Bilaga 1.
PROJEKTBESKRIVNING
Bakgrund
Kvinnovårdkedjan består av Alma akutboende, Ella kvinnoboende samt aktivitetshuset
Huldas hus. Kvinnovårdkedjan organiserar under Boendeverksamheten i Social
resursförvaltning, Göteborgs stad. Kvinnovårdkedjans verksamheter når kvinnor i olika
hemlöshetssituationer genom akutboende, motivations- och träningsboende samt
aktivitetshus. Sammanlagt finns 46 platser inom Kvinnovårdkedjan, och aktivitetshuset har i
genomsnitt 21,5 besökare per dag. Under 2012 kom Kvinnovårdkedjan sammanlagt i kontakt
med cirka 370 kvinnor. Insatser i dessa verksamheter kan därför antas nå många hemlösa
kvinnor.
I november 2011 ansökte och beviljades Kvinnovårdkedjan 350 000 kronor hos
Brottsoffermyndigheten i syfte att utveckla kunskaper kring hemlösa kvinnors sexuella hälsa
och insatser för att främja denna hos kvinnor som kommer i kontakt med
verksamhetsområdet. Projektet startade 120201 och planerades pågå i två år.
Projektets mål är att alla kvinnor som kommer i kontakt med Kvinnovårdkedjan har möjlighet
att få stöd och hjälp utifrån frågor om sexuell hälsa genom att kontakt med barnmorska
möjliggörs inom verksamheterna. Barnmorskan skall också bistå Kvinnovårdkedjans personal
gällande kompetensutveckling inom sexuell hälsa. Sedan februari 2012 har projektet
”Främjande av den sexuella hälsan hos kvinnor inom Kvinnovårdkedjan” bedrivits med medel
från Brottsoffermyndigheten. Projekttiden går ut i februari 2014 och därför söks nu medel för
att fortsätta bedriva projektet.
Forskning visar att hemlösa kvinnor utgör en av vårt samhälles mest utsatta grupper.
Hemlösheten korrelerar ofta med psykisk och fysisk ohälsa, missbruk, beroende av
försörjningsstöd samt brist på sysselsättning. Kriminalitet likväl som utsatthet för brott är
vanligare bland hemlösa kvinnor än det är i normalpopulationen. En studie visade bland annat
att drygt 91% av gruppen var utsatta för olika former av våld/övergrepp (Holmberg,
Smirthwaite & Nilsson 2005). Enligt Beijers (2009) studie, som fokuserar hemlösa i
Stockholm, hade 34% av de tillfrågade hemlösa kvinnorna någon form av infektionssjukdom,
exempelvis HIV eller Hepatit C. Studier genomförda i Göteborg visar också på hemlösa
kvinnors särskilda utsatthet med hänvisning till att de ofta utsätts för fysiskt och sexuellt våld
(Bertilsson & Hedenström- Ilmonen 2007; Olbers 2006).
Av erfarenhet vet vi att många av de kvinnor Kvinnovårdkedjan kommer i kontakt med
exempelvis är utsatta för sexuellt våld, har tidigare erfarenheter av sexuella övergrepp i
barndomen, lider av gynekologiska besvär, har erfarenheter av oönskade graviditeter, är i
prostitution och har eller har haft hepatiter och STI. Kunskapen om vilka preventivmetoder
som används av kvinnorna är liten. Personal i Kvinnovårdkedjans verksamheter arbetar med
dessa frågor, men upplever att det finns behov av ytterligare kompetens för att möta
målgruppens behov.
Hemlösa kvinnor är en av samhällets mest utsatta grupper. Att bedriva ett projekt som både
riktar hjälp och stöd direkt till dessa kvinnor, samtidigt som det syftar till att vara
kompetensutvecklande för behandlingsassistenter och andra som möter dessa brottsoffer anses
därför vara mycket angeläget.
Bilaga 1.
Syfte och målsättning
Syfte
• Att främja den sexuella hälsan bland hemlösa kvinnor.
• Att öka kunskapen om hemlösa kvinnors sexuella hälsa.
• Att minska incidensen och prevalensen av STI och smittsamma infektionssjukdomar hos
hemlösa kvinnor.
Delmål
• Alla kvinnor som kommit i kontakt med Kvinnovårdkedjan under projektperioden skall ha
blivit erbjudna kontakt med en barnmorska.
• Fler av kvinnorna inom Kvinnovårdkedjan testar sig för hivinfektion, hepatiter och andra
STI.
• Fler av kvinnorna inom Kvinnovårdkedjan tar del av preventivmetodsrådgivning.
• Antalet oplanerade graviditeter hos kvinnor inom Kvinnovårdkedjan minskar.
• Diskussioner som möjliggör reflektioner kring attityder om för kvinnan positiv och negativ
sexualitet förs.
• All personal inom Kvinnovårdkedjan har möjlighet till handledning i frågor som rör sexuell
hälsa.
Projektplan
Projektet består huvudsakligen av att en barnmorska (i dagsläget kopplad till Kungshöjds
barnmorskemottagning) bedriver uppsökande arbete 7 timmar/ vecka i Kvinnovårdkedjans
verksamheter. I nuläget är hon 2,5 timme/vecka i boende samt 3,5 timme/vecka på
aktivitetshus i Kvinnovårdkedjan. Utöver det finns en timme avsatt för
undersökning/provtagning på barnmorskemottagning.
I korthet går projektidén ut på att en barnmorska regelbundet har kunskapscirkel och
rådgivning i grupp och individuellt inom Kvinnovårdkedjans verksamheter. Kvinnorna som
vistas där är en riskutsatt grupp då hemlöshet, missbruk samt prostitution förekommer. Många
är utsatta för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Vår erfarenhet är att de söker vård,
provtagning och rådgivning för sexuella och gynekologiska besvär i för liten utsträckning.
Förhoppningen är att benägenheten att söka hjälp ökar om en barnmorska engageras inom
dessa verksamheter. Samtal och dylikt förs i verksamheterna, undersökningar och
provtagningar görs på en befintlig barnmorskemottagning eller i verksamheterna om
möjlighet finns. Projektet skall också vara kompetenshöjande då barnmorskan kan handleda
personal i frågor som rör sexuell hälsa, samt att resultaten från projektet sprids inom
organisationen.
Projektet skall både vara preventionsinriktat för att exempelvis begränsa smittspridning av
STI och oplanerade graviditeter, och hälsofrämjande genom att öka kontakten med sjukvården
samt bejaka den positiva drivkraften i sexualitet. Följande aktiviteter planeras:
• Kunskapscirkel/gruppsamtal mellan barnmorska och kvinnor inom Kvinnovårdkedjan.
• Kvinnorna får möjlighet till individuell rådgivning med barnmorska i frågor som rör sexuell
hälsa.
• Kvinnorna får möjlighet till tidsbokning för undersökning och provtagning eller dylikt.
Undersökningar genomförs på Kungshöjds barnmorskemottagning.
Bilaga 1.
• Personal inom Kvinnovårdkedjan har möjlighet att konsultera barnmorskan i frågor som rör
sexuell hälsa samt rådfråga barnmorska kring hur man pratar med kvinnor om dessa frågor.
• Barnmorskan har möjlighet att distribuera preventivmedel samt utbildningsmaterial.
• Spridning av framtagen kunskap och erfarenheter av projektet inom Boendeverksamheten,
Social resursförvaltning.
Referenser
Beijer, Ulla (2009): Homelessness and health - analysis of mortality and morbidity from a
gender perspective. Stockholm: Karolinska institutet.
Bertilsson, Charlotte/Hedenström- Ilmonen, Jenny (2007): ”Egentligen ser jag mig inte som
hemlös direkt” - en studie om hemlösa personers självbilder. Student essay. Göteborgs
Universitet: Institutionen för socialt arbete.
Holmberg, Carin/Smirthwaite, Goldina/Nilsson, Agneta (2005): Mäns våld mot missbrukande
kvinnor - ett kvinnofridsbrott bland andra. MOB, rapport 8, 2005.
Olbers, Anna (2006): Hem och hemlöshet ur ett kvinnligt perspektiv i Magnusson, Ann-Sofie
(red.) Ett offentligt liv - hemlöshet och hemlöshetsarbete i Göteborg. FoU i Väst/GR.
