Om sexbranschens avkriminalisering i New South Wales (NSW), Australien
Australien är uppdelat i sex delstater och två territorier. Vart och ett av dessa områden har en
egen lagstiftning som bestämmer de villkor som gäller för sexbranschen. Scarlet Allience
(”Den röda alliansen”), de australiensiska sexarbetarnas sammanslutning, har konsekvent
lobbat för en avkriminalisering av branschen på federal nivå, men för närvarande är det bara i
New South Wales som detta införts (dock gäller avkriminaliseringen inte för
gatuprostitution).
Denna presentation tar fasta på de positiva återverkningar som avkriminaliseringen har och
för fram den som bästa metod för att handskas med sexbranschen juridiskt. Jag ämnar som
bakgrund kort beskriva det reformarbete som genomförts i NSW, de motiv som legat bakom
detta och de positiva resultat det lett till för sexbranschens del; därpå fastslår jag de vidare
förändringar som behöver göras i syfte att sexarbetare ska kunna komma i åtnjutande av den
jämställdhet, trygghet, värdighet och respekt de förtjänar.
Jag bifogar också en sammanställning av källor ni kan använda er av för ytterligare
information om området.
Avkriminaliseringen i New South Wales
Sexarbete blev en laglig sysselsättning i NSW 1979. Därmed blev NSW den enda delstat i
Australien med en lagstiftning tillåtande gatuprostituerade att lagligt verka inom vissa
områden.1 1995 godkändes lagtillägget Disorderly Houses Amendment Act (ung. ”tillägg till
lagstiftningen rörande förargelseväckande byggnation”), DHAA2, vilket tillåter inrättandet av
”bordellverksamhet” som ett i likhet med annan affärsverksamhet legitimt markanvändande.
Tillägget antogs av en bred politisk majoritet, med stöd av både liberalerna (Liberal Party of
Australia) och arbetarpartiet (Australian Labour Party); de båda dominerande partierna.
Det fanns två huvudsakliga skäl till detta stöd för en avkriminalisering. För det första önskade
man få bort korruptionen inom polisväsendet. En särskild undersökningskommision, the
Wood Royal Commission into corruption of the NSW Police Force, med syfte att kartlägga
denna korruption var i arbete under tre år (maj 1994 – maj 1997) och fastslog att ”det fanns ett
klart samband mellan bordellväsendet och rättsröta inom polisen”.3 För det andra fanns det en
vilja att förbättra hälsotillstånd och säkerhet för sexarbetare och deras kunder. Här är
det viktigt att notera att förändringarna i lagstiftningen gjordes på grundval av en
kunskapsbaserad diskurs snarare än moraliska omdömen och personligt ogillande av
branschens natur.
Så vad är skillnaden mellan att vara ”laglig” och att vara ”avkriminaliserad?
Innan jag fortsätter skulle jag vilja klargöra skillnaden mellan legalisering och
avkriminalisering, eftersom dessa båda begrepp ofta används utan åtskillnad men i samband
med sexbranschen måste sättas in i sina respektive sammanhang.
Då sexbranschen är ILLEGAL innebär detta att det finns specifika lagar som beskriver de
aktiviteter vilka är att betrakta som kriminella och berättigar till polisingripande.
Då den är LEGALISERAD innebär detta att tidigare lagar avskaffats och ersätts med en ny
lagstiftning där de aktiviteter som nu är tillåtna, LEGALISERADE således, beskrivs. Så har
skett på ett antal platser runt om i världen – i de australiska delstaterna Queensland och
Victoria samt territorierna Australian Capital Territory (ACT) och Nothern Territory; i vissa
områden av den amerikanska delstaten Nevada; i Nederländerna. Trots att det må finnas en
1
2
Summary Offence Act 19.
Disorderly Houses Amendment Act 95, hittas nu i Restricted Premises Act 1943 (No 6).
3
NSW Government (1997) “Royal Commission into the NSW Police Service: Final Report – Corruption”, s 13.
utbredd föreställning att det är en legalisering av branschen vi företrädare för sexarbetare först
och främst eftersträvar är så inte fallet. Detta för att legalisering innebär en situation
omgärdad av föreskrifter, en situation där särvillkor råder för de delar av branschen som
inkluderats i lagstiftningen. I de flesta fall har legaliseringen inneburit en licensmodell. I
Australien har detta rest hinder som gjort det omöjligt för en stor del av branschen att kunna ta
sig in i den legala sektorn. Till exempel så tillåter Queensland bara ”bordeller” med upp till
fem (5) rum, och dessa får inte tillhandahålla eskortservice. Den potentiella bordellägaren
måste skaffa tillgång till en lokal, och sedan ansöka om tillstånd. I allmänhet tar
ansökningsprocessen två år, och under den tiden kan alltså inte verksamheten vara igång
vilket innebär att den inte kan generera några inkomster. Oberoende sexsäljare, vidare, tillåts
ENBART arbeta ensamma och kan inte dela sin arbetsplats eller ens sin mobiltelefon med en
kollega utan att riskera åtal. I ACT tillåts ”bordeller” endast inom två specifika
industriområden. Ovanpå detta är det dessutom så att legalisering tenderar gå hand i hand med
en registrering av sexarbetare som är överflödig och diskriminerande. I praktiken innebär
dylik registrering att poliskåren behåller makten över sexarbetares verksamhet. Det sker att
legalisering äger rum utan att den faktiska sexbransch vars verksamhet det gäller konsulterats
i tillräcklig utsträckning, vilket leder till att de personer förändringarna i lagstiftningen borde
avse skydda istället ytterligare marginaliseras och kriminaliseras då större delen av branschen
fortsatt befinner sig utanför laglighetens ramar.
AVKRIMINALISERING innebär att strafflagstiftningen gällande sexarbete som utförs av
vuxna människor avskaffas och att sexbranschen betraktas som vilken annan
affärsverksamhet som helst. Det behövs inga ”nya” eller ”specifika” lagar för att reglera
branschen, istället gäller den uppsjö av lagar som redan finns på plats – lagar gällande
exempelvis beskattning, stadsbyggnadsplanering och bygglagar, anställningsskydd och
handelsvillkor. Avkriminaliseringstanken bygger på ett jämlikhetsideal. Undantag från
gällande regler övervägs enbart om den juridiska jämställdheten på grund av den höga grad av
diskriminering sexarbetare fortfarande utsätts för i samhället skulle äventyra dessas rätt till
privatliv eller hälsa och säkerhet.
Som Janelle Fawkes, föreståndare för organisationen Scarlet Allience, slog fast här i Hong
Kong 2004: ”En lagreform med sikte på en viss bransch som genomförs av andra skäl än de
att tillförsäkra de som arbetar inom branschen rättigheter och utarbeta ett regelverk som
motiverar branschen att vilja ingå i det ger katastrofala resultat där den värst drabbade är den
enskilda arbetaren på området.”4
Positiva resultat av avkriminalisering
Sedan 1995 har sexbranschen i New South Wales kunnat fungera utan poliskorruption och
arresteringar som hämsko. Man lyfte ut föreskrifterna för den ur kriminallagstiftningen,
istället blev den en faktor att ta hänsyn till i lokala politiska församlingar. Några positiva
resultat av detta är:
- Avgränsningen av polisens roll som beskyddare från dess roll som förvaltare av
samhällets tvångsmedel. Detta är oerhört viktigt. Först nu upplever sexarbetare att de
kan söka hjälp hos polisen utan att riskera förföljelse eller att arresteras. De kan nu
träda fram och, precis som alla andra, göra anmälningar om de blivit bestulna, utsatts
för våldtäkt, misshandel eller annat brott.
- Jämställdhet. Samma spelregler gäller nu för sexarbetare som för alla andra i den
meningen att deras sysselsättning nu inte längre är utsatt för förbud utan ses som ett
val av försörjningskälla bland andra. Att ha ett brottsregister som ”prostituerad” är
4
Fawkes, Janelle; (2004); Decriminalisation, a best practice model, the Australian Experience, s. 4
-
-
-
-
något som kan ha negativa återverkningar under en hel livstid: det kan göra att man
förvägras inresa i andra länder, det kan inverka menligt på ens möjligheter att träffa
andra yrkesval framöver, det kan göra att man anses ”olämplig som förälder”, att man
nekas ta lån, hyra eller köpa bostad; det kan dessutom resultera i skuldsättning till
följd av de böter man dömts till på grund av prostitutionen. Jämställdheten innebär
också att sexarbetare och deras kunder innehar samma rättsliga status.
Empowerment (ung. utvecklande av högre grad av makt och kontroll över den egna
tillvaron) för sexarbetare. Avkriminaliseringen innebär att sexarbetare kan välja vilken
del av branschen de vill arbeta inom. Till exempel så kan de välja mellan att arbeta
som självständig eskort, tillsammans med en kollega, på ett mindre eller större
etablissemang (en ”bordell”) eller inom ramarna för en eskortagentur. Detta medför
flexibla arbetsvillkor för den enskilda arbetaren och skapar dessutom goda möjligheter
för att de varierande behov och önskemål som finns inom kundkretsen kan tillgodoses.
Minskning av andelen skattemedel som används för att upprätthålla lagen i relation till
sexbranschen. Det saknas för närvarande tillförlitlig forskning om hur stort det totala
belopp som lagts ner på brottsbekämpning inom sexbranschens illegala – eller legala –
sektorer är, såväl sett ur ett australiskt eller ett globalt perspektiv. Icke desto mindre
måste det anses handla om avsevärda summor, och vi är övertygade om att
offentlighetens medel skulle användas bättre genom att tillåta polisen fokusera på
brottsbekämpning inom samhället i stort istället för att de spenderas på att personer
inom sexbranschen undersöks och arresteras. I NSW har detta definitivt varit ett
positivt resultat av avkriminaliseringen.
Mindre grad av korruption inom poliskåren. Den tid då sexarbetare och bordellägare
tvingades betala mutor till polisen är nu sedan länge förbi i NSW. Polisens
engagemang i sexbranschen är nu detsamma som i förhållande till andra kommersiella
branscher, det vill säga att de kopplas in exempelvis i samband med rån eller överfall.
Branschen behöver inte längre hålla till i den ”undre världen” där någons stövelklack
kan avtvinga favörer och/eller pengar genom att hota hälsa och säkerhet.
Arbetsmiljö (occupational health and safety, OH&S). Den myndighet som arbetar
med att upprätthålla en god och säker arbetsmiljö på arbetsplatserna i NSW, och som
ansvarar för ett skadeståndssystem arbetsgivare och –tagare lyder under, heter
WorkCover NSW. 1998 bekostade de ett projekt utifrån Sex Workers Outreach
Project (SWOP) med avsikt på att skapa en resurs för sexbranschen vad gäller
arbetsmiljöfrågor, och att ge utbildning till sexarbetare och de som innehar
arbetsplatser inom branschen inom dessa frågor. Projektet resulterade i Getting on Top
of Health and Safety in the NSW Sex Industry (“Om hälso- och säkerhetsfrågor inom
sexbranschen i NSW”), en resurs bestående av ett faktaspäckat häfte och en video.
Dessutom genomfördes en översyn av den gemensamma publikation som WorkCover
NSW och NSW:s hälsodepartement (NSW Department of Health) gav ut 1997: Health
and Safety Guidelines for Brothels in NSW (”Riktlinjer för bordeller i NSW utifrån
hälso- och säkerhetsperspektiv”). Dokumentets effektivitet mättes. Det används
fortfarande för dess klart och tydligt återgivna riktlinjer den som ger sig in i branschen
har att rätta sig efter. Dessa resurser ger tillsammans en tydlig bild av de rättigheter
och skyldigheter som gäller med avseende på arbetsmiljö för alla involverade i
sexbranschen, inklusive den fria tillgången till skyddsmaterial (Personal Protective
Equipment, PPE) – kondomer, glidmedel, handskar, skydd vid oralsex liksom
fungerande sängar och massagebord, rena lakan etc. Detta är ett tydligt exempel på att
det politiska styret insett vikten av att understödja behoven av en säker och trygg
arbetsmiljö inom sexbranschen såsom en erkänd bransch, och de vinster som finns att
hämta i detta.
-
-
-
Möjligheten för sexarbetare att betala korrekt skattesumma. Många inom
sexbranschen har alltid betalat skatt utifrån den inkomst de tjänat som sexarbetare.
Avkriminaliseringen medför emellertid möjligheten att öppet redogöra för sitt arbete
och att på jämlik fot med sysselsatta inom andra områden begära avdrag för utgifter
som uppträder i samband med utövandet av arbetet. Tidigare tvingades de dölja sig
bakom någon skyltfönsterverksamhet och hade inte möjlighet att kräva ersättning för
kostnader som kunnat avslöja deras tillhörighet till en illegal sfär (exempelvis PPE,
särskilda kläder, peruker eller annonskostnader).
Sexuella tjänster för funktionshindrade: Touching Base Inc.,www.touchingbase.org
Touching Base Inc. är en icke-vinstdrivande sammanslutning som varit verksam sedan
oktober 2000. Den uppstod ur ett behov underlätta för funktionshindrade personer och
sexarbetare att knyta kontakt. Dess fokus ligger på frågor om tillgänglighet,
diskriminering, mänskliga rättigheter och juridiska frågor samt de svårigheter dessa
båda marginaliserade grupper kan stöta på till följd av omgivningens attityder.
Funktionshindrade har en medfödd rätt att uttrycka sin sexualitet. Denna rätt gör det
möjligt för människor att utveckla förhållanden, ha sex, undersöka och uttrycka sin
sexualitet och uppleva närhet utan individuella eller systematiska hinder.
Avkriminaliseringen av sexbranschen har gjort det möjligt för funktionshindrade att
som en av flera möjligheter till att komma tillrätta med och utforska denna del av livet
välja mötet med en sexarbetare.
Språkbruk och kulturella förändringar. 2005 reviderade NSW Planning Department
(ung. myndigheten för samhällsplanering i New South Wales) den terminologi man
använt i relation till branschen. Istället för ”prostituerad” skriver man nu ”sexarbetare”
och istället för ”bordell” används ”lokal för sexuella tjänster”. Det är ett viktigt
framsteg att delstatens styre erkänner och godtar det språkbruk som föredras inom
sexbranschen. Den tidigare använda terminologin bestod av nedsättande ord med en
tendens att väcka rädslor och moralföreställningar; särskilt problematiskt för en
verksamhet som så ofta skildras felaktigt i media, med klichébilder som följd och
skapandet av en korrelation mellan användandet av den nedsättande terminologin och
organiserad brottslighet, ohälsa, korruption och äckel. Begreppet ”sexarbete” innebär
ett erkännande av sysselsättningen utan behäftandet av en nedvärderande ideologi och
begreppet ”lokal för sexuella tjänster” är vitt nog att framtida politik också ska kunna
inkludera andra typer av etablissemang där sexarbete utförs, såsom massage- eller
S/M-salonger (Bondage and Discipline houses).
Faktorer som motverkar de positiva effekterna av avkriminaliseringen i NSW
De många positiva resultaten av 1995 års avkriminalisering till trots finns det fortfarande
ett antal lagar som inte tagits i beaktande och som hade behövt omarbetas eller lyftas ut
för att branschen ska kunna uppnå en fullt jämställd position. Ytterligare åtgärder hade
dessutom behövt vidtas ifrån de styrandes sida för att underlätta för branschen att inordna
sig under den nya lagstiftningen.
-
5
definitionen av vad som utgör en ”bordell”. För närvarande lyder den juridiska
definitionen av vad en bordell är som följer: ”En bordell är en lokal som regelmässigt
används i syfte att idka prostitution, eller som använts i detta syfte och kan antas
användas i det återigen. En lokal kan utgöra en bordell också om endast en
prostituerad använder sig av den i syfte att utöva sin verksamhet som prostituerad”.5
Restricted Premises Act 1943 (6) http://www.legislation.nsw.gov.au/maintop/scanact/inforce/NONE/0
-
-
Här görs ingen åtskillnad mellan storskaligare etablissemang och enskilda
prostituerade som arbetar i en gemensam lokal eller i sitt hem.
Regelverket tillämpas lokalt – en enhetlig tillämpning som gäller för hela delstaten
saknas. Enligt de ursprungliga intentioner som gällde för DHA Act 1995 kunde lokala
församlingar bara vända sig till Land and Environment Court (ung.
”samhällsbyggnads- och miljödomstolen”) i syfte att stänga en bordell utifall
tillräckligt med klagomål från omkringboende förelåg – klagomål baserade på menlig
inverkan på trivseln, inte på moraluppfattningar.6 Vid tidpunkten i fråga reglerades
makten att fatta beslut om nyttjandet av en byggnad eller godkänna
bygglovsansökningat (Development Applications, DA’s) genom styrelseordningen
Local Government Act från 1993 (LGA 1993), men 1998 överflyttades detta
ansvarsområde till samhällsbyggnadsförordningen Environmental Planning and
Assessment Act (EP&A Act). Detta innebar att 172 olika lokala politiska församlingar
plötsligt kunde strunta i de intentioner som gällde för DHA Act 1995 och istället
utforma egna riktlinjer gällande hur och var branschen kunde verka. Många av dem
fastställde att ”bordeller” BARA skulle kunna vara verksamma i industriområden –
något som driver tillbaka enskilda, självständiga sexarbetare och småskaliga
etablissemang in i illegaliteten. Utan möjlighet att följa gällande riktlinjer riskerar de
hamna i beroendeställning och utpressningssituationer i förhållande till korrumperad
polis eller annan myndighetspersonal likväl som medlemmar ur allmänheten. Utifrån
detta har sexbranschen kunnar bli till en politisk fotboll, som man kan sparka på och
göra mål med särskilt då det är dags för lokalval, då politiker enkelt kan vinna röster
genom att uttala sig emot den.7
Bristfällig implementering och låg kunskapsnivå angående sexbranschens
avkriminalisering. Trots att lagförändringen inträffade i slutet av 1995 saknar de flesta
människor fortfarande kunskap om den.8 Det saknades positiv mediarapportering om
förändringarna liksom detaljerade riktlinjer de lokala politiska församlingarna kunnat
använda sig av i deras förhållningssätt gentemot sexbranschen. Först efter bildandet av
en ”bordellgrupp” (Brothels Taskforce) år 2001 och bildandet av en rådgivningsgrupp
gällande inrättandet av bordeller, Sex Services Premises Planning Advisory Panel
(2002-2005), skapades riktlinjer gällande bordellverksamhet: Sex Services Premises
Planning Guidelines.9 Dessa offentliggjordes 2006 av NSW Planning Department,
dock utan att myndigheten uttryckligen ställde sig bakom publikationen. Det är med
glädje jag kan tillägga att det ingick sexarbetare i rådgivningsgruppen. De
konsulterades för att lämna sina synpunkter på riktlinjernas innhåll. På grund av de
första tio årens avsaknad av ett implementeringsprogram har det inte tagits fasta på de
ursprungliga intentionerna med lagreformen. Den har inte gett återverkningar på det
lokala politiska planet och branschen är fortsatt utsatt för en hög grad av
diskriminering.
Menlig inverkan på trivseln beskrivs i NSW på samma sätt för all byggnation, inte bara lokaler för sexuella
ändamål. Inskränkande för trivseln i ett grannskap är till exempel buller, avfall, kraftig trafikering eller onjutbar
utsikt.
7
Rapport om självständiga entreprenörer som arbetar i hemmet (Private Worker Home Based Businesses,
PWHBB) av Private Worker Alliance (PWA) och Sex Workers Outreach Project (SWOP), oktober 2001.
8
Enligt en opublicerad studie som lades fram av SWOP vid SEXPO-mässan såväl 2003 och 2004 visste 29% av
553 tillfrågade personer, däribland 151 som själva identifierade sig själv som sexkunder, inte om att
sexbranschen var laglig.
9
Sex Services Premises Planning Guidelines, december 2004. NSW Department of Planning.
www.planning.nsw.gov.au
6
-
-
Lagstiftning gällande annonsering. Fortfarande är det kriminellt att annonsera ut
lokaler som används för prostitution liksom att annonsera efter personal till dem.10
Även om det i realiteten ofta bortses från detta så innebär denna ojämlikhet i
sexbranschens relation till andra legitima branscher att det kan uppstå ökade
kostnader, eftersom de publikationer som tillhandahåller annonsutrymme kan kräva
högre pris för att ta in annonser gällande sexuella tjänster.
Avsaknad av lagar mot diskriminering. Sexarbete erkänns som en legitim
sysselsättning i NSW, men det saknas en anti-diskrimineringslag inom området
”sysselsättning, branschtillhörighet eller yrke”. Därmed tillåts en öppen diskriminering
av branschen inom en lång rad samhällsområden. Sexarbetare nekas, endast på grund
av branschtillhörighet och sysselsättning, tillgång till banktjänster, kreditkort, lån,
hyresrättigheter, hälso- och sjukvårdstjänster, rättvis behandling och jämlikhet inför
lagen både vad gäller familje- och straffrätt.
Sammanfattningsvis
Jag hoppas att detta anförande kan bidra till att skapa en bättre förståelse av de grundläggande
skälen till varför det är så viktigt att avkriminalisera sexindustrin. Av att människor bör ha en
grundläggande rättighet att välja sysselsättning, även sådan som äger rum inom sexbranschen,
och att de som är sysselsatta där ska åtnjuta samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter
som sysselsatta inom andra branscher. Sexarbete måste erkännas som legitimt arbete, och
sexarbetares liksom deras kunders hälsa och säkerhet ska inte tillåtas äventyras av en
ineffektiv, diskriminerande lagstiftning som kriminaliserar människor och riskerar utsätta dem
för korruption, svartmålning och diskriminering.
En hållning som bygger på kunskap – till skillnad från en reflexmässig tillflykt till myter och
ett moralisk utdömande av sexbranschen – är vad som krävs för att de behov av mänskliga
rättigheter, hälsa och säkerhet som finns hos sexarbetare över hela världen fullt ut ska kunna
erkännas.
Önskas ytterligare information i frågan så tveka inte ta kontakt med mig, mina vänner och
kollegor eller söka upp någon av de källor som jag och andra delar med mig av här idag.
Jag brukar alltid säga att jag aldrig skulle få för mig att utarbeta regler och riktlinjer för
tandläkare att åtfölja eftersom jag själv inte är någon tandläkare. Jag ber att sexarbetare ska
visas samma respekt. Inom branschen finns en uppsjö av praktiskt förvärvad kunskap
angående de behov som finns inom den och problematiken den har att tampas med; denna
kunskap bör respekteras och konsulteras. Sexarbetare är de som frågor angående
tillhandahållandet av sexuella tjänster först och främst angår. Kom ihåg – tala inte om oss utan
med oss.
(Anförande av Rachel Wotton, internationell talesperson för Scarlet Alliance, The Australian
Sex Worker Association, PO Box 206, Darlinghurst, NSW, Australien, 1300
Email: [email protected]
webbsida: www.scarletalliance.org.au
Hållet vid den internationella konferensen The Ins and Outs of Sex Work and the Law
Conference, arrangerad av Zi Teng, Hong Kong. Plats: City University of Hong Kong; Zi Teng
Activity Centre. Tid: 20-22/10, 2006.)
10
Detta enligt Summary Offences Act 18 och 18A, vilka inte avskaffades 1995.
Användbara referenser
-
-
Scarlet Allience – Australian Sex Workers Association. www.scarletalliance.org.au
Touching Base Inc. www.touchingbase.org Touching Base Inc. är ett ickevinstdrivande projekt som varit igång sedan oktober 2000. Det skapades utifrån det
behov som fanns av att underlätta kontakten mellan funktionshindrade och
sexarbetare, och sätter fokus på frågor om tillgänglighet, diskriminering, mänskliga
rättigheter, juridiska frågor och de problematiska attityder dessa båda marginaliserade
grupper kan ställas inför.
NSW Government Department of Planning. Sex Services Premises Planning
Guidelines, December 2004. www.planning.nsw.gov.au
Tillgängliga resurser på området OH&S i Australien. Genom att klicka på
”publications” på Scarlet Alliances hemsida kan du ladda ner 1) A Guide to Best
Practice for Occupational Health and Safety in the Australian Sex Industry (2000), 2)
Principles for Model Sex Industry Legislation (2000), 3) Unjust and Counterproductive: the Failure of Governments to Protect Sex Workers from Discrimination
(2000). Därutöver finns: - Health and Safety Guidelines for Brothels in NSW (2001),
WorkCover. www.workcover.nsw.gov.au, - The Australian Capital Territory (ACT)
OH&S Code of Practice for the Sex Industry (1998) WorkCover, - Victorian Health
Standards for the Management of Registered Brothels and Related Premises (1992)
Bibliografi
Fawkes, J; (2004); Decriminalisation, a best practice model, the Australian Experience,
Scarlet Alliance.
Metzenrath S & Banach L. (2000) ‘Principles for Model Sex Industry Legislation’. Sydney.
Scarlet Alliance and AFAO.
Metzenrath S & Banach L. (2000); Unjust and Counter-productive: the Failure of
Governments to Protect Sex Workers from Discrimination, Scarlet Alliance and AFAO
NSW Government (1997) “Royal Commission in to the NSW Police Service: Final Report –
Corruption”
Sex Services Premises Planning Guidelines, December 2004. NSW Department of Planning.
Private Workers Alliance (2003) ‘Why Sex Workers believe ‘smaller is better’,
http://www.med.vu.nl/hcc
SWOP (2003) ‘Unfinished business: decriminalisation of the NSW sex industry’
http://www.swop.org.au
SWOP and Private Worker Alliance (PWA), (2001), Briefing paper on Private Worker Home
Based Businesses (PWHBB).
Toms, M; (1999), Getting on Top of Health and Safety in the NSW Sex Industry, WorkCover.
WorkCover NSW, (2001), Health and Safety Guidelines for Brothels in NSW.
Wotton, R, (2001), Sex Work and Massage (SWAM), SWOP
Restricted Premises Act 1943 (6)
Summary Offence Act 18 and 18A
http://www.legislation.nsw.gov.au/maintop/scanact/inforce/NONE/0
