Riktlinje för Norrköpings kommuns kostverksamhet

Riktlinje för Norrköpings
kommuns kostverksamhet
RIK TLINJE FÖR KOST VERKSAMHET – NORRKÖPINGS KOMMUN
1
Innehåll
Förord 3
Bilaga 1A
16
Inledning 5
Ät S.M.A.R.T 17
Kostriktlinjen 7
Hållbara inköp
Hållbar ekonomi Kompetens Större andel vegetabilier 19
Mindre tomma kalorier 21
Andelen ekologiskt ökas 23
Hälsosam mat av hög kvalitet9
Rätt kött och grönsaker Avgränsningar
Specialkost
Transportsnålt Social hållbarhet10
Måltidsmiljön
Sociala måltider 11
Inom förskolan Inom skolan Inom vård och omsorg Matsalen 12
Inflytande och delaktighet13
Genomförande och uppföljning Målsättning 15
Diarienummer KS-92/2011
Riktlinje för Norrköpings kommuns kostverksamhet
Beslutad av kommunfullmäktige den 27 augusti 2012 att gälla från och med 1 januari 2013.
Ersätter
Riktlinje för kost, fastställd av barn- och ungdomsnämnden den 20 juni 2007 och reviderad den 26 mars 2009 och
kostprogram för äldre- och handikappomsorg antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 mars 2006,
vilka har upphör att gälla enligt fullmäktige beslut den 27 augusti 2012.
Riktlinjen gäller för hela den kommunala förvaltningen och kommunalförbund.
25
27
FÖRORD
FÖRORD
”I NORRKÖPING FINNS DET GODA LIVET”. Där är
maten en viktig faktor. Idag äter vi inte för att leva utan
alltmer så lever vi för att äta. Matens påverkan på vår egen
hälsa och på vår natur är viktiga faktorer när det gäller
den offentliga kosten. Jorden har ett begränsat utrymme
med begränsade resurser som måste vårdas för kommande
generationer.
OAVSETT ÅLDER HAR VI EN SAK GEMENSAMT:
vi behöver äta mat varje dag, men det är bara när maten
vi lagar hamnar i magen hos våra matgäster eller brukare,
som ett mervärde skapas. Mat är inte bara livsnödvändiga
näringsämnen som vi behöver för att må bra. Det är också
en källa till glädje, njutning och gemenskap. En måltid
tillsammans i en trevlig miljö är livskvalitet. Ingen ska
behöva äta ensam. Bra och regelbundna matvanor i tidig
ålder ger förutsättningar för en god hälsa senare i livet.
Ju äldre man blir desto viktigare är matens kvalitet.
LINKÖPING OCH NORRKÖPING HAR EN GEMENSAM
KLIMATVISION som strävar efter att hejda den globala
och lokala klimatpåverkan, därför är det viktigt att våra
livsmedel produceras på ett sätt som är skonsamt mot
miljön. Genom att minimera antal transporter minskar vi
vår miljöpåverkan. Genom att utveckla möjligheten för
att närproducera livsmedel utvecklar vi också Norrköpings
landsbygd. Vi ökar andelen vegetarisk mat genom att den
upplevs som ett gott alternativ.
MÄNNISKAN ÄR ALLÄTARE OCH KAN TA TILL SIG
ALL SLAGS FÖDA, men för att må bra behöver vi ha
en balanserad, näringsrik och varierad kost. Mat intas
med många sinnen. Smak, syn och doft är avgörande för
matupplevelsen. Att få vara delaktig i processen är både
roligt och lärorikt, därför måste våra brukare kunna delta
i matlagningen. Att kunna känna doften och se dem som
arbetar skapar glädje, därför ska våra kök vara öppna
arenor som inbjuder till deltagande.
MAT MÅSTE LAGAS MED GLÄDJE OCH KÄNSLA.
Det viktigaste för en hög kvalitet är kompetensen hos dem
som lagar maten. Våra kökschefer och kockar ska inspireras
och fortbildas.
Olle Johansson, kommunalråd och ordförande i styrgruppen för
Riktlinje för kommunens kostverksamhet.
RIK TLINJE FÖR KOST VERKSAMHET – NORRKÖPINGS KOMMUN
3
I Norrköpings kommun vill vi bland annat att mjölk,
kryddor och mjöl alltid är ekologiska.
INLEDNING
Kocken i vår matsal är
supertrevlig. Stämningen i
matsalen och miljön har
dock blivit mycket bättre
efter att ommöblering
skett och en ny kock har
kommit.
Men att vi ens får mat i
skolan är ett privilegium
få förunnat! Dessutom
tycker jag att salladen är
bra och välsmakande.
Citat från elver i måltidsenkäten
INLEDNING
Det här är Norrköpings kommuns första kommunövergripande kostriktlinje som ska gälla för alla
verksamheter i Norrköpings kommun. Kostriktlinjen
är ett styrdokument för att kvalitetssäkra måltidsverksamheten och bidra till en hållbar utveckling.
Mat är en central del av livet för alla människor. Den
utgör grunden för hälsa, välmående och en bra miljö.
Norrköpings kommun strävar efter att måltiden ska
präglas av matglädje som ger alla sinnen en upplevelse
av smak, syn, doft och gemenskap.
Maten ska vara variationsrik och det ska finnas en
mångfald som avspeglar Norrköpings olika mattraditioner. Det ska finnas flera rätter att välja på varje dag
vilket ökar valfriheten för matgästen eller brukaren.
De som serverar måltider i Norrköpings kommunala
verksamheter ska erbjuda mat av hög kvalitet. Maten
ska vara tillagad direkt från råvaran och så nära matgästen som möjligt.
Livsmedlen ska till stor del vara lokal- och närproducerade, ekologiska, etiskt märkta och följa S.M.A.R.Tmatkonceptet.
Norrköpings kommun ska aktivt minska matsvinnet
samt planera för färre leveranser och minska antalet
transporttillfällen, vilket i sin tur bidrar till stora
miljövinster både lokalt och globalt.
Kostriktlinjen syftar också till att genom måltiden
främja hälsa och förebygga kostrelaterade problem
som hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt, fetma eller
undernäring och därigenom minska risken för ohälsa.
En viktig del av arbetet bakom kostriktlinjen har varit
att fråga och få in synpunkter från dem som dagligen
äter av den mat som Norrköpings kommun erbjuder,
så att kostriktlinjen inte bara blir en skrivbordsprodukt. Även externa parter, som pensionärsorganisationer, föreningar och näringsliv, har getts möjligheter att
lämna synpunkter. Synpunkter som har haft betydelse
och har vägts in i arbetet med kostriktlinjen.
RIK TLINJE FÖR KOST VERKSAMHET – NORRKÖPINGS KOMMUN
5
KOSTRIKTLINJEN
KOSTRIKTLINJEN
Kostriktlinjen är ett styrdokument för att kvalitetssäkra måltidverksamheten och bidra till hållbar
utveckling. Kostriktlinjen tillämpas av alla kommunala verksamheter och de som utför verksamhet
på uppdrag av Norrköpings kommun. Kostriktlinjen gäller för de som upphandlar, köper in, tillagar,
beställer och serverar mat och dryck.
HÅLLBARA INKÖP
Norrköpings kommun gör stora inköp av livsmedel. Genom att medvetet upphandla och köpa in
livsmedel med hänsyn till miljö, klimat, hälsa, etik, ekonomi och arbetsmiljö medverkar kommunen
till att tillsammans med livsmedelsproducenterna påverka utvecklingen till ett hållbart samhälle.
HÅLLBAR EKONOMI
Alla kommunala verksamheter i Norrköping följer gällande ramavtal, säsongsanpassar sina
inköp, planerar för färre leveranser för att minska antal transporttillfällen och arbetar för att
minska matsvinnet.
Kommunens matsalar är flerfunktionella och inbjuder till att användas även för andra ändamål
än enbart måltidsverksamhet.
Kommunen samverkar med externa parter som har god kännedom om och upparbetade kontakter
med när- och lokalproducenter.
KOMPETENS
Personalen som arbetar i kök och cafeteria har hög kompetens och fortbildas kontinuerligt i frågor
om kost, hälsa och hållbar utveckling. Även övriga berörda personalgrupper fortbildas.
RIK TLINJE FÖR KOST VERKSAMHET – NORRKÖPINGS KOMMUN
7
Norrköping kommun serverar MSC-märkt fisk,
Marine Stewardship Council, vilket innebär att
den kommer från ett hållbart fiske.
GMO, genetiskt modifierade organismer innebär att
man på ett målmedvetet sätt förändrat arvsmassan så
att den får de egenskaper man vill ha. I Norrköpings
kommun använder vi inte produkter som består av GMO.
HÄLSOSAM MAT AV HÖG KVALITET
HÄLSOSAM MAT AV HÖG KVALITET
Norrköpings kommun erbjuder god mat som framställts med hänsyn tagen till hälsa, miljö och långsiktig resurshushållning. Det innebär att
 Menyn är omväxlande och planeras utifrån olika
målgruppers speciella behov och förutsättningar.
 Maten tillagas så nära matgästen eller brukaren
och serveringstillfället som möjligt.

Livsmedlen är till stor del etiskt och ekologiskt
märkta, säsongsanpassade, lokal- och närproducerade och enligt S.M.A.R.T.-matkonceptet1.
Hänsyn tas till svenska miljö- och djurskyddsbestämmelser.
liten utsträckning som möjligt. Det ger god
kontroll på alla ingredienser som ingår och
onödiga tillsatser kan uteslutas.
 Vid lunch inom grund- och gymnasieskolan
samt vård- och omsorgsverksamhet erbjuds minst
två rätter varav det ena kan vara ett vegetariskt
alternativ.
 Maten lagas direkt från råvaran av livsmedel med
hög kvalitet. Hel- och halvfabrikat används i så
 Andelen vegetarisk mat ökar.
 Frukt serveras dagligen i förskola och skola.
AVGRÄNSNINGAR
Rödlistad fisk2 serveras inte.
Produkter som innehåller genmodifierade organismer (GMO) finns inte på menyn.
SPECIALKOST
Alla som av etiska eller religiösa skäl har behov av specialkost erbjuds sådan i möjligaste mån av hög och säker
kvalitet. Alla som av medicinska skäl har behov av specialkost ska få det.
1
2
Beskrivning av S.M.A.R.T.-matkonceptet, se bilaga 1A
Enligt Världnaturfondens, WWF:s listning
RIK TLINJE FÖR KOST VERKSAMHET – NORRKÖPINGS KOMMUN
9
SOCIAL HÅLLBARHET
Idé, citat:
”jkjljljljljlj”
Måltidsmiljön
Norrköpings kommunala restauranger och cafeterior är mötesplatser och kulturbärare där gästen välkomnas av personal som
ger en god service och ett bra bemötande. Här får man en
upplevelse av syn, smak, doft, matglädje och gemenskap vid
måltiden eller fikastunden.
Måltidsmiljön är utformad för en trivsam ljudnivå som inte
överstiger 65 dB3.
?
sida
28,
29
SOCIALA MÅLTIDER
SOCIALA MÅLTIDER
Maten bidrar till att både gamla och unga mår bra ur ett folkhälsoperspektiv. Därför
eftersträvar Norrköpings kommun att måltiden uppfattas lockande och ses som en
viktig del av dagen. I Norrköpings kommun tillämpas sociala måltider4.
INOM FÖRSKOLAN INNEBÄR DETTA:
INOM VÅRD OCH OMSORG INNEBÄR DETTA:
Måltiden inom förskolan är till för att skapa goda
matvanor i en lugn och trivsam miljö och lära barnen
att äta omväxlande och allsidig kost. Måltiden ska ge
träning i finmotorik, språkutveckling och social samvaro. Förskolans personal är goda förebilder genom
sociala måltider där personalen äter tillsammans med
barnen.
Tiden för måltider inom vård och omsorg är anpassad
utifrån den enskildes behov. Mat och näring är en
viktig del av omvårdnaden. Matgästen eller brukaren
får möjlighet att äta sin måltid i lugn och ro i en
trivsam måltidsmiljö, utan tidspress.
Det finns möjlighet till sällskap vid måltiden för
den som önskar oavsett boendeform. Personal ges
möjlighet att äta sociala måltider tillsammans med
matgästen eller brukaren.
INOM SKOLAN INNEBÄR DETTA:
En bra schemaläggning av skollunchen medför
att varje elev har möjlighet att äta sin lunch i lugn
och ro utan tidspress. Rätt antal elever i matsalen
bidrar till en trivsam måltidsmiljö. Varje enskild elev
serveras lunch vid samma tidpunkt varje dag, dock
tidigast klockan 11.00. Måltiden är en del av lärandet
och alla personalgrupper ges möjlighet att äta tillsammans med elever genom att kommunen tillämpar
sociala måltider.
3
Socialstyrelsen 2008, Höga ljudnivåer och buller inomhus
4
Sociala måltider likställs med pedagogiska måltider enligt Skatteverkets
skrivning.
Mer information finns på Skatteverkets hemsida www.skatteverket.se
Även måltidspersonal ges möjlighet att äta så kallade sociala måltider
med matgästen eller brukaren.
RIK TLINJE FÖR KOST VERKSAMHET – NORRKÖPINGS KOMMUN
11
MATSALEN
Matsalen och måltidsverksamheten är öppen för fler målgrupper än
den verksamhetsspecifika5. Matgästen eller brukaren kan ges möjlighet
att äta sin måltid i matsal av både intern och extern utförare.
Rektor eller enhetschef ansvarar för matsalen och dess miljö, i dialog
med den som ansvarar för kostverksamheten.
Norrköpings kommun
serverar cirka
22 000
portioner varje dag
till barn och äldre
MATSALEN INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET
DELAKTIGHET Alla som berörs av den offentliga måltiden i Norrköpings kommun har möjlighet till delaktighet
och inflytande vad gäller maten och måltidsmiljön.
Matgästen eller brukaren ges möjlighet att vara delaktig6 i måltidsverksamheten.
GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING
AV RIKTLINJEN
GENOMFÖRANDE
Kommunala nämnder och styrelser ansvarar för att kostriktlinjen implementeras inom det egna
verksamhetsområdet.
Kostriktlinjen styr vad som ska finnas med i nämndernas kravspecifikationer för kost- och
måltidsverksamhet.
Kostriktlinjen ska utgöra underlag för budget, uppdragsplaner, verksamhetsplaner och
kravspecifikationer samt följas upp inom nämndernas ordinarie kvalitetsarbete.
Berörda nämnder ansvarar för att utvärdering av kundnöjdhet om maten, måltidsmiljön,
servicen, kvaliteten och bemötandet genomförs regelbundet. Kommunstyrelsen ansvarar för att
kostriktlinjen utvärderas varje mandatperiod.
5
Kommunala verksamheter kan samnyttja kommunens matsalar. Expempelvis
genom att äldre har möjlighet att äta sin lunch vid en förskola, skola eller ges
möjlighet till att hämta mat på någon av Norrköpings kommunala restauranger.
En skolklass ges möjlighet att äta där vård- och omsorgsverksamhet bedrivs.
6
Det finns ingeting i lagstiftningen som säger att matgäster eller brukare inte får
delta i matlagning. Bestämmelserna innebär att den som är ansvarig i köket också
ansvarar för att maten som serveras är säker. Det gäller överallt, oavsett storlek på
verksamhet. Lagstiftningen säger att maten ska vara säker att äta och lagen til�låter att det görs på olika sätt. Viktigt att tänka på: se till att ha bra rutiner som är
anpassade för den egna verksamheten, se till att det finns utbildad personal och
att personalen känner till vilka risker som finns med den mat de lagar. De ska veta
hur riskerna ska hanteras samt ge bra hjälp och stöd från början.
RIK TLINJE FÖR KOST VERKSAMHET – NORRKÖPINGS KOMMUN
13
MÅLLSÄTTNING
MÅLSÄTTNING
90%
Den mat som serveras av
Norrköpings kommun är:
75%
50%
År 2015
År 2020
90%
80%
75% 75%
50%
30%
20%
Ekologiskt
År 2015
När/lokalproducerat Matgästen/brukaren
nöjda med maten
Nöjda med
måltidsmiljön
Lagad direkt
från råvaran
År 2020
År 2020 har även övriga ambitioner i
riktlinjen uppnåtts.
RIK TLINJE FÖR KOST VERKSAMHET – NORRKÖPINGS KOMMUN
15
BILAGA 1A
ÄT SÅ ATT BÅDE KROPPEN OCH MILJÖN MÅR BRA
S.M.A.R.T
Ät S.M.A.R.T.
Jämfört med de matvanor en genomsnittskonsument
har idag visar S.M.A.R.T.-modellen hur vi kan äta för
bättre hälsa och miljö.
S
Större andel vegetabilier
M
Mindre andel "tomma kalorier"
A
Andelen ekologiskt ökar


Handlar om vad vi väljer att köpa
R
Rätt kött och grönsaker
T
Transportsnålt


Handlar om hur varorna produceras

Handlar om hur vi transporterar varorna
RIK TLINJE FÖR KOST VERKSAMHET – NORRKÖPINGS KOMMUN
17
Genom att äta mer vegetabilier
bidrar det till ett bättre klimat
och bättre hälsa.
S.M.A.R.T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER
STÖRRE ANDEL VEGETABILIER
”Vi behöver äta mer vegetabilier, dels för att det är bra för
hälsan, dels för att det minskar miljöbelastningen. I S.M.A.R.T.maten har 25 procent av köttet bytts ut mot spannmål och
baljväxter (linser, bönor och ärter) som också ger proteiner.
Orsaken är att det krävs tio kilo spannmål för att producera ett
kilo kött – en energikrävande omväg. Äter vi spannmålen eller
baljväxterna direkt i stället för köttet, kan många fler munnar
mättas och miljön påverkas mindre.”
Källa: Hur man äter S.M.A.R.T.
Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över
Statens folkhälsoinstitut, 2:a reviderade upplagan
RIK TLINJE FÖR KOST VERKSAMHET – NORRKÖPINGS KOMMUN
19
Norrköpings kommun följer även fortsättningsvis att godis,
sötade drycker, glass, bullar, kakor, kex och snacks inte säljs
eller serveras i förskolan, skolan eller i skolkafeterior. I skolornas
och fritidsgårdarnas kafeterior kan barn och ungdomar köpa bra
mellanmål såsom frukt, grönsaker, smörgås, mjölk och yoghurt.
Norrköpings kommun serverar
ekologisk mjölk, vilket gynnar
den biologiska mångfalden.
I Norrköpings kommun serveras
endast etiskt och ekologiskt
märkta bananer.
S.M.A.R.T MINDRE TOMMA KALORIER
MINDRE TOMMA KALORIER
”40 procent av våra matkostnader går till godis, glass, kaffebröd,
chips och läsk.” Det är detta som är tomma kalorier som innehåller
mycket energi men inte ger oss näring och vitaminer. ”Skär vi ner
dem till hälften är många hälsovinster vunna. Ändå finns det många
guldkanter kvar – men inte varje dag och i rimliga mängder.”
Inom vården är behovet av energi- och näringstät mat ofta stort
för att förebygga undernäring.
Källa: Hur man äter S.M.A.R.T.
Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över
Statens folkhälsoinstitut, 2:a reviderade upplagan
RIK TLINJE FÖR KOST VERKSAMHET – NORRKÖPINGS KOMMUN
21
S.M.A.R.T ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS
ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS
”Det är många som tycker att välbefinnande och hälsa, både den egna
och den globala hälsan, är huvudskäl för att äta ekologiskt. Tack vare att
S.M.A.R.T.-maten ger lägre matkostnader har vi råd med en större andel
ekologisk mat.
Stod det på ett importerat äpple eller en banan att de hade besprutats
med 34 doser kemiska bekämpningsmedel, ja då skulle vi nog oftare välja
obesprutad frukt.
Ekologiska morötter är oftast inte dyrare än konventionellt odlade tomater. Båda innehåller A-vitamin och morötter smakar mer under vintern.
Det konventionellt svenskodlade har oftast lägre resthalter av bekämpningsmedel än det som odlats i sydligare länder. En orsak är att det behövs
mindre bekämpningsmedel i ett kallare klimat.
Väljer vi ekologiskt odlad (Krav och EU-ekologiskt) mat vet vi att grönsakerna har odlats utan kemiska bekämpningsmedel, utan konstgödsel, med
mer kretsloppsanpassning och utan genmodifiering. Målet är att både
produktionen och konsumtionen av ekologiska livsmedel ska öka. Det
ekologiska lantbruket ökar när konsumenternas efterfrågan blir större.”
Källa: Hur man äter S.M.A.R.T.
Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över
Statens folkhälsoinstitut, 2:a reviderade upplagan
RIK TLINJE FÖR KOST VERKSAMHET – NORRKÖPINGS KOMMUN
23
För att bidra till öppna landskap erbjuds
matgästerna säsongsanpassad salladsbuffé
S.M.A.R.T RÄTT KÖTT OCH GRÖNSAKER
RÄTT KÖTT OCH GRÖNSAKER
”För miljön är det viktigt vilket kött vi väljer. Svenska betesdjur bidrar till ett öppet
landskap och en biologisk mångfald. Äter vi dubbelt så mycket lamm som i dag, lika
mycket nöt, men väljer svenska betesdjur, samt skär ner på gris- och kycklingköttet
till hälften, så har vi tagit ett viktigt steg mot en hållbar miljö. Nöt uppfött på kraftfoder håller inga beteshagar öppna. Om köttet är Kravmärkt innebär det att djuren
i möjligaste mån lever under sina naturliga betingelser. En del av köttet kan med
fördel ersättas av proteinrika baljväxter.
S.M.A.R.T.-maten innehåller mycket frukt och grönsaker. Men det gäller att göra
bra val. Det som vi kallar salladsgrönsaker, sallad, gurka och tomater, är ofta energikrävande att producera även om användningen av fossila bränslen i produktionen
har minskat de senaste åren. Dessutom är de inte alls de nyttigaste grönsakerna.
Frilandsodlade rotfrukter och grövre grönsaker, till exempel olika kålsorter och
purjolök, är att föredra. De ger mer fibrer, vitaminer och mineraler än salladsgrönsaker. De kan odlas energisnålt i Sverige utan uppvärmda växthus och utan
långa transporter.”
Källa: Hur man äter S.M.A.R.T.
Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över
Statens folkhälsoinstitut, 2:a reviderade upplagan
RIK TLINJE FÖR KOST VERKSAMHET – NORRKÖPINGS KOMMUN
25
TRANSPORTSNÅLT
TRANSPORTSNÅLT
”Medeltransportavståndet (till Stockholm) för vindruvor
är 620 mil, jämfört med svenska äpplen, där det är 50 mil.
Medelavståndet för tomater är 124 mil, jämfört med 32 mil
för morötter.
Att äta närproducerat innebär att man anpassar maten efter
säsong. Mindre transporter innebär att luften vi andas blir
renare, att klimatet inte påverkas lika mycket, att försurningen
hejdas och så vidare.”
Läs mer om S.M.AR.T.-mat www.folkhalsoguiden.se
Källa: Hur man äter S.M.A.R.T.
Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över
Statens folkhälsoinstitut, 2:a reviderade upplagan
RIK TLINJE FÖR KOST VERKSAMHET – NORRKÖPINGS KOMMUN
27
RIK TLINJE FÖR KOST VERKSAMHET – NORRKÖPINGS KOMMUN
29
Politisk styrgrupp: Olle Johansson (S), Ricardo Olivares (V), Eva Karlsson (MP),
Kerstin Sjöberg (C), Lars-Göran Arvidsson (KD) och Nedim Demir (M)
Koordinator: Merja Willman, kommunstyrelsens kontor
Arbetsgrupp: Ingrid Kalm, kostenheten, Håkan Karlsson, utbildningskontoret,
Christer Lordh, utbildningskontoret, Susanne Stråhle, vård- och omsorgskontoret,
Susanne Esping, elevhälsan och Ingela Granqvist, näringslivskontoret.
Grafisk form och produktion: Seada Pozder, kommunikation
Foto: Fotofabriken och Ida Ling Flanagan
Tryck: Norrköpings Tryckeri 2013
RIK TLINJE FÖR KOST VERKSAMHET – NORRKÖPINGS KOMMUN
31
Norrköpings kommun.
För dig. För alla. För det goda livet.
I Norrköpings kommun har alla rätt till jämlikhet, delaktighet och del
av välfärden. Vår vision handlar om det goda livet, och uppdraget är
att skapa, utveckla och leverera välfärdstjänster till medborgare och
verksamheter i vårt område.
Vår framtid ser ljus ut. Vår befolkning växer, och vi har en potential
som bara begränsas av oss själva. Vi brukar säga att kraften kommer
ur kreativitet och våra 9 000 medarbetare.
Genom att planera och driva en ständig utveckling av miljöer, boende,
näringlivsklimat och service till medborgarna skapar vi förutsättningar
för ett nytt, spännande Norrköping. En kreativ mötesplats för människor och möjligheter.
NORRKÖPINGS KOMMUN
Adress: Rådhuset, 601 81 Norrköping
Tel: 011-15 00 00
E-post: [email protected]
www.norrkoping.se