Den osynliga makten

advertisement
Hälsa och samhälle
”Den osynliga makten”
EN STUDIE KRING MÖJLIGA MAKTASPEKTER
I FRIVILLIGA RELATIONER
Anna Brljevic
Sylvia Chrupala
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning _____________________________________________________ 4
2 Problemformulering __________________________________________ 5
2.1 Syfte _______________________________________________________ 5
2.2 Avgränsning _________________________________________________ 6 2.3 Disposition __________________________________________________ 6 3 Metod _______________________________________________ 6 3.1 Metodval ___________________________________________________ 6 3.2 Urval av intervjupersoner ______________________________________ 7 3.3 Arbetsfördelning och tillvägagångssätt ____________________________ 7 3.4 Forskningsetik ________________________________________________ 8 4 Bakgrund _____________________________________________ 8 4.1 Kontaktpersonverksamheten ___________________________________ 9 4.2 Tidigare forskning ____________________________________________ 10 4.2.1 Motiv och intentioner till frivilligt arbete _______________________ 10 5 Teori ________________________________________________ 11 5.1 Det intentionella maktbegreppet _______________________________ 11 5.2 Gåvorelation och symbolisk makt _______________________________ 12 5.3 Klientrelation _______________________________________________ 12 6 Resultat _____________________________________________ 13 6.1 Frivillighet – ett sätt att uppnå social integration __________________ 13 6.2 Lika villkor – en överskattad aspekt? ____________________________ 14 6.3 Maktens olika ansikten _______________________________________ 14 7 Analys av resultat _____________________________________ 15 8 Sammanfattning ______________________________________ 17 REFERENSER ___________________________________________ 19 2
Internetreferenser ______________________________________________ 19 Bilagor ________________________________________________ 20 Bilaga 1 _______________________________________________________ 20 3
1. Inledning
De svenska människobehandlande organisationer som idag finns i Sverige och
som specialiserar sig inom olika sociala problemområden har genomgått en stor
förändring. Denna förändring omfattar framför allt de tankemodeller och
arbetsmetoder som fanns innan inom socialt arbete och som kännetecknades av ett
paternalistiskt tanksätt. Meeuwisse och Swärd (2003) påpekar att detta
paternalistiska tankesätt innebär att den klientrelation som skapades mellan
socialarbetare och deras klienter byggde på ett maktförhållande som
kännetecknades av olika moraliska pekpinnar och begränsningen av individens
valmöjligheter. Föreställningen, där klienten upplevs och behandlas som
handikappade offer samt skapandet av situationer, där det ena av inblandade
parter kan befinna sig i en mer eller mindre beroendeposition gentemot
socialarbetare är exempel på maktaspekter som finns i en sådan klientrelation
(Meeuwisse, Swärd 2003).
Till skillnad från det gamla, paternalistiska tankesättet och dess arbetsmetoder
används idag inom människobehandlande organisationer andra, mer moderna
arbetssätt. Dessa arbetssätt ska medverka till att relationen som byggs mellan
inblandade parter ska hjälpa till att skapa insikt hos klienterna om de psykologiska
och sociala hinder som försvårar för dem att ta makten över sina egna liv. Detta
nytänkande som kännetecknas av viljan till att stärka individers ställning, utvidga
deras handlingsutrymme och framför allt utjämna maktförhållanden i olika sociala
relationer kommer från ett förhållningssätt som heter empowerment (Meeuwisse,
Sunesson, Swärd 2006).
Meeuwisse m fl. (2006) skriver i en annan bok som heter ” Socialt arbete” att
empowerment med sina centrala komponenter, nämligen egen makt, delaktighet,
egenkontroll samt självtillit är en bärande tanke i diskussionerna kring utveckling
och föreställningar om strategier för prevention och intervention som ska
känneteckna det moderna sociala arbetet. Det nya förhållningssätt gentemot
klienter och deras relation med socialarbetarna som representeras av
empowerment är inte det enda tankesätt som blev populära inom
människobehandlade organisationer.
Nu förtiden kan man även se andra tendenser bland de olika
människobehandlande organisationer när det gäller deras förändringsarbete som
kännetecknas av idéer om individers behov av inflytande och självbestämmande i
de relationer som uppstår och som skapas mellan inblandade aktörer. Dessa nya
arbetssätt som skiljer sig från de kravrelaterade och beroendeskapande
arbetsmetoderna byggs istället på frivilighet (Meeuwisse, Sunesson, Swärd 2006).
Exempel på en människobehandlad organisation som har ett sådant nytt
förhållningssätt och som ska vara motsättning till den gamla makt och
kravrelaterade alternativen är bland annat Kontaktpersonverksamhet.
Kontaktpersonverksamhet är en verksamhet som har som syfte att understödja och
öka kontakten mellan invandrare och infödda svenskar. För att uppnå det
övergripande syftet arbetar Kontaktpersonverksamhet med att matcha nyanlända
invandrare med etablerade Malmöbor för att underlätta och skapa möjligheter till
en snabb och effektiv etablering samt delaktighet i det svenska samhället. Deras
policy och tankemodell bygger på ett frivilligt och ideellt förhållningssätt
gentemot projektets deltagare. När det gäller deras arbetssätt så ska det
4
kännetecknas av lika villkor, det vill säga den relation som frivillig uppstår mellan
inblandade aktörer ska byggas på ömsesidig respekt, delaktighet och utbyte som
bestäms gemensamt av deltagare utan en organisatorisk reglering
(www.malmo.se).
Det som är väldig intressant med sådana ideella och frivilliga organisationer, där
deltagarna som ställer upp får ingen buffert för sitt arbete är bland annat att dessa
aktörer oavsett deras altruistiska avsikt ofta upplever sig själva som något slags
hjälpande figur. Att hjälpa genom att exempelvis ställa upp med sin egen tid och
engagemang innebär oftast att det finns en mottagare som blir hjälp av detta. En
relation som grundar och som utformar sin existens på sådana aspekter som
frivilighet och hjälp till självhjälp kan omvandlas till en relation som kan innebära
maktaspekter genom att framkalla beroendeposition hos den hjälpte.
2. Problemformulering
Maktaspekter kan finnas i sådana sociala relationer som normalt inte förbinds med
en direkt maktutövning, det vill säga de relationer som grundas på olika hjälpande
insatser och som sker utifrån de bästa, ideella intentioner. Meeuwisse och Swärd
(2003) påpekar att tjänstemän som utbildade och professionella är de experter på
att lyssna, att tala med klienter och att ge råd. Det är just med stöd av sin
professionella kunskap som de anses veta vad som är bäst för deras klienter. Ett
sådant förhållningssätt är ett exempel på en mikromakt som inte alltid uppfattas
och erkänns som makt via inblandade aktörer.
Kontaktpersonverksamhet som vi redan har nämnd kännetecknas av en ideell och
frivillig arbetssätt och har som syfte att förbättra etableringen av nyanlända
invandrare genom att matcha dessa med etablerade Malmöbor. Det faktum att
deras förhållningssätt samt arbetsmetoder bygger på frivillighet väckte vår
nyfikenhet kring frågor rörande osynliga maktaspekter som kanske kan finnas i
sådana frivilliga relationer. Denna nyfikenhet har sin grund i att sådana frivilliga
organisationer som exempelvis Kontaktpersonverksamhet och deras arbete är
beroende av deltagarnas engagemang och viljan till att ställa upp.
Vilken betydelse i skapandet och utformningen av frivilliga relationer har då det
faktum att Kontaktpersonverksamhet inte kan fungera och existera utan hjälp av
de kontaktpersoner som ställer upp samt att etablering av de nyanlända är
beroende av dessa kontaktpersoners engagemang. Är det möjligt att relationer
som skapas och som uppstår under dessa frivilliga förhållanden kan utveckla
något slags maktförhållande mellan inblandade aktörer?
2.1 Syfte
Syftet med detta arbete är att undersöka om relationen mellan deltagarna i
Kontaktpersonverksamheten som är frivillig och som bygger på lika villkor kan
vara fri från maktaspekter.
De frågeställningar som ligger till grund för vårt arbete är:
 Vad kännetecknar en relation som ska bygga på frivillighet och lika
villkor?
5

Kan det uppstå maktförhållanden i sociala relationer som bygger på
frivillighet och lika villkor? I så fall hur?

Hur upplever Kontaktpersonverksamhetens deltagare möjliga
maktaspekter som kan förekomma i deras frivilliga relation som ska
bygga på lika villkor?
2.2 Avgränsningar
Makt begrepp samt maktförhållanden i olika sociala relationer är ett omfångsrikt
område som har utvecklad en rad mycket intressanta teoretiska förhållningssätt
bland olika samhällsvetare och andra viktiga teoretiker. Med tanke på ämnens
omfattande storlek och innehåll var vi tvungna att avgränsa undersökningen till
maktaspekter som kan finnas i de relationer som skapas under frivilliga
förhållanden som börjar vara mer populära i dagens socialt arbetet.
2.3 Disposition
I den inledande kapitel har vi beskrivit och presenterat de möjligt förekommande
förhållningssätt när det gäller maktförhållanden i sociala relationer som uppstår
och som skapas mellan tjänstemännen och klienter. Genom den beskrivning vill vi
uppnå och skapa större förståelse hos läsare för det problemområde som vi har
valt att undersöka. Därefter redogör vi vår metodval i vilken vi presenterar de
metodologiska och etiska överväganden som gjorts under uppsatsens gång. I det
fjärde kapitlet lägger vi vår fokus på att beskriva och tydliggöra utformning av
Kontaktpersonverksamhet samt redogöra för den tydigare forskning som är
relevant inom vårt problemområde. Det femte kapitlet innehåller den teoretiska
referensram med tre olika synvinklar på maktförhållanden som utgör vår
utgångspunkt för analys av empirin. I nästkommande kapitel, nämligen studiens
empiriska del, analyseras resultatet med hjälp av utvalda teorier och de data som
anskaffats genom samtliga intervju tillfälle. Detta följs upp av ett övergripande
sammanfattande kapitel och uppsatsen slutförs till sist med avslutande
reflektioner.
3. Metod
För att ge läsaren en bild av hur arbetet med denna uppsats har sett ut kommer vi i
följande kapitel att redogöra för val av metod, tillvägagångssätt med
arbetsfördelning samt en bearbetning av anskaffat material. Vi har även valt att
arbeta utifrån ett forskningsetiskt perspektiv för att på så sätt skydda våra
informanter och få dem att känna sig trygga under intervjuernas gång.
3.1 Metodval
Vår problemformulering och syfte ligger till grund för vilken metod vi har
bestämt oss för att arbeta med. Vi har därmed valt att använda kvalitativ metod för
att samla in empirisk data (Patel & Davidson, 2003). Fördelen med kvalitativ
metod är att den ger en möjlighet till djupare förståelse för olika fenomen, vilket
vi tycker passar bra med vårt syfte då vi vill undersöka om relationen mellan
deltagarna i Kontaktpersonverksamheten som är frivillig och som ska bygga på
lika villkor kan vara fri från maktaspekter. Vidare anser vi att maktbegreppet som
6
sådant kan vara både svårfångat och problematiskt att resonera kring. Därmed
utgår vi från att kvalitativ metod är mest relevant för vår studie men också för att
kunna besvara vårt syfte. Vi anser att intervjumetod är den bäst lämpade metoden
för att kunna svara på våra frågeställningar då den tillåter oss att fånga upp olika
nyanser och skiftningar hos intervjupersonerna under intervjuerna.
Vi vill vidare kritiskt reflektera kring vårt metodval genom att undersöka
metodens begränsningar. En sådan begränsning kan innebära att resultatet av vår
studie kan vara svår att upprepa och kontrollera eftersom metoden är baserad på
kvalitativ empiri. Ytterligare en problematisk aspekt av den kvalitativa metoden
kan vara att studien tenderar att uppfattas som värderande (Patel & Davidson,
2003). Detta beror på att vi kan ha påverkat våra informanter under själva
intervjuerna men också under analyseringsprocessen av deras svar genom att
lägga in egna värderingar i det informationsmaterial vi tagit del av.
Att genomföra en intervju innefattar en högst temporär social situation där
informationen som utbytes kan förvrängas eller missförstås. Därför måste vi som
forskare ständigt reflektera kring vår närvaro och vårt förhållningssätt. Vi anser
dock att tillförlitligheten i vår undersökning blev större genom att vi använde oss
av intervjumetod då våra frågeställningar lämpar sig mest för kvalitativa studier
(Patel & Davidson, 2003). Vi har försökt minimera de ovan nämnda riskerna
genom att formulera neutrala och tydliga frågor som kunde ställas till samtliga
informanter (se bilaga 1). Under analyseringsprocessen av det insamlade
materialet har vi kunnat se ett mönster i våra informanters svar vilket vi uppfattar
som att intervjufrågorna förstods på ett och samma sätt.
3.2 Urval av intervjupersoner
I och med de knappa tidsramarna för arbetet bestämde vi oss för att direkt
koncentrera oss på Kontaktpersonverksamheten. Vi kom i kontakt med ansvarig
chef via vår mentor och efter några telefonsamtal var samtliga intervjuer bokade.
Urvalet av intervjupersoner avgränsades geografiskt till Malmö eftersom
verksamheten har sin bas här. De personer vi intervjuade var kontaktpersoner, två
etablerade och två nyanlända. Sammanlagt intervjuade vi fyra personer i enlighet
med de riktlinjer vi fått av vår handläggare. Våra intervjupersoner var tre kvinnor
i åldrarna 30-50, och en man i åldern 30-40. Dock har var sig kön eller ålder haft
signifikant betydelse för vår uppsats och urvalet har skett slumpmässigt.
Intervjuerna skedde på offentliga platser och vi gav våra informanter möjlighet att
bestämma var vi skulle träffas, vilket resulterade i att vi genomförde en intervju
på Mc Donalds, två på Malmö Högskola och en i Pildammsparken.
3.3 Arbetsfördelning och tillvägagångssätt
Arbetsfördelningen i denna uppsats var planerat och genomfört enligt följande: vi
kom gemensamt fram till uppsatsämne, syfte och frågeställningar. Därefter letade
vi gemensamt efter relevant litteratur, som vi sedan läste enskilt och därefter
delgav varandra av innehållet. Vi har till största del skrivit uppsatsens alla delar
gemensamt. Dock har vi på grund av tidsbrist delat upp vissa uppsatsdelar som vi
skrivit enskilt. Dessa har genomarbetats tillsammans efteråt för att uppnå en
gemensam förståelse samt ett flytande språk.
7
För att skaffa oss så mycket förkunskaper som möjligt läste vi på i det
informationsmaterial som fanns tillgängligt om verksamheten, detta skedde till
största del via Internet och med hjälp av broschyrer. Vi har även studerat och
använt oss av litteratur vi ansåg vara relevant för studien för att kunna förankra
vårt insamlade material i olika teoretiska utgångspunkter. De primära data har vi
samlat in med hjälp av personliga intervjuer som ägde rum våren 2010.
Vi sammanställde och bestämde oss för att följa en intervjuguide vid samtliga
intervjutillfällen för att på det viset säkerställa att samma intervjufrågor ställdes.
Intervjuguiden innehåller frågor som ska hjälpa oss att besvara vårt syfte men
också som ett redskap och stöd för att minnas de frågor som ska ställas. De
kvalitativa intervjuerna genomfördes av samtliga gruppmedlemmar och vi
använde oss av semi- strukturerade frågor eftersom vi ville ställa frågorna i en
viss ordning, men ändå ha möjlighet att kunna ställa följdfrågor (Starrin, 1996).
Samtliga intervjuer har med informantens tillåtelse spelats in och i efterhand
sammanfattats och analyserats. Genom att spela in samtliga intervjuer har vi under
intervjuernas gång på ett naturligt sätt kunnat följa med i samtalet utan att vara
upptagna med att anteckna. I efterhand har vi även kunnat gå tillbaka och lyssna
på samtalen för att snappa upp detaljer som visat sig vara relevanta för vår
uppsats. Vi bestämde oss för att tematisera och kategorisera respektive intervju för
att på ett lättare sätt hitta liknelser vi kan koppla samman och relatera till vår
frågeställning och vårt syfte samt aktuell utvald litteratur.
3.4 Forskningsetik
I vår undersökning om Kontaktpersonverksamheten, som är en offentlig
verksamhet, har vi gjort allt för att minimera risken för eventuella skador under
och efter undersökningen. Vi har därför utgått från ”Forskningsetiska principer”
inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och arbetat enligt följande
principer: informationskrav, samtyckekrav, konfidentialitetets krav och
nyttjandekrav (Hermerén 1986).
Vid varje intervjutillfälle har vi informerat samtliga intervjupersoner om syftet
med undersökningen, samt att deras deltagande är helt frivilligt. Våra
intervjupersoner upplystes även om att denne när som helts kan avbryta sin
medverkan utan några som helst konsekvenser. Vi har även förtydligat att allt
insamlat material endast kommer att användas till forskningsändamål och att
uppgiftslämnaren självfallet får vara anonym om så önskas. Bandspelare användes
under samtliga intervjuer dock med tydlig medgivelse från intervjupersonen.
Samtliga medverkande ställdes inför samma frågor för att skapa en tydlig kontext
och för att minimera risken för missförstånd. Slutligen har även de medverkande
tillfrågats om de eventuellt skulle vara intresserade av att ta del av rapporten när
denna är sammanställd. Samtliga deltagare gav sitt medgivande när de blev
medvetna om dessa villkor.
8
4. Bakgrund
I denna del belyses fakta om Kontaktpersonverksamheten, statistik, tidigare
forskning samt motiv och drivkrafter bakom frivilligt arbete, som kan vara
relevant för uppsatsen och som kan bidra till att läsaren får ökad förståelse för det
sammanhang som rapporten ingår i.
4.1 Kontaktpersonverksamheten
Malmö Stad arbetar för att den kulturella mångfalden ska bli en positiv faktor i
samhället och stora satsningar har genomförts på senare år för att nå målen som
satts upp gällande etablering och integration. Möten mellan människor med olika
bakgrund, historia och erfarenhet är en del av samhällsutvecklingen och en
förutsättning för en lyckad integration. I ett mångkulturellt samhälle måste alla
lära sig att leva tillsammans och respektera varandra och en förutsättning för att
detta ska lyckas är att det finns en gemensam plattform för språk och normer
(www.malmo.se)
Något som flitigt uppmärksammas i samhället och i media är att nyanlända
flyktingar och invandrare ofta upplever en brist på social integration i samhället
som ett stort problem. Detta kan visa sig genom segregation och utanförskap
vilket kan leda till uteslutning från viktiga samhällsfunktioner så som utbildning,
bostad och arbetsliv. Därför har det skett nya satsningar på integrations
stimulerande åtgärder och ett resultat av denna satsning är
Kontaktpersonverksamheten som ska verka som en plattform för möten mellan
olika kulturer (www.malmo.se).
Kontaktpersonverksamheten är en verksamhet som drivs från och med 2010-0101 organisatoriskt av AIC Fosie och anställer en person som också är ansvarig för
projektet. Projektet har sin utgångspunkt i att kontakten mellan invandrare och
etablerade Malmöbor är alldeles för liten för att kunna anses vara positiv för
integrationen i det svenska samhället (Tjänsteutlåtande dnr:584/01). Huvudsyftet
med verksamheten är att stödja och öka kontakterna mellan dessa två målgrupper
genom att matcha etablerade Malmöbor med nyanlända invandrare. Meningen
med matchningen är en ökad social integration i form av insyn i samhället som
kan innebära en större förståelse för det svenska språket och de normer som råder.
Utöver matchningen mellan etablerade och nyanlända kontaktpersoner har
Kontaktpersonverksamheten som syfte att nå ut till deltagarna genom
gemensamma tematräffar och möten där föreläsare berättar om intressanta ämnen
som exempelvis Malmös historia. Dessa gemensamma möten erbjuder alltså något
annat än de individuella träffar som matchningen ger även om de också är
frivilliga. Mötena syftar alltså till att ge möjlighet till utökat socialt nätverk och
kontakt med omgivande samhälle. Kontaktpersonverksamheten har även ett tätt
samarbete med Malva Språkcafé som är en öppen mötesplats, dit man kan komma
för att träffa andra personer och exempelvis träna språk och skaffa nya
vänner(www.malmo.se).
Kontaktpersonverksamheten präglas av en organisationsstruktur och ett arbetssätt
som innebär ett avståndstagande från de gamla krav- och kontrollrelaterade
arbetsmetoderna. Detta betyder att verksamheten kännetecknas av ett frivilligt och
9
ideellt förhållningssätt gentemot deltagarna. Detta frivilliga och ideella
förhållningssätt ska även prägla relationen mellan den etablerade kontaktpersonen
och den nyanlända vilket innebär att deltagarna själv bestämmer när de vill
träffas, vad de ska göra och hur deras framtida träffar ska se ut. En relation som
kännetecknas av ett ideellt och frivillig förhållningssätt kan ändå innehålla en
form av givare – mottagare situation. Detta kan göra att relationen som grundas på
aspekter som frivillighet och hjälp till självhjälp kan omvandlas till en relation
som kan innehålla maktaspekter genom att framkalla en beroendeposition hos den
hjälpte.
För att ge vår läsare en ännu bredare bild av Kontaktpersonverksamheten har vi
valt att presentera verksamhetens resultat under perioden 2010-01-01 till 2010-0331. Sammanlagt så har Kontaktpersonverksamheten:




Matchat fyra personer
Intervjuat tjugo nyanlända Malmöbor
Intervjuat fem etablerade Malmöbor
Under 2009 har sammanlagt 108 personer som blev matchade
4.2 Tidigare forskning
I detta avsnitt tänker vi presentera den tidigare forskning som kan vara nödvändig
för att läsare ska kunna uppnå större förståelse till vårt problemämne. Det
problematiska med arbetet med vår uppsatts är att den svenska forskningen kring
utformningen av relationer som skapas under frivilliga förhållanden finns inte.
Den tillängliga forskning är mycket begränsad, vilket kan bero bland annat på att
det politiska intresset för frivilligsektorn hade sitt intåg först i mitten av 1980talet. Den forskning som vi har hittat fokuserar sig mest på att skapa en djupare
förståelse för vilka motiv och drivkrafter som ligger bakom människors frivilliga
engagemang eller förklara de strukturella villkor som påverkar samarbete mellan
statliga myndigheter och frivilliga organisationer. När det gäller forskning kring
maktaspekter som kan vara osynliga och som kan förekomma i frivilliga
relationer så hittar vi inga relevanta data som vi kan ha nytta av i vårt arbete.
4.2.1 Motiv och intentioner till frivilligt arbete
En intressant forskning av bakomliggande motiv till frivillig arbete presenteras av
Ramirez- Valles. Ramirez- Valles (2001) har i sin undersökning studerat motiven
bakom kvinnors engagemang och deltagande i frivilliga och ideella
samhällsorganisationer i Mexiko. Hans största fokus ligger i att ta reda på hur
dessa motiv uppstår och skapas hos kvinnliga individer. Dessa motiv som
kategoriseras som kvinnliga fördelades in i fyra grupper. I det första grupp finns
det kvinnor som har som motiv ett behov att hjälpa andra utifrån ett osjälviskt
intresse. Den andra grupp handlar om kvinnor som förklaras sitt motiv genom
deras stora vilja till att få rutiner i vardagen. Att lära andra samt att lära saker om
sig själv var ett ytterligare motiv till det frivilliga arbetet. Det sista motivet som
Ramirez- Valles beskriver är en vilja att förbättra andras livssituation som ofta
uppfattas som svåra. Den slutsats som Ramirez- Valles har kommit fram till är att
10
motiven är blandningen av olika intentioner, det vill säga blandningen mellan den
altruistiska omsorgen om andra och personliga intressen. Den osjälviska viljan till
att stödja och hjälpa andra kan ha sitt ursprung i ett moraliskt ansvar som grundar
sig i egna livserfarenheter. En del av undersökta kvinnorna uppgav att de
engagerade sig ideellt då de själva tidigare haft svårigheter i livet och varit i behov
av hjälp.
Jeppsson Grassman (1995) är en annan forskare som har i sin kvalitativa studie
undersökt och fördjupat olika perspektiv kring de drivkrafter som står bakom
motiven i frivilligt socialt arbete. Det som hon har kommit fram till är att motiv
och intentioner kan ses som ett uttryck för en pågående process som inte enbart är
ett uttryck för hur samhället utvecklas utan också som en del i individens
utveckling. Enligt Grassman är det inte lätt att undersöka de bakomliggande
driftkrafterna med tanke på att de undersökta inte alltid har reflekterat kring varför
de ställer upp och vilka motiv har deras intentioner. Det intressanta med hennes
undersökning är faktum att vissa motiv är mer eller mindre tillåtna att öppet
uttrycka beroende på vilken frivillig miljö man verkar i och vilka värderingar man
har.
5. Teori
I följande del vill vi redogöra för de teorier vi anser vara betydelsefulla för vår
uppsats. Vi kommer beskriva följande teorier: det intentionella maktbegreppet,
gåvorelation och klientrelation. Dessa teorier anser vi vara relevanta för att de
visar olika aspekter av vad makt kan vara och hur denna kan uppenbara sig. Makt
är ett svårfångat och svårdefinierat begrepp. Faktum att makt inte alltid står
synonymt med våld och tvång innebär att den inte alltid är lätt att upptäcka i en
social relation. Det kan bli ännu svårare i situationer då relationen ska bygga på
frivillighet och lika villkor eftersom man tar för givet dessa frivilliga aspekter i en
sådan relation utan att ens reflektera över att det kan finnas någon form av
maktförhållande.
5.1 Det intentionella maktbegreppet
”Makten möter vi ständigt och överallt, både i vår praktiska vardags erfarenhet
och när vi studerar och reflekterar över olika företeelser i samhället. Denna
allestädesnärvaro beror, som jag ser det, på två saker. För det första användas
makt, precis som byråkrati i en mängd olika betydelser, och liksom byråkratin är
makten betydligt lättare att få syn på än att få grep om: man kan spåra makten
genom dess effekter, men det är betydligt svårare att säga vad makten är.”
Johansson (2007:87)
Det finns olika synsätt på vad makt är och hur den kan utövas, men som har sin
grund i olika samhällsvetenskapliga teorier. Bland dessa kan urskiljas det
strukturella, intentionella och rationella maktbegreppet. Det intentionella
maktbegreppet knyts till aktörernas handlande och intentioner, där subjektets vilja
till handling betonas. Alltså är det förmågan till maktutövning samt tillgång till
olika maktresurser som står i fokus. I en social relation som uppstår mellan minst
11
två individer där den ena vill få igenom sin vilja även om den skulle strida mot
motpartens vilja eller intressen kan uppfattas som en sådan maktutövning. En
relation som bygger på maktaspekter som exempelvis tvångsmedel, möjlighet att
bevilja ekonomiskt bidrag, eller rätten att fatta beslut om behandling kan ha både
positiva och negativa effekter men behöver i sig varken vara positiv eller
negativ(Meeuwisse, Sunesson, Swärd 2006).
Den franska filosofen Michel Foucault som är en av 1900-talets mest
inflytelserika tänkare har behandlat olika maktförhållanden och menar att makt
utövas från många olika håll och i ett växelspel av relationer som kännetecknas
som ojämlika och föränderliga. Detta förklarar Foucault med att makten aldrig är
absolut utan relativ vilket gör att den finns i alla typer av relationer. Makten som
tjänstemannen kan ha fungerar inte bara som redskap som användes sporadiskt,
utan är en del av hans yrkesidentitet som genomsyrar hans handlingar och beslut.
Dock menar Foucault på att där det finns makt finns även motstånd som kan
förhindra klientens uppnåenden av planerade insatser. Makt kan ta sig olika
uttryck och förekommer i många olika sociala sammanhang. Ett typiskt exempel
på social maktutövning är den makt som utövas mellan tjänsteman och klient
(Meeuwisse, Sunesson, Swärd 2006).
5.2 Gåvorelation och symbolisk makt
Som vi tidigare nämnt, befinner sig ofta en klient i en beroendeställning i
förhållande till en organisation som den enskilde inte har inflytande över. Klienten
i socialt arbete är degraderad till en roll som per definition innebär underordning
(Salonen, 1998). Dock innehåller relationen mellan klient och tjänsteman
ytterligare en aspekt, nämligen gåvodimensionen. En sådan relation som bygger
på gåvoaspekten kännetecknas av en föreställning om tjänstemännen som ställer
upp för sina klienter. I gengäld erhåller tjänstemannen klientens tacksamhet. I
denna sociala relation uppstår därmed två olika roller, den som ger (givare) och
den som tar emot (tagare).
Enligt den franska sociologen Pierre Bourdieu (1982) kännetecknas en
gåvorelation av en symbolisk makt. Den symboliska makten uppstår när
tjänstemannen ger klienten hjälp, stöd eller råd, det vill säga en form av symbolisk
gåva som placerar klienten i en skuld och beroenderelation. En sådan gåva blir
alltid besvarad av klienten i form av lojalitet, solidaritet eller åtminstone
tacksamhet.
”Att ge är också att dominera. En gåva som inte besvaras med en motgåva
skapar… band som begränsar mottagarens frihet och tvingar honom att intaga en
försiktig, samarbetsvillig, underkuvad attityd”.
Bourdieu (1982: 195)
En viktig aspekt av den symboliska makten är att den aldrig uppfattas som
maktutövning vilket därmed gör den osynlig. De individer som befinner sig i en
relation som innehåller symbolisk makt är oftast omedvetna om de maktaspekter
som uppstår, vilket i sig gör att de frivilligt väljer denna relation utan att känna
någon typ av tvång. Den symboliska makten handlar alltid om legitim auktoritet
och upprätthålls genom ett slags självbedrägeri. Den kan endast leva vidare så
länge de som utövar makt föreställer sig att det inte är makt de utövar (Meeuwisse
& Swärd 2003)
12
5.3 Klientrelation
Den österrikiske sociologen Alfred Schutz är upphovsmannen bakom teorin om
klientrelationen och beskriver detta fenomen som en slags social interaktion
mellan två personer, där det sker ett ömsesidigt och avsiktigt inflytande
(Johansson, 2007). Det som skiljer klientrelationen från andra sociala relationer är
dess dubbla karaktär, nämligen relationen mellan klient och tjänsteman och
samtidigt relationen som uppstår i kontakten mellan klient och organisation. För
att en sådan relation ska kunna uppstå krävs det att tjänstemannen konstruerar en
klientfigur. Detta sker genom kategorisering av klientens problemområde som
efter hand anpassas till organisationens specialiseringsområde. Denna
organisatoriska konstruktionsprocess omvandlar klienten till ett fall eller ärende
som syftar till att ge klienten en byråkratisk identitet. Relationen som uppstår
mellan klient och tjänsteman kännetecknas av ett mer eller mindre reglerat
beteende från tjänstemannens sida. Detta reglerade beteende hos tjänstemannen
skapar en tydlig beroendesituation där klienten utsätts för olika maktförhållanden
vilket också gör att relationen uppfattas som ojämnlik.
Denna ojämlikhet kan skapas genom att tjänstemannen har resurser i form av
viktig kunskap som den andra parten saknar och dessutom är beroende av.
Dessa maktförhållanden kan även innehålla kontroll och underlägsenhet gentemot
klienten genom att tjänstemannen kan undanhålla viktig information och
manipulera kategoriseringen av dennes problemområden. En annan viktig aspekt
av klientrelationen är att klienten har relativt litet handlingsutrymme som kan bero
på dennes bristande kunskap om rättigheter och skyldigheter i förhållande till
tjänstemannen och organisationen (Johansson, 2007).
Vi har i ovanstående avsnitt presenterat tre maktbegrepp som vi anser kommer
vara relevanta för vår analys av de resultat som vi kommit fram till och i
kommande avsnitt ska vi redogöra för detta.
6. Resultat
I detta avsnitt vill vi presentera vårt insamlade empiriska material genom att
sammanställa samtliga intervjuer och presentera dessa utan egna, personliga
värderingar. Vi har valt att dela upp vårt insamlade material genom att
kategorisera och tematisera det för att underlätta vår efterkommande analys av
resultatet, men även för att knyta an till vårt tidigare presenterat syfte.
6.1 Frivillighet – ett sätt att uppnå social etablering
Alla våra informanter var enliga om att en relation som ska kännetecknas som
frivillig ska innebära en ömsesidig vilja att träffas och ska inte grundas i någon
form av vinstintresse. Det vill säga att den ena av parter vill få något tillbaka.
Vidare påpekar våra informanter att den främsta anledningen till att träffas bör
vara att skapa en relation som inte bygger på någon form av tvång. Våra
informanter är överens om att det finns många fördelar med en sådan relation och
bland dessa nämner de möjligheten att lära sig om den svenska kulturen och
traditioner vilket kan hjälpa de att undvika och slippa kulturkrockar. Vidare
nämner de nyanlända kontaktpersonerna även sådana aspekter som möjlighet att
förbättra sina språkkunskaper samt att alla träffar sker frivilligt. Faktum att de
13
gemensamma mötena inte är formella och strikta i sin utformning gör att de själv
kan bestämma var de ska träffas och vad de ska göra vilket är en annan positiv
aspekt av den frivilliga relationen. Det positiva med dessa möten mellan de
etablerade och nyanlända kontaktpersonerna är att de skapar en grund för en
möjlig vänskap. Denna vänskap ska enligt våra informanter hjälpa de nyanlända
kontaktpersonerna att snabbare komma in i det svenska samhället och därför anses
den vara en viktig del av dessa möten.
När det gäller det utbytet som sker i deras relationer med varandra så är det
ömsesidigt. Alla våra informanter är överens om att det är spännande och
intressant att träffa nya människor som har en helt annan bakgrund, kultur, språk
och erfarenhet. Dessa möten ger de möjlighet att undersöka likheter och olikheter
och att bli medvetna om saker som tidigare inte har uppmärksammats. Våra
nyanlända informanter påpekar att de ibland kan uppleva sig som de som blir
hjälpta men att det trots detta sker ett jämlikt utbyte där både sidor bidrar med
delaktighet. Våra nyanlända informanter beskriver sina relationer med
kontaktpersonen som nackdels fria. De påpekar även att de inte vet vilka
bakomliggande motiv som deras etablerade kontaktpersoner har och den enda
nackdel som våra nyanlända kontaktpersoner skulle kunna föreställa sig i en sådan
relation är om någon av parterna skulle ha någon form av vinstintresse. Våra
etablerade informanter menar däremot att det ibland kan vara svårt att hitta tid till
att träffas men också det faktum att de kan ha olika förväntningar kring mötenas
innehåll.
6.2 Lika villkor – en överskattad aspekt?
De gemensamma träffarna mellan nyanlända och etablerade kontaktpersonerna
varierar i omfattning och beror på hur mycket tid de etablerade kontaktpersonerna
har i just det ögonblicket. När det gäller träffarnas utformning och kontinuitet så
sker de spontant och efter inblandades aktörers behov och tidsmöjligheter. Men
det framkommer av våra informanters svar att det är de nyanlända
kontaktpersonerna som oftast får anpassa sig till de etablerade kontaktpersonernas
tidsmöjligheter. Detta beror på att inblandade parters livsvillkor ser olika ut.
Exempelvis så framkommer det att de etablerade kontaktpersonerna är mer
upptagna och har mindre tid på grund av ett hektiskt arbetsschema. Medan de
etablerade kontaktpersonerna kämpar för att hitta ledig tid i sina hektiska liv är de
nyanlända kontaktpersonerna istället i början av en process som ska leda till att
bygga upp ett nytt liv här i Sverige med både familj och arbete. Detta gör att de
nyanlända kontaktpersonerna har mer tid för att träffas. Vidare så utformas
träffarna utifrån föreslag som oftast kommer från de etablerade
kontaktpersonerna, vilket helt enkelt beror på att dessa har större kännedom om
Malmö och aktiviteter som sker.
6.3 Maktens olika ansikte
När det gäller makt som ett allmänt begrepp så kopplar våra informanter ihop det
med negativa aspekter så som bland annat politisk och militär makt representerad
av exempelvis Saddam Hussein. En annan koppling till maktbegreppet som en av
våra etablerade kontaktpersoner gjorde är den dominans som män kan utöva över
kvinnor och som kan förekomma i en relation. En annan negativ aspekt av makt är
att den kan förekomma i sociala relationer och då kännetecknas den av en ensidig
påverkan och förtryck som utövas genom kontroll och restriktioner. Detta innebär
en beroendesituation där den ena parten blir underlägsen den andra, genom att
14
exempelvis den ena inte vågar säga emot eller vågar ändra på saker som har med
deras relation att göra.
När det gäller möjligheten att tacka nej till en träff eller helt och hållet avbryta en
sådan frivillig relation så skiljer sig våra informanters åsikter åt. Den ena
nyanlända kontaktpersonen tillsammans med våra etablerade informanter anser
inte att det skulle vara svårt eller omöjligt, medan den andra nyanlända
kontaktpersonen påstår att denne skulle ha svårt att tacka nej. Detta förklarar vår
sistnämnde informant med att en pinsamhetskänsla skulle kunna uppstå i en sådan
situation då den ena ställer upp med sin tid och den andra bör vara tacksam för
detta.
Våra informanter nämner även att makt är överskattad och bör inte fungera som
ett mål i sig. Att enbart sträva efter att få makt kan vara förödande genom att
andra viktiga aspekter i en relation kommer i skymundan. Vidare påpekar våra
informanter att makt oftast förknippas med något negativt, men att utövad på rätt
sätt så kan den driva saker på ett positivt sätt. Makt förknippas även med ansvar
det vill säga att de som har makt borde öka sin ansvarskänsla. Denna
ansvarskänsla bör enligt våra informanter prägla även sådana relationer som
byggs på frivilliga förhållanden.
Trots att utformningen och kontinuiteten av mötena är ojämlik och oftast bestäms
av de etablerade kontaktpersonerna så upplevs den inte som negativ. Denna
ojämlikhet beror på olika livsstilar och kan förändras över tid. Våra informanter
anser det vara viktigt att påpeka att makt inte förekommer i deras relation under
själva mötet. Så fort både parter träffas kännetecknas då istället relationen av
jämlikhet och lika villkor.
7. Analys av resultat
För att besvara vår första frågeställning där vi undrade vad som kännetecknar en
frivillig relation, har vi valt att använda oss av en jämförelse mellan
Kontaktpersonverksamhetens policy och deltagarnas åsikter och upplevelser. Vår
analys ska vi vidareutveckla genom att anamma det intentionella maktbegreppet
som behandlats i tidigare teoriavsnitt.
Enligt den intentionella maktteorin förekommer makt när den ena parten har
viljan till att ensidigt påverka och styra den andra partens beslutsfattande och
handlingsmöjligheter, vilket skapar en underordnad ställnig. Detta gör att
maktförhållandet mellan dessa parter blir ojämlikt. Obalansen i relationen
försämrar möjligheterna till ett positivt utbyte där både sidor känner sig lika
delaktiga och det frivilliga förhållandets karaktär som ska prägla relationen
elimineras (Meeuwisse, Sunesson, Swärd 2006).
Som vi tidigare nämnt så bygger Kontaktpersonverksamhetens policy och
tankemodell på ett frivilligt och ideellt förhållningssätt gentemot projektets
deltagare. När det gäller verksamhetens arbetssätt så ska det kännetecknas av lika
villkor, det vill säga den relation som frivilligt uppstår mellan inblandade aktörer
ska bygga på ömsesidig respekt, delaktighet och utbyte som bestäms gemensamt
av deltagarna utan en organisatorisk reglering. Relationen ska även formas utifrån
deltagarnas lika villkor, så som gemensamt bestämmande kring utformning och
15
kontinuitet gällande träffar (www.malmo.se). Dessa ovan nämnda aspekter är
verksamhetens viktigaste målsättningar och utgör även en förutsättning för en
effektiv etablering i det svenska samhället.
Efter en jämförelse av insamlade data och en applicering av vår valda maktteori
kom vi fram till att verksamhetens policy stämmer till stor del överens med våra
informanters åsikter och upplevelser av frivilligheten som ska ligga till grund för
relationen mellan den etablerade och nyanlända kontaktpersonen. Detta framgick
tydligt under intervjuernas gång då våra informanter ofta påpekade att deras
frivilliga relation kännetecknas av:





Ömsesidigt intresse och vilja att träffas
Avsaknad av ekonomiskt vinstintresse
Avsaknad av tvång och kontroll
Informella träffar där utformningen och kontinuiteten bestäms av
deltagarna
Delaktighet som utgör en grund för ömsesidigt utbyte där båda parter tar
och ger
När det gäller den andra aspekten av Kontaktpersonverksamhetens policy som
framhäver vikten av deltagarnas lika villkor, så upptäckte vi att dessa villkor inte
är absolut jämlika. Detta beror på de etablerade kontaktpersonernas olika
förutsättningar att hitta tid och möjlighet att träffas och kan påverkas av deras
olika livsvillkor. Så länge deltagarna har dessa olika livsvillkor så anser vi att det
inte är relevant eller möjligt att beskriva dessa relationer som helt och hållet
jämlika.
Klientrelationsteorin som vi valt att använda i vår analys poängterar att en
ojämnlik fördelning av resurser hos två olika parter kan göra att en sådan relation
uppfattas som ojämlik. Denna obalans i fördelningen av resurser skapar en
beroendeposition, där den ena parter har svårt att frigöra sig från denna
underordnade roll (Johansson, 2007). I den direkta relationen mellan etablerade
och nyanlända kontaktpersoner kan det uppstå en beroendeposition genom att den
etablerade kontaktpersonen innehar stora kunskaper om det svenska samhället
som kan uppfattas som en resurs som den nyanlända eftersträvar. Ett annat
exempel på en sådan resurs som är viktig och som kan skapa ojämlikhet är
tillgängligheten hos deltagarna. Det som framkommer i vårt informationsmaterial
är att de nyanlända har mer tid och därmed är mer tillgängliga än de etablerade
som beskriver sin livssituation som hektisk. Faktum att tidsfördelningen skiljer sig
åt innebär att de nyanlända kontaktpersonerna befinner sig i en sådan situation
som gör att genomförandet av träffarna oftast anpassas till de etablerade
kontaktpersonernas tidsschema.
Relationen som uppstår mellan etablerade och nyanlända tänkte vi även att
jämföra med de förhållanden som skapas mellan tjänsteman och klient som
Bourdieu kallar för gåvorelation. En gåvorelation kännetecknas av en form av
symbolisk gåva som tjänstemannen erbjuder klienten i form av hjälp, stöd eller
råd. Detta placerar klienten i en skuld och beroenderelation där klienten alltid
besvarar gåvan genom att visa lojalitet, solidaritet eller åtminstone tacksamhet. I
denna sociala relation uppstår därmed två olika roller, den som ger (givare) och
den som tar emot (tagare) (Meeuwisse & Swärd 2003).
16
Vidare anser vi att det finns en kontext där våra informanter befinner sig i två
skilda roller, antingen den som hjälper eller den som blir hjälpt. Med detta syftar
vi på att de nyanlända kontaktpersonerna är i större behov av att få information,
och utveckla sin kunskap om svenska sedvänjor, än de etablerade
kontaktpersonerna. Faktum att de etablerade kontaktpersonerna ställer upp med
sin tid kan också betraktas som ett exempel på en sådan symbolisk gåva och detta
i sig gör att vissa av våra informanter påpekade att det skulle vara svårt och
pinsamt att avbryta relationen. Detta förklaras med den pinsamhetskänsla som
skulle kunna uppstå i en situation då den ena ställer upp med sin tid och den andra
bör vara tacksam för detta.
Under samtliga intervjutillfällen upptäckte vi att våra informanters insikt kring
möjliga maktförhållanden var oreflekterade. Med detta syftar vi på att det är först
under intervjuernas gång som våra informanter överhuvudtaget börjar fundera och
reflektera kring vad makt är och hur den kan gestalta sig i deras relation.
Utifrån denna slutsats inser vi att detta kan vara ett exempel på symbolisk makt
som enligt teoretiker aldrig uppfattas som maktutövning så länge den är osynlig
och är icke erkänd. De inblandade aktörerna som befinner sig i en sådan relation
är oftast omedvetna om de maktaspekter som kan uppstå i relationer som ska
bygga på frivillighet.
Trots att vi håller med våra teoretiker om att dessa ojämlika förhållanden och
ojämnt fördelade resurser kan vara exempel på maktutövning, så anser våra
informanter att detta inte upplevs som något negativt:
”Ja, makt kan kopplas lite till att det är jag som bestämmer hur och när vi ska
träffas. Men jag hoppas att det inte upplevs som något negativt med tanke på att
våra livssituationer snabbt kan ändras.”
Intervjuperson nr 1
En annan synvinkel som är viktig att framförhålla är att våra informanter har visat
oss en annan mycket intressant aspekt av hur makt kan upplevas. Detta framgick
tydligt då de poängterade att makt använd på ett ansvarsfullt och konstruktivt sätt
kan leda till en positiv utveckling av möjligheten till en snabbare och smidigare
etablering. Även om vi anser oss kunna se vissa maktaspekter i dessa frivilliga
relationer, så har de inget direkt negativt inflytande på utformningen och
genomförandet av dessa. Relationen mellan kontaktpersonerna fokuserar istället
på sådana aspekter som ömsesidigt utbyte och delaktighet som kan vara en
förutsättning för en möjlig vänskap mellan dessa parter:
”Den största vinsten för mig är att jag har vunnit en svensk vän”
Intervjuperson nr 2
8. Sammanfattning
Den komplexitet som har vuxit fram under arbetets gång kring maktbegreppet har
ännu en gång bekräftat svårigheten med att diskutera och att dra tydliga och fasta
slutsatser kring vad makt är. Som vi tidigare resonerat kring och påpekat så är
makt ett komplicerat begrepp som blir ännu svårare att begripa och undersöka i
frivilliga relationer. Detta beror på att den symboliska makten som kan
17
förekomma i frivilliga relationer ofta kan vara osynlig och oreflekterad. Vi
uppfattade att våra informanter inte reflekterat och funderat kring aspekter som
har med makt att göra utan det var först under intervjun som de började analysera
detta. Här syftar vi på de maktaspekter som kan förekomma i deras gemensamma
relationer. Genom att bli medvetna om dessa maktaspekter kan deltagarna
möjligtvis ha bättre kontroll och hantera makten på ett positivt sätt.
Vidare kom vi fram till att de maktaspekter som förekommer i frivilliga relationer
visar sig genom rollfördelning mellan deltagarna där den ena parten upplever sig
som den som erhåller hjälp, och den andra som den som hjälper. Faktum att den
ena ställer upp med sin tid, samt har större kunskap om det svenska samhället och
svenska sedvänjor gör att maktbalansen i förhållandet fördelas ojämlikt. Denna
ojämlikhet kan uppstå i början på relationen och kan bero på att de etablerade och
nyanlända kontaktpersonerna har olika livsvillkor och olika tillgång till resurser.
Med resurser menar vi den tid som de etablerade kontaktpersonerna ställer upp
med trots att de ofta har ett hektiskt arbetsschema. När det gäller de olika
livsvillkoren menar vi den skillnad som finns då de nyanlända kontaktpersonerna
som är början av att bygga upp sitt liv i Sverige, har mer tid att träffas och kan
även ha större förväntningar på den etablerade kontaktpersonen.
Det faktum att livsvillkoren och resurserna är ojämnt fördelade mellan deltagarna
gör att vi anser att relationen inte helt och hållet kan anses bygga på exakt lika
villkor.
När det gäller de aspekter som ska känneteckna en frivillig relation så är våra
informanter överens om att den ska bygga på ett ömsesidigt intresse och vilja att
träffas. Vidare ska relationen ha en avsaknad av tvång, kontroll och ekonomiskt
vinstintresse. Våra informanter anser vidare att träffarna ska vara informella och
utformade enligt deras egna regler utan en organisatorisk inblandning. Delaktighet
som utgör en grund för ömsesidigt utbyte där både parter ger och tar är en annan
viktig aspekt av en sådan frivillig relation. Alla dessa ovan nämnda aspekter
stämmer överens med den policy och de målsättningar som
Kontaktpersonverksamheten har. Detta kan skapa en grund för en öppen och
positiv relation som kan ha stora möjligheter till att utvecklas till en
vänskapsrelation mellan deltagarna. Det framgick tydligt att en sådan vänskap är
möjlig i frivilliga relationer och kännetecknas av en avsaknad av ekonomisk vinst
och bygger på istället på ett intresse och nyfikenhet för den andra partens liv. En
sådan vänskap uppskattas av både parter men mest av de nyanlända
kontaktpersonerna som är i behov av att skapa sig ett nätverk i det svenska
samhället.
Den sista aspekt vi tänker presentera i detta avsnitt är det annorlunda synsätt på
hur makt kan uppfattas och som en våra informanter delgav oss under ett
intervjutillfälle. Detta synsätt skiljer sig från den allmänna uppfattningen om att
makt är något som endast betraktas som någonting negativt. Istället tyckte vår
informant att makt använd på ett konstruktivt sätt kan bidra till en snabb och mer
effektiv etablering. Det påpekades också att makt bör har en koppling till ansvar,
det vill säga att den som strävar efter makt, eller redan har den ska uppvisa ett
moget och ansvarsfullt sätt att hantera den på. Vikten ligger i en större kunskap
och förståelsen för maktförhållanden som finns i olika sociala relationer. Att
reflektera och framför allt att erkänna dessa möjlig förekommande maktaspekter
är att ha kontroll över dem. Detta är speciellt viktigt för att undvika att makt
missbrukas eller för att den ska upplevas som något negativt. Även om vi
18
redogjort för att det finns en viss mån av makt i relationerna mellan deltagarna i
Kontaktpersonverksamheten så upplevs dessa inte som något negativt och något
som skulle försvåra eller förstöra deras relation. Avslutningsvis vill vi påpeka att
dessa maktaspekter egentligen inte spelar någon större roll då dessa inte är statiska
utan kan utsättas för en viss mån av förändring då deltagarnas livssituation
förändras.
19
Källförteckning
Bourdieu, P (1982) The logic of practice. Cambridge: Polity Press. s 195
Hermeren,G (1986) Kunskapens pris: forskningsetiska problem och principer i
humaniora
och
samhällsvetenskap.
Stockholm:
Humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet
Jeppsson Grassman, E & Svedberg, L (1995) Frivilligt socialt arbete – både mer
och mindre. I Lars Erik Amnå (red.): Medmänsklighet att hyra – åtta forskare om
ideell verksamhet. Örebro: Libris
Johansson, R (2007) Vid byråkratins gränser. Om handlingsfrihetens
organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete. Halmstad
Meeuwisse, A & Swärd, H (2003) Perspektiv på sociala problem. Natur och
kultur. Stockholm
Meeuwisse, A, Sunesson, S & Swärd, H (2006) Socialt arbete. En grundbok.
Natur och kultur. Stockholm
Ramirez-Valles, J (2001) I was not Invited to be a [CHW] ... I asked to be one Motives for Community Mobilization among Women Community Health Workers in
Mexico.Health Education & Behaviour
Patel, S & Davidson, B (1991) Forskningsmetodikens grunder. Lund:
Studentlitteratur
Salonen, T (1998) Klient. I: Verner Denvall & Tord Jacobson (red),
Vardagsbegrepp i socialt arbete. Ideologi, teori och praktik. Stockholm: Norsteds
Juridik
Starrin, B & Renck, B (1996) Den kvalitativa intervjun. I Svensson, P & Starrin,
B (red) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Tjänsteutlåtande dnr: 584/01 (2001) Kontaktpersonsprojekt ”Möt malmöbor från
hela världen”. Malmö Stad - Stadskontoret
Internetreferens
Malmö
Stad
(2010),
Kontaktpersonverksamheten
http://www.malmo.se/kontaktpersonverksamheten< 2010-05-25.
>
Malmö Stad (2010), Integration > http://www.malmo.se/Kommun--politik/Saarbetar-vi-med/Sa-arbetar-vi-med.../Integration.html< 2010-05-25.
20
Bilaga1
Intervjuguide
Vi är två socionomstudenter från Malmö Högskola och går 5 terminen och nu ska
skriva vår B-uppsats.
Syftet med denna intervju är att undersöka om relationen mellan deltagarna i
Kontaktpersonverksamheten som är frivillig och som bygger på lika villkor kan
vara fri från maktaspekter. Vi tänker ställa cirka 28 frågor till dig, de flesta av
dessa frågor är relativt öppna frågor som gör att vi ibland kan ställa vissa
följdfrågor. Din identitet och svar är helt och hållet anonyma och ska endast
användas i forskningssyfte och som underlag för vår uppsats. Vi behöver även ditt
medgivande för att kunna spela in intervjun och sedan analysera svaren, detta är
givetvis också anonymt och kommer inte användas utanför detta arbete. Du kan
närsomhelst avbryta intervjun och vägra svara på vissa frågor. Du får gärna ta del
av uppsatsen när denna är färdigskriven om du skulle finna det intressant.
Intervjufrågor
1. Vad innebär för dig en relation som ska kännetecknas av frivillighet?
2. Kan du beskriva fördelar och nackdelar med en sådan frivillig relation?
3. Upplever du din relation som frivillig och på lika villkor? I så fall, på
vilket/vilka sätt?
4. Hur upplever du din relation med din kontaktperson/nyanlända?
5. Hur ofta träffas ni?
6. Var träffas ni?
7. Vad gör ni?
8. Vem kommer med förslag på vad ni ska göra?
9. Hur kommer ni överens hur ofta ni ska träffas?
10. Vem bestämmer detta?
11. Vem bestämmer kring mötets utformning? Det vill säga, vem planerar,
lägger upp och bestämmer vilka ämnen som skall diskuteras?
12. Är ni lika delaktiga i era besluta kring era träffar? Hur mycket kan du själv
bestämma angående era träffar?
13. Känner du att du har möjlighet att tacka nej till en träff utan att känna
skuld?
14. Känner du att du har möjlighet att avbryta relationen med
kontaktpersonen/nyanlända om ni inte kommer överens?
15. Vad känner du att du får ut av mötena?
16. Är den sociala interaktionen som sker i er relation ömsesidig eller ensidig?
I så fall, på vilket sätt?
21
17. Vad får dig att ställa upp?
18. Vad vill du ha tillbaka? Vad förväntar du dig?
19. Vad får du tillbaka?
20. Vill du beskriva din roll i er relation?
21. Upplever du dig själv som den som får hjälp eller den som hjälper? I så
fall, på vilket sätt?
22. Vad innebär begreppet makt för dig?
23. Vad innebär maktförhållande i en relation för dig?
24. Och vad kännetecknar en sådan relation som styrs av maktförhållanden?
25. Upplever du att det finns något slags maktförhållande i er relation? I så fall
på vilket sätt upplever du detta på?
26. Vem har den största makten i er relation?
27. Varför tror du att det är så?
22
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards