Energi

Kraft och rörelse
Syfte:

Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att Du utvecklar kunskaper om fysikaliska
sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden.
I arbetsområdet ”kraft och rörelse” lär Du dig hur kraft och rörelse hänger ihop.
Dessa förmågor ska du träna:


Genomföra systematiska undersökningar i fysik
Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
fysikaliska samband i naturen och samhället
Tidsplanering:
8C
Må 19/1
(130 min)
Ti 20/1
(230 min)
On 21/1
(160 min)
To 22/1
(180 min)
Fr 23/1
(150 min)
Ti 27/1
Vad gör vi idag?
Planering, böcker, arbetshäfte
Genomgång och laboration
Genomgång och uppgifter i arbetshäfte
Laboration
Genomgång och uppgifter i arbetshäfte
Laboration
Genomgång och uppgifter i arbetshäfte
Laboration
Genomgång och uppgifter i arbetshäfte
Laboration Test och utvärdering
Repetition
Färdig?
Arbeta gärna med frågor i förväg,
då blir det lättare att hänga med
i genomgångar.
Rapport
Här ska du vara klar med alla frågor i
arbetshäftet.
(40 min)
Fr 29/1
Teoretiskt prov ECA i sal C35
60 min)
Litteratur och Internet:
Fysik Spektrum
 s.168 – 171
 s.172 - 182
 s.183 – 186
 s.192
Rörelse
Krafter
Tröghet
Sammanfattning
Arbetssätt:




Uppgifter
Genomgångar
Filmer
Laborationer
1
Kraft och rörelse
Centralt innehåll:





Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om
detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format
världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors
levnadsvillkor.
Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.
Systematiska undersökningar.
Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Vad bedöms?





Skriftligt prov
Planering, genomförande och utvärdering av laborationer
Användning av begrepp, modeller och teorier.
Deltagande, motiveringar och resonemang
Upptäckter som rör kraft och rörelse och dess betydelse för människans levnadsvillkor.
Vad ska du kunna?











Du förstår och förklarar för området centrala begrepp, samt kan ge exempel på några
praktiska tillämpningar i vardagslivet: kraft, massa, tyngd, friktion, tyngdpunkt, stödyta,
lodlinje, rörelse, acceleration, retardation, fritt fall, kaströrelse, tröghet, centralrörelse
Du vet att krafter ritas som pilar i modeller, och kan ange vilken enhet kraft mäts i.
Du kan förklara skillnaden mellan massa och tyngd.
Du visar förståelse för hur föremåls tyngdpunkt och stödyta samverkar,
och kan avgöra föremåls tyngdpunkter med hjälp av bland annat lodlinjer.
Du kan ge exempel på olika slags rörelser, likformade och olikformade.
Du kan med hjälp av formler beräkna hastigheten på föremål i rörelse.
Du känner till hur föremål faller när de släpps från en höjd, och hur de då påverkas
av omgivande medium.
Du känner till hur vinkel, hastighet och gravitationskraft samverkar i en kaströrelse,
samt kan ge exempel på olika kaströrelser.
Du visar förståelse för vad som händer med lösa föremål i en kropp som bromsar.
Du visar förståelse för att centralrörelsens kraft är riktad inåt mot rörelsens centrum,
och hur det kan utnyttjas.
Du arbetar naturvetenskapligt genom att genomföra laborationer och redovisar dessa
med hjälp av rapporter.
2
Kraft och rörelse
Kunskapskrav:
E
C
A
Eleven kan genomföra undersökningar
utifrån givna planeringar och även
bidra till att formulera enkla
frågeställningar och planeringar som
det går att arbeta systematiskt
utifrån.
Eleven kan genomföra undersökningar
utifrån givna planeringar och även
formulera enkla frågeställningar och
planeringar som det efter någon
bearbetning går att arbeta
systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra undersökningar
utifrån givna planeringar och även
formulera enkla frågeställningar och
planeringar som det går att arbeta
systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven
utrustning på ett säkert och i
huvudsak fungerande sätt.
I undersökningarna använder eleven
utrustning på ett säkert och
ändamålsenligt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då enkla
slutsatser med viss koppling till
fysikaliska modeller och teorier.
Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då
utvecklade slutsatser med relativt
god koppling till fysikaliska modeller
och teorier.
Eleven för enkla resonemang kring
resultatens rimlighet och bidrar till
att ge förslag på hur
undersökningarna kan förbättras.
Dessutom gör eleven enkla
dokumentationer av undersökningarna
med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.
Eleven har grundläggande kunskaper
om energi, materia, universums
uppbyggnad och utveckling och andra
fysikaliska sammanhang och visar det
genom att ge exempel och beskriva
dessa med viss användning av fysikens
begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra enkla och till viss
del underbyggda resonemang där
företeelser i vardagslivet och
samhället kopplas ihop med krafter,
rörelser, hävarmar, ljus, ljud och
elektricitet och visar då på enkelt
identifierbara fysikaliska samband.
Eleven kan ge exempel på och
beskriva några centrala
naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
Eleven för utvecklade resonemang
kring resultatens rimlighet och ger
förslag på hur undersökningarna kan
förbättras.
Dessutom gör eleven utvecklade
dokumentationer av undersökningarna
med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.
Eleven har goda kunskaper om energi,
materia, universums uppbyggnad och
utveckling och andra fysikaliska
sammanhang och visar det genom att
förklara och visa på samband inom
dessa med relativt god användning av
fysikens begrepp, modeller och
teorier.
Eleven kan föra utvecklade och
relativt väl underbyggda resonemang
där företeelser i vardagslivet och
samhället kopplas ihop med krafter,
rörelser, hävarmar, ljus, ljud och
elektricitet och visar då på
förhållandevis komplexa fysikaliska
samband.
Eleven kan förklara och visa på
samband mellan några centrala
naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
I undersökningarna använder eleven
utrustning på ett säkert,
ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då
välutvecklade slutsatser med god
koppling till fysikaliska modeller och
teorier.
Eleven för välutvecklade resonemang
kring resultatens rimlighet i relation
till möjliga felkällor och ger förslag
på hur undersökningarna kan
förbättras och visar på nya
tänkbara frågeställningar att
undersöka.
Dessutom gör eleven välutvecklade
dokumentationer av undersökningarna
med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.
Eleven har mycket goda kunskaper om
energi, materia, universums
uppbyggnad och utveckling och andra
fysikaliska sammanhang och visar det
genom att förklara och visa på
samband inom dessa och något
generellt drag med god användning av
fysikens begrepp, modeller och
teorier.
Eleven kan föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang där
företeelser i vardagslivet och
samhället kopplas ihop med krafter,
rörelser, hävarmar, ljus, ljud och
elektricitet och visar då på komplexa
fysikaliska samband.
Eleven kan förklara och generalisera
kring några centrala
naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
3
Laboration
Instruktion - dokumentering av undersökningar

En laborationsrapport skriver du för att dokumentera ett utfört naturvetenskapligt
försök. Du kan använda den för att beskriva det du ser, analysera och diskutera dina
iakttagelser, och dra slutsatser utifrån resultaten.

Rapporten ska vara så utförlig att du kan använda dig av den för att upprepa försöket.

Laborationsrapporten ska vara innehållsrik men inte ordrik. Konsten att skriva rapport är
att på ett begripligt sätt sammanfatta det väsentliga i ett utfört experiment.

Bilder förenklar oftast texter och färger gör bilderna tydligare!
Uppgift
Uppgiften är att skapa en frågeställning som ska undersökas och dokumenteras.
Undersökningen kan delas in i tre delar; planering, genomförande och utvärdering.
Planering

Frågeställning
I planeringen startar du med att skriva den frågeställning som ska undersökas.
Frågeställningen bör vara enkel, tydlig och smal så att resultat med lätthet kan tas fram
och tolkas, gärna i form av en jämförelse mellan två alternativ.
Exempel på en bred frågeställning: Var på kroppen är du mest känslig för beröring? Exempel
på en smal frågeställning: Är du mest känslig för beröring på över- eller undersidan av handen?

Hypotes
Skriv ner vilka resultat du förväntar dig. Försök motivera varför du tror som du gör.

Undersökningsmetod
Skriv en instruktion hur undersökningen ska genomföras steg för steg. Instruktionen ska vara
så utförlig och tydlig att någon annan kan följa den utan problem. Undersökningen ska kunna
genomföras flera gånger (systematiskt), därför är mätvärden viktiga såsom mängder, sträckor,
temperaturer. Referenser kan vara bra för att jämföra förändringar. Tänk ut och förbered
hur du ska arbeta så effektivt som möjligt.

Material
Ange allt material som behövs för att genomföra undersökningen, gärna i en lista.

Säkerhetsföreskrift
Ange vilka risker du ser med undersökningen, samt beskriv hur du arbetar för att undvika dem.
4
Laboration
Fortsättning… instruktion - dokumentering av undersökningar
Genomförande

Följ planeringen du arbetat fram, genom att praktiskt genomföra den. Ta hänsyn till samtliga
säkerhetsföreskrifter, både risker du sett samt det läraren informerat om. Anteckna resultat.
Utvärdering

Resultat
Redovisa resultatet från undersökningen, gärna i tabellform eller i diagram. Kommentera inte.

Slutsats
Jämför och svara på om din hypotes stämmer med ditt resultat. Tolka resultatet och resonera om
det är rimligt. Försök dra en slutsats utifrån ditt resultat och frågeställning, gärna med fakta.

Felkälla
Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat under genomförandet,
såsom smutsigt glas eller fel använt material.

Förbättring
Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning som kan ge ett mer tillförlitligt resultat.
Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat.

Ny frågeställning
Kan du komma på en ny frågeställning utifrån den här undersökningen?
Dokumentera

Rapport
Skriv klart laborationsrapporten och lämna in för bedömning.
5
Kraft och rörelse
Laboration – Förslag på frågeställningar
Tyngd och massa

Bevisa sambandet mellan tyngd och massa.
Krafter

När är friktionen störst?
- På asfalt eller på gräsmatta?
- På grus eller på snö/is?

Har underlaget någon betydelse för friktionen?

Har föremålets tyngd någon betydelse för föremålet?

Vilken friktion är störst, glidfriktion eller rullfriktion?
Tyngdpunkt

Bevisa sambandet mellan tyngdpunkt och stödyta.

Ta reda på Sveriges tyngdpunkt.
Rörelse

Bestäm hastigheten på olika föremål i rörelse.

Hur lång tid tar det för dig att gå 100 meter?

Vilken medelhastighet har du när du promenerar till skolan?

Bevisa samband mellan hastighet, sträcka och tid.
Tröghet

Vad händer med ett fristående föremål som befinner sig på ett föremål som krockar?

Påverkar säkerhetsbälte trögheten hos ett föremål på ett föremål i rörelse?

Kan du dra undan ett papper under vattenfylld bägare utan att bägaren följer med
pappret?
Fritt fall

Faller två föremål som har lika stor massa lika fort?

Landar två föremål med lika stor volym samtidigt?

Har massa och form någon betydelse i fritt fall?
Centralrörelse

Vilken riktning får ett föremål när centripetalkraften släpper?

Vilket håll glider en person som sitter i en centralrörelse, inåt eller utåt från centrum?
6
Kraft och rörelse
Öva begrepp
Uppgift: Skriv begreppen som passar på de tomma raderna
Tröghet
Friktion
1 Newton
Likformig
Vakuum
Centrifugalkraft
Massa
140
Kilogram
Retarderad
Luftmotstånd
Centralrörelse
Dynamometer
Tyngd
Newton
Olikformig
Medelhastighet
Accelererad
Newton
Centripetalkraft
Friktion
_______________________ är jordens kraft på 100g.
_______________________ är kraften som pressar utåt ett föremål som rör sig
runt en punkt.
_______________________ är en rörelse där hastigheten minskar hela tiden.
_______________________ uppkommer t.ex. mellan pulkan och isen/snön.
7
Kraft och rörelse
_______________________ är tyngden på en astronaut på månen när han väger 84kg.
_______________________ är rörelsen runt en punkt.
_______________________ beror på jordens dragningskraft.
_______________________ är en kraft som bromsar.
_______________________ är ett mätinstrument som mäter kraften och är
graderat i _______________.
_______________________ är en rörelse med konstant hastighet i en och samma riktning.
_______________________ är en rörelse med ojämnt hastighet.
_______________________ är en rörelse där hastigheten ökar hela tiden.
_______________________ är enheten för tyngden.
_______________________ räknar vi genom att dividera sträckan med tiden.
_______________________ är en friktionskraft som uppkommer då föremålet
krockar med luftens molekyler.
_______________________ är när det inte finns någon luft, t.ex. i ett kaffe paket.
_______________________ är ett fenomen som gör att ett föremål vill behålla sin
stillhet eller fortsätta sin rörelse i samma riktning.
_______________________ är enheten för massan.
_______________________ är kraften som håller ett föremål i en cirkelformade banan.
_______________________ beror på hur mycket materia ett föremål består av.
Idé hämtad från José Luis Godines, Häggviksskolan, Sollentuna – www.lektion.se
8