Sats- och predikatlogik Logik ”Logik har med tänkande att göra. Tänker man logiskt, tänker man rätt. Tänker man ologiskt, tänker man fel.” ”En första bestämning av, vad logik är, är därför följande: Logik är läran om korrekta resonemang.” (K. B. Hansen, Grundläggande logik) Satslogik ”Satslogiken är en del av predikatlogiken. I satslogiken ser man i en sats bara till de delsatser som ingår i satsen och de konnektiv som binder ihop delsatserna.” (K. B. Hansen, Grundläggande logik) Vad är då en sats? Vad är ett konnektiv? Satser (utsagor) Däremot betraktas inte yttranden av typen: • • • • S: Var är jag? (frågesats) T: Dra åt skogen! (kommandosats) U: Matematik är roligt. V: Detta påstående är falskt. (paradox) som utsagor i satslogisk mening, då de inte kan sägas vara definitivt sanna eller falska. ”Satslogiken är egentligen ett fragment av predikatlogiken. Predikatlogiken är all den logik man behöver. Varför då använda tid på att studera satslogiken separat? Av pedagogiska skäl! Det visar sig vara lättare för de flesta att först lära sig de satslogiska begreppen och operationerna separat.” (K. B. Hansen, Grundläggande logik) Satser (utsagor) ”Den sortens satser som behandlas i sats-logiken är påståendesatser, d v s satser som uttrycker ett sakförhållande,” som i det givna sammanhanget har ett sanningsvärde, d v s antingen är sanna eller falska men inte både och. Exempel: (K. B. Hansen, Grundläggande logik) • P: Klockan är nu tjugo minuter över fem. • Q: Månen är en ost. • R: Greta Garbo har i natt avlidit, 85 år gammal. Satser (utsagor) Satser brukar betecknas med stor bokstav och deras sanningsvärden med liten bokstav. Exempel: • Q: Månen är en ost. • q: sanningsvärdet hos Q (S eller F, i detta fall F). 1 Konnektiv (logiska operatorer) Två utsagor, P och Q, kan på olika sätt kombineras till en ny utsaga med hjälp av en logisk operator. De vanligaste är: Konjunktion (”och”, ”AND”): Skrivs P ∧ Q och är sann om och endast om både P och Q är sanna. • Disjunktion (”eller”, ”OR”): Skrivs P ∨ Q och är sann om och endast om minst en av P och Q är sanna. • Negation (”icke”, ”NOT”): Skrivs ¬P och är sann om och endast om P är falsk. • Konnektiv (logiska operatorer) Exempel: Om vi tar utsagorna P: Klockan är nu tjugo minuter över fem. Q: Månen är en ost. Så tolkar vi: P ∧ Q: Klockan är nu tjugo minuter över fem och månen är en ost. P ∨ Q: Klockan är nu tjugo minuter över fem eller månen är en ost. ¬Q: Månen är inte en ost. Sanningstabell Boolsk algebra Satslogiken med mängden av satser och de tre logiska operatorerna ”och”, ”eller” och ”icke” utgör en Boolsk algebra. Ett alternativt sätt att definiera de tre operatorerna är genom en sanningstabell där man skriver vilka sanningsvärden de olika operatorerna får för alla möjliga kombinationer av värden på de boolska variablerna p och q. p F F S S Flera logiska operatorer Två utsagor, P och Q, kan även kombineras till en ny utsaga med hjälp av följande logiska operatorer: (”medför att”): Skrivs P → Q och utläses ”P medför Q” eller ”om P så Q”. • Ekvivalens: Skrivs P ↔ Q och är sann om och endast om P och Q har samma sanningsvärde. • Implikation p q F F F S S F S S p→q S S F S p↔q S F F S q F S F S p∧q F F F S p∨q F S S S ¬p S S F F Tautologi En utsaga som är sådan att den alltid är sann oavsett sanningsvärdena på dess olika variabler kallas för en tautologi. Exempel: • P ∨ ¬P • (P ∧ (P → Q)) → Q 2 Logisk ekvivalens Två utsagor P och Q som är sådana att de alltid antingen är båda falska eller båda sanna sägs vara logiskt ekvivalenta. Med andra ord: P och Q är logiskt ekvivalenta om och endast om P ↔ Q är en tautologi. För att markera att P och Q är logiskt ekvivalenta så skriver man P ⇔ Q. Exempel: • ¬(P ∨ Q) ⇔ ¬P ∧ ¬Q • P → Q ⇔ ¬Q → ¬P Logisk implikation När man säger att P → Q är en tautologi betyder detta att utsagan P → Q alltid är sann. Man säger då att P logiskt implicerar Q. Detta betecknar man P ⇒ Q. Således: Beteckning Logisk ekvivalens Logisk implikation Betydelse P⇔Q P ↔ Q är en tautologi P → Q är en tautologi P⇒Q Logiskt argument Logiskt argument (exempel) Ett logiskt argument består av • ett antal logiska utsagor, kallade hypoteser eller förutsättningar (H1, H2, …, Hn), och Hypoteserna: Argumentet skrivs formellt: Argumentet skrivs formellt: • en slutsats (som också är en logisk utsaga) (C). H1 H2 : Hn C Logiskt argument (exempel) Hypoteserna: H1: Stockholm ligger i Sverige. H2: Oslo ligger i Norge. H3: Köpenhamn ligger i Danmark. Slutsatsen: C: Helsingfors ligger i Finland. Argumentet skrivs formellt: Stockholm ligger i Sverige. Oslo ligger i Norge. Köpenhamn ligger i Danmark. Helsingfors ligger i Finland. H1: Det regnar idag. H2: Dagen efter det regnat blir det alltid solsken. Slutsatsen: C: Det blir solsken imorgon. Det regnar idag. Dagen efter det regnat blir det alltid solsken. Det blir solsken imorgon. Logiskt argument Ett logiskt argument sägs vara giltigt då dess slutsats är sann så fort alla dess hypoteser är sanna, d v s argumentet är giltigt då och endast då H1 ∧ H2 ∧ … ∧ Hn ⇒ C. Definition: Ett uppenbart sätt att avgöra om ett visst argument är giltigt eller ogiltigt är att göra en sanningstabell över hypoteser och slutsats. Kontrollera om slutsatsen har värde S på q p→q alla rader där alla hypoteser har värde S. p Exempel: Är följande argument F F S giltigt? P F S S P→Q S F F Q ⇒ S S S 3 Logiskt argument Ofta ingår det många boolska variabler i ett argument och att göra en fullständig sanningstabell blir då besvärligt. Man kan då använda andra metoder för att avgöra ett arguments giltighet: • Resonemang: Man är egentligen bara intresserad av de rader där man hittar ett S under varje hypotes. Man kan då resonera sig fram till om det då också måste stå S under slutsatsen eller inte. • Motexempel: Om man kan hitta ett exempel på sanningsvärden på variablerna som gör hypoteserna sanna men slutsatsen falsk, så har man visat att argumentet är ogiltigt. • Motsägelsebevis: Man antar att hypoteserna är sanna och slutsatsen falsk. Om man lyckas visa att detta leder till en motsägelse, så har man visat att om hypoteserna är sanna så kan inte slutsatsen vara falsk. Med andra ord har man visat att argumentet är giltigt. 4