TIO MÅL FRÅN
NATIONELLA DIABETES TEAMET
Mona Landin Olsson, ordförande, Svensk
förening för diabetologi
Barnläkarföreningen för diabetes
VÄRLDSDIABETESDAGEN
Sir Frederick Banting
född 14 november och död 1891.
Renade fram insulinet 1922
tillsammans med
John Macleod,
Charles Best,
Bertram Collip
Nobelpriset 1923
Cirkeln är liv och hälsa
Den blå färgen återger himlen som förenar
alla länder
FAKTA OM DIABETES
• Det finns två huvudtyper, typ 1 och typ 2
• 400 000 svenskar (4-8 %) har diabetes
• Varje år får 800 barn (0-18 år) och 700 unga vuxna (19-34 år)
diabetes
• Diabetes kan leda till njursvikt, blindhet, nerv- och kärlskador
• Tidig och intensiv behandling förhindrar komplikationerna
• Varje dag dör 5 personer i diabetesrelaterad sjukdom, mest
hjärtinfarkt
• Diabetes kostar 9 miljarder SEK per år
Olika diabetestyper har
högt blodsocker och
komplikationsutveckling gemensamt
Typ 1 diabetes
Saknar eget insulin
Typ 1,5 diabetes
Latent auroimmune
diabetes in adults
(LADA)
Typ 2 diabetes
Insulinresistens
1. STÖD FÖR BARN OCH UNGDOMAR
Barn i skolan har ofta för högt blodsocker pga
rädsla för insulinkänning (lågt blodsocker)
Skolan har ansvaret för barnens egenvård
under skoltid
DIABETESKONSULENTER SKA FINNAS SOM KAN HJÄLPA SKOLAN ATT STÖTTA BARNEN
2. ÖVERGÅNG BARN TILL VUXEN
Individer mellan 15-30 år
har sämst reglerat
blodsocker.
Beror på pubertet och
hormonella faktorer och
sociala förändringar
SPECIELLA MOTTAGNINGAR ANPASSADE FÖR UNGDOMAR OCH UNGA VUXNA BÖR INRÄTTAS
3. SAMARBETE MELLAN SJUKVÅRDEN
OCH SAMHÄLLET
Vid omhändertagande i
•fosterhem,
•LOB (lagen om berusade,
•LVU (lagen om vård av unga)
måste någon kunna ta hand om individens
diabetes på ett adekvat sätt.
SOCIALTJÄNST OCH POLIS SKA HA TILLRÄCKLIGA KUNSKAPER OM DIABETES
4. SÄRSKILDA GRUPPER
Personer med
•depression
•dålig ekonomi
•psykisk sjukdom
•missbruk och
•språksvårigheter
har oftare sämre blodsockerkontroll och för mer komplikationer
VÅRDEN SKA SATSA PÅ PERSONCENTRERAD VÅRD ANPASSAD TILL DEN ENSKILDA INDIVIDEN
5. CERTIFIERING AV VÅRDGIVARE
Varje vårdenhet som sköter patienter
med diabetes ska kunna
erbjuda ett komplett diabetesteam –
•läkare
•diabetessköterska
•dietist
•fotvård
VÅRDENHETER SOM SAKNAR KOMPETENS
SKA INTE SKÖTA PATIENTER MED DIABETES
6. NYA LÄKEMEDEL
Sverige är restriktiv med att införa nya läkemedel.
Nya läkemedel är dyrare men har oftast bättre effekt.
NYA BEHANDLINGAR BÖR FRIKOSTIGT OCH SNABBT
ERBJUDAS SVENSKA PATIENTER
STRUKTURERAD UPPFÖLJNING BÖR GÖRAS
7. TVÄRPROFESSIONELL VÅRD
BARN
MORSKA
DIABETE
S LÄKARE
DIAB
SKÖTERSKA
OBSTETRIKER
DIETIST
SJUK
ORTOPED
TEKNIKER
GYMNAST
PATIENTEN
INFEKTIONS
LÄKARE
KURATO
R
ÖGON
LÄKARE
FOTVÅRDARE
ORTOPED
KARDIOLOG
KÄRLKIRURG
VÅRD AV GRAVIDA OCH FOTKOMPLIKATIONER SKA SKÖTAS PÅ SPECIALENHETER
8. OMVÅRDNADS-KOMPETENS
För personer som behöver hjälp i hemmet
måste samverkan mellan sjukhus, kommun och primärvård fungera.
KOMPETENS I ALLA LED MÅSTE SÄKERSTÄLLAS MED REGELBUNDEN UTBILDNING
9. TEKNISKA HJÄLPMEDEL
Statlig
subventionering
av insulinpumpar
Nationella
Diabetes
Teamet
TLV
STATLIG UPPHANDLING AV HJÄLPMEDEL
FÖR ATT ERBJUDA JÄMLIK VÅRD
Ingen statlig
subventionering
av insulinpumpar
10. PREVENTIVA INSATSER
Riskgrupper för att utveckla diabetes
bör omhändertas bättre
•Kvinnor som haft
graviditetsdiabetes
•Överviktiga personer
•Patienter med hjärtinfarkt
NATIONELL SAMLING FÖR ETT HÄLSOFRÄMJANDE SAMHÄLLE
TILLSAMMANS ÄR VI STARKA!
Socialstyrelsens
riktlinjer målnivåer
Nationella
Teamet –
BLÅBOK
Regeringens
kronikersatsning
BRA DIABETESVÅRD
