Provfiske Övre och Nedre Jovattnet samt Skälvattnet 2016

2017-02-07
Rapport
Provfiske Övre och Nedre
Jovattnet samt Skälvattnet
2016
Tina Hedlund
Aquanord AB
Innehåll
Bakgrund ............................................................................................................................................................................. 2
Fisketryck i området. ...................................................................................................................................................... 2
Material och metod ............................................................................................................................................................ 3
Resultat ............................................................................................................................................................................... 4
Övre Jovattnet ................................................................................................................................................................ 4
Skälvattnet ...................................................................................................................................................................... 9
Nedre Jovattnet ............................................................................................................................................................ 13
Jämförelse mellan sjöar .................................................................................................................................................... 17
Öring ............................................................................................................................................................................. 17
Röding ........................................................................................................................................................................... 17
Diskussion och slutsatser .................................................................................................................................................. 18
Referenser ........................................................................................................................................................................ 18
1
Bakgrund
Som en del av Storumans kommuns fiskeplan har nätprovfisken genomförts i de tre sjöarna Övre och Nedre Jovattnet
samt Skälvattnet under 2016. Detta har genomförts för att förbättra kunskapen om fiskbestånden i området och för
att utgöra underlagsdata för de detaljerade fiskevårdsplaner som arbetats fram för vardera av det två
fiskevårdsområdena för att kunna förvalta fisket i områdena på bästa möjliga sätt. De tre provfiskade sjöarna ligger i
Jovattsdalen mellan Södra Storfjället i söder och Jofället i norr i en av de översta förgreningarna av Umeälvens
vattensystem. Vattnet från Övre Jovattnet rinner via Jovattsån ned till Nedre Jovattnet och i den övre delen av
Jovattsån mynnar även Skälvattnets utloppsbäck Skälvattsbäcken. Direkt uppströms Övre Jovattnet ligger ytterligare
en sjö, Kalven, som sitter ihop med Övre Jovattnet via ett sund. Kalven har provfiskats vid tidigare tillfällen men
däremot inte under 2016.
Figur 1. Översiktskarta över de tre provfiskade sjöarna och dess avrinningsområden.
Övre Jovattnets avrinningsområde återfinns huvudsakligen på Södra Storfjällets norra sluttning, men ligger även delvis
i Norge runt Bukksvattnet. Skälvattnet ligger rakt norr om Övre Jovattnet varför dess avrinningsområde utgörs av den
västra delen av Jofjället. Övre Jovattnet är 483 ha till ytan, maxdjupet uppgår till cirka 40 meter och stora delar av sjön
utgörs av områden på 30 meter eller mer vilket gör sjön till en förhållandevis djup sjö. De största vattendragen som
mynnar i sjön är Autjejukke, Boxbäcken och Räutejukke samt inflödet via sjön Kalven.
Skälvattnet är ca 150 ha till ytan och maxdjupet uppgår liksom i Övre Jovattnet till cirka 40 meter. Dess utloppsbäck
3
Skälvattsbäcken är cirka tre kilometer lång och har en medelvattenföring på 1,2 m /s. Den mynnar i Jovattsån cirka 2,5
km nedströms Övre Jovattnet. Skälvattnet har endast en inloppsbäck som är stor nog att vara namngiven, Linbäcken,
vilken mynnar i sjöns nordvästra del.
2
2
Jovattsån, vilken binder ihop de tre provfiskade sjöarna, har ett totalt avrinningsområde på 207km , varav 143,5 km
ned till Skälvattsbäckens mynning, där även gränsen mellan Joesjös fiskevårdsområde (FVO) och Joeströms FVO går.
Joesjö FVO förvaltar därför bl.a. Övre Jovattnet, Skälvattnet och Jovattsån ned till Skälvattsåns mynning medan
Joeströms FVO bl.a. förvaltar den nedre delen av Jovattsån samt Nedre Jovattnet. Vattenföringen i Jovattsån uppgår
3
3
till 5,35 m /s vid Skälvattsbäckens utlopp, ökar till 7,71 m /s vid inflödet i Nedre Jovattnet och har ökat ytterligare till
3
2
10,7 m /s i sjöns utlopp där det totala avrinningsområdet uppgår till 355 km .
Det största inflödet till Nedre Jovattnet sker därmed via Jovattsån men även Storbäcken som avvattnar Södra
Storfjället bidrar med en väsentlig andel till sjön. Sjön är 433 ha till ytan, maxdjupet uppgår till 22 meter och
medeldjupet är endast cirka 5,8 meter, vilket gör den till en förhållandevis grund fjällsjö.
Fisketryck i området.
Fisket i Skälvattnet sker huvudsakligen genom pimpelfiske samt med nät av två fiskerättsägare enligt uppgift från FVO.
Totalt uppskattas nätfisket till 250-300 nätnätter per år men minskar allt eftersom. I Övre Jovattnet tillåts fiske med
sju nät per natt för delägarfastigheter och endast delägaren har rätt att nyttja detta. Inga uppgifter om det totala
fisketrycket finns däremot. I Jovattsån är endast flugfiske tillåtet från vägbron ca 700 meter nedan utloppet från övre
2
Jovattnet och ned till kraftledningen nedströms Storbäckens mynning. Flugfiskesträckan är därmed ett samarbete
fiskevårdsområdena emellan. Ungefär 200 meter nedströms vägbron finns dock en tröskel som anses utgöra delvis
vandringshinder för fisk och som även hindrar elritsan i ån att sprida sig längre uppströms. Tröskeln bedöms
emellertid utgöra vandringssvårigheter även för öringen och rödingen i ån. Rödingen påträffas emellertid
huvudsakligen vintertid i ån samt sporadiskt i åns övre delar under sommaren. I Nedre Jovattnet är pimpelfiske
populärt och framhålls som ett lättillgängligt och familjevänligt fiske. Även nätfiske sker, men är endast tillåtet för
medlemmar inom fiskevårdsområdet. Uppgifter om det totala fisketrycket saknas däremot, liksom i Övre Jovattnet.
Material och metod
Under den första veckan i augusti 2016 genomfördes nätprovfisken i de tre sjöarna med bottensatta nordiska
översiktsnät (Norden) enligt standardiserad metodik. Antalet nät minskades dock i förhållande till vad standarden
anger för de tre sjöarna utifrån deras storlek och maxdjup. I Nedre Jovattnet anger standarden att 48
nätansträngningar skall genomföras då sjöns djup överskrider 20 meter. I praktiken var området som var djupare än
20 meter mycket begränsat (figur 30) och om maxdjupet istället angivits till 20 meter skulle 40 nätansträngningar ha
genomförts. Av ekonomiska skäl valdes dock att endast genomföra 20 anstängningar. I Övre Jovattnet där standarden
återigen anger att 48 ansträngningar skall genomföras krymptes insatsen dock ännu mer efter diskussion med FVO
och följande omstruktureringar av planeringen. Budgeten för projektet var framtagen för att genomföra motsvarande
insats i Övre och i Nedre Jovattnet. Då FVO efter att budgeten tagits fram och finansiering sökts framförde tydliga
önskemål om att även provfiska Skälvattnet så omfördelades därför resurserna mellan dessa två sjöar, varför antalet
nätnätter minskade.
Bedömningen utifrån de resultat som provfiskena gav är dock att provfisket i Nedre Jovattnet ger en mycket bra bild
av fiskbeståndet, provfisket i Övre Jovattnet ger en relativt bra bild av hur fiskbeståndet ser ut och provfisket i
Skälvattnet ger en översiktlig bild av fiskbeståndet i sjön.
Inför nätläggningarna lodades sjöarna översiktligt för att näten skulle kunna spridas inom de standardiserade
djupintervallen (tabell 1). Antalet nät fördelades därefter så långt som möjligt jämnt mellan djupintervallen, även om
ett antal nät hamnade på gränsen mellan två intervall.
Tabell 1. Fördelning av antalet nät inom de olika djupintervallen.
Sjö
Första läggning Sista vittjning 0-3 m.
3-6 m.
Övre Jovattnet
2016-08-01
2016-08-02
2
2
Skälvattnet
2016-08-02
2016-08-03
1
1
Nedre Jovattnet 2016-08-03
2016-08-05
5
5
6-12 m.
2
1
5
12-20 m. 20-35 m. 35-50 m.
2
1
1
1
1
5
Totalt st.
10
5
20
Inom varje djupintervall fördelades näten slumpmässigt både gällande placering och riktning. I samband med
nätläggningen ritades alla nät in på karta (figur 4, 18 och 30). Dessutom mättes siktdjupet för att bedöma ljus- och
produktionsförhållandena i sjön, samt vattentemperaturen för att undersöka förekomsten av språngskikt.
Vid nätupptagningen och följande urplockning hölls fisken från varje nät separerad. All fisk som fångades vid
provfisket artbestämdes samt längdmättes och vägdes individuellt. Dessutom provtogs alla öringar samt rödingar med
avseende på ålder, kön, könsmognad och köttfärg för könsmognads- och tillväxtanalyser. Hos de flesta öringar och
rödingar undersöktes även maginnehållet översiktligt för bedömning av fyllnadsgrad och födoval. Samtidigt gjordes en
översikt av parasiteringsgraden hos dessa arter.
3
Resultat
Övre Jovattnet
Övre Jovattnet provfiskades med tio nätansträngningar under en natt vilka vittjades 2016-08-02 (figur 2 och 4).
Figur 2. Foto över Övre Jovattnet strax efter nätupptagning.
Figur 3. Vattentemperatur i Övre Jovattnet vid provfisket.
16
14
Temperatur °C
Vattentemperaturen uppgick vid provfisket till 16,3
grader vid ytan för att sedan sjunka till 6,5 grader på 20
meters djup. Temperaturprofilen var inte helt
okomplicerad och innehöll två språngskikt vid 6,5
respektive 9,5 meters djup med något mindre
temperaturförändringar över, mellan och nedan dessa
djupzoner (figur 3). Siktdjupet uppgick till hela 9,0 meter
vilket är ett mycket stort siktdjup enligt
Naturvårdsverket.
18
12
10
8
6
4
2
0
0
5
10
Djup m
15
20
Figur 4. Djupkarta över Övre Jovattnet samt översiktsnätens placeringar. Siffrorna invid näten anger numreringen på dobben
(nätnumret).
Fångsten blev elva rödingar och sex öringar med en total vikt på 2,896 kg, vilket var en mycket låg totalfångst per
ansträngning (CPUE) räknat både i antal och vikt (tabell 2) (Kinnerbäck 2013). Uppdelat på arter så var öringens täthet
och vikt per nät inom det normala intervallet för liknande sjöar medan rödingens täthet var normal men dess vikt per
nät var mycket lågt. Rödingen var därmed mycket liten i jämförelse med i andra sjöar, vilket även var uppenbart redan
vid vittjningen då medelvikten endast uppgick till 17g.
4
Tabell 2. Resultat vid provfisket i Övre Jovattnet 2016.
Antal CPUE antal Total vikt g CPUE vikt g Medelvikt g Maxvikt g Minlängd mm Maxlängd mm Medellängd mm
Röding 11
1,1
187
18,7
17
35
84
176
132
Öring
6
0,6
2709
270,9
451,5
1625
163
541
301,2
Totalt
17
1,7
2896
289,6
CPUE var väsentligt lägre än vid de tidigare provfisketillfällena, detta trots att fångsterna varit låga vid alla tillfällen i
relation till andra liknande sjöar (Kinnerbäck 2013). Vid provfisket 2013 placerades dock näten strax utanför Kalvens
utlopp i sjön. I Kalven samt inom 200 meter utanför utloppet i Övre Jovattnet råder totalt nätfiskeförbud och de
tidigare provfiskena i Kalven har visat på goda fiskbestånd i sjön, vilket kan ha gett gynnsamma men inte helt
rättvisande resultat för sjön som helhet vid provfisket 2013. Detta förklarar däremot inte skillnaderna jämfört med
provfiskena som utfördes 1998 och 2005. Rödingen hade även minskat i storlek jämfört med vid tidigare
provfisketillfällen, speciellt i jämförelse med 2013. Kombinationen av ett minskat antal rödingar och en minskad
medelvikt medförde att rödingfångsten i vikt per nät hade minskat extremt mycket (tabell 3). Öringen hade däremot
ökat i storlek jämfört med tidigare och det var framförallt en individ på 54,1 cm och 1,6 kg som orsakade den kraftigt
förhöjda medelstorleken. Även borträknat denna individ hade dock öringens medelvikt ökat i sjön jämfört med de två
sista provfisketillfällena. Tätheten av öring hade dock samtidigt minskat jämfört med tidigare.
Tabell 3. Resultat vid samtliga provfisken i Övre Jovattnet. Längden anges i mm och vikten i g.
Totalt
Röding
Öring
CPUE antal CPUE vikt CPUE antal CPUE vikt Medellängd Medelvikt CPUE antal
1998 3,25
414,5
2,5
122,3
148,9
48,9
0,75
2005 5,33
357,7
3,3
163,5
173,6
49,1
2
2013 5,6
1 057,2
3,4
299,2
209,5
88,0
2,2
2016 1,7
289,6
1,1
18,7
132
17
0,6
Medellängd
318,3
209,8
156,7
301,2
Medelvikt
389,7
97,1
54
451,5
4
Röding
Öring
3
Antal
Längdfördelning
Längdfrekvensdiagrammet visar tydligt skillnaden i
storlek mellan de fångade öringarna och rödingarna i
Övre Jovattnet. De fåtaliga öringar som fångades hade en
spridning mellan 163 och 541 mm i längd medan
rödingen endast varierade mellan 84 och 176 mm (figur
5). Jämfört med tidigare år hade rödingen minskat
betydligt i storlek (längd) medan öringens storlek istället
hade ökat på motsvarande sätt (figur 6 och 7).
CPUE vikt
292,3
194,2
118,8
270,9
2
1
0
Längd mm
Figur 5. Längdfrekvensdiagram i Övre Jovattnet 2016.
4
6
Röding -98
Röding -05
Röding -13
Röding-16
Öring -98
Öring-05
Öring -13
Öring -16
5
3
Antal
Antal
4
2
3
2
1
1
0
0
Längd mm
Figur 6. Längdfrekvensdiagram för röding i Övre Jovattnet.
Längd mm
Figur 7. Längdfrekvensdiagram för öring i Övre Jovattnet.
5
Tillväxt
5
Röding
Den låga medelstorleken hos rödingen i Övre Jovattnet
kunde endast delvis förklaras av att medelåldern var låg
hos de fångade individerna (figur 8). Ålders- och
tillväxtanalysen visade dock att rödingen även hade en
mycket dålig tillväxt i sjön och att viktökningen nästan
helt stannade av redan vid tre års ålder (figur 9) medan
tillväxten i längd bromsades upp något senare (figur 10).
Tillväxten i vikt var därmed väsentligt sämre än i andra
sjöar inom Storumans och Vilhelmina kommuner (figur
9).
Öring
4
Antal
3
2
1
0
0+
1+
2+
3+
Ålder
4+
5+
6+
7+
Figur 8. Åldersfrekvensdiagram hos öring och röding i Övre Jovattnet 2016.
800
Medel
400
Övre Jovattnet röding
600
Medel
Övre Jovattnet röding
Vikt g
Längd mm
300
400
200
200
100
0
0
0
2
4
6
Tillväxtsäsonger
8
10
Figur 9. Tillväxtanalys hos röding i Övre Jovattnet 2016.
Jämförelse med röding inom Storuman och Vilhelmina
kommuner (Aquanord AB).
0
2
4
6
Tillväxtsäsonger
8
10
Figur 10. Tillväxtanalys hos röding i Övre Jovattnet 2016.
Jämförelse med röding i Norrlands inland mellan trädgränsen
och högsta kustlinjen (Kinnerbäck 2013).
De två största öringarna hade en mycket god tillväxt i Övre Jovattnet medan de mindre individerna som fångades vid
provfisket däremot uppvisade en väsentligt sämre tillväxt, vilken även var sämre än andra öringar i referensmaterialen
både i vikt och längd (figur 11 och 12).
2000
Medel
700
Övre Jovattnet öring
Medel
Övre Jovattnet öring
600
1500
Längd mm
500
Vikt g
400
1000
300
200
500
100
0
0
0
2
4
6
Tillväxtsäsonger
8
Figur 11. Tillväxtanalys hos öring i Övre Jovattnet 2016.
Jämförelse med öring inom Storuman och Vilhelmina
kommuner (Aquanord AB).
10
0
2
4
6
Tillväxtsäsonger
8
10
Figur 12. Tillväxtanalys hos öring i Övre Jovattnet 2016.
Jämförelse med öring i Norrlands inland mellan trädgränsen
och högsta kustlinjen (Kinnerbäck 2013).
6
Åldersbestämningen visade dessutom att tillväxten hos rödingen inte bara var dålig utan även hade försämrats
jämfört med både provfisket 1998 och 2005 (figur 13). Öringens tillväxt var däremot jämförbar med de tidigare
provfisketillfällena och de två största öringarna uppvisade en väsentligt förbättrad tillväxt (figur 14).
600
Röding medel
Röding 2005
500
1800
Röding 1998
Röding 2016
1600
Öring 1998
Öring 2005
Öring 2016
1400
1200
Vikt g
400
Vikt g
Öring medel
300
200
1000
800
600
400
100
200
0
0
2
4
6
Ålder (tillväxtsäsonger)
8
10
Figur 13. Tillväxt hos röding i Övre Jovattnet. Jämförelse med
röding inom Storuman och Vilhelmina kommuner (Aquanord
AB).
Djupfördelning
Som förväntat fångades öringen generellt grundare än
rödingen. Rödingen var spridd mellan 4,5 meter och 35
meters djup med de största fångsterna i intervallet 6-12
meter där även de dubbla språngskikten fanns belägna.
Öringen fångades däremot mellan 1,5–11,5 meters djup
varav den största öringen fångades djupast och möjligen
var på jakt efter mindre rödingar att fånga (figur 15).
0
2
4
6
Ålder (tillväxtsäsonger)
8
10
Figur 14. Tillväxt hos öring i Övre Jovattnet. Jämförelse med
röding i Norrlands inland mellan trädgränsen och högsta
kustlinjen (Kinnerbäck 2013).
6
Röding
Öring
5
4
Antal
0
3
2
1
0
0-3
3-6
6-12
12-20
Djupintervall
20-35
35-50
Figur 15. Djupfördelning av fångsterna i Övre Jovattnet 2016.
Könsmognad
Det finns ofta ett motsatsförhållande mellan tillväxt och könsmognad hos fisk eftersom könsmognadsprocessen,
framförallt rombildningen hos honorna, är så energikrävande att tillväxten vanligen minskar. I en sjö med goda
näringsförhållanden och därmed bra födotillgång satsar fisken därför ofta på att skjuta upp leken något år, för att
hinna växa sig ännu större och därmed kunna bilda en ännu större mängd rom/mjölke, vilket i sin tur ger upphov till
fler avkommor. I en sjö med dålig näringstillgång och hård konkurrens, känner fisken istället på sig att den bästa
strategin är att leka vid en lägre ålder och/eller storlek och hinna få några avkommor alls (även om dessa i så fall blir
färre), än att riskera att dö i förtid och inte kunna leka överhuvudtaget. Naturligtvis återfinns dock alla kombinationer
av dessa två strategier i naturen beroende på de lokala förutsättningarna i sjöarna.
Både honorna och hanarna av röding i Övre Jovattnet började könsmogna redan vid en storlek om cirka 15-17 cm eller
cirka 3+ i ålder. Ingen hade dock hunnit utvecklats tillräckligt mycket för att de med säkerhet skulle leka i höst. En liten
individ var dock i för dåligt skicka för att könsbestämma, men var inte heller könsmogen (tabell 4). Hos den fångade
öringen var det ett för stort glapp i längdfördelningen i fångsten för att säkert kunna avgöra vid vilken storlek som
öringen könsmognade. De två största öringarna var båda hanar och skulle leka i höst men av de övriga individerna var
det bara en hona på 20 cm och 4+ i ålder som börjat könsmogna. Processen hade dock inte hunnit tillräckligt långt för
att hon skulle leka under hösten 2016. Sammantaget innebär detta att andelen lekmogen röding i Övre Jovattnet var
mycket liten. Inom öringbeståndet var förhållandet något bättre, dock påträffades ingen lekmogen hona.
Tabell 4. Könsmognad i Övre Jovattnet 2016.
Röding
Ej könsmogen Könsmogen
Hona
5
2
Hane
2
1
Obestämt kön
1
Varav lek i år
ev. 1
Öring
Totalt Ej könsmogen
7
1
3
2
1
Könsmogen
1
2
Varav lek i år
2
Totalt
2
4
7
Födoval
Rödingen hade uteslutande ätit zooplankton av olika slag och tre av individerna hade även specialiserat sig på de i
storlek mindre hinnkräftorna. Fyllnadsgraden i magarna varierade mellan 0% och 100% med ett medelvärde på 55,5%.
Födotillgången var dock uppenbarligen inte tillräcklig trots det minskade rödingbeståndet då rödingens
konditionsfaktor var extremt dålig och endast uppgick till 0,61 i medeltal. Ett värde på cirka 1,0 motsvarar en fisk i
normal kondition. Den zooplanktonprovtagning som genomfördes under hösten visade trots detta på förekomst av
större predationskänsliga hoppkräftor, vilket visade att predationstrycket i den fria vattenmassan från exempelvis
röding var relativt lågt. Resultaten visade dock samtidigt på en låg biomassa av zooplankton och därmed näringsfattiga
förhållanden och en låg produktion i sjön.
Öringen livnärde sig däremot på bottenlevande insekter så som nattsländor, dagsländor, snäckor och kräftdjuret
Gammarus. Två av magarna var dock helt tomma vilket sänkte medelvärdet för fyllnadsgrad till 45% (de övriga hade
mellan 40-100% fyllnadsgrad). Öringens födotillgång var därmed sannolikt bättre än rödingens då konditionsfaktorn
uppgick till 0,95 i medeltal.
Parasitering
Endast hos de två största öringarna noterades parasiter och dessa hade båda många binnikemaskcystor på tarmarna
(ca 60 st. hos den största öringen och ca 40 st. hos den näst största öringen). Trots detta uppvisade dessa öringar de
högsta konditionsfaktorerna, varför de inte verkade speciellt påverkade av parasiteringen.
8
Skälvattnet
I Skälvattnet lades fem nät ut under en natt mellan 2016-08-02 och 2016-08-03 (figur 16 och 18).
Figur 16. Foto över Skälvattnet vid nätläggning.
18
16
14
Temperatur °C
Vattentemperaturen uppgick vid provfisket till 16,7
grader vid ytan för att sedan drastiskt sjunka till 5,7
grader på 20 meters djup. Ett språngskikt uppmättes
mellan cirka fem och nio meters djup, inom vilket
intervall hela temperaturförändringen skedde (figur 17).
Siktdjupet uppgick till 6,7 meter vilket anges som ett
stort siktdjup enligt Naturvårdsverket (1999).
12
10
8
6
4
2
0
0
5
10
Djup
15
20
Figur 17. Vattentemperatur i Skälvattnet vid provfisket
2016.
Figur 18. Djupkarta
över Skälvattnet samt
översiktsnätens
placeringar. Siffrorna
invid näten anger
numreringen på
dobben (nätnumret).
Vid provfisket fångades fjorton rödingar, en öring samt en elritsa. Den sistnämnda arten var inte tidigare känd i sjön
men har sannolikt vandrat upp från Nedre Jovattnet via Jovattsån och Skälvattsbäcken.
Den totala vikten var 0,671 kg vilket gav en fångst per nät på 3,2 fiskar och 0,13kg (tabell 5). Fångsten var därmed
mycket liten både i antal och i vikt (Kinnerbäck 2013). Uppdelat på enskilda arter så var båda arternas täthet och vikt
per nät inom det normala intervallet för liknande sjöar. Medelvikten var dock förhållandevis låg hos både rödingen
och öringen.
Tabell 5. Resultat vid provfisken i Skälvattnet 2016.
Antal CPUE antal Total vikt g CPUE vikt g
Röding 14
2,8
610
122
Öring
1
0,2
59
118
Elritsa
1
0,2
2
0,4
Totalt
16
3,2
671
134,2
Medelvikt g Maxvikt g Minlängd mm Maxlängd mm
43,6
153
87
267
59
2
Medellängd mm
169,4
191
68
9
CPUE hade minskat betydligt jämfört med det tidigare provfisketillfället, vilket framförallt berodde på att öringen
nästintill hade försvunnit ur fångsten (tabell 6). Den enda öring som fångades var dessutom mycket smalare och i
sämre kondition än de öringar som fångades 2005. Fångsten av röding hade ökat marginellt i antal jämfört med 2005
men minskat i vikt per nät, vilket även innebär att de hade blivit mindre i storlek. Dessutom hade konditionsfaktorn
minskat hos rödingen från 0,84 till 0,67 vilket visade att de var i väsentligt sämre kondition än tidigare.
Tabell 6. Resultat vid samtliga provfisken i Skälvattnet. Längden anges i mm och vikten i g.
Totalt
Röding
Öring
CPUE CPUE CPUE
CPUE
Medel Medel CPUE
CPUE
Medel Medel
antal vikt antal
vikt
längd
vikt
antal
vikt
längd
vikt
2005 6,4
492,4 2,4
160,0
196,2
66,7
4,0
332,4
178,6
83,1
2016 3,2
134,2 2,8
122,0
169,4
43,6
0,2
11,8
191,0
59,0
Längdfördelning
Storleksfördelningen hos rödingen var bättre och mer
spridd i Skälvattnet än i Övre Jovattnet (figur 5 och 19).
Rödingarna var emellertid uppdelade i två olika
storleksklasser, vilka delvis motsvarades av olika
åldersklasser (figur 22).
5
Röding
Elritsa
CPUE
antal
CPUE
vikt
Medel
längd
Medel
vikt
0,2
0,4
68
2
Öring
Elritsa
4
Antal
3
2
1
0
Längd mm
Figur 19. Längdfrekvensdiagram i Skälvattnet 2016.
Rödingen hade fått en ökad spridning i storlek jämfört med vid det föregående provfisket och den minskade
medellängden orsakades av att antalet individer mellan 12 och 14 cm ökat på bekostnad av rödingar mellan 20-22 cm
vilka däremot hade minskat (figur 20). Förändringen i storleksfördelningen hos öring utgjordes uteslutande av den
nästan totala frånvaron av öring i fångsten under 2016 (figur 21).
6
Röding -05
Röding -16
7
Öring-05
Öring -16
6
5
5
4
Antal
Antal
4
3
2
2
1
1
0
0
3
Längd mm
Figur 20. Längdfrekvensdiagram hos röding i Skälvattnet.
Längd mm
Figur 21. Längdfrekvensdiagram hos öring i Skälvattnet.
10
Antal
Tillväxt
Åldersfördelningen hos röding i Skälvattnet visade på två förhållandevis starka årsklasser 2+ respektive 5+, d.v.s.
5
rödingar som kläckts 2014 och 2011 (figur 22). Den enda
Röding
Öring
öring som fångades var 4+ i ålder. Tillväxtkurvorna för
rödingen visade på en relativt normal tillväxt i både längd 4
och vikt under de första tre åren men som därefter
stannade av, framförallt med avseende på viktökning
3
(figur 23 och 24). Tillväxten hos rödingen hade även
försämrats något vid provfisket 2016 jämfört med vid det 2
tidigare provfisket 2005, trots att tillväxten för rödingar
äldre än 3+ redan var låg vid det tidigare fisket. Den enda
1
öring som fångades 2016 hade en dålig tillväxt, både i
avseende på längd och vikt (figur 25 och 26). Inte heller
vid det tidigare provfisket var dock tillväxten bra utan var 0
0+
1+
2+
3+ Ålder 4+
5+
6+
7+
under det normala för liknande sjöar.
Figur 22. Åldersfrekvensdiagram över öring och röding i
Skälvattnet 2016.
600
Medel
Röding-16
400
Röding -05
Medel
Röding-16
Röding -05
500
300
Vikt g
Längd mm
400
300
200
200
100
100
0
0
0
2
4
6
Tillväxtsäsonger
8
10
Figur 23. Tillväxtanalys hos röding i Skälvattnet. Jämförelse med
röding inom Storuman och Vilhelmina kommuner (Aquanord
AB).
1400
Medel
Öring -05
0
4
6
Tillväxtsäsonger
8
10
Figur 24. Tillväxtanalys hos röding i Skälvattnet. Jämförelse med
röding i Norrlands inland mellan trädgränsen och högsta
kustlinjen (Kinnerbäck 2013).
400
Öring -16
2
Medel
Öring -05
Öring -16
350
1200
300
1000
Längd mm
250
Vikt g
800
200
600
150
400
100
200
50
0
0
0
2
4
6
Tillväxtsäsonger
8
10
Figur 25. Tillväxtanalys hos öring i Skälvattnet. Jämförelse med
öring inom Storuman och Vilhelmina kommuner (Aquanord
AB).
0
2
4
6
Tillväxtsäsonger
8
10
Figur 26. Tillväxtanalys hos öring i Skälvattnet. Jämförelse med
öring i Norrlands inland mellan trädgränsen och högsta
kustlinjen (Kinnerbäck 2013).
11
7
Elritsa
Röding
Öring
6
5
4
Antal
Djupfördelning
Öringen och elritsan fångades båda på det grundaste
nätet. Av rödingarna fångades nio av 14 fiskar mellan 9,2
och 15,6 meter, en röding fångades på det djupaste nätet
på ca 35 meters djup och fyra rödingar på det näst
grundaste nätet mellan 2,2–5,4 meters djup. De allra
flesta rödingarna fångades därmed, liksom i Övre
Jovattnet, i det område av sjön där vattentemperaturen
sjönk snabbast och där det breda språngskiktet
påträffades (figur 27).
3
2
1
0
0-3
3-6
6-12
Djupintervall
12-20
20-35
Figur 27. Djupfördelning av fångsten i Skälvattnet 2016.
Könsmognad
Den öring som fångades i Skälvattnet hade inte hunnit bli könsmogen (tabell 7), vilket innebär att tidpunkten för detta
hos öringhanarna troligen överstiger 4+ i ålder och 19 cm i längd. Rödinghonorna började könsmogna vid en ålder om
ca 4+ eller ca 15 cm i längd, men ingen av de honor som fångades hade hunnit utvecklat rommen tillräckligt för att
bedömas som att de skulle leka i höst. Av de rödinghanar som fångades skulle de två största leka i höst, dessa var 5+
respektive 7+ i ålder och 23,5 cm samt 26,7 cm i längd. Gränsen för könsmognad hos hanarna bedömdes utifrån
resultaten vara cirka 5+ i ålder och strax över 20 cm i längd. Detta innebär att endast en liten del av rödingbeståndet
utgjordes av lekmogen fisk.
Tabell 7. Könsmognad i Skälvattnet 2016.
Röding
Ej könsmogen Könsmogen
Hona
3
4
Hane
5
1
Varav lek i år
2
Öring
Totalt Ej könsmogen
7
6
1
Könsmogen
Varav lek i år
Totalt
1
Födoval
Den enda öring som fångades hade ätit bottenfauna men hade en låg fyllnadsgrad i magen (30 %). Av de rödingar som
hade något i magsäcken hade alla utom en uteslutande levt på zooplankton, varav många av dem endast ätit små
hinnkräftor. Dessa individer hade dock generellt en något högre fyllnadsgrad i magen än de rödingar som ätit både
hinnkräftor och hoppkräftor. En röding hade även funnit Gammarus att äta som komplement till hinnkräftorna.
Fyllnadsgraden hos de rödingar som hade något i magen uppgick till 51,4% i medeltal varav de som uteslutande livnärt
sig på hinnkräftor hade en genomsnittlig fyllnadsgrad på 68,6%. Dessa individer hade däremot inte en högre
konditionsfaktor än de övriga rödingarna, varför det inte verkar vara en lönsammare strategi att uteslutande leva på
hinnkräftor i Skälvattnet jämfört med andra bytesdjur. Ingen zooplanktonprovtagning genomfördes dock i Skälvattnet
under 2016 varför ingen jämförelse kan genomföras mellan magsäcksanalyserna och zooplanktonbeståndet i sjön.
Parasitering
Hos två av rödingarna påträffades binnikemaskcystor på tarmarna. Dessa båda hade delvis livnärt sig på hoppkräftor,
vilket är en mellanvärd för dessa binnikemaskar, men verkade inte ha påverkats nämnvärt av parasiteringen då
konditionsfaktorn inte avvek från de övriga rödingarnas värde. Konditionsfaktorn var dock mycket låg hos rödingen
som medeltal och endast en individ, den största hanen, hade en något bättre kondition än övriga individer.
12
Nedre Jovattnet
Nedre Jovattnet provfiskades med totalt 20 nät under två nätter mellan 2016-08-03 och 2016-08-05 (figur 28 och 30).
Figur 28. Foto över Nedre Jovattnet vid nätuppdagning den avslutande dagen. Båtföraren är Peter Lundström, Swenature AB som
tillsammans med Tina Hedlund, Aquanord AB genomförde provfiskena.
18
16
14
12
Temperatur °C
Vattentemperaturen uppgick vid provfisket till 16,4
grader vid ytan för att därefter sjunka till 8,3 grader vid
botten på cirka 20 meters djup. På grund av det relativt
ringa djupet och den förhållandevis stora
genomströmningen i sjön var temperatursänkningen
relativt jämn och inget språngskikt påträffades därför
(figur 29). Siktdjupet uppgick till 6,3 meter vilket anges
som ett stort siktdjup enligt Naturvårdsverket (1999).
10
8
6
4
2
0
0
5
10
Djup
15
20
Figur 29. Vattentemperatur i Nedre Jovattnet vid provfisket
2016.
Figur 30. Djupkarta över Nedre Jovattnet samt översiktsnätens
placeringar. Siffrorna invid näten anger numreringen på dobben
(nätnumret). Den västra halvan av sjön fiskades den första natten och den
östra halvan av sjön fiskades den andra natten.
Totalt fångades 345 fiskar på de tjugo näten med en total vikt på 4,78 kg (tabell 8). Huvuddelen av fångsten utgjordes
antalsmässigt av elritsa med 287 individer, vilka tillsammans vägde mer än de 31 rödingar som fångades. Även 26
stycken öringar med en totalvikt på ca 3,4 kg fångades varav den största öringen vägde hela 1,5 kg (figur 31).
Dessutom fångades en småspigg i ett av näten. Denna hade sannolikt tillkommit till sjön via en äldre utplantering av
småspigg i Jenaren på Jofjället för att utöka fiskens födotillgång i denna.
Figur 31. Stor öring fångad i Nedre
Jovattnet.
13
Fångsten per nät var på grund av det stora antalet elritsor normalt i antal, men av samma orsak var CPUE mycket liten
i vikt räknat (Kinnerbäck 2013). Uppdelat på arter så var öringens täthet och vikt per nät normal, rödingen uppvisade
en normal täthet per nät men en låg CPUE för vikt, den enda småspiggen uppvisade av förklarliga skäl mycket låg
täthet och vikt per nät men de stora mängderna elritsa medförde att både tätheten och vikten av denna art var
mycket hög för liknande sjöar (Kinnerbäck 2013).
Tabell 8. Resultat vid provfisken i Nedre Jovattnet 2016.
Antal CPUE antal Total vikt g CPUE vikt g Medelvikt g
Röding
Öring
Elritsa
Småspigg
Totalt
31
26
287
1
345
1,6
1,3
14,4
0,05
17,3
667
3436
676
1
4780
33,4
171,8
33,8
0,05
239
21,5
132,2
2,4
1
Maxvikt g Minlängd
mm
64
80
1525
82
10
46
Maxlängd
mm
206
535
104
Medellängd
mm
136,3
198,8
66,0
53
Antal
Längdfördelning
I längdfrekvensdiagrammet framgår att det fanns två storleksklasser av röding i sjön, dels röding mellan 8-10 cm i
längd och dels en mer spridd grupp mellan 14-20 cm i längd (figur 32). Denna fördelning återkommer även i
åldersfrekvensdiagrammet och beror därmed till stor del på olika åldersfördelningar inom sjön snarare än olika
tillväxt. Även bland öringen återfanns flera toppar i
11
Röding
Öring
10
längdfrekvensdiagrammet där de allra flesta öringar var
9
mellan 20-22 cm i längd. En stor öring på 53,5 cm
8
fångades samt tre individer över 26 cm i längd. Även
7
bland öringen förklaras en stor del av längdfördelningen i
6
figur 32 av åldersfördelningen i figur 33. Inga tidigare
5
4
provfisken med nät har genomförts i Nedre Jovattnet
3
varför inga jämförelser med tidigare provfiskeresultat kan
2
genomföras.
1
0
Figur 32. Längdfrekvensdiagram för öring och röding i Nedre
Jovattnet 2016.
Längd mm
Antal
Tillväxt
Rödingen i Nedre Jovattnet var uppdelad i två olika åldersklasser (figur 33), dels 1+, d.v.s. individer födda under 2015
och dels de som var 3+ till 4+ i ålder, d.v.s. födda under
12
2012 och 2013, vilket även återspeglades i
Röding
Öring
längdfrekvensdiagrammet (figur 32). Öringen uppvisade
10
däremot en relativt stark årsklass född 2012 samtidigt
8
som antalet unga öringar (1+ och 2+) var oväntat högt.
Då öring kläcks och vanligen även växer upp under de
6
första åren av sitt liv i rinnande vatten brukar så unga
öringar fångas i nät vid provfiske i sjöar. En möjlig
4
förklaring är att det är brist på lämpliga uppväxtområden
för öring i tillrinnande vattendrag och de därför på grund
2
av konkurrens vandrar ut till sjön vid en låg ålder.
0
Spridningen i ålder var däremot relativt bra hos öringen
0+
1+
2+
3+
4+
5+
6+
7+
8+
med åtta olika åldrar representerade i fångsten.
Ålder
Figur 33. Åldersfrekvensdiagram över öring och röding i Nedre
Jovattnet 2016.
Rödingen i Nedre Jovattnet hade en mycket dålig tillväxt, framförallt i vikt räknat. De rödingar som var 5+ i ålder (6
tillväxtsäsonger) vägde endast en tredjedel av medelvärdet för andra rödingar som åldersbestämts av Aquanord AB
inom Storuman och Vilhelmina kommuner (figur 34). Tillväxten stannade av vid en ålder av ca 3+, när den i andra sjöar
snarare accelererar vid denna ålder. Även öringen hade en dålig tillväxt i vikt med undantag för den största öringen i
fångsten som hade haft en normal tillväxt för området (figur 36). Hos både rödingen och öringen var även
längdtillväxten förhållandevis dålig oavsett ålder (figur 35 och 37).
14
400
Medel
400
Nedre Jovattnet röding
Medel
Nedre Jovattnet röding
300
Vikt g
Längd mm
300
200
100
200
100
0
0
0
2
4
6
Tillväxtsäsonger
8
10
Figur 34. Tillväxtanalys hos röding i Nedre Jovattnet. Jämförelse
med röding inom Storuman och Vilhelmina kommuner
(Aquanord AB).
2000
Medel
0
2
8
10
Figur 35. Tillväxtanalys hos röding Nedre Jovattnet. Jämförelse
med röding i Norrlands inland mellan trädgränsen och högsta
kustlinjen (Kinnerbäck 2013).
600
Nedre Jovattnet öring
4
6
Tillväxtsäsonger
Medel
Nedre Jovattnet öring
500
1500
Vikt g
Längd mm
400
1000
300
200
500
100
0
0
2
4
6
Tillväxtsäsonger
8
10
Figur 36. Tillväxtanalys hos öring i Nedre Jovattnet. Jämförelse
med öring inom Storuman och Vilhelmina kommuner
(Aquanord AB).
Djupfördelning
Liksom i de övriga sjöarna var fångades rödingen djupare
än öringen (figur 38). Öringen fångades huvudsakligen
på de grundaste näten (1,0-4,5 m) medan rödingen med
endast tre undantag fångades på 6,3 meter eller djupare
i sjön. De flesta rödingar trängde därmed ihop sig i de
djupaste delarna av Nedre Jovattnet där
vattentemeraturen var något lägre.
0
2
4
6
Tillväxtsäsonger
8
10
Figur 37. Tillväxtanalys hos öring Nedre Jovattnet. Jämförelse
med öring i Norrlands inland mellan trädgränsen och högsta
kustlinjen (Kinnerbäck 2013).
25
Röding
Öring
20
15
Antal
0
10
5
0
0-3
3-6
6-12
Djupintervall
12-20
Figur 38. Djupfördelning av fångsten i Nedre Jovattnet 2016.
15
Könsmognad
Rödingen i Nedre Jovattnet verkade ha en mycket spridd ålder och storlek vid könsmognad. De tre hanar som var
könsmogna var 14,3 och 14,4 respektive 19,9 cm i längd varav den minsta och största av dessa skulle leka i höst.
Samtidigt påträffades sex hanar mellan 16 cm och 20,6 cm i längd som inte uppvisade tecken på könsmognad. Även
bland honorna var spridningen stor, men könsmognaden bedömdes inträffa vid cirka 15 cm eller fyra tillväxtsäsonger.
Mer än hälften av honorna över denna storlek var dock ännu inte könsmogna. Inte hos någon av de fångade
rödinghonorna hade rommen utvecklats tillräckligt mycket för att de skulle bedömmas leka i år (tabell 9). Hos
öringhonorna inträffade könsmognaden så sent som vid ca 26 cm och 7+ i ålder och endast den allra största
öringhonan skulle leka i år medan ingen av öringhanarna, oavsett storlek eller ålder, uppvisade tecken på
könsmognad.
Tabell 9. Könsmognad i Nedre Jovattnet 2016.
Röding
Ej könsmogen Könsmogen
Hona
11
3
Hane
9
3
Okänt
5
Varav lek i år
0
2
Öring
Totalt Ej könsmogen
14
16
12
8
5
Könsmogen
2
Varav lek i år
1
Totalt
18
8
Födoval
Öringen hade till största delen ätit bottenfauna samt en del ytinsekter i Nedre Jovattnet. Fyllnadsgraden varierade
mellan en helt full magsäck (100 %) och tomma magar, med ett medelvärde på 53 %. Två öringar hade fiskrester i
magsäcken men förhållandevis tomma magar, en liten öring hade livnärt sig på zooplankton och fyra öringar hade levt
på ytinsekter. Dessa sistnämnda hade högst fyllnadsgrad, 72% i medeltal, följt av de 17 individer som endast livnärt sig
på bottenlevande organismer (61,5% fyllnadsgrad), varav den allra största öringen hade fyllt hela magsäcken med
snäckor. Rödingen hade däremot till allra största delen livnärt sig på zooplankton varav hinnkräftorna stod för den
största delen av dieten. 12 individer hade endast livnärt sig på hinnkräftor, en hade ätit hinnkräftort och skalbaggar
och ytterligare fem individer hade livnärt sig på en blandning av hinn- och hoppkräftor. Två rödingar hade helt eller
delvis livnärt sig på musslor och annan bottenfauna och några rödingar hade helt tomma magsäckar. Fyllnadsgraden
uppgick i medeltal till 50,4% hos rödingen. Trots att rödingen huvudsakligen livnärt sig på zooplankton visade
zooplanktonprovtagningen under hösten att även om produktionen var låg i sjön och zooplanktonbeståndet därmed
glest så fanns det, i förhållande till andra arter, relativt gott om större hoppkräftor. Detta innebär att betestrycket av
planktonätande fiskar som exempelvis röding var relativt lågt.
Parasitering
Hos sex av rödingarna påträffades mellan fem och 20 binnikemaskcystor vardera på tarmarna. Två rödingar hade även
parasiter i simblåsan. Bland öringen var det däremot bara en individ som hade binnikemaskcystor på tarmarna,
sannolikt beroende på den lägre andelen zooplankton och framförallt hoppkräftor i dieten hos öringen. Födovalet och
parasiteringsgraden återspeglades även i fiskens konditionsfaktor där öringen låg något under det normala med ett
medelvärde på 0,91. Rödingen däremot hade en mycket sämre kondition och medelvärdet uppgick endast till 0,68
men det var däremot inte nödvändigtvis de individer som hade parasiter som uppvisade de lägsta
konditionsfaktorerna.
16
Jämförelse mellan sjöar
Öring
Öringfångsten, räknat i antal fiskar per nät, var störst i Nedre Jovattnet (tabell 10), vilket även var den grundaste av de
tre sjöarna och därmed bör ha en större andel öringhabitat än de två övriga djupare sjöarna. Övre Jovattnet uppvisade
däremot en större fångst i vikt räknat per nät då medelvikten i denna sjö var väsentligt högre än i den nedre sjön
(tabell 11). Öringbeståndet i Skälvattnet var däremot nästan obefintligt och den enda öring som fångades var liten och
mager. Den hade en konditionsfaktor på endast 0,84 i jämförelse med 0,91 i Nedre Jovattnet och 0,95 i Övre
Jovattnet.
Skälvattnet
CPUE antal
2,8
0,2
0,2
CPUE vikt g
122
118
0,4
3,2
134,2
Tabell 11. Medelstorlek, jämförelse mellan sjöar.
Övre Jovattnet
Medelvikt g
Medellängd mm
Röding
17
132
Öring
451,5
301,2
Elritsa
Småspigg
Skälvattnet
Medelvikt g
43,6
59
2
Trots att Nedre Jovattnet med sitt lägre medeldjup bör
hysa en större andel lämpligt habitat för öring så var
tillväxten bättre i Övre Jovattnet, framförallt hos de stora
öringarna i fångsten (figur 39). Tillväxten i Skälvattnet var
för den enda fångade öringen relativt likvärdig med den i
Nedre Jovattnet.
Nedre Jovattnet
CPUE antal
1,6
1,3
14,4
0,05
17,3
Medellängd mm
169,4
191
68
1800
1600
Nedre Jovattnet
Medelvikt g
21,5
132,2
2,4
1
CPUE vikt g
33,4
171,8
33,8
0,05
239
Medellängd mm
136,3
198,8
66,0
53
Medel
Övre Jovattnet
Skälvattnet
Nedre Jovattnet
1400
1200
1000
Vikt g
Tabell 10. CPUE, jämförelse mellan sjöar.
Övre Jovattnet
CPUE antal
CPUE vikt g
Röding
1,1
18,7
Öring
0,6
270,9
Elritsa
Småspigg
Totalt
1,7
289,6
800
600
400
Figur 39. Jämförelse av tillväxt hos öring i de tre provfiskade
sjöarna samt medelvärdet för övriga åldersbestämda öringar
inom Storuman och Vilhelmina kommuner (Aquanord AB).
200
0
0
2
4
6
Tillväxtsäsonger
8
10
Öringen i Nedre Jovattnet fångades huvudsakligen i de grunda områdena på mellan 1-4,5 meters djup och hade livnärt
sig på bottenfauna och ytinsekter. De uppvisade en fyllnadsgrad i magen på 53% i medeltal medan öringen i den
djupare sjön Övre Jovattnet hade en fyllnadsgrad på 45% i medeltal. Dessa hade livnärt sig på bottenfauna och
Gammarus och även dessa fångades i de förhållandevis grunda områdena på mellan 1,5–11,5 meters djup. Öringen i
Skälvattnet fångades på det grundaste nätet (1,4-2,8m) och hade liksom i övriga sjöar livnärt sig på bottenfauna.
Fyllnadsgraden var dock endast 30%.
I samtliga av dessa sjöar har öringen därför i konkurrens med röding valt en nisch att leva i de grundare områdena och
livnära sig på bottenlevande organismer med tillskott av ytinsekter i den grundare Nedre Jovattnet. Detta medför
även att öringbestånden är känsliga för nätfiske då dessa oftast läggs i de grundare områdena i sjöarna. Den låga
andelen önsmogen fisk visar även att öringbestånden inte är i balans för en god framtida rekrytering av yngel till
sjöarna. Ett fortsatt högt fisketryck på större (könsmogen) öring kommer därför att leda till utebliven reproduktion
och kraftigt försämrat öringbestånd.
Röding
Rödingbeståndet var störst i Skälvattnet, både i antal och i vikt per nät, följt av Nedre Jovattnet och med det minsta
beståndet i den djupaste av de tre sjöarna; Övre Jovattnet (tabell 10). Även rödingens storlek i vikt och längd följde
samma mönster (tabell 11), även om rödingen var småväxt och mager i samtliga sjöar. Konditionsfaktorn uppgick till
endast 0,68 i Nedre Jovattnet, 0,67 i Skälvattnet och 0,61 i Övre Jovattnet. Som jämförelse räknas ett värde på 1,0 som
normalt. Tillväxten var mycket dålig i samtliga sjöar även om de äldre rödingarna i Skälvattnet hade en marginellt
bättre tillväxt än i de övriga två sjöarna (figur 40).
17
Vikt g
I alla tre sjöar utgjordes födan helt eller huvudsakligen av zooplankton och till största delen av små hinnkräftor. I
Skälvattnet hade en röding hittat en individ av det bottenlevande kräftdjuret Gammarus och i Nedre Jovattnet hade
flera av rödingarna kompletterat födan med bottenfauna. Fyllnadsgraden var förhållandevis lika mellan sjöarna med
50,4% i Nedre Jovattnet, 51,4% i Skälvattnet och 55,5% i Övre Jovattnet. I de två djupare sjöarna Övre Jovattnet och
Skälvattnet påträffades de flesta rödingar inom djupintervallet 6-12 meter. Förekomsten av röding matchade även
nivån på språngskiktet i de båda sjöarna varför de sannolikt var på födosök i dessa djupnivåer av sjön. I den grundare
sjön Nedre Jovattnet, vilken saknade språngskikt,
300
Medel
Övre Jovattnet
påträffades rödingen däremot i de djupaste delarna av
250
sjön, delvis mellan 6-12 meter men framförallt djupare
än 12 meter. Orsaken till detta är sannolikt en
200
kombination av att rödingen är en kallvattensart och
gärna söker sig till kallare delar av sjön när
150
vattentemperaturen stiger men även på grund av den
högre konkurrensen i de grundare områdena med det
100
extremt talrika beståndet av elritsa i Nedre Jovattnet.
50
Figur 40. Jämförelse av tillväxt hos röding i de tre provfiskade
sjöarna samt medelvärdet för övriga åldersbestämda rödingar
inom Storuman och Vilhelmina kommuner (Aquanord AB).
0
0
2
4
Tillväxtsäsonger
6
8
Diskussion och slutsatser
Fångsterna per nät var mycket låga i samtliga sjöar med undantag för antalet individer per nät i Nedre Jovattnet. Det
senare berodde dock på de mycket stora mängderna med elritsa som fångades i de grundare näten. Rödingen var
även talrikare än öringen i alla de tre provfiskade sjöarna. Dessa var dock mycket små i samtliga sjöar och hade även
en mycket dålig tillväxt. Få rödingar hade hunnit bli könsmogna och nästan ingen hade hunnit utveckla rommen eller
mjölken tillräckligt för att det skulle bedömmas som sannolikt att de skulle leka i år.
Öringen var däremot större i storlek och hade en högre konditionsfaktor i alla sjöarna än rödingen. Den levde
huvudsakligen på bottenfauna i de grundare områdena i sjöarna vilket även medför de är känsligare för nätfiske än
rödingen eftersom nätfiske ofta sker i de strandnära, grunda områdena. Rödingen som hittat sin egen nisch i sjöarna
genom att gå djupare ned och leva på zooplankton utsätts därför möjligen för ett något mindre fisketryck men fick
samtidigt en försämrad tillväxt. Bristen på öring i Skälvattnet tyder emellertid på ett relativt högt fisketryck på denna
art i förhållande till produktionen av öring i sjön. I Nedre Jovattnet var spridningen i åldrar inom öringpopulationen
god, men den låga tillväxten medförde ändå att öringen var förhållandevis liten i storlek.
I Övre Jovattnet hade rödingen minskat i både storlek, antal och tillväxt jämfört med tidigare provfisken samtidigt som
öringen ökat i storlek men blivit fåtaligare. I Skälvattnet hade öringen nästintill försvunnit samtidigt som rödingen
blivit något mer talrik men mindre i storlek och med en minskad tillväxt. Vid provfisket påträffades även elritsa, vilket
inte varit känt i sjön tidigare. Liksom övriga sjöar bedöms Skälvattnet vara mycket näringsfattig och med en låg
produktion varför dimensionering av fisketrycket är väsentligt för fiskbestånden i sjön. Sannolikt är fisketrycket på
öring högre än på röding i denna sjö. Nedre Jovattnet var den av sjöarna som uppvisar det bäst balanserade
fiskbeståndet i ålders- och längdfördelning även om tillväxten hos både öringen och rödingen var låg. Fisketrycket från
nätfiske är därför antagligen lägre i denna sjö än i de två andra sjöarna, även om pimpelfisket periodvis sannolikt kan
vara intensivt. Det senare är dock inte lika selektivt mot stora individer.
Zooplanktonprovtagningarna som genomfördes under hösten visade tillsammans med det stora siktdjupet i sjöarna,
framförallt i Övre Jovattnet, samt den relativt dåliga tillväxten hos båda arterna i de flesta av sjöarna att de tre
provfiskade sjöarna är mycket näringsfattiga. Detta medför att fiskproduktionen blir låg och att sjöarna därför blir
känsliga för hur mycket fisk som fångas och plockas upp ur sjöarna. Fiskbestånden i samtliga av de tre provfiskade
sjöarna bedöms vara för hårt fiskade i förhållande till vad bestånden klarar av för att bibehålla ett i storlek
välstrukturerat bestånd med tillsgång till stora individer samt ett flertal lekmogna fiskar som bidrar till
reproduktionen.
Referenser
Kinnerbäck, A. 2013. Jämförvärden från provfisken, ett komplement till EQR8. Aqua reports 2013:18 Institutionen för
akvatiska resurser, SLU. 154 s.
Naturvårdsverket 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. 101 s.
Övriga källor
Aquanord AB. 2017. Sammanställning av åldersbestämda fiskar (opubl.)
18