arbetsrätt
l ä s f l e r n y h e t e r o c h d o m a r p å w w w. d u o c h j o b b e t. s e
Kassan och läkarna är
oeniga om sjukintyg
har det
senaste året blivit noggrannare i sin
hantering av läkarintyg. Betydligt
fler krav på kompletteringar ställs.
Många läkare är kritiska.
§
D
en senaste tiden har
många läkare kritiserat
Försäkringskassans rutiner för
att bedöma sjukintyg. Kraven
på kompletteringar har blivit fler, bedömningarna har
skärpts, de sjuka lämnas utan
ersättning i väntan på att läkare
och Kassans handläggare kommunicerat färdigt. Läkarna avkrävs detaljerade redovisningar
av hur patientens arbetsförmåga ser ut. Och fler ansökningar
om sjukpenning avslås.
Läkaren ska beskriva diagnos
och hur den ställts, vilka funktioner som är nedsatta och vilka
observationer som gjorts samt
konsekvenserna för patientens
arbetsförmåga. Det har visat sig
vara inte alltför lätt att göra
Kassans handläggare nöjda.
Ragnhild Ivarsson-Walther,
företagsläkare på Scania, säger
att kompletteringskraven nu
belastar henne mycket mer än
för ett år sedan. Det kan handla
om fem timmar i månaden
som går åt till att försöka förtydliga intygen så att Kassan
blir nöjda. Och då ser hon
sig ändå som lyckligt lottad,
det finns kollegor som måste
ägna mer tid åt detta. Man kan
ha tur eller otur med vilken
handläggare som har hand om
ärendet.
– Svårast är när de inte är
nöjda med hur vi beskriver
och värderar psykiska diagnoser. De vill ha objektiva
kriterier, men psykiska funktionsnedsättningar syns ofta
inte i rummet när patienten
kommer på besök.Vi måste se
fo t o : c o lo urb ox
LÄKARINTYG Försäkringskassan
Försäkringskassan underkänner allt oftare läkarnas intyg.
till vad patienten säger, dennas historik och sedan göra en
värdering.
Försäkringskassan måste våga
lita på läkaren, fortsätter hon.
– Det är ju inte så att vi
sjukskriver av slentrian.Tvärtom försöker vi verkligen motivera människor att vara kvar i
arbete, åtminstone i sådan grad
som de klarar av.Vi vet mycket
väl att långa sjukskrivningar
kan vara destruktiva.
Ragnhild Ivarsson-Walther
efterlyser ett bättre samarbete
mellan läkare och Försäkringskassa. Hennes bild är att
avstämningsmötena - med
företagshälsovård, arbetsgivare,
patient och Kassa – blivit färre.
– De tycks ha priosid 50 ‚
|
du&jobbet nr 2/2017 49
”Synsätten är olika – framförallt när det gäller psykisk
ohälsa. Den som hamnar i kläm är patienten, och rehabinsatserna dröjer i väntan på Kassans besked.”
anna sporrong, rehabiliteringsexpert
‚ sid 49 riterats ned av Försäkringskassan. Och det är synd.
För avstämningsmöten brukar
vara väldigt fruktbara.
Svenska företagsläkarföreningen (SFLF) tillhör de skarpaste kritikerna. I rapporten
Kompletteringsträsket från
december 2016 lät man 39 företagsläkare registrera uppgifter
om sitt arbete under fem veckors tid. Man fann bl a:
‚ Uppgiften att fylla i sjukintyg
tog i snitt 17 minuter, eller
30 procent av tiden för ett
läkarbesök.
‚ 67 procent av kassans begäran om kompletteringar
upplevdes som irrelevanta.
Tidsåtgången var i snitt 35
minuter per begäran.
‚ FHV:s kundföretag får en
kostnad för ifyllande av
sjukintyg på cirka 500 kronor, och för svar på en förfrågan från Försäkringskassan på cirka 1000 kronor
SFLF:s ordförande Jan Rosén
säger att Försäkringskassan
måste utbilda sina handläggare
bättre. Det är till exempel svårt
att beskriva synliga tecken på
psykiska besvär.
– De förstår ofta inte medicinska spörsmål. Du kan ha en
utmattningsdeprimerad patient
som inte orkar ta sig till arbetet, men som kan te sig helt
normal på läkarmottagningen.
Läkare och patienter hamnar
i Kafkasituationer när Kassan
inte litar på läkarens utredning.
Han hävdar att många företagsläkare överväger om de ska
stanna kvar.
– Med tanke på att medelåldern bland dem är 61 år är
det förstås ett stort samhällsproblem då staten inte tillför
medel för specialistutbildning.
Jan Rosén efterlyser dialog
mellan läkarna och Försäk-
|
50 du&jobbet nr 2/2017
ringskassan.
Dagens
situation,
som han
bedömer har
orsakats av
regeringens
krav på KasKarin Olsson,
san att dra
Försäkringskassitt strå till
san: Läkaren
stacken för
ska beskriva
att minska
sin värdering
sjukskrivav patientens
ningarna,
tillstånd.
riskerar att
få dåliga konsekvenser.
– Försäkringskassan måste
räkna på kostnaderna för det
här. När vi analyserat saken
finner vi att ej relevanta kompletteringskrav kostar 145 miljoner kronor om året, och jag
tror att det är försiktigt räknat.
Dessutom ökar köbildningen
på vårdcentralerna.
Läkarna är inte ensamma
om att ha reagerat på Försäkringskassans mer intensiva
granskning av läkarintygen.
Anna Sporrong, rehabiliteringsexpert och VD för Sporrong
Rehabpartner AB, säger.
– Frustrationen som jag
och många andra som arbetar
med rehab delar är att det är så
svårt för Försäkringskassan och
läkarna att mötas. Synsätten
är olika – framförallt när det
gäller psykisk ohälsa. Den som
hamnar i kläm är patienten,
och rehabinsatserna dröjer i
väntan på Kassans besked.
Man ska kunna kräva av läkarna
att de förklarar och beskriver
begränsningen i arbetsförmåga,
fortsätter Anna Sporrong.
– Men gör de detta borde
Försäkringskassan kunna
acceptera läkarens bedömning.
I de ärenden jag stött på känns
många kompletteringskrav
onödiga.
Claes Jansson, försäkringsjurist på LO/TCO Rättsskydd,
säger att det uppenbarligen
har skett något senaste året. De
fall som slutat med avslag på
sjukpenning trots läkarintyg
har blivit fler. Under första
halvåret 2016 var det drygt
17 000 personer som nekades
sjukpenning eller fick den
indragen. Indragningarna var
dubbelt så många som tidigare.
Claes Jansson tror att detta bara
är början.
– Vi ser en ordentlig ökning
av sjukförsäkringsärenden sedan våren 2016. Många hänför
det till att regeringen talade
mycket förra vintern om att
kostnaderna för sjukpenning
måste minska. Försäkringskassan tog uppenbarligen regeringen på orden.
Försäkringskassan ställer för
hårda krav, tycker han.
– Ställer en läkare diagnosen svår depression krävs det
flera olika
kriterier som
är underförstådda.
Frågan är då
om läkaren
måste redogöra för alla
aktivitetsbe- Ragnhild
gränsningar
Ivarsson-Walti detalj.
her, företagsläkare: Psykiska
Dessutom
tittar Försäk- funktionsnedsättringskassan i ningar syns ofta
inte i rummet när
regel bara på patienten komsenaste inty- mer på besök.
get, men det
finns för det mesta en massa
historik som man inte tar hänsyn till.
Claes Jansson säger att rättssäkerheten i de här fallen är
under all kritik. Domstolarna
dömer olika, och det råder
oklarhet om t ex vilka befo-
genheter Försäkringskassan
egentligen har att kräva detaljerade observationer när det
gäller psykiska diagnoser.
– Vi ifrågasätter att Försäkringskassan på egen hand kan
sätta upp sådana här kriterier
för vad som ska stå i ett intyg.
Kraven bygger på ett betänkande från 2009 som faktiskt
aldrig ledde till lagstiftning.
Det här borde Riksrevisionen
titta på, tycker vi.
Karin Olsson, områdeschef
för sjukförsäkringen på Försäkringskassan, ser kompletteringskraven som ett led i arbetet med att förbättra kvaliteten
i det medicinska underlaget.
– Försäkringskassan fick ett
tillskott av medel 2016 för att
kunna bedöma underlagen
bättre. Det är bakgrunden till
att läkarna upplever att kompletteringskraven blivit fler.
Hon känner igen diskussioner-
na om hur psykiska diagnoser
ska beskrivas korrekt, säger att
hon förstår att det inte alltid är
helt enkelt. Men hon menar
att Försäkringskassan ändå har
behov av så tydlig beskrivning
som möjligt av det som läkaren
faktiskt kan observera gällande
patientens tillstånd och symptom.
– Det som är viktigt är att
läkaren beskriver sin värdering
av patientens tillstånd.Vi kan
däremot förbättra oss i hur vi
formulerar frågor till läkarna.
Vi ska inte ställa för generella
frågor, utan vara konkreta och
tydliga och förklara varför vi
ställer frågorna.
Karin Olsson tycker precis
som Ragnhild Ivarsson Walther att avstämningsmöten med
patient, Försäkringskassan, läkare och arbetsgivare är ett bra
sätt att komma vidare när det
handlar om längre sjukfall.
– Vi ser att det fungerar väl.
Om man tycker att Försäkringskassan prioriterar ner
frågan rekommenderar jag att
man lyfter det med Försäkringskassan lokalt.
//JONAS FOGELQVIST
[email protected]
