Så fungerar världens
oljeväxtmarknad
Priset på raps tjurrusar till nya rekordnivåer. Men det finns anledning att förstå mekanismerna bakom marknadens pris för att göra bra affärer. Sug efter biodiesel och brist på sojamjöl till djurfoder driver rapspriset
uppåt, medan nyanlagda palmoljeplantager i Asien tillsammans med en svag dollar pressar priset neråt.
Text: Johan Biärsjö, Svens Raps AB
N
är oljeväxtpriset rusar
mot höjden kan man verkligen fråga sig vilka mekanismer som skapar dessa priser
och naturligtvis vilka som lika lätt
kan dra ned priset igen. Det enklaste svaret är förstås tillgång och
efterfrågan. Och visst är det så att
rekordpriserna i dag orsakas av en
skriande brist på oljeväxter.
Mest olja i rapspriset
Eldar på rapspriset. Priset på rapsolja drivs upp av energisektorns biodieselfabriker. I Frankrike blir 7 procent inblandning av biodiesel obligatorisk i all diesel
från 2008. Den ökade inblandningen slukar ytterligare 700-800 tusen ton rapsolja,
motsvarande ca 500 tusen hektar fransk höstraps. Foto: Jens Blomquist
6
När vi talar om oljeväxter tänker
nog många på just begreppet olja.
Förvisso är raps en sann oljeväxt
med sin oljehalt som pendlar mellan 40 och 50 procent. Men sojabönan kallas också oljeväxt fast
den med sina drygt 20 procent olja
och nästan 80 procent mjöl snarare
är en proteinväxt.
Då är vi raskt inne på en av
de viktigaste faktorerna för rapspriset nämligen efterfrågan och
därmed priset på rapsolja. Rapsoljepriset i Rotterdam är i dag
7:75 kronor per liter. För ett år
sedan var priset 5:60 kronor per
liter. Men då drogs priset upp av
en betydligt starkare dollar än vad
vi har i dag. Det höga priset på
vegetabilisk olja gör att rapspriset,
trots sin oljehalt på ”endast” drygt
40 procent, till tre fjärdedelar
byggs upp av priset på rapsolja.
Priset för rapsmjöl är också osedvanligt högt, nämligen 1:73 kronor
per kilo. För ett år sedan var priset
1:06 kronor per kilo. Detta till trots,
och trots att 60 procent är mjöl, så
representerar mjöldelen endast 25
procent av rapspriset.
Svensk Frötidning 7/07
Priset på rapsolja rusar som bekant
p.g.a. den kraftiga utbyggnaden
av biodieselfabriker. Utöver fabrikerna i Europa så finns nu avsevärd
kapacitet för biodieselproduktion
i både USA, Brasilien och i Sydostasien. Men biodiesel har faktiskt
svårt att konkurrera med fossil
diesel just nu, trots att råoljan kostar mer än 90 dollar per fat. Den
vegetabiliska oljan är för dyr helt
enkelt och lönsamheten för biodiesel är beroende av skatterabatter
eller lagstiftning om obligatorisk
inblandning. På många håll har
man förvisso lagstiftat om en viss
inblandning. I Frankrike t.ex. ska
man ha 7 procent biodiesel i den
fossila dieseln från och med 2008
och Tyskland ser ut att gå samma
väg. Bara den ökade inblandningen
i Frankrike slukar ytterligare 700800 tusen ton rapsolja. Det motsvarar en halv miljon hektar höstraps.
Men Tyskland beskattar numera
användningen av ren biodiesel och
från och med nästa år är skatten
för B100, som man kallar ren biodiesel, 15 cent per liter mot 45
cent för den fossila dieseln. Den
beskattningen är tillräcklig för att
kraft igt minska användningen
av B100.
Också rapsmjöl betalas bra
Det är verkligen guldläge för rapsen just nu. Förutom det exceptionellt höga priset på rapsolja är dessutom priset på rapsmjöl ovanligt
högt. Det finns två väsentliga orsaker till det höga rapsmjölpriset. För
det första det höga spannmålspriset som gör att man ersätter delar
av fodersäden med rapsmjöl. För
det andra den minskade odlingen
av sojaböna som orsakar brist på
sojamjöl. Även om rapsmjöl och
sojamjöl inte är helt utbytbara, så
är rapsmjöl det som bäst ersätter
sojamjöl och rapspriset kryddas
därför av bristen på sojamjöl.
Lyft blicken
För att bedöma vilket håll oljeväxtpriset ska ta räcker det förstås inte
med att se vad som händer i Sverige
eller ens i Europa. Vi måste veta
vad som sker med sojabönodlingen
Svensk Frötidning 7/07
i Nord- och Sydamerika och palmoljeproduktionen i Sydostasien.
USA är den enskilt största producenten av sojaböna (ca 70 miljoner ton) tätt följt av Brasilien (60)
och Argentina (48). Lantbrukarna i USA är snabbfotade och reagerar blixtsnabbt på förändringar
i marknaden. Lönsamheten i majs
har stigit kraftigt p.g.a. etanolproduktionen. Det har fått USAs odlare att minska sojaproduktionen
2007 med nästan 20 procent vilket
skapat skriande underskott och
stigande sojabönspriser. Det höga
priset får i sin tur Sydamerikas odlare att öka sina arealer. Men det
är inte på långa vägar tillräckligt.
Konsumtionen fortsätter nämligen att öka i oförminskad takt och
de för närvarande välfyllda lagren
av sojaböna smälter samman som
smöret i en het stekpanna. Det här
är en starkt prisdrivande faktor
och kanske en av de viktigaste orsakerna till dagens höga rapspris.
Palmplantager expanderar
När vi nu sett på Nord- och Sydamerikas sojaodling är det dags
att vända blicken mot Sydostasien
och dess palmoljeproduktion.
Väldiga plantager anläggs i snabb
takt. Oljepalm är ju en effektiv
oljeväxt där frukterna/druvorna
har runt 80 procent oljehalt. Palmoljeproduktionen beräknas i år bli
drygt 41 miljoner ton, 10 procent
högre än föregående år. Det är lika
mycket olja som produceras från
sojabönan och dubbelt så mycket
som kommer ut av världens samlade rapsodling.
Rapporterna talar om att palmoljeproduktionen inte går för fullt
för närvarande p.g.a. stor andel
unga träd. Men under 2008 räknar
man med en kraftigt ökad produktion vilket mycket väl kan bli en
prispressande faktor.
Glöm inte valutan
Det är alltså så många prisdrivande
faktorer som samverkar just nu till
att driva rapspriset uppåt så man
glömmer lätt hur viktig valutan är.
Om vi bara ser till dollarns värde
i förhållande till den svenska kronan, så skulle dagens rekordhöga
rapspris faktiskt vara 30-40 öre per
kilo högre om dollarn hade haft
samma värde som för ett år sedan.
Det är lätt att konstatera att oljeväxtmarknaden är oerhört komplex och svåröverskådlig. Hittills
har vi även sagt att det är en helt
fri marknad utan regleringar. Men
faktum är att både oljeväxt- och
spannmålsmarknaden har blivit allt
mer beroende av politiska beslut
nämligen energipolitiska. Användningen av etanol gjord på majs och
vete liksom biodiesel gjord på oljeväxter är beroende av skatterabatter
eller lagstiftning om inblandning.
Det är en nödvändig väg att gå för
att komma till rätta med skenande
utsläpp av växthusgaser och för att
komma bort ifrån oljeberoendet.
Men frågan är hur länge viljan till
stimulans består då även priset på
livsmedel stiger kraftigt. «
Rapspriset beror till 75% av priset på rapsolja
kronor/liter
respektive kilo
Biodrivmedel eldar på priset
Både olja och mjöl i
rapsen har stigit kraftigt i pris på ett år.
Rapsen består av ca
40 % olja som i dag
betalas med 7,75 kr/l.
Därmed representerar
oljan 75 % av priset
(40 % * 7,75 = 3,10).
Resten av rapsen,
dvs. 60 % är mjöl som
i dag betalas med
1,73 kr/kg. Mjöldelen
är 25 % av priset
(60 % * 1,73 = 1,04).
7
