strömmar av plast - Håll Sverige Rent

Lärarhandledning om marin nedskräpning för gymnasiet:
STRÖMMAR AV PLAST
Film, fakta, lektionsupplägg och tips på temadag
1
Materialet har tagits fram inom ramen för projektet Strömmar av plast – steg 2.
© Stiftelsen Håll Sverige Rent
September 2015
Innehållsförteckning
Marin nedskräpning – lärarhandledning4
Marin nedskräpning – en ödesfråga4
Var kommer skräpet ifrån och vad ställer det till med?
4
Vad gör vi åt det?4
Pedagogiskt förhållningssätt5
Pedagogiskt upplägg 7
Planera för temadagen7
På temadagen7
Lektionsupplägg 1. Strömmar av plast – vad händer i våra hav?
9
1. Samtala om filmen i mindre grupper
9
2. Få koll på begreppen9
3. Samtala om filmen en gång till
10
4. Avslutning
10
Kort beskrivning av begreppen och deras koppling till marin nedskräpning
11
Elevblad 1. Samtala om filmen16
Elevblad 2. Koll på begreppen?
17
Lektionsupplägg 2. Strömmar av plast – vem kan göra vad?18
Uppgift 1. Samtala om ansvar och åtgärder
18
Uppgift 2. Hur kan människors beteenden påverkas?
19
Avslutning.19
Elevblad 1. Vem kan göra vad? – om ansvar och åtgärder
Elevblad 2. Påverka beteenden – Hur då?
20
21
Spår 1. Bli Unga Reportrar för en dag 23
Gör så här23
Elevblad 1. Reportagetyper24
Elevblad 2. Fyra ingångar att inspireras av25
Spår 2. Låt eleverna göra en affisch om plasten i våra hav26
Elevblad. Gör en affisch om plasten i våra hav27
Spår 3. Genomför en strandstädning
28
Att göra inför strandstädningen28
Under strandstädningen28
Avslutning28
Tips på källor
30
Marin nedskräpning – lärarhandledning
Marin nedskräpning – en ödesfråga
Vi vill uppmärksamma marin nedskräpning därför att något katastrofalt håller på att hända. Varje
år hamnar ofattbart många miljoner ton plastskräp i världshaven. FN:s miljöprogram, UNEP, anser
att plasten i haven är ett av de snabbast växande globala miljöproblemen. De svenska haven utgör
inga undantag. Den svenska västkusten är ett av de områden i Europa som är värst drabbade av
marin nedskräpning. Havets ytvattenströmmar för med sig skräp från Nordostatlanten, och varje
timme, dygnet runt, alla årets dagar, spolas det upp en kubikmeter skräp på västkusten.
Var kommer skräpet ifrån och vad ställer det till med?
Uppskattningsvis 80 procent av det skräp som hamnar i havet kommer ursprungligen från land.
Skräpet kommer från trottoarer, gator och stränder, där det har slängts eller tappats. Det förs sedan
med vindar, regnvatten och floder till havet. Snödumpning i floder och hav kan också vara en källa
till marin nedskräpning. Skräpet är en konsekvens av modern konsumtion, människors beteenden
och livsstilar. Bristfällig avfallshantering, undermåliga reningsverk och översvämning av avlopp
är också möjliga källor till nedskräpningen i
haven.
När plastskräp väl hamnat i havet, försvinner
det inte. Ännu har vi inga metoder för att städa
havet och vi känner inte till de långsiktiga
effekterna av marin nedskräpning än. Vad vi
vet är att plasten ändrar skepnad med tiden
och bryts ner till mindre och mindre bitar
som sjöfåglar, marina däggdjur och fiskar
kan missta för mat. Till slut är de så små
att de kallas för mikroplast (<5mm), något
som till exempel musslor kan få i sig. Utöver
att utgöra ett hot mot djurlivet kan plasten
dessutom transportera miljöfarliga ämnen,
genom att adsorbera olika miljögifter.
Vad gör vi åt det?
Om vi ska stoppa denna katastrofala
utveckling, måste vi prata om och förstå
hur illa det faktiskt är – och i synnerhet
identifiera åtgärder samt visa på lösningar.
Därför är syftet med detta material att sprida
kunskap om marin nedskräpning och genom
kunskap och förståelse skapa grogrund
för diskussioner och handlingskraft hos
ungdomar.
4
Foto: Anna Kärrman, Örebro Universitet
Genom att arbeta med marin nedskräpning med dina elever, bidrar du till att sätta fokus på och
sprida kunskap om orsaker, konsekvenser och framför allt om lösningar. Förhoppningsvis kan du
med materialet i handen känna att du är väl förberedd för att planera och genomföra din temadag
eller din undervisning om marin nedskräpning.
Pedagogiskt förhållningssätt
Det finns forskning som visar att unga är medvetna om ett flertal miljörelaterade problem,
exempelvis klimatförändringar och nedskräpning, men att unga ofta saknar förståelse för orsakerna
och framför allt för lösningarna. Samma forskning pekar även på att medvetenhet i sig inte är
tillräckligt för att driva en förändring – om inte denna kan omvandlas till konkreta handlingar. 1
Därför önskar vi självklart att arbetet med marin nedskräpning ska leda till en god och komplex
förståelse för orsakerna till, och effekterna av, marin nedskräpning men framför allt visa på
konkreta åtgärder och vägar framåt. Undervisningen bör genomsyras av framtidstro och det
positiva budskapet; att det faktiskt går att bekämpa denna katastrofala utveckling och att alla kan
bidra genom förändrade livsmöbster, attityder och beteenden. Undervisningen ska främja elevernas
förståelse för vilka konkreta förändringar de själva kan göra, men även skapa tilltro till att andra vill
bidra till lösningar och positiva förändringar. Känslan av att kunna påverka och känslan av mening
skapar engagemang och en vilja att agera.
Sammanfattningsvis;
• visa på vägar framåt och konkreta lösningar
• utgå från elevernas erfarenheter, vardag, vanor och beteenden
• fokusera på framtidstro och anspela på den glädje det innebär att, tillsammans med andra, vara engagerade i viktiga framtidsfrågor
1
Hartley, Bonny L. m.fl. ”Marine litter education boosts children’s understanding and self-reported actions”,
Marine Pollution Bulletin, utgåva 90, nr 1–2, 15 januari 2015, sid 209–217. Tillgänglig: http://www.sciencedirect.
com/science/article/pii/S0025326X14007334 (hämtad 2015–07–06)
5
ALLA
Introduktion och filmvisning
Strömmar av plast – vad händer i våra hav?
(cirka 1,25 tim)
Strömmar av plast – vem kan göra vad?
(cirka 1,5 tim)
I GRUPPER
OM 30
Lektionsupplägg 2
I GRUPPER
OM 30
Lektionsupplägg 1
LUNCH
Bli Unga
Reportrar
för en dag
6
Spår 2
Gör affischer
om plasten
i våra hav
Spår 3
Genomför
en strandstädning
ELEVERNA VÄLJER
Spår 1
Pedagogiskt upplägg
Materialet är tänkt som ett komplett material för en temadag om marin nedskräpning. Det
går även utmärkt att plocka ut enskilda lektions- eller fördjupningsspår och använda dem
i ämnesundervisning, exempelvis i ämnen som naturkunskap, samhällskunskap, biologi,
svenska eller bild.
Planera för temadagen
Titta på filmen Strömmar av plast och läs igenom lektionsuppläggen och eftermiddagsspåren.
Självklart kan ni addera ytterligare innehåll eller anpassa uppläggen efter era behov och
önskemål.
Bestäm om eleverna ska ha möjlighet att välja mellan eftermiddagsspåren, eller om ni vill
välja ut ett spår som alla elever ska arbeta med. Om eleverna ska ha möjlighet att själva välja
spår, kan ni överväga om denna möjlighet ska presenteras innan eller på själva dagen.
Bestäm vem som förbereder vad avseende lektionsuppläggen och de valbara eftermiddagsspåren och om ni ska dela upp eleverna klassvis eller på ett annat sätt.
Fråga er också vad ni önskar att eleverna ska få ut av temadagen och vad ni vill ni uppnå med
dagen.
På temadagen
Samla eleverna och presentera ämnet marin nedskräpning och dagens agenda. Ta hjälp av
introduktionen i detta material för att kort motivera varför marin nedskräpning är temat för
dagen.
1. Titta på filmen Strömmar av plast tillsammans (cirka 16 minuter).
2. Alla grupper/klasser arbetar sedan 1 timme och 15 minuter med lektionsupplägget
”Strömmar av plast – vad händer i våra hav?” och därefter 1 timme och 30 minuter med
lektionsupplägget ”Strömmar av plast – vem kan göra vad?”
3. Lunch
4. Efter lunch går eleverna vidare till något av eftermiddagsspåren; ”Bli Unga Reportrar för
en dag”, ”Gör affischer om plasten i våra hav” eller ”Genomför en strandstädning”.
Länk till filmen Strömmar av plast:
https://www.youtube.com/watch?v=kZmErdj35QA
7
FÖRMIDDAGEN
Strömmar av plast – vad händer i våra hav?
(cirka 1,25 tim)
Strömmar av plast – vem kan göra vad?
(cirka 1,5 tim)
8
I GRUPPER
OM 30
Lektionsupplägg 2
I GRUPPER
OM 30
Lektionsupplägg 1
Lektionsupplägg 1
Strömmar av plast – vad händer i våra hav?
I den här uppgiften får eleverna genom diskussionsfrågor och begreppsövningar fördjupa
sig i filmens innehåll. Som förberedelse skriver du som lärare ut några kopior av de båda
elevbladen (enkelsidigt). Varje mindre elevgrupp behöver egna elevblad. Skriv även upp
begreppen från elevblad 2 på stora post it-lappar eller liknande, som förberedelse inför
begreppsuppgiften. Vi har beräknat att detta lektionsupplägg tar cirka 1 timme och 15
minuter att genomföra.
1. Samtala om filmen i mindre grupper
Detta lektionsupplägg är
Dela in klassen i mindre grupper (cirka 4 elever i
anpassat för Biologi A och
varje grupp). Låt sedan grupperna, under 15
Naturkunskap 1b
minuter, samtala kring och svara på fråga 1–6
Även om ni inte gör en
på elevblad 1. Påminn alla grupper om att de ska
hel temadag om marin
anteckna svaren. Ni kommer att komma tillbaka
nedskräpning kan ni använda
till dessa frågor senare under lektionen.
upplägget i undervisningen,
2. Få koll på begreppen
Ge nu varje grupp en begreppslista (elevblad 2)
och be dem att (inom gruppen) försöka förklara för
kombinera gärna med
uppgiften ”Strömmar av plast
– vem kan göra vad?”.
varandra vad orden betyder och vad de har med
plast i havet att göra.
Samla hela klassen efter cirka 20 minuter och lägg
post it-lapparna med begreppen på ett bord. Låt
eleverna, i tur och ordning, ta ett begrepp, berätta
lite kort om det (vad det betyder och vad det har
med plast i havet att göra) och sedan sätta upp
lappen på whiteboardtavlan/väggen. Den första
eleven har många begrepp att välja på. Den andra
eleven kan antingen upprepa, förtydliga eller lägga
till något på begreppet som redan är taget eller
välja ett nytt begrepp. När alla begrepp är tagna,
kompletterar du som lärare beskrivningarna om
det behövs. Korta beskrivningar av begreppen
finns på nästa sida (till läraren). Sen är det fritt
fram för eleverna att ställa frågor. Räkna med
cirka 15 minuter för detta moment.
9
3. Samtala om filmen en gång till
Låt nu grupperna återsamlas och snabbt gå igenom fråga 1–6 (från elevblad 1) en gång till
(cirka 5 minuter). Vill de ändra eller lägga till något i sina tidigare svar?
4. Avslutning
Gå igenom frågorna tillsammans i helklass. Läraren bestämmer vilken grupp som får ordet
först och sedan får de andra grupperna vidareutveckla svaret. Olika grupper börjar på olika
frågor. När det gäller fråga 6 är det extra viktigt att alla får komma till tals (cirka 15 minuter).
Länkförslag till den som vill veta mer, finns på sista sidan i kompendiet.
Bra att veta om miljögifter
och plast i havet
Plast kan i sig kan innehålla miljöoch hälsofarliga ämnen men det är
också så att miljögifter som redan
finns i våra sjöar och hav kan binda
till små plastbitar (mikroplast).
När mikroplasten sedan äts av
exempelvis
djurplankton
eller
musslor, så får dessa, förutom
plasten, i sig en hel del miljögifter
från omgivningen.
10
Kort beskrivning av begreppen och deras koppling till marin nedskräpning
Ackumulation: När något ansamlas och blir mer och mer. I det här fallet är det skräp i
havet som ackumuleras. Nedskräpningen kan också leda till en ökad koncentration av farliga
ämnen i levande organismer (mer om detta nedan).
Attitydförändringar: När människor förändrar sin attityd förändrar de inställning till
något. För att komma åt problemet med marin nedskräpning är attitydförändring en viktig
pusselbit. Det kan vara att se nedskräpning som en akut miljöfråga och även att kunna se och
göra något åt sin egen påverkan.
Avloppsvatten: Det vatten som kommer från avlopp. Om avloppsvattnet renas kan många
skadliga ämnen och partiklar fångas upp. En del marin nedskräpning kommer från orenat,
eller dåligt renat, avloppsvatten.
Beteendeeffekter: När något ger en påverkan på beteendet. Miljögifter som skadar
nervsystemet (varav hjärnan är en del), kan leda till beteendeförändringar. Plast kan i sig
innehålla miljö- och hälsofarliga ämnen, men det är också så att miljögifter som redan finns
i våra sjöar och hav kan binda till små plastbitar (mikroplast), som sedan äts av mindre
djur. Forskare är oroliga för att den marina nedskräpningen ska leda till beteendeeffekter
hos levande organismer.
Bredda: När det blir ett så högt flöde på vattnet att det inte hinner rinna undan, så flödar
vattnet över, det breddar. Genom att se till att vattnet inte breddar i reningsverk och
dagvattensystem, så kan vi undvika att orenat vatten släpps ut i miljön.
Dagvatten: Regn- och smältvatten från till exempel tak och gator. Det här vattnet är ofta
förorenat. En del marin nedskräpning kommer från orenat, eller dåligt renat, dagvatten.
Deponi: Ett annat ord för soptipp där det material som inte återanvänds, återvinns eller
utvinns energi ur, läggs på hög.
Djurplankton: Små djur som knappt kan ses utan lupp eller mikroskop (ofta små kräftdjur). Djurplankton äter växtplankton (och mikroplast).
Filtrerande organismer: Djur som fångar föda genom att sila vattnet, som till exempel
musslor och maskar. Genom att sila – eller filtrera – vattnet fångar de upp plankton och
andra partiklar, exempelvis mikroplast.
11
Hormonstörande ämnen: Kemikalier som påverkar och stör de hormonella systemen
hos människor och andra djur. I plast kan det finnas kemikalier som har en hormonstörande
effekt.
Kemikalier: Kemiska ämnen finns överallt, som grundämnen eller som föreningar.
Med kemikalier menas här kemiska föreningar som framställts av människor.
Kemikalieproduktionen har ökat kraftigt de senaste femtio åren. Alla kemikalier är inte
farliga, men många av dagens miljöproblem orsakas av vår konsumtion av produkter som
innehåller miljöfarliga eller hälsofarliga kemikalier.
Marint skräp: FN definierar marint skräp som ”ett fast föremål som är tillverkat eller
bearbetat och som direkt eller indirekt, medvetet eller omedvetet slängts eller övergivits på
ett sådant sätt att det hamnat i en marin miljö”. Marint skräp kan alltså ha dumpats direkt i
havet, eller förts dit via vattendrag såsom floder. Skräpet förekommer i alla möjliga material
och storlekar.
Mikroplast: Plastpartiklar som är mindre än 5 mm stora. Mängden mikroplast ökar i
våra hav och mikroplasten kommer in i näringsvävar när den äts av mindre organismer och
fiskar. Mikroplast uppstår när större föremål i plast sönderdelas i mindre och mindre bitar
(detta kallas då sekundär mikroplast). Det finns också direkta källor till mikroplast (primär
mikroplast). Hit räknas produkter som innehåller mikroplast redan från början. Det kan
finnas i exempelvis hudkräm och tandkräm. Dessutom lossnar det mikroplast varje gång en
fleecetröja tvättas, och dessa mikroplastbitar är för små för att fångas upp av reningsverken.
12
Miljögifter: Det finns olika definitioner på begreppet. En vanlig definition är att miljögifter
är ämnen som har en skadlig inverkan på miljön när de släpps ut. De är giftiga, långlivade,
tas upp av levande organismer och har en förmåga att spridas i miljön. Dessa kan binda till
mikroplast och på så sätt lättare komma in i näringskedjan.
Mjukgörare och UV-stabilisatorer: Kemikalier som används för att göra plasten mjukare
eller för att motverka att den gulnar när den utsätts för solljus. Vissa av dessa kemikalier kan
påverka levande organismer negativt.
Näringskedjor och näringsvävar: Visar hur växter och djur är beroende av varandra och
hur näringen transporteras genom ekosystemet. Alla börjar med en producent och följs av ett
antal konsumenter. Till exempel ett växtplankton, som äts av ett djurplankton, som äts av en
fisk, som äts av en större fisk, som äts av en människa. Det finns väldigt många näringskedjor
i ett ekosystem och de kan i sin tur sättas ihop till en näringsväv. När mikroplast kommer in
i en näringskedja drabbas flera organismer.
Pesticider: Bekämpningsmedel. Kemikalier som används för att döda eller hämma tillväxt
av oönskade organismer (exempelvis inom jordbruk). Dessa kan skada levande organismer
som de från början inte var menade att skada. I och med mikroplastens förmåga att binda till
andra ämnen i omgivningen, så är det möjligt att organismer som äter mikroplast också får i
sig en högre dos pesticider än vad de skulle ha fått annars.
13
Reproduktion: Ordagrant betyder reproduktion ”återskapande”. I detta sammanhang
menas fortplantning, när växter, människor och andra djur förökar sig. Plast kan i sig
innehålla miljö- och hälsofarliga ämnen, men det är också så att miljögifter som redan finns
i våra sjöar och hav kan binda till små plastbitar (mikroplast), som sedan äts av mindre djur.
En del av dessa ämnen kan skada fortplantningen hos levande organismer.
Stormfågel (Fulmarus glacialis): En fågelart i familjen stormfåglar som lever i bland
annat Nordsjön. Den söker sin föda främst ute till havs. Analyser visar att 95 procent av
fåglarna från just Nordsjön har plastskräp i sina magar. Många arter påverkas av den marina
nedskräpningen men just stormfåglarna är några av de värst drabbade.
Toxiska effekter: Giftiga effekter. Plast kan i sig innehålla miljö- och hälsofarliga ämnen,
men det är också så att miljögifter som redan finns i våra sjöar och hav kan binda till små
plastbitar (mikroplast), som sedan äts av mindre djur. Det kan vara ämnen som är direkt
toxiska eller ämnen som blir farliga på sikt när koncentrationerna ökar.
Utsläpp: När något lämnar ett slutet system och släpps ut i miljön. Används oftast om
sådant som är skadligt för miljö och hälsa, miljöfarliga utsläpp. UV-ljus och mekaniska
krafter: Strålning från solen och exempelvis havsvågor. Detta tas upp i filmen eftersom både
vågor och UV-ljus gör så att plastskräp bryts ned till mindre och mindre bitar (men tyvärr så
kan inte plastbitarna brytas ner helt – de blir bara mindre).
14
Virvelområden och strömvirvlar: Naturfenomen som suger ner vattnet i en stark,
roterande ström. I världshaven finns flera gigantiska virvelområden där stora mängder skräp
ansamlas. Även andra strömmar påverkar var skräpet hamnar. Bohuskusten är ett drabbat
område i Sverige där mycket skräp spolas i land.
Växtplankton (planktonalger): Små alger som driver omkring i den fria vattenmassan.
Även blågröna bakterier brukar räknas hit fastän de varken är alger eller växter. Mikroplast
och växtplankton är ungefär lika stora (små), så därför får djur som äter växtplankton, ofta i
sig mikroplast ”på köpet”.
Återanvändning och återbruk: När varor och föremål används om och om igen.
Återanvändning minskar ofta påverkan på miljön. Ett exempel kan vara att ge bort och köpa
kläder på second hand-butiker.
Återvinning: När materialet i förbrukade produkter tas tillvara för tillverkning av nya
produkter. När det inte går att återvinna en produkt kan den förbrännas i ett värmekraftverk,
på så sätt kommer energin till användning. Skräp är egentligen en resurs som hamnat på
fel ställe. Ökad återanvändning och återvinning och en mer genomtänkt konsumtion skulle
minska nedskräpningen. Mycket av skräpet som hittas i haven är engångsförpackningar från
enskilda konsumenter.
Öppen soptipp/deponi: Från en öppen soptipp kan skräpet spridas med vind eller vatten,
och farliga ämnen kan läcka ut i naturen. Detta bidrar mycket till marin nedskräpning. Öppna
soptippar är inte lagligt i Sverige.
15
Till eleven
Elevblad 1
Samtala om filmen
Försök att svara på dessa frågor tillsammans. Var noga med att låta alla komma till tals!
Ta exempelvis en fråga i taget och gå varvet runt. Utse en som kan anteckna det som sägs.
1.
Vilket/vilka problem lyfts i filmen?
2.
Vilka problem finns redan nu och vad
kan hända på lång sikt?
3.
Vem/vad orsakar problemen?
4.
Vilka lösningar presenteras i filmen?
5.
Vad är filmens huvudbudskap?
6.
Vad berörde er mest?
Ni har cirka 15 minuter på er. Om ni blir
klara med frågorna tidigare kan ni börja med
begreppsuppgiften på nästa sida.
Visste ni att…
Världens hav påverkas mycket av människor. Miljögifter, nedskräpning,
överfiske, övergödning och främmande arter är några av hoten. Allt detta
stör den biologiska mångfalden och viktiga livsmiljöer.
I Sverige har vi 16 miljökvalitetsmål. Ett av dem, Hav i balans samt
levande kust och skärgård, innebär att vi ska sträva efter att Västerhavet
och Östersjön ska må bra, ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga
och att den biologiska mångfalden, upplevelsevärden samt att natur- och
kulturvärden ska bevaras.
Läs gärna mer om Sveriges miljömål på www.miljomal.se
16
Till eleven
Elevblad 2
Koll på begreppen?
Försök att förklara för varandra vad orden nedan betyder och vad de har med plast i havet
att göra. De ord som ni inte kan förklara spar ni till sist. Om det finns tid kvar kan ni ta
hjälp av en dator (eller liknande) för att söka förklaringar. Ni har cirka 20 minuter på er.
Marint skräp
UV-ljus och mekaniska krafter
Ackumulation
Miljögifter
Deponi
Kemikalier
Öppna soptippar
Mjukgörare och UV-stabilisatorer
Virvelområden
Pesticider
Mikroplast
Hormonstörande ämnen
Växtplankton
Dagvatten
Djurplankton
Utsläpp
Filtrerande organismer
Avloppsvatten
Stormfågel
Bredda
Näringskedja
Attitydförändringar
Beteendeeffekter
Återanvända
Reproduktion
Återvinna
Toxiska effekter
17
Lektionsupplägg 2
Strömmar av plast – vem kan göra vad?
I den här uppgiften får eleverna, genom diskussionsfrågor och övningar, fördjupa sig i vem
som är ansvarig och vem som kan göra vad för att minska den marina nedskräpningen.
Eleverna får också diskutera och ta fram förslag på hur beteenden kan ändras. Som förberedelse
skriver du som lärare ut några kopior av de båda elevbladen. Varje liten grupp behöver egna
elevblad. Ta även med cirka tolv stora, vita papper (gärna ett stort blädderblock)
Uppgift 1. Samtala om ansvar och åtgärder
Mikroplast i havet är ett allvarligt miljöhot. Mikroplasten kommer dels från plastskräp
i havet som bryts ned till mindre och mindre bitar och dels från primära källor så som
hudvårdsprodukter, tandkräm, fleecetröjor (när de tvättas) m.m.
Titta tillsammans på kortfilmen ”Recycling begins and ends with you” som visar en
plastflaskas väg till havet (Länk: https://www.youtube.com/watch?v=QpSrY_7A3PY) och
låt sedan eleverna, i grupper om fyra, diskutera frågorna på elevblad 1. Grupperna har cirka
20 minuter för denna del.
Under tiden kan du som lärare sätta upp fem stora papper och numrera dem med siffrorna
1–5. Avsluta med att alla grupper kortfattat får skriva upp vad de kommit fram till på dessa
gemensamma papper. Svaren på fråga ett skrivs på papper 1, svaren på fråga två på papper
2 och så vidare. Det här blir en sammanställning av gruppernas svar. Räkna med cirka
10 minuter för detta moment.
18
Uppgift 2. Hur kan människors beteenden påverkas?
För att få ett hållbart samhälle är människors beteenden en viktig pusselbit och det finns
många olika sätt att påverka människors beteenden. I den här uppgiften får eleverna diskutera
just detta och ta fram åtgärder för att påverka människors nedskräpningsbeteenden (se
elevblad 2). Till uppgiften behöver varje liten grupp ett stort, vitt papper att presentera sina
förslag på (cirka 30 minuter).
Avslutning
Gå på vernissage! Sätt upp gruppernas förslag från uppgift 2 på väggen och låt även
sammanställningarna från uppgift 1 sitta kvar. Gå runt och inspireras av alla förslag.
Grupperna presenterar kort hur de har tänkt. Samlas även en lite stund vid
sammanställningarna från uppgift 1 och låt grupperna berätta hur de resonerat även här.
Läraren bestämmer vilken grupp som får ordet först och sedan får de andra grupperna
vidareutveckla svaret (cirka 30 minuter).
Länkförslag till den som vill veta mer, finns på sista sidan i kompendiet.
TIPS!
Detta lektionsupplägg är anpassat för Samhällskunskap 1b men passar också
för Biologi A och Naturkunskap 1b. Även om ni inte gör en hel temadag om
marin nedskräpning kan ni använda upplägget i undervisningen, kombinera
gärna med uppgiften ”Strömmar av plast – vad händer i våra hav?”.
19
Till eleven
Elevblad 1
Vem kan göra vad? – ansvar och åtgärder
Försök att svara på dessa frågor tillsammans. Var noga med att låta alla komma till tals!
Ta exempelvis en fråga i taget och gå varvet runt. Utse en som kan anteckna det som sägs.
1. Vem/vilka har det största ansvaret för plasten i havet? Konsumenter? Producenter?
Kommuner? Politiker? Frivilliga organisationer?
2.
3.
4.
5.
Vad kan politiker göra?
Vad kan kommunen göra?
Vad kan producenter göra?
Vad har du för ansvar? Vad kan du göra?
Ni har cirka 20 minuter på er. Om ni blir klara med frågorna tidigare kan ni börja med
uppgiften på nästa sida.
Fakta om skräp i havet
• 80 procent av skräpet i havet kommer ursprungligen från land, och det kan ha
färdats långa sträckor.
• Det mesta av skräpet kommer från konsumenter (sådana som du och jag).
• Plast försvinner inte utan bryts ned till mindre delar som inte går att städa bort.
• Vi kan förändra genom att stoppa tillförseln av skräp till havet.
Källa: Håll Sverige Rents skräpprapport 2015
20
Till eleven
Elevblad 2
Påverka beteenden – hur då?
Höja rösten eller minska hindren? Vad fungerar för att påverka människors beteenden?
Nudging är en strategi som det pratas mycket om just nu. Ordet ”nudge” kommer engelskans
”knuff” – att putta någon i en önskvärd riktning. Nudging som metod handlar om att påverka
folks beteende i en viss riktning, utan att använda piska eller morot. Istället arrangeras
valsituationen så att det blir lätt att göra rätt.
1. Er uppgift är nu att komma på åtgärder som skulle minska nedskräpning.
2. Förslagen ska leda till förändrade beteenden. Försök att komma på så många idéer som
möjligt. Var kreativa! Börja gärna med er själva och frågorna; Vad skulle kunna få er att
aldrig skräpa ned? Hur skulle ni kunna påverka andras beteende? Kan ni komma på en
”nudge” eller kanske något helt annat?
3. Skriv ned era förslag på ett stort vitt papper. Om ni får tid över kan ni illustrera era
förslag.
Kanske kan ni på skolan göra verklighet av idéerna under dagen. Om inte, starta en
hållbarhetsgrupp på skolan, eller gå med i en som redan finns.
Exempel på nudging
I Helsingborg uppmuntrats medborgarna att hålla staden ren med
hjälp av musik. Här finns nämligen
en Junkbox – en soptunna och
jukebox i ett. Släng ett skräp och
välj en låt!
Helsingborgs kommun har också
målat fotsteg till 500 skräpkorgar
för att göra det lättare för folk att
hitta till dem. Hur skulle ni göra?
21
EFTERMIDDAGEN
Bli Unga
Reportrar
för en dag
22
Spår 2
Gör affischer
om plasten
i våra hav
Spår 3
Genomför
en strandstädning
ELEVERNA VÄLJER
Spår 1
Spår 1
Bli Unga Reportrar för en dag
Sprid budskapet om marin nedskräpning med egna reportage
Vilka konsekvenser för ett nedskräpat hav med sig? Vad kan vi göra åt problemet? Låt
eleverna bli Unga Reportrar för en dag och enskilt, eller i grupp, göra reportage om en av våra
viktigaste ödesfrågor – marin nedskräpning. Gå in på www.hsr.se/ungareportrar och anmäl
din klass. Som förberedelse skriver du som lärare även ut några kopior av de båda elevbladen
samt länklistan längst bak i kompendiet. Varje mindre grupp behöver egna elevblad.
Gör så här
1. Börja gärna med att låta eleverna sammanfatta vad de lärt sig under förmiddagen.
Dela ut elevbladen och gå igenom de olika reportagetyperna med eleverna (elevblad 1).
Eleverna kan arbeta enskilt eller i grupp (du som lärare delar in grupper). Låt eleverna
bestämma vilka reportagetyper de ska jobba med och vilken vinkel reportaget ska
ha. Inspireras av ingångsförslagen på elevblad 2 och tipsa gärna eleverna om att
göra dispositioner för sina reportage och använda länklistan för att göra research.
2. I reportagen ska problemet med marin nedskräpning belysas på något sätt och ett (eller
flera) lösningsförslag ska presenteras. Uppmuntra gärna eleverna till lokala kopplingar
genom exempel eller reflektioner.
3. När eleverna är klara skickar du som lärare
in fem av reportagen till Håll Sverige
Rent, via länken http://www.hsr.se/ungareportrar-ett-hallbart-samhalle/skickaelevernas-reportage. Därefter kommer vi att
publicera dem på vår webbplats och de kan
spridas som inspirations- och kunskapskälla
till andra. Sprid gärna era reportage
genom egna kanaler, via sociala medier,
TIPS!
på skolans webbplats och till lokalpress.
Elevguider till reportagetyperna hittar ni på:
www.hsr.se/ungareportrar
23
Till eleven
Elevblad 1
Reportagetyper
Öppet brev
Max 1000 ord
Ett öppet brev är ett brev som vänder sig till en person, men inte skickas direkt till denne.
Istället publiceras brevet i en tidning så att alla kan läsa det. Det vänder sig ofta till en känd
person, en myndighet eller andra medborgare. Den som skriver brevet vill förändra eller
påtala något han eller hon tycker är fel. Ett öppet brev kräver oftast ett offentligt svar.
Krönika
Max 1000 ord
En krönika är en personlig åsiktstext
som utgår från skribentens egna
erfarenheter, tankar och känslor om
ett aktuellt och brännande ämne som
också kan intressera andra.
Debattartikel
Max 1000 ord
En debattartikel är en argumenterande
åsiktstext vars uppgift är att påverka
och övertyga läsaren.
Personlig filmkrönika
Max 3 minuter
En personlig film där du som reporter (eller privatperson) pratar rakt in i kameran om ett
ämne eller en fråga du tycker är viktig. Du kan göra det som ett ”på plats”-reportage där du
berättar om stället du besöker (klipp i så fall gärna in miljöbilder), eller så är det du och ämnet
du berättar om som står i fokus.
Fotografi
Fotografiet ska ha en upplösning på 150–300 dpi.
Med ett fotografi kan man förmedla ett budskap så att det väcker känslor i mottagaren. Till
fotografiet ska en beskrivning på max 150 ord finnas, som förklarar vad fotot föreställer,
TIPS!
tanken med det och hur det anknyter till hållbar utveckling och den fråga som undersökts.
24
Guider till reportagetyperna hittar ni på :
www.hsr.se/ungareportrar
Till eleven
Elevblad 2
Fyra ingångar att inspireras av
Kära miljöministern…
Skriv öppna brev till politiker, företag eller varför inte till Sveriges alla medborgare om
problemet med plasten i våra hav. Berätta hur det ser ut. Varför är det ett problem? Vad bör
göras? Varför är det viktigt att de lyssnar på er? Era öppna brev ska innehålla max 1000 ord.
Det var en gång en bandyklubba…
En trasig bandyklubba slängd på stranden? Hur och varför hamnade den där? Välj ett
skräp på marken som fångar er uppmärksamhet. Fotografera det på ett sätt som berör och
väcker intresse. Skriv en kort bildtext, max 150 ord, till fotografiet där ni berättar vad bilden
föreställer, varför ni valde motivet, vilka konsekvenser skräpet vi slänger på marken har för
våra hav, samt hur ni tror att vi kan förändra våra egna personliga beteenden och vår känsla
av ansvar.
Sjövett eller sjöovett?
”Packa ned skräpet i en låda, lägg i stenar och sänk det i sjön!”. Så råddes vi att hantera sopor
förr i tiden (se filmen ”Sjövett 1964” på YouTube). Idag skakar vi på huvudet åt detta. Men
hur beter vi oss idag? Nordsjöns stormfåglar har magarna fulla av plast. Musslorna får i sig
mikroskopiska plastbitar, när de filtrerar vatten för att få i sig föda. Fiskar och andra djur
svälter till döds efter att de trasslat in sig i slängda eller bortglömda fiskeredskap, långt ner
under ytan. Väv samman det ni vet om allt detta, i en personlig krönika eller debattartikel,
där ni också presenterar hur vi kan komma tillrätta med problemet. Era krönikor eller
debattartiklar ska innehålla max 1000 ord.
”Det har väl inget med mig att göra?”
Ja, så kanske många tänker när de hör talas om
marin nedskräpning. Ni vet mer! Gör en personlig
filmkrönika där ni berättar för tittarna om hur
läget ser ut och hur viktigt vårt vardagsbeteende
egentligen är. Ge era fem bästa tips för att påverka
vuxenvärlden åt rätt håll. Och finns det något ni
ungdomar göra? Era kortfilmer får vara högst tre
minuter långa.
Eller välj en helt annan vinkel om marin
nedskräpning…
25
Spår 2
Låt eleverna göra en affisch
Ge eleverna möjlighet att berätta om marin nedskräpning/plasten i våra hav genom att göra
posters. Börja gärna med att låta eleverna sammanfatta vad de lärt sig under förmiddagen
och dela sedan in eleverna i grupper om 3–4 elever.
Mer information om detta eftermiddagspass hittar ni i elevbladet på nästa sida.
STOPPA
!
T
E
P
Ä
R
K
S
AR.
SKRÄPET FÖRFULAR, SKADAR OCH DÖD
P DU SER OMKRING DIG!
SKRÄ
DET
UPP
KA
PLOC
SLUTA SLÄNG OCH
26
Till eleven
Elevblad
Gör en affisch om plasten i våra hav
Arbeta i grupper. Ert uppdrag är att komma på och formge en affisch (i A3-format) om marin
nedskräpning och plasten i våra hav. Antingen ska er affisch användas för att informera
Sveriges befolkning om problemet, eller så gör ni en affisch där ni propagerar för vad ni
tycker bör göras och hur alla kan engagera sig i frågan.
Att diskutera och besluta i gruppen:
•
Vad är syftet med affischen? Informera eller propagera?
•
Vad är vårt budskap?
•
Vilken målgrupp vänder vi oss till?
•
Vilket språk/formspråk bör vi använda för att nå vår målgrupp?
•
Vilka bilder ska vi ha för att beröra och väcka intresse för frågan?
•
Vad ska vi skriva för att göra budskapet tydligt för målgruppen?
Ni kan göra affischen i ett datorprogram eller sätta ihop ett kollage – använd er fantasi och
kreativitet. Jobba gärna med starka bilder som berör och ett effektfullt stilspråk som väcker
känslor genom till exempel vemod, skönhet, provokation eller ironi. Skapa slogans, skriv
TIPS!
informationstexter, måla, teckna eller fotografera.
Skissa först upp ett eller några idéförslag tillsammans och välj sedan
det bästa. Titta gärna på hur företag och organisationer uttrycker
sig på sina affischer och inspireras av dem.
Avsluta med att alla grupper redovisar sina affischer för varandra och berättar hur de har
tänkt och jobbat.
Sätt gärna upp affischerna på skolan!
27
Spår 3
Genomför en strandstädning
Att plocka skräp på en strand är ett enkelt sätt att göra skillnad. Dock är strandstädning ingen
hållbar lösning, även om den lokalt är viktig. Problemet måste stoppas vid källan – människor
som skräpar ned på land. Men strandstädning kan vara en nog så viktig ögonöppnare, som
kan medföra att attityden till skräp förändras och beteenden ändras.
Att göra inför strandstädningen
• Hitta lämpliga stränder.
• Kontakta kommunen så ni säkerställer att de kan ta hand om avfallet efteråt.
• Fixa utrustning: Kläder efter väder, plastsäck eller plastpåse, handskar, vantar och
eventuellt plockpinnar. Kolla om er kommun är ansluten till Håll Sverige Rents
skräpplockarkampanj – i så fall kan kommunen troligtvis hjälpa er med en del av
materialet.
• Dela in eleverna i grupper.
• Bestäm hur ni ska sortera, väga och dokumentera skräpet under strandstädningen
(se exempel nedan).
Under strandstädningen
• Tilldela grupperna ett avgränsat område och bestäm var och när ni ska återsamlas.
• Sortera, väg och dokumentera skräpet. Ni kan undersöka flera aspekter
eller fokusera på en.
• Hur mycket av skräpet är plastprodukter inklusive frigolit?
• Hur mycket av skräpet är förpackningar (påsar, flaskor och burkar)?
• Hur mycket av skräpet är engångsartiklar?
Avslutning
Jämför det ni plockat med Håll Sverige Rents analys av 12 733 skräpföremål från
strandstädningen som genomfördes 2014 (se nästa sida). Hur stämmer det överens med ert
skräp?
28
Sammanfattningsvis visar Håll Sverige Rents analys av skräpet från strandstädningskampanjen 2014 att:
• 87 procent av skräpet består av produkter av plast (frigolit inräknat)
• 75 procent av skräpet består till största del av engångsprodukter
• 68 procent av skräpet är förpackningar som till exempel påsar, flaskor och burkar
• Över 90 procent av skräpet har en nedbrytningstid på över 100 år
TIPS!
Tävla med varandra. Vem hittar det…
• äckligaste skräpet?
• underligaste skräpet?
• mest förändrade skräpet?
Skryt i sociala medier!
Dela med er av ert resultat. Hur mycket skräp samlades in? Vad var det för
skräp? Lägg upp en bild på Facebook eller Instagram och tagga den med
#hållsverigerent för att visa upp er insats. Utmana gärna andra skolor eller
vänner att följa ert exempel.
29
Tips på källor
Film
Strömmar av plast
Om skräp som dödar. Varje år flyter det upp mängder av plast på Bohusläns stränder. Hur
mycket är det? Varifrån kommer det? Vilka blir konsekvenserna för djur och natur och vad
kan vi göra åt det? (16:32 minuter)
www.youtube.com/watch?v=kZmErdj35QA
Sources and impacts of marine litter.
Animerad film om marin nedskräpning. (3:50 minuter)
www.youtube.com/watch?v=017bBeXhYz4
Sjövett 1964
Så här råddes vi att hantera sopor 1964. Idag förfasas vi, men frågan är hur människor om
50 år kommer att se tillbaka på hur vi gör idag? (1:34 minuter)
www.youtube.com/watch?v=XrcrX9Qaw2o
Spökgarn
Under ytan fiskar spökgarnen. Hundratals ton fisk men även sälar och andra djur plågas
och dör i onödan varje år på grund av s.k. spökgarn. Spökgarn är fiskenät som driver
omkring på havets botten och fortsätter att fånga fisk – helt i onödan eftersom näten aldrig
vittjas.
www.youtube.com/watch?v=L3WEHlUVExA
Rapporter
Skräprapport 2015
Nedskräpningen i Sverige. Statistik och fakta kring nedskräpning till land och havs. Vad är
det vanligaste skräpet? Var finns skräpet? Vem är det som skräpar ned?
www.hsr.se/fakta/skraprapport-2015
Rapport från Kusträddarna
En rapport om skräpet på den svenska västkusten från Håll Sverige Rents kampanj
Kusträddarna 2014.
www.hsr.se/sites/default/files/kustraddarna2014_rapport_lagupplost.pdf
Tema: Nedskräpningen av havet
Tidningen Västerhavet 2014, från Havsmiljöinstitutet.
www.havsmiljoinstitutet.se/publikationer/vasterhavet/vasterhavet-2014
30
Övriga
Webbutställningen Hållbara Hav
Om bland annat miljögifter, kemikalier och skräp i havet.
vembryrsig.hallbarahav.nu
Mikroplast
Det dolda hotet i havet. Följ med en kappseglingsbåt i miljöforskningens tjänst, i jakten på
havets osynliga plastskräp. Ett reportage ur tidningen Forskning & Framsteg, publicerat
2014-10-14.
www.fof.se/tidning/2014/9/artikel/mikroplast-det-dolda-hotet-i-havet
Plastriot
Plast i sminuterk? En sida med frågor, svar och fakta om plast och hur vi kan undvika
typiska ”plast-fällor” i vår vardag.
www.plastriot.se
Tema Sopor
I medeltidens städer tog människor till vara på allt användbart och slängde det som blev
över utanför dörren. Läs Tema Sopor från Stockholmskällan, om sopor på medeltiden,
1700-talets skitbärarkärringar och jämför med dagens moderna återvinningscentraler.
www.stockholmskallan.se/Tema/Sopor/
Pantamera
Vad händer med burken jag pantar? Varför panta? Returpacks Pantamera ger fakta och
inspiration om pant.
www.pantamera.nu
Sopskolan
Ett skolmaterial från Avfall Sverige om avfall och återvinning.
www.sopskolan.se/Part1_fakta.html
Nudging
Nudging – det nya svarta inom miljöpolicy? En studie från 2015 om vad nudging innebär.
fores.se/ny-studie-ar-nudging-det-nya-svarta-inom-miljopolicy
Möjliggöra HÅLLBARA VAL i vardagen
En skrift med 12 strategier för att främja beteendeförändring från 2013.
malmo.se/download/18.476cfe0814d2ef3bd182696/1431088377428/Mojligjora_hallbara_
val_WEBB.pdf
31
Ett pedagogiskt material för gymnasiet som innehåller ett komplett temadagsupplägg om
marin nedskräpning. Materialet består av lektionsupplägg, förslag på fördjupningsspår
och länkar. Det går även utmärkt att plocka ut intressanta delar ur materialet till lektioner i
till exempel naturkunskap, biologi, samhällskunskap, svenska och bild.
Håll Sverige Rent arbetar för att motverka nedskräpning, öka återvinning och främja
miljömedvetandet hos individer och organisationer. Arbetet bedrivs genom kampanjer och
projekt, genom utbildning i skola och förskola och genom miljömärkningar.
Stiftelsen Håll Sverige Rent
Box 4155, 102 64 Stockholm
Tel: 08-505 263 00
www.hsr.se
Med stöd av:
32