1
Gunilla Eklund
Meningskategorisering
Om man gör en meningskategorisering ska man i början av resultatredovisningen ange
huruvida en person kan befinna sig i flera kategorier och om antal utsagor överensstämmer
med antal informanter i undersökningen.
I början av resultatredovisningen ska man klargöra vilka kategorier som identifierats som
svar på respektive forskningsfråga samt i vilken ordningsföljd kategorierna är uppgjorda.
Två olika sätt kan urskiljas:
Hierarkisk ordning: den kategori som anses representera det ”rätta svaret” redovisas först
och den kategori som anses representera det minst rätta svaret redovisas sist. Kategorierna
är därmed ordnade i en hierarkisk ordningsföljd.
Horisontell ordning: Varje kategori anses vara lika riktig och värdefull. Det förekommer
ingen inbördes ordning mellan kategorierna. I detta fall ordnas kategorierna vanligen så att
den kategori i vilken flest personer kunde inordnas kommer först i ordningen och den
kategori som minst antal personer kunde inordnas sist i ordningen.
Efter den allmänna introduktionen redovisas det eller de kategorisystem som man kommit
fram till som ett resultat av den kvalitativa analysen. Om man har flera forskningsfrågor
blir resultatet vanligen flera olika kategorisystem. Kategorinamnen uppgörs så att de alla i
mån av möjlighet har ”samma form”.1
Elevers syn på skolans mobbningsförebyggande verksamhet
Baserat på elevernas svar kunde fem kategorier identifieras:
A: Vänelever och vänelevsverksamhet
B: Rastvakter
C: Mobbningsdiskussioner och mobbningsförebyggande aktiviteter
D: Antimobbningsprogram
E: Ordningsregler och straff mot mobbning
Efter att hela kategorisystemet redovisats för en forskningsfråga, börjar redovisningen av
en enskild kategori i taget. Varje kategori inleds med att man skriver ut kategorinamnet.
Kategorinamnet kan gärna kursiveras eller svärtas, men skall inte ges en numrering. Det
som kännetecknar den kvalitativa kategori som man identifierat redovisas först. Således
skriver man i löpande text vad som utmärker kategorin.
Efter att kategorins kännetecknade drag redovisats, klipper man in direkta citat från det
ursprungliga datamaterialet för att på detta sätt bestyrka att den kategori som man funnit
verkligen kan identifieras i materialet. Det är dock viktigt att komma ihåg att man i den
löpande texten måste koppla till de citat som man klipper in. Således skall läsaren kunna
förstå vad kategorin handlar om, utan att läsa de citat som exemplifierar den. Citaten skall
endast bestyrka det som man skriver i den löpande texten och är en reliabilitetskontroll.
De citat man sätter in i texten skall skilja sig från den löpande texten. Man kan använda en
mindre stilstorlek och dra in citatet i texten. Dessutom är det bra om det av citatet framgår
vad informanten säjer och vilka frågor intervjuaren ställer. Intervjuarens frågor eller
1
Exemplen är hämtade från Madeleine Kullströms pro gradu avhandling om skolans mobbningsförebyggande arbete (2015).
2
Gunilla Eklund
informantens svar kan man kursivera, medan den andra personens uttalanden skrivs med
normal text.
Kategori E: Ordningsregler och straff mot mobbning
Sammanlagt nio elever (15%), fem flickor och fyra pojkar, betonade att deras skola förebygger mobbning
genom att ha ordningsregler som alla bör följa och att skolan ger straff åt de som mobbar andra. Eleverna
poängterade att detta fungerar som förebyggande arbete eftersom eleverna känner till konsekvenserna och
straffen för mobbning. En del av eleverna påpekade att skolan reder ut alla mobbningssituationer på
samma sätt och att lärarna genast försöker reda ut situationerna.
Pojke, skola A:
”Vi har klassrumsregler och ordningsregler som alla måste följa.”
Flicka, skola A:
”Om det förekommer någon form av mobbning tas det upp med mobbarens klassföreståndare,
eller vid grövre mobbning, genast med rektorn. Föräldrarna informeras snabbt.”
Om det finns kvalitativa skillnader inom en kategori, det vill säga att informanterna säger
eller betonar lite olika saker, men ändå finns inom samma kategori, skall man visa på dessa
skillnader inom kategorin. Således kan man först redovisa för den grupp informanter som
betonade en aspekt av kategorin och sedan den grupp informanter som betonade en annan
aspekt av samma sak. Dessa skillnader inom en kategori kan man även karakterisera som
underkategorier.
Alla kategorier redovisas efter samma modell. Det är viktigt att man inte skriver utförligt
endast om den första kategorin och sedan tröttnar och skriver lite om de sista kategorierna.
Man bör kritiskt granska redovisningen av alla kategorisystem och bemöda sig om att varje
kategori i varje kategorisystem är utförligt beskrivna och illustrerade med citat.
I samband med att man redovisar för de enskilda kategorierna skall man ange antal
personer som inordnats respektive kategori. I fall att antalet personer är relativt stort kan
man även ange procenttal. Man kan till exempel skriva ut antal personer och antal
procenttal inom parentes.
Efter att man redovisat alla kategorier skall man kort sammanfatta dem och den fördelning
av informanter i kategorierna som man kommit fram till. Om man önskar kan man uppgöra
en tabell där antal och procenttal framkommer. I tabellen skall man då skriva in
kategorinamn och ange antal och procent. Denna tabell skall också redovisas i den löpande
texten.
Tabell 1. Elevers syn på skolans mobbningsförebyggande verksamhet (n=61).
Kategori
Antal (n=61)
A. Vänelever och vänelevsverksamhet
B. Rastvakter
C. Mobbningsdiskussioner och mobbningsförebyggande aktiviteter
D. Antimobbningsprogram
E. Ordningsregler och straff mot mobbning
F. Vet inte
Totalt
38
36
21
14
9
8
126
Procent
(%)
62
59
34
23
15
13
