Litteratur
Hinneri, S., Hämet-Ahti, L., Kurtto, A. & Vuokko, S. 1986. Maarianheinä, mesimarja ja
timotei. Suomen luonnonvaraisia kasveja. Otava. Helsinki. 350 s.
Hämet-Ahti, L., Suominen, J., Ulvinen, T. & Uotila, P. (toim.) 1998. Retkeilykasvio.
Luonnontieteellisen keskusmuseon kasvimuseo. Helsinki. 656 s.
Laaksonen, J. 2005. Koko perheen värikasvio. Gummerus. Jyväskylä. 192 s.
Piirainen, M., Piirainen, P., Hämäläinen-Forslund, P. & Vainio, H. 1999. Ympäristön luonnonkasvit. WSOY. Porvoo. 344 s.
Piirainen, M., Piirainen, P. & Vainio, H. 1999. Kotimaan luonnonkasvit. WSOY. Porvoo.
511 s.
Väre, H. 2011. Suomen rantakasvio. Karisto. Hämeenlinna. 256 s.
TEXT: FINLANDS NATURSKYDDSFÖRBUND
• BILDER: JARI KOSTET • LAY-OUT: FORSTST YRELSEN
Förgätmigej
(Myosotis scorpioides)
Biologian ja maantieteen opettajien
liitto BMOL ry
Suomen Biologian
Seura Vanamo ry
Kasvimuseo,
Luonnontieteellinen
keskusmuseo
Tema-art för de Vilda blommornas dag 2012
Förgätmigejen är en flerårig ört
med jordstam. Den upprätta stjälken
är 15–50 cm lång, flerbladig och lätt
hårig upptill. Bladen är långsmalt
ovala och helbräddade. Blommorna
saknar stödblad. De ljusblå blommorna sitter i blomställningar som
bildar ensidiga klaselika knippen i
toppen av stjälken och förgreningar.
Blomkronan är fatlik, de blå kronbladsflikarnas inre del är ljusare och
blomsvalgets kanter gula. Den ögonlika mitten leder de pollinerande
insekterna rätt. Ståndarknapparna
når över pistillens märke och därför
är även självpollinering möjlig.
F
örgätmigejen blommar i juni-augusti.
På lämpliga platser breder växten ut
sig till större bestånd, vars himmelsblå färg
under blomningstiden är en mäktig syn.
Förgätmigejen är den största och storblommigaste av våra förgätmigejer. Blommorna
kan vara nästan upp till en centimeter i
diameter.
Förgätmigejen
skvallrar om vatten
Förgätmigejen förekommer allmänt i södra
och mellersta Finland. Den är förhållandevis
allmän ända upp till Uleåborg och Kajana
och fåtalig i Lappland upp till Kittilä.
Den saknas i allra nordligaste Finland.
Förgätmigejen växer typiskt på frodiga
å- och sjöstränder och på strandmader men
trivs också i närheten av källor och i fuktiga
kärrsänkor. Den saknas på karga stränder
vilket vittnar om att den är rätt krävande.
Den vackert blåblommiga förgätmigejen är en populär växt som ofta flyttas från
naturliga växtplatser till gårdsplaner och
stränder intill sommarstugorna. Förgät-
Förgätmigej (Myosotis scorpioides)
Vårförgätmigej (Myosotis stricta)
Sumpförgätmigej (Myosotis laxa)
migejen odlas också småskaligt och säljs
som prydnadsväxt eller snittblomma.
Förgätmigejen är inte hotad i Finland.
Dess nära släkting kantförgätmigejen (M.
nemorosa), som är snarlik till utseendet,
växer på strandängar i östra Lappland och
klassas i Finland som nära hotad.
förgätmigej (Myosotis arvensis), vårförgätmigej (Myosotis stricta), sumpförgätmigej
(Myosotis laxa) och skogsförgätmigej
(Myosotis sylvatica). Den småblommiga
åkerförgätmigejen trivs på något torrare
platser och har inga större krav beträffande
växtplats. Den är också allmännast av
arterna och ett allmänt ogräs på åkrar
och i trädgårdar. Vårförgätmigejen är ofta
småvuxen och hör till de tidiga arterna
på södra Finlands hällar och torrängar.
Sumpförgätmigejen trivs likt den vanliga
förgätmigejen på fuktiga ställen, men har
mindre blommor och förekommer närmast
på stränderna vid större vattendrag. Den
förhållandevis stora och kraftiga skogsförgätmigejen odlas som prydnadsväxt i
parker och trädgårdar. Den acklimatiserar
sig väl till sin växtplats och rymmer lätt ut i
en närbelägen skog.
Det finns flera legender om hur förgätmigejen fick sitt namn, förgät-mig-ej, ”glöm
mig inte”. Enligt en gammal tysk legend
böjde en riddare sig ner för att plocka
blommor åt sin älskade. Då snubblade han
och rustningens tyngd drog ned honom
i vattnet. Innan han sjönk ner i strömmen
ropade han ”Förgät mig ej!”. Växten har
motsvarande namn också på bl.a. tyska
(vergissmeinnicht), italienska (nontiscordardime) och engelska (forget-me-not).
Förgätmigejen ses allmänt som kärlekens
och vänskapens blomma. Det finska
namnet lemmikki betyder favorit eller
käraste (och även husdjur!). Andra gamla
finska namn anspeglar också på kärlek och
saknad. Förgätmigejsläktets vetenskapliga
namn Myosotis betyder musöron och syftar
på växtens rundade och mjukhåriga blad.
Förgät mig ej!
I förgätmigejsläktet finns ungefär 50 arter av
vilka ett tiotal förekommer i Finland. Samtliga blommar i huvudsak under försommaren. Blommorna är ljusblå och lätta att
lägga märke till då blomkronan står öppen
mot ljuset. I likhet med andra blåblommiga
växter är ljusröd- och vitblommiga former
förhållandevis allmänna. Förgätmigejerna är
inte alldeles enkla att skilja från varandra.
Vid sidan av den vanliga förgätmigejen
är Finlands allmännaste förgätmigejer åker-
