tar hjärtat slut?

HÄLSA OCH SAMHÄLLE
”TAR HJÄRTAT SLUT?”
FRIVILLIGT SOCIALT ARBETE – VARFÖR
KAN DET VARA SVÅRT ATT SLUTA MED
FRIVILLIGT SOCIALT ARBETE?
Eva Persson
Eva Svensson
Examensarbete i Social Omsorg
10 Poäng
Socionomprogrammet
Januari 2006
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
e-post:postmasterhs.mah.se
”TAR HJÄRTAT SLUT?”
FRIVILLIGT SOCIALT ARBETE – VARFÖR KAN
DET VARA SVÅRT ATT SLUTA MED
FRIVILLIGT SOCIALT ARBETE?
Eva Persson
Eva Svensson
Persson, E & Svensson, E. ”Frivilligt socialt arbete_ Varför kan det vara svårt att
sluta med frivilligt socialt arbete?”. Examensarbete i social omsorg 10 poäng.
Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2006.
Persson, E & Svensson, E. “Will my heart run dry?” Voluntary social work –
Why can it be difficult to stop doing voluntary social work?
Abstract: Under vår utbildning har vi vid några tillfällen diskuterat vad det är som
är drivkraften bakom vissa människors engagemang. Efter en föreläsning vi hade i
början av denna termin med Kvinnojouren i Malmö blev vi fast beslutna att
försöka ta reda på vad som driver en ”eldsjäl”. Vi fastnade för Väntjänsten som
förening att göra vår undersökning hos. Detta för att här kunde vi hitta personer
med ett flerårigt, intresse för frivilligt socialt arbete. Vi valde att göra kvalitativa
forskningsintervjuer. Våra informanter har fått frågorna – vad de hade för motiv
att börja med frivilligt socialt arbete, vad de har för motiv att fortsätta med det
frivilliga sociala arbetet samt varför det kan vara svårt att sluta med frivilligt
socialt arbete. Resultatet vi kom fram till på frågan vad de hade för motiv till att
börja med frivilligt socialt arbete bekräftar tidigare forskning inom området gjord
av bl.a. Habermann och Jeppsson-Grassman. När vi tittar på resultatet från våra
två övriga frågeställningar ser vi att motivdimensionerna är ungefär desamma men
att de väver sig samman till en motivmix. Det som är gemensamt för alla våra
informanter och för hela vår undersökning är att hjärtat är med och frågan är om
hjärtat tar slut.
Nyckelord: frivilligt arbete, frivilligt socialt arbete, väntjänst, väntjänstare, motiv
till att börja, motiv till att fortsätta och motiv till varför det kan vara svårt att sluta,
motivmix
2
Förord
Ett varmt tack till de väntjänstare som tog emot oss och talade med oss om motiv
till att börja - fortsätta - och kanske ha svårt att sluta med frivilligt socialt arbete,
och tillnyckelpersoner inom väntjänsten som gjorde det möjligt för oss att komma
i kontakt med våra informanter.
Vi tackar också vår handledare Peter Gregersen för hans akademiska kunnande,
hans danska översättningar och för hans tålamod, vilket varit en stor tillgång i
arbetet med denna uppsats.
3
Gå inte framför mig
Jag håller inte samma takt
Gå inte bakom mig
jag kanske inte orkar möta allting först
Gå bredvid mig
som en vän
Dikt från Johanneshovs
Frivillig Väntjänstens hemsida .
4
INLEDNING & PROBLEMFORMULERING
7
ALTRUISTISKA, EGOISTISKA ELLER ANDRA MOTIV?
SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR
FRÅGESTÄLLNINGAR
DISPOSITION
8
9
9
10
CENTRALA BEGREPP INOM FRIVILLIGT ARBETE &
FRIVILLIGSEKTORN
10
IDEELL ELLER FRIVILLIG?
CIVILT SAMHÄLLE
FORMELLA & INFORMELLA INSATSER
DEN FRIVILLIGA SEKTORN
FRIVILLIG SOCIAL ORGANISATION
OLIKA TYPER AV FRIVILLIGA SOCIALA ORGANISATIONER
SOCIALT ARBETE I EN FRIVILLIG ORGANISATION
SAMMANFATTNING
10
10
11
11
12
12
12
12
TIDIGARE FORSKNING OM MOTIV/DRIVKRAFTER TILL
FRIVILLIGT ARBETE
13
SVENSKA BEFOLKNINGSSTUDIER
SAMMANFATTNING
14
14
DET FRIVILLIGA SOCIALA ARBETETS INNEBÖRDER
14
KORT HISTORIK
ÄR DET VIKTIGT MED FRIVILLIGT SOCIALT ARBETE?
POSITIVA ASPEKTER & SOCIALT KAPITAL
NEGATIVA TANKAR & JÜRGEN HABERMAS
AVRUNDNING
15
15
16
17
18
TEORETISK REFERENSRAM
19
MOTIV SOM BEGREPP
MASLOWS MOTIVATIONSTEORI
MASLOWS BEHOVSHIERARKI
SOCIALPSYKOLOGI
KORT OM UTBYTESTEORI
KORT OM ROLLTEORI
KORT OM AKTIVITETSTEORI
GIDDENS TEORI OM ARBETETS INNEBÖRDER
SAMMANFATTNING
19
20
20
21
22
22
23
23
24
METOD
24
MATERIAL OCH KÄLLKRITIK
INTERVJUERNA
24
25
5
DEN KVALITATIVA FORSKNINGSINTERVJUN & INTERVJUGUIDEN
INTERVJUGUIDE
BEARBETNING & ANALYS AV DET INSAMLADE MATERIALET
KODNING & KOMPARATIV ANALYS
KVALITETER, DIMENSIONER & KATEGORIER
TEORETISK MÄTTNAD
SISTA ANALYSEN
FÖRDELAR, NACKDELAR & SVÅRIGHETER
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN
URVAL & GENOMFÖRANDE
SAMMANFATTNING
26
26
27
27
28
28
29
29
30
30
31
PRESENTATION AV FÖRENING & INFORMANTER
31
VÄNTJÄNST
VÄNTJÄNSTENS START
VÄNTJÄNST GENERELLT & SPECIFIKT
PRESENTATION AV INFORMANTERNA
SAMMANFATTNING
31
31
32
33
33
RESULTATANALYS
33
MOTIV TILL ATT BÖRJA MED FRIVILLIGT SOCIALT ARBETE
MED FRÅN STARTEN
FOSTRAN ELLER ARV
TIDIGARE SOCIALA ARENOR & SOCIALA FÖRVÄNTNINGAR
IDENTITET
VÄRDEGRUND & ALTRUISTISKA MOTIV
MOTIVMIX
SAMMANFATTNING
MOTIV TILL ATT FORTSÄTTA MED FRIVILLIGT SOCIALT ARBETE
EN KÄNSLA AV PLIKT
IDENTITET – LIVSSTIL
SOCIALA FÖRVÄNTNINGAR
AVRUNDNING
MOTIV TILL VARFÖR DET KAN VARA SVÅRT ATT AVBRYTA DET FRIVILLIGA
34
34
34
35
35
37
38
38
39
39
40
40
41
SOCIALA ENGAGEMANGET
SAMMANFATTNING
41
43
SLUTDISKUSSION
43
KONKLUSION
45
REFERENSER
46
6
INLEDNING & PROBLEMFORMULERING
Författarna till denna uppsats har läst inriktningen social omsorg på
socionomprogrammet vid Malmö högskola. Den sista terminen läste vi en
fördjupningskurs om frivilligt socialt arbete. Denna kurs väckte vårt intresse för
de socialt inriktade frivilligorganisationerna. Eftersom vi båda i många år arbetat
som undersköterskor inom äldreomsorgen samt haft förmånen att praktisera och
även sommarvikariera som biståndshandläggare och enhetschefer upptäckte vi att
samarbetet mellan de socialt inriktade frivilligorganisationerna och kommunerna
blir allt mer omdiskuterat. På senare år har undersökningar visat att intresset för
frivilliga organisationer som utför socialt arbete har ökat. Detta anser Lundström
(1996) beror på att det blåser nya ideologiska vindar samt att budgeten för
välfärden har minskat. Många ser 1990-talet som en tillbakagång av välfärden där
svag ekonomisk tillväxt medförde besparingar inom stat och kommun. Staffan
Johansson, fil dr och universitetslektor vid Göteborgs universitet skriver i ett av
Socialstyrelsens underlag från experter (Socialstyrelsen, 2002) att sociala
frivilliga organisationer har blivit allt synligare i samhället. Det har även blivit allt
vanligare att dessa organisationer utför välfärdstjänster på uppdrag av stat och
kommun. Socialminister Lars Engqvist skriver i en debattartikel (Engqvist, 2002)
att det sociala frivilliga arbetet har en betydelsefull roll och är en viktig och
nödvändig del i samhället. Att organisationerna är ovärderliga som mötesplatser
mellan människor samt att frivilligorganisationerna har en stor betydelse för
människor som av olika skäl inte vill vända sig till myndigheterna för att söka
hjälp.
Vidare enligt Szebehely (2000) har den offentliga sektorns roll som utförare av
äldreomsorgen under 1990-talet ifrågasatts och alternativa utförare har betonats.
Däribland de socialt inriktade frivilligorganisationerna. Dessutom ökar antalet
äldre i samhället, antalet anställda i äldreomsorgen minskar och allt färre får hjälp
(a a). Vi har idag en ”kvarboendeprincip” i Sverige och detta medför att skaran
äldre som bor kvar hemma också ökar. Vård- och äldre omsorgsminister Ylva
Johansson säger i en artikel i Vår Bostad (2005) att det behövs allt fler frivilliga
för att ta hand om denna växande skara. ”Det stora problemet är att folk är
ensamma och har så jäkla tråkigt. Det kan inte hemtjänsten göra något åt”.
Därför anser hon att ”frivilliga insatser är viktiga – och bör bli allt viktigare”
(sid. 18).
Enligt intresseorganisationen Forum för frivilligt socialt arbete finns det varje år
ca 1 miljon människor som är engagerade inom de socialt inriktade
frivilligorganisationerna. Detta anses vara ett relativt stort engagemang som har
stor betydelse för enskilda människor men även för samhället. Mycket tyder på att
vikten av detta socialt inriktade och frivilliga engagemang kommer att öka i och
med att ekonomin för den välfärd som tidigare har byggts upp under många år nu
har minskat (Edlund m.fl. 2005-04-26 Samhället är större än staten). Detta tror vi
stämmer väl med verkligheten idag och framför allt med hur det kommer att
gestalta sig i framtiden. Därför började vi fundera på vilka alla dessa socialt
inriktade frivilligarbetare är och då framför allt vad det är som motiverar dem till
att lägga ner dessa timmar av oavlönat arbete? Vad finns det för drivkrafter och
motiv för detta, många gånger helt oavlönade engagemang? Vi hade dessutom
7
under frivilligkursen en föreläsning av en ”eldsjäl” från kvinnojouren i Malmö.
Denna ”eldsjäl” var över sjuttio år och vi började då fundera på varför en individ
fortsätter sitt oavlönade engagemang år efter år, varför kan de ha svårt för att, eller
inte vill sluta? Det är framför allt dessa frågeställningar som vi har grundat vår
studie på.
På grund av våra tidigare yrkeserfarenheter, val av inriktningen på utbildningen
samt av intresse för de äldre och deras situation i samhället, var det ett naturligt
val för oss att inrikta vår studie på frivilliga organisationer som utför socialt arbete
för äldre och funktionshindrade. Då som sagt först och främst för de äldre. Så för
den empiriska delen av vår studie har vi valt att intervjua ett antal väntjänstare i en
Väntjänstförening i Nordvästra Skåne. Väntjänsten finns i många kommuner idag
och är en politiskt, fackligt och religiöst neutral förening. Väntjänsten skall inte
ersätta kommunernas egna verksamheter för de äldre och funktionshindrade utan
ses som ett viktigt komplement till bl.a. hemtjänstens arbete. Vi har valt att
studera Väntjänsten eftersom vi anser att denna förening är ett bra exempel på en
socialt inriktad frivilligorganisation för äldre och funktionshindrade. Men även för
att vi tror att väntjänstare har engagerat sig i frivilligt socialt arbete i många år och
kan på så vis förmedla sina motiv till att börja, fortsätta samt eventuellt ha svårt
för att avbryta sitt engagemang. Vi har även en förförståelse för att alla
frivilligarbetare inte alltid är ”eldsjälar” i samma förening hela tiden utan kan
eventuellt byta organisationer/föreningar genom åren men ändå fortsätta med
någon form av frivilligt socialt arbete.
Altruistiska, egoistiska eller andra motiv?
Vi har lånat Jeppsson – Grassmans (1997) diskussion med sin son som inledning
till detta stycke.
”Min nittonårige son läste psykologi på gymnasiet. Under ett samtal vid
middagsbordet hävdade han med bestämdhet att människor enbart drivs av
egennyttan i det hon gör. Den goda gärningens drivkraft är individens behov av
att få känna sig nöjd med sig själv, menade han. Jag berättade för honom om de
människor jag intervjuat, om deras frivilliga arbete /…/. Sonen funderade. De ger
hjälp för att själv slippa känna sig hjälplösa sade han till slut” (sid. 7).
Är det detta frivilligt socialt arbete i grunden handlar om? Att tillfredställa egna
behov? Eller finns det verkligen alltigenom osjälviska motiv? Kanske har
människor inte alltid genomtänkta och medvetna motiv för sina frivilliga insatser?
Enligt Stark & Hamrén (2000) är det vanligt att frivilligarbetaren har blivit
ombedd att engagera sig av någon som redan är involverad. Detta anser vi kan
vara en stor anledning till att en individ börjar med frivilligt arbete. Men
motiverar inte varför individen fortsätter sitt engagemang i många år och har svårt
för att avbryta det. Habermann (2001) talar om en motiv-mix. Med detta menar
hon att frivilligarbetaren har många olika motiv för sitt engagemang. Det kan röra
sig om solidaritet, altruism, egennytta, sociala relationer och om aktuella saker
och förutsättningar i frivilligarbetarens liv. Har då människor en mängd olika
motiv för vad gemene man och även frivilligarbetaren själv många gånger ser som
osjälviskt arbete? Kan man över huvud taget förvänta sig att frivilligarbetarna
med ord skall kunna redogöra varför de har börjat, fortsatt och har svårt för att
avbryta engagemanget? Vet de i grunden varför de engagerar sig frivilligt och
8
oavlönat? Kanske det rent av är så att de inte alla gånger vill svara sanningsenligt
på frågan om deras motiv?
Det finns en relativt omfattande forskning i den anglosaxiska världen när det
gäller motiven till varför en individ börjar engagera sig i frivilligt socialt arbete.
På senare år har forskningen ökat i de nordiska länderna, men är fortfarande
begränsad i Sverige (Jeppsson-Grassman, 1997). Och vi har inte hittat någon
tidigare forskning till motiven varför en individ fortsätter samt eventuellt har svårt
för att avbryta sitt engagemang. Både Habermann (2001) och Jeppsson-Grassman
(1997) tar ytligt upp dessa frågeställningar i sina verk men ger inga vidare svar.
Habermann har förvisso konstaterat att de flesta socialt inriktade frivilligarbetare
hon studerat har engagerat sig i mer än sex år i samma förening/organisation samt
att de även har tidigare erfarenheter av frivilligt arbete. De är ofta även
medlemmar i flera föreningar. Habermann anser att man kan kalla detta för någon
form av ”frivilligkarriär” men hon belyser inte direkt motiven till detta.
Jeppsson-Grassman (1997) skriver om personliga och värdemässiga motiv och
drivkrafter till människors frivilliga insatser. Hon anser att motiven och
drivkrafterna kan ses som en process och behöver inte vara detsamma hela tiden.
Varför en individ börjar med frivilligt arbete behöver inte vara detsamma som
varför individen fortsätter. Hon anser att ”en lika intressant fråga som den om
varför människor börjar med frivilligt arbete är varför de fortsätter” (a a sid.
104). Men inte heller hon har gjort några vidare studier angående detta. Vi är
intresserade av att närmare undersöka denna frågeställning och vi är även
intresserade av att undersöka en förlängning av frågeställningen och det är varför
frivilligarbetaren kan ha svårt för att sluta sitt engagemang. Jeppsson-Grassman
(1997) har konstaterat att det kan vara svårt att avsluta ett engagemang där det
handlar om kontakt med enskilda hjälpbehövande över lång tid. Kanske detta är
ett av svaren på våra frågeställningar.
Syfte & frågeställningar
Vi vill genom denna studie fördjupa vår kunskap om olika motiv till varför en
individ frivilligt väljer att lägga ner många oavlönade timmar i en socialt inriktad
frivilligförening för äldre och funktionshindrade. Som förening har vi valt
Väntjänsten för att vi anser att denna är ett bra exempel på en förening som utför
frivilligt socialt arbete för de äldre. Vi anser även att medlemmarna i Väntjänsten
har engagerat sig i frivilligt socialt arbete i många år och kan på så vis förmedla
sina motiv till att börja, fortsätta samt eventuellt ha svårt för att avbryta sitt
engagemang. Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer nå
fram till vad det är som motiverar en väntjänstare att börja, fortsätta samt
eventuellt har svårt för att avbryta sitt uppdrag? Samt studera om motiven har
förändrats genom tiden.
Frågeställningar
Vad finns det för olika motiv till att en individ engagerar sig i socialt frivilligt
arbete fortsätter i många år och kan ha svårt för att avbryta sitt engagemang? Är
det samma motiv för att börja, fortsätta och eventuellt ha svårt för att avsluta det
frivilliga engagemanget eller kan de skilja sig åt?
9
Disposition
Denna studie är uppdelad i nio kapitel. I första kapitlet finns inledningen och
problemformuleringen. I andra kapitlet beskriver vi olika begrepp inom både
frivilligt arbete och socialt inriktat frivilligarbete. Detta är begrepp som vi anser
vara viktiga att förklara och tydliggöra lite närmare. Tredje kapitlet är en
redogörelse för tidigare forskning. Fjärde kapitlet innehåller bl.a. en kort historik.
Vi för här även en diskussion om det kan finnas både positiva och negativa
aspekter av frivilligt socialt arbete. Femte kapitlet utgörs av våra teoretiska
referensramar och vi har här tagit upp några teorier som vi anser vara lämpliga för
vår resultatanalys. I sjätte kapitlet beskriver vi bl.a. vårt val av metoder, urval och
genomförande samt anger svårigheter med dessa val. I detta kapitel beskriver vi
även våra forskningsetiska överväganden och redovisar hur vi har gått tillväga vid
bearbetning och analys av vårt empiriska material. I sjunde kapitlet följer en
presentation av Väntjänsten, som är den frivilliga förening vi har valt att studera
samt en kort presentation av våra informanter. Det åttonde kapitlet består av vår
resultatanalys. Vi har valt att presentera resultat och analys i samma kapitel. Det
nionde kapitlet är den diskussion av vår metod, vårt resultat och ett slutord.
CENTRALA BEGREPP INOM FRIVILLIGT
ARBETE & FRIVILLIGSEKTORN
Inom området frivilligt arbete finns det en ”uppsjö” av olika begrepp, varav en del
är synonyma. Vi kommer i detta stycke förklara en del av dessa begrepp för att
denna studie skall vara lättare att förstå och ta till sig. Vi kommer även att
redogöra för vilka av dem som vi har valt att använda oss av.
Ideell eller frivillig?
Dessa båda begrepp används flitigt idag. Man talar om frivillig eller ideell sektor,
frivilliga eller ideella organisationer samt om ideellt eller frivilligt arbete. Betyder
dessa begrepp olika saker eller är det bara olika begrepp med samma betydelse?
Svedberg (2001) anser att begreppen är synonyma. Den ideella sektorn är alltså
densamma som den frivilliga sektorn, en ideell organisation är detsamma som en
frivillig organisation osv. Vidare enligt Svedberg är begreppet ideell förankrat i
den svenska folkrörelsen medan begreppet frivillig är förankrat internationellt och
börjar även få allt större genomslagskraft i nordisk forskning. Kärnbetydelsen för
ideell och frivillig är att man är skiljd från staten och att det inte finns privata
vinstintressen för organisationen/föreningen (a a).
Civilt samhälle
Ett annat begrepp som också används flitigt idag är det civila samhället. Civilt
samhälle är i stort sett ett annat uttryck för ideell eller frivillig sektor. Det civila
samhället är en av fyra samhälleliga sektorer. De andra är staten, näringslivet, vårt
liv i samhället t.ex. hushåll, familj och släkt (Blennberger, 2004). Enligt JeppssonGrassman (2001) syftar begreppet civilsamhälle oftast på ”en från staten autonom
10
men offentlig sfär, befolkad av föreningar och lokala sammanslutningar av och
för medborgare” (sid. 30).
Formella & informella insatser
Inom det civila samhället skiljer man på formella och informella delar av
samhället (Blennberger, 2004).
Den formella delen av civilsamhället utgörs av föreningar och organisationer,
deras verksamheter samt av frivilliga personinsatser inom föreningarnas ram. Här
handlar det om individers medlemskap, deltagande och insatser inom
föreningar/organisationer av olika slag. Inom den formella delen av civilsamhället
är det skillnad på att vara medlem i en förening eller organisation eller om man är
aktiv i föreningen/organisationen. Är man aktiv deltar man i olika arrangemang
eller gör direkta insatser. Den formella delen av det civila samhället betecknas
med uttryck som ideella sektorn eller frivilligsektorn (a a).
De informella insatserna skall enligt Jeppsson-Grassman (1997) inte räknas till
den ideella eller frivilliga sektorn. Till den informella delen anser Blennberger
(2004) att det är vänskapsrelationer och tillhörighet till sociala nätverk som
räknas. Han menar att det handlar om insatser som har en viss fasthet och
stabilitet och som inte bara är tillfälligt utan sträcker sig över en viss tid. Men
insatserna ingår inte i någon förening eller organisations uppdrag. Till de
informella insatserna räknas direkta hjälp- och omsorgsinsatser för vänner,
grannar och arbetskamrater. Enligt Blennberger (a a) skall inte heller insatser för
anhöriga räknas till frivilligsektorn.
Den frivilliga sektorn
Enligt Meeuwisse (1999) är den svenska frivilligsektorn förhållandevis
välutbyggd och kan jämföras med andra industriländer. Frivilligsektorns
omsättning i Sverige i början på 2000 - talet var enligt Stark & Hamrén (2000) ca
4 % av BNP. Detta är en relativt stor omsättning jämfört med andra stora
europeiska länder, förutom Storbritannien som omsätter 4,8 % av BNP. Enligt
Jeppsson-Grassman (1997) hade Sverige vid mitten av 1990-talet cirka 160 000
föreningar och därmed hade Sverige, internationellt sett, en av de ledande
platserna när det gäller andelen av befolkningen som är medlemmar i någon
förening. Föreningslivet har via folkrörelsetraditionen tillmätts stor politisk
betydelse i Sverige och föreningsengagemanget ses enligt Jeppsson-Grassman
som ett grundläggande inslag i den svenska demokratin (a a). Men enligt
Meeuwisse (1999) så har den svenska frivilligsektorn en speciell struktur som
skiljer sig från andra industriländer. I andra industriländer är det vanligare att
frivilligsektorns omsättning domineras av organisationer som är verksamma inom
den sociala servicens kärnområde såsom skola, sjukvård och på det sociala fältet. I
Sverige domineras frivilligsektorn av föreningar som ägnar sig åt kultur, fritid,
idrott samt fackföreningar och färre organisationer som ägnar sig åt social service.
Den vanligaste sociala servicen som erbjuds av socialt inriktade
frivilligorganisationer är stödinsatser som öppet-hus verksamhet,
tillhandahållande av kontaktpersoner och allmän rådgivning (Lundström, 1996).
11
Frivillig social organisation
Nationalencyklopedins (2000) definition av en frivillig social organisation är en
frivilligorganisation där verksamheten inriktar sig på och målsättningen är att öka
välfärden för grupper och individer. Inom de frivilliga sociala organisationerna
kan man skilja på direkta och indirekta insatser (Svedberg, 1993) Med indirekta
insatser menas att man försöker utveckla välfärden genom opinionsbildning,
politisk påtryckning eller genom ekonomiskt stöd till sociala organisationer. De
direkta insatserna utgörs av direkta hjälpinsatser för brukarna med ökad välfärd
som målsättning. Väntjänst är ett exempel på en förening som utför direkta
hjälpinsatser för äldre, sjuka och funktionshindrade.
Olika typer av frivilliga sociala organisationer
Vi har funderat över om motiven för våra frågeställningar kan variera med hänsyn
till vilken typ av frivilligorganisation man engagerar sig i. Man kan skilja mellan
frivilliga sociala organisationer vilkas grundläggande uppgifter är att organisera
sociala insatser för andra människor och organisationer som utgår från
egenorganisering och självhjälp. De organisationer som utför insatser för andra
kallar Meeuwisse & Sunesson (1998) för en ”vi för dem” organisation. Dessa
organisationer är till för brukare och drivs av icke brukare. ”Vi för oss”
organisationer är oftast människor med egna erfarenheter som tillsammans i en
förening vill göra något åt sin situation och samtidigt hjälpa varandra (a a). Till
den första typen hör bl.a. klassiska, humanitära organisationer som Röda korset,
stadsmissionen och väntjänst. Till den andra typen av organisationer räknas bl.a.
handikapprörelsen, Länkarna, Anonyma Alkoholister och R-förbunden
(Lundström & Svedberg, 1998). Men det finns givetvis ”hybrider” av dessa två
olika typer av föreningar som inte riktigt går att sortera under den ena eller andra
typen eftersom de liknar varandra (a a).
Socialt arbete i en frivillig organisation
Enligt Jeppsson-Grassman (1997) är den vanligaste definitionen av socialt arbete i
frivilliga organisationer följande: ”skall vara fritt valt av individen och handla om
en arbetsinsats som också gagnar andra, sålunda vara något mer än bara det
egna medlemskapet i föreningen” (sid. 11). Arbetet och insatserna som utförs i
dessa organisationer kan vara obetalda men detta betyder inte att verksamheten
bara bygger på oavlönade insatser utan det är många svenskar som förvärvsarbetar
inom dessa organisationer (Svedberg, 2001).
Sammanfattning
Vi har genom begreppsdiskussionen i detta kapitel konstaterat att vi har valt att
använda oss av begreppen frivilligt arbete, frivilligorganisationer och
frivilligsektorn. Eftersom vi har valt att studera Väntjänsten kommer vi enbart att
studera motiven i en förening som utför insatser för andra och vi studerar enbart
de formella insatserna. I den väntjänstförening vi studerar är arbetet helt oavlönat
men så är det inte i alla väntjänstföreningar.
12
TIDIGARE FORSKNING OM
MOTIV/DRIVKRAFTER TILL FRIVILLIGT
ARBETE
I detta stycke tar vi enbart upp tips på tidigare forskning för dem som är
intresserade av att studera detta närmare. Vi tar inte upp resultaten av dessa
forskningar i detta stycke men lite av dem finns inbakade i vår studie och då
främst i resultatanalysen.
Som vi tidigare nämnt har det gjorts en relativt omfattande forskning angående
motiv till att börja med socialt frivilligt arbete i den anglosaxiska världen. I
Norden har det i mitten av 1990-talet gjorts en komparativ studie av det frivilliga
arbetets motiv. Studien initierades av Institutt for samfunnsforskning i Oslo
(Jeppsson-Grassman, 1997). Vid denna studie användes ett amerikanskt
instrument som har utarbetats av psykologerna Clary, Snyder och Ridge.
Instrumentet heter The Volunteer Function Inventory och förkortas VFI
(hänvisningar till litteratur angående dessa psykologer och detta instrument
kommer i slutet av detta kapitel). Detta instrument består av trettio olika
påståenden som sedan delas in i sex olika motiv- och värderingsområden. Den
svenska studien består enbart av fem områden. Dessa områden är 1:
värdegrund/altruistisk hållning. 2: lärande/personlig utveckling. 3:
självuppfattning/självkänsla. 4: sociala förväntningar. 5: arbetsmarknad/karriär
(Svedberg, 2001).
Även danskan Ulla Habermann (2001) har använt sig av VFI i sin avhandling om
motiv till frivilligt arbete i Danmark. Habermann använder sig inte enbart av VFI i
avhandlingen utan hon gör en sorts metodtriangulering av det frågeformulär som
utgörs av VFI, studerar brev från frivilliga och hon har även gjort litteraturstudier.
Habermann har justerat VFI för att passa de organisationer hon studerar och hon
har valt att använda sig av åtta motivdimensioner (som hon kallar de olika
områdena) i stället för sex som var det ursprungliga antalet enligt Clary, Snyder
och Ridge. Hennes åtta dimensioner är: 1: saken/ den överordnade idén. 2:
lärande/egen utveckling. 3: värderingar & altruistiska/normativa motiv. 4:
Identitet. 5: kamratskap. 6: inflytande/makt. 7: sociala förväntningar. 8: karriär.
Avhandlingen berör framför allt socialt inriktade organisationer och motiven för
frivilligt arbete i dessa, men hon har även studerat motiv till att engagera sig i
idrottsföreningar och i Danska föreningen för bekämpning av cancer.
Jeppsson-Grassman (1997) har gjort en något annorlunda undersökning av motiv
till frivilligt arbete. Hon har gjort en explorativ kvalitativ studie om
drivkrafter/motiv till frivilligt socialt arbete i Sverige. Hon har via hennes studie
sökt svaren på om altruismen kan vara drivkraften till människors hjälpande
handlingar. Jeppsson-Grassman (a a) anser att begreppet motiv kan ha en
begränsande inverkan på både intervjuer och analysarbete och har i stället valt att
använda sig av begreppet ”innebörder” (det frivilliga arbetets innebörder). För
sin empiriska undersökning har hon valt att göra fjorton halvstrukturerade samtal
kring tematiska områden. Jeppsson-Grassman (a a) anser att det kan vara
begränsande att från början utgå ifrån existerande mätinstrument såsom VFI.
Detta på grund av att VFI redan har färdiga tankestrukturer och kategoriseringar
och dessa är dessutom utformade efter en anglosaxisk frivillighetskultur. Hon
13
argumenterar i stället för vikten av att genomföra explorativa kvalitativa studier
när man skall studera det frivilliga arbetets motiv i Sverige eftersom det
fortfarande inte finns några djupgående kunskaper om detta.
Stark & Hamrén (2000) har också studerat det frivilliga arbetet men ur ett starkt
genusperspektiv.
Svenska befolkningsstudier
Det nyväckta intresset från politikers och regeringens håll har resulterat i tre
svenska befolkningsundersökningar. Socialtjänstkommiteén initierade den första
undersökningen av vad som kallades det frivilliga sociala arbetet och med
inriktning på olika slags frivilliga insatser. I denna undersökning mättes och
studerades frågor som t.ex. andelen av befolkningen som utförde dessa insatser i
förhållande till ålder och kön, antalet timmar som lades ner på dessa insatser,
insatsernas karaktär och olika typer av insatser men även mycket mer. Resultaten
från denna undersökning presenterades i SOU 1993:82 Frivilligt socialt arbete i
Sverige – en kartläggning och kunskapsöversikt. En förnyad undersökning
utfördes på uppdrag av Demokratiutredningen 1998/1999 och denna undersökning
hade till uppgift att följa upp resultaten från förra undersökningen. Dessa resultat
presenterades i SOU 1999:84 Civilsamhället (Svedberg, 1996).
Den tredje undersökningen (Medborgarnas insatser och engagemang i
civilsamhället – några grundläggande uppgifter) lämnades den 15 november 2005
in till Justitiedepartementet. I denna nya undersökning har tidigare resultat följts
upp och jämförts men det har även tagits in några nya frågeställningar. Denna
preliminära presentation och analys kommer att följas av ett fördjupat arbete och fler
avrapporteringar (rapport från Justitiedepartementet).
Sammanfattning
I detta kapitel har vi som sagt inte redogjort för resultaten vid de undersökningar vi
har beskrivit. För de läsare som är intresserade av vidare läsning om VFI som
mätinstrument rekommenderar vi – Clary & Snyder (1999) The Motivations to
Volunteer: Theoretical and Practical Considerations. Denna finns på nätet. Sök på
Goggle: The Motivations to Volunteer: Theoretical and Practical Considerations.
Vi rekommenderar även: Clary, Snyder & Stukas (1998) Volunteers´motivations:
Findings from a national survey. Även denna finns att hämta på nätet. Sökmotor:
Google - sök på clary report.
DET FRIVILLIGA SOCIALA ARBETETS
INNEBÖRDER
I det här kapitlet kommer vi kortfattat att diskutera hur det frivilliga och det
socialt inriktade frivilligarbetet ser ut idag men vi kommer även att göra en liten
tillbakablick. Vi kommer även att diskutera om detta frivilligarbete kan anses vara
enbart positivt eller om det kan finnas nackdelar.
14
Kort historik
Enligt Meeuwisse & Swärd (2000) började det i Sverige under 1800-talet växa
fram ett stort antal föreningar och frivilliga organisationer som bedrev
välgörenhet, upplysningsverksamhet och förebyggande hälsovård. Detta kallades
inte på denna tid för socialt arbete utan i stället för t.ex. fattigvårdsarbete,
hjälparbete, välgörenhetsarbete, räddningsarbete samt barmhärtighetsarbete.
Begreppet filantropi (välgörenhet) förekom också. I industrialismens fotspår
uppstod stora och synliga problem såsom alkoholism, barnarbete, fattigdom,
splittring av familjer och olycksfall, då framför allt i storstäderna. Dessa problem
blev en huvuduppgift för 1800-talets filantropi och det var många kvinnor och
kvinnoorganisationer som engagerade sig i denna uppgift (a a). Enligt Qvarsell
(1993) kan filantropin som de frivilliga organisationerna bedrev betraktas som ett
slags förhistoria till det professionella sociala arbetet och frivilligorganisationerna
hade en viktig roll vid uppbyggnaden av den svenska välfärden. Men under
perioden 1870-1920 började filantropins inflytande minska och den växande
arbetarklassen krävde nu fler insatser från samhällets sida (Meeuwisse & Swärd,
2000). Det frivilliga sociala arbetet började ifrågasättas och staten övertog flera
omvårdande uppgifter för att minska beroendet av fattigvård och välgörenhet som
nu ansågs vara skamligt och förtryckande (Qvarsell, 1993). Nu var det inte längre
de frivilliga organisationernas uppgift att ta hand om de socialt utsatta i samhället
utan det vilade nu på myndigheterna och lagens föreskrifter. En grundläggande
tanke i den nya socialpolitiken var att man genom olika reformer och generella
bidrag skulle minska beroendet av fattigvård och välgörenhet. Vi gick från ”kall
till socialt arbete” och nu krävdes det yrkeskunskap och utbildning.
Det har funnits en stor tilltro till offentliga lösningar på sociala problem i Sverige.
Men i och med nedskärningar i den sociala sektorn och det ökande ifrågasättandet
av socialförsäkringssystemets konstruktion började intresset för de socialt
inriktade organisationerna att växa (Lundström, 1996). Idag består den svenska
välfärden dels av den offentliga sektorns arbete men även av ett stort växande
antal olika aktörer. Dessa aktörer är bl.a. företag, anhöriga och
frivilligorganisationer (Socialstyrelsen, 2002). I den nationella handlingsplanen
för hälso- och sjukvården (prop 1999/2000:149) finns det en målsättning att öka
mångfalden av utförare. Även i socialtjänstlagen 3 kap. § 4, 5 samt i kap 5. § 6
finns det angivet att samverkan med andra samhällsorgan, organisationer och
föreningar bör främjas när det är lämpligt, vid behov samt vid planering av
insatser (Norström & Thunved, 2003).
Är det viktigt med frivilligt socialt arbete?
Kerstin Wigzell som är generaldirektör i socialstyrelsen har uttalat att ”det finns
en risk för att det offentliga inte kommer att kunna göra allt som utlovats, t.ex. i
lagstiftningen, och frågan är hur vi ska lösa detta” (Socialstyrelsen, 2004 sid. 8).
Vidare anser hon att det är svårt att bedöma om det behövs fler frivilliga krafter
och ser ett ökat engagemang från frivilliga som både en risk och som en
möjlighet. Blennberger (2004) ifrågasätter om det egentligen är bra med ett
omfattande frivilligarbete. ”är det ett utryck för styrka eller underordning” (a a
sid 18). Kan det vara så att det frivilliga arbetet har uppstått i stället för ett avlönat
arbete som samhället inte längre har råd med? Det finns delade meningar om detta
15
och några av dessa kommer vi att redogöra under de två nästa styckena om
positiva aspekter och negativa tankar.
Intresset för frivilligsektorn har ökat på senare år (Lundström, 1996). Det har
gjorts en ny befolkningsundersökning angående frivilliga insatser i civilsamhället
(Svedberg, 2005) och Folkhälsoinstitutet har lämnat en ny rapport där de har
kartlagt sambanden mellan olika former av frivilliga insatser och hälsa (Lundåsen,
2005). Detta tycker vi tyder på att frivilligt arbete samt frivilliga insatser får allt
mer uppmärksamhet och sätts allt mer i fokus. Vi anser att uppmärksamheten
kring de faktiska individerna som utför dessa frivilliga insatser inte har berörts
tillräckligt. Det är faktiskt deras motiv för att lägga ner alla dessa timmar, många
gånger oavlönat som gör att diskussionen om den frivilliga sektorn över huvud
taget har uppstått. Utan dessa frivilligarbetare och deras drivkrafter/motiv hade
det inte funnits någon frivilligsektor att tala om. Syftet med vår studie är att
fördjupa vår kunskap om olika motiv till varför en individ frivilligt väljer att lägga
ner många oavlönade timmar i en socialt inriktad frivilligförening för äldre och
funktionshindrade. Vi anser detta vara av vikt både för frivilligarbetarna själva
men även för att komma underfund med vilka motiv och drivkrafter som är de
vanligaste och vilka som är viktigast för frivilligarbetaren.
Positiva aspekter & socialt kapital
Enligt Blennberger (2004) finns det politiker och forskare som framhåller
föreningslivet som en resurs för individuell och kollektiv styrka, makt, välfärd,
demokrati och socialt kapital. Det har varit något av en tradition i Sverige att se
föreningslivet som förutsättning och grundläggande inslag av en fungerande
demokrati. Föreningslivet tillhandahåller en kanal för att utöva politiskt
medborgarskap och möjlighet för individen att kunna påverka sin egen och andras
situation. Föreningslivet har också setts som en demokratisk skola där
demokratiska värderingar och arbetssätt lärs in (a a). Meeuwisse (1999) talar om
ett behov av förnyelse i vården och att det är viktigt att de sociala nätverken
förstärks så att samhället inte stagnerar. De offentliga nätverken saknar enligt
henne samma möjlighet att skapa känslor av tillhörighet, solidaritet och ansvar
som de frivilliga organisationerna kan ge.
Begreppet socialt kapital har under de senaste åren blivit mycket populärt och
används inom flera olika områden (Svedberg, 2001). Professor och samhällsvetare
Robert Putnam från USA har hjälpt till att lyfta fram socialt kapital som ett
centralt begrepp för att förstå betydelsen av sociala nätverk. Hans tolkning av det
sociala kapitalet har också haft stor betydelse för att förstå hur
samhällsmedborgare skall förmås att inte agera enbart egoistiskt utan börja agera
kollektivt och på så sätt säkerställa en god demokrati i samhället. Putnam anser
även att ett starkt socialt kapital gynnar ett samhälles ekonomi (Wijkström, 2001).
Enligt Putnam så är föreningslivet viktigt för ett samhälles ekonomi och
samhällsliv. Putnam anser att genom att göra saker tillsammans av frivillighet
ökar det sociala kapitalet och detta menar han medför ett bättre fungerande
samhälle. Putnam anser att det inte spelar någon roll vilken typ av förening vi
deltar i t.ex. en idrottsförening, studiecirkel eller kyrkokören bara vi gör det
tillsammans och frivilligt (Wijkström, 2001). Socialt kapital är vidare enligt
Putnam de egenskaper och kvaliteter vi har automatiskt via våra sociala relationer
och dessa anser han förbättra effektiviteten av det sociala kapitalet och samhället.
16
Man skulle kunna säga att det sociala kapitalet är ett slags sociala band mellan
människor i såväl små samanhang som frivilliga organisationer eller i ett
samhälle. Putnam anser att det finns ett anonymt socialt kapital i ett land eller i en
region och att detta i huvudsak uppstår i och är beroende av olika organisationer
och organisationslivet. De frivilliga organisationernas engagemang bidrar även till
en ökad känsla av gemenskap och solidaritet i samhällslivet. Putnam har en
grundläggande tes – desto mer socialt kapital i samhället, desto bättre fungerar
det. Det sociala kapitalet ökar enligt honom när det får arbeta i t.ex.
frivilligorganisationer (a a).
Putnams teori om det sociala kapitalet tycker vi verkar speciellt trovärdigt.
Speciellt när man läser om hans komparativa undersökning av Nord- och
Syditalien. Putnam menar att i Syditalien var samhällsstrukturen feodal och
utvecklingspotentialen var begränsad till jordägande och individernas sociala
nätverk var begränsad till familjen. I Norditalien däremot hade de en avancerad
penningekonomi som banade vägen för mer abstrakta relationer och sträckte sig
över familjens begränsningar. Putnam menar att de två italienska regionerna har
utvecklats i olika riktningar. Norditalien har i dag ett blomstrande föreningsliv och
stark demokrati med stor tillit bland medborgarna. Syditalien däremot
kännetecknas av kriminalitet, korruption och misstro mot övriga medborgare.
Detta anser Putnam beror på att Norditalien har en långvarig tradition av
föreningsliv och för att samarbeta medan Syditalien inte har några sådana
traditioner (Rosenmeier, 2004).
Någonting som vi personligen skulle vilja ta upp som en positiv aspekt och som vi
tror mycket på är sambandet mellan hälsa, välbefinnande och ökad livskvalitet av
frivilligt engagemang. Folkhälsoinstitutet har studerat sambanden mellan olika
former av frivilliga insatser och hälsa (Lundåsen, 2005). De som utför frivilliga
insatser uppskattar både sin fysiska och psykiska hälsa som bättre än andra. Enligt
projektet Förening Öresunds hemsida (2005) har Robert Putnam vid ett föredrag
på ”World Leisure” – konferensen i Malmö den 25:e maj 2005 framfört starka
argument för att den fysiska och psykiska hälsan ökar om man är medlem i en
förening. ”Att inte tillhöra någon förening är lika farligt för din hälsa som att
röka” hävdar han enligt Förening Öresund på denna konferens. Vidare har
Putnam uttryckt att det är bevisat att vår levnadstid ökar av att vara medlem i en
förening eftersom ett föreningsmedlemskap ökar livsglädjen, reducerar stress och
skapar ett trygghetsnät.
Negativa tankar & Jürgen Habermas
Det har enligt Blennberger (2004) höjts röster för att påtala risken för att det
oavlönade frivilligarbetet allt mer kommer att ersätta lönearbete och då
kompensera för nedskärningar i t.ex. vård - och omsorgssektorn. Vidare menar
Blennberger att faktumet att en åtgärd ger samhällsvinster inte nödvändigtvis
behöver gynna enskilda individer eller särskilda grupper av frivilligt aktiva. Det
var från början uttalat att frivilligt arbete skulle ha rollen som komplement till
avlönat arbete men har enligt kritiker underförstått övertagit en roll som ersättning
för avlönad personal och kan då tolkas som ”i stället för lönearbete” på områden
där det har gjorts stora nedskärningar t.ex. inom vård- och omsorgsområdet. De
politiska förväntningarna har riktats mot dem som har möjligheter att arbeta
frivilligt såsom pensionärer, arbetslösa och hemmafruar (a a).
17
Blennberger (2004) anser att man kan dela upp de fyra samhälleliga sektorerna i
enbart två delar som då kan kallas system och livsvärld. Systemet är staten,
kommunen och landstinget tillsammans med marknaden och näringslivet.
Livsvärlden utgörs av den frivilliga sektorn med frivilliga föreningar och vårt liv i
samhället samt familjen (Andersen & Kaspersen, 1999). Sociologen Jürgen
Habermas kritiserar traditionell, statlig välfärdspolitik. Han anser att systemet
(t.ex. staten, kommunen, landstinget) ”koloniserar” livsvärlden (t.ex.
frivilligorganisationer). Habermas anser att det till stor del är genom
kommunikation och vårt språk som samhället skapas och utvecklas. Han säger att
mening i livet, solidaritet och personlig identitet inte kan uppstå på kommersiell
eller administrativ väg utan endast genom språklig kommunikation inom en
livsvärld (a a). Vidare anser Habermas att systemet drivs av egoistiska intressen
och använder sig av pengar, marknad, makt och administration för att uppnå
effektivitet, profit och för att upprätthålla den sociala ordningen. Detta kan kallas
instrumentellt handlande och strategisk rationalitet. Detta menar Habermas
karaktäriseras av ett minimum av kommunikation och reflektion över normer och
värden. Livsvärlden är enligt Habermas människor med identitet som genom
kommunikation med språket som medium debatterar värden, moral, normer,
solidaritet och kultur. Detta kan kallas kommunikativt handlande och detta gör det
möjligt för människor att handla i sociala gemenskaper (a a). Habermas anser att
de kommunikativa handlingarna och mötet mellan människor i livsvärlden alltmer
ersätts av instrumentella handlingar i systemet såsom köpare/säljare på
marknaden. Detta leder till att människor inte blir integrerade i livsvärlden med
den sociala gemenskapen. Habermas menar nu att systemet håller på att ta
över/kolonisera livsvärlden. Detta anser Habermas medför kriser inom livsvärlden
såsom försvagad solidaritet, tillit och identitet (a.a). Men Habermas menar vidare
att det är möjligt att göra motstånd mot en sådan utveckling och han anser att de
många frivilligorganisationerna är en bekräftelse på civilt motstånd (Gregersen,
2003).
Enligt Meeuwisse (2001) är de flesta socialt inriktade frivilligorganisationerna
ekonomiskt beroende av offentligt stöd. Vid en undersökning av sex kommuner
visade det sig att de organisationer som fick stöd ifrån kommunen var helt
beroende av detta stöd för sin överlevnad. Eftersom många frivilliga sociala
organisationer är ekonomiskt beroende av detta stöd och blir allt mer integrerade
med den offentliga sektorn kan det uppstå krav på bestämd tjänsteproduktion och
uppnådda resultat. Rollförändringen för de frivilliga sociala organisationerna kan
enligt Meuwisse (1999) medföra att vissa organisationer kanske helt och hållet
kommer att anpassa sig till statens, landstingens eller kommunernas önskemål.
Detta kan enligt Meeuwisse bidra till att Habermas begrepp livsvärlden (t.ex.
frivilligorganisationen) allt mer ”koloniseras” av systemet (t.ex. staten,
kommunen, landstinget).
Avrundning
Vi ställer oss frågan om det frivilliga engagemanget efter Habermans och
Meeuwisses teori om systemet ”kolonisering” av livsvärlden och det faktum att
allt fler frivilligorganisationer/föreningar är helt beroende av statligt eller
kommunalt stöd längre kan ses som alltigenom frivilliga. Vi anser att det frivilliga
arbetet aldrig får bli en ursäkt för att skära ner den service som samhället ska ge.
18
Vi tycker att då försvinner hela poängen med det frivilliga engagemanget och
förvandlas till ett nödvändigt måste, en plikt. Vi vill även utrycka vår övertygelse
om att frivilligt arbete fyller viktiga funktioner för både samhället,
frivilligarbetaren och brukaren av dessa insatser. Frivilligarbetet kan t.ex. ge en
möjlighet att påverka, vara till glädje för både frivilligarbetare, brukare och
samhälle, vara identitetsskapande samt att skapa sammanhang och tillhörighet.
Dessutom anser vi att det frivilliga arbetet skapar förtroende mellan individer. Att
det finns någon i dagens samhälle som ställer upp utan tankar på en ekonomisk
vinst förstärker känslan av samhörighet.
TEORETISK REFERENSRAM
Vi kommer i detta stycke förklara varför vi har valt just begreppet motiv och vi
kommer även att ta upp en del teorier angående olika anledningar, drivkrafter och
motiv till varför människor engagerar sig frivilligt och oavlönat. Detta stycke har
vi lagt till efter det att vi har kodat och analyserat vårt empiriska material. Vi har
valt att ta med detta kapitel för att förtydliga och även för att kunna återkoppla
vårt resultat till de teorier och begrepp vi har kommit fram till vid vår bearbetning
och analys. De teorier vi beskriver i detta kapitel är inte nya för oss utan vi har
under utbildningens gång läst mycket om dessa. Därför har vi under arbetets gång
med studien, samt även vid våra intervjuer haft en förförståelse med oss som har
präglat vårt synsätt, våra tolkningar och slutsatser. Vi är medvetna om att vi
kommer att presenterat GT som en metod utan någon större förförståelse men som
vi också har påpekat är det enligt många forskare omöjligt och dessutom inte
särskilt givande, att göra en studie, där forskaren inte har någon som helst
förförståelse för studiens huvudämne.
Motiv som begrepp
Motiv är enligt Nationalencyklopedin (2000) ett latinskt ord som betyder
”bevekelsegrund, drivkraft, skäl att handla på ett visst sätt”.
När vi började denna studie var vi osäkra på vad vi skulle använda för ord eller
begrepp för att beskriva motiven, drivkrafterna, anledningarna eller skälen till att
engagera sig i socialt frivilligt arbete. Hofstede & Hofstede (2005) definierar
motiv såhär: ”Motiv är ett sinnestillstånd som antas kunna förklara en persons
beteende” sid. 280. Habermann (2001) använder i sin avhandling både sig av
anledning och motiv. ”Anledning” ser hon som de yttre drivkrafterna för att börja
engagera sig i frivilligarbete t.ex. en tillfällig situation som sjukdom i familjen
eller barnens aktiviteter i olika föreningar. ”Motiv” ser hon som de inre
drivkrafterna såsom t.ex. tradition, livsstrategi eller självförståelse. Vidare
definierar hon begreppet motiv enligt den freudianska traditionen och då som inte
enbart en avspegling av verkligheten utan även som omedvetna motiv. JeppssonGrassman (1997) anser att begreppet motiv kan ha en begränsande inverkan på
både intervjuer och analysarbetet och har i stället valt att använda sig av begreppet
”innebörder”.
19
Vi har valt att använda begreppet motiv till frivilligt socialt arbete som studiens
huvudbegrepp eftersom vi anser detta begrepp är det mest passande för vårt syfte
med studien. Detta även om vi inte kommer att studera frivilligarbetarens
omedvetna motiv utan enbart yttre och medvetna orsaker. Vi anser att begreppet
motiv passar för att diskutera yttre och inre orsaker till motiven. Men vi kommer
att använda ord och begrepp som drivkraft, orsak och anledning i vissa fall t.ex.
vid våra intervjuer. Vi anser att intervjuerna kommer att ”flyta” lättare med dessa
ord än med begreppet motiv som kan kännas onödigt teoretiskt i dessa
sammanhang.
Maslows motivationsteori
Den amerikanska psykologen Abraham Maslow (1908-1970) är företrädare för
den humanistiska psykologin och hans motivationsteori är den mest använda
delen av hans samlade teoribildning. Maslow anser att motivation är grunden för
att vi handlar som vi gör. Alltså anser han att motivationsteorin kan hjälpa oss i
våra försök att förklara människors olika handlingar. Maslow anser att motiv och
behov hör ihop. Ett behov kan enligt honom ha sitt ursprung i hjärnan men
behoven kan vara olika från person till person beroende på personlighet, arv och
miljö. Maslow menar att sammanhanget mellan behov och motiv ligger i att det är
det aktuella behovet hos individen som driver/motiverar denne till en bestämd
handling (Jerlang m.fl, 2001).
Maslows behovshierarki
Maslow har delat upp människans behov i sju nivåer. Dessa kallas för Maslows
behovshierarki eller Maslows behovstrappa. Maslow anser att det är först när det
underliggande behovet är tillfredställt som man kan ”klättra” vidare på trappan.
De tre första nivåerna beskrivs som bristbehov medan de två sista ses som
utvecklings eller växtbehov. Bristbehoven är grundläggande behov som är
nödvändiga för en persons fysiska, psykiska och sociala överlevnad. Dessa behov
kan mättas men uppstår igen och måste då tillfredställas. Växtbehoven kan aldrig
mättas och man kan aldrig få för mycket av dem. Växtbehoven motiverar oss att
utveckla vår fulla potential som människor och enligt Maslow är växtbehoven det
högsta uttrycket för mänsklig motivation (Karlsson, 2004). Vi kommer att
använda oss av Maslows behovshierarki i kapitlet resultatanalys.
•
•
•
•
•
•
•
Första nivån (trappsteget): Utgör fysiologiska behov såsom hunger och
törst.
Andra nivån: Psykologiska behov såsom trygghet och säkerhet - att känna
sig trygg i sin miljö och sin vardagliga situation.
Tredje nivån: Är de sociala behoven – accepterande och status, kontakt,
behovet av att tillhöra sociala sammanhang mm.
Fjärde nivån: Behov av erkännande – att uppnå något, få beröm och
respekt.
Femte nivån: Kognitiva behov – att veta, Förstå och utforska.
Sjätte nivån: Estetiska behov – symmetri, ordning och skönhet.
Sjunde nivån: Behovet av självförverkligande – behov av att vara
skapande, att uttrycka sig själv, personlighetsutveckling, kunskap,
problemlösning och utforskning.
20
Det har riktats mycket kritik mot Maslows teori om att en individ inte kan gå
vidare så vida det underliggande behovet inte är tillfredställt. Det finns de som
anser att man kan befinna sig på olika nivåer samtidigt men att de kanske inte blir
fullt utvecklade. Det fysiologiska behovet är däremot nödvändigt att uppfylla för
att överleva. Enligt Karlsson (2004) har Maslows teori påverkat flera olika
områden som t.ex. näringslivet. Den svenska sjuk- och åldringsvården utgår i hög
grad från Maslows teori.
Socialpsykologi
Här kommer ett kort stycke om socialpsykologi som inledning till de tre
socialpsykologiska teorier teorier vi senare presenterar och som vi använder i vår
resultatanalys.
Socialpsykologin är en förhållandevis ung vetenskap som ser till människan och
hennes omgivning. Syftet är att försöka förklara mänskligt beteende.
Socialpsykologin anser att vi på en och samma gång är biologiska organismer,
psykologiska individer, gruppmedlemmar och samhällsvarelser och att det är
socialpsykologins uppgift att studera hur dessa nivåer påverkar, samt påverkas av
varandra (Nilsson, 1996). Socialpsykologin ser till människan både på individuelloch gruppnivå. På den individuella nivån är begrepp som identitet, upplevelse,
minne, motiv och kunskap relevanta begrepp eftersom människan kan ses som en
psykologisk varelse. En individs identitet hör ihop med jaget och är individens
upplevelse av sig själv. På gruppnivå är relationer, grupptillhörighet, roller,
inflytande och status vanliga förklaringsbegrepp. Människan är en social varelse
och formas i stor utsträckning av sina relationer och av sin grupptillhörighet. Vi
beter oss inte på samma sätt när vi är ensamma som när vi är i en grupp. Vi beter
oss inte heller likadant i olika gruppsammanhang (a a.).
Mer preciserat kan socialpsykologin sägas syfta till att förstå och förklara
samspelet mellan individens tankar, känslor och beteende och det omgivande
samhället. Med det omgivande samhället menas då:
• Människor i form av enskilda individer eller grupper
• Materiella ting, såsom natur, byggnader och produkter
• Olika institutioner i samhället, såsom t ex skola hälsovård, arbetsliv och
ekonomi.
(Angelöw & Jonsson, 2000).
Socialpsykologin är en del av såväl psykologin som sociologin. Man kan säga att
socialpsykologin befinner sig i gränslandet mellan sociologi och psykologi. Detta
eftersom sociologins centrala studieobjekt är samhället och psykologin sätter
individen i fokus. I socialpsykologin finns det dock ingen tydlig gräns mellan
sociologi och psykologi utan socialpsykologin studerar förhållandet mellan
individ - samhälle och socialpsykologer kan vara både psykologer och sociologer
(a a).
Här följer de tre socialpsykologiska teorier som vi använt oss av för att försöka
förklara en frivilligarbetares motiv till sitt engagemang på ett teoretiskt vis.
21
Kort om utbytesteori
Utbytesteorin är social och interpersonell eftersom den inte ser så mycket till
individen utan till sociala normer och konventioner som styr skeendet mellan
individer och grupper. Inom utbytesteorin ses människan som en rationell varelse
och det sociala sammanhanget består av relationer mellan människor.
Utgångspunkten för detta är att människan automatiskt strävar efter ett ömsesidigt
”givande och tagande” av olika slags resurser och i relationer men också av
ömsesidiga förväntningar. Detta utbyte kan bestå av handlingar, uppmärksamhet,
prestige, bekräftelse, sammanhållning, vänskap och trygghet. Människor förväntar
sig oftast ”att få ut någonting” av det ”man satsar” när det gäller tid och
engagemang. Enligt utbytesteorin är det ingen i en grupp som ger sig in i ett
samspel om det inte kan förväntas att ge någonting positivt tillbaka (Nilsson,
1996). Enligt Angelöw & Jonsson (2000) är graden av en individs engagemang i
en eventuellt belönande handling beroende av hur snart det ges någon form av
belöning och på hur stor/värdefull belöningen är. Om handlingen belönas med
t.ex. uppskattning ökar sannolikheten för att individen skall upprepa handlingen.
Ömsesidighet i givandet och tagandet tycks vara viktigt för att t.ex.
vänskapsrelationer skall upplevas som positiva och meningsfulla. Forskning har
visat att relationer som är obalanserade och ojämlika är förenade med mindre
tillfredställelse och även med känslor av ensamhet och då framför allt hos
mottagaren av givandet (Tornstam, 2001). I en ojämlik relation där den ena parten
är i beroendeställning kan det förekomma en maktrelation. I vårt moderna
välfärdssamhälle är det enligt Tornstam viktigt att det råder en ömsesidighet i de
sociala sammanhangen för att enskilda individer eller grupper inte skall hamna i
ett fullständigt beroendeförhållande till givaren. Det finns forskare som anser att
det i människors medvetande finns en tydlig gräns mellan givare och mottagare av
t.ex. social service samt att individens status höjs eller sänks beroende på vilket
man är (a a). Utbytesteorin kommer vi att använda oss av i vår resultatanalys.
Kort om rollteori
Rollteori är ett teoretiskt begrepp (Goffman m.fl.) och enligt Håkan Jönsson
(2002) så är en ’’roll ’’en uppsättning attribut och förväntningar som är knutna till
en social position (social position = status)’’ Enligt Tornstam (2001) så betraktar
man inom rollteorin individer som aktörer som spelar olika roller i olika
sammanhang. Han säger vidare att vi spelar olika roller under vår livstid för vi
befinner oss i olika sociala sammanhang och då förändras våra roller. Roller kan
härstamma från våra egna eller andras förväntningar på hur vi skall uppföra oss i
t.ex. en viss situation/position i livet (rollförväntningar). Vi har alltså olika
rollförväntningar mot oss själv och andra. Detta kommer vi att visa i vår
resultatanalys. Vårt faktiska beteende kallas enligt Tornstam (a a) för
rollutförande. Vidare anser Tornstam att vi i de flesta fall inte bara har en roll utan
att vi har flera olika och dessa roller kallas för rolluppsättningar. Vi kan t.ex.
samtidigt vara kvinna, maka, moder, svärdotter, yrkesarbetande och medelålders.
Rollen som t.ex. man eller kvinna är tillskrivna roller som vi är födda med. De
roller som vi har skaffat oss självmant genom livet t.ex. genom att vara
make/maka eller genom våra yrkesroller är förvärvade roller. Vi kommer att
använda oss av rollteorin när vi berättar om våra informanters roller som
frivilligarbetare i vår resultatanalys.
22
Eftersom vår empiri till största del handlar pensionärer och om äldre människor
har vi här ett stycke som passar in på detta ämne. Detta kommer senare att
användas i vår resultatanalys. I dag anser vi att man blir gammal när man
pensioneras. Pensioneringen är enligt Tornstam (2001) en passagerit som skall
förtydliga och underlätta de nya rollförväntningarna som uppstår när man blir
gammal och förväntas att ta på sig åldringsrollen. Efter pensioneringen minskar i
regel antalet roller t.ex. rollen som yrkesverksam, arbetskollega och
familjeförsörjare och detta kallas rollförluster. Enligt Jönsson (2002) kan
åldringsrollen och rollförlusterna uppfattas som negativa och innebära en förlust
av status och position i samhället.
Kort om aktivitetsteori
Det aktivitetsteoretiska perspektivet kallas aktivitetsteori och utgår enligt Jönsson
(2002) och Tornstam (2001) från symbolisk interaktionism på mikronivå.
Tornstam menar att aktivitetsteorin grundar sig på föreställningen att aktivitet
eller arbete har en central betydelse för människor, äldre människors välmående,
att äldre mår sämre för att de saknar sociala kontakter, aktiviteter och att äldre har
samma psykologiska och sociala behov som medelålders och andra åldersgrupper.
Detta kommer vi att visa på i vår resultatanalys. Enligt Jönsson (2002) anser
aktivitetsteoretiker att äldre som bibehåller en medelålders livsstil och håller sig
aktiva kan motverka de negativa rollförluster samhället har påtvingat dem p.g.a.
sin stigande ålder. Daatland (1998) instämmer i Jönssons resonemang och säger
att aktivitetsanhängare anser att de åldrande som förblir fysiskt och socialt aktiva
bättre lyckas motstå ålderns övergångssvårigheter, får bättre hälsa, uppnår högre
livskvalitet och ett gott och optimalt åldrande. Tornstam (2001) anser att det är
den föreställningen som i grunden formulerat teorier om rollförlust,
pensioneringskris, sensorisk och social deprivation (folk som inte har ett arbete är
”rolllösa”, förslöade, ensamma och eländiga). Detta tar vi upp mer i vår
resultatanalys.
Giddens teori om arbetets innebörder
Anthony Giddens är en välkänd engelsk sociolog. Han är nog mest känd för sin
struktureringsteori där han försöker integrera individ- och samhällsperspektiven. I
sin bok Sociologi (1998) skriver han om arbetets funktion, påverkan och innebörd
för människans liv i det moderna samhället.
Giddens anser att i det moderna samhället är det viktigt för en individs självkänsla
att ha ett arbete. Giddens definition av arbete lyder såhär: ”Vi kan definiera arbete
– betalt eller obetalt - som att man utför vissa uppgifter som kräver fysisk och
mental ansträngning och som har till mål att producera varor och tjänster för att
tillfredställa människors behov” (Giddens, 1998 sid. 343). Giddens har alltså en
bredare definition av arbete än bara det arbete som utförs för löneersättning.
Giddens tar upp sex huvudfaktorer som anledningar och motiv till varför en
individ väljer att, har behov av att arbeta. Den första faktorn handlar om
pengarnas vikt och eftersom denna studie handlar om oavlönat frivilligarbete
anser vi denna faktor vara irrelevant. Den andra faktorn är aktivitet. Giddens anser
att en individ behöver få utlopp för sin förmåga och utveckla sina färdigheter för
att må bra och detta kan uppnås genom arbete. Individen behöver även den
23
variation i livet som ett arbete kan ge. Genom arbetet får individen tillgång till
andra sociala arenor än det egna hemmet. Ett arbete skapar även struktur i
vardagslivet och detta kan enligt Giddens (a a) ge en känsla av sammanhang och
meningsfullhet. Giddens anser även att tillgången till de sociala kontakter man får
via ett arbete är viktigt för den mentala hälsan. Att ha en personlig identitet är
även det någonting som Giddens anser är av vikt i en människa liv (a a). Genom
arbetet ”är man någon” och man har en ”egen identitet”. Förlorar man sitt arbete
är det lätt att man hamnar i en identitetskris och livet känns kanske inte längre
meningsfullt. Vi kommer att knyta an till detta i vår resultatanalys.
Sammanfattning
I detta kapitel har vi redogjort för en del olika teorier som vi har funnit relevanta
vid vår bearbetning, tolkning och analys av vårt empiriska material. Det är som vi
nämnt i inledningen till detta kapitel inte för oss, några nya teorier. Vi har studerat
dessa under vår utbildning på socionomprogrammet i Malmö. Vi anser att dessa
teorier lämpar sig väl för att tolka och analysera det resultat vi kom fram till vid
våra intervjuer. Vidare anser vi att dessa teorier på ett bra sätt kan motivera och ge
förklaringar till varför individer väljer att engagera sig i frivilligt socialt arbete.
METOD
Denna studie har en kvalitativ forskningsansats med ett induktivt arbetssätt. Som
datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer. Syftet
med denna studie är att försöka nå fram till och tolka våra informanters uttalade
motiv till att börja, fortsätta i många år, samt varför de har svårt för att avbryta sitt
engagemang i Väntjänsten. När man skall undersöka sådant som är vagt och
mångtydigt och inte kan mätas direkt bör man enligt Wallén (1996) använda
kvalitativa studier. Silverman (2001) anser att den kvalitativa metoden är lämplig
när man studerar meningen med ett visst beteende eller en viss företeelse. Vi anser
att begreppet motiv och dess olika dimensioner är svårt att ”mäta” och därför
lämpar sig en kvalitativ studie för att uppnå vårt syfte. Enligt Wallén (1996)
innebär det induktiva arbetssättet att man närmar sig studiens frågeställningar så
förutsättningslöst som möjligt och utan klara hypoteser. Eftersom det finns
begränsad forskning i Sverige kring våra frågeställningar anser vi att detta
arbetssätt är det lämpligaste för att uppnå vårt syfte samt för att få svar på våra
frågeställningar. Vi är dock medvetna om att vi har en viss förförståelse och inte
är helt induktiva. Även de personer vi intervjuar bär på kunskaper, erfarenheter
och föreställningar som ”färgar” deras svar och berättelser vid intervjuerna. Vår
förförståelse kan även påverka vår tolkning och analys även om vi försöker att
bortse från våra tidigare erfarenheter, vår kunskap, våra tankar och idéer.
Material och källkritik
Vid arbetet med denna studie har vi studerat litteratur, rapporter och utredningar
som behandlar området motiv till att börja – fortsätta och kanske ha svårt att sluta
med frivilligt socialt arbete. Vi har även studerat litteratur, utredningar och
24
rapporter om frivilligt arbete och socialt inriktat frivilligarbete i stort. Vi har
använt oss av halvstrukturerade intervjuer för vårt empiriska material och det är
intervjuerna som har fungerat som vår huvudkälla när det gäller motiven eftersom
det inte tidigare finns särskilt mycket material angående detta. Vi har även via
litteratur och intervjuer studerat Väntjänsten som förening. Litteraturen vi har
använt oss av har vi sökt på olika bibliotek och via Internet. Vid sökningen på
Internet har vi använt oss av sökmotorn Google och våra sökord har bl.a. varit
frivilligt socialt arbete, socialt inriktade frivilligarbeten, ideellt socialt arbete,
socialt inriktade frivilligorganisationer, det sociala frivilligarbetets motiv, motiv
till ideellt socialt arbete och väntjänst men många andra sökord har använts.
En vetenskaplig skrift skall enligt Rolf Ejvegård (2003) vara saklig och de fakta
som presenteras i studien skall vara riktiga. Litteratur som utredningar, rapporter
och vetenskapliga alster anser vi innehåller sanna och riktiga uppgifter så dem har
vi inte kontrollerat närmare. Material och uppgifter vi har hittat via Internet har vi
i så stor utsträckning som möjligt försökt att kontrollera. Refererar t.ex. en
tidningsartikel till en bestämd källa såsom en utredning från staten har vi studerat
primärkällan. Vi saknar material till två av våra frågeställningar och detta anser vi
vara en brist i vår studie men det ger oss även möjligheter till att förutsättningslöst
tolka och analysera det material vi får fram via intervjuerna.
Eftersom vi hämtat informationen om väntjänstföreningarna från Internet samt
från olika föreningars egna material om sig själva så måste vi konstatera att
materialet kan vara vinklat till föreningarnas egen fördel. Vi har använt oss av
källkritik som metod för att bedöma sanningshalten i materialet från de olika
väntjänstföreningarna. Eftersom informationen vi använt oss av enbart är
föreningarnas egen så är vi medvetna om att vi har ett källkritiskt problem. Vi har
funderat över om uppgifterna verkar rimliga och det tycker vi att de verkar vara.
Risken att de ansvariga för respektive väntjänstföreningars hemsidor har ”pratat
sig samman” för att på så sätt kunna sprida icke sanningsenliga uppgifter har vi
förkastat. Vi har kontrollerat när Internetsidorna är uppdaterade och det var
relativt nyligen på de sidor vi använt oss av (Thurén, 2003).
Intervjuerna
Våra intervjuer var avtalade på förhand, bokade på lämplig plats och vid lämplig
tidpunkt. Vi var båda med vid samtliga intervjuer eftersom den ene av oss då
kunde anteckna, iaktta och ställa följdfrågor medan den andre var fokuserad på att
leda intervjun. Eftersom intervjuerna var öppna och mest liknade ett samtal,
återkopplade vi den information vi fick fram genom att återge för informanten hur
vi hade uppfattat dennes svar. Intervjuerna begränsade vi till drygt en timme. Efter
varje intervjutillfälle skrev vi rent intervjuerna, diskuterade dem samt påbörjade
vår kodning och analys (mer om detta i stycket om bearbetning och analys).
Analysen och kodningen ledde fram till att nya tankar och idéer växte fram.
Vi lät våra informanter stå i centrum eftersom det är deras berättelse och deras
egna åsikter om sina motiv som är det viktigaste. Vid intervjuerna är det viktigt att
vi som forskare är så öppna och mottagliga som möjligt för att se så många
aspekter och perspektiv som möjligt på det som informanten förmedlar. Vi anser
att samspelet och kommunikationen mellan oss som forskare och informanten är
25
väldigt viktig för att komma så nära informanten som möjligt. Lyckas vi med
detta kan man säga att vi i forskarrollen är ett bra instrument för datainsamlingen
(Dahlgren, 1996).
Vi är medvetna om att valet av vårt ämne och valet av våra intervjufrågor delvis
är styrda av våra egna värderingar, men vi har strävat efter att återge det våra
informanter angav och det som vi har läst i litteraturen så riktigt och exakt som
möjligt. Vi har även försökt vara så objektiva som möjligt och att inte lägga våra
egna normativa värderingar i vår redogörelse, i stället har vi valt att göra det i vår
resultatanalys och slutdiskussion.
Den kvalitativa forskningsintervjun & intervjuguiden
Enligt Starrin & Renck (1996) är en intervju ”en speciell form av samtal med det
speciella syftet att samla in information” (sid. 52). Den kvalitativa intervjun är en
”metod för att utröna, upptäcka, förstå, lista ut beskaffenheten eller egenskapen
hos någonting” (a a sid. 53). Syftet med en kvalitativ intervju är vidare enligt
Starrin & Renck att försöka upptäcka och identifiera olika företeelser, egenskaper
eller innebörder i någonting som sedan tidigare inte är vidare känt eller har
otillfredsställande förklaringar. Eftersom det inte finns särskilt mycket tidigare
forskning kring våra frågeställningar har vi använt oss av den kvalitativa
forskningsintervjun i vår strävan efter att utröna en socialt inriktad
frivilligarbetares motiv till detta engagemang. Enligt Kvale (1997) finns det ingen
standardteknik och få regler för hur intervjun måste gå till. Intervjuaren kan själv
ta ställning till om de nya aspekterna som eventuellt kommer fram under
intervjuerna skall ”spinnas” vidare på eller om intervjuguiden skall följas till
punkt och pricka (a a). Detta motiverade vårt val av den kvalitativa
forskningsintervjun som datainsamlingsmetod desto mera och vi anser att denna
intervjumetod passar till vårt syfte med studien samt att den är ett lämpligt
redskap för att kunna besvara våra frågeställningar.
Intervjuguide
En kvalitativ forskningsintervju genomförs oftast via en intervjuguide som är
koncentrerad till vissa teman och som har en del förslag till frågor (Kvale, 1997).
En intervju och en intervjuguide kan vara strukturerade på en del olika vis. Vi har
valt att göra halvstrukturerade intervjuer. D.v.s. att vi inte har genomfört ett helt
öppet samtal men vi har inte heller använt oss av ett klart strukturerat
frågeformulär. Vår intervjuguide bestod till att börja med enbart tre givna
frågeställningar. Dessa var detsamma som våra frågeställningar i studien. Vilka
var att besvara: Varför börjar man arbeta i en frivillig social förening? Varför
fortsätter ofta engagemanget år efter år? Vad är det som gör att det kan vara svårt
att avbryta engagemanget? Dessa tre frågor var detsamma vid alla intervjuerna
eftersom de var våra ursprungliga frågeställningar för studien. Våra andra frågor
var inte bestämda på förhand utan den första frågan inom varje tema
(börja/fortsätta/inte sluta) initierade den vidare samtalsriktningen och
informanterna fick prata fritt utan någon större styrning. På detta sätt täcktes alla
tema och olika följdfrågor ställdes. Vi har haft stor användning för att inte följa en
intervjuguide till punkt och pricka vid våra intervjuer och har på så sätt fått fram
ovärderligt material.
26
Bearbetning & analys av det insamlade materialet
För bearbetning och analys av vårt empiriska material har vi valt att använda oss
av Grounded Theory (som vi hädanefter kommer att förkorta GT). GT är en
modell för teorigenerering d.v.s. att man utgår från empiri till teori (Starrin, 1996).
Metoden utvecklades och etablerades av Glaser och Strauss 1967 som en motvikt
till den då dominerande teoriverifierande sociologiska studien (Nylén, 2005). GT
har utsatts för mycket kritik som är jämförbar med den kritik som riktas till
kvalitativa forskningsanstser d.v.s. att vara ytliga och ”common-sense” artade
(Starrin, 1996). Sedan Glaser och Strauss presenterade den ursprungliga versionen
av GT har den utvecklats i olika riktningar bl.a. av Glaser och Strauss själva (a a).
GT använder en terminologi som påminner mer om den kvantitativa traditionen
än om den kvalitativa. Exempel på termer inom GT är bl.a. kodning, komparativ
analys, kvaliteter och dimensioner som vi vidare kommer att förklara närmare.
En av grundförutsättningarna vid GT är enligt många forskare att man har en
induktiv forskningsansats men man kan aven använda GT vid kvantitativa
forskningar och vid deduktiva forskningsansatser (Nylèn, 2005). Ett induktivt
arbetsätt inom GT innebär att man i forskningsarbetet inte utgår ifrån någon
bestämd teori utan man börjar med så få förutfattade meningar som möjligt och
det är också viktigt att de frågor man formulerar till intervjuerna också är så öppna
som möjligt. Enligt Starrin (1996) skall datainsamlingen vägledas av en internt
framväxande teori och inte på förhand utgå från en redan existerande teori. Den
fortlöpande empiriska datainsamlingen skall alltså styras och vägledas av olika
teoretiska ledtrådar och idéer som framkommer när man granskar, analyserar och
kodar sitt material. Syftet med ett induktivt arbetssätt är att minska risken för
förutfattade meningar vid tolkningen av empirin (a a). Men kritik riktas även till
GT av många forskare som anser att det inte är möjligt att vara helt induktiv och
utan förförståelse. Dessutom blir resultaten vid sådana forskningsansatser enligt
dessa forskare inte intressanta eller relevanta. Vår handledare Peter Gregersen vid
Malmö Högskola menar att om man inte använder sig av existerande teori ”blir
det som att uppfinna hjulet gång på gång” (pers.kom 2005-12-19).
Starrin (a a) anser att det första steget i GT är att begreppsligöra data. Detta
innebär att vi ger data som utgör händelser och företeelser ett namn. Man söker
med andra ord efter ett mönster där man kan ge många liknande händelser ett
namn, en kategori, samt se olika egenskaper av kategorin.
Kodning & komparativ analys
Bearbetningen av våra empiriska data påbörjades redan efter den första intervjun
vilket är typiskt för bearbetning och analys vid GT (Dahlgren, 1996). Eftersom vi
har tre olika frågeställningar och dessa utgör syftet med studien, delade vi upp
bearbetningen och den komparativa analysen i tre olika delar. Vi gjorde vid den
första intervjun en öppen kodning på varje enskild frågeställning (som vi här
kallar tema). De tre olika teman är motiven till varför:
• De börjar engagera sig i socialt inriktat frivilligarbete?
• De fortsätter med detta engagemang i många år?
• De eventuellt upplever att det kan vara svårt att avbryta engagemanget?
27
Enligt Dahlgren (a a) innebär en öppen kodning att forskaren söker enkla termer
för att sammanfatta innehållet i olika delar av intervjun. Vår första öppna kodning
ledde till nya idéer om vilka de olika motiven för våra frågeställningar kunde vara
och detta reviderade vår intervjuguide. Efter den andra intervjun gjorde vi en ny
kodning av de tre olika frågeställningarna var för sig och reviderade återigen vår
intervjuguide. Datainsamlingen och kodningen skedde parallellt vilket enligt
(Starrin, 1996) är utmärkande för GT. Vi kodade materialet i större textavsnitt
eftersom vi ansåg att det passade våra empiriska data bäst. Enligt Starrin (a a)
skall man ”akta” sig för att överkoda men det är möjligt, dessutom vanligt, att vid
GT koda i mindre delar såsom mening för mening eller ord för ord.
Efter den andra intervjun påbörjade vi en komparativ (jämförande) analys av de
öppna koder som vi hade utvecklat under den första intervjun (Dahlgren, 1996).
Vi började med andra ord att leta efter och jämföra koder som hörde ihop med
varandra och som bildade ett mönster. Vi fortsatte att koda och jämföra de tre
olika frågeställningarna var för sig. Vi fortsatte den öppna kodningen efter varje
intervju tills vi nådde fram till en huvudkategori (Starrin, 1996) för varje
frågeställning. Vi fokuserade hädanefter kodningen, som nu kallas selektiv
kodning, till de kategorier vi hade fått fram för att finna de huvudkategorier eller
begrepp som bäst sammanfattade våra empiriska data. Starrin (a a) förklarar det
såhär: ”När man börjar att se konturerna av en teori som är förenlig med data är
det dags att fokusera kodningen mot en huvudvariabel. Man avgränsar således
sitt kodarbete till endast de begrepp som kan relateras till den huvudvariabel som
man börjar se konturerna av. Huvudvariabeln blir en slags vägvisare för
ytterligare datainsamling och sortering” (sid. 110). Detta gav oss en ny förståelse
av olika sammanhang för våra tre frågeställningar. Hela tiden har vi kodat och
gjort en komparativ analys av varje frågeställning var för sig.
Kvaliteter, dimensioner & kategorier
Är ord och begrepp som används inom GT. För att försöka förklara detta lite
närmare och för att tydliggöra den systematiska och tekniska gången vid GT
kommer vi här att lämna ett exempel:
De enkla termer som man försöker finna vid den öppna kodningen kallas för
kvaliteter och beskriver egenskaper hos de empiriska data man har (Nylén, 2005).
På vår frågeställning om motiven för att börja i väntjänsten fick vi t.ex. fram
kvaliteten ” känsla av vilsenhet/ensamhet” (hos informanten). Vidare enligt
Nylén (a a) utgör dessa kvaliteter aspekter av ett antal dimensioner (i vårt fall –
känsla av att vara till nytta/vara behövd). Dessa dimensioner förs sedan samman
till några grundläggande kategorier (positiv självuppfattning, stark självkänsla).
Det är kategorierna som tillsammans bygger upp ett övergripande begrepp, i det
här fallet identitet.
Teoretisk mättnad
Teoretisk mättnad inom GT innebär att man fortsätter att samla in material ända
till dess att detta inte tillför någonting nytt (Starrin, 1996). Det finns olika
tolkningar av vad teoretisk mättnad egentligen innebär och enligt Starrin (a a) hör
detta till de allra svåraste och mest oklara delarna inom GT traditionen. Starrin
28
anser vidare att en tolkning av teoretisk mättnad kan vara att när man vid sin
empiriska datainsamling vid upprepade tillfällen får fram data som man kan
jämföra och byta ut mot tidigare insamlade och kodade data så har man uppnått
teoretisk mättnad. Så lite enkelt kan man förklara det så att när materialet inte
längre bidrar till att utveckla innehållet i en kategori så ha man uppnått teoretisk
mättnad. Eftersom vi bara har ett fåtal informanter som dessutom är relativt
likartade är vi osäkra på att vi har uppnått en teoretisk mättnad men på grund av
tids - och platsbrist vid denna studie nöjer vi oss med de empiriska data vi har fått
fram.
Sista analysen
Vi har gjort fortlöpande komparativa analyser på våra empiriska data men vi har
även analyserat vårt material i efterhand via våra anteckningar. Vi har även
analyserat och jämfört om det finns likheter mellan våra tre olika frågeställningar.
Vi har funnit några likheter men även några olikheter och dessa framställer vi i
vår resultatanalys. Enligt den ursprungliga traditionen för GT skulle olikheter
läggas åt sidan och inte redovisas men enligt nyare traditioner så ses detta som
positivt (Starrin, 1996).
Fördelar, nackdelar & svårigheter
Vi anser att det för vårt syfte med studien finns många fördelar med att använda
oss av den kvalitativa metoden. Några av fördelarna har vi redogjort för i detta
kapitel. Men vi är även medvetna om att det finns svårigheter och nackdelar med
denna metod. Många forskare hävdar att en kvalitativ studie saknar vetenskaplig
status och relevans eftersom det enligt dem bl.a. inte är möjligt att kontrollera den
kvalitativa studiens reliabilitet och validitet (Kvale, 1997). Detta anser bl.a. Kvale
(a a) inte stämmer, utan det finns enligt honom olika sätt att kontrollera validiteten
och reliabiliteten vid en kvalitativ studie. Vi har valt att inte använda oss av
begreppen reliabilitet och validitet eftersom vi anser att de passar bättre vid en
kvantitativ forskningsansats. I stället har vi valt att ansluta oss till Marta
Szebehely (1995) som pratar om tolkningarnas trovärdighet och tillförlitlighet
samt tolkningarnas relevans och användbarhet. Vidare riktas det kritik mot den
kvalitativa metoden för att den inte är objektiv utan subjektiv, att den är för
personberoende och att den inte är generaliserbar (Kvale, 1997).
En nackdel vi kan se med vår studie är att vi inte har så många informanter och vi
kan därför inte riktigt säga att våra tolkningar går att generalisera. Dessutom är
våra informanter relativt lika varandra på det sättet att de alla kommer från samma
förening och det finns inte den variation som vi skulle kunna ha uppnått om vi
hade intervjuat personer ur olika föreningar. Vi har försökt att vara så induktiva
som möjligt vid våra litteraturstudier, vid våra intervjuer, vid bearbetning och
analys men vi inser att det är omöjligt att vara helt förutsättningslös och objektiv.
Men för att vara så objektiva som möjligt vid intervjusituationerna har vi gjort
halvstrukturerade intervjuer som mest har liknat ett öppet samtal med så få frågor
som möjligt och satt informanten och dennes egen berättelse i centrum. Vi har vid
intervjutillfällena ställt följdfrågor och gett feedback på informantens svar. Detta
ökar enligt Kvale (1997) intervjuernas användbarhet och relevans. När det gäller
tillförlitligheten i den kvalitativa forskningen anser Szebehely (1995) att
29
grundtemat är insyn i forskningsprocessen. För att kontrollera tillförlitligheten i
vår studie har vi försökt att så detaljerat som möjligt beskriva vår intervjuguide
och uppbyggnaden av denna samt hur vi har gått till väga vid intervjuerna. Vi har
även försökt att detaljerat beskriva det material vi har använt samt beskrivit vår
bearbetning och analys. Denna insyn i vår forskningsprocess som vi har gett
läsaren skall enligt Szebehely (a a) resultera i att läsaren själv skall kunna bedöma
studien och dess tolkningars trovärdighet. Vi anser att vi har undersökt det vi
avsåg att undersöka och som var syftet med studien. Vi anser även att studien är
användbar och relevant för bl.a. medlemmar i Väntjänsten och andra socialt
inriktade frivilligorganisationer med målsättning att förbättra
levnadsförhållandena för äldre, sjuka och funktionshindrade.
Forskningsetiska överväganden
Som forskare har vi tagit hänsyn till Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska
principer. Dessa fyra principer är informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Vi har inte gjort några känsliga
intervjuer i vårt arbete men har ändå gjort etiska överväganden. Vi började med
att telefonledes presentera vårt arbete för ordförande i Väntjänstföreningen samt
att få dennes godkännande, skriftligt. Vi var sedan med på ett månatligt möte på
Väntjänsten där vi muntligt presenterade oss själv, vår utbildning samt vår
uppsats. På detta möte fick vi kontakt med de personer som senare blev våra
informanter. Vi började våra intervjuer med att presentera vårt arbete, hur det är
upplagt och vårt syfte med arbetet samt att informera om de formalia som gäller
och få underskrift på samtyckesblanketten. Enligt Kvale (1997) har vi då fått ett
samtycke av informanterna. Vi informerade våra informanter om att de kommer
att kunna ta del av vårt arbete när det är färdigt. Enligt Denscombe (2000) har vi
som forskare ett moraliskt ansvar gentemot våra informanter, därför har vi valt att
inte nämna deras namn eller från vilket samhälle de kommer. De kommer med
andra ord att vara anonyma. Vi informerade även informanterna om att vårt
intervjumaterial kommer att förstöras när vi är färdiga med arbetet.
Urval & genomförande
Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi valt att förlägga vår empiriska
studie till en frivillig social förening. Vi är dessutom intresserade av de äldres
situation i samhället så vårt val föll på en Väntjänstförening. Vi ansåg att
väntjänstare har engagerat sig i frivilligt socialt arbete i många år och att de på så
vis kan förmedla sina motiv till att börja, fortsätta samt eventuellt ha svårt för att
av bryta sitt engagemang.
Genom kommunens hemsida på Internet hittade vi den information vi sökte om
Väntjänsten. Vi skickade ett informationsbrev till ordföranden i föreningen där vi
presenterade oss och vår studie. I detta brev ansökte vi även om tillåtelse att utföra
våra intervjuer. Via telefonkontakt bokades en intervju med ordföranden samt
vice ordföranden. Vid denna första intervju fick vi information om Väntjänstens
ideologi, vilken målsättning de har, vilka deras samarbetspartner är samt vilka
uppdrag en väntjänstare kan få o.s.v. Vi fick även tillfälle att testa vår
intervjuguide samt revidera den inför nästa intervju. Vi besökte även ett av
väntjänstens möte som hålls en gång i månaden och presenterade oss själva, vår
30
utbildning samt vår uppsats. Här fick vi också namn och telefonnummer till de
informanter som ville låta sig intervjuas. Ett krav vi ställde var att informanterna
skulle ha en längre period av socialt frivilligt arbete med sig i bagaget. Vår avsikt
var att intervjua mellan sex till åtta väntjänstare utöver ordföranden och vice
ordföranden. Vi valde detta antal med tanke på eventuellt bortfall. Vår önskan var
att informanterna skulle vara så olika som möjligt för att på så sätt få ett varierat
empiriskt material.
Sammanfattning
I detta kapitel har vi så detaljerat som möjligt försökt att redogöra för olika val vi
har gjort för att på ett bra sätt genomföra vår studie. Vi har beskrivit vår
forskningsansats och vårt val av metod och vad dessa innebär. Vi har även försökt
att beskriva svårigheter men även positiva aspekter med denna metod och
arbetsansats. Kapitlet innehåller bl.a. beskrivningar av hur vi har gjort vårt urval
av informanter, genomförandet och de forskningsetiska principer vi har tagit
hänsyn till vid vår studie. Vi beskriver vårt material och diskuterar källkritik i
anslutning till detta. Med andra ord så har vi i detta kapitel försökt att ”täcka” allt
som har med metoder och tillvägagångssätt för att kunna genomföra, analysera
och redovisa denna studie.
PRESENTATION AV FÖRENING &
INFORMANTER
I det här kapitlet presenterar vi Väntjänsten som är den socialt inriktade
frivilligförening vi har valt att studera. Vår presentation av denna förening är både
generell och lite mer utmärkande för just den förening som vi har gjort våra
studier i för att försöka utröna väntjänstarnas motiv för deras engagemang i
frivilligt socialt arbete. Vi kommer även i detta kapitel att göra en presentation av
våra informanter.
Väntjänst
I Nationalencyklopedin (2000) står det att väntjänst är en tjänst som görs för
vänskaps skull samt att väntjänst är en grupp som utför organiserad, ideell
verksamhet, bl.a. i form av sällskap och stöd åt ensamma gamla.
Väntjänstens start
Det började med:
”en liten kille. Han var handikappad, gick i skola i ett specialhem, bars till livets
begivenheter av en rullstol. Hans mamma bodde långt bort, var ensam med
honom och ett par andra barn och fattig. Hon tyckte mycket om sin pojke och var
en klok mamma. Hon besökte honom så ofta hon kunde men visste, att han ju
också behövde komma hem, vara med syskonen, sova i sin säng………..
31
Denna händelse fanns i verkligheten och väckte en lång rad bilder och frågor i
huvudet på en socialarbetare. Hon undrade hur många mer eller mindre
bortglömda, oupptäckta eller slarvigt nonchalerade mänskliga behov av liknande
slag som fanns omkring henne. Socialarbetaren kom fram till att det krävs inga
storverk för att hjälp en smula - bara några villiga människor som kunde få syn på
och fånga upp behoven. Människor som kände för att hjälpa och en organisation
som kunde sammankoppla människor med hjälpbehov. Den unga socialarbetaren
började ragga folk och fann människor med värme, olika kunskaper, initiativkraft
och kontakter som ville vara med och diskutera hur man skulle bygga upp en
organisation. Arbetet fortskred och 1959 bildades Sveriges första Frivilliga
Väntjänst i Johanneshov (Heyman. u.å. Frivillig väntjänst).
Väntjänst generellt & specifikt
Väntjänstföreningar finns i så gott som hela landet och även i de flesta
landsortskommuner. Väntjänstföreningar är fackligt, politiskt och religiöst
obundna. Dessa föreningar samarbetar ofta med bl.a. kommunen, kyrkan och
Röda Korset. Föreningarna har som mål att bryta isolering och ensamhet och detta
görs genom att organisera och förmedla frivilliga sociala insatser. Insatserna är
kostnadsfria. De grupper som Väntjänst oftast vänder sig till är: äldre, sjuka eller
funktionshindrade (Heyman. u.å. Frivillig väntjänst). När det finns ett behov av en
insats från en väntjänstare rapporteras detta vanligtvis till Väntjänsten av
socialtjänsten, anhöriga eller av den hjälpbehövande själv. Den hjälpbehövande
(som inom väntjänsten kallas för vän) ”kopplas sedan ihop” med en lämplig
väntjänstare (Jeppson-Grassman, 1997). Väntjänsternas verksamhet finansieras i
huvudsak genom bidrag från kommun och av enskilda bidragsgivare t.ex. kyrkan.
Det är viktigt att se Väntjänsten endast som ett komplement till den redan
befintliga vård och omsorg som kommunerna står för (Heyman. u.å. Frivillig
väntjänst).
Väntjänstföreningar utför inte hemtjänstsysslor och skall inte ses som ersättning
för hemtjänsten utan som ett komplement. Väntjänsten kan utföra punktinsatser
såsom att följa med på läkarbesök eller till tandläkaren (Heyman. u.å. Frivillig
väntjänst). Denna form av insatser var inte så vanlig i den väntjänsförening vi
studerade men det förekom vid enstaka tillfällen. Punktinsatser för vår
väntjänstförening rörde sig ofta om att transportera rullstolsburna från ett
vårdboende till den närbelägna kyrkan vid speciella högtider, eftersom personalen
inte hann få med alla rullstolsburna i tid till gudstjänsten. Några andra exempel på
vad man kan göra tillsammans med sin ”vän” är att gå på promenad, göra
utflykter, ha telefonkontakt eller ha en läs- eller sällskapsstund tillsammans. Vän
och väntjänstare bestämmer tillsammans hur samvaron skall utformas. Eventuellt
material och transporter får ”vännen” själv betala (Heyman. u.å. Frivillig
väntjänst).
Våra informanter i den väntjänstförening vi har studerat har uppgett att det inte är
speciellt vanligt för dem att de enbart träffas och dricker kaffe, de brukar ha mer
planerade utflyktsmål eller speciella ärenden såsom fotvård, manikyr eller
någonting annat som ligger i ”vännens” intresse. Vidare har den väntjänsförening
vi studerat regelbundna träffar där både väntjänstare och ”vänner” är välkomna.
Men de har även möten för enbart väntjänstare där de diskuterar eventuella
32
problem och svårigheter som kan ha uppstått i kontakten med ”vännen”. En av
våra informanter efterlyste mer professionell rådgivning och handledning vid
tillfällen då ”vännen” var speciellt omsorgskrävande eller psykiskt sjuk.
Väntjänstföreningen har även utbildningsträffar för väntjänstarna om t.ex. olika
sjukdomar och hur detta kan påverka en individ.
Som tidigare nämnts under material och källkritik är vi medvetna om att
materialet som är producerat av väntjänstföreningarna själva inte är helt objektivt
utan till viss del vinklat. Vi har dock valt att använda oss av detta material för att
beskriva föreningarna och deras verksamhet.
Presentation av informanterna
För vårt empiriska material har vi gjort intervjuer med sju väntjänstare i en
väntjänstförening i Nordvästra Skåne. Dessa informanter har varit aktiva inom
frivilligt arbete, eller inom frivilligt socialt arbete, under olika långt tid men alla
har minst ett par års engagemang bakom sig. En del av dem är bara aktiva inom
väntjänsten medan andra är aktiva inom flera olika föreningar som sysslar med
frivilligt arbete eller frivilligt socialt arbete. Den övervägande delen av våra
informanter är kvinnor i lite äldre ålder och detta förhållande visar även
föreningens struktur i stort. Av våra informanter har övervägande delen någon
form av utbildning som sträcker sig över realskolan. Våra informanter är dock inte
yrkesverksamma längre av olika anledningar.
Sammanfattning
Vi har här redogjort för hur Väntjänstens första förening i Sverige startade och hur
väntjänstföreningarna fungerar helt generellt. Vi har även beskrivit den liten del
av den väntjänstförenig som vi studerat. Vi har också gett en inblick i vad det
innebär att vara väntjänstare samt vilka uppgifter man kan ha. Till sist har vi kort
presenterat våra informanter och här nedan följer resultatanalysen från våra
intervjuer.
RESULTATANALYS
Enligt Nylén (2005) är ett av många sätt att redovisa sina resultat, analys och
framkomna teorier inom GT traditionen att integrera och presentera empirin och
analysen fortlöpande. Vi har valt detta sätt att redovisa på och vi har även valt att
redovisa den teorigenerering vi har kommit fram till integrerat med empiri och
analys. Vi har även använt oss av citat från våra informanter för att tydliggöra
deras motiv och åsikter angående frågeställningarna. Detta val har vi gjort för vi
anser att redovisningen då blir mer givande och intressant för läsaren. Vi kommer
även att föra en liten del av diskussionen här i detta kapitel. Detta för så bra helhet
och sammanhang av resultatet som möjligt skall uppnås.
Vi har valt att dela in resultatanalysen i tre olika stycken. Detta på grund av att vi
har tre olika frågeställningar som är: motiv till att börja – fortsätta – inte sluta, ett
33
socialt inriktat frivilligengagemang. Vi kommer att göra jämförelser av vårt
resultat under kapitlet diskussion.
Motiv till att börja med frivilligt socialt arbete
Vi hade en förförståelse om motiven till att börja med frivilligt socialt arbete via
tidigare forskning. Det finns en mängd olika motiv till varför vissa individer
börjar med att lägga ner tid och kraft på oavlönat arbete när de inte är tvungna till
det. Vi studerade en Väntjänstförenings motiv för detta engagemang och vid vår
bearbetning och analys av denna frågeställning fann vi att motiven i stora drag
stämmer överens med tidigare forskning som har gjorts av frivilligt arbete
överlag. Därför har vi ”lånat” några begrepp från de olika motivdimensioner som
finns sen tidigare för att sätta namn på våra kategorier. Vi anser att de passar bra
även till vår studie.
Med från starten
Några av våra informanter hade varit med och startat upp Väntjänstföreningen.
Några andra hade varit med från början men inte varit bland de drivande krafterna
vid startandet. Enligt SOU rapporten Frivilligt socialt arbete (1993) är det 12 %
som har varit med och startat verksamheten.
Även Jeppsson-Grassman (1997) har funnit att flera av hennes informanter hade
varit med om att starta verksamheter. Anledningarna till detta tolkade hon dels
som att informanterna var individer som utförde ett omfattande frivilligarbete och
hade gjort så under en längre tid. Det var vanligtvis yttre brister i samhället som
fick kollektiva konsekvenser som utgjorde motiven/drivkraften till att en förening
startades. Andras utsatthet och den kollektiva moraliska indignationen som detta
väcker kan enligt henne vara den situation som utgör bakgrunden till det frivilliga
arbetet (a a). Detta anser vi kan stämma bra in på några av våra informanters
motiv till att börja med sitt engagemang i väntjänsten.
Fostran eller arv
En av våra informanter berättade att hon hade ”ärvt” sitt intresse för frivilligt- och
socialt inriktad frivilligarbete av tidigare generationer. Det blev så att säga hennes
lott att fortsätta med detta arbete när de inte längre orkade. Hon såg inte detta som
någonting negativt eller betungande utan enbart som positivt och givande. Vidare
berättade informanten att hon hade bott i ett litet samhälle under krigsåren och att
under dessa år fanns det en annan anda i samhället. Det var naturligt att alla
hjälpte till med det de kunde eftersom hjälpen så väl behövdes. Kanske har hennes
fostran till att vara en frivilligarbetare startat redan här?
Jeppsson-Grassman (1997) spekulerar i om förhållanden inom familjen i
bandomen kan ha någon betydelse för om man som vuxen engagerar sig i frivilligt
arbete. Hon ställer sig frågan om det kan förhålla sig så att en individ ”fostras” till
att engagera sig i frivilligt arbete av föräldrar som är föreningsaktiva. Det största
antalet av de personer hon intervjuade i Sköndalsinstitutets skriftserie med namnet
För andra och för mig (a a) bekräftade att de hade vuxit upp i ett hem där man
engagerade sig i föreningsaktiviteter eller något liknande. Men detta gällde inte
för alla de intervjuade. Även i den andra svenska befolkningsstudien har man
34
funnit ett tydligt samband mellan föräldrars frivilliga engagemang och de vuxna
barnens intresse för att själva utföra frivilligt arbete (Svedberg, 2001).
Vi vill egentligen inte riktigt kalla detta för ett motiv till frivilligt socialt arbete
med avseende till den definition vi har valt att se motiv på, men vi anser ändå att
detta är en intressant påverkansfaktor till att en del börjar engagera sig i frivilliga
socialt inriktade föreningar eller organisationer. Därför har vi valt att placera detta
stycke under denna rubrik.
Tidigare sociala arenor & sociala förväntningar
Några av våra informanter är även, eller har varit, engagerade i andra föreningar
för frivilligt arbete. Ett antal av dessa informanter uppgav att de kom i kontakt
med Väntjänsten via de andra föreningar/organisationer som de redan var, eller
varit, engagerade i. De blev med andra ord tillfrågade om de inte kunde tänkas
vara intresserade av att även engagera sig i Väntjänsten. Den första svenska
befolkningsundersökningen som redovisades i SOU 1993:82 visade på ett starkt
positivt samband mellan individers grad av social exponering och det faktum att
man faktiskt utförde sociala insatser. Med detta menas att om en individ via sitt
yrkesliv eller andra engagemang har tillgång till andra sociala arenor så ökar
möjligheten och då även intresset, för att engagera sig i andra/flera olika
aktiviteter såsom socialt inriktade frivilligföreningar. Enligt den första
befolkningsundersökningen (a a) är det knappt två tredjedelar i en förening som
har blivit tillfrågade av andra. Även i Stark & Hamrén (2000) kan vi läsa att det är
vanligt att frivilligarbetaren har blivit ombedd att engagera sig av någon som
redan är involverad. Detta kan i alla fall vara en stor anledning till att en individ
börjar med frivilligt arbete men säger ingenting om motiven till varför de bl.a.
fortsätter med frivilligt arbete. Vi har redan i vår inledning uppgett att många
sociala frivilligarbetare har tidigare erfarenheter av frivilligt arbete och att de även
är medlemmar i flera föreningar (Habermann, 2001).Habermann kallar detta en
form av ”frivillig karriär”.
Att en del av våra informanter blivit tillfrågade av andra ser vi även som ett
tecken på sociala förväntningar. Med sociala förväntningar menar vi i detta fall
Habermanns (2001) tolkning av sociala förväntningar. Hon menar att olika
förväntningar och normer från omgivningen kan vara svåra att uppfatta av
frivilligarbetaren själv. Oftast är det förväntningar från individens omgivning t.ex.
familj, vänner eller arbetskamrater som förväntar sig att individen skall engagera
sig i en speciell fråga eller i en förening med ett visst mål. Det handlar alltså till
stor del om en ”yttre press”. Vi anser att tillgången till många sociala arenor ökar
den sociala förväntningen.
Identitet
Habermann (2001) kallar en av sina motivdimensioner för identitet. Med detta
menar hon en individs självuppfattning, självkänsla och personliga identitet. Hon
anser att det är en väsentlig del av en människas liv att ha en bild av sig själv som
nyttig, aktiv och delaktig i samhället. Ett par av våra informanter berättade om
känslan av att ”känna sig behövd”. Vi vill påstå att så gott som alla människor har
ett behov av att känna sig behövda, känna att de gör nytta och att de bidrar på
något sätt till samhället. ”Om man inte skulle känna sig behövd är det ju ingen
35
som saknar en när man inte dyker upp”. Genom att engagera sig i frivilligt arbete
anser vi att man kan skapa denna bild av sig själv och på så sätt ge sitt liv mening,
identitet och självrespekt. Giddens (1998) har en något annorlunda definition av
begreppet arbete och han menar att ett arbete även kan bestå av obetalda insatser i
t.ex. frivilligföreningar. Han anser att det är viktigt för en individs självkänsla att
vara aktiv, ha ett strukturerat men samtidigt variationsrikt vardagsliv, ha tillgång
till sociala arenor och ett socialt liv samt att ha en känsla av att ”vara någon” och
ha en egen identitet. Vidare anser Giddens (a a) att om en individ inte har eller har
förlorat sitt arbete av någon anledning, kan detta medföra en identitetskris och
livet känns kanske inte längre meningsfullt. Även aktivitetsteorin grundar sig på
teorin om att aktivitet och arbete har en central betydelse för människors
välmående, att det är viktigt med sociala kontakter och meningsfulla aktiviteter
(Tornstam, 2001). Under Maslows bristbehov ser vi att behoven av att ingå i en
gemenskap, ha grupptillhörighet samt kontakt med människor av samma åsikt är
av stor vikt för att ta sig mot toppen i behovshierarkin (Karlsson, 2004). Om dessa
teorier finns det mer berättat under kapitlet teoretisk referensram.
Giddens resonemang om arbetets innebörder för individen och dennes personliga
identitet, självkänsla och självuppfattning, Maslows motivationsteori samt
aktivitetsteorin känns relevant för oss i vår strävan och målsättning att utforska
motiv till varför våra informanter har börjat sitt engagemang i väntjänsten. Detta
p.g.a. att majoriteten av våra informanter var pensionerade p.g.a. sin ålder, en av
våra informanter var förtidspensionerad. Detta innebär att de har förlorat sin
yrkesroll och därmed även rollen som arbetskollega. De har förlorat arbetsplatsen
som en social arena och därmed även en del av sina sociala kontakter. Att ”känna
sig behövd”, ha ett socialt och meningsfullt liv anser vi vara viktiga
påverkansfaktorer för en individs självuppfattning och personliga identitet.
De roller som yrkesverksamma och arbetskollegor våra informanter har förlorat
som pensionärer kallas för rollförluster och Jönsson (2002) menar att dessa
rollförluster kan innebära en förlust av status och position i samhället. Kan det
vara så att det frivilliga arbetet i Väntjänsten medför att våra informanter får en ny
status, position och en ny meningsfull identitet som väntjänstare? Vi tror att dessa
eventuella identitetsskapande motiv är relativt omedvetna för våra informanter
men likväl vill vi tolka dem som möjliga motiv till att engagera sig i väntjänsten
och även i andra frivilliga sociala föreningar. Det fanns de informanter som dock
absolut inte ansåg att de vid sin pensionering hade något behov av att ersätta
yrkes- eller arbetskamratrollen med rollen som frivilligt aktiv och väntjänstare
utan uppgav att de hade ett socialt och meningsfullt liv ändå.
Under identitetsmotivet har vi även valt att placera det motiv av relationssökande
som vi under våra intervjuer kom i kontakt med. Vi fick uppfattningen av att en av
våra informanter sökte trygghet, har ett behov av kärlek, att få känna sig
accepterad och att höra till på grund av olika bakgrundsfaktorer. Här använder vi
oss av Maslows behovshierarki för att relatera relationssökandet som ett
bristbehov. Genom relationer till andra människor skapar man sin egen identitet
och utvecklar den (Karlsson, 2004). Utbytesteorin är även den en tänkbar teori för
att i detta fall tolka motivet för att engagera sig i Väntjänsten. En av utbytesteorins
utgångspunkter är att en individ automatiskt strävar efter ett ömsesidigt ”givande
och tagande” i relationer med andra, att det ges någonting positivt tillbaka
(Nilsson, 1996). I det här fallet tror vi att motivet för att engagera sig i
Väntjänsten för vår informant var att bl.a. få kärlek, uppskattning och vänskap för
36
att på så sätt känna att hon hade en personlig identitet. Vi tror att informanten var
relativt medveten om sitt något annorlunda motiv för sitt engagemang eftersom
hon ganska tydligt uttalade det vid intervjun.
Värdegrund & altruistiska motiv
Altruism och altruistiska motiv har vi tidigare talat om i vår inledning och
problemformulering. Enligt Nationalencyklopedin (2000) betyder altruism ”för
andra människor”, ”osjälviskhet, att vilja och behandla någon annan (mänsklig)
varelse än en själv väl, utan avsikt att därigenom gagna sitt eget intresse”. Enligt
Habermann (2001) skall värderingar och altruism ses som det frivilliga sociala
arbetets ”idémässiga bakgrund” samt den medmänskliga förståelsen som kommer
till uttryck genom det frivilliga arbetet. Det innebär att det är insatser som görs för
att hjälpa andra och som inte har utgångspunkt i den frivilliges egna behov.
Vi fann en klar vilja ”att hjälpa andra”, ”förgylla en liten stund för en annan”,
”fördriva tiden när någon har det långsamt” m.m. hos våra informanter. Enligt
befolkningsundersökningen som redovisades i SOU 1993:82 framgår det att
knappt en tredjedel av deltagarna i deras undersökning uppger att önskan att göra
nytta för andra människor är det som fått dem att börja med frivilligt arbete.
Huruvida det var så för våra informanter är svårt att säga. Majoriteten av våra
informanter talade om ett ”givande och ett tagande”. Detta givande - tagande i
relationen mellan hjälpare och vän verkade vara det som gjorde det så roligt att
vara aktiv inom just Väntjänsten.
Jeppsson-Grassman (1997) har i sin studie sökt svaren på om altruismen kan vara
drivkraften till människors hjälpande handlingar. Vidare ställer hon frågan om
hjälpandet kan vara ett sätt att handskas med en egen känsla av hjälplöshet? Att
”hjälpa människor och påverka livet för att få mening och sammanhang. Det är
väl detta som så många av våra handlingar är ett uttryck för och kanske är det
ytterst det som det frivilliga arbetet handlar om” (a a sid. 7). Tidigare ansågs
frivilligt arbete ha sin grund i rent altruistiska motiv. Men en studie visar att vad
man kunde tro var genuint osjälviskt engagerade personer ofta är upptagna av ”sin
egen lycka”. Det altruistiska arbetet tillfredställde alltså även personliga behov
(SOU 1993:82).
Det ”givande och tagande” våra informanter talar om i relation till sina ”vänner”
inom väntjänstföreningen kan även tolkas ur ett utbytesteoretiskt perspektiv
(Nilsson, 1996). För våra informanter kan utbytet av deras engagemang tolkas att
vara bl.a. uppskattning, kärlek och meningsfullhet i livet. Dessa så kallade
”vinster” är enligt utbytesteorin någonting som vår informant, d.v.s.
frivilligarbetaren automatiskt har strävat efter. I begrundande av detta kan man
tolka ”givandet och tagandet” som en icke altruistisk handling eftersom det fanns
en form av vinst för informanten även om den var omedveten. En annan aspekt på
om det frivilliga arbetet verkligen kan anses vara alltigenom altruistiskt kan tolkas
och analyseras utifrån Tornstams (2001) aktivitets och rollteori, samt ur Giddens
(1998) teori om arbetets innebörder såsom vi diskuterat i kapitlet teoretisk
referensram. Eftersom man enligt dessa olika teorier kan tolka det som om våra
informanter p.g.a. sin pensionering har förlorat sina meningsfulla roller som bl.a.
yrkesverksamma och arbetskollegor kan vi anta att en del av deras motiv till att
engagera sig i Väntjänsten beror på att de har ersatt dessa rollförluster med sitt
nya engagemang och arbete. Tillsammans med Maslows behovshiearki där man
37
mer eller mindre behöver tillfredställa underliggande behov för att kunna ”klättra”
vidare på trappan för att uppnå högre nivåer av utveckling och fylla vissa behov i
livet, bl. a. accepterande, status, erkännande och självförverkligande, gör att vi
ifrågasätter om det verkligen finns allt igenom altruistiska motiv. Vi har uppfattat
alla våra informanter som aktiva medlemmar i samhället och har inte haft
uppfattningen om att de har påverkats negativt i sitt liv av förlorade aktiviteter och
roller. Detta medför att vi i ännu högre grad ifrågasätter om det verkligen finns
helt altruistiska motiv för frivilligt socialt arbete. Det verkar finnas en vinst av
sådant arbete när man studerar olika perspektiv och teorier. Vi anser inte att en
eventuell egennytta med en handling måste vara någonting ”fult” utan att det är
någonting som många gånger sker omedvetet och intentionerna är goda.
Motivmix
Genom att använda oss av Habermanns (2001) motivmix vill vi försöka knyta
samman motiven till att börja med frivilligt socialt arbete. Det vi kommit fram till
är att det oftast finns flera olika motiv sammanvävda, dessa skapar sen motivet
som är drivkraften bakom det arbete och den tid som en frivilligarbetare lägger
ner. Motiven går som sagt in i varandra och då ska vi ändå komma ihåg att här
pratar vi bara om de medvetna motiven – och inte om de omedvetna.
Sammantaget av dessa motiv verkar det finnas vissa faktorer som påverkar
individen till att engagera sig i frivilligt arbete och några av dem tycks vara
tillgång till egna resurser, tillgång till sociala arenor och traditioner. Engagemang
i frivilligt arbete kan enligt 1998/1999 års befolkningsundersökning ha samband
med att ha högre utbildning och inkomst. Utan att direkt ha frågat våra
informanter om dessa saker – utbildning och inkomst - vågar vi nog ändå oss på
att säga vad det gäller utbildning så har det flesta av våra informanter någon form
av högre utbildning.
Den grupp som inte gör så många frivilliga insatser karaktäriseras i
befolkningsstudien av individer som har låg utbildning, låga inkomster, bor i
storstäder och har haft föräldrar som inte själva har varit aktiva i föreningslivet
(SOU 2001:52)
Vi skulle vilja avsluta stycket med motiv till frivilligt socialt arbete med en
sammanfattning som vi har lånat från SOU 2001:52 sid. 170.”Drivkraften till
frivilligt arbete är individens behov av att få något uträttat, hjälpa andra och
gestalta sig själv”.
Sammanfattning
Det finns många olika motiv till att börja med frivilligt socialt arbete. När vi sedan
valt ut ett motiv att titta extra på så har vi upptäckt många olika nyanser av samma
motiv. Vad dessa nyanser kan bero på vågar vi bara spekulera i, kanske är det
svårt att uttrycka vilka motiv man har till att börja sitt frivilligarbete, kanske man
inte riktigt vet vilka motiv man hade för att börja eller så kanske det är flera olika
saker som en gång gjorde att man började – och hur rangordnas då de motiven?
38
Vi kom fram till fem olika motiv till att börja med frivilligt socialt arbete och de
är: med från starten, fostran eller arv, värdegrunden eller altruistiska motiv,
identitet och tidigare sociala arenor och sociala förväntningar.
Motiv till att fortsätta med frivilligt socialt arbete
Vi har inte funnit någon forskning gjord på motiv till att fortsätta med frivilligt
socialt arbete. Jeppsson-Grassman (1997) skriver om att motiven till att en individ
börjar med frivilligt arbete behöver inte vara detsamma som varför individen
fortsätter. Hon anser att ”en lika intressant fråga som den om varför människor
börjar med frivilligt arbete är varför de fortsätter” (a a sid. 104).
Våra informanter från Väntjänstförenings har berättat för oss om sina motiv för att
fortsätta med frivilligt socialt arbete. Vi fann att motiven för att fortsätta med
frivilligt socialt arbete till en del faller under samma rubriker som varför man
börjar med frivilligt socialt arbete. Vi har som i tidigare stycke om motiv till att
börja med frivilligt socialt arbete ”lånat” en del redan befintliga begrepp till olika
motivdimensioner för att lättare kunna redogöra för vårt resultat.
En känsla av plikt
Några av våra informanter svarade på frågan om varför de fortsätter sitt
engagemang i Väntjänsten i så många år med följande citat: ” Man slutar bara
inte”, ” Man kan ju inte svika”, Man kan ju inte sluta hur som helst utan måste
göra det man lovat och tagit på sig”. Vi tolkar dessa svar som att en del av
informanterna känner en form av moralisk förpliktelse gentemot sina ”vänner”
även om inte någon uttalade detta direkt som ett motiv.
Som vi nämnt tidigare i inledning och problemformulering har JeppssonGrassman konstaterat att det vid omsorgsrelationer över lång tid kan vara svårt att
avsluta ett engagemang. Jeppsson-Grassman (1997) har via en del av sina
intervjuer kommit fram till att det kan genereras en pliktkänsla i kontakten med en
hjälpbehövande. Det uppstår ett åtagande som förpliktar och ansvaret måste
fullföljas. Detta kan vi tolka som ett relativt stort motiv för majoriteten av våra
informanter för att fortsätta sitt engagemang.
En av våra informanter talade om en medborgerlig pliktkänsla som motiv för att
inte avbryta sitt engagemang i Väntjänsten och även i andra socialt inriktade
frivilligföreningar. ”Det är viktigt att göra frivilliga insatser för annars har man
inte medfört någonting nyttigt till samhället”. Denna informant ansåg att det var
mer eller mindre en plikt för alla att göra frivilliga sociala insatser för att ha
åstadkommit någonting värdefullt i livet. Enligt den senaste
befolkningsundersökningen Medborgarengagemang i form av frivilligt arbete
(2005) är denna åsikt idag relativt vanlig. I undersökningen fanns ett påstående
som kunde besvaras med antingen instämmer eller instämmer inte. Påståendet var:
”Alla har en moralisk skyldighet att göra frivilligt arbete någon gång i sitt liv”.
Det var nästan två tredjedelar av den tillfrågade befolkningen som instämde i detta
påstående. Denna andel hade ökat sedan mitten på 1990-talet. Åldern på de
tillfrågande var mellan 16 – 74 år och det var främst de äldre som instämde i
39
påståendet. Detta motiv för att fortsätta med sitt frivilliga engagemang inom den
väntjäntförening vi studerade var inte särskilt utbrett men det fanns.
Identitet – livsstil
Vi har i vår studie, samt på vår förfrågan om varför våra informanter fortsätter sitt
engagemang, kommit fram till att alla våra informanter mer eller lite mindre ser
livet som socialt inriktad frivilligarbetare och väntjänstare som en del av sitt liv –
en livsstil. En del av våra informanter talade om sitt frivilliga engagemang i ord
som ”det är en del av mitt liv”, ”det har blivit min livsstil” och ”jag gör det med
hjärtat”. Dessa citat tycker vi förklarar mycket av hur en del av våra informanter
känner och resonerar.
Under denna kategori av motiv för att fortsätta med frivilligt socialt arbete inom
Väntjänsten vill vi även belysa att det fortfarande (se under rubriken om motiv för
att börja med frivilligt socialt arbete) finns ett behov och en önskan hos
majoriteten av våra informanter att känna sig behövda och fylla en funktion i
samhället. Detta anser vi att våra informanter har uppnått till stora delar eftersom
de har valt att engagera sig i frivilligt socialt arbete.
Andra motiv för att fortsätta sitt engagemang i Väntjänsten (eller en annan socialt
inriktad frivilligförening) anser vi vara att frivilligarbetaren/våra informanter,
fortfarande har ett behov av ”vinst” för sitt engagemang (t.ex. uppskattning eller
vänskap). Även en önskan och ett behov om att ersätta förlorade roller och
aktiviteter i vardagslivet anser vi vara ett eventuellt medvetet, eller omedvetet,
motiv för att uppnå bl.a. en känsla av personlig identitet samt meningsfullhet i
vardagen.
Sociala förväntningar
Ett par av våra informanter pratade om omgivningens förväntningar på dem. Att
det ibland kunde kännas ”lite som ett yttre tryck”, man hade varit med länge och
sågs kanske lite som en ”inventarie”. En av våra informanter uppgav att hon hade
försökt att avbryta sitt engagemang (inte i Väntjänsten utan i en annan förening)
men andra medlemmar i denna förening hade då fält kommentarer som ”slutar
du, så slutar vi” En annan av våra informanter hade i många år försökt avsluta sitt
engagemang i en annan förening men blivit uppringd och tillfrågad om hon inte
kunde fortsätta p.g.a. att hennes expertis behövdes. Detta medförde att dessa
informanter fortsatte sitt engagemang i dessa föreningar trots att de har känt att
det kanske var dags att avbryta. Detta gäller dock inte för engagemanget i
Väntjänstföreningen men det kom på tal som ett motiv för att fortsätta även här.
Vi har under rubriken arv och fostran påpekat att vi egentligen inte ser detta som
ett direkt motiv till frivilligt socialt arbete men att det däremot är en
påverkansfaktor. En av våra informanter hade ärvt sitt engagemang i en
frivilligförening av tidigare generationer. Därför anser vi att dennes engagemang
kan ses som en social förväntning. Familjen förväntade sig att hon helt enkelt
skulle ta över. Att hon sedan år efter år fortsatte med detta engagemang och även
utökade det berodde kanske inte längre på den sociala förväntan utan på en inre
övertygelse och glädje över att kunna hjälpa.
40
Kamratskap & vänskapsrelationer
Majoriteten av våra informanter talade om den vänskapsrelation de byggde upp
med sin ”vän”. En av våra informanter berättade att hon kände sig delaktig i sin
”väns” familj med barn och barnbarn och kände dem alla. En av våra informanter
sa att ”jag stannar så länge någon av oss lever”. Relationen hon hade med sin
”vän” hade blivit viktig ur både givande – och tagande synpunkt. Utbytet av att
vara väntjänstare var så stort att man såg det som en del av vardagen. Relationerna
mellan väntjänstare och vän hade utvecklats till något utöver enbart ett uppdrag.
Det tycks som detta fenomen kan vara en motivationsprocess för att fortsätta med
det frivilliga arbetet. Enligt utbytesteorin (Tornstam, 2001) är det viktigt att det
finns en ömsesidighet i vänskapsrelationen för att den skall vara meningsfull och
positiv. Av våra informanter fick vi uppfattningen att de flesta upplevde sina
relationer till sina ”vänner” som ömsesidiga, meningsfulla och positiva och att
relationen var ett givande och tagande mellan båda parter. Kanske är det detta som
är en av anledningarna till att väntjänstaren fortsätter sitt engagemang. Mer om
utbytesteorin finns att läsa i kapitlet teoretisk referensram.
Något som slog oss under vår analys och kodning av intervjuerna var att de flesta
av våra informanter inte upplevde särskilt stort kamratskap med övriga
väntjänstare i föreningen. I alla fall inte lika starkt som i andra typer av
föreningar. En av våra informanter uppgav ”att det är rättså ensamt att vara
väntjänstare” Med detta menade hon att hon inte hade särskilt mycket kontakt
med de andra i föreningen. Från en annan informant fick vi kommentaren” det är i
alla fall inte en förening för inbördes beundran”, detta var något som vår
informant var glad över, att få lov att vara sig själv.
Avrundning
Som vi tidigare sagt är motiven till att fortsätta med frivilligt socialt arbete inte så
vitt skiljda från motiven till att börja med frivilligt socialt arbete. Vi har noterat att
antalet motivdimensioner minskar när vi jämför antalet motivdimensioner till att
börja med frivilligt socialt arbete med motiv till att fortsätta med frivilligt socialt
arbete. Det som för oss under vårt arbete med intervjuerna varit lättast att utläsa är
den självklarhet som verkar driva en väntjänstare att fortsätta med sitt uppdrag.
Det fanns inte ett tvivel hos en enda av våra informanter utan alla var övertygade
att fortsätta till ”en av oss inte längre är i livet” eller ”tills jag själv behöver en
väntjänstare”.
Motiv till varför det kan vara svårt att avbryta det frivilliga sociala
engagemanget
Vi har inte funnit någon tidigare forskning gjord på om det kan vara svårt att
avbryta det frivilliga sociala engagemanget. Vi fann att motiven till varför det kan
vara svårt att avbryta det frivilliga sociala engagemanget nästan helt faller under
samma rubriker som till varför man börjar med frivilligt socialt arbete och till
varför man fortsätter med det frivilliga sociala arbetet. Vi har som i tidigare stycke
”lånat” en del redan befintliga begrepp till olika motivdimensioner för att lättare
kunna redogöra för våra informanters motiv till varför det kan vara svårt att
41
avbryta det frivilliga sociala engagemanget. Vi presenterar här informanternas
motiv men vi kommer inte att knyta dem samman med någon teori eftersom vi
anser att det skulle innebära en upprepning från föregående frågeställning.
Identitet – livsstil
Som vi tidigare berättat ser några av våra informanter livet som väntjänstare som
en del av sig själv – sin identitet. Informanterna som ser det så här har gjort väl
medvetna val när det att fortsätter med sitt frivilliga sociala arbete som en del av
sin livsstil. Sin identitet eller livsstil är ju inget man avbryter eller slutar med utan
en mycket stor anledning.
När vi frågade en informant om varför hon har svårt för att avbryta sitt
engagemang, trots att hon är över sjuttio år, tittade hon på oss med höjda
ögonbryn och frågade ”tar hjärtat slut?” Svaret på sin egen fråga kom direkt från
informanten att ”naturligtvis tar inte hjärtat slut”. Denna informants svar på
frågan om motiv till att inte avbryta engagemanget har gjort stort intryck på oss vi
har även döpt vår studie efter informantens svar ”Tar hjärtat slut?” Naturligtvis
väcktes våra tankar på om det är så här en ”eldsjäl” känner för sitt engagemang.
Sociala förväntningar & ”blivit spindel i nätet”
Ett par av våra informanter var lite som ”spindeln i nätet”. Dessa informanter hade
uppdrag i styrelsen och var mycket aktiva inom föreningen. Dessa informanter har
varit aktiva en mycket långt tid inom det frivilliga sociala arbetet. Av flera
anledningar kan det då vara svårt att sluta både för egen del och även för
föreningens del. Deras kunskap och engagemang behövs och kan vara svårt att
ersätta. För deras egen del kan det vara en stor del av deras tid och engagemang
som lagt i den frivilliga föreningen och att avbryta detta skulle skapa ett stort
tomrum.
Plikt & moral
En av våra informanter pratade om en skyldighet till samhället att fortsätta med
det frivilliga sociala arbetet. Detta för att på så sätt ha gjort en insats för att något i
samhället ska bli bättre. För denna informant var det också naturligt att fortsätta så
länge informanten själv kunde och var behövd.
Här kommer också de informanter in som såg det som naturligt att ställa upp för
sin vän men även för föreningen. En frivilligförening består ju av de frivilliga
krafter som driver den.
Vänskapsrelationer
Under denna rubrik passar alla våra informanter in. Relationerna mellan
väntjänstare och vänner är något som alla såg som positivt, det var relationer där
det både var givande och tagande för både väntjänstare och vänner. Relationerna i
sig varierade från vänner till mycket goda vänner och ibland nästan familjelika
relationsband.
Vänskapsrelationerna mellan väntjänstarna i föreningen var för någon informant
en viktig relation. Oftast verkade det som att relationerna mellan väntjänstarna
oftast höll sig till väntjänsten och dess verksamhet.
42
Motiven växer samman
Våra informanters spontana svar på vår fråga om varför det kan vara svårt att
avbryta det frivilliga sociala arbetet var: ”Nej, men det kan jag ju inte” eller ”Det
skulle jag absolut inte vilja”. Dessa två citat låter vi representera alla våra
informanter som sa ungefär detsamma. När vi då försökte närma oss varför de
svarade som de gjorde såg vi att svaren var ungefär som en sammanfattning av vår
intervju. Någon pratade om identitet, att det var en livsstil eller något de alltid
hållit på med. Någon pratade om att man inte kan eller vill svika föreningen och/
eller de vänskapsband man fått därigenom. Motiven flätar sig samman och det
börjar bli svårt både för informanterna och även för oss att få ett enkelt svar på vår
fråga.
Sammanfattning
Motivdimensionerna vi kom fram till varför det kan vara svårt att avbryta det
frivilliga sociala arbetet är ungefär desamma som till varför man börjar med
frivilligt socialt arbete och varför man fortsätter med det frivilliga sociala arbetet.
Det som vi kommit fram till under vår analys av materialet är att dimensionerna
mer och mer flyter samman. Informanterna berättade med en större säkerhet
varför man började med det frivilliga sociala arbetet än vad man gjorde när man
berättade om motiven till varför det kan var svårt att sluta med det frivilliga
sociala arbetet. Det som alla våra informanter är överens om är att som
väntjänstare avbryter man inte sitt åtagande utan man fortsätter ”så länge någon av
oss är i livet”. Med citatet ”Tar hjärtat slut” avslutar vi vår sammanfattning till
varför det kan vara svårt att avbryta sitt frivilliga sociala engagemang.
SLUTDISKUSSION
Här följer den avslutande diskussionen av vårt examensarbete. En del av
diskussionen har vi redan fört i resultatanalysen och den kommer vi inte att
upprepa. Vi avslutar detta kapitlet med en konklusion.
Vi har under vårt metodkapitel redogjort bl.a. för våra val av metod,
tillvägagångssätt, etiska överväganden och material. Vi har under studiens gång
upptäckt att det finns en del som vi skulle vilja göra annorlunda om vi skulle
genomföra denna studie en gång till.
Det har varit tidsödande att söka efter tidigare forskning om motiv för att fortsätta
med det frivilliga sociala arbetet och motiv till att inte kunna/vilja avbryta sitt
engagemang i frivilliga sociala organisationer eller föreningar. Trots alla de
timmar vi spenderade med detta fann vi inget material av värde och detta kan ses
som en brist i vår studie.
Under studiens gång upptäckte vi att vårt val av att använda oss av GT som metod
inte var riktigt lika okomplicerat som vi först tänkte oss. Men vi anser ändå att det
har varit utmanande, spännande och lärorikt. Att påbörja bearbetning, kodning
och analysering direkt efter den första intervjun och sedan efter varje ny intervju
43
har vi upplevt som bra och positivt. Detta gjorde att vi tidigt hade en bild av våra
blivande, som Habermann (2001) kallar det, motivdimensioner.
Vårt val av att göra öppna intervjuer som mest påminde om ett samtal (Kvale,
1997) med ett fåtal färdiga frågor känns helt rätt för oss. En av våra informanter
påpekade att ”det var roligare utan en massa färdiga frågor”. Vi upplevde våra
intervjuer som väldigt spännande, intressanta och givande. Att vara två stycken
vid alla intervjuerna anser vi har varit positivt eftersom vi har kunnat ”bolla”
tankar med varandra. Vi tror inte att informanterna upplevde det som besvärligt
eller negativt att vi var två. Vi har varit så objektiva och öppna som möjligt vid
våra intervjuer men anser inte att vi kanske är rätta att bedöma detta. Det skulle
egentligen våra informanter få göra. Vi genomförde de flesta av våra intervjuer på
allmän plats (informanternas önskan) och därför kändes det inte lämpligt att
använda bandspelare. Vi utförde maximalt två intervjuer under samma dag för att
hinna bearbeta tankar och känslor efter varje intervju. Men även för att påbörja
kodning och komparativ analys.
Det var informanterna själva som anmälde sitt intresse för att delta i vår studie.
Detta skedde vid ett väntjänstmöte som vi deltog i för att presentera oss och vår
studie. Vi ställde kravet på informanterna att de skulle ha en längre period av
socialt frivilligt arbete med sig i bagaget. Att de anmälde sig själva kan ses ur
både positivt och negativt synvinkel. Någonting som vi anser positivt med detta
var att de verkligen var motiverade till att svara på våra frågor. En nackdel kan
kanske vara att informanterna på detta vis blev alltför lika varandra och inte
representativa för föreningen i stort. Vi har inte heller så många informanter och
vi kan därför inte riktigt säga att våra tolkningar går att generalisera. Hade vi haft
mer tid på oss hade vi nog även gjort fler intervjuer och även intervjuat socialt
inriktade frivilligarbetare i andra föreningar för att få större bredd på vårt
empiriska material.
När vi i efterhand tittade närmare på det som våra informanter berättat tror vi oss
kunna utläsa att de alla hade någon form av högre utbildning. Detta kan göra att
våra informanter inte är helt representativa för den föreningen vi valt att utföra vår
undersökning hos. Eftersom vi inte har någon information om de övriga
frivilligarbetarna i väntjänstföreningen och deras utbildning är detta ett rent
antagande att alla inte har någon form av högre utbildning. Enligt 1998/1999 års
befolkningsundersökning så finns det ett samband mellan engagemang i frivilligt
arbete och att ha en högre utbildning (Svedberg, 1996). Även i den senaste
befolkningsundersökningen finns det ett mycket tydligt samband mellan
utbildningsnivå och benägenheten att utföra frivilliga insatser (Svedberg, 2005).
Vi har i vårt arbete i huvudsak diskuterat de medvetna motiven som våra
informanter delgivit oss. Vi är dock väl medvetna om att de omedvetna motiv som
vi tror att alla, såväl som våra informanter har, är något som skulle vara mycket
intressant att titta på. Kanske kan det vara så att det är de omedvetna motiven som
är drivkraften bakom det arbete och den tid som en frivilligarbetare lägger ner.
Habermann (2001) pratar om motivmix där flera olika medvetna motiv är
sammanvävda. Vi tror att om man hade börjat forska i de omedvetna motiven
bakom en människas engagemang i det frivilliga sociala arbetet så hade man fått
finna ett nytt begrepp när man diskuterar motivmix.
44
Konklusion
Vi ville genom denna studie fördjupa våra kunskaper om olika motiv till varför en
individ frivilligt väljer att lägga ner många oavlönade timmar i en socialt inriktad
frivilligförening för äldre och funktionshindrade. Syftet med att välja en
väntjänstförening var att ge ett bra exempel på en förening som utför frivilligt
socialt arbete för äldre. Vi hade även en förförståelse för att medlemmarna i
Väntjänsten har engagerat sig i frivilligt socialt arbete i många år och kan på så
vis förmedla sina motiv till att börja, fortsätta samt eventuellt ha svårt för att
avbryta sitt engagemang. Våra frågeställningar löd: Vad finns det för olika motiv
till att en individ engagerar sig i socialt frivilligt arbete, fortsätter med det
frivilliga sociala arbetet i många år och eventuellt kan ha svårt för att avbryta sitt
engagemang? Är det samma motiv för att börja, fortsätta och eventuellt ha svårt
för att avsluta det frivilliga engagemanget eller kan de skilja sig åt?
Resultatet vi kom fram till på frågan vad de hade för motiv till att börja med
frivilligt socialt arbete presenterade vi i de fem motivdimensionerna: med från
starten, fostran eller arv, värdegrunden eller altruistiska motiv, identitet samt
tidigare sociala arenor och sociala förväntningar. Dessa motivdimensioner har vi
delvis lånat från tidigare forskare på området. Vårt resultat bekräftas genom
tidigare forskning gjord av bl.a. Habermann och Jeppsson-Grassman. Det var ofta
som informanterna pratade om mer än ett motiv till att börja med det frivilliga
sociala arbetet och vi såg en motivmix växa fram.
När vi tittar på resultatet från vår andra frågeställning om motiv till att fortsätta
med det frivilliga sociala arbetet fann vi att våra motivdimensioner snävats åt
något och är nu bara fyra. Motiven är ungefär desamma som till att börja med
frivilligt socialt arbete. Dessa är: en känsla av plikt, Identitet – livsstil, sociala
förväntningar samt kamratskap och vänskapsrelationer. Något vi noterade under
intervjuernas gång var att det inte var lika lätt att svara på frågan om motiven till
att fortsätta med det frivilliga sociala arbetet som det var att berätta om motiven
till varför man börjat med det frivilliga sociala arbetet. Motiven går nu mer in i
varandra än vad det gjorde när vi frågade om motiven till att börja med frivilligt
socialt arbete. Det som varit lättast att utläsa är den självklarhet som verkar driva
en väntjänstare att fortsätta med sitt uppdrag. Det fanns inte några tvivel hos våra
informanter om att fortsätta utan alla sa att de skulle fortsätta ” en av oss inte
längre är i livet” eller ”tills jag själv behöver en väntjänstare”.
Motiv till varför det kan vara svårt att avbryta det frivilliga sociala engagemanget
är ungefär desamma som det varit vid de andra två frågeställningarna. De är nu
fyra stycken och dessa är: identitet – livsstil, sociala förväntningar – blivit
spindeln i nätet, plikt och moral samt vänskapsrelationer. Motiven växer sig
samman och flyter in i varandra. Informanterna pratar inte bara om ett motiv utan
om flera och tycker nog inte det är helt lätt att redogöra för sina motiv till varför
det kan vara svårt att avbryta det frivilliga sociala engagemanget. Alla våra
informanter är helt överens om är att som väntjänstare avbryter man inte sitt
åtagande utan man fortsätter ”så länge någon av oss är i livet”.
Informanterna ser det frivilliga sociala engagemanget som en självklarhet – en
livsstil som de investerat sitt hjärta i. Och naturligtvis tar inte hjärtat slut. Vi har
funderat mycket på om dessa människor är det som vi innan vi började vår studie
kallade eldsjälar eller bara vanliga själar med ett mycket stort hjärta.
45
REFERENSER
Andersen, H & Kaspersen, LB (1999) Klassisk och modern samhällsteori. Lund:
Studentlitteratur
Angelöw, B & Jonsson, T (2000) Introduktion till socialpsykologi. Andra
upplagan. Lund: Studentlitteratur
Blennberger, E (2004) Genusfrågor och civilt samhälle. I: Blennberger m.fl. (red)
Genus och civilt samhälle. Sköndalsinstitutets skriftserie Nr 23. Stockholm: Ersta
Sköndals Högskola
Daatland, S-O (1998) Äldreforskning och socialpolitik: Dominerande paradigm
och kritiska alternativ. I: Eliasson-Lappalainen, R & Szebehely, M (red) Vad
förgår och vad består? En antologi om äldreomsorg, kvinnosyn och socialpolitik.
Lund: Arkiv förlag
Dahlgren, L (1996) Fältforskning – En distanslös eller distanserande verksamhet?
I: Svensson, P-G & Starrin, B (red) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur
Denscombe, M (2000) Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskapen. Studentlitteratur: Lund.
Edlund m.fl. Samhället är större än staten. Forum för frivilligt socialt arbete.
2005-04-26.
www.socialforum.se/se/Asikter/Spelreglerna/upprop26april/).-2005-12-06
Ejvegård, R (2003) Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Tredje upplagan.
Engqvist, L (2002) ”Frivilliga insatser är viktiga för välfärden” - debattartikel
publicerad i Nya Dagen den 22 augusti 2002.
http://www.regeringen.se/sb/d/1307/a/4278 - 2005-07-22
Förening Öresund
http://www.oresund.com/kp.asp?content=freningsutbildning&topmenu=4&subme
nu=710&extra=%7Bextra%7D - 2005-10-24
Gregersen, P (2003) o.p. Sociologi och socialt arbete – Kritisk teori och särskilt
Habermas. Om Habermas. Malmö Högskola. Hälsa och samhälle
http://webzone.hs.mah.se/projects/SA1006/cmt02/default.asp>2005-09-05
Giddens, A (1998) Sociologi. Lund: Studentlitteratur
Habermann, U (2001) En postmoderne helgen? – Om motiver til frivillighed.
Lund: Lunde Universitet
46
Hellström, L. (2003) o.p. Anvisningar för skrivande studenter. Handfast
handledning för studenter som skriver rapporter och examensarbeten. Malmö
högskola: Hälsa och Samhälle.
Heyman, A-G. o.å. Frivillig väntjänst – en presentation. Johanneshov.
Hofstede, G & Hofstede, G-J (2005) Organisationer och kulturer. 2:a upplagan.
Lund: Studentlitteratur
Jeppsson-Grassman, E (1997) För andra och för mig – Det frivilliga arbetets
innebörder. Ersta-Sköndals skriftserie Nr 8. Stockholm: Ersta Sköndals Högskola
Jeppsson-Grassman, E (2001) Socialt arbete i församlingens hägn. Stockholm:
Verbum
Jerlang, E m.fl. (2001) Utvecklingspsykologiska teorier. Tredje upplagan.
Stockholm: Liber.
Johansson, Y (2005) ”Fler frivilliga i äldreomsorgen”. I: Vår bostad april 2005
Nr 4. Hyresgästföreningen.
Jönsson, H (2002) Ålderdomen som samhällsproblem. Lund: Studentlitteratur
Karlsson, L (2004). Psykologins grunder. Lund: Studentlitteratur
Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lundström, T (1996) The state and voluntary social work in Sweden.
Sköndalsinstitutets särtryckserie nr 5. Särtryck ur Voluntas årgång 7 nr 2.
Lundström, T & Svedberg, L (1998) Svensk frivillighet i internationell belysning
– en inledning. Socialvetenskaplig tidskrift. Temanummer för frivilligt arbete nr
2-3
Meeuwisse, A & Sunesson, S (1998) Frivilliga organisationer, socialt arbete &
expertis. Socialvetenskaplig tidskrift. Temanummer för frivilligt arbete nr 2-3
Meeuwisse, A (1999) Debatten om välfärdsstaten och det civila samhället. Ersta
sköndal-arbetsrapportserie nr 11. Ersta-Sköndal Högskola. Stockholm:
Sköndalsinstitutet
Meeuwisse, A & Swärd, H (2000) Vad är socialt arbete. I: Meeuwisse, A, m.fl.
(red) Socialt arbete – En grundbok. Falköping: Natur och Kultur
Nationalencyklopedin Multimedia (2000) CD-Rom. Höganäs: Bokförlaget Bra
Böcker AB
Nilsson, B (1996) Socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur
Norström, C & Thunved, A (2003) Nya sociallagarna. Sextonde upplagan.
Stockholm: Norstedts Juridik
47
Nylén, U (2005) Att presentera kvalitativa data – Framställningsstrategier för
empiriredovisning. Malmö: Liber
Rosenmeier, S-L (2004) Rådgivende sociologer- Introduktion till social kapital:
Rådgivende Sociologer A/S
Szebehely, M (1995) Vardagens organisering. Lund: Studentlitteratur
Silverman, D (2001) Interpreting qualitative data - Methods for analysing talk,
text and interaktion. London: SAGE Publications
Starrin, B (1996) Grounded theory-En modell för kvalitativ analys I: Svensson, PG & Starrin, B (red) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Starrin, B & Renck, B (1996) Den kvalitativa intervjun I: Svensson, P-G &
Starrin, B (red) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Stark, A & Hamrén, R (2000) Frivilligarbetets kön. Graphium Norstedts Tryckeri,
Stockholm.
Svedberg, L, Jeppsson-Grassman, E & Olsson, L-E (2005) Medborgarnas
insatser och engagemang i civilsamhället – några grundläggande uppgifter
http://www.regeringen.se/sb/d/5070/a/53173 - 2005-11-27
Thurén, T (2003). Sant eller falskt? Metoder i källkritik.
Krisberedskapsmyndigheten. Stockholm.
Tornstam, L (2001) Åldrandets socialpsykologi. Sjätte upplagan. Kristianstad:
Rabén Prisma
Wallén, G (1996) Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Andra upplagan
Wijkström, F (2001) Socialt kapital och civilt samhälle i norden. I: Skov
Henriksen, E & Ibsen, B (red) Frivlillighedens udfordringer – nordisk forskning
om frivlilligt arbejde og frivillige organisationer. Odense: Odense
Universitetsforlag
Socialstyrelsen
Sociala ideella organisationer som kommunerna ser dem – Om kommunernas
relationer med sociala ideella organisationer (2002) Underlag från experter.
Stockholm: Socialstyrelsen
Staten, ideella organisationer eller du själv – Vem står för välfärden i framtiden?
(2004) Nyhetsinformation. Stockholm: Socialstyrelsen
48
Statens offentliga utredningar - SOU
Qvarsell, R (1993). Välgörenhet, filantropi och frivilligt socialt arbete – en
historisk översikt I: Frivilligt socialt arbete. Kartläggning och kunskapsöversikt
SOU 1993:82, rapport av Socialtjänstkommittén. Stockholm: Socialdepartementet
Svedberg, L (1993) Socialt inriktade frivilligorganisationer – några
grundläggande karaktäristiska I: Frivilligt socialt arbete. Kartläggning och
kunskapsöversikt SOU 1993:82, rapport av Socialtjänstkommittén. Stockholm:
Socialdepartementet
Svedberg, L (2001) Spelar ideella och informella insatser någon roll för svensk
välfärd? I: Välfärdstjänster i omvandling. SOU 2001:52. Forskarantologi från
Kommittén Välfärdsbokslut. Stockholm: Socialdepartementet
Szebehely, M (2000) Äldreomsorg i förändring – knappare resurser och nya
organisationsformer. I: SOU 2000:38 Välfärd, vård och omsorg. Stockholm:
Socialdepartementet.
49