Utrikesdepartementet
Denna rapport är en sammanställning
grundad på Utrikesdepartementets
bedömningar. Rapporten gör inte anspråk
på att ge en fullständig bild av läget för de
mänskliga rättigheterna, demokrati och
rättsstatens principer i landet.
Information bör också sökas från andra
källor.
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i
Förenta Staterna 2015–2016
I. SAMMANFATTNING
Den amerikanska författningen ger ett omfattande skydd för de mänskliga
rättigheterna. Flera av FN:s centrala konventioner om mänskliga rättigheter
har dock inte ratificerats. USA tillämpar dödsstraff såväl federalt som i en
majoritet av delstaterna. Åtgärder som syftar till att upprätthålla och försvara
nationella säkerhetsintressen innebär i vissa fall begränsningar av de
medborgerliga fri- och rättigheterna, däribland fortsatt förvarshållande av
individer utan åtal och på obestämd tid. Guantanamolägret är fortsatt i bruk.
En spänning finns även mellan rätten att uttrycka sig fritt, privatlivets helgd
och upprätthållandet av nationell säkerhet.
Politisk pluralism med majoritetsvalssystem råder i demokratin USA. Såväl
det amerikanska samhället som det politiska systemet har under senare år
blivit allt mer polariserat. Den misstro mot makthavare i Washington som
länge funnits kulminerade under valrörelsen och i valet av president hösten
2016. Regler för väljarregistrering och identifiering samt valdistriktsindelning
är ifrågasatta, bland annat då de i många fall tenderar att försvåra minoriteter
att delta i val.
De rikare amerikanerna blir rikare samtidigt som antalet fattiga minskar.
Många ojämlikheter mellan befolkningsgrupper och regionala skillnader
består. Rättsystemets behandling av framför allt den afroamerikanska delen
av befolkningen, som är överrepresenterad i landets fängelser och bland
dödsdömda, har fått allt mer uppmärksamhet. Förekomsten av
polisbrutalitet och bristande utredningar av densamma har lett till
omfattande protester och folklig mobilisering, bland annat i form av rörelsen
Black Lives Matter.
Aborträtten är en fastslagen konstitutionell rättighet, men är fortsatt en
mycket kontroversiell fråga. I flera delstater är rätten till abort i praktiken
kraftigt beskuren. Kvinnors politiska, ekonomiska och sociala ställning har
successivt stärkts under de senaste årtiondena. Fortfarande tjänar dock
kvinnor generellt mindre än män, är underrepresenterade på de högsta
positionerna och överrepresenterade inom låglöneyrken.
Efter utslag i Högsta domstolen i juni 2015 är samkönade äktenskap lagliga i
hela USA. Samtidigt antas diskriminerande lagstiftning i flera av landets
delstater som bland annat innebär att HBTQ-personer kan förvägras varor
och tjänster med hänsyn till religiös övertygelse.
II. RÄTTSSTATENS PRINCIPER
En princip för god samhällsstyrning
Den amerikanska konstitutionen föreskriver en maktdelning mellan den
verkställande (presidenten), lagstiftande (kongressen) och dömande (högsta
domstolen) makten. Maktdelningsprincipen är densamma på delstatsnivå. De
tre instanserna är oberoende av varandra, men har till uppgift att säkerställa
att de övriga två inte missbrukar eller överskrider sina befogenheter. USA:s
Högsta domstol tolkar och förtydligar lagar samt tillförsäkrar att den
exekutiva och legislativa makten agerar inom konstitutionens ramar.
Presidenten nominerar domare till Högsta domstolen och federala
distriktsdomstolar, utnämningarna sker på livstid. Utnämningar ska bekräftas
av senaten respektive dess motsvarighet på delstatsnivå.
Utnämningsprocessen har under senare tid blivit allt mer politiserad. Högsta
domstolen spelar även en central roll för uttolkningen av lagar i frågor med
koppling till mänskliga rättigheter och kan förväntas gå i en mer konservativ
riktning om president Trump får möjlighet att tillsätta flertalet domare under
sin mandatperiod.
Det amerikanska domstolsväsendet har flera instanser för överklagan.
Högsta domstolen är högsta instans. Advokatkåren är självständig i
förhållande till myndigheterna. Det finns inga tydliga skillnader mellan mäns
och kvinnors tillgång till rättsväsendet, men mellan befolkningsgrupper.
2 (21)
Det finns olika funktioner som utövar tillsyn över maktutövningen,
däribland kongressens Office of Congressional Ethics vars uppgift är att granska
anklagelser om tjänstefel rörande kongressledamöter och deras tjänstemän.
Stora delar av kontorets utredningar offentliggörs. Ett annat organ för
ansvarsutkrävande är den amerikanska motsvarigheten till riksrevisionen,
U.S. Government Accountability Office, som kontrollerar hur den federala
regeringen använder skattebetalarnas pengar. Förutom ytterligare
kontrollinstanser finns även ett fritt och mycket aktivt civilsamhälle samt
kritisk media som bidrar till att ställa makthavare till svars och
uppmärksammar frågor relaterade till korruption och god samhällsstyrning.
USA kom på plats 18 av 176 i Transparency Internationals index över upplevd
korruption år 2016, där en placering högt i rankingen innebär en låg grad av
upplevd korruption.
USA har inte ratificerat Romstadgan som ligger till grund för Internationella
brottmålsdomstolen (ICC) och accepterar inte Internationella domstolens
(ICJ) tvingande jurisdiktion, utan godtar endast domstolens behörighet att
skipa rätt från fall till fall.
III. DEMOKRATI
De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
USA är en federal republik bestående av 50 delstater och
huvudstadsdistriktet Washington D.C. Den federala regeringen ansvarar för
utrikes-, försvars- och penningpolitiken. Övriga frågor hanteras på
delstatnivå. Federalt erkända stammar av urfolk har en långtgående rätt till
självbestämmande inom det egna området, inklusive rätt att bilda sina egna
regeringar och att stifta och tillämpa lagar. I praktiken är dock relationen till
den federala och delstatliga regeringen ofta komplicerad.
Politisk pluralism med majoritetsvalssystem, i praktiken tvåpartisystem, råder
i USA. Den amerikanska demokratin baseras på personval, men
inrikespolitiken präglas även av de två stora konkurrerande politiska
partierna, det demokratiska respektive det republikanska partiet. Det
politiska klimatet har hårdnat under senare år och polariseringen mellan,
samt även inom, partierna har ökat. Motsättningen mellan i synnerhet
liberala och konservativa värderingar är även tydlig mellan stad och
landsbygd, mellan ung och gammal samt mellan olika befolkningsgrupper,
och är beroende av utbildningsgrad. Samtidigt har misstron mot det politiska
3 (21)
etablissemanget i Washington ökat. Tonläget i kampanjen inför presidentoch kongressval hösten 2016 var hård med betydande populistiska inslag
samt stora skillnader mellan partierna bland annat vad gäller synen på sexuell
och reproduktiv hälsa, miljö och klimat, hälsofrågor och migration.
Lobbyorganisationer spelar en betydande roll i den amerikanska politiken.
Exempelvis kan nämnas den inflytelserika vapenlobbyn, som finansierar och
påverkar många framför allt republikanska företrädare, samt starka
intressegrupper emot abort. Betydande finansiering är en avgörande faktor
för möjligheten att kunna kandidera till politiska poster. I ett mycket
kontroversiellt domslut från 2010 (Citizen United v. Federal Election Commission)
tog Högsta domstolen bort den begränsning som tidigare fanns för hur
mycket pengar företag, fackföreningar och andra sammanslutningar kan
spendera på politisk påverkan, vilket lett till kritik.
Presidenten väljs vart fjärde år i indirekta val där avgörandet fälls av ett så
kallat elektorskollegium där varje delstat är proportionellt representerad.
Detta innebär att en kandidat kan vinna valet utan en majoritet av väljarnas
röster, vilket skedde för femte gången i USA:s historia i 2016 års
presidentval. Samma person kan endast inneha presidentämbetet i två
mandatperioder. Kongressen består av två kammare: representanthuset med
435 medlemmar med tvåårigt mandat och senaten med 100 medlemmar med
sexårigt mandat. Sammansättningen av representanthuset är baserad på de
olika delstaternas folkmängd medan varje delstat representeras av två
personer i senaten. Val till representanthuset sker vartannat år samtidigt som
en tredjedel av senatens ledamöter byts ut.
Det finns inga formella skillnader mellan mäns och kvinnors valbarhet, men
kvinnor fortsätter att vara underrepresenterade i politiken. I och med
kongressvalet 2016 är 19,1 procent av representanthusets ledamöter och 21
procent av senatorerna kvinnor.
Regler för väljarregistrering och identifiering samt valdistriktsindelning är
ifrågasatta då de i många fall tenderar att försvåra för i synnerhet
afroamerikaner och andra minoriteter att delta i val. Dessa frågor regleras
dessutom på delstatsnivå, vilket innebär att väljares rättigheter varierar i olika
delar av landet. I majoriteten av delstaterna får personer i fängelse inte rösta
och i tolv delstater begränsas rösträtten även efter avtjänat straff. I 2016 års
4 (21)
president- och kongressval röstade uppskattningsvis cirka 60 procent av de
röstberättigade.
Det civila samhällets utrymme
USA har ett mycket väl utvecklat och oberoende civilsamhälle med över 1,5
miljoner registrerade organisationer som representerar ett brett spektrum av
frågor. Administrationen för en dialog med civilsamhälleorganisationer. En
koalition av enskilda organisationer, National Coalition to Abolish the Death
Penalty, arbetar för att avskaffa dödsstraffet. National Organization for Women är
en av de största kvinnorättsorganisationerna i USA.
IV. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Det finns inga uppgifter om att påtvingade försvinnanden, utomrättsliga
avrättningar, politiska mord eller liknande förbrytelser förekommer i USA.
Däremot är våldsnivåerna och antalet dödsskjutningar höga i delar av landet.
Enligt FBI begicks drygt en miljon våldsamma brott och 15 696 mord under
2015. I en majoritet av dessa användes skjutvapen.
USA:s metoder för att bekämpa terrorism är fortsatt kritiserade. Inte minst
vad gäller Guantánamo-lägret där personer misstänkta för terrorism hålls
utan rättsligt förfarande och på obestämd tid. Rapporter förekommer om
omfattande användning av isolering, tvångsmatning och annan inhuman
behandling. FN:s kommitté mot tortyr har uppmanat USA:s regering att
utreda anklagelser om tortyr.
Användandet av riktade drönarinsatser i militära operationer utomlands har
kritiserats inte minst av civilsamhället. I juli 2016 undertecknade president
Obama en exekutivorder med syfte att minska antalet civila dödsoffer i
drönarattacker samtidigt som information om utförda attacker
offentliggjordes.
Amerikansk kriminalvård är generellt sett mer inriktad på bestraffning än
behandling och straffsatserna är jämförelsevis höga. USA har världens
största fängelsepopulation: 2016 satt cirka 2,3 miljoner personer i federala,
statliga och lokala fängelser och ytterligare sju miljoner var villkorligt frigivna
eller under skyddstillsyn. Organisationer som Amnesty International och Human
Rights Watch och FN:s kommitté mot tortyr har kritiserat förhållandena vid
5 (21)
flera av landets fängelser. Kritiken gäller bland annat bristande tillgång till
sjukvård (inklusive psykiatrisk vård), förekomsten av våld och sexuella
övergrepp (mellan fångar, samt även av fängelsepersonal) samt den
omfattande användningen av isolering. Obamaadministrationen agerade för
en begränsning av isolering i federala fängelser och sedan januari 2016 får
isolering inte användas för ungdomar eller för mindre överträdelser.
Liknande reformer har även vidtagits i en handfull delstater. Afroamerikaner
är överrepresenterade i landets fängelser. De utgör drygt 13 procent av
befolkningen, men 36 procent av fängelsepopulationen. Sannolikheten att en
afroamerikansk man ska fängslas är sex gånger högre, och för män med
latinamerikanskt ursprung 2,3 gånger högre än för en vit man. Män utgör 93
procent av fängelsepopulationen.
FN:s expertarbetsgrupp för människor av afrikansk härkomst understryker i
sin rapport från augusti 2016 att afroamerikaner i oproportionerlig
utsträckning är föremål för polisövervakning samt i högre utsträckning
utsätts för offentliga trakasserier, övervåld och andra former av
diskriminering. Förekomsten av polisbrutalitet, flera uppmärksammade
dödsfall och bristande utredningar av desamma har under senare år lett till
omfattande protester och folklig mobilisering, inte minst i form av rörelsen
Black Lives Matter. Justitiedepartementets enhet för civila rättigheter har
agerat för att tvinga utpekade polisdistrikt att genomföra reformer och
inkluderar ett förbud mot rasprofilering i riktlinjerna för federala
brottsbekämpande aktörer.
Enligt State Departments rapport om människohandel 2016 är USA ett
ursprungs-, transit och mottagarland för trafficking, tvångsarbete och
prostitution. Under 2015 kom merparten av identifierade offer från USA,
Mexiko och Filippinerna. Särskilt utsatta är barn som omhändertagits av
sociala myndigheter eller ungdomsvård, personer som tillhör urfolk,
migrantarbetare, utländsk hushållshjälp, personer med funktionsnedsättning
och HBTQ-personer. Amerikanska myndigheter arbetar aktivt med dessa
frågor.
Dödsstraff
Dödsstraff är för närvarande lagligt i 31 delstater, men har i ett tiotal av
dessa inte verkställts på över ett decennium. I Colorado, Oregon,
Pennsylvania och Washington har sittande guvernör utverkat ett
moratorium. Enligt uppgift från Death Penalty Information Center väntade 2 905
6 (21)
personer på avrättning i juli 2016. Dödsstraff kan även utdömas på federal
nivå samt av militärdomstol. Både antalet dödsdomar och antalet
avrättningar har minskat under 2000-talet. Under 2016 avrättades 20
personer, vilket var den lägsta siffran sedan 1991, och 30 personer dömdes
till döden. Sannolikheten att dömas till döden varierar kraftigt mellan
delstaterna. Flest avrättningar sker i Texas. Dödsstraff föreskrivs för olika
brott i olika delstater. Väntetiden mellan dom och avrättning är ofta lång.
Afroamerikanska gärningsmän löper statistiskt sett högre risk att dömas till
döden. 35 procent av de som avrättats sedan 1976 var afroamerikaner och av
de som i juli 2016 väntade på att avrättas utgjorde afroamerikaner 42
procent. Det amerikanska advokatsamfundet, bland andra, har genomfört
studier som indikerar att risken att dömas till döden är större i mål där offret
är vit.
Avrättning av förståndshandikappade och psykiskt sjuka har tolkats av
Högsta domstolen som att det strider mot konstitutionens förbud mot
grymma och ovanliga bestraffningar. Delstaternas definition av vad som
utgör psykisk sjukdom skiljer sig dock, och inte förrän 2014 gav domstolen
tydligare vägledning för hur begreppet förståndshandikappad ska definieras.
Dödsstraffet är allt mer omdiskuterat och dess avskaffande ingick för första
gången på många år i Demokraternas nationella plattform inför
presidentvalet 2016. Kritiken mot dödsstraffet fokuserar på skillnaden i risk
för olika befolkningsgrupper att dömas till döden och det ökade antalet
frikännanden och misslyckade avrättningar.
Rätten till frihet och personlig säkerhet
Respekten för rätten till frihet och personlig säkerhet är överlag god i USA,
men inskränks i vissa fall med åberopande av nationell säkerhet och
antiterrorismåtgärder. Bland annat kan nämnas NSA:s (National Security
Agency) omfattande dataövervakningsprogram som avslöjades av Edward
Snowden 2013 och som lett till omfattande kritik både i USA och
internationellt. Med antagandet av USA Freedom Act förbjöds massinsamling
av data- och telefontrafik 2015.
Sedan 2011 ger National Defense Authorization Act myndigheter rätt att
arrestera och hålla personer i förvar på obestämbar tid då misstanke om
terroristbrott föreligger.
7 (21)
Trots president Obamas uttalade mål att stänga Guantánamo är fånglägret
fortfarande i drift, främst eftersom kongressen och berörda delstater
blockerar överförande av Guantánamo-fångar till det amerikanska fastlandet.
I oktober 2016 fanns 60 fångar kvar på Guantánamo. Av dessa kvarvarande
fångar är 20 godkända för överföring; sju åtalade och tre dömda i
militärkommissioner. Resterande 30 fångar hålls fortsatt i förvar på
obestämd tid. FN:s tortyrkommitté har uppmanat USA att upphöra med
förvarshållande på obestämd tid samt säkerställa att rättslig prövning sker i
federala civila domstolar.
Rörelsefriheten för amerikanska medborgare är god. Tidigare restriktioner
för resor till Kuba har lättats.
Rättssäkerhet
Det finns skillnader mellan olika gruppers tillgång till och behandling av
rättsväsendet. I synnerhet afroamerikaner arresteras och fängslas i
oproportionerligt hög grad och döms i högre utsträckning till hårdare straff,
inklusive livstids fängelse utan möjlighet till frigivning och dödsstraff. Fair
Sentencing Act stipulerar likvärdiga straffskalor för olika former av
narkotikabrott med syfte att motverka den diskriminering mot
afroamerikaner som tidigare funnits vad gäller påföljder för drogrelaterad
brottslighet. Personer med lägre socioekonomisk status, vilket ofta är
personer tillhörande minoritetsgrupper, har ofta inte råd med advokat utan
får förlita sig till ett offentligt biträde. Standarden på dessa varierar.
Organisationen Prison Policy Initiative pekar på att även amerikanska urfolk
diskrimineras i rättssystemet.
Ett kritiserat system är den omfattande användningen av så kallade plea
bargains, förhandsuppgörelser i brottsmål där åklagare hotar med stränga
straff för att undvika rättegång, vilket i praktiken kan undergräva
rättsväsendets roll. I sin rapport om demokrati i USA 2016 uppmärksammar
Freedom House även problemen med att lokala myndigheter använder
botsystem som källa till intäkter med risk för fängelse för dem som inte
betalar, brister i systemet för villkorlig frigivning och bristande finansiering
av offentliga biträden som representerar dem som inte har råd med advokat.
I USA bestäms straffbarhetsåldern på delstatsnivå. I 13 av delstaterna finns
ingen fastslagen minimiålder för när barn kan ställas till svars. Många
gärningsmän under 18 år döms i ungdomsdomstolar (juvenile courts) istället för
8 (21)
i vanliga domstolar, men stora skillnader finns mellan delstaterna. Enligt
Equal Justice Initiative är 70 procent av de barn som döms till livstids fängelse
afroamerikaner. Trots att livstids fängelse utan möjlighet till frigivning inte är
ett obligatoriskt straff för minderåriga som dömts för mord finns det som
straff i flera delstater. Detta har kritiserats starkt av såväl
människorättsorganisationer som FN:s tortyrkommitté.
Militärdomstolar förekommer i USA för militärer som brutit mot Uniform
Code of Military Justice. De rättsliga prövningar som förekommer av personer
som hålls på Guantánamo sker i militärkommissioner. Bland annat Human
Rights Watch och Amnesty International har kritiserat dessa för att inte leva upp
till internationell standard för en rättvis rättegång och ifrågasätter lagförandet
av civila personer i ett militärt system. Flera domstolsbeslut, inklusive från
Högsta domstolen, har inneburit att Guantánamo-fångarna fått förbättrad,
men inte fullständig rätt till habeas corpus, det vill säga rätten att i domstol få
lagligheten av sitt förvarstagande prövat. Denna brist samt förvarshållandet
av människor på obestämbar tid är fortsatt starkt kritiserat för bristande
samstämmighet med amerikansk rättstradition, den amerikanska
konstitutionen och internationella åtaganden rörande mänskliga rättigheter.
Straffrihet
Det amerikanska rättssystemet är väl utvecklat och straffrihet anses inte
förekomma. Samtidigt är frågan om bristande ansvarutkrävande för de höga
tjänstemän som var ansvariga för CIA:s förvars- och förhörsprogram som
initierades efter 11 september attackerna samt för de poliser som använder
övervåld alternativt orsakar dödsfall fortsatt kontroversiell.
I slutet av 2014 offentliggjorde senatens underrättelseutskott
sammanfattningen av en hemligstämplad rapport från 2012 där det slås fast
att CIA mellan åren 2001 och 2008 använt sig av förhörsmetoder som är att
definiera som tortyr. Rapporten har ännu inte offentliggjorts i sin helhet och
inga personer inom CIA eller andra myndigheter har ställts till svar för dessa
handlingar.
Flera människorättsorganisationer har påpekat bristen på transparens,
nationell statistik och en underlåtenhet att utreda polisvåld, inklusive
dödsskjutningar. Enligt tidningen the Guardian dödades 1 136 personer av
poliser under 2015, varav 302 var afroamerikaner. Endast 18 poliser har
åtalats för brott relaterade till dessa dödsfall.
9 (21)
Enligt USA:s största organisation mot sexuellt våld, RAINN, straffas de som
begår sexuella brott i mindre utsträckning än andra brottslingar. Vad gäller
exempelvis våldtäkter uppskattas att den misstänkte frias i 994 fall av 1000.
Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet
Yttrandefriheten är starkt skyddad och väl förankrad konstitutionellt i och
med konstitutionens första tillägg. Pressens skydd mot eventuella åtal för
förtal och ärekränkning är långtgående. Censur förekommer inte. Rätten att
med vissa undantag ta del av allmänna handlingar skyddas av Freedom of
Information Act. Det amerikanska medielandskapet är diversifierat samtidigt
som ägandekoncentrationen är ökande. Viss nyhetsrapportering har under
senare år blivit mer politiserad, bland annat i form av kabelkanaler som står
för konservativa respektive liberala perspektiv.
I sin rapport om pressfrihet 2016 understryker Freedom House att det finns en
konflikt mellan principer om transparens och nationella säkerhetsintressen
vilket påverkar media. Några exempel är en betydande andel avslag vad gäller
utlämnande av allmänna handlingar, avlyssning av journalister samt flera fall
då reportrar tvingats yppa hemliga informationskällor. I cirka 40 delstater
finns lagstiftning som helt eller delvis skyddar journalisters rätt att
hemlighålla källor och för arbetet inhämtad information. En sådan lag saknas
dock ännu på federal nivå. Ett antal journalister som med hjälp av
mobiltelefoner dokumenterat polisvåld eller manifestationer mot detsamma
har hindrats i sitt arbete eller arresterats under senare år. USA hamnar på
41:a plats av 180 på Reportrar utan gränsers index över pressfrihet i världens
länder. Den amerikanska regeringen har vid ett flertal tillfällen agerat
gentemot visselblåsare, däribland Chelsea Manning som 2013 dömdes för att
ha läckt hemligstämplat material till Wikileaks.
Tillgången till internet är fri och utbredd, men samtidigt är
uppkopplingshastighet, prisvärdhet och tillgång till bredbandsuppkoppling
sämre än i många jämförbara länder. 2015 antogs en stark nätneutralitetsreglering som förhindrar priviligierad access liksom internetleverantörers
möjlighet att styra vilket innehåll som når respektive användare. Även
yttrandefrihet på nätet skyddas av konstitutionens första tillägg. Spänningar
mellan rätten att uttrycka sig fritt, privatlivets helgd och vad som ses som
nationella säkerhetsintressen råder även på internet. Efter avslöjandena om
10 (21)
NSA:s (National Security Agency) utbredda övervakningsprogram pågår en
diskussion om övervakningens eventuella effekter för yttrandefriheten i form
av exempelvis självcensur.
Mötes- och föreningsfrihet
Mötes- och föreningsfrihet råder, inklusive rätten att ansluta sig till politiska
och fackliga organisationer samt religiösa samfund. Möjligheten att såväl
grunda som ansluta sig till en fackförening försvåras dock i praktiken, inte
minst då arbetsgivaren har en oinskränkt rätt att anställa och avskeda
personal och då facklig verksamhet på många håll motarbetas av såväl
arbetsgivare som av politiska företrädare. I ungefär hälften av delstaterna
finns så kallade Right to Work-lagar som anses försvaga fackföreningar genom
att eliminera incitamenten till anslutning. Den som vill arrangera en
demonstration eller liknande måste normalt söka tillstånd på förhand hos
den lokala polismyndigheten eller annan lokal instans. Mötesfriheten kan
begränsas men inte baserat på demonstrationens innehåll. Efter sitt besök i
USA i juli 2016 underströk FN:s specialrapportör för mötes- och
föreningsfrihet att protester arrangerade av afroamerikaner ofta bemöts av
oproportionerlig våldsanvändning och att de i större utstäckning riskerar
påföljder för deltagande i demonstrationer.
Religions- och övertygelsefrihet
Religions- och övertygelsefrihet är en av grundvalarna i det amerikanska
samhället och skyddas av första tillägget i konstitutionen. USA saknar
statsreligion och en mängd olika religioner finns representerade i landet.
Givet den uppmärksamhet islam fick under valkampanjen, inklusive den då
tillträdande president Trumps fokus på islamistisk terrorism, har oron hos
och antalet verbala och fysiska attacker mot amerikanska muslimer ökat.
Diskussionen om religionsfrihetens relation till andra rättigheter som rör
sexuell och reproduktiv hälsa samt rättigheter för HBTQ-personer har
intensifierats under senare tid. I många delstater har så kallade Religious
Freedom Restoration Acts lagts fram eller antagits. Merparten av dessa lagar
innebär att enskilda kan ange religiösa skäl för att neka service till HBTQpersoner. Religiös övertygelse används även som argument för att begränsa
tillgången till exempelvis preventivmedel eller för att försvåra möjligheten
för kvinnor att göra abort. President Obamas hälsovårdsreform fastställer att
arbetsgivare måste erbjuda sina anställda preventivmedel inom
sjukförsäkringen. Detta är en omdebatterad fråga bland religiösa grupper i
11 (21)
USA och i vissa fall sker tillhandahållandet av preventivmedel därför, med
hänvisning till religiös övertygelse, istället direkt via försäkringsbolag.
V. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
Rätten till arbete, rättvisa arbetsvillkor och relaterade frågor
Diskriminering på grund av kön, hudfärg, religion eller politisk åsikt är
förbjuden i USA. Afroamerikaner och latinamerikaner samt kvinnor är dock
överrepresenterade inom låglöneyrken. Två tredjedelar av de som arbetar
inom låglöneyrken är kvinnor. Av de åtta centrala ILO-konventionerna har
USA enbart ratificerat den om förbudet mot de värsta formerna av
barnarbete och den om förbudet mot tvångsarbete. Konventionerna om
organisations- och förhandlingsrätt är till exempel inte ratificerade.
Strejkrätten är beskuren genom en lagstadgad rätt för arbetsgivaren att ta in
ersättare under strejk och flera delstater begränsar offentliganställdas rätt att
förhandla kollektivavtal. Fackföreningar har lagstadgad rätt att verka men
avsaknaden av lagstadgad anställningstrygghet gör det möjligt för
arbetsgivaren att avskeda fackföreningsorganisatörer, vilket är en av
faktorerna bakom den låga och sjunkande fackliga anslutningen. År 2015 var
cirka 11 procent (7 i den privata sektorn och 35 i den offentliga) av arbetarna
medlemmar i ett fackförbund, majoriteten av dessa inom offentlig sektor.
Afroamerikaner är i högre grad fackligt anslutna än andra
befolkningsgrupper.
I oktober 2016 var den officiella arbetslöshetsiffran bland de som aktivt
söker arbete 4,9 procent, men med stora skillnader i olika delar av landet
samt mellan olika befolkningsgrupper. Bakom de relativt låga
arbetslöshetssiffrorna döljer vidare sig en stor andel deltids- och lågavlönade
jobb inom framför allt serviceindustrin. Det totala deltagandet på
arbetsmarknaden ligger enligt OECD på cirka 63 procent av den arbetsföra
delen av befolkningen.
Den federala minimilönen är 7,25 USD per timme. Många delstater har dock
en minimilön som är högre än den federala. Bestämmelser om minimilön
och övertidsersättning regleras i Fair Labor Standards Act, som dock inte
omfattar jordbrukssektorn. Först år 2015 kom hushållsarbete, som i stor
utsträckning utförs av afroamerikanska kvinnor samt kvinnor av utländsk
härkomst, att omfattas av lagen. I Fair Labor Standards Act regleras även
barnarbete, men då uppskattningsvis 70 procent av alla minderåriga som
12 (21)
arbetar är verksamma inom jordbrukssektorn omfattas de inte av det skydd
som lagen ger. Bland andra Human Rights Watch har kritiserat regeringen för
att minderåriga, i vissa fall yngre än tolv år, tillåts arbeta i farliga miljöer som
exempelvis tobaksindustrin. I början av 2015 aviserade USA:s två största
tobaksbolag att man förbjudit sina leverantörer att anställa barn under 16 år.
Samma år förbjöd USA:s naturskyddsmyndighet hanteringen av pesticider
för barn under 18 år.
I USA finns ingen lagstadgad betald ledighet eller rätt till frånvaro för
exempelvis sjukdom eller semester. Ledighet beslutas av arbetsgivaren eller i
vissa fall genom kollektivavtal. I USA finns heller ingen lagstadgad betald
föräldraledighet. Alla offentligt anställda, skolpersonal samt personer på
företag med minst 50 anställda har rätt till tolv veckors obetald ledighet i
samband med barnafödsel, vård av närstående eller sjukdom. San Fransisco
blev i april 2016 den första staden att införa rätt till föräldraledighet i sex
veckor med full ersättning.
Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Amerikansk hälso- och sjukvård håller överlag hög standard och bedrivs i
huvudsak i privat regi. Kostnaden för den amerikanska sjukvården är dock
mer än två och en halv gånger så hög som OECD-genomsnittet och det
finns ojämlikheter vad gäller hälsotillstånd och förväntad genomsnittlig
livslängd mellan olika befolkningsgrupper och kön, samt beroende på
socioekonomisk situationoch var i landet man bor. Den förväntade
genomsnittliga livslängden är 78,8 år men 75,2 för afroamerikaner och runt
74 år för urfolk. Förväntad livslängd är generellt sett lägre för befolkningen i
sydöstra USA. Mer än en tredjedel av amerikanerna lider av fetma.
Problemet är störst bland afroamerikaner och personer med latinamerikanskt
ursprung. Den vanligaste dödsorsaken är kardiovaskulära sjukdomar. Den
vuxna afroamerikanska befolkningen löper mer än 50 procent större risk än
den vita befolkningen att dö av hjärtsjukdom eller stroke innan de fyllt 75.
Mödradödligheten har ökat sedan 90-talet och är jämförelsevis hög.
Världshälsoorganisationen WHO rapporterar att antalet kvinnor som dog av
komplikationer relaterade till graviditet eller förlossning var tolv stycken per
100 000 år 1990. 2013 hade siffran stigit till 28. Enligt Amnesty finns det stora
skillnader mellan kvinnors tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa, inklusive
mödravård. Afroamerikanska kvinnor löper exempelvis nästan fyra gånger
högre risk att dö på grund av graviditetskomplikationer än vita kvinnor.
13 (21)
Många delstater brister även vad gäller tillgången till preventivmedel och
möjligheten att utföra abort. Barnadödligheten är hög och var år 2014 5,8
per 1 000 barn. Enligt hälsomyndigheten är barnadödligheten dubbelt så hög
för afroamerikaner som för vita. Även för urfolk är siffrorna högre.
President Obamas hälso- och sjukvårdsreform har varit en av de senaste
årens största och mest kontroversiella inrikespolitiska frågor. Den har
kritiserats hårt från republikanskt håll då den föreskriver att individer ska
tvingas köpa en sjukförsäkring. Sedan Affordable Care Act, även kallad
Obamacare, infördes 2010 har antalet amerikaner med sjukförsäkring ökat
med 20 miljoner. 2015 var drygt 90 procent av befolkningen försäkrad.
Majoriteten av USA:s befolkning upp till 65 år erhåller sjukförsäkringar
genom sina arbetsgivare. Personer över 65 och funktionshindrade omfattas
av Medicare, som är en federalt finansierad sjukförsäkring. Personer i de lägsta
inkomstklasserna omfattas av Medicaid, vilket är ett behovsprövat program.
Familjer med låg inkomst – men för hög för att omfattas av Medicaid –
omfattas av Children’s Health Insurance Program som är ett delstatligt
försäkringsprogram.
Det förekommer negativa hälsoeffekter av utsläpp från utvinnings- och
tillverkningsindustrin, exempelvis kan nämnas det uppmärksammade fallet
med staden Flint i Michigan där blyförgiftat dricksvatten har lett till allvarliga
hälsokonsekvenser för invånarna. FN:s kommitté för avskaffandet av alla
former av rasdiskriminering har uttryckt oro över att minoritetsgrupper i
oproportionerligt hög grad drabbas.
Rätten till utbildning
Grundläggande utbildning är obligatorisk i USA. I de flesta delstater råder
skolplikt för barn i åldrarna fem eller sex år tills de fyllt 16. Därefter finns
möjlighet till tre års gymnasieutbildning. Det finns offentliga skolor som är
avgiftsfria och privata som är avgiftsbelagda. Det privata skolsystemet håller
generellt sett högre kvalitet än det offentliga och tillgången till god utbildning
varierar kraftigt. Skolor i minoritetsdominerade områden eller områden där
befolkningen har lägre socioekonomisk status tenderar att ha mindre
resurser och hålla lägre kvalitet. Även ifråga om högre utbildning finns både
offentliga och privata alternativ. I USA finns flera av de universitet som
anses världsledande. Avgifterna är höga för de mest prestigefyllda
universiteten. Dock finns möjligheten att söka stipendium så att studenter
från alla samhällsklasser kan beredas plats.
14 (21)
Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
De allmänna levnadvillkoren för majoriteten av amerikaner är förhållandevis
goda. USA placerar sig på åttonde plats i UNDP:s index för mänsklig
utveckling år 2015. Dock är inkomstskillnaderna större än i andra
industriländer. Landets Gini-koefficient som anger grad av ekonomisk
ojämlikhet var 0,4 år 2013, att jämföra med Sverige 0,3. Ökad ojämlikhet
renderar en högre Gini-koefficient.
De rikare amerikanerna blir rikare samtidigt som antalet fattiga minskar. År
2015 beräknades 43 miljoner amerikaner, eller 13,5 procent av befolkningen,
leva under det officiella fattigdomsstrecket. Av dessa var en dryg tredjedel
barn. Situationen skiljer sig betydligt mellan befolkningsgrupper med cirka 9
procent av vita, 21 procent av personer med latinamerikanskt ursprung, 24
procent av afroamerikaner samt 27 procent av urfolk som beräknas leva i
fattigdom.
Det sociala skyddsnätet är generellt sett svagt för personer som förlorar
bostad eller arbete. Enligt Department of Housing and Development uppskattades
cirka 564 708 amerikaner vara hemlösa 2015.
VI. RÄTTEN ATT INTE UTSÄTTAS FÖR DISKRIMINERING
Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter
Kvinnors politiska, ekonomiska och sociala ställning har successivt stärkts
under de senaste årtiondena. Trots att det inte finns några formella hinder
mot att kvinnor kandiderar till politiska poster menar bland annat National
Womens Organization att den roll pengar spelar för en kandidats kampanj och
förmåga att ställa upp i val i praktiken försvårar för - och avskräcker kvinnliga kandidater.
I och med Affordable Care Act blev det olagligt att diskriminera kvinnor vid
tecknandet av sjukförsäkring. Innan denna lag trädde ikraft sågs exempelvis
det faktum att en kvinna fallit offer för hustrumisshandel eller att en kvinna
gjort ett kejsarsnitt som ett så kallat föreliggande tillstånd, vilket i sin tur
kunde innebära höjda försäkringspremier.
Enligt CDC (Centers for Disease Control and Prevention) har en av fyra
amerikanska kvinnor blivit svårt misshandlade av en partner och
uppskattningsvis närmare en av fem kvinnor har blivit våldtagna eller utsatts
15 (21)
för våldtäktsförsök någon gång i livet. Officiell statistik visar att
sannolikheten att kvinnor tillhörande de amerikanska urfolken ska utsättas
för våldtäkt eller utnyttjas sexuellt är mer än två och en halv gånger högre än
för övriga kvinnor i USA. Den federala lagen om våld mot kvinnor, som
syftar till att öka stödet för våldsoffer och förbättra rättssystemets respons,
omfattar sedan 2013 HBTQ-personer, urfolk och immigranter.
Aborträtt är en fastslagen konstitutionell rättighet, men fortsätter att vara en
mycket kontroversiell och omdebatterad fråga som i flera delstater begränsas
i praktiken. Åtgärder med syfte att avskräcka från abort inkluderar krav på
föräldramedgivande för minderåriga, obligatorisk väntetid mellan beslut och
faktisk abort samt påtvingad rådgivning med information om bland annat
fostrets förmåga att känna smärta. I en majoritet av delstaterna finns även
lagstiftning som ger sjukvårdspersonal och sjukvårdsinstitutioner rätt att
neka till att utföra aborter. I och med fallet Whole Woman’s Health v. Hellerstedt
satte Högsta domstolen i juni 2016 stopp för praktiken att begränsa
aborträtten genom höga krav på klinikernas utrustning, vilket tvingade
många abortkliniker att stänga. Beslutet, som överprövade en lag i Texas, ses
som Högsta domstolens starkaste bekräftelse av aborträtten på många år.
År 2015 utgjorde kvinnor 47 procent av USA:s totala arbetskraft. Kvinnor är
dock underrepresenterade på de högsta positionerna både inom privat och
offentlig sektor samt överrepresenterade inom låglöneyrken. År 2015 tjänade
en kvinna i genomsnitt 79 procent av mannens lön. Tar man även hänsyn till
etnicitet blir skillnaden större. Afroamerikanska kvinnor tjänar i snitt 65
procent och kvinnor av latinamerikanskt ursprung 58 procent av vad vita
män tjänar. Löneklyftan påverkar även arbetsrelaterade förmåner och
medför att majoriteten av kvinnor även har betydligt lägre
pensionsinkomster än män. Lilly Ledbetter Fair Pay Act har gjort det lättare att
påvisa lönediskriminering och stämma arbetsgivare för detta.
Barnets rättigheter
USA är det enda landet i världen som inte ratificerat barnkonventionen.
Även om amerikansk lagstiftning i stor utsträckning är i linje med
konventionen, pekar flera människorättsorganisationer, inklusive ACLU
(American Civil Liberties Union), på brister inte minst vad gäller skyddet av
barns rättigheter i förhållande till rättsväsendet. I flera delstater saknas en
minimiålder för när ett barn kan ställas inför rätta och dömas som en vuxen,
minderåriga förekommer i reguljära fängelser och polis tillåts agera och
16 (21)
arrestera barn i skolmiljöer. Det går att döma ut livstids fängelse utan
möjlighet till villkorlig frigivning för ett barn dömt för mord.
Lagstiftning finns för att skydda barn mot övergrepp på både federal och
delstatlig nivå. Inom ramen för kampen mot människohandel och
tvångsarbete uppmärksammas barnets situation särskilt. Problematiken rör
dels utländska barn som fallit offer för internationell människohandel, dels
amerikanska barn som exploateras sexuellt. I ursprungsbefolkningsområden
finns särskilda utmaningar vad gäller dessa frågor, bland annat beroende på
bristande tillit till rättsskipande myndigheter och lojalitetsband som i många
fall avskräcker såväl offer som vittnen från att anmäla. Barnaga i hemmet är
inte förbjudet i USA och är fortfarande lagligt i både offentliga och privata
skolor i 19 delstater.
Enligt United States Census Bureau levde, trots en minskning, cirka 20 procent,
motsvarande 14,5 miljoner, av amerikanska barn i fattigdom år 2015.
Fattigdomsnivåerna är högst bland afroamerikanska barn och barn med
latinamerikanskt ursprung. Uppskattningsvis beräknades nästan 128 000
barn vara hemlösa.
Rekryteringsåldern till väpnade styrkor är 18 år eller 17 år med föräldrars
samtycke.
Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Minoriteters och urfolks rättigheter är väl skyddade i lag. Personer med
latinamerikanskt ursprung utgjorde 18 procent av befolkningen år 2015,
afroamerikaner 13 procent och amerikanska urfolk 2 procent. Dessa
minoritetsgrupper har samtliga högre arbetslöshets- och fattigdomstal än det
amerikanska genomsnittet. För att främja minoritetsgruppers ekonomiska
och sociala villkor förekommer i vissa fall positiv särbehandling, affirmative
action, på offentliga arbetsplatser, vid intagning till offentliga universitet samt
vid offentlig upphandling. Tillvägagångssättet är omdebatterat, men
bekräftades i och med Högsta domstolens beslut i målet Fisher v. University of
Texas i juni 2016.
I USA finns 567 federalt erkända stammar och uppskattningsvis 326 federala
indianreservat. Det största är Navajo Nation Reservation. Reservaten är
generellt sett undantagna från delstaternas jurisdiktion, inklusive skatteplikt.
17 (21)
Federalt erkända stammar har en långtgående rätt till självbestämmande
inom det egna området, inklusive rätt att bilda sina egna regeringar och att
stifta och tillämpa lagar. Relationen till såväl den federala som den delstatliga
regeringen är dock ofta komplicerad, inte minst då lagar överlappar, eller där
jurisdiktionen är oklar. I flera fall är urfolkens områden hotade av
kommersiella intressen exempelvis vad gäller utvinningen av naturresurser.
Som exempel kan nämnas den gasledning mellan North Dakota och Illinois
som lett till omfattande protester, inte minst från de Siouxindianer över vars
mark ledningen är tänkt att dras. Ledningen ses som både ett kulturellt och
miljömässigt hot mot gruppens territorium.
Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
På senare år har flera lagar och policyförändringar lett till ett förbättrat skydd
mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. Den 26
juni 2015 blev samkönade äktenskap lagligt i hela USA, genom Högsta
domstolens beslut i fallet Obergefell v Hodges där det fastslogs att ett förbud
mot samkönade äktenskap stred mot konstitutionens fjortonde tillägg om
rättssäkerhet och lika skydd. Det finns en federal lag mot våldsbrott på
grund av kön eller sexuell läggning och i juni 2016 hävdes förbudet för
transsexuella att tjänstgöra i den amerikanska militären.
Fortfarande saknas dock ett heltäckande diskrimineringsskydd för HBTQpersoner på federal nivå och i 32 delstater, där många lagförslag som
inskränker HBTQ-personers mänskliga rättigheter istället antagits. Enligt
organisationen Human Rights Campaign, HRC, presenterades mer än 115 olika
diskriminerande lagförslag i mer än hälften av delstaterna under 2015 och
denna trend har intensifierats under 2016. De flesta lagarna innebär att
religiös övertygelse kan anges som ett skäl att förvägra HBTQ-personer
varor eller tjänster. Det finns även lagar som tvingar transgenderpersoner att
använda toaletter och omklädesrum i enlighet med biologiskt kön samt
uppmanar till så kallad ”konverteringsterapi”, vilket är terapi ämnad att
förändra en persons sexuella läggning eller könsidentitet.
I juni 2016 sköts 49 personer till döds på gayklubben Pulse i Orlando i ett
attentat riktat mot HBTQ-personer.
Flyktingars och migranters rättigheter
USA är ett utpräglat immigrationsland och tog 2016 emot 84 995
kvotflyktingar refererade av FN:s flyktingkommissariat (UNHCR). Obama18 (21)
administrationens ansats att öka mottagandet av syriska flyktingar var
kontroversiellt och väckte motstånd. Förutom en engångssumma om cirka 2
000 USD per flykting bygger det amerikanska mottagandet på
självförsörjning genom arbete. Flyktingar får arbetstillstånd så snart de
kommer till USA och ett år efter ankomsten är de skyldiga att ansöka om
permanent uppehållstillstånd. Efter fem år kan de bli amerikanska
medborgare.
Uppskattningsvis elva miljoner personer, i huvudsak från Latinamerika,
befinner sig utan uppehållstillstånd i USA. Under senare år har antalet
ensamkommande barn från Centralamerika ökat markant. Dessa personers
utsatta situation, legala status och rättigheter har under lång tid varit föremål
för en livlig debatt, inte minst i kongressen. Dessa personer saknar rösträtt
och generellt sätt även sjukförsäkring. Barn utan uppehållstillstånd har dock
rätt till utbildning.
Hundratusentals immigranter hålls varje år i förvar av amerikanska
myndigheter. Vissa av dessa hålls i förvar i åratal i väntan på att få sina
skyddsskäl prövade av landets överbelastade migrationsdomstolar. Bland
andra Human Rights Watch, Amnesty International och FN:s tortyrkommitté har
kritiserat amerikanska myndigheter för detta förfarande, inte minst i de fall
det rör familjer med barn eller ensamkommande barn.
Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Lagen Americans with Disabilities Act och dess tillägg förbjuder diskriminering
av personer med funktionsnedsättning vad gäller anställning, transport,
allmänna bostäder, kommunikation och myndighetsutövning. Personer med
funktionsnedsättning har dock i genomsnitt lägre utbildning och lägre
årsinkomst än personer utan funktionsnedsättning.
Enligt hälsomyndigheten hade en femtedel av USA:s vuxna befolkning
någon form av funktionsnedsättning år 2015. Vanligast var
funktionsnedsättningar relaterade till rörelseförmåga och kognition. I USA
finns 18,8 miljoner krigsveteraner. Av dessa uppskattas cirka 3,9 miljoner
personer lida av en fysisk funktionsnedsättning orsakad av
militärtjänstgöring och mellan 10 till 20 procent uppskattas lida av
posttraumatisk stress.
19 (21)
Ratifikationsläget avseende centrala konventioner om mänskliga
rättigheter
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant
on Civil and Political Rights (ICCPR) ratificerades år 1992. Det fakultativa
protokollet om enskild klagorätt och det fakultativa protokollet om avskaffandet
av dödsstraffet har inte ratificerats.
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International
Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) signerades år 1977. Det
fakultativa protokollet om enskild klagorätt har inte ratificerats.
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, International
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (ICERD)
ratificerades år 1994.
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor,
Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women
(CEDAW) signerades år 1980. Det fakultativa protokollet om enskild klagorätt
har inte ratificerats.
Konventionen mot tortyr, Convention Against Torture and Other Cruel, Inhuman or
Degrading Treatment or Punishment (CAT) ratificerades år 1994. Det fakultativa
protokollet om förebyggande av tortyr har inte ratificerats.
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC)
signerades år 2005. Det tillhörande protokollet om barns indragning i väpnade
konflikter och det tillhörande protokollet om handel med barn, barnprostitution
och barnpornografi ratificerades år 2002.
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention
on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) signerades år 2009.
Konventionen mot påtvingade försvinnanden, International Convention for the
Protection of All Persons from Enforced Disappearances (ICED) har inte ratificerats.
Flyktingkonventionen, Convention Relating to the Status of Refugees (Refugee
Convention) har inte ratificerats. Det tillhörande protokollet ratificerades år 1968.
Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, Rome Statute of the
International Criminal Court (ICC) signerades år 2000.
Regionala instrument
Amerikanska konventionen om mänskliga rättigheter, American Convention on
Human Rights (ACHR), signerades år 1977. Tilläggsprotokollet om ekonomiska,
20 (21)
sociala och kulturella rättigheter och tilläggsprotokollet om avskaffandet av
dödsstraffet har inte ratificerats.
Erkännande av Interamerikanska domstolens(IACHR) jurisdiktion, har inte
accepterats.
Interamerikanska konventionen för förebyggande och bestraffning av tortyr,
Inter-American Convention to Prevent and Punish Torture, har inte ratificerats.
Exempel på svenskt och internationellt arbete rörande mänskliga
rättigheter, demokrati och rättsstatens principer
Sverige för en kontinuerlig dialog med USA om MR-relaterade frågor och
samarbetar även internationellt med landet vad gäller exempelvis
jämställdhet och MR-försvarare. EU protesterar löpande mot dödsstraffet
generellt, liksom i principiellt viktiga fall. Man arbetar även aktivt för att
uppmärksamma frågan genom olika aktiviteter så som seminarier och
filmvisningar. EU arbetar också aktivt för HBTQ-personers rättigheter i
USA. Organisationen för fred och säkerhet i Europa (OSSE) genomförde en
valmission under president- och kongressvalen i november 2016.
I den universella granskningsmekanismen (UPR) vid FN:s råd för mänskliga
rättigheter gav Sverige rekommendationer till USA som bland annat berörde
ett moratorium för dödsstraff och minskning av begränsningar av sexuell
och reproduktiv hälsa.
21 (21)
