Strömmar av plast - Håll Sverige Rent

Lärarhandledning om
marin nedskräpning
för gymnasiet
STRÖMMAR AV PLAST
Film, fakta, lektionsupplägg och tips på temadag
Materialet har tagits fram inom ramen för projektet Strömmar av plast.
© Håll Sverige Rent
Version 2, September 2016
Innehållsförteckning
Marin nedskräpning – lärarhandledning 4
Marin nedskräpning – en ödesfråga4
Var kommer skräpet ifrån och vad ställer det till med?
4
Vad gör vi åt det?4
Pedagogiskt förhållningssätt5
Pedagogiskt upplägg 7
Planera för temadagen7
På temadagen7
Lektionsupplägg 1. Strömmar av plast – vad händer i våra hav?9
1. Samtala om filmen i mindre grupper
9
2. Få koll på begreppen9
3. Samtala om filmen en gång till
10
4. Avslutning10
Kort beskrivning av begreppen och deras koppling till marin nedskräpning
11
Elevblad 1. Samtala om filmen16
Elevblad 2. Koll på begreppen?
17
Lektionsupplägg 2. Strömmar av plast – vem kan göra vad?18
Uppgift 1. Samtala om ansvar och åtgärder
18
Uppgift 2. Hur kan människors beteenden påverkas?
19
Avslutning.19
Elevblad 1. Vem kan göra vad? – om ansvar och åtgärder20
Elevblad 2. Påverka beteenden – Hur då?
21
Spår 1. Bli Unga Reportrar för en dag 23
Gör så här23
Elevblad 1. Reportagetyper24
Elevblad 2. Fyra ingångar att inspireras av25
Spår 2. Låt eleverna göra en affisch om plasten i våra hav26
Elevblad. Gör en affisch om plasten i våra hav27
Spår 3. Genomför en strandstädning
28
Att göra inför strandstädningen28
Under strandstädningen28
Avslutning28
Tips på källor30
Marin nedskräpning – lärarhandledning
Marin nedskräpning – en ödesfråga
Vi vill uppmärksamma marin nedskräpning därför att något katastrofalt håller på att hända.
Varje år hamnar ofattbart många miljoner ton plastskräp i världshaven. FN:s miljöprogram,
UNEP, anser att plasten i haven är ett av de snabbast växande globala miljöproblemen. De
svenska haven utgör inga undantag. Den svenska västkusten är ett av de områden i Europa som
är värst drabbade av marin nedskräpning. Havets ytvattenströmmar för med sig skräp från
Nordostatlanten, och varje timme, dygnet runt, alla årets dagar, spolas det upp en kubikmeter
skräp på västkusten.
Var kommer skräpet ifrån och vad ställer det till med?
Uppskattningsvis 80 procent av det skräp som hamnar i havet kommer ursprungligen från land.
Skräpet kommer från trottoarer, gator och stränder, där det har slängts eller tappats. Det förs
sedan med vindar, regnvatten och floder till havet. Snödumpning i floder och hav kan också vara
en källa till marin nedskräpning. Skräpet är en konsekvens av modern konsumtion, människors
beteenden och livsstilar. Bristfällig avfallshantering, undermåliga reningsverk och översvämning
av avlopp är också möjliga källor till nedskräpningen i haven.
När plastskräp väl hamnat i havet,
försvinner det inte. Ännu har vi inga
metoder för att städa havet och vi känner
inte till de långsiktiga effekterna av marin
nedskräpning än. Vad vi vet är att plasten
ändrar skepnad med tiden och bryts ner
till mindre och mindre bitar som sjöfåglar,
marina däggdjur och fiskar kan missta för
mat. Till slut är de så små att de kallas för
mikroplast (<5mm), något som till exempel
musslor kan få i sig. Utöver att utgöra ett
hot mot djurlivet kan plasten dessutom
transportera miljöfarliga ämnen, genom att
adsorbera olika miljögifter.
Vad gör vi åt det?
Om vi ska stoppa denna katastrofala
utveckling, måste vi prata om och förstå
hur illa det faktiskt är – och i synnerhet
identifiera åtgärder samt visa på lösningar.
Därför är syftet med detta material att
sprida kunskap om marin nedskräpning
och genom kunskap och förståelse
skapa grogrund för diskussioner och
handlingskraft hos ungdomar.
4
Foto: Anna Kärrman, Örebro Universitet
Genom att arbeta med marin nedskräpning med dina elever, bidrar du till att sätta fokus på och
sprida kunskap om orsaker, konsekvenser och framför allt om lösningar. Förhoppningsvis kan du
med materialet i handen känna att du är väl förberedd för att planera och genomföra din temadag
eller din undervisning om marin nedskräpning.
Pedagogiskt förhållningssätt
Det finns forskning som visar att unga är medvetna om ett flertal miljörelaterade problem,
exempelvis klimatförändringar och nedskräpning, men att unga ofta saknar förståelse för
orsakerna och framför allt för lösningarna. Samma forskning pekar även på att medvetenhet i
sig inte är tillräckligt för att driva en förändring – om inte denna kan omvandlas till konkreta
handlingar. 1
Därför önskar vi självklart att arbetet med marin nedskräpning ska leda till en god och komplex
förståelse för orsakerna till, och effekterna av, marin nedskräpning men framför allt visa på
konkreta åtgärder och vägar framåt. Undervisningen bör genomsyras av framtidstro och det
positiva budskapet; att det faktiskt går att bekämpa denna katastrofala utveckling och att alla
kan bidra genom förändrade livsmöbster, attityder och beteenden. Undervisningen ska främja
elevernas förståelse för vilka konkreta förändringar de själva kan göra, men även skapa tilltro
till att andra vill bidra till lösningar och positiva förändringar. Känslan av att kunna påverka och
känslan av mening skapar engagemang och en vilja att agera.
Sammanfattningsvis;
• visa på vägar framåt och konkreta lösningar
• utgå från elevernas erfarenheter, vardag, vanor och beteenden
• fokusera på framtidstro och anspela på den glädje det innebär att, tillsammans med andra, vara engagerade i viktiga framtidsfrågor
1
Hartley, Bonny L. m.fl. ”Marine litter education boosts children’s understanding and self-reported actions”,
Marine Pollution Bulletin, utgåva 90, nr 1–2, 15 januari 2015, sid 209–217. Tillgänglig: http://www.sciencedirect.
com/science/article/pii/S0025326X14007334 (hämtad 2015–07–06)
5
ALLA
Introduktion och filmvisning
Lektionsupplägg 1
Strömmar av plast – vad händer i våra hav?
I GRUPPER
OM 30
Lektionsupplägg 2
Strömmar av plast – vem kan göra vad?
I GRUPPER
OM 30
(cirka 1,25 tim)
(cirka 1,5 tim)
LUNCH
6
Spår 2
Gör affischer
om plasten
i våra hav
Spår 3
Genomför
en strandstädning
ELEVERNA VÄLJER
Spår 1
Bli Unga
Reportrar
för en dag
Pedagogiskt upplägg
Materialet är tänkt som ett komplett material för en temadag om marin nedskräpning. Det
går även utmärkt att plocka ut enskilda lektions- eller fördjupningsspår och använda dem
i ämnesundervisning, exempelvis i ämnen som naturkunskap, samhällskunskap, biologi,
svenska eller bild.
Planera för temadagen
Titta på filmen Strömmar av plast och läs igenom lektionsuppläggen och
eftermiddagsspåren. Självklart kan ni addera ytterligare innehåll eller anpassa uppläggen
efter era behov och önskemål.
Bestäm om eleverna ska ha möjlighet att välja mellan eftermiddagsspåren, eller om ni vill
välja ut ett spår som alla elever ska arbeta med. Om eleverna ska ha möjlighet att själva
välja spår, kan ni överväga om denna möjlighet ska presenteras innan eller på själva dagen.
Bestäm vem som förbereder vad avseende lektionsuppläggen och de valbara eftermiddagsspåren och om ni ska dela upp eleverna klassvis eller på ett annat sätt.
Fråga er också vad ni önskar att eleverna ska få ut av temadagen och vad ni vill ni uppnå
med dagen.
På temadagen
Samla eleverna och presentera ämnet marin nedskräpning och dagens agenda. Ta hjälp av
introduktionen i detta material för att kort motivera varför marin nedskräpning är temat
för dagen.
1. Titta på filmen Strömmar av plast tillsammans (cirka 16 minuter).
2. Alla grupper/klasser arbetar sedan 1 timme och 15 minuter med lektionsupplägget
”Strömmar av plast – vad händer i våra hav?” och därefter 1 timme och 30 minuter med
lektionsupplägget ”Strömmar av plast – vem kan göra vad?”
3. Lunch
4. Efter lunch går eleverna vidare till något av eftermiddagsspåren; ”Bli Unga Reportrar
för en dag”, ”Gör affischer om plasten i våra hav” eller ”Genomför en strandstädning”.
Länk till filmen Strömmar av plast:
https://www.youtube.com/watch?v=kZmErdj35QA
7
FÖRMIDDAGEN
(cirka 1,25 tim)
(cirka 1,5 tim)
8
I GRUPPER
OM 30
Lektionsupplägg 2
Strömmar av plast – vem kan göra vad?
I GRUPPER
OM 30
Lektionsupplägg 1
Strömmar av plast – vad händer i våra hav?
Lektionsupplägg 1
Strömmar av plast – vad händer i våra hav?
I den här uppgiften får eleverna genom diskussionsfrågor och begreppsövningar fördjupa
sig i filmens innehåll. Som förberedelse skriver du som lärare ut några kopior av de båda
elevbladen (enkelsidigt). Varje mindre elevgrupp behöver egna elevblad. Skriv även upp
begreppen från elevblad 2 på stora post it-lappar eller liknande, som förberedelse inför
begreppsuppgiften. Vi har beräknat att detta lektionsupplägg tar cirka 1 timme och 15
minuter att genomföra.
1. Samtala om filmen i mindre grupper
Dela in klassen i mindre grupper (cirka 4 elever
Detta lektionsupplägg är
i varje grupp). Låt sedan grupperna, under 15
anpassat för Biologi A och
minuter, samtala kring och svara på fråga 1–6
Naturkunskap 1b
på elevblad 1. Påminn alla grupper om att de
Även om ni inte gör en
ska anteckna svaren. Ni kommer att komma
hel temadag om marin
tillbaka till dessa frågor senare under lektionen.
nedskräpning kan ni använda
2. Få koll på begreppen
upplägget i undervisningen,
kombinera gärna med uppgiften
Ge nu varje grupp en begreppslista (elevblad 2)
”Strömmar av plast – vem kan
och be dem att (inom gruppen) försöka förklara
göra vad?”.
för varandra vad orden betyder och vad de har
med plast i havet att göra.
Samla hela klassen efter cirka 20 minuter
och lägg post it-lapparna med begreppen på
ett bord. Låt eleverna, i tur och ordning, ta
ett begrepp, berätta lite kort om det (vad det
betyder och vad det har med plast i havet
att göra) och sedan sätta upp lappen på
whiteboardtavlan/väggen. Den första eleven
har många begrepp att välja på. Den andra
eleven kan antingen upprepa, förtydliga eller
lägga till något på begreppet som redan är
taget eller välja ett nytt begrepp. När alla
begrepp är tagna, kompletterar du som
lärare beskrivningarna om det behövs. Korta
beskrivningar av begreppen finns på nästa sida
(till läraren). Sen är det fritt fram för eleverna
att ställa frågor. Räkna med cirka 15 minuter
för detta moment.
9
3. Samtala om filmen en gång till
Låt nu grupperna återsamlas och snabbt gå igenom fråga 1–6 (från elevblad 1) en gång till
(cirka 5 minuter). Vill de ändra eller lägga till något i sina tidigare svar?
4. Avslutning
Gå igenom frågorna tillsammans i helklass. Läraren bestämmer vilken grupp som får ordet
först och sedan får de andra grupperna vidareutveckla svaret. Olika grupper börjar på
olika frågor. När det gäller fråga 6 är det extra viktigt att alla får komma till tals (cirka 15
minuter).
Länkförslag till den som vill veta mer, finns på sista sidan i kompendiet.
Bra att veta om miljögifter och
plast i havet
Plast kan i sig kan innehålla miljöoch hälsofarliga ämnen men det är
också så att miljögifter som redan
finns i våra sjöar och hav kan binda
till små plastbitar (mikroplast). När
mikroplasten sedan äts av exempelvis
djurplankton eller musslor, så får
dessa, förutom plasten, i sig en hel del
miljögifter från omgivningen.
10
Kort beskrivning av begreppen och deras koppling till marin nedskräpning
Ackumulation: När något ansamlas och blir mer och mer. I det här fallet är det skräp
i havet som ackumuleras. Nedskräpningen kan också leda till en ökad koncentration av
farliga ämnen i levande organismer (mer om detta nedan).
Attitydförändringar: När människor förändrar sin attityd förändrar de inställning till
något. För att komma åt problemet med marin nedskräpning är attitydförändring en viktig
pusselbit. Det kan vara att se nedskräpning som en akut miljöfråga och även att kunna se
och göra något åt sin egen påverkan.
Avloppsvatten: Det vatten som kommer från avlopp. Om avloppsvattnet renas kan
många skadliga ämnen och partiklar fångas upp. En del marin nedskräpning kommer från
orenat, eller dåligt renat, avloppsvatten.
Beteendeeffekter: När något ger en påverkan på beteendet. Miljögifter som skadar
nervsystemet (varav hjärnan är en del), kan leda till beteendeförändringar. Plast kan i sig
innehålla miljö- och hälsofarliga ämnen, men det är också så att miljögifter som redan finns
i våra sjöar och hav kan binda till små plastbitar (mikroplast), som sedan äts av mindre
djur. Forskare är oroliga för att den marina nedskräpningen ska leda till beteendeeffekter
hos levande organismer.
Bredda: När det blir ett så högt flöde på vattnet att det inte hinner rinna undan, så flödar
vattnet över, det breddar. Genom att se till att vattnet inte breddar i reningsverk och
dagvattensystem, så kan vi undvika att orenat vatten släpps ut i miljön.
Dagvatten: Regn- och smältvatten från till exempel tak och gator. Det här vattnet är ofta
förorenat. En del marin nedskräpning kommer från orenat, eller dåligt renat, dagvatten.
Deponi: Ett annat ord för soptipp där det material som inte återanvänds, återvinns eller
utvinns energi ur, läggs på hög.
Djurplankton: Små djur som knappt kan ses utan lupp eller mikroskop (ofta små kräftdjur). Djurplankton äter växtplankton (och mikroplast).
Filtrerande organismer: Djur som fångar föda genom att sila vattnet, som till exempel
musslor och maskar. Genom att sila – eller filtrera – vattnet fångar de upp plankton och
andra partiklar, exempelvis mikroplast.
11
Hormonstörande ämnen: Kemikalier som påverkar och stör de hormonella
systemen hos människor och andra djur. I plast kan det finnas kemikalier som har en
hormonstörande effekt.
Kemikalier: Kemiska ämnen finns överallt, som grundämnen eller som föreningar.
Med kemikalier menas här kemiska föreningar som framställts av människor.
Kemikalieproduktionen har ökat kraftigt de senaste femtio åren. Alla kemikalier är inte
farliga, men många av dagens miljöproblem orsakas av vår konsumtion av produkter som
innehåller miljöfarliga eller hälsofarliga kemikalier.
Marint skräp: FN definierar marint skräp som ”ett fast föremål som är tillverkat eller
bearbetat och som direkt eller indirekt, medvetet eller omedvetet slängts eller övergivits på
ett sådant sätt att det hamnat i en marin miljö”. Marint skräp kan alltså ha dumpats direkt i
havet, eller förts dit via vattendrag såsom floder. Skräpet förekommer i alla möjliga material
och storlekar.
Mikroplast: Plastpartiklar som är mindre än 5 mm stora. Mängden mikroplast ökar i
våra hav och mikroplasten kommer in i näringsvävar när den äts av mindre organismer och
fiskar. Mikroplast uppstår när större föremål i plast sönderdelas i mindre och mindre bitar
(detta kallas då sekundär mikroplast). Det finns också direkta källor till mikroplast (primär
mikroplast). Hit räknas produkter som innehåller mikroplast redan från början. Det kan
finnas i exempelvis hudkräm och tandkräm. Dessutom lossnar det mikroplast varje gång en
fleecetröja tvättas, och dessa mikroplastbitar är för små för att fångas upp av reningsverken.
12
Miljögifter: Det finns olika definitioner på begreppet. En vanlig definition är att
miljögifter är ämnen som har en skadlig inverkan på miljön när de släpps ut. De är giftiga,
långlivade, tas upp av levande organismer och har en förmåga att spridas i miljön. Dessa
kan binda till mikroplast och på så sätt lättare komma in i näringskedjan.
Mjukgörare och UV-stabilisatorer: Kemikalier som används för att göra plasten
mjukare eller för att motverka att den gulnar när den utsätts för solljus. Vissa av dessa
kemikalier kan påverka levande organismer negativt.
Näringskedjor och näringsvävar: Visar hur växter och djur är beroende av varandra
och hur näringen transporteras genom ekosystemet. Alla börjar med en producent och
följs av ett antal konsumenter. Till exempel ett växtplankton, som äts av ett djurplankton,
som äts av en fisk, som äts av en större fisk, som äts av en människa. Det finns väldigt
många näringskedjor i ett ekosystem och de kan i sin tur sättas ihop till en näringsväv. När
mikroplast kommer in i en näringskedja drabbas flera organismer.
Pesticider: Bekämpningsmedel. Kemikalier som används för att döda eller hämma tillväxt
av oönskade organismer (exempelvis inom jordbruk). Dessa kan skada levande organismer
som de från början inte var menade att skada. I och med mikroplastens förmåga att binda
till andra ämnen i omgivningen, så är det möjligt att organismer som äter mikroplast också
får i sig en högre dos pesticider än vad de skulle ha fått annars.
13
Reproduktion: Ordagrant betyder reproduktion ”återskapande”. I detta sammanhang
menas fortplantning, när växter, människor och andra djur förökar sig. Plast kan i sig
innehålla miljö- och hälsofarliga ämnen, men det är också så att miljögifter som redan finns
i våra sjöar och hav kan binda till små plastbitar (mikroplast), som sedan äts av mindre
djur. En del av dessa ämnen kan skada fortplantningen hos levande organismer.
Stormfågel (Fulmarus glacialis): En fågelart i familjen stormfåglar som lever i bland
annat Nordsjön. Den söker sin föda främst ute till havs. Analyser visar att 95 procent av
fåglarna från just Nordsjön har plastskräp i sina magar. Många arter påverkas av den
marina nedskräpningen men just stormfåglarna är några av de värst drabbade.
Toxiska effekter: Giftiga effekter. Plast kan i sig innehålla miljö- och hälsofarliga ämnen,
men det är också så att miljögifter som redan finns i våra sjöar och hav kan binda till små
plastbitar (mikroplast), som sedan äts av mindre djur. Det kan vara ämnen som är direkt
toxiska eller ämnen som blir farliga på sikt när koncentrationerna ökar.
Utsläpp: När något lämnar ett slutet system och släpps ut i miljön. Används oftast om
sådant som är skadligt för miljö och hälsa, miljöfarliga utsläpp. UV-ljus och mekaniska
krafter: Strålning från solen och exempelvis havsvågor. Detta tas upp i filmen eftersom både
vågor och UV-ljus gör så att plastskräp bryts ned till mindre och mindre bitar (men tyvärr
så kan inte plastbitarna brytas ner helt – de blir bara mindre).
14
Virvelområden och strömvirvlar: Naturfenomen som suger ner vattnet i en stark,
roterande ström. I världshaven finns flera gigantiska virvelområden där stora mängder
skräp ansamlas. Även andra strömmar påverkar var skräpet hamnar. Bohuskusten är ett
drabbat område i Sverige där mycket skräp spolas i land.
Växtplankton (planktonalger): Små alger som driver omkring i den fria vattenmassan.
Även blågröna bakterier brukar räknas hit fastän de varken är alger eller växter. Mikroplast
och växtplankton är ungefär lika stora (små), så därför får djur som äter växtplankton, ofta i
sig mikroplast ”på köpet”.
Återanvändning och återbruk: När varor och föremål används om och om igen.
Återanvändning minskar ofta påverkan på miljön. Ett exempel kan vara att ge bort och
köpa kläder på second hand-butiker.
Återvinning: När materialet i förbrukade produkter tas tillvara för tillverkning av
nya produkter. När det inte går att återvinna en produkt kan den förbrännas i ett
värmekraftverk, på så sätt kommer energin till användning. Skräp är egentligen en resurs
som hamnat på fel ställe. Ökad återanvändning och återvinning och en mer genomtänkt
konsumtion skulle minska nedskräpningen. Mycket av skräpet som hittas i haven är
engångsförpackningar från enskilda konsumenter.
Öppen soptipp/deponi: Från en öppen soptipp kan skräpet spridas med vind
eller vatten, och farliga ämnen kan läcka ut i naturen. Detta bidrar mycket till marin
nedskräpning. Öppna soptippar är inte lagligt i Sverige.
15
ELEVBLAD 1
Samtala om filmen
Till eleven
Försök att svara på dessa frågor tillsammans. Var noga med att låta alla komma till tals!
Ta exempelvis en fråga i taget och gå varvet runt. Utse en som kan anteckna det som sägs.
1.
Vilket/vilka problem lyfts i filmen?
2.
Vilka problem finns redan nu och vad
kan hända på lång sikt?
3.
Vem/vad orsakar problemen?
4.
Vilka lösningar presenteras i filmen?
5.
Vad är filmens huvudbudskap?
6.
Vad berörde er mest?
Ni har cirka 15 minuter på er. Om ni blir
klara med frågorna tidigare kan ni börja med
begreppsuppgiften på nästa sida.
Visste ni att…
Världens hav påverkas mycket av människor. Miljögifter, nedskräpning, överfiske,
övergödning och främmande arter är några av hoten. Allt detta stör den biologiska
mångfalden och viktiga livsmiljöer.
I Sverige har vi 16 miljökvalitetsmål. Ett av dem, Hav i balans samt levande kust
och skärgård, innebär att vi ska sträva efter att Västerhavet och Östersjön ska
må bra, ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och att den biologiska
mångfalden, upplevelsevärden samt att natur- och kulturvärden ska bevaras.
Läs gärna mer om Sveriges miljömål på www.miljomal.se
16
ELEVBLAD 2
Koll på begreppen?
Till eleven
Försök att förklara för varandra vad orden nedan betyder och vad de har med plast i havet
att göra. De ord som ni inte kan förklara spar ni till sist. Om det finns tid kvar kan ni ta
hjälp av en dator (eller liknande) för att söka förklaringar. Ni har cirka 20 minuter på er.
Marint skräp
UV-ljus och mekaniska krafter
Ackumulation
Miljögifter
Deponi
Kemikalier
Öppna soptippar
Mjukgörare och UV-stabilisatorer
Virvelområden
Pesticider
Mikroplast
Hormonstörande ämnen
Växtplankton
Dagvatten
Djurplankton
Utsläpp
Filtrerande organismer
Avloppsvatten
Stormfågel
Bredda
Näringskedja
Attitydförändringar
Beteendeeffekter
Återanvända
Reproduktion
Återvinna
Toxiska effekter
17
LEKTIONSUPPLÄGG 2
Strömmar av plast – vem kan göra vad?
I den här uppgiften får eleverna, genom diskussionsfrågor och övningar, fördjupa sig i vem
som är ansvarig och vem som kan göra vad för att minska den marina nedskräpningen.
Eleverna får också diskutera och ta fram förslag på hur beteenden kan ändras. Som förberedelse
skriver du som lärare ut några kopior av de båda elevbladen. Varje liten grupp behöver egna
elevblad. Ta även med cirka tolv stora, vita papper (gärna ett stort blädderblock)
Uppgift 1. Samtala om ansvar och åtgärder
Mikroplast i havet är ett allvarligt miljöhot. Mikroplasten kommer dels från plastskräp
i havet som bryts ned till mindre och mindre bitar och dels från primära källor så som
hudvårdsprodukter, tandkräm, fleecetröjor (när de tvättas) m.m.
Titta tillsammans på kortfilmen ”Recycling begins and ends with you” som visar en
plastflaskas väg till havet (Länk: https://www.youtube.com/watch?v=QpSrY_7A3PY) och
låt sedan eleverna, i grupper om fyra, diskutera frågorna på elevblad 1. Grupperna har cirka
20 minuter för denna del.
Under tiden kan du som lärare sätta upp fem stora papper och numrera dem med siffrorna
1–5. Avsluta med att alla grupper kortfattat får skriva upp vad de kommit fram till på dessa
gemensamma papper. Svaren på fråga ett skrivs på papper 1, svaren på fråga två på papper
2 och så vidare. Det här blir en sammanställning av gruppernas svar. Räkna med cirka
10 minuter för detta moment.
18
Uppgift 2. Hur kan människors beteenden påverkas?
För att få ett hållbart samhälle är människors beteenden en viktig pusselbit och
det finns många olika sätt att påverka människors beteenden. I den här uppgiften
får eleverna diskutera just detta och ta fram åtgärder för att påverka människors
nedskräpningsbeteenden (se elevblad 2). Till uppgiften behöver varje liten grupp ett stort,
vitt papper att presentera sina förslag på (cirka 30 minuter).
Avslutning
Gå på vernissage! Sätt upp gruppernas förslag från uppgift 2 på väggen och låt även
sammanställningarna från uppgift 1 sitta kvar. Gå runt och inspireras av alla förslag.
Grupperna presenterar kort hur de har tänkt. Samlas även en lite stund vid
sammanställningarna från uppgift 1 och låt grupperna berätta hur de resonerat även här.
Läraren bestämmer vilken grupp som får ordet först och sedan får de andra grupperna
vidareutveckla svaret (cirka 30 minuter).
Länkförslag till den som vill veta mer, finns på sista sidan i kompendiet.
TIPS!
Detta lektionsupplägg är anpassat för Samhällskunskap 1b men passar också
för Biologi A och Naturkunskap 1b. Även om ni inte gör en hel temadag om marin
nedskräpning kan ni använda upplägget i undervisningen, kombinera gärna med
uppgiften ”Strömmar av plast – vad händer i våra hav?”.
19
Elevblad 1
Vem kan göra vad? – ansvar och åtgärder
Till eleven
Försök att svara på dessa frågor tillsammans. Var noga med att låta alla komma till tals!
Ta exempelvis en fråga i taget och gå varvet runt. Utse en som kan anteckna det som sägs.
1. Vem/vilka har det största ansvaret för plasten i havet? Konsumenter? Producenter?
Kommuner? Politiker? Frivilliga organisationer?
2.
3.
4.
5.
Vad kan politiker göra?
Vad kan kommunen göra?
Vad kan producenter göra?
Vad har du för ansvar? Vad kan du göra?
Ni har cirka 20 minuter på er. Om ni blir klara med frågorna tidigare kan ni börja med
uppgiften på nästa sida.
Fakta om skräp i havet
• 80 procent av skräpet i havet kommer ursprungligen från land, och det kan ha
färdats långa sträckor.
• Det mesta av skräpet kommer från konsumenter (sådana som du och jag).
• Plast försvinner inte utan bryts ned till mindre delar som inte går att städa bort.
• Vi kan förändra genom att stoppa tillförseln av skräp till havet.
Källa: Håll Sverige Rents skräpprapport 2015
20
Elevblad 2
Påverka beteenden – hur då?
Till eleven
Höja rösten eller minska hindren? Vad fungerar för att påverka människors beteenden?
Nudging är en strategi som det pratas mycket om just nu. Ordet ”nudge” kommer
engelskans ”knuff” – att putta någon i en önskvärd riktning. Nudging som metod handlar
om att påverka folks beteende i en viss riktning, utan att använda piska eller morot. Istället
arrangeras valsituationen så att det blir lätt att göra rätt.
1. Er uppgift är nu att komma på åtgärder som skulle minska nedskräpning.
2. Förslagen ska leda till förändrade beteenden. Försök att komma på så många idéer som
möjligt. Var kreativa! Börja gärna med er själva och frågorna; Vad skulle kunna få er att
aldrig skräpa ned? Hur skulle ni kunna påverka andras beteende? Kan ni komma på en
”nudge” eller kanske något helt annat?
3. Skriv ned era förslag på ett stort vitt papper. Om ni får tid över kan ni illustrera era
förslag.
Kanske kan ni på skolan göra verklighet av idéerna under dagen. Om inte, starta en
hållbarhetsgrupp på skolan, eller gå med i en som redan finns.
Exempel på nudging
I Helsingborg uppmuntrats medborgarna att hålla staden ren med
hjälp av musik. Här finns nämligen en
Junkbox – en soptunna och jukebox i
ett. Släng ett skräp och välj en låt!
Helsingborgs kommun har också målat
fotsteg till 500 skräpkorgar för att göra
det lättare för folk att hitta till dem. Hur
skulle ni göra?
21
EFTERMIDDAGEN
22
Spår 2
Gör affischer
om plasten
i våra hav
Spår 3
Genomför
en strandstädning
ELEVERNA VÄLJER
Spår 1
Bli Unga
Reportrar
för en dag
Spår 1
Bli Unga Reportrar för en dag
Sprid budskapet om marin nedskräpning med egna reportage
Vilka konsekvenser för ett nedskräpat hav med sig? Vad kan vi göra åt problemet? Låt
eleverna bli Unga Reportrar för en dag och enskilt, eller i grupp, göra reportage om en av
våra viktigaste ödesfrågor – marin nedskräpning. Gå in på www.hsr.se/ungareportrar och
anmäl din klass. Som förberedelse skriver du som lärare även ut några kopior av de båda
elevbladen samt länklistan längst bak i kompendiet. Varje mindre grupp behöver egna
elevblad.
Gör så här
1. Börja gärna med att låta eleverna sammanfatta vad de lärt sig under förmiddagen. Dela
ut elevbladen och gå igenom de olika reportagetyperna med eleverna (elevblad 1).
Eleverna kan arbeta enskilt eller i grupp (du som lärare delar in grupper). Låt eleverna
bestämma vilka reportagetyper de ska jobba med och vilken vinkel reportaget ska
ha. Inspireras av ingångsförslagen på elevblad 2 och tipsa gärna eleverna om att göra
dispositioner för sina reportage och använda länklistan för att göra research.
2. I reportagen ska problemet med marin nedskräpning belysas på något sätt och ett (eller
flera) lösningsförslag ska presenteras. Uppmuntra gärna eleverna till lokala kopplingar
genom exempel eller reflektioner.
3. När eleverna är klara skickar du som lärare in
fem av reportagen till Håll Sverige Rent, via
länken http://www.hsr.se/unga-reportrarett-hallbart-samhalle/skicka-elevernasreportage. Därefter kommer vi att publicera
dem på vår webbplats och de kan spridas
som inspirations- och kunskapskälla till
andra. Sprid gärna era reportage genom
egna kanaler, via sociala medier, på skolans
TIPS!
webbplats och till lokalpress.
Elevguider till reportagetyperna hittar ni på: www.hsr.se/ungareportrar
23
Elevblad 1
Reportagetyper
Till eleven
Öppet brev
Max 1000 ord
Ett öppet brev är ett brev som vänder sig till en person, men inte skickas direkt till denne.
Istället publiceras brevet i en tidning så att alla kan läsa det. Det vänder sig ofta till en känd
person, en myndighet eller andra medborgare. Den som skriver brevet vill förändra eller
påtala något han eller hon tycker är fel. Ett öppet brev kräver oftast ett offentligt svar.
Krönika
Max 1000 ord
En krönika är en personlig åsiktstext
som utgår från skribentens egna
erfarenheter, tankar och känslor om
ett aktuellt och brännande ämne som
också kan intressera andra.
Debattartikel
Max 1000 ord
En debattartikel är en
argumenterande åsiktstext vars
uppgift är att påverka och övertyga
läsaren.
Personlig filmkrönika
Max 3 minuter
En personlig film där du som reporter (eller privatperson) pratar rakt in i kameran om ett
ämne eller en fråga du tycker är viktig. Du kan göra det som ett ”på plats”-reportage där
du berättar om stället du besöker (klipp i så fall gärna in miljöbilder), eller så är det du och
ämnet du berättar om som står i fokus.
Fotografi
Fotografiet ska ha en upplösning på 150–300 dpi.
Med ett fotografi kan man förmedla ett budskap så att det väcker känslor i mottagaren. Till
fotografiet ska en beskrivning på max 150 ord finnas, som förklarar vad fotot föreställer,
TIPS!
tanken med det och hur det anknyter till hållbar utveckling och den fråga som undersökts.
24
Guider till reportagetyperna hittar ni på: www.hsr.se/ungareportrar
Elevblad 2
Fyra ingångar att inspireras av
Till eleven
Kära miljöministern…
Skriv öppna brev till politiker, företag eller varför inte till Sveriges alla medborgare om
problemet med plasten i våra hav. Berätta hur det ser ut. Varför är det ett problem? Vad
bör göras? Varför är det viktigt att de lyssnar på er? Era öppna brev ska innehålla max 1000
ord.
Det var en gång en bandyklubba…
En trasig bandyklubba slängd på stranden? Hur och varför hamnade den där? Välj ett
skräp på marken som fångar er uppmärksamhet. Fotografera det på ett sätt som berör och
väcker intresse. Skriv en kort bildtext, max 150 ord, till fotografiet där ni berättar vad bilden
föreställer, varför ni valde motivet, vilka konsekvenser skräpet vi slänger på marken har för
våra hav, samt hur ni tror att vi kan förändra våra egna personliga beteenden och vår känsla
av ansvar.
Sjövett eller sjöovett?
”Packa ned skräpet i en låda, lägg i stenar och sänk det i sjön!”. Så råddes vi att hantera
sopor förr i tiden (se filmen ”Sjövett 1964” på YouTube). Idag skakar vi på huvudet åt detta.
Men hur beter vi oss idag? Nordsjöns stormfåglar har magarna fulla av plast. Musslorna får
i sig mikroskopiska plastbitar, när de filtrerar vatten för att få i sig föda. Fiskar och andra
djur svälter till döds efter att de trasslat in sig i slängda eller bortglömda fiskeredskap,
långt ner under ytan. Väv samman det ni vet om allt detta, i en personlig krönika eller
debattartikel, där ni också presenterar hur vi kan komma tillrätta med problemet. Era
krönikor eller debattartiklar ska innehålla max 1000 ord.
”Det har väl inget med mig att göra?”
Ja, så kanske många tänker när de hör talas
om marin nedskräpning. Ni vet mer! Gör
en personlig filmkrönika där ni berättar för
tittarna om hur läget ser ut och hur viktigt vårt
vardagsbeteende egentligen är. Ge era fem bästa
tips för att påverka vuxenvärlden åt rätt håll.
Och finns det något ni ungdomar göra? Era
kortfilmer får vara högst tre minuter långa.
Eller välj en helt annan vinkel om marin
nedskräpning…
25
Spår 2
Låt eleverna göra en affisch
Ge eleverna möjlighet att berätta om marin nedskräpning/plasten i våra hav genom att göra
posters. Börja gärna med att låta eleverna sammanfatta vad de lärt sig under förmiddagen
och dela sedan in eleverna i grupper om 3–4 elever.
Mer information om detta eftermiddagspass hittar ni i elevbladet på nästa sida.
STOPPA
!
T
E
P
Ä
R
K
S
AR.
SKRÄPET FÖRFULAR, SKADAR OCH DÖD
P DU SER OMKRING DIG!
SKRÄ
DET
UPP
KA
SLUTA SLÄNG OCH PLOC
26
Elevblad
Gör en affisch om plasten i våra hav
Till eleven
Arbeta i grupper. Ert uppdrag är att komma på och formge en affisch (i A3-format) om
marin nedskräpning och plasten i våra hav. Antingen ska er affisch användas för att
informera Sveriges befolkning om problemet, eller så gör ni en affisch där ni propagerar för
vad ni tycker bör göras och hur alla kan engagera sig i frågan.
Att diskutera och besluta i gruppen:
•
Vad är syftet med affischen? Informera eller propagera?
•
Vad är vårt budskap?
•
Vilken målgrupp vänder vi oss till?
•
Vilket språk/formspråk bör vi använda för att nå vår målgrupp?
•
Vilka bilder ska vi ha för att beröra och väcka intresse för frågan?
•
Vad ska vi skriva för att göra budskapet tydligt för målgruppen?
Ni kan göra affischen i ett datorprogram eller sätta ihop ett kollage – använd er fantasi och
kreativitet. Jobba gärna med starka bilder som berör och ett effektfullt stilspråk som väcker
känslor genom till exempel vemod, skönhet, provokation eller ironi. Skapa slogans, skriv
TIPS!
informationstexter, måla, teckna eller fotografera.
Skissa först upp ett eller några idéförslag tillsammans och välj sedan det bästa.
Titta gärna på hur företag och organisationer uttrycker sig på sina affischer och
inspireras av dem.
Avsluta med att alla grupper redovisar sina affischer för varandra och berättar hur de har
tänkt och jobbat.
Sätt gärna upp affischerna på skolan!
27
Spår 3
Genomför en strandstädning
Att plocka skräp på en strand är ett enkelt sätt att göra skillnad. Dock är strandstädning
ingen hållbar lösning, även om den lokalt är viktig. Problemet måste stoppas vid källan
– människor som skräpar ned på land. Men strandstädning kan vara en nog så viktig
ögonöppnare, som kan medföra att attityden till skräp förändras och beteenden ändras.
Att göra inför strandstädningen
• Hitta lämpliga stränder.
• Kontakta kommunen så ni säkerställer att de kan ta hand om avfallet efteråt.
• Fixa utrustning: Kläder efter väder, plastsäck eller plastpåse, handskar, vantar och
eventuellt plockpinnar. Kolla om er kommun är ansluten till Håll Sverige Rents
skräpplockarkampanj – i så fall kan kommunen troligtvis hjälpa er med en del av
materialet.
• Dela in eleverna i grupper.
• Bestäm hur ni ska sortera, väga och dokumentera skräpet under strandstädningen
(se exempel nedan).
Under strandstädningen
• Tilldela grupperna ett avgränsat område och bestäm var och när ni ska återsamlas.
• Sortera, väg och dokumentera skräpet. Ni kan undersöka flera aspekter
eller fokusera på en.
• Hur mycket av skräpet är plastprodukter inklusive frigolit?
• Hur mycket av skräpet är förpackningar (påsar, flaskor och burkar)?
• Hur mycket av skräpet är engångsartiklar?
Avslutning
Jämför det ni plockat med Håll Sverige Rents analys av 12 733 skräpföremål från
strandstädningen som genomfördes 2014 (se nästa sida). Hur stämmer det överens med ert
skräp?
28
Sammanfattningsvis visar Håll Sverige Rents analys av skräpet från strandstädningskampanjen 2014 att:
• 87 procent av skräpet består av produkter av plast (frigolit inräknat)
• 75 procent av skräpet består till största del av engångsprodukter
• 68 procent av skräpet är förpackningar som till exempel påsar, flaskor och burkar
TIPS!
• Över 90 procent av skräpet har en nedbrytningstid på över 100 år
Tävla med varandra. Vem hittar det…
• äckligaste skräpet?
• underligaste skräpet?
• mest förändrade skräpet?
Skryt i sociala medier!
Dela med er av ert resultat. Hur mycket skräp samlades in? Vad var det för skräp?
Lägg upp en bild på Facebook eller Instagram och tagga den med
#hållsverigerent för att visa upp er insats. Utmana gärna andra skolor eller vänner
att följa ert exempel.
29
Tips på källor
Film
Strömmar av plast
Om skräp som dödar. Varje år flyter det upp mängder av plast på Bohusläns stränder. Hur
mycket är det? Varifrån kommer det? Vilka blir konsekvenserna för djur och natur och vad
kan vi göra åt det? (16:32 minuter)
www.youtube.com/watch?v=kZmErdj35QA
Sources and impacts of marine litter.
Animerad film om marin nedskräpning. (3:50 minuter)
www.youtube.com/watch?v=017bBeXhYz4
Sjövett 1964
Så här råddes vi att hantera sopor 1964. Idag förfasas vi, men frågan är hur människor om
50 år kommer att se tillbaka på hur vi gör idag? (1:34 minuter)
www.youtube.com/watch?v=XrcrX9Qaw2o
Spökgarn
Under ytan fiskar spökgarnen. Hundratals ton fisk men även sälar och andra djur plågas
och dör i onödan varje år på grund av s.k. spökgarn. Spökgarn är fiskenät som driver
omkring på havets botten och fortsätter att fånga fisk – helt i onödan eftersom näten aldrig
vittjas.
www.youtube.com/watch?v=L3WEHlUVExA
Rapporter
Skräprapport 2015
Nedskräpningen i Sverige. Statistik och fakta kring nedskräpning till land och havs. Vad är
det vanligaste skräpet? Var finns skräpet? Vem är det som skräpar ned?
www.hsr.se/fakta/skraprapport-2015
Rapport från Kusträddarna
En rapport om skräpet på den svenska västkusten från Håll Sverige Rents kampanj
Kusträddarna 2014.
www.hsr.se/sites/default/files/kustraddarna2014_rapport_lagupplost.pdf
Tema: Nedskräpningen av havet
Tidningen Västerhavet 2014, från Havsmiljöinstitutet.
www.havsmiljoinstitutet.se/publikationer/vasterhavet/vasterhavet-2014
30
Övriga
Webbutställningen Hållbara Hav
Om bland annat miljögifter, kemikalier och skräp i havet.
vembryrsig.hallbarahav.nu
Mikroplast
Det dolda hotet i havet. Följ med en kappseglingsbåt i miljöforskningens tjänst, i jakten på
havets osynliga plastskräp. Ett reportage ur tidningen Forskning & Framsteg, publicerat
2014-10-14.
www.fof.se/tidning/2014/9/artikel/mikroplast-det-dolda-hotet-i-havet
Tema Sopor
I medeltidens städer tog människor till vara på allt användbart och slängde det som blev
över utanför dörren. Läs Tema Sopor från Stockholmskällan, om sopor på medeltiden,
1700-talets skitbärarkärringar och jämför med dagens moderna återvinningscentraler.
www.stockholmskallan.se/Tema/Sopor/
Pantamera
Vad händer med burken jag pantar? Varför panta? Returpacks Pantamera ger fakta och
inspiration om pant.
www.pantamera.nu
Sopskolan
Ett skolmaterial från Avfall Sverige om avfall och återvinning.
www.sopskolan.se/Part1_fakta.html
Nudging
Nudging – det nya svarta inom miljöpolicy? En studie från 2015 om vad nudging innebär.
fores.se/ny-studie-ar-nudging-det-nya-svarta-inom-miljopolicy
Möjliggöra HÅLLBARA VAL i vardagen
En skrift med 12 strategier för att främja beteendeförändring från 2013.
malmo.se/download/18.476cfe0814d2ef3bd182696/1431088377428/Mojligjora_hallbara_
val_WEBB.pdf
31
Ett pedagogiskt material för gymnasiet som innehåller ett komplett temadagsupplägg
om marin nedskräpning. Materialet består av lektionsupplägg, förslag på fördjupningsspår och länkar. Det går även utmärkt att plocka ut intressanta delar ur materialet till
lektioner i till exempel naturkunskap, biologi, samhällskunskap, svenska och bild.
Skräpet finns överallt – i staden, i naturen och i havet. Håll Sverige Rent arbetar för att
förebygga och motverka nedskräpningen. Vi samlar kunskap, driver opinion och tar
fram konkreta verktyg och lösningar för att stoppa skräpet.
Håll Sverige Rent är en ideell obunden stiftelse. Vi har 90-konto
och är därmed en del av Svensk insamlingskontroll.
www.hållsverigerent.se
Materialet har tagits fram med stöd av