Mellanstadieelevers föreställningar om cancer

advertisement
Institutionen för neurobiologi,
vårdvetenskap och samhälle
Sektionen för omvårdnad
Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete 15 hp
Höstterminen 2008
_________________________________________________________________________________________
Mellanstadieelevers föreställningar om
cancer
Concepts of cancer among children at intermediate level
Författare: Åse Albiin och Linda Söderlund
Institutionen för neurobiologi,
vårdvetenskap och samhälle
Sektionen för omvårdnad
Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete 15 hp
Höstterminen 2008
Mellanstadieelevers föreställningar om cancer
Sammanfattning
Cancer är i dagens samhälle en vanligt förekommande sjukdom som drabbar människor i alla
åldrar, trots detta är forskningen på barns föreställningar av cancer mycket begränsad. För att
vårdpersonal ska kunna bemöta barn i olika vårdsammanhang är det viktigt att få en ökad
förståelse för barns föreställningar om cancer. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva
sjätteklassares föreställningar om cancer, samt att jämföra resultatet med en snarlik studie
med femteklassare som informanter. Metod: Metoden som användes var en innehållsanalys
med i huvudsak kvalitativ ansats och datamaterialet bestod av handskrivna svar på frågan
”hur tänker du när du hör ordet cancer?” från 17 elever i en sjätteklass. Begreppet
förställning kom att ligga till grund för analysen. Resultat: Resultatet bestod av tre teman
som framkom under analysprocessen; kunskap, kontakt med cancersjuka samt livet och
döden. Slutsats: Barnen i den undersökta gruppen hade en pessimistisk syn på
cancersjukdomen, vilket stämde väl överens med den tidigare gjorda studien på femteklassare.
Nyckelord: Barn, cancer, föreställning.
1
Institutionen för neurobiologi,
vårdvetenskap och samhälle
Sektionen för omvårdnad
Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete 15 hp
Höstterminen 2008
Concepts of cancer among children at intermediate level
Abstract
Cancer is today a common disease that affects people in all ages. Despite this, the research of
children’s concepts of cancer is very limited. To facilitate the encounters with children within
a care context for nurse staff, it is important to increase the knowledge of children’s concepts
of cancer. Aim: The aim of this study was to describe sixth graders’ concepts of cancer and
also to compare this result to a similar study of fifth graders. Method: The method that was
used in this study was principally a qualitative content analysis and the data material consisted
of 17 hand written answers of the question “how do you think when you hear the word
cancer?”. The analyse was based on the word conception. Result: Three themes were
identified in the result of this study; knowledge, contact with people who have cancer and life
and death. Conclusion: The children in the studied group had a pessimistic concept of cancer.
The result is similar with the result of the study of fifth graders.
Key words: Children, cancer, concept.
2
Innehållsförteckning
Inledning ................................................................................................................................... 4
Bakgrund................................................................................................................................... 4
Cancer..................................................................................................................................... 4
Behandling av cancer ............................................................................................................. 4
Prognos vid cancer ................................................................................................................. 4
Barns psykokognitiva utveckling ........................................................................................... 5
Att som barn leva med en kroniskt sjuk förälder ................................................................... 5
Kommunikation och föräldrars ansvar ................................................................................... 6
Sjukvårdens ansvar ................................................................................................................. 6
Influenser och föreställningar................................................................................................. 7
Problemformulering ............................................................................................................... 7
Teoretisk utgångspunkt: Föreställning ................................................................................... 7
Syfte ........................................................................................................................................... 8
Forskningsetiska överväganden .............................................................................................. 8
Metoder ..................................................................................................................................... 8
Datainsamling......................................................................................................................... 8
Datamaterial ........................................................................................................................... 9
Dataanalys ............................................................................................................................ 10
Resultat .................................................................................................................................... 12
Kunskap ................................................................................................................................ 13
Kontakt med cancersjuka ..................................................................................................... 13
Livet och döden .................................................................................................................... 14
Jämförelse med den tidigare gjorda studien ......................................................................... 14
Diskussion ............................................................................................................................... 15
Metoddiskussion................................................................................................................... 15
Resultatdiskussion ................................................................................................................ 17
Slutsats..................................................................................................................................... 18
Tillkännagivande .................................................................................................................... 18
Referenslista ............................................................................................................................ 18
3
Inledning
Cancer är i dagens samhälle en vanligt förekommande sjukdom som drabbar människor i alla
åldrar (Cancer incidence in Sweden, 2006). Detta innebär att alla troligtvis någon gång under
sitt liv kommer att få någon slags relation till sjukdomen. Det är detta som ligger till grund för
författarnas intresse för fördjupad kunskap inom cancerområdet. Vad det gäller författarnas
intresse för barns erfarenheter och relationer till cancer grundas detta i en önskan att få en
ökad förståelse för ämnet. Detta för att författarna anser att de i sin framtida yrkesroll kommer
att behöva denna kunskap för att på bästa tänkbara sätt kunna bemöta barn i olika
vårdsituationer.
Det finns en tidigare genomförd undersökning inom ramen för ett examensarbete vid
sjuksköterskeprogrammet (Heiskanen & Khosravi Kalkhouran, 2007) som har fokuserat på
barn i femte klass föreställningar om cancer. Avsikten är att detta examensarbete ska
komplettera den ovan nämnda studien med sjätteklassares föreställningar om cancer.
Bakgrund
Cancer
År 2006 fick 50 776 personer diagnosen cancer i Sverige enligt Cancer incidence in Sweden
(2006). För män är prostatacancer den mest förekommande cancerformen och stod år 2006 för
34,6 procent av cancerdiagnoser hos män. För kvinnor är bröstcancer den vanligaste formen
och svarade samma år för 29,4 procent av cancerfallen hos kvinnor. Även tjocktarmscancer är
en vanligt förekommande cancertyp och stod det aktuella året för 8 procent av
cancerdiagnoserna hos kvinnor och 6,8 procent av mäns cancerdiagnoser. Hudcancer
(undantaget malignt melanom) är den tredje vanligaste cancerdiagnosen för kvinnor och den
näst vanligaste för män. Denna har årligen haft kraftigast ökning de senaste två decennierna.
Lungcancer är både hos män och hos kvinnor den fjärde vanligaste cancertypen (a.a.).
Cancerincidensen har under de senaste 20 åren haft en genomsnittlig årlig ökning på 1,7
procent för män och 1,1 procent för kvinnor. Detta innebär att sannolikheten att innan 75 års
ålder diagnostiseras med cancer är 30,8 procent för män och 26,5 procent för kvinnor (Cancer
incidence in Sweden, 2006). Några identifierade riskfaktorer gällande utvecklingen av cancer
är tobaksrökning, kost, alkohol och fertilitetsmönster (Holm & Hakulinen, 1998).
Behandling av cancer
Det finns flera olika behandlingar som kan bli aktuella vid cancersjukdom. Dessa är kirurgi,
cytostatikabehandling och strålbehandling. Ibland räcker det med en av dessa men i vissa fall
är det nödvändigt med behandlingskombinationer (Kreuger, 2000).
Prognos vid cancer
Prognosen vid cancer är mycket varierad och är bland annat beroende av tumörens
differentieringsgrad, tumörstorlek vid diagnos samt patientens ålder (Ericson & Ericson,
2002). Under de senaste fyra decennierna har överlevnaden ökat kraftigt gällande de flesta
cancertyper (Canceröverlevnad I Sverige 1960-1998, 2003). För de patienter som
diagnostiserats med cancer under perioden 2000-2002 förväntas den tioåriga överlevnaden att
bli 53 procent för män och 62 procent för kvinnor. Detta kan jämföras med patienter som fick
cancerdiagnos under perioden 1990-1992 då den tioåriga överlevnaden för dessa var 43
procent för män och 57 procent för kvinnor (Talbäck, Rosén, Stenbeck & Dickman, 2004).
4
Barns psykokognitiva utveckling
För ett professionellt utövande av omvårdnadsarbetet krävs det dels kunskap gällande barn
och ungdomars uppfattning om sjukdom och död, men även om barns psykologiska och
kognitiva utveckling (Forinder, 2007). Gustavsson (2000) menar att kunskap är beroende av
ett subjektivt sammanhang och att kunskapen främst används för att kunna tolka olika
situationer men även för att få en klar förståelse.
Förmågan att organisera och förstå våra upplevelser är grundläggande faktorer för vår
förståelse för omvärlden (Fivush, 1998). Vid åldern tre till fem år har barnet ännu inte fått sitt
logiska och rationella tänkande vilket gör det svårt för vuxna att förstå barnets tankar. Då
barnet är lite äldre, fyra till fem år gammalt, har det svårigheter att hålla isär fantasi, dröm och
verklighet. Barnet tror även att allt sker som en följd av tankar, önskningar eller människors
handlingar. Vid undersökningar av barndomsminnen har det visat sig att de minnesbilder som
är mest förekommande är sjukdomsvistelser, syskons födelse och dödsfall i familjen. Dessa
minnen kan leva kvar från mellan två och fyra års ålder (Hall, 2000).
Efter fem års ålder blir barnets verklighetssyn mer realistisk och det kan nu skilja på
verklighet, fantasi och dröm. Tankar om stora frågor såsom frågor om liv och död
uppkommer. Det är inte helt ovanligt att barnet skaffar sig en låtsaskompis. Denna kan
fungera som stöd då barnet känner rädsla för att bli övergiven (Hall, 2000).
Vid nio- till tolvårsåldern börjar barnet förstå logik och abstraktioner. Barnet börjar då känna
behov av integritet och kan även skjuta ifrån sig starka känslor som känns alltför jobbiga att ta
itu med. Under tonårsperioden utvecklas sedan den sexuella identiteten. Då ska även
relationen till föräldern utvecklas till en relation mellan två vuxna på ett mer jämlikt plan än
tidigare (Hall, 2000). Vid unga tonåren börjar resonemangen bli självcentrerade och
reflektioner gällande omgivningens tankar ägnas alltmer tid (Myers, 2007). Under samma
period utvecklar man även ett fullständigt dödsbegrepp. Under tonårsperioden sker en kraftig
tillväxt av hjärnans kognitiva centra vilket medför en sårbar period i livet då påfrestande
situationer, som exempelvis dödsbesked, kan bli för mycket för barnet att hantera. Detta i
kombination med prövning av den egna identiteten, som tonåren vanligtvis innefattar, gör att
många har svårt att lägga energi på att hantera sorg efter exempelvis en anhörigs dödsfall.
Sorgen skjuts då åt sidan vilket kan innebära att den senare kommer till uttryck på ett
destruktivt sätt (Forinder, 2007).
Att som barn leva med en kroniskt sjuk förälder
Då en nära anhörig, exempelvis en förälder, drabbas av en livshotande sjukdom är det inte
ovanligt att barnet tar till förnekelse som en försvarsmekanism. Detta för att slippa ta itu med
sina känslor kring en eventuell förlust (Forinder, 2007).
Elmberger, Bolund, Magnusson, Lüzén och Andershed (2007) har i sin studie funnit att
mödrar som insjuknat i cancer ser mammarollen som den viktigaste i livet. Dock försvåras
rollen som en stark mamma då sjukdomen är mycket energikrävande. Barnens syn på
mammans sjukdom var inte enbart negativ utan innefattade några positiva delar som
exempelvis att mamman inte tjatade om småsaker eller gnällde om vardagliga ting, som i det
stora hela inte betydde mycket för vare sig mamman eller barnet. De ansåg även att mamman
inte längre i samma utsträckning lät sig nedslås av vardagliga motgångar (a.a.).
5
Ett vanligt dilemma för cancersjuka mödrar har visat sig vara hur och om man ska berätta för
barnet om sjukdomen och på så sätt låta dem bli delaktiga i sjukdomsprocessen (Elmberger et
al., 2007).
Kommunikation och föräldrars ansvar
Föräldrar är vanligtvis mycket överbeskyddande mot sitt barn och vill därmed till varje pris
beskydda sitt barn från smärtsamma besked som exempelvis att mamma har cancer (Faulkner
& Maguire, 1999). Detta styrks av Beach (2000) som beskiver hur svårt det kan vara att ge ett
negativt besked till sitt barn. Även i en studie gjord av Bradbury et al. (2007) framkom detta
då denna påvisar att endast hälften av de deltagande föräldrarna valde att diskutera risken att
få cancer med minst ett av sina barn. Dock har det visat sig vara lättare att informera äldre
barn än yngre (Clarke, Davies, Jenny, Glaser & Eiser, 2004). Faulkner och Maguire (1999)
menar att en bakomliggande orsak till denna påvisade svårighet gällande att ge negativa
besked kan vara att föräldrarna inte tror att barnet orkar med sanningen. Detta leder då till att
barnet utestängs från verkligheten med sjukdom som ibland kan leda till död. Den trygghet
föräldrarna försöker bygga upp genom att inte tala om sanningen kan få allvarliga
konsekvenser då barnet inte kan förstå varför det inte får något besked. Barnet kan då ha svårt
att ta till sig att en person är död till följd av att det inte har fått vara med och ta farväl. Dock
är sanningen i verkligheten den motsatta, små barn klarar av att hantera svåra frågor om
sjukdom och död (a.a.). Även Kalkas och Sarvimäki (2002) skriver att erfarenheter inom
omvårdnaden pekar på att barn har ett mer fördomsfritt och naturlig förhållningssätt till döden
än föräldrarna. Faulkner och Maguire (1999) menar att det är viktigt att på ett känsligt sätt
göra barnet delaktigt i denna process och hålla det informerat om sjukdomsförloppet under
sjukdomstiden.
Clarke et al. (2004) har sett att öppen kommunikation mellan förälder och barn generellt är
det bästa kommunikationssättet. Dock behöver man inte berätta allt, utan bara det som berör
barnets verklighet. Faulkner och Maguire (1999) anser att man ska ge ärliga och enkla svar
vid barns förfrågningar så att barnet kan acceptera och förstå att livet har ett slut.
Föräldrar till barn som har insjuknat i cancer har olika tillvägagångssätt gällande givande av
information till sitt barn menar Clarke et al. (2004), som har identifierat fyra olika sätt att ge
information om sjukdom och behandling. Dessa är optimism som innebär till exempel att
medicinen kommer att hjälpa barnet att må bättre. Realism i detta sammanhang kan innebära
att medicinen förhoppningsvis kommer att hjälpa barnet men man får inte bortse från
biverkningar. Pessimism präglas av negativa förväntningar som till exempel att medicinen
kommer att göra så att barnet mår illa. Det fjärde sättet handlar om faktisk information där
barnet får veta namn på och tidpunkt för mediciner, men får ingen förklaring varför de ska tas
(a.a.). De krav staten ställer på föräldrar gällande föräldraskap kan man finna i exempelvis
föräldrabalken (SFS, 1949:381).
Sjukvårdens ansvar
Sjuksköterskan har ett juridiskt ansvar gentemot sina patienter och de ansvarsområden samt
arbetsuppgifter som sjuksköterskeyrket innefattar. Detta finns skrivet i ICN: s etiska kod för
sjuksköterskor. Enligt denna ligger det på sjuksköterskans ansvar att varje individ får
anpassad information (International Council of Nurses, 2007). En lag som alla yrkesutövare
inom vården måste förhålla sig till är hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763). Vården ska
enligt denna lag ”bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet” (SFS,
1982:763, s. 1). Den inkluderar även respekt för alla människors lika värde (SFS, 1982:763).
6
Utifrån dessa lagtexter kan även tolkas att barn har rätt till samma respektfullt givna vård som
vuxna.
Influenser och föreställningar
Hur ett barn upplever sjukdom påverkas av sociala, kulturella, individuella och
socialisationsfaktorer (Enskär, 1999). Vanliga informationskällor för barn gällande sjukdomar
är TV, reklam, syskon och föräldrar (Forrest, Plumb, Ziebland & Stein, 2006). Eriksson
(1996) beskriver en teori gällande hur samhället påverkar individen. Enligt denna påverkas
individen dels av psykiska processer såsom reflektion över den egna sociala situationen. Detta
leder till emotioner som i sig har inverkan på individen (a.a.). Här kan vidare antas att det
konstanta flödet av information i samhället gällande exempelvis sjukdomar påverkar barns
uppfattning av och syn på sjukdom.
Heiskanen och Khosravi Kalkhouran (2007) har funnit att svenska barn i femte klass ofta
associerar ordet cancer till döden. Hos barnen fanns även en rädsla att själva drabbas av
sjukdomen då flera av dem nämnde att de har närstående som haft cancer. Barnen framförde
även en uppfattning av att cancersjukdomen är obotlig (Heiskanen & Khosravi Kalkhouran,
2007).
Problemformulering
I litteraturen som författarna tagit del av påtalas betydelsen av att låta barn vara delaktiga i
sjukdomsprocesser som de själva eller deras anhöriga tvingas genomgå. Därför är det viktigt
att få en ökad förståelse för barns föreställningar om cancer för att vårdpersonal ska kunna
bemöta barn oavsett om de är patienter eller anhöriga i ett cancersammanhang. Forskningen
på barns föreställningar av cancer är mycket begränsad, dock finns det en studie som är
fokuserad på barn i femte klass. Därför är liknande studier på barn i andra åldrar av intresse
för en utökad förståelse gällande barns cancerföreställningar.
Teoretisk utgångspunkt: Föreställning
En föreställning är enligt Kant ”varseblivningar, begrepp och idéer” men har även beskrivits
som ”allt som kan fylla vårt medvetande utom självmedvetandet” (Nationalencyklopedin,
1992, s. 200).
Det symboliskt interaktionistiska perspektivet innehåller föreställningar om verkligheten och
dessa ligger till grund till att förstå den sociala verkligheten vi försöker att förstå. Detta
perspektiv är ute efter att nå en förståelse i första hand, inte att försöka hitta orsak och verkan,
trots att det traditionellt är vad en teori står för (Trost & Levin, 2004).
Wright, Watson och Bell (2002) nämner i boken Familjefokuserad omvårdnad att ”En
föreställning är en ”sanning” om en subjektiv verklighet som påverkar den biopsykosocialaandliga strukturen och funktionsförmågan” (Wright et al., 2002, s. 67). Alla människor har
sin individuella upplevelse och föreställning om ohälsa och sjukdom. Ingen upplever
exempelvis en förkylning på samma sätt som någon annan, då det är våra föreställningar som
formar vår sjukdomsupplevelse. (a.a.).
Under dataanalysen kommer Wrights, Watsons och Bells (2002) definition av begreppet
föreställning att fungera som utgångspunkt. Vikten kommer då att ligga på definitionen av
föreställning som ”…en ”sanning” om en subjektiv verklighet…” (Wright et al., 2002, s. 67).
7
Syfte
Syftet med denna studie är att beskriva vad barn i en sjätteklass har för föreställningar om
cancer samt att ställa dessa i relation till den tidigare gjorda studien på femteklassares
föreställningar om cancer (Heiskanen & Khosravi Kalkhouran, 2007).
Forskningsetiska överväganden
Eftersom denna studie genomfördes inom ramen för ett studentarbete gjordes ingen
etikprövning. Detta för att studien inte innefattade forskning som enligt lag behövde granskas,
utan endast samtycke från de deltagande behövdes (Polit & Beck, 2006).
Minimering av skaderisk och skydd av den enskildes integritet är två principer som är viktiga
att ta med i forskningsetiska överväganden (Polit & Beck, 2006). För att minimera risken för
skada var frågan till barnen formulerad så att de fritt fick skriva hur mycket eller lite om sina
tankar om cancer som de själva ville. Således blev inte barnen utsatta för påtryckningar. Det
diskuterades även med klassföreståndaren om att personalen från Karolinska Institutet skulle
kunna ställa upp med information om cancer till den deltagande klassen. På detta sätt skulle
barnen och lärarna få chansen att vid behov tala ut och ställa frågor.
Då studien byggde på barns deltagande var det tvunget att finnas en medvetenhet gällande
barns juridiska (SFS, 2003:460) och etiska (Polit & Beck, 2006) omyndighet att ge ett fullgott
samtycke. I barnens ställe krävdes i detta fall att respektive målsman gav sitt samtycke till sitt
barns deltagande i studien (a.a.).
Barnens integritet skyddades (Polit & Beck, 2006) genom att deras utsagor i form av svar på
frågan ”hur tänker du när du hör ordet cancer?” avidentifierades av klassföreståndaren innan
de överlämnades till enheten Cancervård, Karolinska Institutet.
Metoder
Studien är beskrivande och genomfördes i huvudsak med kvalitativ ansats. Författarnas analys
av insamlat material var en del i ett projekt som ansvaras av Helena Leveälahti och Lena
Wettergren, verksamma vid Karolinska Institutet.
Datainsamling
Leveälahti och Wettergren tog kontakt med en rektor på en skola i en förort till Stockholm för
att erbjuda skolan ett deltagande i studien. Rektorn var positivt inställd till detta och genom
denne fick Leveälahti och Wettergren kontakt med klassföreståndaren för en sjätteklass på
skolan som, även han, var intresserad av ett deltagande i detta projekt. Upplägget för
datainsamlingen diskuterades och planerades av Leveälahti och Wettergren i samförstånd med
klassföreståndaren under ett möte på Karolinska Institutet (våren 2008).
Föräldrar till barn i sjätte klass på denna skola erhöll ett informationsbrev (se bilaga 1) med
förfrågan om data i skriftlig form från deras barn fick användas inom ramen för denna studie.
Medverkan i studien var frivillig och målsmans samtycke var en förutsättning för barns
deltagande. Enligt Malterud (1998) är detta samtycke en förutsättning för att forskning som
involverar människor ska kunna genomföras.
Datainsamlingen genomfördes av klassföreståndaren för den aktuella sjätteklassen under
våren år 2008. Klassföreståndaren infogade en skoluppgift i början av en matematiklektion
med frågan ”hur tänker du när du hör ordet cancer?”. Klassföreståndaren ställde frågan
8
muntligt och skrev även upp ordet ”cancer” på tavlan (klassföreståndaren, personlig
kommunikation, 18 november 2008). Varje barn fick självständigt och skriftligt svara på
denna fråga som var identisk med frågan som Heiskanen och Khosravi Kalkhouran (2007)
använde sig av i sin studie på femteklassares föreställningar om cancer. Varje informant hade
40 minuter på sig att besvara frågan och de som avslutade uppgiften tidigare fick räkna
matematik under den resterande tiden (klassföreståndaren, personlig kommunikation,
1 december 2008). Svaren från barn vars föräldrar givit sitt samtycke avidentifierades av
klassföreståndaren innan de överlämnades till enheten Cancervård vid Karolinska Institutet.
Författarna kopierade sedan originalmaterialet för analys. Detta originalmaterial förvaras på
KI i låst arkivskåp.
Datamaterial
Datamaterialet kom från elever i en sjätteklass som bestod av 19 elever. Samtliga av dessa
elevers föräldrar gav sitt samtycke till att deras barn fick delta i studien. Det externa bortfallet,
som beskrivs av Polit och Beck (2006), innefattade två elever som vid tidpunkten för
datainsamling var frånvarande på grund av sjukdom (se fig.1). Således kommer datamaterialet
som denna studie baseras på utsagor från 17 informanter. Med en utsaga avses i denna studie
en informants hela handskrivna svar och med en meningsbärande enhet menas ett textavsnitt
som författarna valt ut från en utsaga, som de anser har relevans för studiens syfte.
Figur 1. Deltagande och bortfall
19 elever
erbjöds via
sina föräldrar
att delta i
studien
Externt
bortfall
n=2
17 elever
deltog i
studien
Datamaterialet bestod av handskrivna svar på frågan ”hur tänker du när du hör ordet cancer?”
Dessa utsagors omfattning varierade mellan 7 och 226 ord (medelvärdet för antalet ord per
elev var 51, med en median på 28). Detta ledde till skillnader i antalet meningsbärande
enheter som identifierades per utsaga. Utsagorna varierade även avseende abstraktionsnivå.
9
De utsagor med lägst antal identifierade meningsbärande enheter bidrog med en
meningsbärande enhet och den utsaga som resulterade i flest meningsbärande enheter bestod
av 17 meningsbärande enheter (medelvärdet för antalet meningsbärande heter per utsaga var
5, med en median på 3 meningsbärande enheter per utsaga). Dessa skillnader bidrog till att
vissa informanter bidrog med mer datamaterial till analysen än andra.
Författarna tog även del av Heiskanens och Khosravi Kalkourans (2007) rådata, vilket bestod
av kopior av 13 femteklassares handskrivna svar på frågan som var identisk med den
sjätteklassen fick svara på. Detta för att kunna ställa omfattningen av utsagorna av
femteklassare i relation till utsagorna av sjätteklassare då detta inte framgick i Heiskanens och
Khosravi Kalkourans (2007) resultat.
Dataanalys
Författarna utgick från begreppet föreställning som ”...en ”sanning” om en subjektiv
verklighet...” (Wright et al., 2000, s. 67) då de analyserade materialet. Detta innebar att de
hade begreppet i ”bakhuvudet” under arbetets gång och lät det ligga till grund för analysen.
Innehållsanalys (Malterud, 1998) kom att bli den analysmetod som användes för att bearbeta
det manifesta (Graneheim & Lundman, 2003) innehållet i sjätteklassarnas skriftliga utsagor
gällande deras föreställningar om cancer. Med manifest innehåll menas textens exakta ord
(a.a.). Anledningen till att författarna valde att använda sig av manifest innehållsanalys var att
utsagorna var relativt kortfattade och författarna ville minska risken för eventuell feltolkning.
Analysen gjordes utifrån teman som bedömdes vara relevanta utifrån studiens syfte.
Analysarbetet påbörjades redan under databearbetningen då författarna renskrev de
handskrivna utsagorna på dator för att få en bättre överblick över materialet. Utsagorna från
respektive informant markerades med en bokstav (från A till Q) för att tydliggöra att studien
är grundad på alla 17 informanters utsagor. Sedan läste författarna, var för sig, igenom hela
materialet upprepade gånger. Enligt Graneheim och Lundman (2003) är syftet med detta att få
en första förståelse av materialet och även att identifiera preliminära teman som är
representativa för de olika aspekterna gällande barns föreställningar om cancer. Under detta
moment identifierade författarna fyra respektive fem olika teman.
Därefter skedde identifiering av de delar av materialet som kunde belysa problemområdet.
Även denna del av analysarbetet genomfördes av författarna var för sig. Detta förfarande ökar
enligt Malterud (1998) studiens validitet. I detta skede bearbetades materialet ord för ord för
att finna textavsnitt som hade anknytning till ett eller flera av analysens tidigare preliminärt
utformade teman. Dessa textavsnitt kallas enligt Malterud (1998) meningsbärande enheter.
Graneheim och Lundman (2003) menar att dessa sedan ska kondenseras, vilket innebär att de
kortas ner. Dock ansåg författarna att detta ej var nödvändigt under denna analys, då de
identifierade meningsbärande enheterna redan bedömdes vara relativt korta och koncisa.
Dessa meningsbärande enheter sorterades sedan utifrån likheter och skillnader in i olika
kategorier som, av Malterud (1998), kallas subgrupper. En meningsbärande enhet kunde
placeras i en eller flera kategorier, i enighet med Malterud (1998). Graneheim och Lundman
(2003) menar att dessa meningsbärande enheter ger en beskrivning av textens manifesta
innehåll.
Författarna jämförde sedan sina respektive utformade teman och kategorier samt utvalda
meningsbärande enheter. Resultaten av jämförelsen visade sig vara påfallande
10
överensstämmande och författarna utarbetade gemensamt fem teman (kunskap, erfarenhet,
konsekvenser, farhågor och empati och hopp) som bestod av totalt 16 kategorier.
Slutligen sammanfattade författarna sina gjorda fynd. I samband med detta rättades även
utsagornas eventuella stavfel i de meningsbärande enheterna i syfte att öka läsbarheten. Detta
gjordes dock utan att ändra dess innehåll. Tre punkter (...) markerar att meningen inte är
fullständig (se tabell 1 samt citat i resultatet). Graneheim och Lundman (2003) menar att
syftet med denna fas är att förmedla nya begrepp och beskrivningar. Här granskade författarna
återigen det ursprungliga materialet för att försäkra sig om att de utvalda kategorierna rättvist
speglade informanternas utsagor, vilket rekommenderas av Polit och Beck (2004).
I detta skede var författarna självkritiska och insåg att kategorierna var många och att några av
dem var snarlika. De satte sig därför ned tillsammans och skrev ned alla kategorier och teman
på enskilda papper och organiserade kategorierna under respektive tema. Denna process
genomfördes med syftet att författarna skulle få en distans till materialet och samtidigt få en
bättre överblick över det. Detta ledde till att några kategorier slogs ihop. Författarna kom fram
till att de kunde ta bort temat konsekvens, temat farhågor, samt temat empati och hopp. Temat
erfarenhet bytte även namn i detta skedde till kontakt med cancersjuka. Detta namnbyte
genomfördes för att författarna ansåg att detta var ett mer passande namn med tanke på temats
underliggande kategorier som minskades från två till en. Ett nytt tema uppkom och fick
namnet livet och döden där många av de kategorier som ej tillhörde något tema placerades.
Författarna komprimerade därmed tabellens innehåll från fem teman och 16 kategorier till tre
teman och 13 kategorier (se tabell 1). Kategorierna under respektive tema presenteras i tabell
1 utifrån antalet utsagor som kom att ingå i respektive kategori.
Dataanalysen innebar även att resultatet från denna studie ställdes i relation till resultatet från
den tidigare gjorda studien på femteklassares föreställningar av cancer (Heiskanen &
Khosravi Kalkhouran, 2007). De faktorer som författarna valde att ställa i relation till
varandra var antalet ord som respektive informant använt sig av samt de båda studiernas
resultat. För att göra detta var författarna tvungna att ta del av Heiskanens och Khosravi
Kalkourans (2007) rådata i form av kopior av femteklassarnas handskrivna utsagor.
Båda författarna var lika delaktiga i genomförandet av analysarbetet.
11
Tabell 1. Översikt av dataanalys
Tema
Kunskap
Kategori
Informanter
(n)
meningsbärande
enheter (n)
Exempel på
meningsbärande enhet
Orsak och
uppkomst
5
9
”Teorier säger att
cancer kom från organen
i kroppen.” (E)
Utbredning
4
5
”Många människor har
det och flera dör varje
dag!!” (A)
Cancertyper
6
12
”Det finns olika sorters
cancersjukdomar.” (D)
Behandling
och biverkan
8
11
”Jag tänker på alla
forskare som försöker
hitta fler lösningar för att
bota cancer, utan så
jättemycket resultat mest
misslyckande.” (Q)
Symboler
3
3
”Jag tänker på de där rosa
banden.” (K)
Bristande
kunskap
5
6
”Jag vet knappt vad
det är, eller jag vet men
det är svårt att
beskriva.” (J)
Kontakt
med
cancersjuka
Erfarenhet
6
7
”...påminner mig om
min mormor samt en
kompis som har drabbats
av cancer och dött.” (D)
Livet och
döden
Död
14
24
”Jag tänker på: död...” (A)
Fara
3
3
”När jag hör ordet
cancer så vet jag att
det är farligt.” (O)
Smärta
2
3
”Jag tänker på att det är
dåligt och smärtit...” (P)
Tankar om
cancersjuka
2
3
”...en människa med
cancer har en
annorlunda dag.” (F)
Empati
1
1
”När jag hör cancer så
tänker jag på att det är
synd om dem
som har...” (N)
Hopp
2
3
”...det finns människor
som har överlevt och
blivit friska”. (F)
12
Resultat
Denna resultatredovisning strukturerades utifrån huvudfynden, det vill säga teman kunskap,
kontakt med cancersjuka samt livet och döden. De citat som förekommer återges i den
omfattning som de är relevanta för respektive tema.
Kunskap
Nästan alla informanters utsagor berörde på ett eller annat sätt kunskap om cancersjukdom,
som exempelvis orsaker till cancer. Några informanter påtalade rökning eller tobak som en
orsak till sjukdomen. Andra framförde en mer biomedicinsk orsak till cancer som t.ex. genom
en beskrivning av att någon slags cell orsakade cancer. Ytterligare en åsikt var att orsaken till
cancer kunde vara utanför människans makt. Det sistnämnda illustreras genom citatet: ”Jag
tänker på Guds grymhet att skapa sjukdomarna” (Q). En informant var inne på globala
orsaker till cancer och nämnde klimatförändringarna som ett exempel.
Av några utsagor framgick kunskap om cancersjukdomens utbredning i form av att flera kan
insjukna och att många har sjukdomen, samt insikt om att alla kan få sjukdomen. En
informant påtalar även sjukdomens lömska karaktär som framgår av citatet: ”Flera människor
har cancer vissa vet att de har cancer vissa vet inte att de har det...” (F).
Flera informanters svar speglade kunskap om att cancer är ett samlingsnamn för ett flertal
sjukdomar, en av dessa skrev att ”Ordet cancer står för minst 200 olika sjukdomar” (F).
Sammanlagt sju olika typer av cancersjukdom nämndes med bröstcancer som den mest
frekvent nämnda typen av cancer. Den näst mest frekvent nämnda cancertypen i utsagorna var
lungcancer.
Behandlingen av cancersjukdomen nämndes endast av ett fåtal informanter och en av dessa
framförde att operation och laser är två behandlingsalternativ. En informant tog även upp
cancerforskningen och beskrev den som ett misslyckande utan resultat. Det var däremot fler
informanter som beskrev biverkningar till följd av cancerbehandling, där den mest frekvent
nämnda var håravfall. En informant skrev ”Jag tänker på att de tar mediciner som gör så att
man tappar håret” (I) och en annan menade att ”Cancer har många olika former, en drabbar
håret en annan tvingar att kvinnor får operera bort brösten sen vet jag inte mer” (E).
Således ger informanternas utsagor en mångfacetterad bild av kunskap om cancer hos den
studerade gruppen.
Ett flertal informanter påtalade att de inte hade så mycket kunskap om cancer och en
informant beskrev svårigheten med att med ord redogöra för vad sjukdomen är. Nästan alla
informanter som påpekade bristande kunskap gällande cancer redogjorde dock i sina utsagor
att de på något sätt hade erfarenhet av sjukdomen, t.ex. en cancersjuk släkting.
Kontakt med cancersjuka
Flera informanter hade direkt eller indirekt kommit i kontakt med cancersjuka personer i sin
omgivning. Detta genom att de kände eller hade känt någon med cancersjuksjukdom, ofta en
person i den äldre generationen. Det handlade om att informanterna hade förlorat en moreller farförälder. Detta illustreras genom följande citat: ”Mormor dog i cancer så när jag hör
ordet tänker jag lite på min mormor” (J). Vissa informanter nämnde även att de förlorat en
bekant till följd av cancersjukdomen. Alla informanter som beskrev en relation till en
cancersjuk person relaterade på något sätt cancer till döden.
13
Livet och döden
Flera informanter beskrev hur cancer på olika sätt kunde påverka det dagliga livet. Livet med
cancersjukdom beskrevs som mödosamt på grund av symtom som exempelvis smärta.
Cancersjukdomen kunde också utgöra ett hinder för individen. Det skildras av nedanstående
citat: ”Smärtan vissa har för att de velat säga en sak och nu kanske inte kan säga det för att
de ligger med cancer någonstans” (Q). En informant uttryckte empati genom att tycka synd
om dem som levde med sjukdomen. Andra påtalade att cancersjuka dock kunde känna glädje
när exempelvis cancerbehandlingen fungerade. Att cancersjukdomen kunde innebära en fara
påtalades av några informanter. Av de flesta informanters utsagor framgick det att
cancersjukdomen utgjorde ett livshot. Följande tre citat illustrerar detta i olika grad:
”Inte så stor chans att överleva!!” (A)
”Man kan dö och det är en dödlig sjukdom” (N)
”...sjuka människor som dör tidigt” (L).
Som en kontrast till ovanstående tog en informant upp att det finns människor som överlevt
och blivit friska.
Relation till den tidigare gjorda studien
Då resultatet relaterades med den tidigare studien av Heiskanens och Khosravi Kalkourans
(2007) framkom det att resultatet av deras studie var i linje med det författarna till denna
studie funnit. Avseende informanternas kunskap kring olika cancertyper nämnde
sjätteklassarna i sina utsagor sju olika cancertyper och femteklassarna nämnde två. De två
cancertyperna som nämndes av femteklassarna, bröstcancer och lungcancer (a.a.) var även de
två vanligast förekommande cancertyperna i sjätteklassarnas utsagor. De undesökta grupperna
hade också liknande uppfattningar om bakomliggande orsaker till cancer, då informanter i
både femte- och sjätteklassare beskrev rökningen som en orsak.
Ett liknande mönster kunde ses i beskrivningar av biverkningar av cancerbehandling. Endast
en informant i femteklassen hade berört detta ämne då denne nämnde håravfall som en
biverkning (Heiskanens & Khosravi Kalkourans, 2007). I sjätteklassen nämndes däremot
biverkningar av ett flertal informanter med håravfall som den vanligast förekommande
biverkningen i utsagorna. Även här utvecklade sjätteklassarna kategorin ytterligare då de
relaterade till fler biverkningar och följder av sjukdomen än femteklassarna, som exempelvis
bröstreduktion.
Båda grupperna relaterade ordet cancer starkt till döden. I både femte- och sjätteklassen var
meningsbärande enheter som på något sätt berörde ämnet död de mest frekvent
förekommande och nästan alla informanter nämnde död i sina utsagor. Många informanter
beskrev även personliga erfarenheter av cancersjukdomen i form av anhöriga som hade cancer
eller som avlidit till följd av cancer.
Rädsla för cancer framfördes explicit i en del femteklassares utsagor men inte bland
sjätteklassarna. Däremot beskrev några informanter i båda klasserna att sjukdomen är farlig
och smärtsam.
14
I utsagorna från båda klasserna kan beskrivningar om botemedel identifieras. Några
femteklassare uppvisade även en tro på att man kan påverka sin situation genom sin
inställning (a.a.).
De 17 informanterna i denna studie använde sig av sammanlagt 873 ord vilket kan ställas i
relation till de 446 ord som de 13 informanterna från femteklassen skrev. Den informanten
som använde sig av flest ord var en elev i sjätteklassen och den med minst antal ord var en
elev i femteklassen. Sjätteklassarna stod även för det högsta medelvärdet. Dock hade båda
klasserna samma median på 28 ord, se nedan tabell 2.
Tabell 2. Antal ord i utsagor
Totalt antal ord:
Högst antal ord:
Lägst antal ord:
Median:
Medeltal:
Sjätteklassarna (n=17)
873
226
7
28
51
Femteklassarna (n=13)
446
84
4
28
34
Diskussion
Metoddiskussion
Alla föräldrar som, via ett informationsbrev, blivit tillfrågade om deras barn fick tillåtelse att
delta i denna studie gav sitt samtycke till sitt barns deltagande. I brevet framgick även att de
kunde höra av sig till Karolinska Institutet vid eventuella frågor och/eller behov av stöd. Dock
var det ingen som hörde av sig vilket författarna tolkar som ett väl planerat förarbete samt en
fungerande datainsamling.
En styrka med att som författare inte vara delaktig under datainsamlingen är enligt Malterud
(1998) att denne inte påverkar informanterna och deras svar med sin närvaro. En svaghet med
att författarna inte närvarande under datainsamlingen kan vara att de inte kunde
uppmärksamma om informanterna påverkades av yttre faktorer som styrde deras tankar och
svar, som exempelvis eventuella kommentarer av klassföreståndaren eller varandra. Polit och
Beck (2004) skriver att det är viktigt att personen som insamlar datamaterialet inger
förtroende hos informanterna. Då klassföreståndaren ansvarade för datainsamlingen för denna
studie var informanternas förtroende för denne av stor vikt. Författarna utgår från att de elever
som hade en bra relation till klassföreståndaren ville göra bra ifrån sig, då de trodde att det var
en skoluppgift, samt att denna goda relation fick eleverna att känna sig trygga att uttrycka
privata tankar och känslor. Om eleverna däremot hade en dålig relation till sin lärare och inte
kände sig trygga med denne kan detta ha lett till en negativ påverkan på eleverna. Detta på
grund av att de inte kände sig bekväma med att blotta sitt inre och kände sig pressade att
prestera till följd av att det var en skoluppgift.
Att uppgiften genomfördes under en matematiklektion kan också ha varit en styrka för studien
då uppgiften var mycket olik de uppgifter som lektioner i det ämnet vanligtvis brukar
innebära. Författarna anser att detta minskade risken för att informanternas tankar och
associationer kring ordet cancer påverkades av kontexten. Enligt Malterud (1998) är
kontexten för datainsamlingen viktig för det datamaterial som kommer att ligga till grund för
15
analysen. Utifrån det faktum att informanterna inte fick lämna lektionssalen då de var klara
med uppgiften, utan att de fick räkna matematik, kan det antas att de ej påskyndade uppgiften.
Ytterligare en styrka, enligt författarna, med att de ej var delaktiga i datainsamlingens
planering kan vara att de inte hunnit skaffa sig någon förförståelse utan kom in i studien med
”färska ögon”. Enligt Malterud (1998) kan denna förförståelse ses både positivt och negativt.
Å ena sidan kan förförståelse lyfta upp arbetet genom att vara något som författarna kan
använda sig av. Å andra sidan kan den vara ett hinder för författarna när deras erfarenhet inom
ämnet blir en börda (a.a.). Då författarna inte var med under datainsamlingen granskade de
materialet först under analysarbetet, vilket bidrog till objektivitet. Med objektivitet menar
Polit och Beck (2004) att slutsatsen inte grundas på personliga värderingar och enligt
Malterud (1998) innefattar objektivitet ifrågasättande och en insikt om det egna utgångsläget.
Svagheter med att författarna inte var med under datainsamlingens planering och
datainsamling kan ses i att författarna var tvungna att ta kontakt med klassföreståndaren
angående detaljer kring studien. Författarna gjorde detta i syfte att öka studiens validitet i
enighet med Malterud (1998). Detta krävde planering och var mer tidskrävande än om de
själva varit delaktiga i planeringen och datainsamlingen och därmed haft en mer detaljerad
helhetsbild. Författarna känner dock att om de varit med och utformat datainsamlingen för
studien hade de i stort sett valt att genomföra den på samma sätt. Detta grundat på den höga
svarsfrekvensen som studien hade. Däremot anser författarna, trots att det enligt Polit och
Beck (2006) i studier som innefattar bans deltagande räcker med föräldrarnas samtycke, att
endast föräldrarnas samtycke ej var tillräckligt för barnens deltagande i denna studie. Även
eleverna borde efter datainsamlingen ha blivit tillfrågade gällande deras deltagande i studien
då författarna anser att de hade rätt till att ta ett sådant beslut. Detta för att ytterligare verka för
att skydda elevernas integritet då minimering av skaderisk och skydd av den enskildes
integritet är något som bör beaktas vid planering och genomförande av en studie där
människor är delaktiga (a.a.). Detta styrks av Helsingforsdeklarationen (Sveriges
läkarförbund, 2008) där det står att man bör inhämta samtycke från både föräldern till barnet
som ska delta i studien samt från barnet själv, förutsatt att denne själv kan uttrycka känslor om
han eller hon vill delta.
En styrka med studien är att resultatet baseras på en analys som författarna genomförde delvis
oberoende av varandra. Att författarnas resultat var snarlika tyder enligt Malterud (1998) på
hög validitet.
Innan författarna genomförde sin analys läste de igenom studien av Heiskanen och Khosravi
Kalkhouran (2007). Detta kan ha påverkat författarnas analys genom att de kan ha inspirerats
av exempelvis teman och kategorier som användes i den tidigare gjorda studien (a.a.). Då
undersökningarna skedde oberoende av varandra kan det tänkas att uppgifterna presenterades
på olika sätt av de två lärarna. Hur detta eventuellt har påverkat resultatet är svårt att uttala sig
om. Klassföreståndarna kan exempelvis ha påverkat stämningen i klassrummen på olika sätt
och i och med detta gett eleverna olika utgångslägen för besvarande av frågan.
Under denna studie låg, som tidigare nämnts, Wrights et al. (2000) definition av begreppet
föreställning till grund för analysen. Detta innebar att författarna under analysarbetet, utan att
värdera, utgick från att alla informanter under skrivandet av sina utsagor utgått från sin egen
livsvärld och sina individuella föreställningar om ohälsa och sjukdom. Med detta menar
författarna att ingen informant uppfattar cancersjukdom på samma sätt som någon annan, då
alla individer har olika livsvärldar och olika erfarenheter. Dessa faktorer ledde till att varje
16
informant utifrån sin subjektiva verklighet hade sin egen föreställning om cancer och
därigenom associerade till sjukdomen utifrån denna verklighet. Detta kan exempelvis ses i de
olika bakomliggande orsaker som identifierats i utsagorna. I vissa utsagor kunde ett
biomedicinskt tankesätt skymtas medan det i en utsaga påtalades att sjukdomarna skapats av
Gud. Dessa två vitt skiljda perspektiv orsakades av och påvisar informanternas olika
grundläggande föreställningar om cancersjukdom. Detta påvisar betydelsen av författares
objektivitet i denna typ av studie samt vikten av att betrakta alla informanters svar som deras
sanning och därmed något som inte kan vara felaktigt.
Informanternas utsagor varierade både i karaktär och i omfattning. Vissa informanter skrev
kortfattat vilket försvårade genomförandet av en djupare analys enligt författarna. Då
utsagornas omfattning varierade kom också antalet meningsbärande enheter i utsagorna att
variera. Detta kan ha bidragit till att visa informanter fick större plats i resultatdelen än andra.
Författarna valde att placera en meningsbärande enhet under alla kategorier där den passade in
i enlighet med Malterud (1998).
Resultatdiskussion
I resultatet i denna studie framkommer att de flesta eleverna i den undersökta sjätteklassen
tänkte på död när de hörde ordet cancer. De besatt även en kunskap om bland annat orsaker,
behandlingar, biverkningar och cancertyper relaterade till cancersjukdomen. Författarna valde
även att relatera bristande kunskap till temat kunskap då de bedömde att insikten om brist på
kunskap i detta fall är en del av barnens kunskap. Många av informanterna hade även
personlig erfarenhet av cancer, genom att de kände eller hade känt någon med sjukdomen. En
del farhågor som barnen förknippade med ordet cancer var smärta och fara. Empati och hopp
speglades även i ett fåtal utsagor.
De flesta informanterna relaterade på något sätt ordet cancer till död, vilket även
femteklassare i den snarlika studien gjorde (Heiskanens & Khosravi Kalkourans, 2007). Att
barn tänker på döden då de hör ordet cancer är något som även framkommit av andra studier
(Bugge, Helseth & Darbyshire, 2008). I en studie av Oakley, Bendelow, Barnes, Buchanan
och Husain (1995) framkom det att nästan hälften av de deltagande barnen trodde att cancer
var en stor orsak till död hos vuxna och några trodde även att cancer vanligen orsakade död
hos yngre. Dessa studier (Heiskanens & Khosravi Kalkourans, 2007; Bugge et.al., 2008;
Oakley et.al., 1995) visade att barn i dag har liknande uppfattning om cancers dödlighet som
barn hade för drygt tio år sedan, trots att det i dagens läge är relativt hög överlevnad bland
cancersjuka (Cancer incidence in Sweden, 2006). Författarna tror att barnens association till
död bland annat grundar sig på information de inhämtat från filmer och TV, som enligt
Forrest et al. (2006) är en viktig informationskälla för barn. Detta då media ofta uppmålar
cancer som något som leder till döden. Dessa faktorer tror författarna även kan ha gett barnen
den stereotypa bilden av den flintskalliga cancerpatienten. Detta var en bild som målades upp
av både femte- (Heiskanens & Khosravi Kalkourans, 2007) och sjätteklassare då håravfall var
den mest frekvent nämnda biverkningen till följd av cancersjukdomen.
Den orsak till cancer som mest frekvent nämndes i utsagorna var rökning vilket
överensstämmer med andra studier (Heiskanens & Khosravi Kalkourans, 2007; Oakley et.al.,
1995) som tar upp barns uppfattning om orsaker till cancer. Samma studier styrker att
bröstcancer och lungcancer är de cancertyper som barn vanligtvis känner till (a.a.). Författarna
undrar om barnens kunskap om bröstcancer delvis kan bero på den uppmärksamhet som
bröstcancerforskningen fått exempelvis genom Rosa Bandet-kampanjen och också av det
faktum att bröstcancer är den vanligaste cancertypen hos kvinnor (Cancer incidence in
17
Sweden, 2006). Att rökning är den orsak som nämnts mest frekvent av informanter i både
femte- (Heiskanens & Khosravi Kalkourans, 2007) och sjätteklassen kan enligt författarna ha
sin förklaring i den information som bland annat förmedlas genom skolan. Med detta menar
författarna att barn i skolan får lära sig, av exempelvis föreläsare från A non smoking
generation (2008), att rökning orsakar tobaksrelaterade sjukdomar, t.ex. lungcancer. Detta i
kombination med det faktum att lungcancer är en vanligt förekommande cancertyp (Cancer
incidence in Sweden, 2006) kan också vara orsaken till att så många informanter nämnde
lungcancer i sina utsagor. Några informanter i sjätteklass påtalade en brist på kunskap
gällande cancersjukdomen. Ett uppmärksammande och erkännande av en bristande kunskap
anser författarna tyda på en form av insikt och kunskap.
Eleverna i årskurs sex använde fler ord än barnen i femteklass vilket kan bero på att
informanterna i denna studie var ett år äldre och möjligtvis hade utvecklat sitt språk. Att
sjätteklassen nämnde fler cancertyper kan också vara ett tecken på att barnen blivit äldre och
hunnit ta in mer information från exempelvis media och skola.
Under studien väcktes hos författarna en undran om varför så få informanter nämnde positiva
aspekter i samband med cancer så som överlevnad, bra behandlingar och framgångsrik
forskning. Det anser författarna inte stämmer överens med cancerstatistiken, då det i nuläget
är fler cancersjuka som överlever än som mister sitt liv till följd av sjukdomen (Cancer
incidence in Sweden, 2006).
Avslutningsvis anser författarna att såväl vård- som skolpersonal borde ta del av resultatet för
att bättre kunna bemöta barns funderingar kring cancer.
Slutsats
Det som har framkommit under denna studie är att de flesta informanterna associerar ordet
cancer till död trots att det i verkligheten finns framgångsrika behandlingar och en stor chans
till överlevnad. De cancertyper som mest frekvent nämndes i utsagorna var bröst- och
lungcancer.
Båda dessa fynd överensstämmer med resultat som presenterats i en likvärdig studie av
femteklassares föreställningar om cancer.
Detta resultat har gjort författarna nyfikna på varför barn i både femte och sjätte klass har en
så dyster bild av cancersjukdomen och påvisar så lite kunskap om de positiva aspekter som
finns. För utökad kunskap inom detta område är en kompletterande studie av intresse.
Tillkännagivande
Författarna vill tacka samtliga deltagande elever som gjort denna studie genomförbar,
klassföreståndaren och vår handledare Helena Leveälhti för stöd och handledning under
arbetets gång.
18
Referenslista
A non smoking generation. (2008). För skolor. Hämtat 15 december, 2008, från A non
smoking generation: http://www.nonsmoking.se/main.asp?areaID=6
Beach, W.A. (2002). Between Dad and son: Initiating, delivering, and assimilasting bad
cancer news. Health Communication, 14(3), 271-298.
Bradbury, A.R., Dignam, J.J., Ibe, C.N., Auh, S.L., Hlubocky, F.J., Cummings, S.A., White,
M., Olopade, O.I., & Daugherty, C.K. (2007). How often do BRCA mutation carriers
tell their young children of the family`s risk for cancer?: A study of parental disclosure
of BRCA mutations to minors and young adults. Journal of clinical oncology, 25(24),
3705-3711.
Bugge, K.E., Helseth, S., & Darbyshire, P. (2008). Children's experiences of participation in a
family support program when their parent has incurable cancer. Cancer Nurs, 31(6),
426-434.
Cancer incidence in Sweden. (2006). Stockholm: Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen.
Canceröverlevnad I Sverige 1960-1998. (2003). Stockholm: Epidemiologiskt centrum,
Socialstyrelsen.
Clarke, S.-A., Davies, H., Jenney, M., Glaser, A., & Eiser, C. (2004). Parental communication
and children`s behaviour following diagnosis of childhood leukaemia. PsychoOncology, 14, 274-281.
Elmberger, E., Bolund, C., Magnusson, A., Lüzén, K., & Andershed, B. (2007). Being a
mother with cancer: achieving a sense of balance in the transition process. Cancer
nursing, 31(1), 58-66.
Enskär, K. (1999). Omvårdnad av barn med cancer. Lund: Studentlitteratur.
Ericson, E., & Ericson, T. (2002). Medicinska sjukdomar. Lund: studentlitteratur.
Eriksson, K. (1996). Hälsans Idé. Stockholm: Liber.
Faulkner, A., & Maguire, P. (1999). Att mötas i samtal inom cancervården. Lund:
Studentlitteratur.
Fivush, R. (1998). Children`s recollections of traumatic and nontraumatic events.
Development and psychopathology, 10, 699-716.
Forinder, U. (2007). Barn och ungdomar som anhöriga. I.M, Carlsson (Red.), Psykosocial
cancervård (ss. 151-172). Lund: Studentlitteratur.
Forrest, G., Plumb, C., Ziebland, S., & Stein, A. (2006). Breast cancer in the family –
children’s perceptions of their mother’s cancer and its initial treatment: a qualitative
study. British medical journal, 332, 998-1003.
19
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today,
24, 105-112.
Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi- Tre kunskapsformer i historisk belysning.
Smedjebacken: ScandBook AB.
Hall, C. (2000). Barnets psykosociala utveckling. I. A. Kreuger (Red.), Barnet och
sjukvården- erfarenheter från barnonkologin (ss. 20-37). Lund: Studentlitteratur.
Heiskanen, K., & Khosravi Kalkhouran, R. (2007). Femteklassares föreställningar om
cancer. Examensarbete för kandidatexamen: Karolinska Institutet.
Holm, L.-E., & Hakulinen, T. (1998). Riskfaktorer och cancerprevention. I U. Ringborg, R.
Henriksson & S. Friberg. (Red.) Onkologi (ss. 29-34). Stockholm: Liber.
International Council of Nurses. (2007). ICN: s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening.
Kalkas, H., & Sarvimäki, A. (2002). Omvårdnadsetikens grunder. Stockholm: Liber.
Kreuger, A. (2000). Diagnostik, behandling och uppföljning inom barnonkologin. I A.
Kreuger (Red.), Barnet och sjukvården- erfarenheter från barnonkologin (ss. 13-19).
Lund: Studentlitteratur.
Malterud, K. (1998). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Myers, D.G. (2007). Psycology (8. uppl.). New York: Worth Publishers.
Nationalencyklopedin. (1992). Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker.
Oakley, A., Bendelow, G., Barnes, J., Buchanan, M., & Husain, O.A. (1995). Health and
cancer prevention: knowledge and beliefs of children and young people. British Medical
Journal , 310, 1029-1033.
Polit, D., & Beck, C.T. (2004). Nursing research: Principles and methods 7th ed.
Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Polit, D., & Beck, C.T. (2006). Essentials of nursing research: Methods, appraisal and
utilization. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
SFS 1949:381. Föräldrabalken. Stockholm: Socialstyrelsen.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen
SFS 2006:460. Om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
20
Talbäck, M., Rosén, M., Stenbeck M., & Dickman, P. (2004). Cancer patient survival in
Sweden at the beginning of the third millennium – predictions using period analysis.
Cancer causes and control, 15 (9), 967-976.
Trost, J., & Levin, I. (2004). Att förstå vardagen: med ett symbolisk interaktionistiskt
perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Sveriges läkarförbund. (2008). World medical association declaration of Helsinki: ethical
principles for medical research involving human subject. Hämtat 18 december, 2008,
från Sveriges läkarförbund: http://www.slf.se/upload/4404/DoH-Oct2008.pdf
Wright, L.M., Watson, W.L., & Bell, J.M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad.
Föreställningar I samband med ohälsa och sjukdom. Lund: Studentlitteratur.
21
Bilaga I - informationsbrev
Bästa förälder,
I höstas skrev ett par studenter vid sjuksköterskeprogrammet vid Karolinska Institutet en
kandidatuppsats om barns föreställningar om cancer. Det finns relativt lite forskning och
kunskap i detta ämne. I sin framtida yrkesroll som sjuksköterskor kommer de sannolikt att
möta vuxna i alla åldrar som insjuknat i cancersjukdom. De kommer även att möta barn som
närstående till dessa patienter som de ska kunna bemöta. I samarbete med en skola i
Stockholm fick studenterna ta del av en femteklassares uppfattningar om cancer. Vi önskar nu
upprepa detta förfarande i ytterligare två Stockholmsskolor och kontaktade rektorn för er
skola för att höra oss för om möjligheten.
Tillsammans med klassföreståndaren kommer vi att genomföra ett moment i undervisningen
där ditt barn inom ramen för en skoluppgift fritt får skriva om hur hon/han tänker kring ordet
cancer. Klassföreståndaren avidentifierar och kopierar inlämnade uppgifter innan enheten
Cancervård, Karolinska Institutet, får ta del av dem. Därefter kommer svaren att analyseras
och sammanställas inom ramen för en kandidatuppsats.
All information kommer att insamlas utan att data kan spåras direkt till ditt barn eftersom
uppgifter som vi tar del av inte kommer att innehålla några personuppgifter. Ditt barns
medverkan i studien är helt frivillig.
Om ni inte accepterar att vi får ta del av ert barns inlämningsuppgift ber vi er att meddela
detta så snart som möjligt till klassföreståndaren. Då ger han inte oss ert barns uppgift.
Vi vill be er att ni inte talar med ert barn om cancer innan uppgiften genomförts för att
undvika att påverka deras svar. Vi vill att barnens egna tankar och föreställningar ska komma
fram.
Om Ni vill ha ytterligare information kan Ni vända er till:
Helena Leveälahti, Med lic
Karolinska Institutet
Sektionen för omvårdnad
Institutionen för neurobiologi,
vårdvetenskap och samhälle
tel: 08 /524 838 54
[email protected]
Lena Wettergren, Med dr., bitr. lektor
Karolinska Institutet
Sektionen för omvårdnad
Institutionen för neurobiologi,
vårdvetenskap och samhälle
tel: 08 /524 836 50
[email protected]
22
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards