BARN OCH UNGDOMARS
SJÄLVSKATTADE HÄLSA
En undersökning i Halmstad kommun
Petra Svedberg, lektor
Katrin Hutton, sjuksköterska
Eva-Lena Einberg, doktorand
Jens Nygren, docent
Högskolan i Halmstad
Sektionen för hälsa och samhälle
Inledning
Världshälsoorganisationen (WHO, 2008) uppmanar till åtgärder som förbättrar barn och
ungdomars villkor i det dagliga livet och i de miljöer som de lever och åldras i. Stödjande
miljöer lyfts fram som ett prioriterat område där hälsan bör främjas på ett jämlikt vis. Skolan
är en miljö där barns och ungdomars situation kan påverkas i positiv eller negativ riktning.
Ökad kunskap om hälsofrämjande faktorer hos barn och den miljö de befinner sig i kan leda
till att mer lämpliga och effektiva hälsofrämjande åtgärder kan vidtas.
Bakgrund
På Högskolan i Halmstad och i samarbete med Universitetssjukhuset i Lund och Region
Halland pågår ett forskningsprojekt för att främja hälsa och livskvalitet hos barn som drabbas
av cancer. Som en del i detta forskningsprojekt ingår att mäta barns och ungdomars
hälsorelaterade livskvalitet. För att kunna mäta hur barn upplever sin hälsorelaterade
livskvalitet har ett internationellt frågeformulär översatts och validerats (Einberg et.al., in
manuscript). Frågeformuläret har besvarats av 950 elever på sju skolor i Halmstad kommun
under hösten 2011. Detta material ligger som grund för de analyser som denna studie avser.
Livskvalitet hos barn
Att mäta människors självskattade hälsa har visat sig vara en valid bestämningsfaktor för
senare mortalitet och morbiditet, även då man anpassar för kända demografiska, sociala eller
medicinska riskfaktorer (Idler & Benyamini, 1997). Detta innebär att användningen av
självskattningsinstrument hos barn och ungdomar kan ge stora insikter i kommande
hälsostatus för befolkningen. Vissa faktorer synes påverka livskvaliteten hos barn och
ungdomar på ett ofta generellt sätt. Sådana faktorer är till exempel kön, ålder, socioekonomisk
status och geografi.
Studier visar att flickor generellt skattar sin hälsa sämre än pojkar (Socialstyrelsen, 2009;
Petersen et.al., 2010; Ravens-Sieberer et.al., 2009; Ravens-Sieberer, Erhart, Wille, Bullinger
& the BELLA study group, 2008; Hagquist, 2009; Sweeting & West, 2003; ). Särskilt äldre
flickor skattar sin hälsa sämre. Hagquist (2009) har tittat på nationella data från åren 19852005 och konstaterar att bland yngre barn (årskurs 5) finns endast en mycket liten ökning i
antalet rapporterade hälsoproblem. Däremot finns det bland flickor i årskurs 7 och 9 en
markant ökning i psykiska problem. Utländska studier visar på samma resultat med ökande
hälsoproblem hos äldre flickor (Sweeting & West, 2003; Ravens-Sieberer, Erhart, Wille,
Bullinger & the BELLA study group, 2008). Antalet diagnoser inom slutenvården som ökat
mest bland ungdomar är depressioner, ångesttillstånd samt självmordsförsök, framför allt hos
flickor, vilket stämmer väl med antagandet att en korrelation mellan självrapporterad hälsa
och medicinskt diagnosticerad ohälsa föreligger (Socialstyrelsen, 2009).
En faktor som påverkar barns och ungdomars självrapporterade hälsa är deras
socioekonomiska status. Studier visar att barns socioekonomiska grundförutsättningar har
långtgående implikationer även på deras senare hälsa som vuxen (Poulton et.al., 2002). Ett
barn som vuxit upp i en lägre socioekonomisk klass, har statistiskt sätt fler och allvarligare
hälsoproblem. Detta är oberoende av om barnet som vuxen tillägnar sig en högre
socioekonomisk status. Förhållandet har påvisats för sådana variabler som kardiovaskulär
hälsa, tandhälsa och missbruksfrekvens. Oro för den finansiella situationen i familjen
1
påverkar barns hälsa i mycket stor utsträckning och risken för upplevd ohälsa är sju gånger
högre om ungdomarna oroar sig för familjens ekonomi (Hagquist, 1998).
Människors upplevelse av omgivningen där de bor och vistas har stor betydelse för deras
fysiska och psykiska hälsa (WHO, 2012). Mikroomgivningen, närmiljön, framför allt
arbetsmiljö, bostadsmiljö och i barns perspektiv skolmiljön, samt makromiljön, den miljö vi
delar med andra inom ett större område, påverkar båda oss. Exakt hur sambanden ser ut är
inte känt, men vår omgivning påverkar både vår psykiska och fysiska hälsa till exempel
genom att ge oss fysiska förutsättningar till rekreation och trygghet eller upplevelser av
psykiskt utanförskap och otrygghet relaterat till en specifik plats (Schaerström, Rämgård,
Löfman, 2011). Det har diskuterats i vilken utsträckning skolmiljön påverkar barnens hälsa.
Vissa forskare hävdar att skolmiljön är av större betydelse för barns hälsa och stressymtom än
deras sociala bakgrund (Gillander Gådin & Hammarström, 2000).
I Sverige är barns och ungdomars hälsa ett prioriterat område (Statens Folkhälsoinstitut,
2011). Den psykiska ohälsan är ett betydande folkhälsoproblem och motiverar förebyggande
insatser, särskilt bland barn och unga (Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU,
(u.å). Socioekonomiska, genusrelaterade och geografiska ojämlikheter behöver ges
samhälleligt fokus för att kunna ge en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Folkhälsoinstitutet (2009) menar att det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa
genom tidiga insatser under uppväxtåren. De hälsofrämjande insatser och program som
används i Sverige idag saknar dock tillräckligt forskningsstöd och är inte primärt inriktade på
att stärka en god psykisk hälsa (SBU, 2010). Detta föranleder forskningsprojekt som kan
utveckla arbetet med barns och ungdomars psykiska hälsa.
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i barns och ungdomars upplevda hälsa och
livskvalitet i relation till sociodemografiska faktorer.
Specifik frågeställning:
Är det skillnader i barns och ungdomars hälsa och livskvalitet i relation till kön, ålder och
härkomst?
Metod
Under år 2011 genomfördes av forskare på Högskolan i Halmstad (HH) en hälsoundersökning
i form av en enkätstudie omfattande barn i årskurs 6 och 9 i samtliga kommunala skolor i
Halmstad. Undersökningen är en tvärsnittsstudie.
Urval och datainsamling
Urvalet bestod av elever från skolor i Halmstad kommun. Kommunen har ca 92 000 invånare
med totalt 42 skolor. De utvalda skolorna låg inom Halmstad tätort och hade klassantal på
mer än 100 elever. Totalt inkluderades 24 klasser från årskurs 6 (n=536) och 25 klasser från
årskurs 9 (n=576).
Berörda rektorer kontaktades för skriftlig och muntlig information samt förfrågan om
deltagande. Efter deras medgivande informerades eleverna och deras föräldrar både skriftligt
och muntligt antingen via mail eller via post som distribuerades av rektorerna på respektive
2
skola. I den skriftliga informationen beskrevs studiens syfte och upplägg samt att det var
frivilligt att delta. Om föräldern eller barnet inte ville vara med behövde de ej meddela detta
eller förklara varför.
Enkäten distribuerades i skolorna genom att två av forskarna från högskolan informerade
eleverna om undersökningen och delade ut och samlade in enkäten i klassrummet, utom på
två skolor där lärarna själva delade ut och samlade in enkäterna. Det slutliga resultatet består
av 950 enkätsvar, 469 svar från elever i årskurs 6 och 481 svar från elever i årskurs 9, vilket
ger en svarsfrekvens på 88 % respektive 84 % (Tabell 1).
Tabell 1. Sociodemografiska data årskurs 6 och årskurs 9
Årskurs 6
(antal)
%
Ålder
≤11
9
1.9 %
12
440
93.4 %
13
16
3.4 %
14
4
0.9 %
15
16
Kön
Flickor
232
49.5 %
Pojkar
235
50.1 %
Barnets ursprung
Inrikesfödda
409
87.2 %
Utrikesfödda
56
11.9 %
Föräldrars ursprung
Inrikesfödda föräldrar
282
60.1 %
En utrikesfödd förälder
59
12.6 %
Två utrikesfödda föräldrar
114
24.3 %
Syskon
0
23
4.9 %
1
192
40.8 %
2-3
202
43.1 %
≥4
72
11.1 %
Årskurs 9
(antal)
%
86
375
19
17.9 %
78 %
4%
224
254
46.6 %
52.8 %
421
57
87.5 %
11.9 %
298
60
114
62 %
12.5 %
23.7 %
30
202
199
47
6.2 %
42 %
41.3 %
9.7 %
Frågeformuläret som användes var MMQL, en självskattningsskala. Skalan har utvecklats i
USA för att mäta hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) hos barn och ungdomar (Bhatia et al.,
2002; Bhatia et.al, 2004). Instrumentet finns i två versioner, en för barn mellan 8 och 12 år
(MMQL-YF) och en för ungdomar mellan 13-20 år (MMQL-Adolescent Form). Versionen
för barn mellan 8-12 år består av 32 frågor inom fyra delområden som mäter fysiska symtom,
fysisk funktion, psykisk funktion samt framtidsutsikter och familjedynamik. Versionen för
ungdomar mellan 13-20 år består av 45 frågor inom 6 delområden fysisk funktion, kognitiv
funktion, psykisk funktion, kroppsuppfattning, social funktion samt intima relationer och
framtidstro. Båda versionerna använder sig av fyr- eller femgradig svarsskala där högre värde
indikerar högre hälsorelaterad livskvalitet (ibid).
Databearbetning
Student’s t-test har använts för att finna statistiska skillnader P<.05 har använts som mått på
signifikanta skillnader. Bearbetningen av enkätsvaren har gjorts i statistikprogrammet SPSS
20.0.
3
Resultat
I denna rapport presenteras resultatet från årskurs 6 och årskurs 9 utifrån alla 7 skolor
gemensamt. I resultatet presenteras också en jämförelse mellan årskurs 6 och årskurs 9.
Årskurs 6
Livskvalitet totalt
Barnen i årskurs 6 skattar överlag sin livskvalitet högt, där den totala livskvaliteten ligger på
ett medelvärde på 4.3. Psykisk funktion har det lägsta värdet på 4.1.
5
4
3
2
Fr
m
to
a s
y
Fy
sis
k
am
t id
su
tio
nk
fu
isk
Ps
yk
m
ts
ik t
er
n
n
io
nk
t
fu
sis
k
Fy
Liv
sk
v
ali
t
et
to
ta
lt
1
Figur 1. Medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos elever i årskurs 6 (n=469). Range
mellan 1 – 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet.
Skillnader mellan flickor och pojkar
Uppdelat på kön visar resultatet på sämre livskvalitet för flickor i alla delskalor med statistiskt
signifikanta skillnader inom varje skattat område i jämförelse med pojkar.
Figur 2. Skillnad mellan flickor och pojkar i medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos
elever i årskurs 6 (n=469). Range mellan 1 – 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet.
4
Skillnader mellan inrikes födda och utrikesfödda barn
Barn i årskurs 6 som var födda utomlands skattar totalt högre på hela livskvalitetsskalan.
Fysisk funktion har lägre medelvärde än för barn födda i Sverige. Det finns dock inga
statistiskt signifikanta skillnader.
Figur 3. Skillnad mellan inrikesfödda och utrikesfödda i medelvärde för Livskvalitet (total och dess
subskalor) hos elever i årskurs 6 (n=469). Range mellan 1 – 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet.
Skillnader mellan inrikesfödda och utrikesfödda föräldrar
Inga statistiskt signifikanta skillnader ses på totalskalan och delskalorna hos barn med inrikesrespektive utrikesfödda föräldrar.
Figur 4. Skillnad mellan inrikesfödda och någon eller båda utrikesfödda föräldrar i medelvärde för
Livskvalitet (total och dess subskalor) hos elever i årskurs 6 (n=469). Range mellan 1 – 5, där 5
indikerar en bättre livskvalitet.
5
Årskurs 9
Livskvalitet totalt
Resultatet för årskurs 9 visar att samtliga elever skattar lägst i kognitiv funktion (medelvärde
3.3) och högst i social funktion (medelvärde 4.3). Den totala livskvaliteten ligger på ett
medelvärde på 3.9. De frågor som rörde kognitiv funktion berörde koncentrationssvårigheter i
skolan och på fritiden, svårigheter med läxläsning och minnesförmåga samt svårigheter med
att läsa, skriva och räkna och hur dessa upplevdes för egen del och i jämförelse med andra.
Figur 5. Medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos elever i årskurs 9 (n=481). Range
mellan 1 – 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet.
Skillnader mellan tjejer och killar
Resultatet uppdelat på kön visar sämre skattning för flickor vad det gäller totalt på livskvalitet
och i de flesta subskalor. Statistiskt signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar visar sig
i totalskalan samt delskalorna psykisk funktion, fysisk funktion och kroppsuppfattning med
sämre resultat för flickor.
Figur 6. Skillnad mellan flickor och pojkar i medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos
elever i årskurs 9 (n=481). Range mellan 1 – 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet.
6
Skillnader mellan inrikes födda och utrikesfödda ungdomar
För ungdomar födda i Sverige respektive utomlands ses en statistisk signifikant skillnad i
social funktion där ungdomar födda utomlands skattar lägre. I de andra delskalorna finns
ingen statistiskt signifikant skillnad.
Figur 7. Skillnad mellan inrikesfödda och utrikesfödda i medelvärde för Livskvalitet (total och dess
subskalor) hos elever i årskurs 9 (n=481). Range mellan 1 – 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet.
Skillnader mellan inrikesfödda och utrikesfödda föräldrar
Inga statistiskt signifikanta skillnader ses på totalskalan eller någon delskalor för ungdomar
med föräldrar födda utomlands.
Figur 8. Skillnad mellan inrikesfödda och utrikesfödda föräldrar i medelvärde för Livskvalitet (total och
dess subskalor) hos elever i årskurs 9 (n=). Range mellan 1 – 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet.
7
Jämförelse mellan årskurs 6 och årskurs 9
Totalsumman för MMQL skalan visar på statistiskt signifikant sämre livskvalitet för årskurs 9
(medelvärde 3.9) jämfört med årskurs 6 (medelvärde 4.3).
Figur 9. Medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos elever i årskurs 6 jämfört med
årskurs 9 (n=). Range mellan 1 – 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet.
Analyserat på kön, visar resultaten att flickor och pojkar i årskurs 6 mår bättre jämfört med
flickor och pojkar i årskurs 9.
Figur 10. Medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos tjejer och killar i årskurs 6 jämfört
med årskurs 9 (n=). Range mellan 1 – 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet.
8
Konklusion
Resultatet visar att eleverna i årskurs 6 överlag skattar sin livskvalitet högt och det lägsta
värdet skattas i psykisk funktion. Vad det gäller eleverna i årskurs 9 skattas kognitiv funktion
markant lägre än de andra delskalorna. Resultatet visar också att det är särskilt flickor i
årskurs 9 som skattar sin livskvalitet sämre. De statistiska skillnader som har framkommit vid
de inledande analyserna är i linje men annan forskning nationellt och internationellt.
För att kunna tillgodogöra sig materialets information krävs mer ingående analyser där
faktorer som socioekonomisk status och geografi vägs in. Dessa analyser kommer att
genomföras under hösten 2012. Varje skola kommer under hösten 2012 att få ut en rapport
innehållande resultat från sin skola.
Referenser:
Bhatia, S., Jenney, M.E.M., Bogue,
M.K., Rockwood, T.H., Feusner, J.H.,
Friedman, D.L., Robison, L.L., & Kane,
R.L. (2002). The MinneapolisManchester Quality of Life instrument:
Reliability and validity of the Adolescent
Form. Journal of Clinical Oncology. Vol
20, issue 24, s 4692-4698.
Bhatia, S., Jenney, M.E.M., Wu, E.,
Bogue, M.K., Rockwood, T.H., Feusner,
J.H., Friedman, D.L., Robison, L.L., &
Kane, R.L. (2004). The MinneapolisManchester Quality of Life instrument:
Reliability and validity of the Youth Form.
The Journal of Pediatrics. Vol 145, issue
1, s 39-46.
Einberg, E-L., Nygren, J. & Svedberg, P.
Psychometric evaluation of a Swedish
version of Minneapolis-Manchester
Quality of Life-Youth Form and
Adolescent Form. In manuscript.
Hagquist, C. (1998) Economic Stress
and Perceived Health Among
Adolescents in Sweden. Journal of
Adolescent Health. Vol 22, issue 3, s
250-257.
Hagquist, C. (2009) Discrepant Trends
in Mental Health Complaints AMong
Younger and Older Adolescents in
Sweden: An Analysis of WHO Data
1985-2005. Journal of Adolescent
Health. Vol 46, issue 3, s 258-264.
Gillander Gådin, K., Hammarström, A.
(2000) School-related health – a cross
sectional study among young boys and
girls. International Journal of Health
Services. Vol 30, no 4, s 797-820.
(2010) Hälsoutskottet. Barns och
ungdomars psykiska hälsa i Sverige. En
systematisk litteraturöversikt med tonvikt
på förändringar över tid. Stockholm:
Kungliga Vetenskapsakademien.
Idler, EL., Benyamini, Y. (1997) Selfrated health and mortality: a review of
twenty-seven community studies. J
Health Soc Behav. Vol 38, no 1, s 2137.
Poulton, Richie, Caspi, Avshalom, Milne,
Barry J, Thomson, W Murray, Taylor,
Alan, Sears, Malcolm R, Moffitt, Terrie
E. (2002) Association between
children’s experience of socioeconomic
disadvantage and adult health: a lifecourse study. Lancet. Vol 360, issue
9346, s1640.
Ravens-Sieberer, U., Erhart, M., Wille,
N., Bullinger, M., and the BELLA study
group. (2008) Health-related quality of
life in children and adolescents in
Germany: results of the BELLA study.
Eur Child Adolesc Psychiatry. Vol 17,
supplement 1, s 148-156.
Ravens-Sieberer, U., Torsheim, T.,
Hetland, J., Volleberg, W., Cavallo, F.,
Jericek, H., Alikasifoglu, M., Välimaa, R.,
Ottova, V., Erhart, M., and the HBSC
Positive Health Focus Group. (2009).
Subjective health, symptom load and
quality of life of children and adolescents
in Europé. Int J Public Health. Vol 54,
supplement 2, s 151-159.
Schaerström, A., Rämgård, M., Löfman,
O. (2011). Hälsans och ohälsans
landskap. Från medicinsk geografi till
hälsogeografi. Studentlitteratur.
Petersen , S., Bergström, E., Cederblad,
M., Ivarsson, A., Köhler, L., Rydell, A-M.,
Stenbeck, M., Sundelin, C., Hägglöf, B.
Socialstyrelsen. (2009).
Folkhälsorapport. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Statens beredning för medicinsk
utvärdering, SBU. (u.å). Samsyn
om kunskapsläget för program för
att förebygga psykisk ohälsa hos
barn. Hämtad 2012-05-19 från:
http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul
/Program-for-att-forebygga-psykiskohalsa-hos-barn/Samsyn-omkunskapslaget-for-program-for-attforebygga-psykisk-ohalsa-hos-barn/
SBU. (2010) Program för att
förebygga psykisk ohälsa hos barn.
En systematisk litteraturöversikt.
SBU-rapport nr 202. Stockholm:
Statens beredning för medicinsk
utvärdering.
Statens Folkhälsoinstitut. (2009).
Övergripande mål för folkhälsa.
Barns och ungas uppväxtvillkor.
Hämtad 2012-05-19 från:
http://www.fhi.se/Omoss/Overgripande-mal-forfolkhalsa/3-Barns-och-ungasuppvaxtvillkor/
Statens Folkhälsoinstitut. (2011).
Barns och ungas hälsa. Östersund:
Statens Folkhälsoinstitut.
Sweeting, H., West, P. 2003) Sex
differences in health at ages 11, 13
and 15. Social Science & Medicine.
Vol 56, issue 1, s 31-39.
World Health Organization. (2008)
Utjämna hälsoskillnaderna inom en
generation.
World Health Organization. (2012).
Environmental Health Inequalities
in Europe.
9
