Sammanfattning av Möckelngymnasiets brukarenkät våren 2013

advertisement
2013-02-26
Sammanfattning av Möckelngymnasiets brukarenkät våren 2013
Sammanfattning av resultatet
Den elevenkät som Möckelngymnasiets elever besvarade i januari och febru ari 2013 visar, liksom föregående år, att våra elever över lag är nöjda med sin
skola. Resultatet har förbättrats inom flertalet av de områden som enkäten
mäter. Flickor och pojk ar har i allmänhet liknande upp fattningar om sin
skola, och de skillnader som fin ns är ofta små.
Möckelngymnasiets elever trivs och känner sig trygga samt upplever att de blir väl bemötta,
både av andra elever och av medarbetarna. Eleverna upplever sig dock något mindre trygga
än i föregående mätning. Relationerna mellan elever och medarbetare tycks generellt ha förbättrats, medan utvecklingen av relationerna mellan eleverna går i olika riktningar.
Sammantaget ger enkäten en bild av att Möckelngymnasiet skapar goda förutsättningar för
ungdomarnas utveckling och lärande. Resultatet visar också att det finns ett antal utvecklingsområden. Bland dessa kan särskilt nämnas elevernas upplevelse av inflytande och av att ha
blivit utsatta för diskriminering eller kränkande behandling.
Bakgrund och allmän information
Vår målsättning är att verksamheten vid Möckelngymnasiet håller god kvalitet och tar hänsyn
till elevernas synpunkter. I januari och februari 2013 genomförde vi inom gymnasieförvaltningen för andra gången en enkätundersökning för att få veta mer om hur våra elever upplever
verksamheten.
Många elever tog sig tid att besvara enkäterna, och vi vill rikta ett stort tack till dig som har
svarat. Resultatet av enkäten kommer att ligga till grund för den fortsatta dialogen inom
Möckelngymnasiet. Resultatet utgör också ett viktigt underlag för förvaltningens systematiska
kvalitetsarbete, där vi följer upp och utvärderar verksamheten på olika sätt som ett led i vårt
kontinuerliga utvecklingsarbete. Vi fortsätter nu med utvecklingen av verksamheten på både
förvaltnings- och enhetsnivå för att nå ännu bättre resultat och höja kvaliteten ytterligare.
Nedan kan du läsa en sammanfattning av resultatet av elevenkäten. Du kan också gå in och
läsa resultatet av enkäten om du klickar på länken nedan. Om du vill veta mer om resultatet
för just den enhet inom gymnasiet som du är berörd av kan du vända dig till rektor. Under
våren 2013 kommer också enheternas resultat att publiceras på respektive hemsida.
Svarsfrekvens och respondenter
Våren 2013 var det 586 elever (av 811) som besvarade enkäten, en minskning med 109 elever
jämfört med 2012. Svarsfrekvensen 2013 är därmed cirka 72 %.
Av de svarande är 44 % flickor och 56 % pojkar, jämfört med 42,7 % flickor och 57,3 %
pojkar 2012.
1
Elever på högskoleförberedande program utgör 53 % av de svarande, och elever på yrkesförberedande eller introduktionsprogram utgör 47 %. Detta kan jämföras med 49 % respektive
51 % 2012.
Resultat1
Bemötande, tillgänglighet och helhetsuppfattning
Gymnasienämndens och gymnasieförvaltningens målsättning är att Möckelngymnasiets elever ska vara nöjda med vår verksamhet. Sett till helheten har
nöjdheten ökat inom alla de tre områdena bemötande, tillgänglighet och hel hetsuppfattning och särskilt när d et gäller elevernas helhetsuppfattning om
sin skola.
Elevenkäten visar att våra elever upplever att de blir väl bemötta (nki 63). Skillnaderna mellan flickor och pojkar är inte så stora, men det är fler pojkar som är riktigt nöjda med bemötandet. Eleverna är nöjda med personalens tillgänglighet (nki 60), och pojkarna är mer
nöjda än flickorna. Eleverna är också nöjda med Möckelngymnasiet som helhet (nki 58), och
flickorna är mer nöjda än pojkarna. Inom elevgrupperna är det dock fler pojkar som är riktigt
nöjda och fler flickor som är riktigt missnöjda på denna punkt.
Trivsel, trygghet och respekt
Ett av gymnasienämndens och gymnasieförvaltningens mål är att Möckelngymnasiets elever ska känna sig trygga i sin utbildningsvardag. Elevernas
upplevelse av trygghet har minskat något, men samtidigt har deras upplevelse
av att bli bemötta med respekt och hänsyn samt deras trivsel ökat något. Färre
elever upplever sig ha blivit utsatta för diskriminering och kränkande behand ling av personal. Andelen som upplever motsvarande behandling från andra
elever är densamma som föregående år.
Våra elever upplever i något ökad utsträckning att de bemöts med respekt och hänsyn av
både skolkamrater (92 %) och personal (87 %) och är nöjda med det bemötandet. De är mer
nöjda med bemötande från skolkamraterna (medelvärde 7,59) än med personalens bemötande
(medelvärde 6,97). Värdet för nöjdheten med personalens bemötande utifrån respekt och hänsyn är något högre än i föregående mätning, medan värdet för bemötandet från andra elever
ligger kvar på samma nivå. Det finns vissa skillnader i upplevelse inom elevgruppen. Det är
fler pojkar än flickor som är mycket nöjda med både andra elevers och personalens bemötande utifrån hänsyn och respekt. Flickornas upplevelse av hur andra elever bemöter dem är också något försämrad jämfört med föregående år.
Våra elever trivs bra (medelvärde 7,48) och känner sig trygga (92 %). Flickorna upplever en
något större trygghet än pojkarna, men totalt sett är skillnaderna små. Fler flickor än pojkar
trivs riktigt bra, medan fler pojkar känner sig riktigt trygga. Det är också fler pojkar än flickor
som inte alls trivs eller känner sig trygga.
Ibland anges resultatet i procent, ibland anges ett medelvärde (skala 1-10, där 10 är bäst) och ibland anges ett
indexvärde, nki. Ett nki-värde på 41-54 innebär att den tillfrågade är ganska nöjd, 55-74 nöjd och 75-100 mycket
nöjd. Inom vissa frågeområden har eleverna fått rangordna ett antal faktorer på skalan 1-5.
1
2
De viktigaste faktorerna för att eleverna ska trivas är att lektionerna upplevs som intressanta, att de har kamrater och att skolmaten är bra. Arbetsklimatet i klassrummen ligger också
högt bland de faktorer som påverkar trivseln för både flickor och pojkar, men mer för pojkar.
Både flickor och pojkar är eniga om att intressanta lektioner är en mycket viktig trivselfaktor,
och den är extra viktig för pojkar. Skolmaten är särskilt viktig för pojkar, medan relationer är
oerhört viktiga för flickorna. Det är påtagligt mycket viktigare för flickorna än för pojkarna att
de har kamrater, att lärarna bryr sig om dem och att andra elever behandlar dem väl. Flickor
värdesätter också i högre grad möjligheten att få hjälp med sina läxor och skoluppgifter.
Eleverna upplever att skolans styrkor är att lektionerna är intressanta, att de har kamrater, att
arbetsklimatet i klassrummet är bra och att skolmaten är bra. Skolan lever dock inte riktigt
upp till förväntningarna, eftersom det är färre elever som upplever att lektionerna är intressanta, att skolmaten är bra, att arbetsklimatet i klassrummet är bra och att de får hjälp med
läxor och uppgifter än antalet som uppger att dessa områden är viktigast. Andelen elever som
upplever att de har kamrater ligger dock i stort sett i nivå med andelen som uppger att det är
en av de viktigaste trivselskapande faktorerna.
Jämfört med föregående mätning är det något fler elever som upplever att skolans styrkor är
att lektionerna är intressanta, att de kan få hjälp med läxor och skoluppgifter samt att de har
inflytande över lektionsarbetet. Andelen elever som uppger att styrkorna ligger i ett gott
arbetsklimat i klassrummet, i skolmaten och i relationerna med andra elever och personal har
däremot minskat.
Majoriteten av eleverna uppger att de under innevarande läsår aldrig har varit utsatt för någon
form av kränkande behandling, diskriminering eller mobbning (70-81 %), och ytterligare
några (11-18 %) uppger att det har hänt, men mycket sällan.
Det förekommer såväl fysiska som verbala kränkningar, men det vanligaste är att det sker på
annat sätt, särskilt för flickor. Flickor och pojkar upplever sig i samma utsträckning utsatta för
kränkande behandling av andra elever, medan pojkar i högre grad än flickor upplever sig utsatta av personal. Flickor upplever sig utsatta av andra elever i något högre utsträckning än
föregående år, medan pojkarnas upplevelse är den motsatta. Både flickor och pojkar upplever
kränkande behandling eller diskriminering från personal i mindre utsträckning än i förra årets
mätning.
Den diskriminering och kränkande behandling som förekommer mellan eleverna handlar ofta
om elevens utseende och klädsel, även om detta har minskat jämfört med föregående år, eller
om utländsk bakgrund, vilket har ökat. Flickor upplever i högre grad att de blir utsatta på
grund av klädsel och kön, medan pojkar i högre grad upplever sig utsatta på grund av funktionshinder eller religiös tro.
När eleverna upplever diskriminering eller kränkande behandling från personal handlar det i
första hand om kön, vilket har ökat något, eller om religiös tro eller utseende, vilket har
minskat något jämfört med föregående mätning. Flickor känner sig i högre grad utsatta på
grund av funktionshinder och kön, medan pojkar upplever sig utsatta på grund av klädsel,
utländsk bakgrund eller religiös tro.
3
Stöd och stimulans
Våra elever upplever i stort att lektionerna är intressanta. Något fler elever än i föregående
mätning, 63 %, rankar detta som en av skolans fem styrkor. Eleverna upplever i något högre
utsträckning att de får stöd av sina lärare i skolarbetet (85 %) och är i högre grad nöjda med
det stöd de får (medelvärde 6,9) jämfört med föregående år. Fler flickor än pojkar upplever att
de får stöd av lärarna, men flickor och pojkar är lika nöjda med det stöd de får. Det är dock
fler pojkar som är uppger att de får mycket stöd respektive inget stöd och är mycket nöjda
respektive direkt missnöjda med det stöd de får. Samtidigt är det fler pojkar än flickor som
uppger att de får tillräckligt stöd av sina lärare.
Den vanligaste formen av extra stöd som eleverna får är extra genomgångar och förklaringar,
påminnelser om läxor och prov samt skriftlig information om vad de ska kunna. Även om
eleverna upplever att de får ett gott stöd inom dessa områden är det också i första hand inom
dessa områden som de efterfrågar ytterligare stöd.
Omkring 30 % av eleverna, varav de flesta pojkar, uppger att de har eller nyligen har haft ett
åtgärdsprogram för sitt skolarbete. Dessa elever är relativt nöjda med innehållet i åtgärdsprogrammet (medelvärde 6,13). Flickorna är något mer nöjda än pojkarna, även om skillnaden är
liten. Detta resultat ligger i nivå med föregående års med den skillnaden att pojkarna då var
något mer nöjda med sina åtgärdsprogram än flickorna.
Inflytande och delaktighet
Ytterligare ett av gymnasienämndens och gymnasieförvaltningens mål är att
Möckelngymnasiets elever upplever att de har inflytande över sitt lärande.
Eleverna upplever i stort att lärarna tar hänsyn till deras åsikter (78 %) och är
relativt nöjda med det infl ytande de har (medelvärde 6,3). Detta är ett t ydligt
förbättrat resultat jämfört med föregående år.
Trots det förbättrade resultatet är elevinflytandet ett av de områden där eleverna är minst
nöjda. Resultatet är inte heller entydigt. Flickor upplever i högre grad än pojkar att de har inflytande över sin skolsituation, och skillnaden är relativt stor. Trots detta är flickor och pojkar
i genomsnitt lika nöjda med det inflytande de upplever att de har. Samtidigt är det fler pojkar
som upplever ett riktigt stort inflytande och är väldigt nöjda med det inflytande de har respektive upplever att de inte alls har något inflytande och är väldigt missnöjda med det inflytande de har.
De områden där eleverna upplever att det är viktigast att ha inflytande är, liksom föregående
år, innehållet i lektionerna, arbetssättet och den tid de har till förfogande för ett arbetsområde. Prov- och redovisningsdatum upplevs också som ett viktigt område att ha inflytande
över. Dessa områden bedöms alla som viktigare än i föregående mätning. Flickor och pojkar
är eniga om att dessa områden är viktigast men prioriterar dem lite olika. Tidsaspekten i form
av inflytande över avsatt tid för arbetsområdet och datum för prov eller redovisning är viktigare för flickor, tillsammans med inflytande över arbetssättet. Pojkar värderar inflytande över
lektionernas innehåll samt redovisningssättet högre.
De tre områden som eleverna anger som viktigast är också de som eleverna upplever att de
har mest inflytande över, även om inflytandet alla gånger inte riktigt lever upp till elevernas
förväntningar.
4
Hälsa och frånvaro
Ett annat mål för gymnasienämnden och gymnasi eförvaltningen är att
Möckelngymnasiet arbetar för att eleverna ska ha en långsiktigt hållbar livsstil. Våra elever upplever att de har en god hälsa över lag, både fysiskt
(medelvärde 7,44) och psykiskt (medelvärde 7,11). Båda dessa resultat är
något bättre än i föregående mätning. Det är också färre elever som uppger att
de har skolkat.
Både pojkar och flickor skattar sin fysiska hälsa högre än sin psykiska. Skillnaden är dock
något större när det gäller psykisk hälsa. Pojkar skattar både sin fysiska och sin psykiska hälsa
högre än flickorna, och resultatet är bättre inom båda områden än föregående år. Flickor upplever däremot en oförändrad fysisk hälsa och en något försämrad psykisk hälsa.
När det gäller fysisk hälsa är det fler pojkar än flickor som uppger att de mår riktigt bra respektive inte mår bra alls. Det är också fler pojkar som uppger att deras psykiska hälsa är
riktigt bra, medan det är fler flickor som upplever en riktigt dålig psykisk hälsa.
En relativt stor andel (33 %) av eleverna uppger att de har skolkat en eller flera gånger under
läsåret, även om siffran är något lägre än föregående år. Flickors skolk har minskat mest, men
de skolkar fortfarande något mer än pojkar. Andelen elever som uppger att skolket blev upptäckt har ökat för både flickor och pojkar, även om pojkars skolk tycks upptäckas i större omfattning.
De främsta orsakerna till skolk är desamma för pojkar och flickor och verkar vara relaterade
till faktorer som inte enbart handlar om skolan och undervisningen, såsom trötthet, allmän
håglöshet och privata omständigheter. Dessa skäl har generellt ökat i omfattning, medan mer
skolrelaterade faktorer har minskat som orsak till skolk.
I tjänsten
Katarina Holmsten
Kvalitetsledare
5
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards