V544
Kommittémotion
Motion till riksdagen
2016/17:169
av Jens Holm m.fl. (V)
Hållbar konsumtion och avfall
Innehåll
Förslag till riksdagsbeslut
2
Konsumtionen behöver förändras
2
Produktion och konsumtion skapar mycket avfall
2
Inför konsumtionsbaserat mål för utsläpp av växthusgaser
4
Öka livslängden på elektroniska produkter
4
Utred förbud mot att slänga livsmedel
4
Utvidga pantsystemet
5
Information om särskilt farliga ämnen i varor
5
Stärk möjligheten att ställa krav på kemikalier vid upphandling för att förbättra
återvinningen
5
Strategi krävs för att fasa ut Sveriges import av sopor
6
V544
Förslag till riksdagsbeslut
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta ett
kompletterande konsumtionsbaserat mål för utsläpp av växthusgaser och
tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
tillsätta en utredning som har till uppgift att föreslå lämpliga styrmedel för att
förlänga livslängden på elektroniska produkter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör låta
utreda hur ett förbud mot att slänga livsmedel inom livsmedelshandel kan utformas
och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge
lämplig myndighet i uppdrag att utreda förutsättningar för att införa pantsystem för
produkter utöver dryckesförpackningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge
Kemikalieinspektionen och Konsumentverket i uppdrag att utveckla förenklad
tillgänglighet om varors innehåll av ämnen som finns på EU:s kandidatförteckning
över farliga ämnen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge
ansvarig myndighet i uppdrag att ta fram upphandlingskriterier för utvalda
varugrupper till stöd för upphandlare som vill ställa kemikaliekrav samt utreda hur
de statliga ramavtalen för offentlig upphandling i ökad utsträckning kan beakta
kemikalierisker och tillkännager detta för regeringen.
Konsumtionen behöver förändras
Riksdagen definierade 1999, med anledning av generationsmålet och
miljökvalitetsmålen, att det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa
generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka
ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. I Naturvårdsverkets
fördjupade utvärdering av miljömålen 2015 konstateras att de totala utsläppen av
växthusgaser orsakade av svenskarnas konsumtion inte minskar. Även det ekologiska
fotavtrycket från vår konsumtion ökar och ligger i dag på en nivå som inte är förenlig
med global utveckling som är långsiktigt hållbar. Samtidigt ser vi stora skillnader i
konsumtionsmönster mellan olika grupper i det svenska samhället. Höginkomsttagare
och män konsumerar generellt på ett mer ohållbart sätt än låginkomsttagare och
kvinnor. I Living Planet Report rapporterar WWF regelbundet hur fotavtrycket för
mänskligheten och de olika nationerna utvecklas samtidigt som effekterna på den
biologiska mångfalden visas. I den senaste rapporten konstateras att om alla levde som
vi i Sverige skulle det behövas 3,7 planeter.
Produktion och konsumtion skapar mycket avfall
Eftersom våra naturresurser är starkt begränsade bör initiativ stimuleras som låter dessa
resurser återvinnas, återskapas och återanvändas. Här kan en mångfald aktörer –
2
V544
alltifrån näringsliv, icke vinstdrivande företag, statliga bolag, kommuner och landsting
till kooperativ, sociala företag och ideella föreningar – bidra till att låta våra resurser
cirkulera i samhället med målet att göra största möjliga nytta. Vänsterpartiet verkar för
att skapa gröna jobb genom att bättre cirkulera resurser och skapa produkter med längre
hållbarhet. Ett framtida hållbart samhälle måste genomsyras av och byggas utifrån ett
kretsloppstänkande. Även samverkan och resursdelning orsakar lägre utsläpp och kan
minska de totala resursuttagen. Genom att stimulera en övergång till cirkulär ekonomi
skapas förutsättningar för ökad resurseffektivitet och förmåga att möta globala
utmaningar som klimathot och minskad biologisk mångfald. Detta förutsätter att våra
råvaror produceras långsiktigt hållbart och att flödet av material kan ske utan farliga
gifter. Att utveckla forskningen kring Grön kemi är därför centralt för att kemiska
föreningar ska bli så miljövänliga som möjligt och för att avfall ska bli en resurs i ett
giftfritt kretslopp.
Sveriges åtaganden enligt FN:s 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar
utveckling innebär ett starkt styrmedel för hållbar konsumtion. Mål 12 är att främja
hållbara konsumtions- och produktionsmönster och innehåller tydliga delmål för att
uppnå målet.
EU-kommissionen presenterade 2015 sin handlingsplan för cirkulär ekonomi. I
handlingsplanen konstateras att giftfria materialkretslopp och bättre information om
innehållet av farliga ämnen i produkter kommer att underlätta materialåtervinning samt
öka efterfrågan på återvunnet material. Kommissionen kommer under 2017 att föreslå
åtgärder avseende lagstiftningarna om kemikalier, produkter och avfall.
I budgetpropositionen för 2017 framgår att regeringen avser att i högre utsträckning
beakta konsumtionens konsekvenser för enskilda, för samhället och för miljön.
Regeringen presenterar i propositionen också en strategi för hållbar konsumtion.
Vänsterpartiet anser att strategin innehåller lovvärda initiativ, som att t.ex. se över hur
delningsekonomi kan främjas och uppkomst av avfall kan förebyggas i syfte att
stimulera cirkulär ekonomi, men att konkreta åtgärder i stor utsträckning saknas.
Enligt statistik från SMED (Svenska MiljöEmmissionsData) i år ökade mängden
avfall under 2014 med 11 miljoner ton jämfört med 2012. Totalt uppkom 167 miljoner ton
avfall varav 83 procent bestod av gruvavfall som stod för en betydande del av ökningen.
Hushållen stod för sammanlagt 4,2 miljoner ton avfall men matavfallet hade under
perioden minskat och mängden som går till rötning ökat. Sverige har tagit betydelsefulla
steg för att minska miljöpåverkan från avfall. Fortsatt finns dock stora utmaningar för
att minska nedskräpning, mängden avfall och att bättre utnyttja resurserna i avfallet.
Vänsterpartiet välkomnar i detta sammanhang att regeringen gett Naturvårdsverket i
uppdrag att bedöma vilken typ av materialåtervinning av textilier som kan komma till
stånd på kort och lång sikt samt mål för detta ändamål. Behov av ökad återvinning av
textilier är en fråga som Vänsterpartiet drivit länge.
I år har lagändringar införts i miljöbalken för att tydligare införa avfallshierarki i vår
lagstiftning. Detta skapar större förutsättningar att starkare främja avfallsförebyggande
åtgärder samt söka hållbara metoder för behandling av det avfall som uppstår.
Naturvårdsverket har även i uppdrag att utifrån utvärderingar som nu pågår lämna
förslag till reviderad avfallsplan för åren 2018–2023.
Vänsterpartiet anser att regeringen sammantaget tagit värdefulla initiativ för en
hållbar avfallshantering och konsumtion. Vi anser att det dock krävs fler åtgärder för
denna inriktning och presenterar dessa i motionen.
3
V544
Inför konsumtionsbaserat mål för utsläpp av växthusgaser
Utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser har minskat. Däremot växer utsläppen
som sker i andra länder som en följd av vår konsumtion snabbt och är i dag större än
Sveriges territoriella utsläpp. Flyg och köttkonsumtion sticker ut som två områden med
extra stor påverkan, något som tas upp i rapporten Hållbara konsumtionsmönster
(rapport 6653, 2015) från Naturvårdsverket. Naturvårdsverket har också efterfrågat en
strategi för att minska den svenska konsumtionens klimat- och miljöpåverkan i Sverige
och andra länder, liksom identifierat behovet av ett kompletterande mål för
konsumtionens utsläpp. I Naturvårdsverkets utvärdering av de svenska
miljökvalitetsmålen skriver man i rapporten Omställning till hållbara
konsumtionsmönster: ”Naturvårdsverket ser behov av att införa ett eller flera etappmål
för omställning till resurseffektiva konsumtionsmönster med så liten påverkan på miljö
och hälsa som möjligt.” (Rapport 6663, 2015). I samma rapport pekar vår
expertmyndighet på att det finns många olika åtgärder och styrmedel som kan vidtas för
att minska de negativa miljö- och klimateffekterna av svensk konsumtion. Att det
behöver införas ett kompletterande mål för de konsumtionsrelaterade utsläppen fördes
också fram av flera av Miljömålsberedningens experter och sakkunniga samt av
Klimatmålsinitiativet, en bred sammanslutning av 21 olika aktörer.
Att sätta upp mål för de konsumtionsrelaterade utsläppen är ett steg på vägen i att nå
generationsmålet om att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora
miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Sveriges gränser liksom att totalt begränsa den globala temperaturökningen till max
1,5 grader. Sverige bör anta ett kompletterande konsumtionsbaserat mål för utsläpp av
växthusgaser. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Öka livslängden på elektroniska produkter
Tysklands motsvarighet till Naturvårdsverket har genom uppdrag låtit undersöka
elektroniska produkters livslängd. Rapporten visade att andelen produkter som byts ut
p.g.a. att de inte fungerar har ökat. Forskarna kan dock inte med säkerhet säga om detta
beror på att produkterna med avsikt är gjorda för att hålla kortare tid. Att produkter
håller kortare tid ökar avfallsmängderna och motverkar effektivt utnyttjande av
naturresurserna i enlighet med en cirkulär ekonomi. Regeringen har 2016 tillsatt en
utredning för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi. I
direktivet till utredningen framgår att utredaren vid behov ska föreslå styrmedel för att
främja återanvändning av produkter. Vänsterpartiet välkomnar detta initiativ men anser
att det även finns behov av att införa styrmedel för att förlänga livslängden för
elektroniska produkter. Regeringen bör tillsätta en utredning som har till uppgift att
föreslå lämpliga styrmedel för att förlänga livslängden på elektroniska produkter. Detta
bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Utred förbud mot att slänga livsmedel
En betydande del av alla livsmedel som produceras konsumeras aldrig utan slängs i
produktions- eller konsumtionsledet. Matsvinnet är ett slöseri med våra resurser samt
orsakar enligt Naturvårdsverket extra utsläpp på ungefär 2 miljoner ton årligen endast i
Sverige. Det är emellertid svårt att komma till bukt med matsvinnet. Frankrike
4
V544
lagstiftade tidigare i år om att förbjuda s.k. kassering av livsmedel. Butiker med 400
kvadratmeter eller mer förbjuds slänga livsmedel. I Frankrike måste matprodukter som
inte går till försäljning därför istället skänkas till exempelvis
välgörenhetsorganisationer. Också Sverige bör förbjuda kassering av livsmedel inom
livsmedelshandeln och ta fram alternativ till att de kasseras. Regeringen bör låta utreda
hur ett förbud mot att slänga livsmedel inom livsmedelshandel kan utformas. Detta bör
riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Utvidga pantsystemet
Vänsterpartiet anser att pantsystem bör införas på fler produkter. Jordbruksverket har
2016 genomfört en översyn av retursystemet för dryckesförpackningar som innehåller
flera förslag på utvidgat pantsystem som vi anser att det finns goda skäl att genomföra.
Förslagen stämmer också väl med de planerade ändringarna till ett kommunalt
insamlingsansvar för förpackningar och returpapper från hushåll. Genom ett utvidgat
pantsystem för dryckesförpackningar kan kostnaderna för insamling och återvinning
fördelas direkt till producenterna. Vänsterpartiet anser att det finns skäl att klargöra
lämplighet i att även införa pantsystem för ytterligare produkter då detta stimulerar ökad
grad av insamling och återvinning. Ett utvidgat pantsystem bör också eftersträva
funktionalitet med övriga nordiska länder. Regeringen bör ge lämplig myndighet i
uppdrag att utreda förutsättningar för att införa pantsystem för produkter utöver
dryckesförpackningar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till
känna.
Information om särskilt farliga ämnen i varor
Både Naturvårdsverket och KemI (Kemikalieinspektionen) anser att kraven på
information om innehåll av särskilt farliga ämnen på eller i anslutning av varan bör
skärpas. Innan ett tvingande system är på plats föreslår myndigheterna att en webbtjänst
och/eller en mobilapplikation utvecklas för att möjliggöra för konsumenterna att på ett
enkelt sätt få information om varors innehåll av de ämnen som finns på EU:s
kandidatförteckning över farliga ämnen. En sådan tjänst finns redan i Danmark och i
Tyskland pågår arbete med motsvarande tjänst. Regeringen bör ge
Kemikalieinspektionen och Konsumentverket i uppdrag att utveckla förenklad
tillgänglighet om varors innehåll av ämnen som finns på EU:s kandidatförteckning över
farliga ämnen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Stärk möjligheten att ställa krav på kemikalier vid upphandling
för att förbättra återvinningen
En ökad konsumtion ger ökade mängder avfall. Förekomst av farliga ämnen i varor och
material gör det svårare att materialåtervinna vilket är en förutsättning för effektiv
resurshushållning. I dag finns stora brister i kunskap och information vilket försvårar för
företagen att ställa krav på mindre farliga ämnen i produktions- och leverantörskedjan.
Även i de statliga ramavtalen för upphandling finns potential att förstärka kraven på
kemikalier. För att kunna nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö har därför KemI föreslagit
att regeringen tar initiativ för en sådan inriktning. Vänsterpartiet delar den
5
V544
bedömningen. Regeringen bör ge ansvarig myndighet i uppdrag att ta fram
upphandlingskriterier för utvalda varugrupper till stöd för upphandlare som vill ställa
kemikaliekrav samt utreda hur de statliga ramavtalen för offentlig upphandling i ökad
utsträckning kan beakta kemikalierisker. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge
regeringen till känna.
Strategi krävs för att fasa ut Sveriges import av sopor
Importen av sopor till Sverige har ökat kraftigt. Statistik från Naturvårdsverket visar att
2,7 miljoner ton avfall importerades år 2014. Det innebär att den svenska importen av
avfall har mer än tredubblats på fem år. Volymen importerade sopor är numera att
jämföra med mängden hushållsavfall vi själva slänger varje år. Ungefär hälften av
importen sker från Norge och ungefär 60 000 långtradare beräknas varje år köra med
sopor mellan länderna. Vänsterpartiet anser att detta på lång sikt inte främjar en hållbar
avfallshantering och att det är problematiskt av flera skäl. Sverige har byggt upp en
överkapacitet när det gäller sopförbränningsanläggningar som på sikt kan bli svår att
hantera. Generellt bör förbränning av avfall minska för att stärka en resurseffektiv
avfallshantering med bl.a. ökad källsortering. Därutöver orsakar sopförbränning
oönskade utsläpp av luftföroreningar. Vänsterpartiet betvivlar inte att det kan finnas
miljöfördelar att förbränna sopor i Sverige om det enda alternativet är att dessa sopor i
stället deponeras i hemlandet. Men inriktningen måste rimligen vara att förändra den
rådande situationen så att ökad återvinning stimuleras både i Sverige och i det
sopexporterande landet. I dag är det ekonomiska incitamentet svagt i t.ex. Norge för att
sortera ut matavfallet då kostnaden för att exportera soporna till Sverige är så låg.
Regeringen har tillsatt en utredning som ska göra en grundläggande analys av
förutsättningarna för avfallsförbränning i Sverige och analysera hur avfallsförbränning
och avfallsimport påverkas av befintliga ekonomiska styrmedel. Om utredaren bedömer
det lämpligt att införa en skatt eller ett annat ekonomiskt styrmedel eller att förändra ett
befintligt ekonomiskt styrmedel, ska ett förslag presenteras på hur det tekniskt ska
utformas samt lämna författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni
2017. Vänsterpartiet välkomnar att en utredning pågår och förutsätter att den resulterar i
en lämplig strategi för att med styrmedel minska avfallsförbränningen och fasa ut
importen av sopor till Sverige.
Jens Holm (V)
Stig Henriksson (V)
Amineh Kakabaveh (V)
Birger Lahti (V)
Hans Linde (V)
Håkan Svenneling (V)
Emma Wallrup (V)
6
