Kära publik!
Uppgift
Uppgiften bygger vidare på och fördjupar det vi lärde oss inom området argumenterande
text. Den här gången är det dock det talade ordet som står i fokus.
Vad?
Du ska individuellt hålla ett argumenterande tal inför en grupp. Ämnet är fritt, men med
fördel kan du använda samma ämne som i din argumenterande text.
Talet ska vara 5-7 minuter – inte längre!
I ditt tal ska du använda bilder för att få fram känslor, förstärka budskapet och
illustrera det du säger. Bilderna kan du t.ex. använda i en Power Point.
Du ska också skriva en reflektion av ditt tal. Reflektionen skickas till
[email protected] senast en vecka efter talet och ska innehålla följande
punkter:
- En kort sammanfattning av ditt tal.
- Hur fungerade din disposition?
- Hur fungerade publikkontakten?
- Lyft fram tre lyckade saker i ditt tal
- Lyft fram någon sak som gick mindre bra och som kan förbättras.
När?
Du håller ditt tal antingen den 21/11 eller den 28/11 beroende på vilken grupp du hamnar i.
Christian meddelar gruppindelningen veckan innan talet.
Hur?
Talen genomförs i halvklass, om inte ni har annat önskemål.
Material
Genomgångar och häftet om retorik. På talet.se/retorik/ och retorik.se finns också bra tips
på hur man bygger ett tal.
1
Betygsmatris för argumenterande tal, Svenska C
Innehåll och
framförande
Godkänt
Väl godkänt
Mycket väl godkänt
Du genomför med viss
säkerhet ett
argumenterande tal inför
en grupp.
Du visar att du kan
anpassa ditt tal till en
offentlig talsituation och
genomför med säkerhet
ett argumenterande tal
inför en grupp.
Du visar att du kan
tillämpa dina teoretiska
kunskaper inom området
retorik.
Du anpassar ditt tal till
det aktuella
sammanhanget och har
viss kontakt med din
publik genom t.ex.
ögonkontakt eller frågor.
Du kan formulera en tes
och ge någorlunda
välgrundade argument till
stöd för den.
Du har överlag god
kontakt med publiken
genom t.ex. ögonkontakt
eller frågor.
Du kan formulera en
tydlig tes, hålla dig
konsekvent till den och ge
välgrundande argument
till stöd för den. Du kan
också med viss säkerhet
bemöta tänkta
motargument.
Du genomför med mycket
god säkerhet ett
argumenterande tal inför
en grupp.
Du har mycket god
publikkontakt, t.ex.
genom ögonkontakt och
frågor. Du framför ditt tal
med engagemang och
övertygelse.
Du formulerar en tydlig
och slagkraftig tes, kan
konsekvent hålla dig till
den och ge välgrundade
argument för den. Du kan
på ett relevant och sakligt
sätt bemöta
motargument.
Dina argument är av
varierad karaktär och
innehåller etos, logos och
patos.
Struktur
Ditt tal är
sammanhängande och
begripligt och
dispositionen är tydligt
urskiljbar, d.v.s. det finns
en inledning, en
argumenterande del och
en avslutning samt
övergångar mellan de
olika delarna.
Dispositionen är väl
anpassad efter syfte,
mottagare och
kommunikationssituation,
d.v.s. att du tydligt har
anpassat dispositionen
efter publiken, genren
och den situation som
talet är tänkt att fungera
i.
Förutom för VG gäller att
inledning och avslutning
är slående och väl
genomtänkta.
Övergångarna mellan
talets olika delar är
smidiga och det finns en
2
röd tråd i talet.
Språk
Språk och stil är till viss
del anpassade till syfte,
mottagare och
kommunikationssituation.
Det innebär att du delvis
har anpassat språk och
stil efter publiken, genren
och en situation där talet
är tänkt att fungera i.
Språk och stil är väl
anpassade till syfte,
mottagare och
kommunikationssituation,
d.v.s. att du tydligt har
anpassat språk och stil
efter publiken, genren
och den situation som
talet är tänkt att fungera
i.
Språk och stil är väl
anpassade till syfte
mottagare och
kommunikationssituation,
d.v.s. att du tydligt har
anpassat språk och still
efter publiken, genren
och den situation som
talet är tänkt att fungera
i.
Du använder något
retoriskt verkningsmedel,
t.ex. stilfigurer eller
planerad publikkontakt.
Du använder med
säkerhet och på ett
effektfullt sätt retoriska
verkningsmedel, t.ex.
stilfigurer och planerad
publikkontakt.
3
RETORIK – TALANDETS KONST
Retorik är talandets konst. Det är en gammal
vetenskap om hur man talar för att övertyga,
som först formulerades av grekerna under
antiken när demokratin föddes. I en demokrati
var det viktigt att kunna tala för sin sak
politiskt. Ordet gav makt. En annan viktig
arena för talekonsten var domstolen, där man
försvarade sig genom att hålla försvarstal.
Inom retoriken finns en mängd genrer. Högtidstal, motiverande tal, informerande tal,
instruerande tal med flera. Vi kommer under kursen att jobba med ett par av dem, däribland
det argumenterande talet.
4
ETHOS, LOGOS, PATHOS
Under antiken formulerade filosofen Aristoteles att det finns tre saker att tänka på då man
vill övertyga andra: etos, logos och patos. Hans tankar lever kvar i den moderna retoriken.
För att verkligen lyckas övertyga bör man uppfylla alla tre.
Etos innebär att skapa förtroende. Man måste visa att man är kompetent, har erfarenheter
och därmed är värd att lyssna på. Etos handlar om att skapa vi-känsla och visa intresse och
entusiasm för sin publik.
Logos innebär att hänvisa till förnuft och logik. Man vädjar till publikens intellekt. Man
jämför, drar slutsatser och hänvisar till fakta.
Patos innebär att röra känslor. Känslor får ofta människor att reagera starkare än logik.
Därför är det viktigt att väcka publikens känslor, t.ex. genom bilder och berättelser som
väcker medkänsla och empati.
Etos är viktigt.
Talaren måste
inge förtroende.
… fast logos,
förnuft och logik
är nog allra
viktigast.
… och utan
känslor, patos,
blir ingen
övertygad.
Talaren måste
röra publikens
hjärta.
5
SPRÅK OCH STIL
Språkliga knep
Vi-känsla
Om man i sitt språk skapar en känsla av samhörighet med publiken når man ofta fram
bättre med sitt tal.
Direkt tilltal
Att tilltala lyssnarna eller att lyfta fram dem i talet gör att publiken känner sig
uppmärksammad och delaktig.
Mor och far, under hela min uppväxt har ni givit mig er villkorslösa kärlek […]
I dag, när vi färdades genom Stockholms gator, då möttes vi av en otrolig glädje
och värme. Ett minne vi kommer att bära med oss djupt inne i våra hjärtan, för
alltid.
Från det stora till det lilla
Om man talar om stora frågor är det bra att också ta ner perspektivet till den vanliga
människan. Då identifierar sig lyssnarna och förstår att det talet handlar om också
berör dem.
Återkoppling
Om man presenterar något i sitt tal, t.ex. en bild eller en berättelse, kan man
återkomma till detta senare för att förstärka sitt budskap.
Det där dunkande hjärtat och de blossande kinderna som jag beskriv i
inledningen, märker du mest själv.
6
Retoriska stilfigurer
I retorik talar man ofta om att ”smycka språket”. Det innebär bland annat att man
använder sig av så kallade retoriska stilfigurer som är olika välkända sätt att kombinera
ord på ett effektfullt sätt. Med ett riktigt välformulerat tal når man lättare fram till sin
publik.
Bildmässiga stilfigurer
Allegori
En allegori är en liten berättelse byggd av "bilder". Det är en berättelse inom talet som
symboliserar något annat. Ofta skapas en allegori genom att man utvecklar en metafor
eller en allusion. En fabel är ett bra exempel på en allegori. I sin bok Djurfarmen
döljer George Orwell sin kritik mot Sovjetunionen genom att byta ut alla människor
mot grisar som tar över en bondgård. Allegorier lämpar sig ofta bra i satiriska texter
eller tal.
Metafor
Metafor betyder överföring. Det innebär att man överför ett uttryck eller begrepp från
ett sammanhang till ett annat och ger begreppet en annan betydelse än vad det
egentligen har.
I metaforen skapar man uttryck som egentligen, i strikt mening är omöjliga, men som i
stället talar till vår fantasi. Det är till exempel mycket vanligt att politiken lånar uttryck
från sportens eller från hushållets värld. Så kunde Mona Sahlin ta ”time out” eller så
kunde Carl Bildt ta oss med på ”den enda vägen”.
Målkalas, börsras, stolsben och flaskhals är metaforer som blivit lexikaliserade.
Liknelse
Liknelsen är ett bildspråk där ett begrepp klargörs med ett annat. Liknelsen skiljer sig från
metaforen genom att det klart utsägs vad något liknar eller är som. Till sin hjälp har man
jämförelseordet ”som”.
7
Upprepande stilfigurer
Kiasm
En kiasm innebär en spegelvänd omkastning, två språkliga delar spegelvänds.
En för alla - alla för en
Anafor
I en anafor inleds en rad meningar med samma ord eller fras. En väldigt känd anafor
finns i talet I have a dream av Martin Luther King. Där upprepas frasen ”I have a
dream” en rad gånger, nästan som ett mantra.
Synonymi
I synonymin sammanförs många ord med samma innebörd och staplas på varandra: Han
har farit, rest sin kos, stuckit...
Tretal
I tretalet bilar ord eller satser tre delar som kommer direkt efter varandra.
Den kan blossa ut i ett stickord, en obetänksam replik, en nedrighet i det lilla.
Jämförande stilfigurer
Allusion
En allusion innebär att man anspelar på något som publiken känner till. Det kan till
exempel vara en händelse, en film, ett uttryck eller något ur en känd berättelse. I sitt
tal till kronprinsessan Victoria anspelar prins Daniel på den välkända sagoingrediensen
med grodan som förvandlas till prins.
Once upon a time the young man was, perhaps not a frog […] But he was
certainly not a prince.
8
Antites
Antites betyder motsats och innebär att man ställer två motsatser mot varandra. I
antitesen målar man i svartvitt. Det handlar oftast om två sidor som står mot varandra,
medvetet tar man bort alla nyanser där emellan.
Dagens Sverige består av fattiga och rika, av mottagare och givare.
Retorisk fråga
En retorisk fråga är en fråga som man inte förväntar sig något svar på. Man kan också
direkt själv besvara frågan.
Finns det fler härinne som känner som jag då ni ska tala inför en grupp? Vi är
många, beroende på vilken källa man undersöker hittar man siffror mellan 10
och 40 procent.
Finns det något försvar för att vi inte tog ställning mot Hitler under andra
världskriget?
9
Partesmodellen – sju steg för att skriva och hålla ett tal
Till din hjälp när du ska förbereda ett tal finns en steg-för-steg-modell som kallas
partesmodellen. Den har använts och finslipats ända sedan antiken. Delarna i modellen är steg
på vägen mot att skapa och hålla ett bra tal.
1. Intellectio (att förstå)
Vad ska publiken veta? Vad ska publiken känna? Vad ska publiken göra efter att de
lyssnat på mitt tal? I vilket sammanhang ska jag tala? Vilket är syftet har mitt tal?
Vilka är åhörarna? Kan jag anpassa talet till dem? Hur lång tid har jag på mig?
2. Inventio (att finna)
Inventering, stoffsamling. Leta till exempel argument för och emot.
3. Dispositio (att planera)
Sortera och ordna. Talaren bestämmer vad talets olika delar ska innehålla. (Se
disposition längre fram i detta dokument)
4. Elocutio (att formulera)
Välja lämpligt språk och finna de rätta orden. Använd retoriska knep, t.ex. stilfigurer.
Du hittar mer om stilfigurer i detta häfte och på retorik.com. Var särskilt noga med
inledning och avslutning.
5. Memoria (att memorera och skriva manus)
Skriv ett talmanus som du kan ha vid framförandet, t.ex. stolpmanus, tankekarta eller
talkort. Försök att lära dig talet utantill. Då slipper du vara beroende av manuset och
kan tala mer ledigt. Tänk på tonfall, tempo och kroppsspråk.
6. Actio (att framföra)
Nu är det dags att framföra själva talet. Glöm inte gester, mimik och röstbehandling.
Om du har gått igenom de fem föregående stegen kommer det att gå strålande.
10
7. Emendatio (att reflektera och utvärdera)
Att lära sig hålla tal är en lång process. Efter talet är det viktigt att du tänker igenom
vad som gick bra och vad som kan göras bättre nästa gång.
Be också en kamrat om respons och konstruktiv kritik. Han eller hon kan titta både
på hur talet var formulerat och hur framförandet fungerade. En enkel modell är att alla
i publiken formulerar sig om dessa punkter:
Lyft fram tre lyckade saker i talet.
Ge ett gott råd inför nästa tal.
11
Ett tals olika delar (tipsen gäller för de flesta typer av tal)
1. INLEDNING
Inledningen ska:
Ge en bild av publikens uppmärksamhet och intresse.
Ge en bild av vad talet kommer att handla om.
Göra att publiken får förtroende för den som talar.
Olika sätt att inleda
* Citera: ”Hon inte bara korsar gränsen för det tillåtna, hon springer över den och
lämnar grindarna slående luftdraget”, så skriver Claudia Lindén om författaren AnnCharlotte Leffler. Mitt tal kommer att handla om hur det var att vara författare och
kvinna i Sverige på 1800-talet …”
* En fråga: Ställ en fråga till åhörarna. Det kan vara en retorisk fråga som du inte
väntar dig något svar på.
”Känner ni till namnet Ann-Charlotte Leffler? Det är inte många som gör det i dag,
men hon var megakändis på sin tid …”
* Visa och beskriv en bild: Visa en bild och inled med att beskriva den.
”Känner ni igen personerna på bilden? Just det. Den ena är Strindberg. Men den
andra? Nej, det är inte en av hans fruar. Det är Ann-Charlotte Leffler, en författare
som på sin tid var mer spelad än Strindberg på teatern”.
* Berätta: Inled med en kort berättelse som kan vara underhållande eller väcka
känslor.
”Jag såg för ett tag sedan en dokumentär om författaren Ann-Charlotte-Leffler…
Jag slår mig som vanligt ner i min sköna fåtölj med fjärren i högsta hugg, redo för en
skön tv-kväll. Jag zappar uttråkat mellan kanalerna och fastnar otippat för en
författardokumentär.
12
2. FÖRDJUPNING
I fördjupningen informerar man, framför sin idé eller åsikt och underbygger den. Enligt
tumregeln ska du i fördjupningen ”säga det du ska säg”. Det viktigaste i fördjupningen är att
bestämma hur mycket man ska ta upp och i vilken ordning. Man bör tänka på att ta upp för
många saker. Tala hellre mycket om lite, än lite om mycket.
Ett bra tal har en röd tråd. För att göra det lätt för sina lyssnare är det bra att signalera
samband med så kallade sambandsmarkörer. Exempel på sådana är ”Som jag nämnde tidigare
…” ”För att återkomma till …” ”En annan sida av saken är …”
3. AVSLUTNING
Avslutningen måste vara tydlig och klar. Ingen ska behöva undra om du verkligen är färdig
med ditt föredrag – du ska inte behöva säga ”ja, nu är det slut…”.
Återknyt till inledningen: Om du ställde en fråga i inledningen, besvara den i
avslutningen. Om du visade en inledande bild eller använde citat, återgå till dessa.
Om du berättade något, avsluta med att berätta hur det gick.
Uppmana publiken: Nu när ni känner till lite mer om Ann-Charlotte Leffler vill jag
uppmana er att läsa henne.
Användbara fraser är ”avslutningsvis vill jag bara säga …”, ”för att knyta an till det
jag sa i inledningen vill jag avslutningsvis …” eller ”till sist vill jag uppmana er alla
att …”.
13
Disposition för argumenterande tal
INLEDNING
Väck intresse för din fråga och skapa förtroende (Ethos). Här ska du skapa
stämning och få publiken att se saker ur ditt perspektiv.
Bakgrund: man kan börja med en berättelse eller historia som ger bakgrunden och
leder fram till tesen. Berättelsen måste vara byggd på fakta.
T es: talets budskap kan bestå av en enda mening.
ARGUMENTATIONSDEL
Argument 1 + underbyggnad
Argument 2 + underbyggnad
Presentera motargument och bemöt eller problematisera det.
Argument 3 + underbyggnad
I denna del blir det ganska mycket logos.
AVSLUTNING
Upprepa tesen och ditt starkaste argument
Uppmana till handling
Återknyt eventuellt till inledningen.
Använd gärna en snygg och genomtänkt stilfigur för att hamra in budskapet.
Här är pathos viktigt
14
LÄSTIPS OCH LÄNKAR
Retorik.se är en fullmatad sida om retorik. Här kan du bl.a. lyssna på en rad kända tal.
Talet.se är en sida där du kan få tips på hur man lägger upp olika sorters tal och hur man
hanterar presentationsteknik.
Hägg, Göran, Retorik idag – aktuella och praktiska tips. Stockholm: 2002.
Johannesson, Kurt, Tala väl: 10 lektioner i praktisk retorik. Stockholm: 2006.
15
