2012-02-13
Sammanfattning av Möckelngymnasiets brukarenkät januari 2012
Sammanfattning av resultatet
Den enkät som Möckelngymnasiets elever besvarade i januari 2012 visar att våra elever över
lag är nöjda med sin skola. De trivs och känner sig trygga samt upplever att de blir väl bemötta, både av andra elever och av de vuxna. Flickor som grupp är ofta något mer nöjda än
pojkarna, men skillnaderna inom grupperna kan vara stora. Sammantaget ger enkäten en bild
av att Möckelngymnasiet skapar goda förutsättningar för ungdomarnas utveckling och lärande
men också att det finns ett antal utvecklingsområden.
Bakgrund och allmän information
Vår målsättning är att verksamheten vid Möckelngymnasiet håller god kvalitet och tar hänsyn
till elevernas synpunkter. I januari 2012 genomförde vi inom gymnasieförvaltningen en enkätundersökning för att få veta mer om hur våra elever upplever verksamheten.
Många elever tog sig tid att besvara enkäterna, och vi vill rikta ett stort tack till dig som har
svarat. Resultatet av enkäten kommer att ligga till grund för den fortsatta dialogen inom
Möckelngymnasiet. Resultatet utgör också ett viktigt underlag för förvaltningens systematiska
kvalitetsarbete, där vi följer upp och utvärderar verksamheten på olika sätt som ett led i vårt
kontinuerliga utvecklingsarbete. Vi fortsätter nu med utvecklingen av verksamheten på både
förvaltnings- och enhetsnivå för att nå ännu bättre resultat och höja kvaliteten ytterligare.
Nedan kan du läsa en sammanfattning av resultatet av elevenkäten i januari 2012. Du kan
också gå in och läsa resultatet av enkäten om du klickar på länken nedan. Om du vill veta
mer om resultatet för just den enhet inom gymnasiet som du är berörd av kan du vända dig till
rektor. Under våren 2012 kommer också enheternas resultat att publiceras på respektive hemsida.
Resultat1
Gymnasienämndens och gymnasieförvaltningens målsättning är att Möckelngymnasiets
elever ska vara nöjda med vår verksamhet. Elevenkäten visar att våra elever upplever att de
blir väl bemötta (nki 61). Det finns dock skillnader inom elevgruppen, och det är fler flickor
som är mycket nöjda och fler pojkar som är mycket missnöjda. Eleverna är också nöjda med
personalens tillgänglighet (nki 57). I stort sett är man nöjd med Möckelngymnasiet som helhet (nki 51). Flickor är generellt mer nöjda med verksamheten som helhet än pojkar.
Trivsel, trygghet och respekt
Ett av gymnasienämndens och gymnasieförvaltningens mål är att Möckelngymnasiets elever
ska känna sig trygga i sin utbildningsvardag. Våra elever upplever i stor utsträckning att de
bemöts med respekt och hänsyn av både skolkamrater (91 %) och personal (86 %) och är
1
Ibland anges resultatet i procent, ibland anges ett medelvärde (skala 1-10, där 10 är bäst) och ibland anges ett
indexvärde, nki. Ett nki-värde på 41-54 innebär att den tillfrågade är ganska nöjd, 55-74 nöjd och 75-100 mycket
nöjd. Inom vissa frågeområden har eleverna fått rangordna ett antal faktorer på skalan 1-5.
1
nöjda med det bemötandet (nki 69). Eleverna är mer nöjda med bemötande från skolkamraterna (medelvärde 7,65) än med personalens bemötande (medelvärde 6,81). Det finns dock
stora skillnader inom elevgruppen. Det är fler pojkar än flickor som är mycket nöjda men
också fler pojkar som är direkt missnöjda med personalens bemötande utifrån hänsyn och
respekt. Skillnaden när det gäller bemötandet från skolkamrater är mindre, men även här är
det fler pojkar som är missnöjda.
Våra elever trivs relativt bra (medelvärde 5,03) och känner sig trygga (93 %). Flickorna upplever en större trygghet än pojkarna, men totalt sett är skillnaderna små. Fler pojkar än flickor
trivs riktigt bra och känner sig riktigt trygga, men det är också fler pojkar än flickor som inte
känner sig trygga.
De viktigaste faktorerna för att eleverna ska trivas är att lektionerna upplevs som intressanta, att de har kamrater och att skolmaten är bra. Arbetsklimatet i klassrummen ligger också
högt bland de faktorer som påverkar trivseln. Dessa områden är också de som eleverna uppfattar fungerar bäst bland de trivselskapande faktorerna. Det är dock färre elever som uppger
att lektionerna är intressanta än antalet elever som uppger att detta är ett av de viktigaste områdena. Det är också färre elever som uppger att skolmaten är riktigt bra än antalet elever som
anser att detta är viktigt.
Majoriteten av eleverna uppger att de under innevarande läsår aldrig har varit utsatt för någon
form av kränkande behandling, diskriminering eller mobbning (70-78 %), och ytterligare
några (13-20 %) uppger att det har hänt, men mycket sällan. Den vanligaste formen av kränkning är verbal, och den handlar ofta om elevens utseende och klädsel men också om faktorer
såsom religiös tro, funktionshinder, kön och utländsk bakgrund.
Stöd och stimulans
Våra elever upplever i stort att lektionerna är intressanta. 62 % av eleverna rankar detta som
en av skolans fem styrkor. Eleverna upplever att de får stöd av sina lärare i skolarbetet (84 %)
och är oftast nöjda med det stöd de får (medelvärde 6,6). Totalt sett är flickorna något mer
nöjda med det stöd de får, även om skillnaden är liten. Det är dock fler pojkar som är mycket
nöjda, samtidigt som det är fler pojkar som är mycket missnöjda. Den vanligaste formen av
extra stöd som eleverna får är extra genomgångar och förklaringar samt påminnelser om läxor
och prov och skriftlig information om vad de ska kunna. Även om eleverna upplever att de får
ett gott stöd inom dessa områden är det också i första hand inom dessa områden som de efterfrågar ytterligare stöd.
Omkring 30 % av eleverna, varav de flesta pojkar, uppger att de har eller nyligen har haft ett
åtgärdsprogram för sitt skolarbete. Dessa elever är relativt nöjda med innehållet i åtgärdsprogrammet (medelvärde 6,17). Pojkarna är något mer nöjda än flickorna, även om skillnaden är
liten.
Inflytande och delaktighet
Ytterligare ett av gymnasienämndens och gymnasieförvaltningens mål är att Möckelngymnasiets elever upplever ett reellt inflytande över sitt lärande. Eleverna upplever att lärarna tar
hänsyn till deras åsikter (73 %) och är relativt nöjda med det inflytande de har (medelvärde
5,97). Flickor upplever en högre grad av inflytande i stort än pojkar och är något mer nöjda
med graden av inflytande, men det är fler pojkar än flickor som upplever en riktigt hög grad
av inflytande.
2
De områden där eleverna upplever att det är viktigast att ha inflytande är innehållet i lektionerna, arbetssättet och den tid de har till förfogande för ett arbetsområde. Prov- och redovisningsdatum upplevs också som ett viktigt område att ha inflytande över. Dessa områden är
också de som eleverna upplever att de har mest inflytande över, även om inflytandet alla
gånger inte riktigt lever upp till elevernas förväntningar.
Hälsa och frånvaro
Ett annat mål för gymnasienämnden och gymnasieförvaltningen är att Möckelngymnasiet
arbetar för eleverna ska ha en långsiktigt hållbar livsstil. Våra elever upplever att de har en
god hälsa över lag, både fysiskt (medelvärde 7,29) och psykiskt (medelvärde 7,03). Både
pojkar och flickor skattar sin fysiska hälsa högre än sin psykiska, och skillnaden är i stort sett
lika stor inom båda områdena. Pojkar skattar både sin fysiska och sin psykiska hälsa högre än
flickorna, och det är fler pojkar än flickor som uppger att de mår riktigt bra.
En relativt stor andel (35 %) av eleverna uppger att de har skolkat en eller flera gånger under
läsåret. Flickor skolkar mer än pojkar, men pojkars skolk tycks upptäckas i större omfattning.
De främsta orsakerna till skolk är desamma för pojkar och flickor och verkar vara relaterade
till faktorer som inte enbart handlar om skolan och undervisningen, såsom trötthet, allmän
håglöshet och privata omständigheter. Utöver dessa orsaker uppger pojkarna i högre utsträckning påverkansfaktorer som är relaterade till hur de upplever skolan, lärarna och klasskamraterna, medan flickors skolk är mer relaterat till känslan av att inte kunna hantera sin studiesituation tillräckligt väl.
3
