2013-10-01
Mötesordning
Fullmäktige
Medicinska Föreningens fullmäktiges mötesordning
Utarbetad 2002-09-27 av Fredrik Erlandsson och Jens Andersson och fastställd av
Fullmäktige.
Ändrad 2005-10-27 av Kalle Brobäck och Peter Johansson.
Ändrad 2013-10-01 av Jens Andersson.
Fullmäktige är Medicinska Föreningens högsta beslutande organ. Fullmäktige drar upp
riktlinjerna för styrelsens och utskottens arbete, utser centrala kårfunktionärer, och är den
enda instansen som kan ändra föreningens stadgar och reglementen. Det är därför av
yttersta vikt att fullmäktiges sammanträden genomförs på ett korrekt och demokratiskt sätt
där alla har lika chans att göra sin röst hörd.
Delar av denna mötesordning baserar sig på den praxis som under många år tillämpats av
fullmäktige, andra har sin grund i föreningens stadgar. Praxis kan när som helst ändras av
fullmäktige självt genom majoritetsbeslut. Stadgar kan däremot ändras endast på sådant sätt
som beskrivs i stadgarna (16 kap.). När stadgar ligger till grund för denna text anges den
aktuella paragrafen inom parentes. Alla fullmäktigeledamöter och övriga högre
kårfunktionärer bör någon gång ha ögnat igenom stadgarna.
1. Debatten
1.1 Talman
Talmannen leder fullmäktiges sammanträden genom att fördela ordet och upprätthålla
mötesordningen. Talmannen skall förhålla sig neutral i de frågor som diskuteras, och om så
inte är fallet, t ex vid val av ny talman, bör han/hon lämna över klubban till den vice talman
som utses vid varje sammanträde.
1.2 Talarlista
Under Fullmäktiges möten hålls en strikt talarlista. Ledamot eller annan till mötet
adjungerad person påkallar talmannens uppmärksamhet genom att räcka upp handen när
han/hon vill uttala sig. När talmannen uppmärksammat den uppräckta handen förs
personen upp på talarlistan och kan ta ner sin hand i väntan på sin tur att tala. De enda
undantagen från talarlistan ges vid replik, sakupplysning och ordningsfråga. Om det man
tänkte säga redan är sagt när man väl får ordet, går det naturligtvis att stryka sig från
talarlistan.
1/14
MEDICINSKA FÖRENINGEN I STOCKHOLM
Fullmäktige
1.3 Föredragning
De flesta ärenden inleds med att någon föredrar ärendet. Det kan vara någon ur styrelsen
eller någon som har lagt fram en motion. Föredragningen ska vara en sammanfattning av
förslaget utan att det blir en uppläsning av vad som står i motionen/propositionen.
Föredragningen är oftast högst fem minuter lång men ibland krävs det mer tid. Lyssna noga
utan att avbryta! Det finns gott om tid för diskussion sedan. Det står angivet på
dagordningen vem som är föredragande. Efter föredragningen vidtar debatten enligt
talarlistan.
1.4 Inlägg
När det har blivit din tur på talarlistan ropar talmannen upp ditt namn varpå du kan börja
ditt inlägg. Tänk på att tala högt så att alla hör. Försök också att vara någorlunda
strukturerad i ditt inlägg och upprepa inte alltför mycket av vad andra redan har sagt. Om
man tycker att inläggen börjar bli alltför långa kan man som ordningsfråga yrka på
tidsbegränsning av inläggen.
1.5 Replik
Då en fråga/påhopp/anklagelse ställts mot någon person som är närvarande vid mötet kan
denne välja att utropa ”Replik” efter att talaren avslutat sitt anförande. Då ger talmannen
ordet till den tilltalade, som därmed får chansen till ett kortfattat genmäle, maximalt en halv
minut är lämpligt. Om man kan vänta sig att genmälet är längre än några meningar bör i
stället den tilltalade sätta upp sig på talarlistan. Observera alltså att något måste ha sagts
mot en specifik person för att den personen ska kunna replikera på det. Det räcker inte med
att tycka att man har något mycket bra att säga i en viss fråga.
1.6 Sakupplysning
Om det råder oklarhet om faktiska förhållanden som är vitala för den diskuterade frågan kan
den som anser sig sitta inne med den kritiska informationen utropa ”Sakupplysning” och ges
då chansen att med några korta meningar klargöra sakernas tillstånd.
1.7 Ordningsfråga
Så kallade ordningsfrågor kan behandlas genast när de uppkommer, utan att den som vill
väcka ordningsfrågan behöver invänta sin tur på talarlistan. Exempel på ordningsfrågor är
diskussioner om ifall en fråga omedelbart bör bordläggas, om ifall en punkt bör omvandlas
från diskussionspunkt till beslutspunkt, om en ny punkt bör tillföras föredragningslistan,
ändring av ärendenas ordning på föredragningslistan, ajournering, streck i talarlistan,
adjungering av nyanländ person utan yttranderätt, justering av röstlängden eller om den
sittande talmannen uppträder så partiskt att klubban istället bör föras av vice talman under
resten av ärendet. Mellan två talare kan vem som helst avbryta den pågående debatten
genom att begära ”ordningsfråga”. Då fryses talarlistan, och en ny talarlista upprättas där de
2/14
MEDICINSKA FÖRENINGEN I STOCKHOLM
Fullmäktige
som vill uttala sig i ordningsfrågan kan sätta upp sig. Efter debatten i ordningsfrågan fattar
Fullmäktige direkt beslut i den aktuella ordningsfrågan.
1.8 Streck i talarlistan
Vem som helst kan mellan två talare yrka på streck i talarlistan. Då infaller en debatt i
ordningsfråga som avslutas genom att fullmäktige beslutar om streck i debatten kan sättas,
dvs om ämnet kan anses färdigdiskuterat. Om fullmäktige beslutar att sätta streck i
talarlistan justeras först yrkandena, varefter inga mera yrkanden får tillkomma, och därefter
talarlistan. Var person som är närvarande vid mötet får endast förekomma på talarlistan en
enda gång efter att streck satts. Däremot går det naturligtvis att begära ordningsfråga på nytt
och yrka på att strecket ska upphävas, eftersom det framkommit ny information som bör
diskuteras utförligare innan beslut fattas.
1.9 Yrkanden
När fullmäktigeledamot anser att det finns ett bättre alternativ än de tidigare framlagda
förslagen kan hon/han komma med ett eget förslag genom att yrka när han/hon har ordet.
Ett yrkande påbörjas med orden ”Jag yrkar på att …..” varpå man på ett koncist sätt
framställer sitt förslag. Till exempel ”Jag yrkar på att kårhuset säljs till AstraZeneca för 200
000 kr som därefter tillförs konto 007 benämnt Kubas befriande”. Yrkandet bör dessutom
ordagrant skrivas ner och skickas till talmannen, för vidarebefordring till sekreteraren så att
inga missförstånd uppstår.
Yrkandena bifall och avslag finns alltid med, men man kan givetvis ändå yrka på bifall eller
avslag för att klargöra vad man tycker i ärendet.
1.10 Tilläggsyrkanden
Om en fullmäktigeledamot anser att det saknas någon viktig del i ett yrkande, eller att det
saknas något i ett yrkande som behöver tillföras för att det ska bli ett bra beslut, går de bra
att framlägga ett tilläggsyrkande. Observera att det är just ett tillägg till ett annat yrkande,
oftast i en proposition eller en motion, och att tilläggsyrkandet därmed måste gälla samma
fråga som det ursprungliga yrkandet gäller – eller i alla fall beröra denna. Du kan inte föra
fram förslag i en helt annan fråga genom att påstå att det är ett tilläggsyrkande.
1.11 Ändringsyrkanden
Ändringsyrkanden baseras på ett befintligt yrkande och lyder delvis som ett befintligt
yrkande men innehåller en ändring av det på någon väsentlig punkt.
1.12 Yttrande- och yrkanderätt (5.13)
Fullmäktiges ledamöter och suppleanter, talmannen, vice talmannen, revisorerna, styrelsens
och utskottens, nämndernas, sektionsstyrelsernas och rådens ledamöter, protokollföraren,
Föreningens tjänstemän och Inspektor har alla rätt att yttra sig vid Fullmäktiges
sammanträden. Fullmäktiges ledamöter och suppleanter, styrelseledamöter, revisorerna och
3/14
MEDICINSKA FÖRENINGEN I STOCKHOLM
Fullmäktige
Inspektor har också rätt att lägga fram yrkanden. Personer som inte har yttranderätt och
som har ärenden att föredraga eller bör kunna delta i debatten kan adjungeras till
sammanträdet för behandlingen av ett visst ärende eller hela sammanträdet. Den personen
får då yttranderätt.
Alla medlemmar har närvarorätt vid sammanträdena.
1.13 Lykta dörrar
Med fem sjättedelars majoritet kan man besluta om att föra en diskussion bakom lykta
dörrar, varvid endast fullmäktigemedlemmar får närvara under diskussionen och
omröstningen (5.13.6). Det måste dock finnas synnerliga skäl som föranleder det.
1.14 Ordning
Ingen får vid ett sammanträde uttala sig otillbörligt om någon annan eller använda
personligen förolämpande uttryck eller i övrigt i ord eller handling uppträda på ett sätt som
strider mot god ordning. Den som har ordet skall begränsa sitt anförande till det ämne som
behandlas. Om någon bryter mot dessa bestämmelser och inte rättar sig efter talmannens
erinran, får talmannen ta från honom eller henne ordet för den pågående överläggningen.
(Fullmäktiges reglemente §10)
2. Beslut
2.1 Beslutsförhet och rösträtt
Fullmäktige kan bara fatta beslut om mer än hälften av antalet ledamöter (eventuellt ersatt
av suppleant) är närvarande. Om Fullmäktige har 29 ledamöter krävs det därmed minst 15
närvarande ledamöter. Om ledamöter har avgått eller uteslutits ur Fullmäktige, så att
Fullmäktige har färre än 29 ledamöter, krävs det alltså färre närvarande ledamöter. Varje
närvarande ledamot har en röst.
Fullmäktigeledamot kan inte överlåta sin rösträtt på annan person genom fullmakt eller
utöva sin rösträtt utan att själv närvara (5.14.3). Det går alltså inte att rösta t.ex. per telefon
eller över Facebook och man räknas inte heller som närvarande om man deltar i mötet på
distans.
För ändring av Fullmäktiges beslut under ett och samma sammanträde krävs ett nytt beslut
med två tredjedelars majoritet (5.14.8).
2.2 Beslut
När ett beslut ska fattas justeras först yrkandena, vilket innebär att alla framkastade
yrkanden räknas upp och upprepas för att kontrollera att de är rätt uppfattade.
Upphovsmännen till två eller flera snarlika yrkanden ges chansen att jämka sin yrkanden,
dvs att slå ihop dem till ett gemensamt yrkande. Därefter bestäms propositionsordningen,
4/14
MEDICINSKA FÖRENINGEN I STOCKHOLM
Fullmäktige
dvs i vilken ordning de olika yrkandena ska ställas mot varandra. De yrkanden som strider
mot varandra ställs mot varandra, medan övriga yrkanden behandlas efter varandra. Det
vinnande yrkandet ställs alltid i slutändan mot alternativet avslag.
Slutligen beslutas om tilläggsyrkanden, vilka ställs vart och ett mot avslag, eventuellt först
mot ett motstridigt tilläggsyrkande, förutsatt att de inte fallit genom att ha varit kopplade till
ett huvudyrkande som inte funnit fullmäktiges gillande.
Beslut fattas med enkel röstövervikt, om inget annat anges i stadgar eller reglemente, dvs det
beslut som får flest röster bland dem som deltar i beslutet ”vinner”. I vissa fall skall beslut
fattas med två tredjedelars majoritet. Då måste minst två tredjedelar av de närvarande
ledamöterna rösta för förslaget. Om två alternativ får lika många röster blir det lottning om
vilket alternativ som ska vinna.
2.3 Omröstning
Omröstning ska ske öppet (5.14.4), så att alla kan se vad alla röstar på. Beslut fattas genom i
första hand genom acklamation. Det innebär att talmannen ställer frågan till fullmäktige om
man kan besluta i enlighet med ett yrkande. De som föredrar det
första yrkandet svarar ”ja” tydligt, men i normal samtalston. Därefter frågar talmannen om
fullmäktige föredrar motsatsyrkandet (ibland endast genom att fråga ”Någon där emot?”),
varpå de som föredrar detta svarar ”ja”. Talmannen bedömer vilken sida som fick flest
röster, kungör det och bekräftar beslutet med ett slag med klubban. Om någon inte håller
med talmannens bedömning utropar denne ”votering”, innan klubban har fallit. Då sker
omröstningen i stället medelst handuppräckning, varvid rösträknarna oberoende räknar
rösterna för respektive yrkande, och därefter jämför sina röstsiffror. Vid exakt lika röstantal
mellan två yrkanden används lotten för att skilja mellan yrkandena.
2.4 Sluten omröstning
Omröstning i personfrågor sker slutet om någon fullmäktigeledamot begär detta (5.14.4). Då
får varje ledamot skriva ned vad den röstar på, på en lapp. Sedan ropas alla ledamöter och
tjänstgörande suppleanter upp från röstlängden och de får då gå fram och lägga sin röstsedel
i något lämpligt kärl under överinseende av rösträknarna. Rösträknarna räknar sedan
rösterna och meddelar resultatet, vilket klubbas av talmannen.
Om styrelsen förslår att Fullmäktige ska kalla hedersledamot och förslaget avslås, förs inte
diskussionen och inte ens beslutet till protokollet.
2.5 Reservation
Den fullmäktigeledamot som motsätter sig ett fattat beslut kan reservera sig genom att
utropa ”reservation” efter att klubban fallit och därefter, om han eller hon vill, skriva ihop en
kort motivering (max 3-4 meningar) som ges till sekreteraren. Genom att reservera sig
markerar man tydligt att man emotsätter sig beslutet då reservationen tas in i protokollet.
5/14
MEDICINSKA FÖRENINGEN I STOCKHOLM
Fullmäktige
Om Fullmäktige skulle fatta ett olagligt beslut kan de som har reserverat sig mot beslutet
därigenom undgå straffansvar.
2.6 Remittering och delegering
Om fullmäktige finner att en fråga är för dåligt utredd kan man besluta om att remittera en
fråga till styrelsen eller något utskott för beredning. Om frågan trots beredning anses vara
dåligt förberedd kan den återremitteras så får det organet bereda ärendet ännu mer och
bättre inför nästa sammanträde. Om fullmäktige inte kan eller vill besluta i en fråga vid
aktuellt sammanträde, kan man välja att delegera frågan till annat kårorgan, t ex styrelsen,
som därmed tillåts fatta beslutet i fullmäktiges ställe. Detta kan passa bra om det är en
”mindre” fråga som det är lika bra att något annat organ som är mer insatt beslutar om. Det
kan också vara nödvändigt att delegera ett beslut om beslut inte kan fattas vid
sammanträdet, men beslutet ändå inte kan vänta till Fullmäktiges nästa sammanträde.
2.7 Bordläggning
Bordläggning innebär att Fullmäktige väntar med att besluta i sakfrågan och i stället tar upp
ärendet på nytt på ett kommande sammanträde, eller möjligen senare vid samma
sammanträde. Bordläggning är ett bland andra yrkanden. Man bör när man yrkar på
bordläggning föreslå när ärendet ska tas upp igen men om man inte förslår något så
förutsätts det att ärendet ska tas upp igen på nästa sammanträde. Bordläggning är bra att
yrka på om man inte har haft tid/möjlighet att sätta sig in i förslaget (t.ex. om
beslutsunderlaget är mycket omfattande eller har kommit ut först vid sammanträdet), om
man vill avvakta något annat skeende som påverkar beslutet eller om man helt enkelt inte är
redo att fatta beslut och behöver tänka över det hela lite mer. Bordlagda ärenden sätts alltid
upp på åtgärdslistan.
2.8 Ajournering
När Fullmäktige ajournerar sig innebär det att man gör en paus i sammanträdet på allt från
några minuter till flera dagar. Detta kan ledamot yrka på när det passar och man bör då yrka
på hur länge ajourneringen ska vara eller vilket datum och tid som sammanträdet ska
återupptas. Det är vanligtvis minst en ajournering på varje sammanträde för att fika men det
förekommer också ajourneringar t.ex. för att någon ska gå och ta reda på någon viktig
uppgift som behövs för ett beslut.
2.9 Närvarolista/röstlängd
Fullmäktiges röstlängd visar vilka som får rösta – ledamöter och suppleanter som ersätter
en ledamot. I början av sammanträdet justeras röstlängden genom ett upprop av
fullmäktiges ledamöter och suppleanter. Utifrån närvaron beräknas vilka suppleanter som
har rösträtt (5.1.10). Slutligen kontrolleras att fullmäktige är beslutsmässigt, dvs att mer än
hälften av fullmäktiges ledamöter är närvarande (5.14.1). Man kan senare under mötet
6/14
MEDICINSKA FÖRENINGEN I STOCKHOLM
Fullmäktige
såsom ordningsfråga begära ny justering av röstlängden, vilket kan vara klokt om ledamöter
har lämnat eller anlänt till sammanträdet efter att det började. Förutom röstlängden noteras
också vilka andra, t.ex. styrelseledamöter, tjänstemän, utskottsledamöter och suppleanter
utan rösträtt, som är närvarande vid sammanträdet.
Ledamot eller suppleant som avviker från fullmäktigesammanträde ska då detta sker anmäla
det till protokollföraren. Likaså ska ledamot eller suppleant som anländer till sammanträde
efter att det har börjat anmäla sin ankomst till protokollföraren. I protokollet skall antecknas
när ledamöter och suppleanter anländer och avviker från sammanträdet. Övriga närvarande
med yttranderätt bör likaså till protokollföraren anmäla när de anländer till eller avviker
ifrån fullmäktigesammanträde. Oftast anmäler man att man kommer eller går genom att gå
förbi protokollförarens plats och viska till denna eller gestikulera detta till protokollföraren.
(Fullmäktiges reglemente §5)
2.10 Protokollförare
Fullmäktiges protokoll förs vanligtvis av Föreningens sekreterare, som också är styrelsens
sekreterare. Om sekreteraren inte är närvarande, väljer Fullmäktige någon annan som för
protokoll. Sekreteraren håller koll på alla papper under mötet, t.ex. alla möteshandlingar
som ska bifogas protokollet och skriftliga yrkanden. Sekreteraren håller också reda på
röstlängden. Om du måste lämna sammanträdet medan det pågår ska du meddela
sekreteraren det så att han kan notera detta. Likaså om du anländer efter att sammanträdet
har börjat bör du meddela din ankomst till sekreteraren.
2.11 Protokollet (5.15)
Protokoll från sammanträde bör färdigställas senast två veckor efter sammanträdet. På varje
sammanträde väljs två justeringspersoner som justerar protokollet och också är rösträknare
vid sluten och öppen votering. Justeringen av protokollet görs tillsammans med
sekreteraren och talmannen. Justering innebär att man ser till att det som skrivs i
protokollet stämmer med verkligheten, att man ser till att felaktigheter rättas till och sedan
bekräftar detta med sin namnteckning. De beslut som har fattats är inte giltiga och kan inte
verkställas förrän de är justerade. Det är lämpligt att samtliga som ska justera protokollen
för noggranna anteckningar under mötets gång. Om du ska justera protokollet bör du också
vara tillgänglig de närmsta veckorna efter sammanträdet så att du kan justera protokollet då
det är färdigt. Du bör inte låta dig välja till justeringsperson om du t.ex. planerar en längre
utlandsresa veckan efter sammanträdet.
2.12 Omedelbar justering
Efter att ett beslut har fattats kan man som en ordningsfråga innan nästa ärende har
påbörjats, yrka på omedelbar justering av beslutet. (Se 2.1, F4 nedan.) Det innebär att
sekreteraren (ev. efter en kortare ajournering) formulerar protokollstexten inklusive beslutet
för aktuellt ärende precis som den ska vara i protokollet och läser upp denna för
7/14
MEDICINSKA FÖRENINGEN I STOCKHOLM
Fullmäktige
Fullmäktige. Om Fullmäktige beslutar att anse ärendet omedelbart justerat kan de beslut
som har fattats i ärendet verkställas så fort detta är gjort. Detta förfarande tillgrips i de fall
då beslut måste verkställas snabbt och man inte kan vänta på att protokollet ska justeras på
vanligt sätt.
2.13 Jäv
Om man har någon egen vinning på ett beslut som Fullmäktige ska fatta så bör man inte
delta i beslutet eftersom man då är jävig. Det kan t.ex. vara om Fullmäktige beslutar om
arvode eller någon annan förmån som du ska få. Du får heller inte delta i beslut om
ansvarsfrihet som gäller dig själv (5.13.1). Om du är jävig ska du lämna lokalen under både
debatt och beslut. Be någon hämta dig då ärendet är färdigbehandlat!
3. Föredragningslistan
Fullmäktiges föredragningslista sammanställs av talmannen och består vanligen av 5 delar:
Formalia, Valärenden, Beslutsärenden, Diskussionsärenden, Rapporter och
Informationsrundan. Föredragningslistan ska vara ledamöterna tillhanda senast sju dagar
före mötet (5.3.6). Beslutsärenden kan vid sammanträdet läggas till endast ändras om två
tredjedelars majoritet finns för detta (5.7).
3.1 Formalia
Många av formaliapunkterna stadgas i 5.1.8 i stadgarna
F1: Sammanträdets öppnande
Talmannen förklarar mötet öppnat
F2: Sammanträdets behöriga utlysande
Fullmäktige beslutar om sammanträdet är behörigt utlyst. För att vara behörigt utlyst skall
samtliga fullmäktigeledamöter ha erhållit en kallelse senast 2 veckor innan mötet (5.3.4).
F3: Val av vice talman
Mötets vice talman väljs efter fri nominering. Vice talmans uppgift är att leda mötet i frågor
som ej kan ledas av talmannen, t ex på grund av jäv eller frånvaro.
F4: Val av justeringsmän tillika rösträknare
Se 2.11 Justering av protokollet.
F5: Anmälan om avsägelse från ledamot i Fullmäktige
Om någon ledamot eller suppleant har avsagt sig sin plats noteras det under denna punkt för
att det ska framgå av protokollet.
F6: Anmälda förhinder
Om en ledamot inte kan delta i mötet (förhinder) ska denne anmäla detta till talmannen
eller kårexpeditionen senast 24 h före mötet (5.1.6). Talmannen har ofta delegerat detta till
sekreteraren. Om ledamot uteblir tre gånger utan att anmäla förhinder förlorar han/hon sin
plats i Fullmäktige (5.1.7).
8/14
MEDICINSKA FÖRENINGEN I STOCKHOLM
Fullmäktige
F7: Justering av röstlängden
Fullmäktiges röstlängd justeras genom ett upprop av fullmäktiges ledamöter och
suppleanter. Utifrån närvaron beräknas vilka suppleanter som har rösträtt (5.1.10 och 14.5.4,
c). Slutligen kontrolleras att fullmäktige är beslutsmässigt, dvs att mer än
hälften av fullmäktiges ledamöter är närvarande (5.14.1).
Under denna punkt noterar man också och för till protokollet om ledamöter eller
suppleanter har förlorat sin plats i Fullmäktige (5.1.7). Oftast är det också under denna
punkt som Fullmäktige beslutar om att upphäva förverkandet av en ledamots
fullmäktigeplats.
F8: Adjungeringar
Här beslutar fullmäktige vilka som skall adjungeras till mötet, dvs vilka icke-ledamöter som
skall få uttala sig, dock inte rösta, under mötet. Se i övrigt 1.12 ovan.
F9: Fastställande av föredragningslista för sammanträdet
Fullmäktige beslutar om fastställande av föredragningslista. Man utgår från talmannens
förslag till föredragningslista. Beslutsärenden kan vid sammanträdet läggas till endast
ändras om två tredjedelars majoritet finns för detta (5.7). Övriga ärenden kan dock läggas till
med enkel majoritet och ärendenas ordning kan ändras likaså.
F10: Anmälan av protokoll från föregående sammanträden
Samtliga ledamöter bör före mötet ha läst igenom protokollet från föregående sammanträde
så att protokollet snabbt kan gås igenom och läggas till handlingarna. Under denna punkt
tas eventuella felaktigheter som justeringsmännen missat upp.
F11: Justering av åtgärdslistan
På åtgärdslistan är alla de punkter samlade som kräver någon form av framtida åtgärd av
fullmäktige. Varje punkt bör ha ett datum då det som stipuleras i punkten ska vara utfört,
samt någon som är ansvarig för genomförandet. Sekreteraren och talmannen brukar föra
upp punkter på åtgärdlistan då det är ärenden som Fullmäktige har bordlagt eller remitterat
iväg, men ibland kan det vara bra att vid behandlingen av ett ärende särskilt yrka på att det
ska föras till åtgärdslistan.
F12: Anmälan av styrelseprotokoll
Fullmäktige har här chansen att kontrollera och ifrågasätta styrelsens arbete. Detta är ett bra
tillfälle att få förklaringar till de beslut som styrelsen har fattat. Ett beslut fattat av styrelsen
kan naturligtvis ändras av fullmäktige genom att en ny beslutspunkt förs upp på
föredragningslistan, om inte detta strider mot stadgarna.
F13: Val av rapportör till Medicor
Här väljs den person som får i uppdrag att rapportera till Medicor från sammanträdet och på
andra sätt sprida vad som diskuterades och beslutades.
9/14
MEDICINSKA FÖRENINGEN I STOCKHOLM
Fullmäktige
3.2 Valärenden
Valärendena består av val till eller entlediganden från de flesta centrala kårämbeten och organ. T.ex. väljs vid konstituerande fullmäktigemötet (det första mötet efter ett
fullmäktigeval) kårordförande, styrelse, nämnder, revisorer, talman mm. Fri nominering i
valärende (dvs att nominering till en post görs först under pågående möte av någon med
yrkanderätt) får endast förekomma om två tredjedelar av fullmäktiges ledamöter anser det
lämpligt (5.8). Många val förrättas dock av andra organ. Det gäller t.ex. utskotten,
sektionerna, en del mindre organ inom KI som inte har någon större beslutandemakt, men
dock kan vara väl så viktiga för att bereda ärenden. Vilket organ som har ätt att besluta i ett
visst valärende anges i en särskild instruktion (5.9.2).
3.3 Diskussionsärenden
Under diskussionsärenden avhandlas ärenden som skall diskuteras inför beslut på
kommande sammanträde eller på grund av att diskussionen är av allmänt intresse. Ärendet
får inte avgöras i sak. Beslut får dock fattas om bordläggning, remiss för vidare utredning av
framkomna förslag och framtagande av förslag till beslut, samt upptagande av ärendet för
beslut på kommande sammanträde. (Fullmäktiges reglemente §9 punkt 4)
3.4 Beslutsärenden
Beslutsärenden inleds med en föredragning för fullmäktige av någon som är insatt i frågan,
och som företrädesvis avslutar sin föredragning med ett yrkande. Därefter ställer oftast
ledamöterna frågor till den föredragande. Beslutsärenden diskuteras därefter till dess att
fullmäktige antingen genom omröstning avgjort frågan, alternativt till dess frågan bordläggs
eller remitteras av fullmäktige. Se i övrigt avsnitt 2 ovan.
3.5 Rapport- och anmälningsärenden
Skriftliga och muntliga rapporter och anmälningar från organ och förtroendevalda. Om
rapporten eller anmälan godtas skall Fullmäktige besluta att lägga den till handlingarna.
Annars kan beslut fattas om bordläggning, återremiss, remiss för vidare utredning av
framkomna förslag och framtagande av förslag till beslut samt upptagande av ärendet för
beslut på kommande sammanträde. (Fullmäktiges reglemente §9 punkt 5)
3.6 Interpellationer (5.6)
Föreningsmedlem har rätt att ställa interpellation till styrelsen. Interpellation ska inlämnas
till talmannen senast 4 veckor före det fullmäktigesammanträde där den ska behandlas.
Talmannen ska snarast överlämna inkommen interpellation till Föreningens ordförande.
Interpellation ska besvaras skriftligt av styrelsen och svaret ska utsändas enligt 5.3.6.
Interpellationen och svaret ska föredras för Fullmäktige. I samband med detta hålls vanligen
en interpellationsdebatt som utgår från interpellationen och svaret och i denna får även
andra än interpellanten och styrelsen delta.
10/14
MEDICINSKA FÖRENINGEN I STOCKHOLM
Fullmäktige
3.7 Informationsrunda
Fullmäktigemöten avslutas av tradition med en informationsrunda där alla som deltagit i
mötet får en chans att under ca en minut berätta om någonting som pågår inom kåren och är
av mer eller mindre allmänt intresse.
3.8 Övriga ärenden
Under denna punkt kan man ta upp ärenden som inte har berörts på annan plats på
föredragningslistan. Det kan vara kortare frågor till styrelsen, kungörelser, ärenden av
administrativ karaktär som berör Fullmäktige etc. Inga avgörande beslut kan fattas här, men
man bestämma att ta upp något på föredragningslistan på nästa möte eller remittera iväg det
för beredning.
3.9 Mötets avslutande
Efter att klubban fallit kan inte något av de beslut som fattats ändras förrän nästa
fullmäktigemöte öppnats, och inga fler ärenden kan tas upp för beslut.
4. Året med Fullmäktige
Fullmäktige har att fatta vissa beslut vid vissa tillfällen på året. Det är också vissa ärenden
som bör tas upp vid vissa tidpunkter. Vanligen brukar Fullmäktige ha 6-8
sammanträden om året. Nedanstående sammanträden skall alltid hållas. Minst tre
sammanträden per termin måste hållas enligt stadgarna.
4.1 Konstituerande sammanträdet (val-FuM) (5.11)
Fullmäktiges konstituerande sammanträde hålls tidigast två veckor efter valets avslutande
(som sker i oktober) och senast 15 december. Viktigast vid detta sammanträde är val av
styrelse men det sker också en mängd andra viktiga val såsom revisorer, talman, utgivare
m.fl. och en mängd representanter i olika organ. Fullmäktige ska också godkänna protokollet
över valförrättningen.
4.2 Budgetsammanträdet (budget-FuM) (5.12.1)
Vid sammanträde ej tidigare än konstituerande sammanträdet och senast 15 december ska
Fullmäktige besluta om en mängd ekonomiska frågor. Detta kan ske vid konstituerande
Fullmäktige, men brukar ske vid ett särskilt sammanträde efter konstituerande
sammanträdet runt månadsskiftet november-december. De frågor som här ska beslutas om
är nästa verksamhetsårs budget och verksamhetsplan och de olika medlemsavgifterna.
4.3 Vintersammanträdet (5.12.2)
Vid vårterminens första sammanträde beslutas om när i oktober som kårvalet skall förrättas
11/14
MEDICINSKA FÖRENINGEN I STOCKHOLM
Fullmäktige
(15.4.1). Fullmäktige ska vid detta sammanträde också fastställa reviderad budget och
verksamhetsplan för innevarande verksamhetsår. Sammanträdet ska hållas senast 25
februari.
4.4 Bokslutssammanträdet (boksluts-FuM) (5.12.3)
Vi detta sammanträde, som ska hållas senast 30 april, ska Fullmäktige granska de
verkställande organens verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår, fastställa
vinst- och förlusträkning samt balansräkning för föregående verksamhetsår, besluta om
disposition av verksamhetsårets överskott eller sätt för täckande av underskott och besluta
om ansvarsfrihet för de verkställande organen och för de av fullmäktige valda
förtroendemännen. Det har då också blivit dags att välja valnämnd.
4.5 Majsammanträdet (5.12.4)
Senast 30 juni ska Fullmäktige välja värd, bibliotekarie, arkivarie och kårfotografer.
5. Motionera och ta upp ärenden
Ovan har du läst om vilka olika sorters ärenden som behandlas i Fullmäktige. När det gäller
beslutsärenden så kommer de ofta från Styrelsen i form av en proposition och ibland från
andra i form av motioner. Fullmäktigeledamöter m.fl. kan också ta upp andra ärenden t.ex.
diskussionsärenden. Nedan berättas hur man tar upp ärenden i Fullmäktige.
5.1 Motioner (5.5)
Motioner är förslag som Fullmäktige är skyldigt att ta upp till beslut. Motioner kan komma
från alla kårmedlemmar och kårorgan. En motion ska inlämnas till styrelsen minst 15 dagar
före det sammanträde där det är tänkt att den ska behandlas. Om motionen innefattar
förslag till stadgeändring ska den dock vara inlämnad minst fyra veckor i förväg.
Motioner ska innehålla en rubrik som tydligt visar vad den handlar om, en inledning till
frågan, redogörelse för förslaget med motivering till detta samt sist förslaget skrivet som en
eller flera att-satser (se 1.9 Yrkanden). Det ska av motionen klart och tydligt framgå vem
eller vilka som står bakom den och den ska vara undertecknad av en eller flera av
motionärerna. En motion bör som regel vara ganska kortfattad men kan ha bilagor om större
textmassor behöver komma ledamöterna till godo.
Alla motioner ska behandlas av styrelsen innan de tas upp i Fullmäktige (7.3 b). Styrelsen
lämnar ett förslag till beslut till Fullmäktige som är bifall, avslag eller att motionen skall
anses besvarad (eller möjligen yrkande om remittering eller bordläggning eller något eget
ändrings- eller tilläggsyrkande). Att en motion anses besvarad innebär att motionen lämnas
utan åtgärd och kan förekomma t.ex. när förslaget redan håller på att verkställas, har blivit
inaktuellt, eller om motionen tar upp en fråga som kan besvaras genom det utlåtande som
Styrelsen lämnar vid behandlingen.
12/14
MEDICINSKA FÖRENINGEN I STOCKHOLM
Fullmäktige
5.2 Propositioner (5.4)
Styrelsens lägger fram sina förslag till beslut i form av propositioner. För propositioner
gäller inte samma regler som för motioner vad gäller inlämnande, eftersom de kommer från
styrelsen, utan det räcker att de finns med i möteshandlingarna som skickas ut en vecka före
sammanträdet. Förslag till stadgeändring ska dock skickas ut till Fullmäktige två veckor före
sammanträdet.
5.3 Andra ärenden (5.3.5)
Diskussions- och rapportärenden som en ledamot eller något kårorgan vill ta upp för
behandling ska skriftligt anmälas till talmannen senast tio dagar före sammanträdet för att
sättas upp på föredragningslistan som skickas ut sju dagar innan sammanträdet. Detta gäller
t.ex. diskussionsärenden eller rapportärenden som man vill ta upp på
fullmäktigesammanträde. Dessa ärenden bör givetvis också ha ett skriftligt underlag som
skickas samtidigt till talmannen, dvs tio dagar före sammanträdet.
6. Praktikaliteter
6.1 Adresser
Kallelser och möteshandlingar skickas till dig på den adress som MF har i sitt
medlemsregister. Utskickslistan för Fullmäktige är dock en särskild lista. Om du ändrar
adress ska du meddela det till kårexpeditionen. Se till så att de också ändrar din adress på
utskickslistan för Fullmäktige genom att meddela talmannen eller sekreteraren!
6.2 Fika
På Fullmäktiges sammanträde bjuds alla närvarande på fika. Det brukar oftast vara mackor
med diverse pålägg, saft, kaffe, godis. Det är dock mycket välkommet om någon vill ordna
riktig mat. Vanligen är det någon fullmäktigeledamot som ordnar fika/mat.
6.3 E-postdiskussion
E-postadresser samlas in av alla ledamöter och suppleanter i början av FuM-året. De läggs
sedan in i en lista. Om du mejlar till [email protected] når du ut med brevet till alla ledamöter
och suppleanter samtidigt. På så sätt kan man börja diskutera redan innan mötet.
6.4 Tid och plats
Det står i kallelsen när och var sammanträdet är. Fullmäktiges sammanträde är nästan alltid
i gasquen i kårhuset, där de börjar kl. 18.00. Kom i tid!
6.5 Möblering
Alla vid sammanträdet närvarande ska hjälpas åt med att innan sammanträdet ställa fram
bord och stolar och efter sammanträdet ta bort dem igen.
13/14
MEDICINSKA FÖRENINGEN I STOCKHOLM
Fullmäktige
6.6 Tidsbegränsning av sammanträdet
Fullmäktige har beslutat att sammanträdena ska avslutas senast kl 21.00. Det står inte
skrivet i stadgarna men ska ändå följas. Om klockan blir 21.00 och alla ärenden inte är
behandlade kan Fullmäktige besluta att förlänga sammanträdet för att behandla ett eller
flera av de återstående ärendena.
6.7 Förhinder till sammanträdet (5.1.6)
Vid förfall till sammanträde, dvs att man inte kan komma, ska fullmäktigeledamot snarast,
dock senast 24 timmar före sammanträdets början, anmäla detta till talmannen eller
Föreningens expedition. Talmannen har oftast uppdragit åt sekreteraren att ta emot dessa
anmälningar.
6.8 Uteslutning ur Fullmäktige (5.1.7)
Uteblir fullmäktigeledamot eller -suppleant från sammanträde utan att anmäla förhinder
enligt är ledamot- eller suppleantskapet förverkat, dvs man blir automatiskt utesluten ur
Fullmäktige. Fullmäktige kan med fem sjättedelars majoritet upphäva förverkandet.
Då en ledamot har förverkat sin plats i Fullmäktige inträder suppleant i dennes ställe för
återstoden av mandatperioden.
6.9 Utbildning
Nyvalda ledamöter ska ges utbildning för uppdraget i Fullmäktige. Det är talmannen och
styrelsen som ansvarar för det. Utbildningen sker vanligen genom en genomgång av denna
mötesordning före första sammanträde. (Fullmäktiges reglemente §14) Om andra önskemål
finns bör man givetvis föra fram dem.
14/14
