärret växer en blandsumpskog där trädskiktet
består av gran, björk, tall och ett mindre inslag av klibbal. I denna del finns också på frisk, blockig mark en äldre
barrblandskog med vidkroniga tallar och senvuxna granar. Ännu längre söderut finns en sumpskog som i centrala
delar består av en tallrismosse men som mot kanterna hyser ett större inslag av gran, björk och klibbal.
Flora och fauna
Merparten av våtmarkerna är av fastmattetyp men intill dråg och liknande finns partier med mjukmattekärr. På
mosseplanen hittar man ofta ris av olika slag medan kärrdelarna, åtminstone i öppnare delar, hyser olika gräs- och
starrarter.
I skogarna söder om Björkkärret växer på frisk mark orkidén knärot. I de fuktiga sumpskogsavsnitten har den
lilla kornknutmossan Odontoschisma denudatum noterats och allra längst i söder, på klibbal, den rödlistade hållaven
Menegazzia terebrata.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör liksom skogspartier på frisk
mark på sikt vara rika på åldriga träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i skogarna söder om Björkkärret samt i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer i stort den som redovisas i våtmarksinventeringen. Vissa delar av området har
dessutom redovisats som nyckelbiotoper vilket, tillsammans med förekomst av den rödlistade hållaven, förstärker
den bedömningen.
482
9653-03 Starrnäs
Klass 3
Ek. karta 096 53
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
Kring gårdarna vid Starrnäs finns en mängd vårdträd. Längs vägen österut finns dessutom en kort allé. De
vanligaste träden är ask och lönn där flera individer är grova och gamla. Dessutom förekommer ek, björk och rönn.
Området är blockrikt och stenmurar förekommer. Större delen av området är beläget på tomtmark och grusvägar
löper genom beståndet.
Flora och fauna
Fältskiktet är i allmänhet kulturpräglat men i vissa hörn av beståndet förekommer frisk örttyp.
Skydd
Stenmurar och alléer i odlingslandskapet omfattas av biotopskyddet.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en vårdträdsmiljö med gamla träd och död ved. Återväxten av gamla träd ska tryggas.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av gamla träd, avlägsnande av block och stenmurar, schaktning och annan exploatering får inte ske.
Döda träd och annan död ved får inte avlägsnas såvida inte den utgör fara eller hinder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Grova lövträd ska friställas vid behov. Man ska sörja för en återväxt av gamla träd så att allén och en stor mängd
grova solitärträd består.
Naturvärdesbedömning
Områden med gamla lövträd, och framför allt grova solitärträd, är viktiga biotoper för en mängd växter och djur.
483
9653-04 Hjärtkärren–Fräkenmossarna
Klass 2
Ek. karta 096 53
Tidigare dokumentation
VMI 9G5D01 (I)
Beskrivning
Objektet utgörs till största delen av topogena kärr fördelade på två olika ytor. En svagt välvd mosse med omgivande
laggkärr samt en sumpskog ingår också. Såväl mosseplanet som kärrytorna är till stora delar barrskogsbevuxna.
Även sumpskogen är bitvis barrdominerad men i här finns också lövdominerade partier. Objektet påverkas svagt av
dikning och lokalt även av anslutande hyggen och vägar.
Flora och fauna
Våtmarkerna är främst av fastmattetyp. I öppna partier förekommer gräs och starr frekvent.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Objektet bedömdes hålla högsta naturvärdesklass i våtmarksinventeringen. Referensramen var här regionens
våtmarker. Sett i ett större perspektiv där kommunens samtliga naturvårdsobjekt bildar referensram blir
bedömningen något annorlunda.
484
9660-01 Sleknäset
Klass 3
Ek. karta 096 60
Tidigare dokumentation
SVS 6029
Beskrivning
Norr om torpet Sleknäset ligger en skogklädd sluttning ner mot sjön Stöparen. Här växer äldre ek och asp med
inslag av gran. Graninslaget blir större mot norr. I söder finns även en del grova tallar kring hällmarken. Måttligt
med lövlågor förekommer i området.
Flora och fauna
Här växer rikligt med blåsippa.
Skydd
Delar av området är skyddat genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Strandskydd råder inom 100 meter
på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Dominansen av ek och asp ska bevaras i beståndet.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
omföring till barrskog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Gran ska gallras ut med jämna mellanrum för att gynna lövträden.
Naturvärdesbedömning
Äldre, orörda bestånd med mycket död ved är mycket viktiga för fauna och flora. Området har också pekats ut som
en nyckelbiotop.
485
9660-02 Övre Hävla bruk
Klass 2
Ek. karta 096 60
Tidigare dokumentation
K21; NVI 14 (III)
Beskrivning
Detta är platsen för ett gammalt järnbruk som så småningom kom att flyttas ner till Hävla längre ner i
vattensystemet. De gamla byggnaderna är kvar och fungerar som ett hembygdsmuseum. Emellanåt arrangeras
aktiviteter på platsen och i sydöstra delen finns bofasta. En övervägande del är således tomtmark och en grusväg
fungerar som en genomfartsväg. I ån finns ett dämme som reglerar sjön Regnaren.
Inom området finns en stor mängd gamla och grova lövträd, vilket gör området värdefullt. Längs stränderna
växer flera gamla klibbalar och inom övriga området finns andra grova träd såsom lönn och ek. Grova björkar,
aspar, sälgar och rönnar finns i mindre mängd. Död ved finns dock inte i någon stor mängd, med undantag för ett
grovt torrträd av lönn. Enligt uppgift ska här finnas leptit i berggrunden.
Flora och fauna
Här och var växer skogstry, företrädesvis i undanskymda hörn av området. På samma plats växer emellanåt också
ormbär och blåsippa. Huvuddelen av marken hyser dock en kulturpräglad vegetation. På grova träd förekommer
svavelticka. Strax nordväst om området hördes mindre hackspett och stjärtmes.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om vattenlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Området ska bevaras som en kulturmiljö med många grova och gamla lövträd. Yngre träd ska släppas fram för att
trygga återväxten av gamla träd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av gamla lövträd får inte ske. Döda träd ska inte forslas bort såvida inte de utgör fara eller hinder.
Arbetsföretag i vattendraget eller längs stranden ska undvikas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Friställning av gamla träd vid behov, i nordväst så snart som möjligt.
Naturvärdesbedömning
I området måste långt gående antikvariska hänsyn tas. Här finns dock även naturvärden, främst i form av de gamla
träden. Vid vården av området ska man därför också planera för att nya träd får ersätta de som dör, och att även
dessa ersättare får utvecklas till gamla och grova individer.
486
9660-03 Övre Hävla
Klass 2
Ek. karta 096 60
Tidigare dokumentation
NVI 14 (III); Nilsson 1995; SVS 6022–6023
Beskrivning
Strax söder om Övre Hävla bruk ligger ett sumpskogsdråg inbäddat i grov granskog. I dråget finns en några
kvadratmeter stor vattenyta som möjligen kan benämnas källa. I det fuktiga lokalklimatet trivs gammelgranslav på
granstammarna. I dråget ligger flera grova asplågor och några aspar står levande kvar. I söder finns en
blocksluttning med aspinslag. Enligt uppgift ska leptit finnas i berggrunden.
Österut och ända ner till Vagnarens strand växer en frisk granskog med mogna granar. I söder kommer lite berg i
dagen och här växer tall. Dessutom växer i beståndet enstaka björk, asp, sälg, klibbal, lönn och rönn. I buskskiktet
kan man hitta någon hassel, brakved och skogstry. Lövträden återfinns främst i blockbranter och nära sjön. I
beståndet finns måttligt med död ved, främst av björk, asp och gran. I ett parti ganska nära stranden ligger några
mycket grova granlågor i grov granskog.
Flora och fauna
På sina håll består vegetationen av frisk örtristyp med inslag av trolldruva, ormbär samt mycket vispstarr och
blåsippa. Möjligen består berggrunden av basiska bergarter.
Här finns rikligt med gammelgranslav Lecanactis abietina och på asplågor växer kandelabersvamp Clavicorona
pyxidata. På lågorna växer långfliksmossa Nowellia curvifolia. I en grov asp lever blanksvart trämyra Lasius
fuliginosus.
Det finns en uppgift från 1977 om hasselsnok i objektets närhet. Denna orm kan möjligen leva på hällmarkerna
vid Kolstugumon eller längs Regnarens stränder, i övrigt är miljön inte lämplig för hasselsnoken.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Man ska eftersträva att bibehålla en stor andel asp, andra lövträd och gamla granar i beståndet.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, körning med fordon, markberedning, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skyddszoner runt detta område ska lämnas för att bevara ett fuktigt lokalklimat.
Skötselåtgärder som behöver göras
För att inte området helt ska övergå till granskog ska man ringbarka gran i beståndet men lämna asp, andra lövträd
och tall.
Naturvärdesbedömning
I området ingår en större nyckelbiotop och ett mindre objekt med naturvärden. Källpåverkade miljöer är en ovanlig
företeelse. Det är tydligt att jordmånen är något bättre än vad som är vanligt i regionen. Gamla aspbestånd är
mycket viktiga för en rad växter och djur och här har också noterats en rödlistad svamp.
487
9660-04 Tuvaskogen
Klass 2
Ek. karta 096 60
Tidigare dokumentation
NVI 14 (III); Antonsson 1999; SVS 6027–6028, Gezelius och Nilsson, 2002
Beskrivning
Skogsområdet söder om sjön Vagnaren nära Hävla kvarn kallas Tuvaskogen. Skogen är ej påverkad av skogsbruk
på många årtionden och är därför flerskiktad med stort inslag av lågor. Den är dock genomhuggen längre tillbaka
eftersom riktigt grova och gamla träd saknas. Det avgränsade området har ändå mycket högt naturvärde och
innehåller omväxlande magra tallhöjder, ett sumpskogsavsnitt samt mossrika, fuktiga gransluttningar.
Flora och fauna
I sumpskogsavsnittet växer missne, på frisk mark kan man hitta knärot. Äldre tallar i sluttningen bär på grynig
blåslav Hypogymnia farinacea och gamla granar är värdar för gammelgranslaven Lecanactis abietina. Skriftlav
Graphis scripta är funnen i beståndet. På död ved lever den rödlistade vedtrappmossan Anastrophyllum hellerianum
och vedtickan Phellinus viticola. Vid stranden häckade fiskgjuse 1992 och 2001.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Denna intressanta barrskog ska lämnas till fri utveckling.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga ingrepp och inge exploatering får ske i området. En skyddszon på minst 30 meter med tillhörande skog ska
lämnas orörd runt objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Äldre och någorlunda opåverkade barrskogar är ovanliga i dagens landskap, varför detta område är mycket
värdefullt. Floran har visat sig vara skyddsvärd med minst en rödlistad art. Östra delen av beståndet har pekats ut
som nyckelbiotop och västra delen som objekt med naturvärden.
488
9660-05 Mellanbruket
Klass 2
Ek. karta 096 60
Tidigare dokumentation
NVI 14 (III); Kageryd 1992 (2-46-1, 2-46-2)
Beskrivning
Öster om Mellanbruket och strax söder om ån växer dessa två jätteekar i en hästhage. I brösthöjd mäter de 6,05
respektive 4,0 meter i omkrets. Ett av träden är ihåligt och innehåller mulm. En myrstack har etablerats i det ihåliga
trädet. Hästarna i hagen gör viss skada genom att gnaga bark. En grov eklåga finns intill de levande träden.
Flora och fauna
På ekarna växer sotlav Cyphelium inquinans, korallticka Grifola frondosa och svavelticka. Vid en tidigare
inventering har man noterat brun nållav Chaenotheca phaeocephala på båda träden. Det är troligt att de gamla
träden även hyser en intressant insektsfauna.
Skydd
Området är beläget inom strandskyddat område, som omfattar området inom 100 meter på ömse sidor av
strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Området ska behållas som hagmark eller äng med gamla ekar och en naturlig flora. Det är viktigt att yngre träd
släpps fram för att trygga återväxten av gamla träd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av de grova ekarna och bortforsling av döda träd eller grenar. Häst får inte hållas i hagen, alternativt
inhägnas träden för att skydda dem från barkgnag.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt bete alternativt slåtter. Friställning av grova träd vid behov. Skydd mot hästgnag. Myrstacken i en ihålig ek
bör undanröjas.
Naturvärdesbedömning
Grova och gamla ekar är ofta tillhåll för en artrik fauna och flora med många hotade arter. Några rödlistade arter
påträffades även i detta område. Gamla ekar blir alltmer ovanliga i landskapet vilket ger området vissa naturvärden.
489
9660-06 Torsjö
Klass 2
Ek. karta 096 60
Tidigare dokumentation
SVS 6030–6032
Beskrivning
Sydväst om bebyggelsen vid Torsjö finns ett lindbestånd i kanten av gamla inägor. Marken är mycket blockrik och
lind i alla åldrar blandas med lite ek och lönn samt triviala lövträd. I delen sydost om Torsjö finns ett ganska ungt
skogsparti med ek, lind och lönn. Inslag av asp och björk finns och mot öster övergår beståndet i björkdominerad
lövskog. I ett blockrikt skogsavsnitt cirka 400 meter öster om Torsjö växer rikligt med lind, främst yngre träd. Här
finns även en del ek och asp. På blocken växer mycket mossa.
Flora och fauna
Fältskiktet är i allmänhet av rik örttyp. Här växer till exempel rikligt med blåsippa samt en del vårärt, hässlebrodd
och lungört. På block växer fällmossa Antitrichia curtipendula och på lövträd skriftlav Graphis scripta.
Skydd
Delar av området är skyddat genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Strandskydd råder inom 100 meter
på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Området måste bevaras som lövskog.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, plantering, omföring till barrskog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Vid behov ska gran gallras bort. Omgivande öppna marker bör ej beskogas för att släppa in ljus i beståndet.
Naturvärdesbedömning
Den västliga av dessa tre ytor är en nyckelbiotop, de övriga två har pekats ut som objekt med naturvärden.
Ädellövskogar med en rik lundflora är mycket artrika och viktiga biotoper. Närvaron av lind gör området än mer
intressant då lind är tämligen ovanlig och ofta växer i värdefulla miljöer.
490
9660-07 V om Svarttorpaån
Klass 3
Ek. karta 096 60
Tidigare dokumentation
SVS 6020
Beskrivning
På väststranden av Svarttorpaån finns ett aspdominerat skogsparti. Här finns även inslag av ek och gran. Hassel har
länge förekommit i buskskiktet, det visar förekomsten av skriftlav på stammarna. Marken är ganska blockrik och
floran har ovanliga inslag.
Flora och fauna
I beståndet växer blåsippa, vårärt och lopplummer. På hassel finns måttligt med skriftlav Graphis scripta.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Området måste behållas som lövskog.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering får ske i området. Detta gäller särskilt gödsling,
kalkning, avverkning av lövträd och bortforsling av död ved.
Skötselåtgärder som behöver göras
Gallring av gran är nödvändig på vissa håll. Detta ska göras även framdeles vid behov.
Naturvärdesbedömning
Området är en nyckelbiotop. Lövskogar med död ved och ett rikt fältskikt är viktiga för en rad växter och djur.
491
9660-08 Skärforsa näs
Klass 2
Ek. karta 096 60
Tidigare dokumentation
SVS 6018
Beskrivning
Ute på Skärforsa näs är skogen dominerad av stora och ibland vidkroniga ekar. Ekarna är upp till omkring 200 års
ålder och blandas med yngre asp och björk samt lite tall. Antagligen har miljön uppstått ur en ekhage.
Flora och fauna
Till markfloran hör både vårärt och vippärt. På de äldsta ekarna förekommer den sällsynta skärelaven
Schismatomma pericleum tämligen allmänt.
Skydd
Området är skyddat genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Strandskydd råder inom 100 meter på
ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Området måste bevaras och skötas som lövskog med gamla träd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering får ske. Detta gäller särskilt gödsling, kalkning,
markberedning, avverkning av gamla lövträd, bortforsling av död ved och omföring till barrskog.
Skötselåtgärder som behöver göras
Gran ska gallras bort vid behov. Grova ekar ska friställas. Området kan hävdas genom nötbete eller slåtter om detta
är möjligt.
Naturvärdesbedömning
Området är utpekat som nyckelbiotop. Stora områden med gammal ek är mycket viktiga för fauna och flora, och här
finns minst en rödlistad art.
492
9660-09 Ängstugan med omgivningarKlass 2
Ek. karta 096 60
Tidigare dokumentation
SVS 6006–6011
Beskrivning
Detta stora område varierar mycket i sin karaktär, här ingår såväl gamla åkrar som lövskogar. Stora arealer av den
forna åkermarken har planterats med gran. Andra delar växer igen med triviala lövträd, bland annat finns här några
aspbestånd med en del död ved. Längst i öster finns en sumpskog med björk och tall. Det intressanta i området är de
spridda gamla ekarna samt några gamla lönnar som växer här. Längs stranden finns ibland våtmarker med bland
annat sälg.
Flora och fauna
I skogen växer hassel och längs vägar har någon art av häggmispel etablerat sig. På hassel kan man hitta krusig
ulota Ulota crispa. Fältskiktet är kulturpräglat på gammal åkermark och av frisk örttyp i skogen. De gamla och
ibland ihåliga träden innehåller med all säkerhet en värdefull insektsfauna. På gamla ekar växer svavelticka
Laetiporus sulphureus.
Skydd
Mindre delar av området är skyddade genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Åkerholmar och rösen i
odlingslandskapet omfattas av biotopskyddet. Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen.
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Områdets bestånd av grova och gamla träd ska vårdas och nya ekar ska få etablera sig för att trygga återväxten av
gamla träd.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla icke naturvårdsrelaterade ingrepp och all exploatering måste undvikas. Särskilt viktigt är det att inte gamla
lövträd avverkas, att död ved inte bortforslas och att skog inte etableras kring gamla träd. Sumpiga bestånd och
aspbestånd ska lämnas opåverkade.
Skötselåtgärder som behöver göras
Gamla lövträd måste friställas, detta ska göras regelbundet vid behov, för vissa träd är behovet akut. Området kan
också betas. Gran som planterats eller självföryngrar sig för nära gamla lövträd ska gallras bort.
Naturvärdesbedömning
Området är beläget i en lövskogstrakt. Gamla ekar är en mycket viktig miljö för en rad växter och djur, områdets
träd har också pekats ut som nyckelbiotoper. Då sådana träd blir allt ovanligare i landskapet är det viktigt att bevara
dem och tillåta återväxt. En del av bestånden i södra delen av området har pekats ut som objekt med naturvärden.
493
9660-10 Sund
Klass 2
Ek. karta 096 60
Tidigare dokumentation
BG 5410 (II), 5420 (II); SVS 6012
Beskrivning
Området utgörs av en äldre ängs- eller hagmark som nu är bevuxen av skog, främst ek. Ekarnas ålder har
uppskattats till 150–200 år. En del av området i sydost utgörs av en åkerholme som säkerligen är gammal ängsmark.
Intressant för området är de många grova eller till och med mycket grova ekarna. De äldsta av dem återfinns på
åkerholmen i sydost. I beståndet finns även enstaka björkar, aspar, sälgar och rönnar. Bland rönnarna finns även
enstaka gamla och grova träd. Mer asp växer i granskogen västerut. I beståndet förekommer måttligt med död ved,
bland annat grova torrträd av ek.
Området är blockrikt. De grova träden är ofta ihåliga och uppvisar flera hackspetthål. Här förekommer också
många myrstackar. I beståndet löper också en luftledning och man kan hitta enstaka stubbar. I området finns mindre
mängder isälvssediment.
Flora och fauna
Buskskiktet är slutet av hassel men små inslag av olvon och skogstry finns. Fältskiktet är snarast att anse som frisk
örttyp även om många gräsmarksväxter dröjer sig kvar i beståndet. Man hittar bland annat vispstarr, lundstarr,
gökärt, vårärt, vippärt, ormbär, gullviva, ängsvädd, blåsippa och slåtterfibbla på marken. Kryptogamerna
representeras av fällmossa Antitrichia curtipendula, vinfläck Arthonia vinosa, sotlav Cyphelium inquinans,
svavelticka Laetiporus sulphureus och ekticka Phellinus robustus. Under år 1996 har man här hittat skärelav
Schismatomma pericleum. En grävling har sitt bo i området och även gröngöling förefaller att göra det. I närheten
hördes den mindre hackspetten. Det är mycket troligt att insektsfaunan är intressant i de gamla ekarna.
Skydd
Området är skyddat genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Åkerholmar omfattas av biotopskyddet.
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Det är viktigt att området bibehålls som ett glest lövskogsområde med många grova ekar, ett artrikt buskskikt,
mycket död ved och en i övrigt naturlig flora.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla ingrepp som inte är naturvårdsrelaterade och alla former av exploatering måste undvikas. Särskilt gäller detta
avverkning av grova lövträd, gödsling, kalkning, bortforsling av död ved och omföring till barrskog. Häst får inte
hållas i området.
Skötselåtgärder som behöver göras
Gamla lövträd ska friställas. Särskilt gäller detta åkerholmen i sydost. På åkerholmen ska bedrivas bete, slåtter eller
upprepade gallringar för att upprätthålla ett glest bestånd med grova träd. Den västra delen kan hävdas genom bete
eller slåtter i kombination med gallring och röjning vid behov, alternativt får området utvecklas till lund. Vid behov
gallras gran bort. Myrstackar som etablerats i ihåliga gamla lövträd bör undanröjas för att skydda övriga
insektsfaunan.
Naturvärdesbedömning
Området utgör en mycket viktig miljö för en rad fåglar, växter och insekter. Till stor del är dessa värden knutna till
områdets grova ekar. Området är dessutom beläget i en lövskogstrakt. Flera intressanta och en rödlistad art är
funnen i området, som pekats ut som ett objekt med naturvärden i nyckelbiotopsinventeringen.
494
9660-11 Aspudden vid Sund
Klass 2
Ek. karta 096 60
Tidigare dokumentation
SVS 6013–6015
Beskrivning
På stora delar av Aspudden växer ekdominerade bestånd som troligen ingått i betesmarker tidigare. Ekarna är
tämligen rakstammiga och 150–200 år gamla. I beståndet finns även mycket asp, aspsly och björk samt en och lite
hassel i buskskiktet. Strandkanten bildas av tall och ek, dessa träd växer också på en höjd ute på udden i söder.
Centralt i beståndet finns en sänka med sumpskog. I väster utgörs den av björk och klibbal, i öster är det en
skvattramtallmosse med inslag av björk. Sumpskogen ger ett ganska orört intryck och en del död ved förekommer.
Flora och fauna
Markfloran är ofta ganska mager med piprör, fårsvingel, liljekonvalj, örnbräken och måttligt med blåsippor. På flera
ekar växer den rödlistade skärelaven Schismatomma pericleum och på död ekved svaveltickan Laetiporus
sulphureus.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Delar av området är skyddat genom
ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området ska bevaras som en ekdominerad lövskog med gamla träd och mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, markberedning, omföring av lövskog till barrskog, avverkning av gamla träd och avlägsnande av död ved
inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Vid behov bekämpas gran i lövskogen genom ringbarkning. Även en del yngre lövträd kan behöva dödas för att
göra skogen glesare och ljusare, i synnerhet kring gamla ekar. Det vore önskvärt om skogen kunde betas av
nötkreatur. Sumpskogen lämnas orörd.
Naturvärdesbedömning
Området utgörs av ett stort bestånd med ek och asp. Träden är ofta gamla och här lever minst en rödlistad lav. Den
sydvästra delen har tidigare pekats ut som objekt med naturvärden medan nordöstra delen är en nyckelbiotop.
495
9660-12 Tärnen
Klass 2
Ek. karta 096 60
Tidigare dokumentation
SVS 6003
Beskrivning
Öster om Tärnen ligger en tallrismosse med naturvärden. Trädskiktet utgörs helt av tall och är olikåldrigt med inslag
av riktigt gamla tallar med pansarbark. De flesta träd bär många torrgrenar. Tallmossen omgärdas av en värdefull
gransumpskog, delvis med stort lövinslag. I norr är skogen grandominerad och tämligen högvuxen och grov, i öster
med karaktär av blandsumpskog med mycket tall, björk och klibbal. I hela sumpskogsområdet finns ganska gott om
död ved.
Flora och fauna
Här växer den sällsynta hållaven Menegazzia terebrata i rik mängd på minst en klibbal.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området lämnas orört.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga ingrepp eller någon form av exploatering får ske. Det är viktigt att ingrepp i områdets närhet som kan påverka
hydrologin inte sker. Runt sumpskogen ska en skyddszon på minst 30 meter med tillhörande skog lämnas orörd.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Bestånd med gamla träd är viktigt för en rad växter och djur. I beståndet finns minst en rödlistad art. Området har
pekats ut som en nyckelbiotop.
496
9660-14 Dammen
Klass 2
Ek. karta 096 60
Tidigare dokumentation
ÄH 52 (IV); SVS 6001
Beskrivning
Runt gården Dammen finns relativt stora arealer betad mark och mycket av det är helt eller delvis opåverkat av
kvävetillförsel. Två ytor har beskrivits i ängs- och hagmarksinventeringen men vid besök 1998 bedömdes fler ytor
värda att redovisas. Längst i söder (A) finns en öppen betesmark. Betande nötdjur skapar förutsättningar för en
tämligen artrik gräsmarksflora men betestrycket är inte tillräckligt för att hålla undan uppslående lövsly. Öster om
gården finns ett parti som delvis har varit åker (C). Området är helt öppet och i höglänta delar finns artrika
torrängsavsnitt. Denna yta var vid besöket ohävdad men skulle vid återupptagen hävd snabbt bli värdefull. Längre
västerut finns en ekhage (B) där betestrycket är högt. Grässvålen är här tät och kortsnaggad. Medelgrova till grova
ekar bildar trädskikt och åldern på en del träd har tidigare uppskattats till 150 år. Ställvis märks viss effekt av
kvävegödsling men även opåverkade partier finns. I ekhagens västra kant finns en liten vattensamling med ett
tämligen näringsfattigt och surt vatten. Väster om ekhagen finns ett barrskogsparti med relativt unga träd som
nyligen stängslats och lagts under bete (E). På sikt kan man tänka sig att bete skapar förutsättningar för en rik
svampflora och att även kärlväxtfloran kommer att gynnas. Längst i väster finns en blandlövhage (D) som via en
äldre åker hänger samman med övriga betesmarker. Blandlövhagen är relativt skuggig och har nyligen röjts. Även
här kan man på sikt vänta sig ökande naturvärden.
Flora och fauna
De redovisade ytorna hyser på flera ställen avsnitt med rik gräsmarksflora. Värdefullast i det avseendet är idag den
sydligaste ytan där arter som ängsvädd, jungfrulin, gullviva och bockrot förekommer i större populationer. Här har
även klasefibbla, rödklint, stagg, ormrot och kattfot noterats. Också torrängspartierna längst i öster med bland annat
ängshavre, bockrot och brudbröd bör nämnas. Övriga partier hyser också gräsmarksarter om än i mindre omfattning.
På grova ekar i ekhagen kan man hitta laven vinfläck Arthonia vinosa. De ihåliga träden hyser troligen en
intressant insektsfauna.
Skydd
Ekhagen är skyddad genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen och småvattnet i dess västra kant omfattas
av biotopskydd.
Bevarande av naturvärdet
De redovisade ytorna bör vara betade hagmarker med naturlig gräsmarksvegetation. På sikt bör markerna även hysa
brynmiljöer, gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder. Avverkning av grova träd samt bortforsling av död ved inverkar mycket negativt på
ekosystemets funktion liksom utdikning av våtmarker. Hästbete undviks i ekhagen.
Skötselåtgärder som behöver göras
Samtliga redovisade ytor betas även fortsättningsvis, helst av nötdjur. Vid behov röjs sly. Trädskiktet i delområdena
B, D och E tillåts på sikt att innehålla gamla träd och död ved. I delområdena B och D måste man dessutom se till
att trädskiktet inte blir så tätt att fältskiktet inte får tillräckligt med ljus. Uppslag av blommande och bärande buskar
som nypon och hagtorn gynnas, gärna i en brynzon mot omgivande skogsmark.
Naturvärdesbedömning
Området vid Dammen består av relativt stora arealer naturlig betesmark. Förekomst av äldre träd, död ved och
högörtängar intill hävdade marker skapar dessutom förutsättningar för ett rikt insektsliv. Närheten till andra
gräsmarker förstärker naturvärdet.
497
9660-15 Viggetorp
Klass 2
Ek. karta 096 60
Tidigare dokumentation
ÄH 53 (II); FL 94Ö
Beskrivning
Markerna vid Viggetorp som redovisats i ängs- och hagmarksinventeringen ligger idag (1998) helt utan hävd och är
stadda i igenväxning. Områdena är förhållandevis glest träd- och buskbevuxna och har fortfarande kvar mycket av
sin hagmarkskaraktär. Eftersom de till stor del är belägna på torra marker har igenväxningen inte gått så långt. En
kraftledning löper genom den västligaste ytan och under denna genomförs dessutom vissa röjningar.
Flora och fauna
Rikast flora hittar man i den ostligaste ytan. Här finns artrika torra hed- och ängsavsnitt där bland annat kattfot,
darrgräs och den rödlistade fältgentianan noterades vid besöket 1998. Dessutom har låsbräken tidigare noterats i
området.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
De redovisade ytorna bör vara öppna, hävdade hagmarker med naturlig gräsmarksvegetation.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Det är av stor vikt att hävd, helst genom betande nötdjur, snarast återupptas i det redovisade området. Om betesdjur
inte finns tillgängliga kan slåtter vara en lämplig hävdform. I samband med återupptagen hävd röjs sly undan.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen grundar sig till stor del på områdets potential som spridningscentrum för krävande
gräsmarksarter samt på förekomst av den rödlistade fältgentianan. Det bör dock påpekas att naturvärdena snabbt
kommer att minska om inte hävd i området återupptas.
498
9660-16 Käxelvik
Klass 2
Ek. karta 096 60
Tidigare dokumentation
ÄH 54 (III); FL 83C
Beskrivning
Runt Käxelvik finns ett småskaligt, betespräglat odlingslandskap som består av såväl kulturbetesmarker och mindre
åkrar som naturliga gräsmarker. I kulturbetesmarkerna finns små kullar med buskage av blommande buskar. Längst
i nordost intill Tisnaren finns en ekhage (A) med ställvis grova och gamla ekar och tallar. Närmast vägen är
trädskiktet tämligen glest för att successivt tätna österut. Nötdjur betar och betestrycket är relativt högt. Även i söder
finns en större ekhage (B). Här är trädskiktet yngre. Området betas av nötdjur men har en period av ohävd bakom
sig. Trädskiktet är för tätt och skuggar marken i lite för stor utsträckning. I anslutning till denna ekhage finns också
en mindre vattensamling. Till viss del tycks tillflödet utgöras av källvatten. Det förefaller som om fisk är
inplanterad. Längre österut, intill Tisnaren, finns i låglänta delar ett fuktängsavsnitt (C) som ligger intill öppna
kulturbeten. Även här betar nötdjur men betestrycket är måttligt.
Flora och fauna
På friska marker i såväl ängsartade som hedartade situationer dominerar rödven, ibland tillsammans med olika ris. I
torrare partier ersätts rödven av fårsvingel. Gräsmarksfloran är ganska artrik och bjuder på arter som kattfot,
prästkrage, revfibbla, ormrot och gullviva. I fuktängsavsnittet är sjöfräken, grenrör och jättegröe
vegetationsbildande. I detta område har man bland annat hittat ängsruta, kärrstjärnblomma, gökblomster och den
ovanliga kärrvialen. Också intill den lilla vattensamlingen finns fuktängsvegetation med arter som tuvtåtel och
mannagräs. I själva dammen växer dessutom rikligt med mossan vattenstjärna Ricciocarpos natans.
Vid Käxelviks hembygdsgård finns en äldre lokal för den rödlistade odörten. Arten har dock inte eftersökts här i
sen tid.
Förekomst av grova ekar och tallar tillsammans med artrika gräsmarker och blommande buskar gör att markerna
vid Käxelvik sannolikt är en intressant insektsmiljö.
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd och i hagen i norr gäller ädellövskogsparagrafen i skogsvårdslagen.
Dessutom omfattas den mindre vattensamlingen av biotopskydd. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör vara en småskalig mosaik av öppna och trädklädda miljöer där välhävdade partier med naturlig
gräsmarksvegetation förekommer omväxlande med högörtängar, småvatten, buskage, grova hagmarksträd, död ved
och äldre skogsdungar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering. I ytor med naturlig gräsmark
undviks även kalkning, gödsling och andra markförbättrande åtgärder och i hagmarksavsnitt med värdefullt
trädskikt är det olämpligt att ha betande hästar. Fuktiga eller våta avsnitt får inte dikas. Det är också viktigt att dessa
miljöer inte tillförs stora mängder närsalter eller andra föroreningar.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området betas även fortsättningsvis, helst av nötdjur. Trädskiktet i ekhagarna tillåts att innehålla gamla träd.
Mängden död ved ökas på sikt (omkullfallna träd och liknande kan flyttas till del av hagmarkerna där de inte är i
vägen). I delområde B måste man dessutom glesa ut trädskiktet om det blir så tätt att fältskiktet inte får tillräckligt
med ljus. Uppslag av blommande och bärande buskar som nypon och hagtorn gynnas, gärna på kullar i
kulturbetesmarkerna eller i en brynzon mot omgivande skogsmark.
Naturvärdesbedömning
Vid Käxelvik finns inom små avstånd såväl hävdade gräsmarker, örtrika högörtsängar, blommande och bärande
buskar samt grova träd. Denna kombination gör området värdefullt, kanske framför allt för den lägre floran och
faunan.
499
9660-17 Björnhultaån
Klass 2
Ek. karta 096 60
Tidigare dokumentation
VMI 9G6A01 (III); Holmbring & Tyrberg 1977 (0); SVS 6002
Beskrivning
Den cirka en kilometer långa Björnhultaån rinner från Gölen och österut ut i Tisnaren. Venamossen, en tallmosse, är
belägen längs åns norra strand. Övriga delen består av öppna mader eller sumpmark bevuxen med lövskog. Här
dominerar björk men klibbal förekommer också. På lite torrare mark kan man hitta asp och gran. Här finns måttligt
med död ved. En sådan större sumpskog kan man hitta söder om ån och cirka 100 meter väster om vägen.
I ån finns en spång där en stig nu korsar ån. Längst ner längs ån korsar landsvägen. Ute på maden finns ett
jakttorn och man har slagit en stig i vassen för att nå ut till denna. Omgivningarna består till största delen av
barrskog och i något fall åkermark.
Flora och fauna
Venamossen är en typisk tallmosse med skvattram i buskskiktet. De öppna maderna är bevuxna av täta
bladvassbestånd eller starr, ängsull och pors. Gråvide och lite brakved förekommer också på maderna eller längs
stränderna. På flera håll är floran av örttyp med arter som kabbeleka och missne. På död ved i sumpskogen längs
åns södra strand har man tidigare hittat långfliksmossa Nowellia curvifolia.
Flera fåglar utnyttjar marken, här observerades stjärtmes, sävsparv, rörsångare och skogssnäppa. Äldre litteratur
uppger misstänkt häckning av trana. I vassen fanns måttligt med galler av vassfritflugan Liparia lucens som gör
maderna till viktiga födosöksplatser för fåglar vintertid. I vattenfyllda fördjupningar i maden förekom ägg och yngel
av bland annat vanlig groda. Mindre vattensalamander påträffades också i grunda vattensamlingar.
Skydd
Strandskyddet omfattar området inom 100 meter på ömse sidor om sjöarnas strandlinje. Markavvattningsförbud
gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Vattendrag av denna typ ska behållas orörda och med naturliga vattenregimer. Översvämningar är viktiga för att
hindra igenväxning och för att skapa våtmarker vid sidan om vattendraget.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla ingrepp och all form av exploatering måste undvikas. Särskilt ska nämnas alla hydrologiska ingrepp såsom
dikningar och vattenförorening. Vägbyggen, schaktningar, avverkningar, torvtäkt och bortforsling av död ved är
ytterligare ingrepp som är särskilt negativa.
Skötselåtgärder som behöver göras
Slåtter kan bedrivas.
Naturvärdesbedömning
Vegetationsrika vattendrag med tillhörande våtmarker är särskilt viktiga för fåglar, groddjur, insekter och vissa
växter. Detta välutvecklade och tämligen stora objekt är därför särskilt värdefullt.
500
9660-18 Fynd vid Björnhult
Karta 096 60
Tidigare dokumentation
FL 20B; Ekman 1993
Beskrivning
Lokal för råglosta från 1993. Ej eftersökt i sen tid. Lokaluppgift och koordinater i källan överensstämmer inte,
varför läget är mycket osäkert. Bör eftersökas.
501
9660-19 Björnhult
Klass 3
Ek. karta 096 60
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
Området består till största delen av en mogen ekskog men andra trädslag såsom ask, lönn, björk, asp, sälg. Enstaka
björkar är gamla och grova. En del av träden står på tomtmark. Grusvägar förekommer, så även spår av gamla åkrar.
Flora och fauna
Större delen av fältskiktet är en så kallad rödvenäng men inslag av öppna markers gräsmarksflora finns också. I
området hittar man blåsippa, gökärt och getrams.
Skydd
Området är skyddat genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen.
Bevarande av naturvärdet
Tomtmark skötes som sådan, övriga delar bevaras som lövskog.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla typer av ingrepp och exploatering. Särskilt ska nämnas avverkning av lövträd, gödsling, kalkning och
bortforsling av döda träd.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området kan betas. De grova träden ska friställas vid behov. Inträngande gran gallras bort vid behov.
Naturvärdesbedömning
Området utgör ett måttligt stort och orört lövskogsområde på tämligen god jord. Denna skog är dessutom belägen i
en lövskogstrakt.
502
9660-20 Flottmon
Klass 2
Ek. karta 096 60
Tidigare dokumentation
SVS 6004
Beskrivning
Området utgörs av en nordsluttning som vetter ned mot Björnhultafjärden. Här växer en grandominerad skog rik på
lågor. Marken är ganska torr med sparsamt fältskikt. I öster finns ett bäckdråg med inslag av klibbal och en del död
ved. Mot väster är det lite brantare och lodytor förekommer.
Flora och fauna
En granlåga i väster är rikt bevuxen med den sällsynta ulltickan Phellinus ferrugineofuscus. I området växer också
grynig blåslav Hypogymnia farinacea. I en grov tall vid stranden häckar fiskgjuse.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Området lämnas orört.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga ingrepp eller någon form av exploatering får ske i området.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Området har pekats ut som nyckelbiotop och här finns också skyddsvärda och rödlistade växter och djur.
503
9660-21 Mårdnäset
Klass 3
Ek. karta 096 60
Tidigare dokumentation
SVS 6016–6017
Beskrivning
I väster, inbäddat i ung barrskog, finns en tilltalande ekmiljö. Flera ganska grova och vidkroniga träd finns.
Buskskiktet innehåller glest stående hassel och en och miljön påminner ännu om en ekhagmark.
Östra delen är en lundartad miljö med gamla ekar. Det är mest rakstammiga skogsekar men även vidkroniga träd
finns. I buskskiktet finns hassel.
Flora och fauna
Blåsippa förekommer.
Skydd
Området är skyddat genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en ekdominerad lövskog med gamla träd och mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering får ske. Detta gäller särskilt gödsling, kalkning,
avverkning av ädellövträd, bortforsling av död ved och omföring till barrskog.
Skötselåtgärder som behöver göras
Gamla ekar ska friställas vid behov, detta gäller särskilt västra delen. Gran ska gallras ur bestånden vid behov och
gran ska inte växa alldeles inpå lövskogen, utan en zon runt om ska frihuggas.
Naturvärdesbedömning
Dessa två bestånd har pekats ut som nyckelbiotoper. Bestånd med gammal ek är viktiga för en rad växer och djur.
504
9660-22 Husby
Klass 3
Ek. karta 096 60
Tidigare dokumentation
ÄH 49 (IV)
Beskrivning
Vid Husby norr om Björnhultafjärden finns ett relativt stort och öppet odlingslandskap där större arealer är betade. I
ängs- och hagmarksinventeringen redovisades endast öppna ytor med en naturlig gräsmarksflora.
Den östra ytan utgörs av en mindre kulle med ett glest trädskikt av lövträd. I detta område finns dessutom ett par
äldre magasinsbyggnader. Nötdjur betar men hävdtrycket var vid besöket 1998 tämligen svagt.
Den västra ytan utgörs av ett mindre av nötdjur betat kärr som saknar trädskikt. Väster om kärret finns dessutom
hävdade kulturbeten, betade skogsdungar och andra kärrmiljöer. Trädskiktet innehåller här bitvis grova, äldre träd,
främst asp och ek. Dessa delar innehåller endast få gräsmarksväxter men bidrar ändå mycket aktivt genom att de
erbjuder miljöer som kompletterar de öppna ytorna.
Flora och fauna
På den östra kullen har gräsmarksväxter som jungfru Marie nycklar, ängsvädd, brudbröd, gullviva och ormrot
noterats medan kärret i öster bjuder på olika starrarter, svalting, vattenmåra med flera. I kärr- och sjöpartierna finns
dessutom grodor samt goda miljöer för ängstrollsländornas (Sympetrum) larver. De fullbildade, vackert röda
ängstrollsländorna kan under varma dagar ses jaga i stor mängd över de öppna betesmarkerna.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
De redovisade ytorna bör vara hävdade hagmarker med naturlig gräsmarksvegetation. På sikt bör området även hysa
brynmiljöer, gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder. Avverkning av grova träd samt bortforsling av död ved inverkar mycket negativt på
ekosystemets funktion liksom dikning av våtmarker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området hävdas även fortsättningsvis, helst genom bete. Även slåtter kan dock vara en lämplig hävdform.
Trädskiktet i intilliggande skogsdungar tillåts att bli gammalt och död ved lämnas (kan flyttas till plats där den inte
är i vägen). Uppslag av blommande och bärande buskar som nypon och hagtorn gynnas, gärna i en brynzon mot
skogsdungarna.
Naturvärdesbedömning
Det småskaliga odlingslandskapet vid Västergården erbjuder värdefulla miljöer för en lång rad arter som på ett eller
annat sätt är knutna till betespåverkade marker.
505
9661-01 Tärngölsmossen
Klass 3
Ek. karta 096 61
Tidigare dokumentation
VMI 9G6B02 (III)
Beskrivning
Objektet består av ett våtmarkskomplex där olika mosseplan med intilliggande laggkärr, sumpskogsytor och
kärrytor förekommer om vartannat. Mosseplanen är ofta barrskogsbevuxna medan kärrpartierna oftast är öppna.
Trädskiktet i sumpskogarna är främst lövdominerat men även barrdominerade miljöer finns. Sumpskogarna
påverkas lokalt starkt av dikning. I övrigt märks lokalt en svag påverkan från intilliggande hyggen, vägar och
anslutande diken.
Flora och fauna
I eller i anslutning till en mindre göl hittar man flytbladsvegetation, lösbotten- samt mjukmattekärr. I övrigt är
våtmarkerna främst av fastmattetyp. Risvegetation förekommer på mosseplanen medan olika gräs- och starrarter
främst uppträder i kärravsnitten.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
506
9661-02 Torp
Klass 4
Ek. karta 096 61
Tidigare dokumentation
ÄH 56 (IV)
Beskrivning
Området består av en hagmark som inte hävdats på många år. Lövträd som asp, björk, ek och rönn börjar
tillsammans med enbuskar att skugga ut gräsmarksvegetationen. Markerna är främst torra till friska men nere vid
sjön finns ett mindre fuktängsavsnitt.
Flora och fauna
Trots ohävd finns en hel del gräsmarksväxter som prästkrage, bockrot, rödklint och tjärblomster kvar i området.
Man skulle kunna säga att vegetationen befinner sig i den ”älskliga fasen”, det vill säga någonstans mitt emellan
öppen mark och skog. I denna fas blommar många av de mer konkurrenskraftiga gräsmarksväxterna rikligt och
utgör under en viss period en viktig pollen- och nektarkälla för många insekter.
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Ytan bör vara en hävdad hagmark med naturlig gräsmarksvegetation.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Det är av stor vikt att hävd, helst i form av nötdjursbete, snarast återupptas i det redovisade området. Om betesdjur
inte kan uppbringas är slåtter en lämplig hävdform. I samband med att hävd återupptas röjs sly undan.
Naturvärdesbedömning
Området har fortfarande kvar vissa värden som gräsmark och med lämpliga skötselinsatser kan dessa värden
bevaras.
507
9661-03 Lillgran
Klass 2
Ek. karta 096 61
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
Strax norr om Yttersjön är denna lilla sjö belägen. Den omges till stor del av skog men i öster finns också
odlingsmark. Intill sjön i sydost ligger gården Grantorp. Sjön är mycket vegetationsrik. Stranden kantas dessutom
av klibbal och björk. Mindre gallringar har skett i strandskogen.
Flora och fauna
Längs stränderna växer täta bälten av bladvass och säv, och innanför dessa ibland en våt örttyp med missne,
sprängört, strandklo och besksöta. Större delen av sjön täcks dock av mycket välutvecklad flytbladsvegetation där
den ovanliga vattenaloen närmast dominerar. Vit näckros och den mindre vanliga korsandmaten förekommer i
måttliga mängder. Sannolikt häckar här vissa fåglar. Trollsländan Aeschna viridis lägger sina ägg enbart på
vattenaloe och den bör eftersökas här.
Skydd
Strandskydd gäller inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Lillgran bevaras som en orörd, vegetationsrik sjö med en naturlig flora och fauna.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla ingrepp och all exploatering måste undvikas. Särskilt viktigt är det att inga hydrologiska ingrepp får ske, såsom
sänkning av vattennivån, anslutande dikning samt belastning med föroreningar och närsalter. Strandskogen måste
lämnas orörd.
Skötselåtgärder som behöver göras
Åtgärder för att begränsa tillförsel av närsalter från omgivande odlingsmarker bör vidtas.
Naturvärdesbedömning
Vegetationsrika sjöar och småvatten är viktiga miljöer för bland annat insekter, groddjur och fåglar. I denna sjö är
vegetationen ovanligt rik med ett par mindre vanliga örter.
508
9661-04 Lillsjön, Mullsätter
Klass 3
Ek. karta 096 61
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
Lillsjön, belägen öster om Hävla bruk, är egentligen ingen egen sjö utan en avsnörd vik som i norr, genom ett
mycket smalt sund har kontakt med Tisnaren. Omgivningarna består i öster och väster av öppna odlingsmarker
medan den södra delen gränsar till en barrskogsbevuxen brant. Lillsjöns stränder är bevuxna med täta bälten av
bladvass men här finns också kraftiga bestånd av sjöfräken och olika vassarter. De centrala delarna är till stora delar
bevuxna med flytbladsvegetation.
Flora och fauna
Lillsjön är en närings- och vegetationsrik våtmarksmiljö med ett intressant fågelliv. Bland annat noterades jagande
brun kärrhök vid besöket på sensommaren 1998. Våtmarksområden av detta slag erbjuder också lämpliga miljöer
för änder och andra sjöfåglar.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör även i framtiden vara en vegetationsrik sjövik.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla ingrepp som påverkar områdets hydrologi undviks. Då näringshalten i Lillsjöns vatten är relativt hög får inte
heller utsläpp av orenat avlopp ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området lämnas utan åtgärd.
Naturvärdesbedömning
Näringsrika våtmarksmiljöer av den typ som Lillsjön representerar är värda att uppmärksammas på grund av sin
betydelse för fågellivet.
509
9661-05 Sörviken
Klass 2
Ek. karta 096 61
Tidigare dokumentation
SVS 6103–6104
Beskrivning
På väg ut mot Skärforsa näs är två bestånd belägna varav det västra består av en fastmarksudde i Tisnaren, en
tallmosse och längst i norr fastmark. I trädskiktet dominerar grov tall. Längst i norr inslag av ek och lind.
Tallmossen är av skvattramtyp med inslag av björk och ute på udden finns åter inslag av ek. Här är träden senvuxna.
I den ljusa miljön trivs många enbuskar.
På nordsidan av Sörviken ligger ett ekbestånd med höga naturvärden. Här växer rakstammiga ekar i blandad
ålder upp till 200 år. Här finns även inslag av grov asp och i buskskiktet växer tätt med hassel.
Flora och fauna
Fältskiktet är ofta av rik örttyp med arter såsom blåsippa, vippärt och vårärt. På ek växer skärelaven Schismatomma
pericleum.
Skydd
Delar av området är skyddat genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Strandskydd råder inom 100 meter
på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en orörd våtmark och intilliggande orörda, ekdominerade lövskogar med gamla träd och
mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, markberedning, plantering, omföring till barrskog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved
inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Vid behov ska granar ringbarkas och lämnas. Avdödning av yngre lövträd kan ske i östra området för att hålla
beståndet ljust och för att friställa äldre träd.
Naturvärdesbedömning
Båda dessa delar utgörs av nyckelbiotoper och här finns också en rödlistad lav. Floran är rik och här förekommer en
hel del gamla träd, viktiga för en rad växter och djur. Beståndet innehåller lind, ett ganska ovanligt trädslag som ofta
växer på värdefulla lokaler.
510
9661-06 Korsnäsviken
Klass 2
Ek. karta 096 61
Tidigare dokumentation
SVS 6101–6102
Beskrivning
Nyckelbiotopen i norr är en vacker rest av en ekhagmark. Gamla och grovbarkiga ekar upp till minst 200 års ålder
växer i en ljus miljö med glest buskskikt av en och hassel. Spridda granar finns.
Södra delen är en blandskog av ek, asp och björk med lite inslag av barrträd. En del lågor av björk förekommer
och skogen är mångskiktad och risig. I nordväst finns en del vidkroniga ekar och här är det också gott om hassel.
Flora och fauna
Markfloran utgörs av gräset piprör och örnbräken. På ek växer ekticka Phellinus robustus och skärelav
Schismatomma pericleum.
Skydd
Området är skyddat genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Strandskydd råder inom 100 meter på
ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en orörd lövskog, dominerad av ek, med gamla träd och mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, plantering, omföring till barrskog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Det är ur naturvårdssynpunkt önskvärt att ta bort barrträden och lämna alla lövträd och död lövved orörd. Området
har då stora värden bland annat för hålhäckande fåglar. Man ska dessutom upprätthålla en öppen zon mellan
ekbeståndet och omgivande granskog. På längre sikt ska man genomföra lätta gallringar för att hålla skogen gles
och för att friställa gamla träd.
Naturvärdesbedömning
Bestånd med gamla ekar är viktiga för en stor del av vår fauna och flora. Detta område utgörs av en nyckelbiotop
och ett objekt med naturvärden. Här har också noterats en rödlistad lav.
511
9661-07 Skvattrammossen
Klass 3
Ek. karta 096 61
Tidigare dokumentation
VMI 9G6B01 (III)
Beskrivning
Skvattrammossen är ett våtmarkskomplex som innehåller en välvd mosse, ett topogent kärr, sumpskogar fördelade
på två olika ytor, samt vegetationsrika vattenytor där objektet ansluter till sjön Tisnaren. Kärr- och vattenytor är
öppna medan övriga delar i större eller mindre omfattning är beskogade. Sumpskogarna är såväl av barr- som lövoch blandskogstyp medan mosseplanet främst är barrskogsbevuxet. I liten omfattning märks påverkan från dikning,
kraftledningar och torvtäkt.
Flora och fauna
Vattenmiljöerna är antingen bevuxna med flytbladsvegetation eller vassar. Övriga våtmarker är främst av
fastmattetyp. På mosseplanen finns ofta risvegetation medan gräs och starr förekommer i större utsträckning i
kärrytorna.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
512
9661-08 Ekeby
Klass 2
Ek. karta 096 61
Tidigare dokumentation
N91 (III); NVI 15 (III); SVS 6105–6107, 6110
Beskrivning
Ekeby är beläget på en landtunga som omsluts av olika delar av sjön Tisnaren. Södra delen av objektet består av en
lövdominerad skog där trädskiktet till största delen består av asp och björk. Här och var finns inslag av sälg och ek,
och intill Sörviken finns också en del tall. Merparten av träden är medelålders men enstaka gamla och grova tallar
och ekar förekommer. Jordmånen i området är rik vilket gör att buskar som skogstry och måbär är tämligen vanliga.
I områdets mellersta del vid Sörviken finns ett klibbalkärr. Också här är trädskiktet medelålders. En mindre del
intill vägen har avverkats.
Allén upp mot Ekeby är till största delen dubbel och består främst av lindar, almar och askar. De flesta träden är
gamla och grova. Död ved finns i liten omfattning i form av döda eller döende träd.
I objektets västra del, mellan Skvattrammossen och Sörviken, ligger ett stort lövskogsområde. Två tredjedelar i
söder domineras av ädellöv i form av ek och lind. Merparten av träden är rakstammiga skogsekar upp till omkring
200 års ålder. Linden är i allmänhet ganska ung men längst i väster finns äldre exemplar. Norra tredjedelen mot
Skvattrammossen domineras av grov asp blandad med barrträd.
Söder om Kalmängarna finns, på låglänt mark intill Tisnaren, ytterligare ett lövrikt skogsbestånd. Här växer asp,
björk, ek och tall samt enstaka granar. Många aspar är grova och ekarna är mellan 100 och 200 år gamla.
Längst i söder och öster finns dessutom två grova ekar. Båda växer soligt och exponerat intill vägar.
Flora och fauna
I de slutna skogarna i områdets södra del är vegetationen örtrik och innehåller olika lundväxter såsom blåsippa och
vårärt. Intill vägen finns rester av gräsmarksvegetation och där trivs bockrot, vårbrodd och liten blåklocka. Också
skogarna i objektets västra del har ställvis en rik markflora med arter såsom blåsippa och vårärt. Här finns också en
intressant kryptogamflora. Den i kommunen sällsynta lunglaven Lobaria pulmonaria växer här på en mossig
lindstam intill en berghäll. Här förekommer också fällmossa Antitrichia curtipendula, skriftlav Graphis scripta och
grynig filtlav Peltigera collina. Längre österut finns på ek också den rödlistade skärelaven Schismatomma
pericleum.
Vegetationen i klibbalkärret är frodig med svällande tuvor av högvuxna starrarter. Här kan man också hitta
kärrsilja, äkta förgätmigej och andra våtmarksarter som föredrar näringsrikare förhållanden.
Trädstammarna i allén domineras av olika lavar. Allélav Anaptychia ciliaris och kyrkogårdslav Pleurosticta
acetabulum är vanliga men här finns också gott om lavar tillhörande släktena Xanthoria, Physcia, Phaeophyscia och
Physconia.
På de grova, solitära ekarna i söder och öster växer den rödlistade bruna nållaven Chaenotheca phaeocephala.
Skydd
Delar av området är skyddat genom ädellövskogsparagrafen i skogsvårdslagen och dessutom omfattas Allén av
biotopskydd. Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om Tisnarens strandlinje. Markavvattningsförbud
gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden bestå av stora ytor lövskog rik på gamla träd och död ved. Allén utgör här ett värdefullt
komplement och bör även den vara rik på gamla träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av äldre träd och större ytor undviks generellt. I de lövdominerade skogarna i öster undviks dessutom
alla skogliga ingrepp med undantag av föreslagna skötselåtgärder. Eventuella skogsbruksåtgärder i fuktiga delar
måste göras på ett sådant sätt att körskador undviks. Yttäckande exploateringsföretag undviks i hela objektet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Trädskiktet i hela området tillåts vara lövdominerat och bli gammalt. Tillgången på död ved tillåts öka. I de östra
delarna ringbarkas inträngande gran vid behov och torrträden lämnas. Döda eller döende träd i allén tillåts att stå
kvar så länge de inte utgör säkerhetsrisker. Om gamla träd beskärs eller avverkas läggs den döda veden soligt på
plats där den inte är i vägen. De grova ekarna i öster och söder tillåts även i framtiden att växa soligt och öppet.
Naturvärdesbedömning
513
Området vid Ekeby består av värdefulla lövskogar och lövmiljöer som innehåller gamla grova träd. Denna typ av
miljöer är en bristvara i dagens landskap. Vissa delar hyser dessutom rödlistade arter och är redovisade som
nyckelbiotoper. Ekeby är beläget i en lövrik trakt vilket ytterligare förstärker naturvärdet.
514
9661-09 Hagen, Ekeby
Klass 3
Ek. karta 096 61
Tidigare dokumentation
SVS 6111
Beskrivning
I en åkerkant står ett par vidkroniga ekar som är nästan en meter i diameter.
Flora och fauna
Uppgifter saknas.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Träden ska bevaras i en öppen miljö.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Träden får inte avverkas eller skadas. När träden dött ska de lämnas orörda. Trädens omedelbara omgivning får inte
beskogas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Kring träden ska hållas öppet genom regelbundna röjningar, även efter deras död. Skuggande träd, framför gran, får
inte växa upp intill ekarna.
Naturvärdesbedömning
Träden har pekats ut som ett objekt med naturvärden. Grova ekar är ett ovanligt inslag i landskapet och de är av
högt värde för en rad växter och djur.
515
9661-10 Storgran
Klass 3
Ek. karta 096 61
Tidigare dokumentation
N90 (III); NVI 16 (III); VMI 9G6B03 (III); Holmbring & Tyrberg 1977 (0)
Beskrivning
Storgran, belägen strax väster om Tisenhult, är en sänkt sjö som idag är ett kärr bevuxet med stora vassar och
högstarrängar. Större delen av kärret är öppet men här och var har enstaka klibbalar och glasbjörkar fått fäste.
Mindre blandskogsbevuxna fastmarksholmar finns också i området.
Omgivningarna består till största delen av skogsmark men även av mindre områden med mer eller mindre öppna
odlingsmarker. Kärret kantas av en lövbård bestående av klibbal, glasbjörk och en del gran.
Flora och fauna
Vegetationen domineras som tidigare nämnts av vass och högvuxna starrarter. Vanliga arter är också sjösäv,
kaveldun, kärrsilja, videört och fackelblomster. Mindre partier med magrare fastmattekärr finns också. Här hittar
man arter såsom pors, trådstarr, flaskstarr och olika vitmossor, bl.a. spärrvitmossa Sphagnum squarrosum.
I de blöta övergångszonerna mellan kärret och omgivande skog trivs arter som missne och äkta förgätmigej.
Storgran är också av betydelse för fågellivet. Rör- och sävsångare samt sävsparv nämns som områdets
karaktärsarter.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör vara en orörd våtmark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Dikning, dämning och andra ingrepp som påverkar områdets hydrologi undviks, liksom exploateringsföretag som
tar större ytor i anspråk. Om avverkningar genomförs i omgivningarna sparas en zon om minst 30 meter längs
objektets gräns.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området lämnas utan skötselåtgärder.
Naturvärdesbedömning
Stora vass- och högstarrkärr är viktiga för fågellivet men utgör också botaniskt intressanta miljöer.
516
9662-01 Myr V Stora Nybygget Klass 3
Ek. karta 096 63
Tidigare dokumentation
VMI 9G6C01 (III)
Beskrivning
Detta relativt stora våtmarkskomplex består främst av olika topogena kärr men också av svagt välvda mossar (tre
olika ytor). Mossytorna samt en del av kärrmiljöerna är beskogade. Barrträd dominerar på mossarna medan lövträd
ofta bildar trädskikt i kärren. Även här finns dock barrdominerade ytor. Dikning ger en svag generell påverkan på
hela objektet medan anslutande hyggen och vägar lokalt innebär en svag påverkan.
Flora och fauna
Våtmarkerna är av fastmattetyp. Ofta hittar man risvegetation på mosseplanen medan olika starr och gräs trivs bättre
i kärrmiljöerna.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
517
9662-02 Gölängsmossen
Klass 3
Ek. karta 096 62
Tidigare dokumentation
VMI 9G6C03 (III)
Beskrivning
Objektet består av en svagt välvd mosse med omgivande laggkärr. En betydande del av mossen är
barrskogsbevuxen men även öppnare partier finns.
Flora och fauna
Våtmarken är av fastmattetyp. Ris förekommer ofta på mosseplanet men ställvis finns här och i laggkärren även ett
gräs- och starrdominerat fältskikt.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
518
9662-03 Brenäs, östra
Klass 3
Ek. karta 096 62
Tidigare dokumentation
ÄH 58 (IV)
Beskrivning
Den redovisade ytan ligger i ett relativt vidsträckt beteslandskap. Merparten är kulturbetesmarker eller äldre
åkermark. Då ängs- och hagmarksinventeringen genomfördes var markerna ohävdade och i den aktuella hagen
fanns ett trädskikt med asp, björk och rönn medan enar bildade buskskikt. Vid återbesöket 1998 var i stort sett
samtliga träd och buskar, med undantag av en större ek, bortröjda och området relativt hårdbetat.
Flora och fauna
Vegetationen är till stor del av torrängstyp och floran är artrik. Kärlväxter som klasefibbla, jungfrulin, gullviva,
darrgräs med flera, verkar att trivas gott i området.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Ytan bör även framgent vara en hävdad hagmark med förekomst av grova träd och en del buskage.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området hävdas även fortsättningsvis, helst genom nötdjursbete. Hävd genom slåtter är också ett lämpligt alternativ.
Den grova eken sparas och lämpligen släpper man upp en gles ekföryngring på andra håll i kulturbetesmarkerna. Ett
glest uppslag av blommande och bärande buskar som nypon eller hagtorn tolereras.
Naturvärdesbedömning
Området hyser trots sin litenhet en artrik gräsmarksflora och är på så sätt värdefull. Förekomst av andra gräsmarker
och miljöer med grova lövträd inom inte alltför stora avstånd förstärker värdet.
519
9662-04 Brosund
Klass 3
Ek. karta 096 62
Tidigare dokumentation
SVS 6257
Beskrivning
Intill Tisnaren finns lite blockrika små moränhöjder i odlingsmarken. På en av dem växer björk och lite asp samt ett
tätt buskskikt av hassel, ett hässle.
Flora och fauna
Uppgifter saknas.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som lövskog med gamla träd och mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, plantering, omföring till barrskog, avverkning av grova träd och buskar samt avlägsnande av död
ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Det är positivt för naturvärdet om området betas även i fortsättningen och om de flesta hasselbuskar tillåts bli riktigt
gamla så att mycket död ved uppkommer.
Naturvärdesbedömning
Gamla hässlen är artrika biotoper och viktiga för flera växter och djur. Området har pekats ut som nyckelbiotop.
520
9662-05 Sandstugumossen
Klass 3
Ek. karta 096 62
Tidigare dokumentation
VMI 9G6C02 (III)
Beskrivning
Objektet är en till stora delar skogbevuxen myr som mycket kraftigt påverkats av dikning, avverkning och torvtäkt.
Trädskiktet består oftast av barrträd men också lövbestånd finns. I öster ansluter myren till sjön Tisnaren.
Flora och fauna
Våtmarken är av fastmattetyp.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området. Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
521
9662-06 Brenäs, västra
Klass 3
Ek. karta 096 62
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
Vid Brenäs breder ett vidsträckt och till största delen öppet odlingslandskap ut sig. En stor del av ytan består av
kvävepåverkade kulturbeten. Här och var finns mindre klungor med grova ekar samt enstaka snår med nypon.
Flora och fauna
Inga uppgifter.
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bör även fortsättningsvis vara ett öppet odlingslandskap med god tillgång på öppet stående, grova ekar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
De grova ekarna får inte avverkas. Ej heller bör snår av taggiga buskar röjas undan. Exploateringsföretag som tar
större ytor i anspråk undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området betas även fortsättningsvis. Eventuellt uppslag av sly intill de grova ekarna röjs undan.
Naturvärdesbedömning
De grova ekarna i kulturlandskapet vid Brenäs utgör på sikt en viktig miljö för många insekter och lavar. Närheten
till det värdefulla eklandskapet vid Tisenhult höjer värdet ytterligare.
522
9662-07 Tisenhult
Klass 1
Ek. karta 096 62
Tidigare dokumentation
N89 (III); ÄH 57 (IV); NVI 16 (III); Nilsson 1997; Kageryd 1992 (2-38-1, 2-38-2, 2-39-1, 2-41-1, 2-41-2); FOF
EAL1730–1731, EAL1733–1734; SVS 6112–6114, 6251–6255
Beskrivning
Markerna vid Tisenhult är mångformiga och artrika och har beskrivits i flera olika inventeringar. En stor del av
områdets naturvärden är knutna till mycket grova hagmarksekar eller mycket grova alléträd.
Centralt i området, strax öster om gården, finns en större ekhage. Merparten av träden är gamla och grova eller
mycket grova. En del har också döda grenar, är ihåliga och innehåller mulm. Vegetationen i ekhagen är åtminstone
ställvis kvävepåverkad. Brynmiljöer och buskage av nypon, hagtorn, hassel eller en finns spritt i hagmarken. Vid
besökstillfället sommaren 1998 var endast en mindre del hävdad genom bete.
Ekhagar eller områden med grova ekar finns också intill landsvägen. Den yta som ligger väster om landsvägen
har ett glest trädskikt och ekarna är inte lika gamla som i områdets centrala delar. Fältskiktet i denna del är också
svagt kvävepåverkat och endast svagt hävdat.
Längre norrut på östra sidan om landsvägen finns också grova ekar. En del av dessa står exponerat medan andra
växer mer skuggigt omgivna av skogsmark. Allén upp till gården bör också nämnas i sammanhanget. Denna består
till stor del av lind men också av hästkastanj, alm, ask och ek. Merparten av träden är gamla och grova och en del
död ved förekommer också.
I objektet finns också intressanta skogspartier. Längst upp i nordväst finns ett område som går under
benämningen Bastängen och som idag är en skog som domineras av rakstammig lind och ek. Här finns också en del
asp, gran och tall. Många av lindarna är gamla. Även i objektets norra del på den halvö som kallas Djurhagen finns
intressanta skogsavsnitt. En betydande del av denna halvö är bevuxen med ung och tät aspskog eller planterad
granskog. Längst i nordväst finns dock ett bestånd dominerat av grövre aspar. Även tall i grövre dimensioner
förekommer här liksom inslag av ek och lind. Enstaka asplågor finns, annars är tillgången på död ved liten. På
halvöns södra del finns dessutom ett hässle med äldre bukettformiga hasselbuskar.
Halvön vid Djurhagen består av en läsidesmorän intill en bergkärna och är därmed även av geologiskt intresse.
I objektets södra del finns dessutom ytor med naturlig gräsmark som delvis redovisats i ängs- och
hagmarksinventeringen. Strax söder om ett antal sommarstugor finns intill sjön en mindre björkhage som idag inte
betas. Längst i söder finns en tämligen stor mosaikartad yta som består av både lövskog, sumpskog och öppnare
gräsmarksavsnitt. Ytan betas extensivt av nötdjur men betespåverkan märks främst i öppna partier. Trädskiktet här
är till största delen medelålders och består främst av triviala lövträd som asp, björk eller klibbal. Enstaka grövre
ekar finns också här och var, bland annat invid Tisnarens strand.
Flora och fauna
Jordmånen i området är rik vilket främst i lövskogspartierna sätter sin prägel på vegetationen. Både vid Bastängen
och på Djurhagen finns en välutvecklad lundflora med arter som vårärt, blåsippa, lungört, vispstarr och ormbär.
Gräsmarksfloran i objektets södra delar är ängsartad och innehåller till exempel ängshavre, blåsuga, gökärt och
ängsvädd. Störst örtrikedom finns i öppnare delar. Ekhagarnas vegetation är lätt kvävepåverkad och domineras till
stor del av olika gräs. Även här finns dock arter som vårbrodd, prästkrage och bockrot vilka främst trivs i naturliga
gräsmarker.
Områdets kryptogamflora är mycket intressant. På de grova ekarna centralt i objektet hittar man brun nållav
Chaenotheca phaeocephala, gul dropplav Cliostomum corrugatum, grå skärelav Schismatomma decolorans, sotlav
Cyphelium inquinans och gulpudrad spiklav Calicium adspersum. De tre först nämnda arter är rödlistade. Den bruna
nållaven förekommer för övrigt även i allén och på de grova ekarna i objektets västligaste del. I den västligaste
delen har också skärelav Schismatomma pericleum noterats. Också denna lav är uppförd på den nationella rödlistan.
Fynd av svamparna tallticka Phellinus pini vid Bastängen och ekticka Phellinus robustus i objektets södra del är
också värda att uppmärksammas.
Faunan i området är dåligt känd. I en av de grova ekarna intill landsvägen hade bålgetingar bo sommaren 1998. I
samma träd noterades också den ovanliga och rödlistade skalbaggen Grynocharis oblonga. Sannolikt erbjuder
objektet med sin mosaikartade struktur, där skogspartier, hagmarker, gräsytor, bryn och grova ekar avlöser
varandra, mycket goda miljöer även för andra krävande insekter. Troligen skapar detta också förutsättningar för en
rik fågelfauna. Vid besöket sommaren 1998 sågs en familj lärkfalkar virvla runt över trädtopparna i områdets södra
del. Eftersom jordmånen är rik kan man också tänka sig att molluskfaunan i lundskogarna vid Bastängen och på
Djurhagen är intressant.
Kunskapsbehov
Områdets insekts- och landmolluskfauna bör inventeras.
523
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd och för ädellövdominerade avsnitt gäller ädellövskogsparagraferna i
skogsvårdslagen. Dessutom omfattas allén av biotopskydd. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bibehålls som ett lövrikt mosaiklandskap med komponenter som grova lövträd (särskilt ekar) och grov död
ved (såväl i hagmarksmiljöer som i slutna skogsmiljöer), öppna betade gräsmarksytor, blomsterrika högörtängar,
busksnår, brynmiljöer och skuggiga lundpartier.
Åtgärder som skadar naturvärdet
De grova ekarna får inte avverkas och grov död ekved avlägsnas inte från ekhagarna. Dessa hagmarker får heller
inte planteras med skog. Också i allén bör de grova träden tillåtas att stå kvar. Om träden av säkerhetsskäl måste
beskäras eller fällas placeras den döda veden i ekhagen på plats där den inte är i vägen. Vidare undviks
markförbättrande åtgärder som gödsling och kalkning i ytor med naturbetesmark samt i ekhagarna. Objektet lämnas
ifred för exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk.
Skötselåtgärder som behöver göras
Ekhagarna och de naturliga gräsmarkerna i områdets södra del bör även fortsättningsvis hävdas genom bete.
Nötdjur är att föredra. Hästbete undviks i delar med grova ekar då djuren kan skada träden. I lundmiljöerna vid
Bastängen och Djurhagen avverkas rena granskogspartier för att på sikt ersättas av lövträd. Tillgången på grova träd
och död ved i dessa delar tillåts på sikt att öka kraftigt. Eventuellt kan man här också överväga ett extensivt bete av
nötdjur.
Det är av stor vikt att de grova hagmarksekarna i objektet även fortsättningsvis får växa i en öppen miljö.
Naturvärdesbedömning
Området vid Tisenhult är mycket värdefullt tack vare en mosaikartad struktur och förekomst av miljöer och substrat
som annars är ovanliga i landskapet. Sådana miljöer är mycket grova ädellövträd, naturliga gräsmarker, brynmiljöer
och lundmiljöer. Området är dessutom stort och erbjuder lämpliga miljöer för många rödlistade arter. Flera områden
har också redovisats som nyckelbiotoper. För att på lång sikt säkerställa områdets mycket höga naturvärden och få
möjlighet att sätta in lämpliga skötselåtgärder bör man överväga skydd genom reservatsbildning.
524
9662-08 Ek i Bonäs
Klass 3
Ek. karta 096 62
Tidigare dokumentation
Kageryd 1992 (2-37-1)
Beskrivning
Nära en grusväg i Bonäs står en grov, spärrgrenig ek i ett västvänt bryn intill åkermark. Ekens omkrets i brösthöjd
är 3,5 meter. Den har flera döda, grova grenar.
Flora och fauna
Eken kan hysa rödlistade arter.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Eken hålls fri från konkurrerande träd och sly.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av ek och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Eken behöver frihuggas.
Naturvärdesbedömning
Den grova eken kan hysa rödlistade arter.
525
9662-09 Bonäs
Klass 3
Tillbaka
Ek. karta 096 62
Tidigare dokumentation
SVS 6256
Beskrivning
Längst ut på udden vid Bonäs finns ett lövområde med björk, ek och lind. Barrträd har nyligen gallrats ur området
och trädskiktet är nu ganska glest. I öster står vidkroniga ekar där de äldsta träden kan vara upp emot 200 år.
Området betas av får.
Flora och fauna
Inga uppgifter.
Skydd
Strandskyddet vid Tisnaren omfattar 100 m på ömse sidor om strandlinjen. Ädellövdominerade delar skyddas av
ädellövparagraferna i skogsvårdslagen.
Bevarande av naturvärdet
Området bör bevaras som en lövbestånd med ädellövdominans. De vidkroniga ekarna bör stå ljust och öppet och
hållas fri från konkurrerande träd och sly.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av äldre lövträd och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Bete håller undan sly och ger en tilltalande landskapsbild. Vid behov ska slyröjning göras runt de vidkroniga
ekarna.
Naturvärdesbedömning
Området innehåller äldre ädellövträd och är klassat som objekt med naturvärden i nyckelbiotopsinventeringen.
526
9663-01 Sumpskog V BrickvikenKlass 3
Ek. karta 096 63
Tidigare dokumentation
SVS 6352
Beskrivning
I en sänka i granskogen finns en välutbildad blandsumpskog av orörd karaktär. Björk och äldre klibbalar på socklar
blandas med yngre gran. Här finns hög luftfuktighet vilket gynnar många ovanliga arter. Mot söder höjer sig marken
något och här mynnar ett dråg i sumpskogens kant. I dråget ligger block och vid den fuktiga miljön står en del äldre
granar.
Flora och fauna
En del äldre granar bär på signalarten gammelgranslav Lecanactis abietina.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området lämnas orört.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, körning med fordon, markberedning, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Naturvärdet bevaras bäst om hela miljön inklusive det blockiga dråget lämnas orört. En skyddszon bör lämnas i
söder och väster så att luftfuktigheten ej ändras.
Naturvärdesbedömning
Orörda sumpskogar är viktiga miljöer för framför allt kryptogamer. Detta område är dessutom en nyckelbiotop.
527
9663-02 Mörkviken
Klass 3
Ek. karta 096 63
Tidigare dokumentation
SVS 6351
Beskrivning
På västsidan av Mörkviken ligger ett lövrikt skogsparti av högt naturvärde. Den nordostvända sluttningen är
storblockig och bland granar och tallar finns här ett rikt inslag av grov asp.
Flora och fauna
Uppgifter saknas.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Området lämnas orört, med stort lövinslag, gamla träd och mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, plantering, omföring till barrskog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Naturvärdet bevaras om skogspartiet lämnas helt orört. På längre sikt kan möjligen ringbarkning av gran vara
positivt.
Naturvärdesbedömning
Lövrika branter är ofta värdefulla biotoper då de fått stå relativt orörda. Detta område är dessutom utpekat som en
nyckelbiotop.
528
9670-01 Mosse NO Husby
Klass 2
Ek. karta 096 70
Tidigare dokumentation
VMI 9G7A01 (II)
Beskrivning
Objektet består av en svagt välvd mosse med anslutande laggkärr. Större delen av mossen är barrskogsbevuxen men
också öppnare partier finns. Lokalt märks en svag påverkan från dikning och omgivande hyggen.
Flora och fauna
Våtmarken är av fastmattetyp. Ris förekommer ofta på mosseplanet men ställvis finns här och i laggkärren även ett
gräs- och starrdominerat fältskikt.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
529
9670-02 Mosse NV Skedevi kyrkaKlass 3
Ek. karta 096 70
Tidigare dokumentation
VMI 9G7A02 (III)
Beskrivning
Merparten av objektet består av en svagt välvd, barrskogsbevuxen mosse. En mindre lövdominerad sumpskog ingår
också. Dikning och anslutande vägar ger ställvis en svag påverkan.
Flora och fauna
Våtmarken är av fastmattetyp.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör i framtiden vara en hydrologiskt intakt våtmark. Sumpskogsavsnitt bör på sikt vara rika på åldriga träd
och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Samtliga ingrepp som påverkar områdets hydrologi kommer att inverka negativt på objektets naturvärde. Detsamma
gäller gallringar, avverkningar och liknande i objektet eller i våtmarkens omedelbara närhet.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömningen följer den som gjorts i våtmarksinventeringen.
530
9670-03 Visjöns östra spets
Klass 2
Ek. karta 096 70
Tidigare dokumentation
SVS 7067
Beskrivning
Vid ostligaste spetsen av Visjön börjar en sumpskog som sträcker sig österut. Norra kanten av sumpskogsobjektet är
ett blött alkärr. Sockelbildningar förekommer och det är rik tillgång på död lövved (al och björk). Södra delen är en
blandsumpskog med björk och en del gamla tallar. Yngre granar gör miljön flerskiktad.
Flora och fauna
I kärret växer starr, ormbunkar samt missne.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en gammal, orörd skog med mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, avverkning av träd och avlägsnande av död ved inte sker. Inga arbetsföretag i närheten som kan
förändra hydrologin och ingen sänkning av Visjön får göras.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Sumpskogar med mycket död ved är viktiga biotoper för bland annat kryptogamer. Detta område har också pekats
ut som en nyckelbiotop.
531
9670-04 Östergården
Klass 3
Ek. karta 096 70
Tidigare dokumentation
ÄH 48 (III)
Beskrivning
Hagen vid Östergården utgör en del av ett skogsomgärdat odlingslandskap som till största delen består av äldre
åkermark. Den redovisade ytan är svagt kuperad och innehåller både friska och fuktiga partier. Trädskiktet är glest
och domineras av björk. Hagen betas av får och betestrycket är måttligt.
Flora och fauna
Fuktängspartierna är främst bevuxna med tuvtåtel, kärrtistel, knapptåg och olika starrarter medan friskare partier
domineras av rödven. Ställvis finns också täta ruggar med örnbräken. Floran är relativt artrik. Flera arter knutna till
naturlig gräsmark – nattviol, svinrot, kattfot, ängsvädd, revfibbla med flera – har noterats i området.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Den redovisade ytan bör vara en betad hagmark med naturlig gräsmarksvegetation som på sikt även hyser
brynmiljöer, äldre träd och död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området betas även fortsättningsvis. Örnbräken kan behöva hållas tillbaka. Trädskiktet i hagen tillåts att bli
gammalt och död ved lämnas (kan flyttas till plats där den inte är i vägen). Uppslag av blommande och bärande
buskar som nypon och hagtorn gynnas, gärna i en brynzon mot skogen.
Naturvärdesbedömning
Hagmarken vid Östergården bidrar med sin rika gräsmarksflora till att öka mångfalden i ett i övrigt skogsdominerat
landskap och är av den anledningen värdefullt.
532
9670-05 Mossareviken
Klass 2
Ek. karta 096 70
Tidigare dokumentation
SVS 7058–7059
Beskrivning
Området består av tre ytor med sekundär lövnaturskog. I inre delen av Mossareviken finns ett mindre bestånd äldre
skog som är lövdominerat. Här växer grov asp blandat med gran och enstaka rakstammiga ekar. Den sydöstra delen
består av ett aspdominerat bestånd på blockrik moränmark. I norr finns en sänka med högvuxen klibbal. Enstaka
granar finns också och en del gran har plockhuggits ur området. Norr om detta område finns ytterligare ett
lövdominerat bestånd.
Flora och fauna
Fältskiktet är av rik örttyp med arter såsom blåsippa, bergslok och trolldruva. På asplågor växer den rödlistade
kandelabersvampen Clavicorona pyxidata.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en gammal, orörd lövskog med mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, markberedning, omföring till barrskog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Vid behov ska inträngande gran bekämpas, helst genom ringbarkning och kvarlämning på platsen.
Naturvärdesbedömning
Äldre aspbestånd är mycket viktiga för bland annat kryptogamer, insekter och fåglar. I detta område har man också
hittat en rödlistad svamp och delar av beståndet har pekats ut som nyckelbiotop.
533
9670-06 Allé vid Skedevi PrästgårdKlass 2
Ek. karta 096 70
Tidigare dokumentation
K16; Larsson 1996
Beskrivning
Allén leder från landsvägen fram till Skedevi Prästgård. Det som främst drar till sig blickarna är de 17 grova eller
till och med mycket grova popplarna som står i allén. Dessutom växer här 18 björkar och tre lindar, även dessa i
flera fall grova och gamla, någon enstaka gång dessutom döda. Ytterligare några grova lindar och lönnar finns i
trädgården kring boningshuset. De grova träden är ofta ihåliga. Allén och grusvägen kantas av diken och
åkermarker.
Flora och fauna
Floran är tämligen störd och kulturpräglad. Här växer måttligt med druvfläder och någon brakved. På grova popplar
växer någon enstaka Bacidia rubella.
Skydd
Alléer i jordbrukslandskapet är biotopskyddade.
Bevarande av naturvärdet
Allén ska bibehållas som allé med grova träd. Man måste därför planera för en återväxt om allén ska bestå. Där det
är möjligt ska man lämna död ved, i synnerhet grov sådan.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Grova träd får inte avverkas. Död ved får inte avlägsnas, såvida inte den utgör ett hinder eller fara.
Skötselåtgärder som behöver göras
Plantering av nya individer när äldre träd dött.
Naturvärdesbedömning
Alléer utgör ett viktigt inslag i landskapsbilden och har kulturhistoriska värden. Eftersom denna plats dessutom
hyser många grova och gamla träd är dessutom naturvärdena tämligen höga.
534
9670-07 Skog S Skedevi PrästgårdKlass 2
Ek. karta 096 70
Tidigare dokumentation
K16; SVS 7062–7063
Beskrivning
Centralt och i en sydlig utlöpare breder en stor björksumpskog ut sig. Stora diken genomkorsar sumpskogen och i
östra delen ser man spår efter äldre odlingsförsök. I denna del finns dessutom en antydan till mossebildning. Längst
i söder betas en mindre fålla av sumpskogen. Övriga delar av denna skog är i allmänhet mycket blöta med en hel del
död ved av björk, klibbal och gråvide. En luftledning korsar området.
Det nordvästliga hörnet av området täcks av en igenvuxen ekhage eller äng med flera grova och gamla ekar.
Dessvärre har man här tagit ut grova ekar och beståndet är ganska stört efter ingreppet. Gran vandrar in starkt och
hotar vissa äldre träd. Direkt öster om denna ekskog växer mer triviala sumpskogar men med en del död ved. Andra
träd man kan hitta här är lind och lönn.
I nordost finns en mindre, översilad alsumpskog. Direkt norr om denna finns en kant av ekskog mot den öppna
hagmarken. Under 1998 genomfördes en del gallringar bland alarna och man stängslade för bete. I skogskanten står
här en grov ek.
Flora och fauna
Typiska arter i de våta eller fuktiga örttyper man hittar i sumpskogarna är tibast, brakved, gråvide, missne,
kabbeleka, spärrvitmossa Sphagnum squarrosum och blåmossa Leucobryum glaucum. Troligen häckar här
skogssnäppa. I friskare skogar växer i stället hassel, druvfläder, blåsippa, ormbär, hässlebrodd och gullviva. På
grova ekar växer den ovanliga blektickan Pachykytospora tuberculosa men även de vanligare svavelticka
Laetiporus sulphureus och ekticka Phellinus robustus.
Skydd
Delar av området är skyddat genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Markavvattningsförbud gäller i
området.
Bevarande av naturvärdet
Sumpskogen lämpar sig bäst att lämna till fri utveckling. Delar med grova träd behöver hållas glesa för att bibehålla
de gamla individerna. Det är också viktigt att man planerar för en återväxt av grova ekar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga ingrepp i hydrologin får ske, det vill säga sumpskogen får inte dikas. De diken som avvattnar området söderut
ska därför lämnas att växa igen. Grova ekar får inte skadas eller avverkas, död ved får inte bortföras. Inte heller får
andra ingrepp såsom bebyggelse, anläggningsarbeten, vägdragningar, gödsling, kalkning, avverkning, plantering
eller körning så att markskador uppstår ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Samtliga grova ekar samt torrträd och lågor efter grova ekar måste friställas snarast. Gran ska gallras bort från
bestånden med grov ek. Dessa bestånd ska därefter behålla sin glesa struktur med grova träd genom bete och/eller
regelbundna gallringar och röjningar. Yngre träd ska dock få etablera sig för att trygga återväxten. Luftledningen
bör tas bort. Mindre delar i anslutning till betesmark kan betas.
Naturvärdesbedömning
I området finns dels en sumpskog som genom sin storlek och mängden död ved är värdefull, dels ett bestånd med
gamla ekar. Rödlistade arter förekommer. Totalt sett hyser detta området höga naturvärden. Beståndet med grov ek i
väster är en nyckelbiotop medan alsumpskogen i nordost pekats ut som ett objekt med naturvärden.
535
9670-08 Dödviken vid Skedevi Prästgård
Klass 2
Ek. karta 096 70
Tidigare dokumentation
SVS 7060–7061
Beskrivning
Beståndet på västsidan av Dödviken har stått orört flera årtionden. Här växer en lövdominerad skog med ek och
björk, närmast viken lönn samt klibbal i lägre delar. Inslag av gran finns och i väster växer grova tallar kring
hällmarken. Beståndet är rikt på död ved, främst lågor av björk. Gamla stängselrester förekommer.
På östra sidan av viken växer gammal hagmarksskog som vuxit igen under flera årtionden. Gammal tall och ek är
dominerande men gran tränger upp och förmörkar. Grova aspar och en del asplågor finns. Mot söder ingår en
alsumpskog i objektet liksom en svag nordsluttning mot Lillsjön med ek, asp och gran.
Flora och fauna
Markfloran är ofta av lågörttyp med mängder av harsyra. På en asplåga växer den rödlistade kandelabersvampen
Clavicorona pyxidata. På tall växer grynig blåslav Hypogymnia farinacea.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en gammal, orörd och lövdominerad skog med mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, markberedning, omföring av lövskog till barrskog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved
inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Gran ska bekämpas i området, helst medelst ringbarkning och kvarlämning på platsen. En del yngre lövträd får
samma behandling för att ge gamla ekar mer ljus. Det vore positivt om området kunde betas med nötboskap.
Naturvärdesbedömning
Bestånd med gamla träd, i det här fallet ek, asp, björk och tall är viktiga miljöer för en rad organismer. Den västra
delen har tidigare pekats ut som ett objekt med naturvärden medan den östra delen är en nyckelbiotop. Här har
också noterats en rödlistad svamp.
536
9670-09 Gruvhagen
Klass 3
Ek. karta 096 70
Tidigare dokumentation
SVS 7057
Beskrivning
På en höjd vid Gruvhagen norr om Lillsjön finns en blandskog med en del gamla, grova tallar och ekar. Tallen
dominerar uppe på höjden och i väster finns ett betat skogsparti med ek och klibbal. I buskskiktet finns rikligt med
hassel.
Flora och fauna
Ekticka Phellinus robustus växer på de grova ekarna.
Skydd
Strandskyddet vid Lillsjön omfattar 100 m på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Miljön bör lämnas orörd, bortsett från betet. Gamla, grova tallar och ekar bevaras och på sikt bör det finnas gott om
död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova träd och borttagande av död ved får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Det är positivt om området hävdas genom bete.
Naturvärdesbedömning
Området är klassat som nyckelbiotop.
537
9670-10 Ryd, NO Fiskartorp
Klass 3
Ek. karta 096 70
Tidigare dokumentation
SVS 7056
Beskrivning
I en svag sydsluttning växer högvuxen blandskog av sumpskogstyp. Gran samt klibbal är dominerande och
förekomsten av lågor och död ved är rik. Markvattnet är ytligt i sluttningen. Buskskiktet är tätt av yngre gran och
triviala lövträd.
Flora och fauna
Markfloran utgörs av mossor och lågvuxna ormbunkar.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en gammal, orörd skog med mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, markberedning, avverkning av gamla träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Sumpskogar med gamla träd och mycket död ved är viktiga för bland annat kryptogamer. Beståndet är dessutom
påverkat av källflöden. Området har pekats ut som en nyckelbiotop.
538
9670-11 Gören, Husby
Klass 3
Ek. karta 096 70
Tidigare dokumentation
SVS 7055
Beskrivning
Öster om sjön Gören ligger en värdefull sumpskog. Den bördiga och välväxande skogen domineras av gran med
inslag av klibbal och björk. En del granar och alar är gamla och senvuxna. Sumpskogen är idag påverkad av
kalavverkning i tre väderstreck.
Flora och fauna
Här växer skriftlav Graphis scripta och gammelgranslav Lecanactis abietina.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en orörd, gammal skog med mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, markberedning, avverkning av gamla träd och avlägsnande av död ved inte sker. Den intilliggande sjön får
inte sänkas.
Skötselåtgärder som behöver göras
En skyddszon runt området, med tillhörande skog, ska lämnas orörd.
Naturvärdesbedömning
Opåverkade sumpskogar med gamla träd och död ved får ofta en värdefull kryptogamflora. Området är en
nyckelbiotop.
539
9670-12 Roltorp
Klass 3
Ek. karta 096 70
Tidigare dokumentation
ÄH 47 (IV)
Beskrivning
Direkt väster om gården Roltorp finns en hage som delvis är belägen på hällmarker i höjdlägen och delvis i
sluttningen ner mot Roltorpasjön. I hagen finns också några gamla åkerlappar men även markerna utanför dessa
visar spår av att ha blivit gödslade.
I sluttningen ner mot sjön finns block och rösen samt enstaka enar, björkar och aplar. Vid vägen i öster står ett
par grova lindar. En liten bäck rinner utför sluttningen. Betet av nötdjur är svagt.
Runt gården finns tre småvatten som alla får sitt vatten från en passerande bäck. Det finaste vattnet återfinns i
sydöst vid gården, detta är beläget i en hage. Detta vatten är förmodligen en gång delvis grävt, men ser numera
tämligen naturligt ut med mycket vegetation. I en annan hage i väster finns ytterligare en anlagd damm. Det tredje
vattnet är beläget uppströms bäcken i norr. Här har man nyligen till ungefär hälften grävt ut ett kärr så att en
vattenspegel bildats.
Flora och fauna
Floran på de icke gödslade fläckarna består av stagg, ljung och jungfrulin. På de tunna jordlagren kring
hällmarkerna växer stora mängder ögontröst.
Den mest välutvecklade vegetationen finns i vattnet i sydost, där sumpkärr dominerar med arter som
bredkaveldun, sjöfräken, starr och gäddnate. Tidigare höll man fisk i dammen men denna dog efter det att man
gödslat omgivande skog en vinter och ett blött snöfall spolat ner gödseln i vattendraget.
Skydd
Odlingsrösen, småvatten och våtmarker i jordbrukslandskapet omfattas av biotopskydd. Markavvattningsförbud
gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området måste bevaras och skötas som naturlig fodermark. Vattnen ska hållas öppna men med en rik vegetation.
Inplanterad fisk sänker naturvärdena, varför inplantering ska undvikas. Möjligen kan man upplåta en av dammarna,
lämpligtvis den i väster, till detta. Övriga dammar ska hållas fiskfria då fisken är en stor predator på groddjur och
insekter.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Dikning, sänkning av vattennivån och vattenförorening är också skadliga för naturvärdena.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt bete eller slåtter är nödvändigt. Vid behov, det vill säga när vattenspegeln hotar att helt försvinna, ska man
rensa bort vegetation och eventuellt fördjupa dammarna i etapper.
Naturvärdesbedömning
I området finns fläckar av naturlig fodermark. Genom sitt läge på hällmarker och sluttningar kan man förvänta sig
att gödseleffekten kommer att avklinga snabbt och värdena därmed höjas. Vegetationsrika småvatten är en viktig
biotop för ryggradslösa djur, groddjur och många växter.
540
9670-13 Lekberget
Klass 2
Ek. karta 096 70
Tidigare dokumentation
ÄH 46 (III)
Beskrivning
Precis söder om Lekberget ligger en öppen hage med en svag lutning ås sydväst. Till stor del består omgivningarna
av granskog men i norr finns öppen odlingsmark. Ett visst slyuppslag och en del örnbräken är till besvär trots att
hagen nyligen genomgått en hård röjning. De enstaka buskar och träd som står kvar är en, al och björk. Nu betar
nötdjur av någon småväxt landskapsras. Hävden är måttlig.
Stora delar av hagen består av fuktängar och fukthedar men även friska marker förekommer. I hagen finns också
en del block.
Flora och fauna
Området utmärker sig genom att hysa tämligen stora arealer av stagghed. Fläckvis finns gräs-lågstarrängar och på
de högre belägna markerna lite rödvenhed. Närmast huset vid Lekberget är vegetationen präglad av gödsling.
Vanliga arter förutom stagg är ängsvädd, ljung, jungfrulin, darrgräs och jungfru Marie nycklar. Kattfot, svinrot och
prästkrage har noterats tidigare i hagen. Delar av floran hotas av örnbräken.
Skydd
Våtmarker i odlingslandskapet omfattas av biotopskyddet. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området måste bevaras och skötas som en naturlig fodermark.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, körning med motorfordon, markberedning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och
avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd genom bete eller slåtter. Nya röjningar av sly och örnbräken är nödvändiga och ska också genomföras
framdeles vid behov. Röjningsavfallet ska avlägsnas ur hagen för att begränsa röjgödslingseffekten.
Naturvärdesbedömning
Området utgör en relativt välhävdad naturlig fodermark som hyser ganska stora arealer av den ovanliga
vegetationstypen stagghed. Nyligen genomförda röjningar har höjt värdena.
541
9670-14 Viberga
Klass 2
Ek. karta 096 70
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
Denna ekhage är intressant då den hyser ett stort antal gamla och grova ekar. De grövsta ekarna återfinns i den södra
lägre liggande delen, medan träden på höjderna i norr inte uppnår samma dimensioner. I hagen finns också en del
asp och björk, även dessa är någon gång grova. Vanliga är också block och enbuskar. Hagen växer för närvarande
starkt igen med björksly. Många stubbar vittnar om att hagen har hyst betydligt fler träd tidigare. Får betar i hagen
men tämligen svagt. I söder finns ganska kraftiga körskador. Hagen avgränsas söderut av en våtmark, men det finns
fler grova ekar söder om denna.
Flora och fauna
Fältskiktet är bevuxet av rödvenäng med karaktärsarter som gökärt och ängsvädd. I öster finns fläckar av
lågstarräng. En grov ek är värd för den blanksvarta trämyran Lasius fuliginosus.
Skydd
Området är skyddat genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen.
Bevarande av naturvärdet
Ekhagen ska bevaras som ekhage med grova och gamla träd, en naturlig flora och ett artrikt buskskikt. Man ska
eftersträva en återväxt av gamla ekar.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Alla ingrepp och exploateringar med syfte att förändra marken fysiskt eller kemiskt, till exempel gödsling, kalkning,
schaktning, kultivering och körning så att skador uppstår. Grova träd får inte skadas eller avverkas och död ved får
inte avlägsnas. Häst får inte hållas i hagen.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt bete (ej häst) alternativt slåtter. Björksly måste röjas inom en mycket snar framtid, följt av hårdare hävd.
Utökning av hagen åt sydost så att även den grövsta eken innefattas i hagen. Vid behov röjs och gallras bland unga
träd och buskar, ett artrikt buskskikt med blommande buskar ska dock lämnas.
Naturvärdesbedömning
Ekhagar med grova träd är en viktig och artrik naturtyp som kraftigt minskat i dagens landskap. Naturvärdet måste
därför anses vara tämligen högt.
542
9670-15 Norrängsviken, TölingsnäsKlass 3
Ek. karta 096 70
Tidigare dokumentation
SVS 7052
Beskrivning
Innanför Norrängsviken växer en sumpskog med björk och klibbal. Marken är blöt och översvämmas troligen i
vissa delar av vatten från sjön. Skogen innehåller gott om död ved.
Flora och fauna
Fältskiktet av våt örttyp är tämligen rikt med bland annat missne och ormbär.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en orörd skog med mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Sumpskogar med mycket död ved är viktiga för bland annat kryptogamer. Området är en nyckelbiotop.
543
9670-16 Lillsjön, VallerängstorpKlass 3
Ek. karta 096 70
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
Lillsjön är en måttligt liten sjö som i norr kantas av betesmarker och i söder av skog. Stranden kantas av
bladvassbälten och innanför dessa finns ibland gungflyn.
Flora och fauna
Enstaka björkar, alar och gråviden kantar sjön, i övrigt är det bladvassen som dominerar. På gungflyna växer pors,
vitmossor och tranbär. På fastare botten växer kabbeleka. På bladvassen hittar man de mindre vanliga gallerna av
vasslöpkvalstret Steneotarsonemus phragmitidis. I strandvegetationen häckar också sävsparv.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor av strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en orörd sjö med en naturlig flora och fauna, och med orörda stränder.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Dikning, sänkning, vattenförorening eller andra hydrologiska ingrepp får inte ske. Inte heller ska ingrepp eller
exploatering tillåtas längs stranden, till exempel ska strandskog och annan strandvegetation lämnas orörd, med
undantag av vad som nämns nedan.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt bete alternativt slåtter längs stranden i norr. Vid behov kan röjning och gallring genomföras i betesmarken.
Naturvärdesbedömning
Betade stränder och andra vegetationsrika stränder är viktiga för fauna och flora.
544
9670-17 Vallerängstorp
Klass 3
Ek. karta 096 70
Tidigare dokumentation
ÄH 44 (IV)
Beskrivning
Området består av två delar, en längs stranden till Lillsjön i söder och den andra i norr på andra sidan landsvägen.
Den norra delen består till stor del av en betad och gles skog med bland annat gran, tall, björk, al, en, hagtorn och
nypon. Det är främst längs kanterna man hittar gräsmarksarter. I nordöstra delen finns fuktängar och i norr finns
också en grop som möjligen har tjänat som en varggrop. Området är måttligt hävdat av nötboskap.
Även den södra delen är måttligt hävdad och ibland har korna lyckats bete ner högstarren. Alsly skjuter upp
emellanåt och ute i vattnet kantas stranden av höga vassar.
Flora och fauna
Den norra delen är bevuxen av rödvenhedar och gräs-lågstarrängar, fläckvis också kruståtelhed. Här växer
jungfrulin, blåsuga, knägräs, ljung, ängsvädd, svinrot, stagg, jungfru Marie nycklar och klasefibbla. Tidigare har
man noterat ormrot, kattfot och darrgräs. Längs stranden växer högvass- och lågstarrängar. Säv och bladvass bildar
bestånd i vattnet.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området ska behållas som naturlig fodermark och fläckvis som en gles betad skog.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, markberedning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte
sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd genom bete eller slåtter. Stranden måste röjas på sly och hävden ska vara så hård att lågstarrängar
täcker åtminstone hälften av strandremsan. Den norra delen måste gallras försiktigt för att upprätthålla en gles
struktur. Död ved och grova träd ska dock lämnas. Röjning och gallring genomförs vid behov i framtiden.
Naturvärdesbedömning
I området finns naturliga fodermarker. Betade strandängar är ovanliga och skyddsvärda miljöer.
545
9670-18 Kalehäll
Klass 3
Ek. karta 096 70
Tidigare dokumentation
N93 (III); NVI 5 (III)
Beskrivning
Kalehäll är en god utsiktspunkt vid sydväststranden av Kalefjärden i Tisnaren. Platsen är också ett fornminne då här
kan ses rester av muren till en fornborg. Anledningen till att man en gång valde att placera fornborgen på denna
plats är de höga bergväggar som omger toppen, vilket skulle försvåra en eventuell fiendes anfallsförsök. En stig
leder dock upp till toppen från en parkeringsplats vid vägen nedanför. En informationsskylt finns vid borgen.
Naturen består till övervägande del av kala hällar med ett glest trädskikt av tall och ibland någon björk.
Flora och fauna
På hällarna växer skorplavar, renlavar Cladina och islandslav Cetraria islandica, mellan hällarna hittar man ris
såsom ljung, blåbär och lingon.
Skydd
Fornlämningarna är skyddade enligt kulturminneslagen. Området befinner sig delvis inom strandskyddat område,
100 m på ömse sidor om vattenlinjen
Bevarande av naturvärdet
Området ska bevaras orört och lättillgängligt.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Tillgängligheten för allmänheten får inte begränsas. Exploatering i området ska inte pågå, detta gäller till exempel
avverkning, avlägsnande av död ved, kalkning, gödsling och plantering. Fornlämningar ska skyddas mot ingrepp.
Skötselåtgärder som behöver göras
Det är särskilt viktigt att död ved i alla former lämnas. Informationsskylt underhålls vid behov.
Naturvärdesbedömning
Området är främst en omtyckt utsiktspunkt men även en fornminnesmiljö. Naturvärdena är måttliga men kommer
att öka om träden får utvecklas fritt. Bergbranterna har vissa naturvärden.
546
9670-19 Ek SV Valleräng
Klass 3
Ek. karta 096 70
Tidigare dokumentation
Kageryd 1992 (2-45-2)
Beskrivning
Nära en grusväg sydväst om Valleräng står en gammal, grov, spärrgrenig ek i ett sydvänt bryn intill åkermark.
Ekens omkrets i brösthöjd är 5 meter. Den har flera döda, grova grenar. Yngre ekar av hagmarkstyp finns i närheten.
Flora och fauna
Eken kan hysa rödlistade arter.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Eken bevaras i ett ljusöppet läge.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av ek och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Eken kommer i framtiden att behöva hållas fri från konkurrerande träd och sly. Yngre hagmarksekar i närheten bör
frihuggas.
Naturvärdesbedömning
Den grova eken kan hysa rödlistade arter.
547
9670-20 Ek N Valleräng
Klass 2
Ek. karta 096 70
Tidigare dokumentation
Kageryd 1992 (2-44-1)
Beskrivning
Norr om Valleräng står en gammal, grov, spärrgrenig ek på en bergholme i åkerlandskapet. Ekens omkrets i
brösthöjd är 6,5 meter. Den har torr topp och några döda, grova grenar. Stammen är ihålig och har måttligt med
mulm. Yngre ekar av hagmarkstyp finns i närheten.
Flora och fauna
På eken växer den rödlistade arten brun nållav Chaenotheca phaeocephala.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Eken bevaras i ett ljusöppet läge.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av ek och borttagande av död ved får inte ske. Exploateringsföretag av olika slag undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Eken kommer i framtiden att behöva hållas fri från konkurrerande träd och sly. Yngre hagmarksekar i närheten bör
frihuggas.
Naturvärdesbedömning
Den grova eken hyser minst en rödlistad art.
548
9670-21 Ruda
Klass 3
Ek. karta 096 70
Tidigare dokumentation
SVS 7051
Beskrivning
Söder om Ruda gård finns ett stycke betad skog. Gran dominerar men i den centrala delen finns drågpartier och här
växer björk och klibbal. Enstaka ekar finns i området. På höjden i norr växer hällmarkstallskog. En grässvål finns
över större delen av området och av störst intresse är de vältrampade drågmiljöerna som ger speciella
förutsättningar för bland annat mossor och kärlväxter.
Flora och fauna
Uppgifter saknas.
Skydd
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en gammal, betad skog med mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
dikning, körning med fordon, markberedning, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Skogen ska även fortsättningsvis betas. Uppkomsten av gamla träd ska gynnas. Om nödvändigt för att göra skogen
ljusare och glesare ska granar ringbarkas.
Naturvärdesbedömning
Betad skog är en ovanlig biotop i dagens landskap. Knutna till sådana skogar är bland annat en rad svampar. Denna
ganska stora skog är en nyckelbiotop.
549
9670-22 Hagmark N Skedevi kyrkaKlass 3
Ek. karta 096 70
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
Området utgörs i den västra delen av en tämligen nyröjd björkhage. Trädskiktet är glest och domineras av björk.
Enstaka tallar och klibbalar finns också. Träden är främst medelålders och gamla träd saknas liksom död ved.
Enstaka enbuskar och rosor bildar här och var små buskage.
Den östra delen består av en öppen kulturbetesmark som gränsar till Tisnaren. Denna genomkorsas av ett grunt,
vegetationsrikt dike som avvattnar en sumpskog norr om objektet. Båda ytorna betas av nötdjur och hävden är god.
Flora och fauna
Vegetationen på frisk mark domineras av rödven men torrare partier med mycket fårsvingel finns i björkhagen. Som
en följd av röjning är också örnbräken vanlig i björkhagen. Intill stranden bildar vass och starr en relativt gles
vassvegetation. Betande djur har skapat en smal blå bård mellan vassbälte och strand. av förekommande
gräsmarksväxter kan ängsvädd, stagg, bockrot, blåsuga och ängshavre nämnas. I fuktiga avsnitt hittar man t.ex.
dyblad och knölsyska.
Fågellivet i de grunda strandområdena är rikt. Brun kärrhök jagar över vassarna och simfåglar som sothöna,
skäggdopping, knipa och gräsand letar gärna föda här. Nämnas bör också att den rödlistade snoken noterades i det
vegetationsrika diket.
Skydd
Delar av området omfattas av strandskydd. Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Området bör vara en välhävdad betesmark med en blå bård intill stranden och med vegetationsrika dikesmiljöer.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering, kalkning, gödsling och andra
markförbättrande åtgärder. Det är också av stor betydelse att diket som löper genom den fuktiga kulturbetesmarken
inte rensas. Detta för att bevara en vegetationsrik dikesmiljö och för att inte negativt påverka den sumpskog som
ligger norr om betesmarken.
Skötselåtgärder som behöver göras
Området betas även ortsättningsvis, helst av nötdjur. Det är viktigt att djuren har möjlighet att gå ut i vattnet och
beta för att underhålla en blå bård.
Naturvärdesbedömning
Området utgörs delvis av en nyröjd betesmark samt ett strandängsavsnitt av stor betydelse för fågellivet. På sikt
kommer sannolikt såväl botaniska som ornitologiska värden att öka under förutsättning att beteshävd upprätthålls.
Gräsmarken utgör också ett viktigt komplement till intilliggande skogsområden.
550
9671-01 Prästängsudden
Klass 1
Ek. karta 096 71
Tidigare dokumentation
N92 (II); SVS 7153
Beskrivning
Prästängsudden ligger vid sjön Tisnaren, en kilometer nordost om Skedevi kyrka. Här finns en av norra
Östergötlands största sammanhängande ädellövskogar. Det svagt kuperade området upptas av en lundartad,
ekdominerad skog med höga och rakstammiga ekar. Några ekar är dock grova och mer vidkroniga, vilket tyder på
att de tidigare har stått mer ljusöppet. Trädskiktet har dessutom inslag av asp, björk, lönn, rönn, gran och tall,
huvudsakligen medelgrova träd. Inslaget av asp och gran ökar i områdets norra del, och här finns partier som
domineras av asp. Längst upp i norr har asp och gran avverkats. I några fuktiga sänkor samt invid stranden i söder
växer medelgrov klibbal. Ek, asp, björk, gran och klibbal ger död ved i form av lågor och torrträd, men inte i någon
större omfattning. I det ganska täta buskskiktet finns gott om hassel, men också enbuskar, skogstry och lite pors. En
mycket grov tall står på stranden i öster och lutar ut över vattnet. Längst upp i områdets nordöstra hörn står en
mycket grov ek som är på väg att skuggas ut av omgivande granar.
Skogen på Prästängsudden har ett förflutet som slåttermark, och några rösen vittnar om att marken delvis är
stenröjd. I slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet övergick området till betesmark. Enligt markägarens
uppgift togs all björk i skogen ut till ved under andra världskriget, och betet fortsatte fram till början av 1960-talet.
I sydväst gränsar skogen till en öppen hagmark som till viss del ligger på äldre åkermark men där de steniga
kullarna har inslag av örtrikare vegetationstyper.
Flora och fauna
Området har en flora av frisk örttyp med mattor av vitsippa, blåsippa, gullviva och liljekonvalj samt en del tandrot
och ormbär. Tibast och vätteros förekommer enligt uppgift också. Av rödlistade lavar finner man skärelav
Schismatomma pericleum och skuggorangelav Caloplaca lucifuga på ek och liten punktlav Acrocordia cavata på
asp. Av övriga lavar kan nämnas vinfläck Arthonia vinosa, sotlav Cyphelium inquinans och skinnlav Leptogium
saturninum.
På den grova eken längst i nordost växer den rödlistade blektickan Pachykytospora tuberculosa, och på ekar i
söder finns ekticka Phellinus robustus.
Gröngöling, stjärtmes och den rödlistade snoken förekommer i området. Fiskgjuseboet i den grova tallen var
enligt markägarens uppgift bebott senast i mitten av 1990-talet.
Skydd
Prästängsudden är naturreservat.
Bevarande av naturvärdet
Beståndet på Prästängsudden har under slåtter- och betesperioderna haft ett glesare trädskikt och varit betydligt
ljusare. Möjligen skulle man i vissa avsnitt kunna återskapa en mer hagmarkslik miljö genom att friställa grövre
ekar och låta djur beta i skogen. Gränsen mot betesmarken i sydväst kan göras mindre skarp genom att stängslet
dras en bit in i skogen.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova lövträd och borttagande av död ved får inte ske. Inte heller exploateringsföretag av olika slag.
Skötselåtgärder som behöver göras
Granar gallras ut eller ringbarkas. En grov ek längs stranden i nordost friställs.
Naturvärdesbedömning
Området har en stor ek-hassellund med ett moget till gammalt trädskikt och en rik lundflora. Flera rödlistade arter
förekommer i området. Prästängsudden är nyckelbiotop och området ingår i nätverket Natura 2000.
551
9671-02 Öknen
Klass 2
Ek. karta 096 71
Tidigare dokumentation
Jonsell 1998; Antonsson 1997, nr 13; SVS 7152
Beskrivning
Vid stranden av Tisnaren ligger denna betesmark med ett trädskikt av varierande slutenhet. Den västra delen är en
vacker ekhage med glest stående medelgrova till grova träd. Förutom ek växer här tall, rönn och någon enstaka
hagmarksgran samt körsbärsträd i anslutning till husgrunder. Österut blir skogen tätare och domineras av mer
högstammiga ekar som delvis växer i odlingsrösen. Björken är vanligare i norr och för övrigt finns inslag av asp,
klibbal och unga granar. Några öppna ytor i söder har tidigare varit åkermark. I området finns lite död ved i form av
någon död ek samt enstaka lågor av ek och asp. Buskskiktet i ekhagen är ganska väl utvecklat, och här finns gott om
en, nypon, krusbär och vildapel samt enstaka hagtorn och berberis. Andra inslag som bidrar till variationen är block,
berghällar och myrstackar.
Flora och fauna
Den dominerande fältskiktstypen i hagmarken är rödvenäng, och här växer bland annat gullviva och vårlök. För
övrigt förekommer hällmarkstorräng och, på tidigare åkermark, tuvtåteläng. I skogsmarken växer stinksyska och
rikligt med vitsippa. På grova ekar i hagmarken finner man ekticka Phellinus robustus, vinfläck Arthonia vinosa
samt de rödlistade lavarna brun nållav Chaenotheca phaeocephala och skärelav Schismatomma pericleum. En
undersökning av insekter som lever i fnösktickor har gjorts i området, och tre rödlistade arter påträffades, nämligen
tickgnagaren Dorcatoma robusta, trädsvampbaggen Cis lineatocribratus och jättesvampmalen Scardia polypori. Av
fåglar har bland andra gröngöling och stjärtmes noterats i området. Vid en inventering av nattaktiva storfjärilar i
området påträffades fem sällsynta arter, men inga rödlistade. Dessutom noterades den rödlistade bålgetingen Vespa
crabro.
Skydd
Ekhagen är skyddad genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Strandskyddet vid Tisnaren omfattar 100
m på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Hagen bör i framtiden vara väl betad och ha ett glest trädskikt av främst äldre lövträd. Man bör eftersträva ett
varierat buskskikt med inslag av blommande buskar. Den betade skogsmarken bör ha ett trädskikt av äldre lövträd
och gott om död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova träd och borttagande av död ved får inte ske. Inte heller exploateringsföretag av olika slag.
Gödsling och andra markförbättrande åtgärder i hagmarken undviks.
Skötselåtgärder som behöver göras
Hagmarken och skogsmarken behöver även i fortsättningen betas, helst med nötkreatur. Yngre granar gallras bort ur
området.
Naturvärdesbedömning
Området är delvis klassat som nyckelbiotop. Flera rödlistade arter knutna till grova träd och trädsvampar
förekommer i området.
552
9671-03 Tisnaren
Klass 1
Ek. karta 096 60, 096 61, 096 62, 096 70, 096 71, 096 72, 096 80
Tidigare dokumentation
NVI 1, 7 (III), 12, 13; Kinsten 1986; Nilsson & Gezelius 1994; Gezelius, L och Nilsson, D. 2002,
Holmbring & Tyrberg 1977 (II); Anonym 1995b, nr 05 04 029; Rr 40; Antonsson 1999; SVS 7154–7157.
Beskrivning
Den stora sjön Tisnaren delas av Finspång och Sörmland. Omgivningarna består i allmänhet av lövskogar där ek är
vanlig. Här finns dessutom kulturbygder med en hel del bebyggelse och odlingsmark. I sjön finns flera öar och
stranden är mycket flikig av uddar och vikar. Den stora Tisenö är flitigt använd av friluftsfolk. På ön växer ek, asp,
tall och gran. Flera av lövträden är gamla.
Flora och fauna
Sjön är känd för sina förekomster av ishavsrelikterna Pallasea quadrispinosa, Mysis relicta och Limnocalanus
macrurus. På öar och uddar häckar säkerligen många fåglar, bland annat noterades fiskgjuse och skrattmås uppges i
litteraturen. Fiskgjuse ska tidigare ha häckat på den naturminnesskyddade holmen i öster, men häckning sker nu
istället på andra holmar i närheten. Under 2001 noterades fiskgjushäckningar på Gryts udde och väster om
Björnholmen. Storlom förekommer i sjön, och på Killingeholmen i öster ska enligt uppgift en hägerkoloni finnas.
Kunskapsbehov
Det biologiska innehållet i sjön Tisnaren bör inventeras.
Skydd
Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Markavvattningsförbud gäller i området. En
holme i öster är sedan 1938 naturminne och tillträdesförbud råder.
Bevarande av naturvärdet
En god vattenkvalitet ska upprätthållas och en naturlig fauna och flora ska bevaras.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Förorening och reglering av sjön och anslutande vattendrag måste undvikas. Främmande arter får inte planteras in.
Sjöns stränder ska bevaras orörda, det vill säga, diken, avverkningar, bebyggelse, avlägsnande av död ved och andra
ingrepp får inte ske.
Skötselåtgärder som behöver göras
Vattenkvaliteten ska regelbundet övervakas. Vid tecken på förorening och försurning ska åtgärder omedelbart
vidtas. Nödvändiga åtgärder för att bevara en naturlig fiskfauna och ishavsrelikter ska vidtas om dessa arters
överlevnad visar sig hotad. Tillträdesförbud bör råda på holmar och öar där fiskgjuse och häger häckar.
Naturvärdesbedömning
Tisnaren är mycket värdefull, inte minst genom sin storlek. Omgivningen är en viktig lövskogstrakt. Den stora sjön
är viktig för faunan, bland annat finns här tre ishavsrelikter. I området lever också en intressant fågel- och fiskfauna.
På Tisenö har ett antal bestånd pekats ut som objekt med naturvärden i nyckelbiotopsinventeringen.
553
9680-01 Byle
Klass 1
Ek. karta 095 89, 096 80
Tidigare dokumentation
GNM 51548 och 51549; Antonsson 1997, nr 12; Jansson 1918; SVS 8951, SVS 8053, SVS 8055–8059
Beskrivning
Området utgörs av ett större sammanhängande lövskogsområde som domineras av ek. Även andra trädslag växer i
beståndet, på fuktig mark hittar man klibbal och björk, på frisk mark gran, asp, lind och lönn, samt tall på torrare
marker. Barrträdsinslaget kan i vissa delar vara stort. Det är den stundtals kraftiga kuperingen som gör att här finns
såväl våta som torra jordar. De fuktigare markerna är ibland belägna i anslutning till källor. Området är särskilt
intressant då här växer ett flertal grova och gamla ekar men även en del gamla lindar.
Exploateringsgraden är dessvärre hög i delar av området. Vid Ekudden finns ett tätt bebyggt fritidshusområde
och en del av de grova ekarna står därför på tomtmark. Vägar är vanliga och området klyvs av en landsväg. Även
permanenta bosättningar förekommer och jordbruksmark förekommer i anslutning till skogarna. Inom området finns
dessutom en del av nötboskap betade marker, både i skogen och på äldre åkrar. I flera fall är skogarna också rester
av äldre trädbärande ängar eller ek-lindhagar.
Flora och fauna
Buskskiktet är mycket glest med bara enstaka enar, hasslar och skogstryn. Vegetationen är oftast av örtristyp,
emellanåt förekommer rika och fuktiga örttyper och på öppen mark rödvenäng. Vanligast är ängsvädd, vitsippa,
vårfryle och gökärt men i mindre omfattning finns även blåsippa, ormbär och trolldruva. Hässlebrodd är noterad
från vissa delar. På de många blocken växer ofta fällmossa Antitrichia curtipendula. På gamla ekar ska enligt
uppgift ektickan Phellinus robustus växa. I grova träd lever den blanksvarta trämyran Lasius fuliginosus och på
våren kan man se eldlusen Pyrrhocoris apterus svärma.
Under år 1954 gjordes en inventering av landmolluskfaunan vid Ekudden och då påträffades 23 arter, bland annat
mindre skogsglanssnäcka Aegopinella pura, taggsnäcka Acanthinula aculeata, större kristallsnäcka Vitrea
crystallina och busksnäcka Bradybaena fruticum. Samma inventering rapporterar vårärt i området. Storfjärilfaunan
har också inventerats och då har man funnit 123 insektsarter, bland andra lindmalmätaren Eupithecia egenaria.
Dessutom noterades den rödlistade bålgetingen Vespa crabro. I en artikel från början av seklet rapporteras den
mycket sällsynta gulfläckiga ögonbaggen Phytobaenus amabilis från Byle, förmodligen från detta bestånd.
Skydd
Källor och våtmarker i jordbruksmark omfattas av biotopskydd. Området är skyddat genom
ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen.
Markavvattningsförbud gäller i området.
Bevarande av naturvärdet
Områdets storlek tillåter en mosaik av olika skogstyper samt av öppna och slutna delar. Öppna marker eller glesa
bestånd ska eftersträvas särskilt där grova träd förekommer. Mosaiken bör upprätthållas genom bete där det är
möjligt. Det är viktigt att man planerar för en återväxt av gamla trädindivider för att tillvarata naturvärdena. Många
gamla träd växer på tomtmark vilket försvårar bevarandet av naturvärdena, här är det viktigt med kompromisser och
information.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Ytterligare ingrepp och exploatering i beståndet ska inte ske. Arealen lövskog eller betesmark får inte minska och
de gamla träden får inte avverkas eller på annat sätt skadas. Död ved får inte städas undan. Ytterligare exempel på
ingrepp som ska undvikas är gödsling, kalkning, ytterligare bebyggelse, anläggningar och vägar, överföring till
barrskog, plantering och dikning.
Skötselåtgärder som behöver göras
Död ved måste lämnas överallt där detta är möjligt. Fortsatt betesdrift ska ske såväl på öppen mark som i delar av
skogen. Grova träd ska regelbundet friställas, vid behov gallras bland inträngande gran och yngre träd för att
upprätthålla öppna marker eller glesa bestånd av gamla träd.
Naturvärdesbedömning
Detta område utgör i sig ett av kommunens större sammanhängande ekbestånd och närvaron av lind höjer värdena
ytterligare. Det är dessutom beläget i en större ekdominerad trakt. Just storleken, men även mångformigheten och
närvaron av gamla träd gör området värdefullt. Molluskfaunan har åtminstone tidigare varit värdefull men det är
554
oklart hur senare tids bebyggelse drabbat djuren. Betydande delar av detta stora område har tidigare utpekats som
nyckelbiotoper eller objekt med naturvärden. Rödlistade insekter förekommer.
555
9680-02 Valleräng
Klass 2
Ek. karta 096 70, 096 80
Tidigare dokumentation
ÄH 41 (I); K17; SVS 8060
Beskrivning
I en svag sluttning ner mot Tisnaren hittar man denna rest av Vallerängs och Rudas gamla storäng. Stora delar är
igenvuxna men centralt hittar man en del av ängen (A) som förblivit hävdad, även om det numera sker genom
nötbete. Området har varit en löväng och kvar står flera medelgrova till grova ekar och ett par mycket grova lindar.
Trots betet finns problem med uppslag av sly och örnbräken.
Marken ner mot sjön har tidigare varit åker. Vid stranden och ute på de två uddarna i sjön finns ytterligare grova
träd – ek och klibbal – men också flera medelgrova såsom tall, asp, björk och gran. På nordöstra udden finns
dessutom en gammal kolbotten.
Västra delen av området består av en ställvis tät betad skog som domineras av gran och asp. Det är tydligt att
södra halvan av området också varit ängsmark men här är nu helt igenvuxet av aspsly och hassel med överståndare
av ek och asp.
I östra delen av området, på Rudas fastighet, finns en betad skog på en moränhöjd. Vid höjden i norr går berget i
dagen, i övrigt består skogen av tall, ek, lind, asp och hassel. Längs i söder består skogen av björk. I området finns
tre sommarstugor.
Flora och fauna
I område A dominerar rödvenhed med antydan till stagghed. Här växer kruståtel, knägräs, ljung, jungfru Marie
nycklar, ängsvädd och kattfot. Björksly och örnbräken förekommer måttligt. Tidigare har man här hittar
slåtterfibbla, svinrot och nattviol. Floran på de gamla åkrarna är kulturpräglad. I det igenvuxna området i söder
dominerar i allmänhet rödvenäng. Mycket slutna bestånd i söder och väster saknar eller har en mycket trivial flora. I
grova träd lever den blanksvarta trämyran Lasius fuliginosus och på en grov ek vid stranden växer kyrkogårdslaven
Pleurosticta acetabulum. På hassel har man noterat skriftlav Graphis scripta och dessutom växer fällmossa
Antitrichia curtipendula i skogen i öster.
Skydd
Odlingsrösen omfattas av biotopskyddet. Strandskydd råder inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Delar
av området är skyddat genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen.
Bevarande av naturvärdet
Området ska behållas som naturlig fodermark med grova och gamla träd och partier med betad skog. I området ska
finnas mycket död ved. Det är lämpligt att hela området behålls som ett beteslandskap med flera naturtyper där
naturliga fodermarker, gamla åkrar och skogspartier ingår.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, plantering, omföring till skog, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd genom bete eller slåtter. Området A måste röjas på sly och örnbräken. Den betade skogen i väster
lämnas orörd. Den före detta ängen som vuxit igen i söder ska i omgångar återställas till öppen eller trädbärande
hagmark/äng med grova träd. Här behövs en hård gallring och röjning och röjningsavfallet ska avlägsnas. Död ved
av grövre dimensioner ska lämnas.
Naturvärdesbedömning
I området finns naturliga fodermarker men även andra betade naturtyper. De grova ädellövträden är viktiga miljöer
för många växter och djur. I området finns stora potentialer för en eventuell restaurering vilket gör området
värdefullt. Dessutom finns här kulturhistoriska värden då detta är en äldre storäng. Området är beläget i en större
lövskogstrakt. Den del av området som är belägen på fastigheten Ruda har utpekats som nyckelbiotop.
556
9680-03 Hästhagsudden
Klass 1
Ek. karta 096 80
Tidigare dokumentation
SVS 8054
Beskrivning
Denna vackert belägna ek-lindhage hittar man ute vid Hästhagsudden som sticker ut i Tisnaren. Området utmärker
sig genom sina många grova ekar, men här finns också enstaka grova lindar, björkar och aspar. Bland övriga träd
märks rönn, gran, tall, al och knäckepil. De två sistnämnda återfinns främst längs stränderna, längs det breda dike
som löper genom området i väster och i viken öster om udden. Slutenheten varierar mycket i denna blockiga hage,
de fuktiga partierna är oftast slutna medan vissa delar av långt ut på udden är tämligen öppna.
Väster om det djupa diket finns dels ett mindre bestånd blandskog, dels en samling grova ekar kring ett par
småhus. Några av de grövsta ekarna växer vid grusvägen som passerar området i norr.
Hagen har delvis genomgått en gallring och buskröjning, främst i norr och längs det djupa diket i väster. Avfallet
har lagts upp i högar. I området betar nötboskap.
Flora och fauna
I hagen finns rikligt med enbuskar och något färre hasselbuskar, nypon, krusbär, gråvide och druvfläder. I vikarna
på ömse sidor av udden växer täta bestånd av bladvass, till glädje för fåglar såsom skäggdopping och sävsparv. Ute
på sjön kan man se och höra tärnor och storlom. På bladvassen kan man dessutom se gallerna av vasslöpkvalstret
Steneotarsonemus phragmitidis. Längs stranden leker bland annat mört och här jagar snok.
Vegetationen i hagen är i allmänhet en rödvenäng med typiska arter såsom gökärt, ängsvädd och gullviva. I
skuggigare partier hittar man trolldruva, blåsippa och ormbär. I det alkärrliknande beståndet innanför viken i öster
hittar man en våt örttyp med arter som dyblad, missne, skogssäv, andmat, starr och sprängört. På sina håll, till
exempel på tomtmark är vegetationen kulturpräglad.
De grova träden är värdar för många andra organismer. I träden häckar till exempel kaja och flera småfåglar,
oftast i gamla hackspetthål. De ihåliga träden är ibland också bebodda av den mindre vanliga, blanksvarta trämyran
Lasius fuliginosus. På barken växer sotlav Cyphelium inquinans och knappnålslavar (bl.a. Chaenotheca). På block
hittar man fällmossan Antitrichia curtipendula.
Skydd
Området är skyddat genom ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen. Markavvattningsförbud gäller i området.
Strandskyddet omfattar området inom 100 meter på ömse sidor om strandlinjen.
Bevarande av naturvärdet
Naturvärdena tillvaratas bäst om området bevaras som naturbetesmark med grova träd, främst ekar, ett artrikt
buskskikt och mycket död ved. Man ska också eftersträva att spara och nyetablera gamla träd, samt spara död ved
utanför själva hagen. Alskogen lämnas orörd så när som på betet.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Gödsling, kalkning, markbearbetning, hästbete, avverkningar, (utöver vad som nämns nedan), plantering och
bortforsling eller uppsågning av död ved. Körning så att markskador uppstår, dikning och uppförandet av
anläggningar eller byggnader ska undvikas. Allmänhetens tillträde får inte begränsas.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt bete med nötboskap, alternativt slåtter, i lämpliga delar. Vid behov friställs grova ekar (ibland också andra
träd) och gallras och röjs bland buskar och ungträd. Framför allt bör enens dominans minskas medan blommande
buskars andel ökas.
Naturvärdesbedömning
Ekhagar med gamla träd är en mycket artrik miljö, ofta med hotade arter då denna naturtyp kraftigt minskat. Detta
område är tämligen stort och välhållet och flera intressanta arter har påträffats. Hagen är dessutom belägen i en stor
ekdominerad lövskogstrakt. Området har utpekats som nyckelbiotop.
557
9680-04 Kindstorp
Klass 2
Ek. karta 096 80
Tidigare dokumentation
Saknas.
Beskrivning
Vid gården finns en lönnallé med medelgrova till grova träd. På gårdsplanen finns dessutom en grov ek och grov
ask, närmast boningshuset tillkommer några grova lindar och hästkastanjer. Ytterligare grova träd växer nära
grusvägen i öster, bland annat en ek vid ladugården och en mycket grov oxel som står i en bortglömd del av gården.
Direkt öster om vägen stupar marken brant ner och här växer ytterligare några grova ekar. Bland andra träd i
området finns björk (varav någon grov och gammal), hägg, asp, sälg och rönn. Mindre delar i öster betas.
Flora och fauna
Då större delen av marken utgörs av gårdsmiljön är floran starkt kulturpräglad. Mindre delar i öster har dock en
naturligare flora med bland annat gullviva.
Skydd
Allén fram till boningshuset omfattas av biotopskyddet.
Bevarande av naturvärdet
Områdets naturvärden bevaras bäst om området får bestå som en gårdsmiljö med grova och gamla träd av olika
trädslag. Detta innebär att nya träd måste få etablera sig och bli gamla om värdena ska bestå på lång sikt. Där det är
möjligt ska död ved sparas.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Avverkning av grova och gamla träd, ej heller efter det att dessa dött. Där säkerhetsaspekter eller praktiska
ställningstaganden ändå så kräver ska man flytta de döda träden till en lämplig (helst solig) plats där de inte utgör
något hinder.
Skötselåtgärder som behöver göras
Den gamla oxeln samt flera ekar i närheten kräver friställning. Friställning av grova träd ska ske även framdeles vid
behov. Döda träd i allén ersätts med nya.
Naturvärdesbedömning
Vid gårdar, såsom här, växer ibland en stor samling grova och gamla träd, varför gårdsmiljöer tilldrar sig ett visst
intresse för naturvården. En mängd epifyter, insekter och fåglar är direkt beroende av sådana träd och många av
dessa är dessutom hotade idag.
558
9680-05 Skarbjörke–Äspetorp Klass 2
Ek. karta 096 80
Tidigare dokumentation
ÄH 40 (I); FL 94AA; SVS 8051
Beskrivning
Området består av flera delar. Vid Äspetorp i norr finns en björkhage på en kulle och längre söderut vid Skarbjörke
en öppen till halvöppen hage. Den norra delen är starkt igenvuxen av framför allt björk och enbuskar men även
enstaka gran, tall, asp, ek och al. Några björkar är grova. Hävden i hagen är mycket svag och har uppenbarligen
varit så under lång tid så att hagen vuxit igen. Den södra hagen är väl hävdad av nötdjur men även här finns enstaka
björkar och enbuskar. Björkarna är ibland lokaliserade i små dungar. Det blockiga området består av såväl torra
marker som fuktängar. Direkt norr om gården domineras hagen av asp och björk, men här växer också ek, gran och
hägg. Utmärkande för detta bestånd är de många grova asparna som bär på många hackspetthål.
På gårdsplanen vid Skarbjörke gård finns en liten park med bland annat en grov och gammal ek. Delen söder om
gården är blockig och domineras av ek, varav flera grova eller till och med jättegrova. Detta skogsbestånd är dock
ganska stört – här finns komposthögar, spår av gallringar och röjningar, och området närmast husen används som
vedbacke.
Flora och fauna
I hagen vid Äspetorp dominerar rödvenäng, ofta en utarmad form där trädskiktet slutit sig. Här har man tidigare
funnit låsbräken och fältgentiana. Ängsvädd, kattfot, toppvaxskivling Hygrocybe conica, gullviva, darrgräs och
prästkrage växer här.
De fuktiga markerna i södra hagen är bevuxna av tuvtåteläng och ibland gräs-lågstarräng med tämligen triviala
arter. Undantaget utgör ett stort bestånd kärrspira och ibland dyker ängsvädd och stagg upp. Närmast fuktängarna
växer rödvenängar och på kullarna rödvenhedar. Här växer jungfrulin, ljung, kattfot och tidigare även svinrot. Åren
1994 och 1996 har man eftersökt fältgentiana här men inte kunnat finna den.
I bestånden närmast gården saknas buskskikt nästan helt så när som på enstaka hassel, en och krusbär. Fältskiktet
varierar från rödvenäng i öppna lägen och rik örttyp i slutna bestånd. Hävden i hagen är emellanåt låg och
skogsnäva, vårlök och vitsippa vandrar in. Detta är delvis också en effekt av skugga. På bättre hävdade delar hittar
man rikligt med gökärt. I skogen söder om gården växer i stället typiska lundväxter – gullviva, trolldruva,
smånunneört och blåsippa. På grova ekar växer lavarna vinfläck Arthonia vinosa och Chaenotheca phaeocephala.
De grova träden i hela området är dessutom omtyckta av flera fåglar, till exempel häckar här kaja och stare.
Skydd
Odlingsrösen och våtmarker i odlingslandskapet omfattas av biotopskyddet. Delar av området är skyddat genom
ädellövskogsparagraferna i skogsvårdslagen.
Bevarande av naturvärdet
Hagmarkerna måste bevaras och skötas som öppna till halvöppna naturliga fodermarker. I söder ska man eftersträva
en gles ekskog med gamla träd. Ett artrikt buskskikt ska eftersträvas. Vårdträdsmiljön på gårdsplan skötes som park,
det vill säga vissa undantag från nedanstående åtgärdskrav kan göras om så krävs. Det är viktigt att man planerar för
återväxten av grova och gamla träd, samtidigt som området inte bör få sluta sig helt.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, dikning, plantering, omföring av öppen mark till skog, omföring av lövskog till barrskog, körning
med markskador som följd, avverkning av grova träd och avlägsnande av död ved inte sker. Blommande buskar får
inte röjas bort annat än då de hotar äldre träd eller hotar att förbuska området.
Skötselåtgärder som behöver göras
Fortsatt hävd genom bete med nötboskap eller slåtter. Den norra hagen måste gallras och röjas för att öppna
området. Även framdeles ska gallringar och röjningar genomföras vid behov. Ett akut behov av bekämpning av
örnbräken i hagen föreligger. I hela området ska vid behov gallring och röjning av unga träd och buskar utföras,
med syfte att gynna och friställa gamla och grova trädindivider. Enstaka yngre träd sparas för att trygga återväxten
av äldre träd. Blommande buskar sparas i stor omfattning.
Naturvärdesbedömning
Delar av området utgör en naturlig fodermark som delvis är välhävdad med välutvecklade vegetationstyper. Den
norra delen utgör dock ett restaureringsobjekt. Det är oklart om låsbräken och fältgentiana finns kvar men med
559
snabba åtgärder kan dessa eventuellt räddas kvar i området. Båda växterna är skyddsvärda och fältgentianan är
rödlistad.
Många grova träd ger området höga naturvärden genom att de är viktiga tillhåll för en mängd växter och djur.
Grova träd kring gårdar har också kulturhistoriska värden och är viktiga för landskapsbilden. Den grövsta eken
sydost om gården hyser en rödlistad art och har utpekats som nyckelbiotop.
560
9680-06 Krissmobergen
Klass 3
Ek. karta 096 80
Tidigare dokumentation
SVS 8052
Beskrivning
I den flacka nordsluttningen av Krissmobergen växer en hällmarkstallskog med inslag av grova tallar. Nedåt
sluttningen finns rikt inslag av gran, främst som underväxt.
Flora och fauna
På grova tallar växer signalarten grynig blåslav Hypogymnia farinacea och längre ned i sluttningen växer rikligt
med hänglavar.
Skydd
Området har inget skydd.
Bevarande av naturvärdet
Området bevaras som en gammal, orörd skog med mycket död ved.
Åtgärder som skadar naturvärdet
Inga icke naturvårdsrelaterade ingrepp och ingen exploatering ska ske. Särskilt viktigt är det att gödsling, kalkning,
markberedning, avverkning av träd och avlägsnande av död ved inte sker. En bård av gran längs norra bergkanten
lämnas orörd.
Skötselåtgärder som behöver göras
Inga.
Naturvärdesbedömning
Gamla och orörda tallbestånd är ovanliga och viktiga miljöer för en rad växter och djur. Området är nyckelbiotop.
561
Register över samtliga objekt
i bokstavsordning med naturvärdesklass
9558-08
9548-08
9670-06
9528-01
9660-11
9567-01
9558-07
9506-02
9630-05
9630-01
9539-05
9650-02
9539-02
9557-08
9640-02
9640-04
9569-11
9558-02
9549-08
9653-02
9568-06
9660-19
9660-17
9569-09
9631-12
9631-10
9579-01
9539-06
9640-06
9630-17
9621-01
9516-06
9547-03
9547-02
9611-18
9662-09
9527-04
9517-02
9517-03
9578-07
9567-02
9508-05
9546-01
9642-07
9662-06
9662-03
9528-08
9662-04
9558-15
9546-06
9535-03
Algustorp
Allé vid Igelfors bruk
Allé vid Skedevi Prästgård
Alsumpskog, Fräntorp
Aspudden vid Sund
Avern
Backa
Bakarebo
Barrbestånd NV Vita mossen
Barrbestånd O Skirnäset
Barrskog N Karstorp
Barrskog S Kabbetorpet
Barrskog S Karssjön
Barrskog S Lindenäs
Barrskog SV Åkkärrsfallet
Barrskog vid Sandefjärden
Basnäs och Sätraholm
Björke
Björkenäs
Björkkärret–Stora
Kyrkmossen
Björkliden
Björnhult
Björnhultaån
Björnmossen
Björnviken
Björnvikeudden
Björsjön och Sörsjön
Blandsumpskog N Kottorp
Blandsumpskog S Gäddötorp
Blandsumpskog SV
Övermossen
Blandsumpskog V Sarvsjön
Boda
Boka och Gulten
Bokamossen
Bondesätter
Bonäs
Borggård
Bottebo
Bottebovägen
Bottenmon
Bottenån
Bredmossen
Bredmossen–
Sandgruvemossen
Bremyra
Brenäs, västra
Brenäs, östra
Brestorp
Brosund
Bråten
Brännkärret
Brötkullen
Tillbaka
9610-11
9680-01
9558-14
9529-02
9529-08
9631-08
9621-08
Klass 4
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
9549-07
9536-05
9549-01
9660-14
9611-15
9518-01
9536-01
9536-06
9516-07
9643-05
9579-03
9622-02
9567-09
Klass 2
Klass 4
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 2
9610-02
9600-04
9537-07
9670-08
9545-01
9662-08
9670-20
9670-19
9528-10
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 4
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
9528-04
9611-11
9650-09
9519-16
9661-08
9610-04
9568-05
9600-03
9600-05
9537-02
9578-02
9622-05
9527-06
9557-05
9559-07
9539-07
9660-20
9546-05
9651-01
9650-07
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 2
562
Butbacken–Stjärnvik
Byle
Byngsdalen
Bysjön
Bårsjöskogen
Bäcken Holpen–Älgsjön
Bäcken Hornsjön och
Älgmyren–Näfssjön
Bäcken Mellanjuten–
Västjuten
Bäckviken, Djuckerö
Börgöl
Dammen
Dammhult
Dammsjön
Dimperö
Djuckerö allé
Djupen
Djupkärret–Griskärret
Djupviken
Djupån–Butbro långmosse
Djursla Stormosse–
Björnmossen
Doverns norra strand
Doverssund
Dytaget
Dödviken vid Skedevi
Prästgård
Edet
Ek i Bonäs
Ek N Valleräng
Ek SV Valleräng
Ek vid Sörgården i
Ramstorp
Ekar i Rämninge
Ekar norr om Melby
Ekar S Österängen
Ekbacken
Ekeby
Ekhagar O Risinge gamla k:a
Eklunda
Ekön–Mo
Eliantorp
Emmaån
Eriksberg
Falsnäset
Finskartorpet
Fisklösemossen
Fjärdingstorp
Flasbjörke
Flottmon
Folkström
Frisudden
Frängsätter
Klass 2
Klass 1
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 1
Klass 2
Klass 1
Klass 2
Klass 1
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 1
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 2
9660-18
9611-13
9611-20
9509-03
9631-09
9642-02
9631-16
9600-07
9600-09
9601-05
9670-09
9547-01
9518-09
9557-01
9557-04
9519-05
9578-04
9547-05
9547-04
9650-01
9650-03
9526-03
9621-17
9559-06
9662-02
9568-12
9578-03
9670-11
9508-03
9546-04
9517-09
9661-09
9548-02
9528-12
9670-22
9569-04
9517-08
9536-03
9506-05
9652-12
9518-04
9528-06
9632-01
9653-04
9548-07
9526-02
9601-07
9548-05
9631-03
9652-10
9569-08
9651-03
9660-22
9538-01
9518-03
9518-06
9506-01
9527-03
9537-05
9568-10
Fynd vid Björnhult
Fynd vid Kolstad säteri
Fynd vid Lämmenäs
Fynd vid Rösjön
Fynd vid Stamfjärden
Fågelhult
Fågelmossen
Gallermossen
Glanförkastningen
Gomma
Gruvhagen
Grytgöl
Gräsfallet
Grön ås
Gröna mossen
Gullerstorp
Gulltorp
Gultemossen
Gulttorp
Gäddö
Gällsängen
Gärdet
Gölmossen
Gölstorp
Gölängsmossen
Göntorp
Göntorpsån
Gören, Husby
Gösebo
Hage vid Folkström
Hagen, Brystorp
Hagen, Ekeby
Hagfallet
Hagmark Fräntorp
Hagmark N Skedevi kyrka
Hagängsbergen
Hamsängen, Brystorp
Hasselbacken
Helsika kvarn
Hemsjön
Herrfallet
Hessmedstorp
Hjälmstorpe näs
Hjärtkärren–Fräkenmossarna
Holmsjöhult
Holmsjön
Horns udde
Horsbäcken
Hultavenarna
Humlegölen
Hummeltorpet
Hunn
Husby
Husmossen
Hårketorp
Hårkmossen
Häggefallet
Hällestadsån
Hällkärret
Hållskogen
9632-03
9631-07
9680-03
9548-06
9610-05
9568-13
9529-09
9641-03
9652-03
9670-18
9549-06
9546-03
9559-09
9631-15
9652-09
9538-05
9680-04
9556-01
9577-02
9558-11
9630-12
9519-15
9549-05
9661-06
9526-05
9568-04
9680-06
9569-07
9558-06
9537-04
9519-17
Klass 3
Klass 2
Klass 4
Klass 1
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 4
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 1
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 4
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 4
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 4
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 4
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 4
Klass 1
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 2
9630-08
9652-13
8597-01
9568-07
9569-10
9621-16
9568-03
9642-01
9652-07
9569-12
9640-08
9567-08
9509-02
9517-06
9660-16
9612-02
9518-07
9670-13
9568-02
9509-04
9549-02
9661-03
9611-10
9536-07
9519-13
9661-04
9651-07
563
Häradstorp
Häradstorp, Krogen
Hästhagsudden
Igelforsån, Börgölsån och
Björkesjön
Ingelstad, Hagen
Ingestorp
Jägersberg
Järktorpet
Kalbo
Kalehäll
Kallkällan, Kolvetorp
Kallmossen
Kalvängsviken
Katsviken vid Älgsjön
Kavelbromossen
Killinghagen
Kindstorp
Kluvne åer
Knektmossen
Kokärret
Kokärret
Koloniområde vid Axsätra
Kolvetorps fritidsområde
Korsnäsviken
Kosebacken
Krattorp
Krissmobergen
Krokviken
Kråken
Kråkmossen
Kullen–Lugnet–
Vibjörnsparken
Kulmossen
Kupan
Kvarnfallet
Kvarnsjön
Kvarnängen
Kyrkfallsmyren
Kyrkviken
Källstugan
Källvik
Kärr O Basnäs
Kärr runt Baggölen
Kärr runt Fisklösen
Kärr runt Rösjön
Kärr vid Översjön
Käxelvik
Käxten
Köpma
Lekberget
Lenestad
Lilla Gruvängen
Lilla Maltsjöns utlopp
Lillgran
Lillhagsberget
Lill-Nälern
Lillsjön, Finspång
Lillsjön, Mullsätter
Lillsjön, Selesjö
Klass 1
Klass 2
Klass 1
Klass 2
Klass 4
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 4
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 1
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 4
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 4
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
9670-16
9539-09
9643-02
9557-09
9529-05
9631-01
9536-09
9631-04
9536-08
9620-02
9620-03
9527-01
9600-06
9556-03
9556-02
9632-02
9620-06
9539-11
9578-08
9611-17
9621-03
9535-01
9549-11
9519-06
9508-04
9539-04
9642-05
9642-06
9517-04
9519-18
9559-05
9660-05
9519-04l
9600-01
9559-04
9558-09
9670-05
9670-01
9670-02
9588-01
9622-06
9631-02
9621-15
9630-11
9559-01
9620-07
9630-07
9548-04
9549-09
9568-11
9630-10
9651-02
9559-02
9517-01
9633-01
9630-03
9640-01
9630-09
Lillsjön, Vallerängstorp
Lillön
Linddalen
Lindenäs
Lindersnäs
Lindskog SO Hulta
Ljusfall
Ljusfallet
Ljusfallshammar
Lotorp
Lotorps gårdÅlängsgården
Lugnet, Borggård
Lundby
Lyrsboholm
Lyrsboholmsmossen––
Kastebergsmossen
Långemossen
Långkärren
Långkärret
Långsjöbäcken
Lämmenäs
Lämmetorp
Lämneå
Lövfallsmossen
Lövhagen
Lövrik barrskog NV Gösebo
Lövängsrest vid Kottorp
Magnehult
Magnehulteån
Malmstorp
Malviken
Marke Vener
Mellanbruket
Missionshuset i Falla
Mogård
Molikamossen–Frängsjön
Mon & Skogalund
Mossareviken
Mosse NO Husby
Mosse NV Skedevi kyrka
Mosse O Haddemon
Mosse runt Abborrgölen
Mosse runt Måsjön
Mosse runt Stigsjön
Mosse runt Stora gölen
Mosse runt Tjärnsjön
Mosse SO Bottorp
Mosse SSV Lilla Mottorp
Mosse VSV Hårtorp
Mossen S Västra Mark
Motala, Djursland och
Anstorp
Mottorp
Myr N Brånstorp
Myr runt Dysjön
Myr runt Ormgölen
Myr runt Stora Lyssgölen
Myr runt Tomtsjön
Myr runt Trollsjön
Myr S Mottorp
9538-03
9611-01
9662-01
9622-04
9641-02
9641-01
9660-21
9518-05
9519-10
9567-06
9663-02
9577-01
9548-01
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 4
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 1
Klass 3
Klass 3
Klass 4
9558-13
9528-09
9621-12
9642-04
9620-01
9529-06
9611-12
9670-15
9558-12
9621-11
9640-07
9620-05
9557-03
9549-04
9529-07
9652-06
9632-06
9621-14
9630-04
9569-06
9652-02
9537-01
9671-01
9601-03
9567-04
9529-03
9568-01
9568–15
9569-03
9569-02
9641-06
9528-05
9610-03
9670-12
9611-09
9537-08
9529-04
9641-05
9670-21
9557-11
9557-10
9670-10
9621-05
9528-03
9526-06
9567-07
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 1
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 3
564
Myr S Stubbetorp
Myr V Marielund
Myr V Stora Nybygget
Myrkärret
Målstorp
Målstorpegölen
Mårdnäset
Mäselköp
Mäselnområdet
Mörkkärret
Mörkviken
Mörtsjöbäcken
Mörtsjöbäcken vid Sonstorp
och Börgöl
N Asketorp
N Roviken
N Svartsjön
Naturreservatet Magnehult
NO Lilla Tärnen
Nordsluttning Barnhällen
Nordvästra Kolstad
Norrängsviken, Tölingsnäs
NV Asketorp
NV Svartsjön
Nybygget
Näfstorp
Näsemossen–Stora mossen
Näseskogen
Näset
Olstorp
Orrmossen, Fågeltorp
Orrmossen, Lämmetorp
Orrmossen–Gölmossarna
Perstorp
Pipmossen
Prästgårdsmossen
Prästängsudden
Ragnetorp
Ralstorp
Ramstorp
Regna kyrkby
Regnaholm, Hästhagen
Regnaholm–Torstorp
Regnaren
Rejmyre
Risekilen
Risinge gamla kyrka
Roltorp
Romareport–Melby
Rommetorp
Ropudden
Rosenlund
Ruda
Rullebacka
Rullebackaån
Ryd, NO Fiskartorp
Rågetskärret
Rämninge jättegrytor
Röjan
Rönnkärret
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 1
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 1
Klass 4
Klass 2
Klass 3
Klass 1
Klass 3
Klass 4
Klass 3
Klass 3
Klass 1
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 4
Klass 2
Klass 3
Klass 1
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
9662-05
9631-06
9652-04
9651-08
9651-05
9652-11
9537-06
9612-01
9569-05
9621-09
9526-04
9680-05
9578-05
9610-06
9539-03
9611-02
9518-10
9640-05
9670-07
9507-03
9632-04
9578-09
9537-09
9661-07
9660-08
9660-01
9643-03
9559-10
9642-03
9610-07
9527-07
9527-08
9537-03
9507-01
9569-01
9641-04
9653-03
9621-04
9546-08
9546-09
9643-04
9547-06
9539-10
9548-03
9631-11
9632-07
9611-16
9538-02
9661-10
9508-02
9642-08
9546-07
9641-08
8596-01
9559-03
9506-04
9650-04
9535-02
9620-04
Sandstugumossen
Sarvgölsbergen
Selesjölund
Selesjötorp
Selesjö–Ölmetorp
Sila
Simonstorp
Sjögesätter
Sjönäsviken
Skallnäs
Skansberget
Skarbjörke–Äspetorp
Skenstorp
Skervinge–Ingelstad
Skirbäcken
Skirnäs
Skjutbanevägen
Skog N Varghålet
Skog S Skedevi Prästgård
Skogsparti NV Pershyttan
Skogstorp
Skrämman
Skvallerbäcken
Skvattrammossen
Skärforsa näs
Sleknäset
Slåtterkärret
Smedens ängsudde
Snåret, Magnehult
Solhem
Sonstorp norra
Sonstorp södra
Sontorp–Stigstorp
St. Bredmossen
Stammetorp
Stampen
Starrnäs
Stenkullen
Stockhult
Stor och Lilla Häradssjön
Stora kärret, Skyttetorp
Stora mossen V Igelfors
Stora mossen, Börgöl
Stora mossen, Hälla
Stora mossen, Målstorp
Stora mossen, N Abborregölen
Stora mossen, Vistinge
Stora Runkan
Storgran
Stormossen
Stormossen N Magnehult
Stormossen NV Folkström
Stormossen Ö Hunn
Stormossen, Djurshyttan–
Grytstorp
Stormossen–Hults udde
Stormossen–Mellangölen
Storängen–Venmossen
Storön i Annsjön
Storön i Näfssjön
9539-08
9610-10
9516-01
9516-04
9507-02
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 4
Klass 1
Klass 2
Klass 4
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 1
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 1
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 1
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 1
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
9539-01
9650-05
9652-05
9663-01
9630-16
9621-02
9630-15
9660-10
9519-14
9557-06
9651-04
9632-05
9630-02
9630-06
9578-10
9518-08
9558-05
9611-14
9509-01
9611-19
9517-07
9529-01
9633-04
9519-02
9569-15
9661-05
9601-04
9631-05
9662-07
9671-03
9630-13
9630-14
9528-02
9546-02
9661-02
9579-02
9611-05
9611-04
9660-06
9519-07
9519-09
9519-08
9558-03
9642-09
9508-01
9652-08
9506-03
9633-03
9660-04
9568-08
9660-12
9661-01
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 1
Klass 2
Klass 2
565
Storön i Ormlången
Strand runt Hultbosjön
Strand utmed Hamraån
Strand vid N Rösjön
Strussjöbergen––Stora
Hjälmmossen–Korsmossen
Sumpskog
N Trollkäringeberget
Sumpskog NO Gäddö
Sumpskog S Sila
Sumpskog V Brickviken
Sumpskog vid
Brandtornsvägen
Sumpskogar intill Sarvsjön
Sumpskogar O Tjuttorp
Sund
Sundet
Sundsjön
Svanviken
Svartgölen–Stora kärret
Svartsjön O Brostugan
Svartsjön V Stensjön
Svarttorpesjön
Sydväst om Mäseln
Sydväst om Sjölund
Sydöstra Kolstad
Syltkärret
Sågslätten
Sätraån–Starsjö–Nygårdsån
Söder om Ramstorp
Söder om Snåret
Södra Erstorp
Sörtorp
Sörviken
Sörviken–Glysudden
Tallåsen
Tisenhult
Tisnaren
Tjuttorp
Tjuttorps gårdsmiljö
Torekulla kyrka
Tornberget
Torp
Torpa
Torpaberg
Torpet
Torsjö
Torstorp, Hagen
Torstorpeberg
Torstorp–Viggestorp–Falla
Tranmossen
Tranmossen
Trollgölen
Trollgölen
Tryfallet–Kammarbergen
Trätkärren–Fågeltorpskärren
Tuvaskogen
Tyresfall
Tärnen
Tärngölsmossen
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 1
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 4
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 1
Klass 1
Klass 1
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 4
Klass 4
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 4
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 1
Klass 2
Klass 3
9559-08
9578-01
9622-03
9569-13
9569-14
9516-05
9621-13
9660-07
9680-02
9670-17
9643-01
9670-14
9567-03
9519-12
9519-11
9660-15
9670-03
9611-06
9611-07
9650-08
9622-01
9516-02
9518-02
9517-05
9526-01
9528-11
9558-10
9641-07
9549-03
9519-01
9611-08
Udden
Uddnäset vid Storsjön
Uttringsgölarna
Uvängen
Uvängsberget
V Dandalslyckan
V Källfallet
V om Svarttorpaån
Valleräng
Vallerängstorp
Venån
Viberga
Viflotten
Viggesberg
Viggestorp
Viggetorp
Visjöns östra spets
Vistinge
Vistingebäcken
Våtmark NO Grindstugan
Våtmark NV Getsjötorp
Våtmark vid Åsebrosjön
Våtmarker runt Hårken
Väster om Gärtsjön
Väster om Holmsjön
Väster om Ramstorp
Västerängen, Algustorp
Västerängen, Rejmyre
Västjuten
Västra Erstorp
Västra Melby
9611-03
9610-08
9653-01
9568-09
9558-01
9516-03
9600-02
9559-11
9621-10
9631-14
9631-13
9651-06
9601-06
9567-05
9557-02
9660-09
9671-02
9610-09
9650-06
9610-01
9670-04
9640-03
9519-03
9557-07
9549-10
9589-01
9621-07
9621-06
9660-03
9660-02
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 3
Klass 4
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 2
566
Ysunda
Ysundamarken
Ålgölsbäcken
Ålsjön
Ålsätter
Åsebro
Åsunda
Älgkoudden
Älgmyrön
Älgsjöbron
Älgsjöbäcken
Älingskärren–Körmossen
Ängenäs
Ängfallet
Ängkärret
Ängstugan med omgivningar
Öknen
Ölstadsjön
Önsjöarna
Össby
Östergården
Östjuten
Östra Erstorp
Östra Kattala
Östra Mark
Östra Vitten
Övetorp
Övetorp sydväst
Övre Hävla
Övre Hävla bruk
Klass 2
Klass 1
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 4
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 3
Klass 3
Klass 2
Klass 3
Klass 2
Klass 4
Klass 3
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Klass 2
Intressanta arter
Tillbaka
Kärlväxter
Bok
Fagus sylvatica
Finspångs kommun ligger norr om bokens naturliga utbredningsgräns. Trots detta finns bokbestånd på ett par
lokaler, Sätraholm (9569–11) och Regnaholm (9568–15). Sannolikt är dessa bokar en gång planterade men en viss
självföryngring sker.
Dvärgmåra
Galium trifidum
Denna lilla måra växer på sank mark i kärr och längs stränder. Den är mindre allmän i hela landet. I Finspångs
kommun är den funnen på en plats, Dytaget (9537–07).
Fältgentiana
Gentianella campestris H4
Fältgentianan noterades under 1998 i Stockhult (9546–08), Mon (9558–09), Lotorp (9620–02), Häradstorp (9632–
03), Rosenlund (9641–05) och Viggetorp (9660–15). Enligt Floraväktarprojektet växte den 1996 i Lindenäs (9557–
09), Ålsätter (9558–01), Tyresfall (9568–08) och Motala (9568–11). Tidigare inventeringar nämner växten vid
Skogstorp (9632–04), Skarbjörke (9680–05), Holmsjöhult (9548–07), Rullebacka (9557–11), Hagstugan i Malma
(9578–06), Tullmon i Svarttorp (9578–11), Bottebo (9517–02), Malmstorp (9517–04) samt från Gåsenäs (ÄH 18),
men det är tveksamt om den har lyckats klara sig kvar på de sistnämnda lokalerna.
Färgginst
Genista tinctoria H3
Färgginsten förekommer numera främst på grusiga vägkanter där den hotas av otillräcklig hävd. Den har tidigare
påträffats på en lokal i Finspångs kommun – en torr strandbrink vid Hällestadsån (9527–03).
Granspira
Pedicularis sylvatica H4
Granspiran hör hemma på sura marker, på rödvenhedar och stagghedar. I Finspångs kommun är den exempelvis
funnen vid Motala (9568–11), där den fanns kvar 1998. Äldre lokaler där den eftersökts men inte påträffats under
senare år är Gullerstorp (9519–05) och Bondsjön (9652–01). Den har tidigare påträffats vid Örslehult (9538–04)
och Stamfjärden (9631–09), men på dessa lokaler har arten inte eftersökts i sen tid.
Hjärtstilla
Leonurus cardiaca H4
Hjärtstillan är en gammal medicinalväxt som bara växer på kulturmark, främst vid ladugårdar och uthus. Den har
tidigare påträffats på flera ställen i kommunen, bland annat vid Översätter norr om Mäseln (9519–10).
Jättestarr
Carex riparia
Denna starrart är ovanlig i hela sitt svenska utbredningsområde. Arten växer vid norra änden av Mäseln (9519–10)
och vid Lillsjöbäcken som avvattnar Mäseln.
Kasgräs
Scolochloa festucacea H3
Kasgräsets svenska utbredning är nästan helt inskränkt till Östergötland. Den växer på stränder vid sjöar och lugna
åar. I Finspångs kommun är den tidigare noterad på stränder vid Skutbosjön (9519–17), Dovern vid Köp (9600–08)
och Glan vid Ragnetorp (9601–03).
Korskovall
Melampyrum cristatum
Korskovallen är ganska ovanlig i Finspångs kommun. Den förekommer dock bland annat i Risinge ekhage (9610–
04) och vid Butbacken (9610–11).
567
Myggblomster
Hammarbya paludosa
Denna lilla orkidé föredrar gungflyn som växtplats. Trots god tillgång på till synes lämpliga miljöer är arten överallt
sällsynt. Den har tidigare påträffats på Stora mossen V Igelfors (9547–06), och under 1998 noterades den på
Gölmossarna (9630–04).
Nässelsnärja
Cuscuta europaea H4
Nässelsnärjan växer som parasit främst på nässlor i kulturpåverkade miljöer. Den har tidigare påträffats i Lotorp
(9620–02).
Odört
Conium maculatum H4
Den numera ovanliga odörten växer vid gårdar, avfallsplatser, vägkanter och på havsstränder. I Finspångs kommun
har den tidigare noterats vid Hällestad (9527–05) och Käxelvik (9660–16).
Pimpinellros
Rosa pimpinellifolia H1
Den akut hotade pimpinellrosen har tidigare noterats vid Mullsätter (9661–11) men har inte eftersökts på senare år.
Arten är sedan länge odlad och naturaliseras ibland.
Purpurknipprot
Epipactis atrorubens
Denna vackra och sällsynta orkidé är knuten till kalkrika och torra grus- och sandmarker.
Under 1998 påträffades den blommande på tre lokaler i kommunen: Lilla Gruvängen (9509–04), Lämmenäs (9611–
20) samt vid Yxviken norr om Lotorp (9620–02). Den är tidigare funnen på Storön i Näfssjön (9620–03) och i
Bårsjöskogen (9529–08).
Revsuga
Chimaphila umbellata H3
Den sällsynta revsugan växer i framför allt i parker och är troligen inte inhemsk i landet. I Finspångs kommun har
den tidigare noterats vid Sandmon (9506–06) och i en park intill Skutbosjön (9519–17).
Ryl
Chimaphila umbellata H4
Rylen är svår att upptäcka då den liknar lingonris och växer dessutom ofta tillsammans med denna. Arten föredrar
äldre skogar, särskilt åsar och sandmarker med ett glest trädskikt av tall. I Finspångs kommun finns många lämpliga
miljöer och arten har på senare år påträffats vid Sundtorpet (9526–07) och Hornskogen (9601–02). Tidigare är den
funnen vid Rösjön (9509–03), Finskartorpet (9527–06), Grosvad (9529–10) och Eriksberg (9558–04).
Rödsyssla
Cephalanthera rubra H4
Rödsysslan förekommer i torra, vanligen kalkrika skogar. I Finspångs kommun är den funnen vid Skäftesfall
(9601–01) och Lilla Gruvängen (9509–04). Arten hotas främst av skogsbruk med kalavverkning och plantering.
Skogsklocka
Campanula cervicaria H4
Skogsklockan är en typisk brynväxt och växer i brynliknande miljöer såsom vägkanter, glesa skogar och buskrika
hagmarker. Man kan skåda arten kring Magnehult (9642–05), och den har också noterats vid Rullebacka (9557–11),
Ålsätter (9558–01), Lotorp (9620–02), Lyrsboholm (9556–03) och Ängfallet (9567–05).
Slåttergubbe
Arnica montana
Slåttergubben är en typart för väl hävdade ängar på sur mark. Särskilt karakteristisk är den på rödvenhedar. Trots
goda förutsättningar är den inte särskilt vanlig i Finspångs kommun, och i några fall är den påträffad i områden som
inte längre hävdas. Arten är sannolikt på tillbakagång i kommunen. Den har under 1998 påträffats i Boda (9516–
06), Edet (9545–01), Boka (9547–03) och Järktorpet (9641–03). Tidigare är den funnen vid Bakarebo (9506–02),
Hårketorp (9518–03), Köpma (9518–07) och Skogstorp (9632–04) samt i en numera igenvuxen och delvis
granplanterad hagmark vid Gåsenäs (ÄH 18).
568
Stortimjan
Thymus pulegioides H4
Stortimjan är en dvärgbuske som växer i ogödslad betes- och slåttermark samt i park- och trädgårdsgräsmattor. Den
har på senare år påträffats i närheten av en handelsträdgård i Lotorp (9620–02) och tidigare vid Borggård (9527–
02).
Strandbräsma
Cardamine parviflora H2
Denna lilla ört växer uteslutande längs stränder och är ovanlig inom hela sitt svenska utbredningsområde. Den har
påträffats på några lokaler längs Hällestadsån (9527–03) och bör eftersökas längs andra större åar i kommunen,
såsom Emmaån, Sätraån och Börgölsån. Tänkbara lokaler finns också vid de större sjöarna, till exempel längs
Glans stränder.
Strandviol
Viola persicifolia
Strandviolen växer framför allt längs stränder men är ingenstans vanlig. Arten har tidigare noterats på Ekön (9600–
03) och vid Doverssund (9600–04) samt vid Emmaån (9537–02). Den bör eftersökas även längs andra sträckor av
Emmaåns vattensystem.
Tvåblad
Listera ovata
Denna orkidé förekommer i lundar och bryn, gärna där marken är påverkad av källflöden. Tvåblad är 1998 funnen
vid Sätraholm (9569–11). Äldre rapporter nämner växten från Lilla Gruvängen (9509–04), Malmstorp (9517–04),
Holmsjöhult (9548–07), Kolstad (9611–14) samt från en numera igenvuxen hagmark vid Marielund (ÄH 45) där
den inte kunde upptäckas under 1998.
Vattenaloe
Stratiotes aloides
Vattenaloen är en mindre vanlig växt som kan påträffas på grunda och näringsrika vatten. Under en stor del av sin
tid är bladrosetten nedsänkt under vattnet. Växten är funnen i Lillgran (9661–03).
Ädelmynta
Mentha x gentilis H1
Den akut hotade ädelmyntan har numera endast fyra kända lokaler i landet. En av dessa ligger i närheten av en
handelsträdgård i Lotorp (9620–02) där den 1996 växte på en yta om tre kvadratmeter.
Ängsgentiana
Gentianella amarella H4
Ängsgentianan växer i öppna, friska till fuktiga ängar med slåtter eller bete. Den är tidigare känd från två lokaler i
kommunen, nämligen Malmstorp (9517–04) och Starsjöängen (9517–07). På dessa lokaler eftersöktes den år 1996
men kunde ej återfinnas.
Ängsskära
Serratula tinctoria
Ängsskäran växer på ängar, längs diken och i bryn. Den är ovanlig i Finspångs kommun och 1998 påträffades den
på endast en lokal, Högemon (9536–02).
Fåglar
Backsvala
Riparia riparia H4
Backsvalan häckar praktiskt taget enbart i grustäkter. Häckning konstaterades under 1998 bland annat vid Mäselköp
(9518–05) och vid Sjögesätter (9612–01). Nilsson & Larsson (1994) anger Barketorp (9537–03) och Mäselköp som
de viktigaste lokalerna för backsvala i kommunen. Dessutom noterade de häckning vid Rommetorp (9537–08),
Göntorp (9568–12), Simonstorp i Risinge, Bredmossetäkten (9621–04) samt vid Fränntorp söder om Sonstorp. På
de båda sistnämnda lokalerna konstaterades ingen häckning 1998.
Brun kärrhök
Circus aeruginosus H4
569
Den bruna kärrhöken häckar i vassrika sjöar. Under 1998 häckade den troligen vid Lillsjön i Selesjö. Dessutom
påträffades den bland annat vid Lillsjön i Mullsätter (9661–04) och vid Doverns södra strand (9600–03).
Enkelbeckasin
Gallinago gallinago
Enkelbeckasinen häckar på sankmarker intill sjöar, åar och mossar. Den är tidigare rapporterad som häckande på
flera ställen i kommunen, men aktuella uppgifter saknas.
Fiskgjuse
Pandion haliaetus H4
Finspångs kommun hyser Östergötlands läns största population av fiskgjuse. Enligt Nilsson (1993) häckade 38 par
under år 1992. Vid en återinventering 2001 konstaterades att antalet häckande par minskat till 28 (Gezelius och
Nilsson, 2002). Häckningsplatserna utgörs av öar och uddar i större sjöar såsom Tisnaren (9671–03) eller i kanten
av större myrar, till exempel Stora Runkan (9538–02). Arten är störningskänslig och beroende av fiskföda, vilket
gör ökat friluftsliv (främst sjöliv) och försurning till de största hoten.
Grönbena
Tringa glareola
Grönbenan förekommer främst på myrar i Norrland. I södra och mellersta Sverige har den drabbats hårt av
utdikningar och häckar numera sparsamt eller sällsynt. Den har tidigare häckat på exempelvis Stora mossen väster
om Igelfors (9547–06) och gör kanske så fortfarande.
Göktyta
Jynx torquilla
Göktytan är en fågel som ha gått starkt tillbaka under senare tid. Den trivs bäst i ett mosaikartat landskap med
lövskog och solitärträd i närheten av öppna gräsmarker. Under 1998 noterades den bland annat vid Motala (9568–
11), i Klöv vid Göntorpsån ( 9578–03) och i ekhagen öster om Risinge gamla kyrka (9610–04).
Häger
Ardea cinerea H4
Hägern häckar i kolonier i högstammig skog vid vatten. Äldre uppgifter talar om kolonier på Storön i Annsjön
(9535–02), vid Avern (9567–01), Käxten (9612–02), Hunn (9651–03) och på Killingeholmen i Tisnaren (9671–03).
Kungsfiskare
Alcedo atthis H4
Kungsfiskaren förekommer vid fiskrika vattendrag med höga strandbrinkar. Den har tidigare konstaterats häcka vid
Sonstorp (952
