Nytt om språk och lärande Barn med dövhet och hörselnedsättning
Carin Roos
Docent i specialpedagogik
Karlstads universitet
2016-11-10
[email protected]
Tidsplan för dagen
10.00 – 10.15 Fika
10.15 – 12.30 Föreläsning
• Forskningsläget: Vad forskas det om?
12.30 – 13.30 Lunch
13.30 – 14.00 Diskussion
14.00 – 15.00 Föreläsning
• Forskningsläget: Vad skrivs det om?
15.00 – 15.30 Fika och diskussion
15.30 – 16.00 Sammanfattning och frågor
• Möjliga lärdomar - slutord
Källor
1 Journal of Deaf Studies and Deaf Education
ttp://www.jdsde.oxfordjournals.org
2 American Annals of the Deaf https://muse.jhu.edu/journal/213
3 Sign Language Studies https://muse.jhu.edu/journal/184
4 Deafness & Education International
http://www.tandfonline.com/toc/ydei20/current
5 Tidskrift: Forskning om funktionshinder pågår (Uppsala universitet)
(http://www.cff.uu.se/Tidskrift_/)
6 Skolporten
7 Artiklar från olika tidskrifter i mina egna sökningar för mitt
artikelskrivande i olika databaser som universitetet prenumererar på
Förkortningar
I denna powerpoint:
DHH = Hela gruppen döva barn och barn med
hörselnedsättng
IF = Intellektuell funktionsnedsättning
FFN = Flerfunktionsnedsättning
CI = Cochlea implantat (kokleaimplantat)
ToM = Theory of Mind
Forskningsläget –
Sammanfattning förra året
Förskolan tar plats i forskningen
• Högläsning syns i senare läs- och skrivförmåga
• Högre ordningens tänkande redan i förskolan om text
visar sig i bättre läs- o skrivutveckling senare
• Tidigt språkande > intersubjektivitet > språkutveckling >
lärande. Viktig faktor föräldrars stöd och egna läsande
• Ny bok gavs ut av Mayer & Trezek om literacy
development
Forskningsläget –
Sammanfattning förra året
Föräldrars roll
• Poängteras tidig intervention och bristen på allsidig
sådan
Forskningsläget –
Sammanfattning förra året
Skolframgång
ETT konstaterande räcker för att sammanfatta:
Korrelationer mellan språklig förmåga, social kognition,
kognitiv utveckling och skolframgång
Fokus på HUR man organiserar skolan för individplacerade
elever
Forskningsläget –
Sammanfattning förra året
Generellt
•
•
•
•
Visuellt orienterad didaktik
Våra elever mår psykiskt dåligt och fungerar sämre
socialt och hypotesen är språkbrist
Intersektionalitet synligt i högre grad – dubbla hinder
Stor brist på forskning om flerfunktionsnedsättningar –
särskilt DHH+IF
Forskningsläget –
Sammanfattning förra året
Läs- och skrivlärande
Fördröjd läs – och skrivutveckling: barn med CI, barn med
lätt hörselnedsättning oftare än de med grav.
Ortografier spelar ingen roll, däremot metakognitiva
aktiviteter – eg. språkande om ..
Visuellt medvetna lärare har stor betydelse
Matteuseffekten
Nytt sätt att tänka behövs – ex döv epistemologi
Forskningsläget –
nu då?
2015 - 2016
Pågående debatt
• Vad betyder begreppen?
disability
impairment
normalitet – avvikelse – abnormitet
(I Australien användes tolkar för mediainfo första gången
2011 vid katastrofinfo. om översvämningarna i
Queensland) (Ferndale, Munro & Watson, 2016)
Spädbarnstiden
• För att stödja ordförrådets tidiga utveckling föreslår
forskare visuellt orienterat stöd (gester,mimik,tecken,
teckenspråk) (Lund, 2016)
• P g a språkliga brister hos barn med CI har forskare i
USA sammanställt översikt med råd till läkare. De ger
rådet att råda föräldrar att använda både eng. o ASL
(Humphries, m.fl., 2016; Mellon, m.fl., 2015)
Spädbarnstiden
• Tidig intervention beskrivs följa ofta enbart ”one
approach”. Föräldrarna följer de råd de fått bara till viss
del och skapar sedan sitt sätt att interagera med sitt
barn (Ahmad & Brown, 2016)
Språkutveckling
• CODA-barn har en ålderstypisk utveckling av talspråkets
ordförråd och
av sin simultana bimodala utveckling - men
uppvisar likartade talspråkliga svårigheter för
prepositioner, produktion av verb och grammatisk
korrekthet som barn från andra länder. (Hoffman & Chilla,
2015)
Förskolan
Barn med hörselnedsättning i förskolan:
• fick träna ord. Ju rikare kommunikation (semantiskt
tätare) desto bättre lärde barnen nya ord (Lund, m. fl., 2015)
• Samtal kring strukturer i texter vid högläsning har positiv
effekt på lärande av ord och av morfosyntaktiska
strukturer (Richels, m.fl., 2016)
• God psykosocial utveckling hänger ihop med tidig
upptäckt och tidigt stöd till familjen – inte grad av
nedsättning eller ordförråd (Laugen m fl, 2016)
• Träning av fonologisk medvetenhet under förskoletiden
har effekt (Gilliver m fl, 2016)
Förskolan
• En försening i utveckling av Theory of Mind konstateras
igen.
Studien visar samband mellan språklig förmåga och
förmåga att resonera om andras tänkande ”targeted
conversation about mental states significantly
improves ToM performance”. (Jones, Gutierrez & Ludlow,
2015)
Teknik och deltagande
• Flera studier lyfter problematik med möjlighet att delta i
förskola och skola. Pedagogerna spelar stor roll och
avgör vad eleverna kan få tillgång till (Lotta Coniavitis
Gellerstedt & Sif Bjarnason, 2015; Holmström, Bagga-Gupta & Jonsson,
2015)
• Svårigheter att uppfatta tekniska läromedel+läraren+tolk.
Detta signalerar bättre samarbete mellan tolk och lärare
(Slettebakk Berge & Thomassen, 2016)
Språkval och deltagande
• Unga med CI i högre utbildning använder och behöver
tal med stöd av tecken under undervisning med svårare
innehåll, i buller och när informationsflödet är
omfattande (Blom & Marschark, 2015)
• ”Transliterators” som anv Cued Speech (jmf MHS-tolkar)
analyserade. I medeltal 54% korrekt (Krause & Tessler, 2016)
Cued speech: https://www.youtube.com/watch?v=plPw4H-ZsMg
Visual phonics: https://www.youtube.com/watch?v=De5nVclM4Y8
Socioemotionella frågor
• Behov av arbetssätt och material, ex barnböcker, för att
stödja ToM utveckling. Forskning saknas. (Beazley & Chilton,
2015)
• Empati och ToM är relaterade. Döva barn får sämre
resultat på båda typer av test (Peterson, 2016)
• Stadier av intersubjektivitet sker i samma steg för
hörande som för döva fast på visualitetens villkor (Roos,
Cramér-Wolrath & Falkman, 2016)
• I en litteraturöversikt konstateras att förebilder spelar
stor roll för döva unga och påverkar
socialiseringsprocessen. Två viktiga faktorer: döva
förebilder och samma kommunikationssätt (Cawthon, m.fl.,
2016)
Föräldrar
• Föräldrar till barn med CI utvecklar två roller snarare än
att vara föräldrar; lärande och lärare.
De utvecklar ständig ångest i båda rollerna.
Eftersom båda rollerna lägger ansvar på dem blir de
också därmed ansvariga för sina barns framtida
utveckling (Bruin & Ohna, 2015)
Flerfunktionsnedsättning (FFN)
• Nytt begrepp: DWD = Deaf with Disability (Paul, 2015;
Guardino & Cannon, 2015)
• 40%-52% har FFN (Borders, m.fl. 2015)
• 8,8% av alla DHH har IF, 2,1% har AST, 1,2% har
synnedsättning/blindhet. Svagt beforskat utom frågan
om dövblindas interaktion. (Bruce & Borders, 2015)
• Brist på forskning, teori och råd till praktikern (Guardino &
Cannon, 2015) och brist på förberedelse i speciallärarutb.
(Guradino, 2015)
• Samarbete mellan experter saknas för DWD och
speciallärare med DWD-kompetens finns inte. (Jackson,
Ammerman & Trautwein, 2015)
Flerfunktionsnedsättning (FFN)
• Föräldrar säger att DHH med FFN har nytta av CI;
majoriteten för livskvalité, minoritet för talspråk (Isarin, m.fl.,
2015)
• Svårighet att avgöra om en elev har
inlärningssvårigheter eller språklig brist. Vad är vad och
vad orsakar vad? Ett bra sätt är att analysera en elevs
matematiska förmåga och granska andra betyg än
kärnämnen. (Caemmerer, Cawthon & Bond, 2016)
• ”Etiketten” styr stödet. Ingen tar grundläggande
”hörselansvar” (Borders, m.fl., 2015)
• Telepractice föreslås
(Jackson, Ammerman & Trautwein, 2015)
Flerfunktionsnedsättning (FFN)
Ekologisk modell förslås, personcentrerat med
utgångspunkt i:
1. Microsystemet
Personlig, social och fysisk miljö
2. Mesosystemet
Relationer mellan individen och hem-skola, skolagrannskap, fritid-familj
3. Exosystemet
Föräldrarnas arbete och yrkesrollers påverkan på
individen
4. Macrosystemet
politiska systemets, kulturens, ideologins påverkan på
individen (Luft, 2015)
Läs- och skrivlärande
Roos & Allard, 2016, länk: www.pinfo.se
Huvudfynd:
Två huvudspår
1. Interaktion som grund för lärande
2. Visuellt orienterad läs- och skrivpraktik
Läs- och skrivlärande
Innan jag går in på detta:
Forskningstendens, inom all läs- och skrivforskning:
The social, interactive framework av Lipson & Wixson
(2013):
Interaktiv och social
1. Allmän kunskap
2. Metakunskap om läsande och skrivande
3. Attityd och motivation
4. Kontext; miljö, material, läroplan/kursplan, lärares
kompetens
Läs- och skrivlärande
Jag menar att det saknas
1. fokus på kvalité i interaktionen
och
1. fokus på döv epistemologi och visuellt orienterad
didaktik
Interaktionen som grund för lärande
• metakognitivt tänkande
• explicit instruktion
• scaffolding och mediering
Metakognitivt tänkande
Högre ordningens tänkande att stimulera tänkande på en högre
kognitiv nivå;
• kritiskt tänkande,
• problemlösning,
• förmåga att dra slutsatser
• göra jämförelser
• tänka om sitt eget tänkande
Explicit instruktion
Pedagoger som pedagogiska ledare i klassrummet;
• pedagogen presenterar tydliga mål för varje aktivitet
• demonstrerar exempel på förväntade resultat
• skapar rika tillfällen för elevens aktivitet för att nå målen
• ger stöd för eleven ska kunna nå målen
Scaffolding & mediering
Att kunna bygga stödstrukturer och få eleven att nå högre;
• pedagoger som förstår sina elever
• val av språkstrukturer
• val av material
• val av metod
Som får eleven att prestera just över sin förmåga i alla ämnen
Visuellt baserad läs- och skrivpraktik
• tillgänglig kommunikation
• visuell support
Tillgänglig kommunikation
Det språk och språkliga varianter pedagoger använder för att möta
sina elever där INTERAKTIONEN står främst;
• möta variation av språkliga behov – bilingualism, translanguaging
• pedagogen kan svenska, teckenspråk, TSS och TAKK
• fungerande social interaktion
• rik interaktion utifrån elevers behov och språkval
Tillgänglig kommunikation
Translanguaging … the process by which a human brain is capable
of accessing two or more linguistic data bases in order to formulate a
tapestry of words in various languages (all bound by the rules of
English grammar) in the formation of a thought. (Garcia, 2015)
Dvs att utveckla ett metakognitivt tänkande!
Inte att förväxla med code-blending
Visuell support
Att göra visuellt tillgängligt och
att använda visuellt stöd;
• åskådliggöra i alla ämnen
• medvetet planera för visualisering och
visuellt stöd
• stödja elevers visuella strategier
• använda pedagogiska visuella strategier
Läs- och skrivlärande
• Kausala samband mellan skicklighet i handalfabet och
skicklighet i förmåga att läsa (Stone, m.fl., 2015)
• Handalfabet är lättare att avläsa i sekvenser än en
bokstav åt gången. Orsak: bl a minnesfunktioner (Williams
& Newman, 2016)
• God medvetenhet om teckenspråkets fonologi stödjer
avkodning av skrivna ord (Holmer, Heimann & Rudner, 2016)
• Uppmärksamhet på läpparnas rörelser stödjer läs- och
skrivutveckling både för DHH, CI och H (Kyle, Campbell &
MacSweeney, 2016)
• Stavning av ord i fri egen text är god för barn med CI
men lägre jämfört med hörande (Straley m fl, 2016)
Läs- och skrivlärande
• Barn och unga med CI använder sin teknik, har bättre
ordförråd och läsförmåga än forskning tidigare visat
gällande döva barn. Sämre förmåga att skriva än att läsa
och lägre än hörande elever (Mayer, m.fl., 2016)
• Läsare (DHH, också med CI) använder Key word
strategy (KWS). Hörande läsare använder Function
word strategy (FWS). En förklaring till sämre
läsförståelse (Dominguez, m fl, 2016)
ex We are in….. danger, bar, market, cinema.
Talspråk
• Äldre forskning: Talspråksförståelse stöds av gester
Ny forskning: Talspråksförståelse stöds av tecken
som stöd men bara för de som lärt sig teckenspråk
tidigt (Giezen & Emmorey, 2016)
Fundera på möjliga kausala samband och
orsaksfaktorer!
Individuellt placerade elever bäst
Grupplacerade elever därefter
Sämst specialskolelever
Elever med lätt hörselnedsättning sämre än de med
medelmåttig
Vi kom på tre saker:
Om elever med lätt hörselnedsättning klarar sig sämre än de
med medelmåttig hörselnedsättning då….
1. Är det förmodligen för att de får för lite stöd för att de
pratar så bra! Lärare överskatta barnens förmåga! Och ….
2. då gäller det kanske också barn med CI!
3. Det kausala sambandet mellan placering och förmåga/
prestation i skolan finns förmodligen inte! De som pratar
bra placeras i oral skola och de som inte klarar det i
teckenspråkig. Placeringen i sig behöver inte påverka!
4. Identitetsfråga – inte vilja vara en person med hörapparat.
Talspråk
I samma gamla spår!!!:
Studie från Nederländerna. Efter 60 månader med CI
testades 58 barn. Resultat:
Individuellt placerade elever talar bäst
Grupplacerade elever därefter
Sämst specialskolelever
De föreslår också att det kan vara så att barn med CI som
inte utvecklar bra talspråk kan ha en språkstörning.
(Langereis & Vermeulen, 2015)
Skolframgång
• Ordförråd = skolframgång (ordförråd oftast mätt med
förmåga att identifiera och namnge bilder) visar oftast att
barn med CI ligger i nivå med hörande barn. Lund
(2016) gjorde en metanalys: Tar man med flera andra
faktorer som ex socioekonomisk status (SES) och
förmåga att använda sina ord visar detta snarare sämre
ordförråd. (Lund, 2016)
• Barn med CI i lägre SES visar sämre förmåga att förstå
och tolka talspråk. (Wu m.fl., 2015)
• Flera faktorer avgör om döva personer slutför högre
utbildning. Endast en faktor slår igenom; Språklig
förmåga, oavsett modalitet. (Dammeyer & Marschark, 2016)
Skolframgång
Skolframgång för flerspråkiga barn med DHH
• Sju faktorer viktiga för skolframgång:
1. Resurser (personal och teknik)
2. Social förmåga
3. Meningsfulla fritidsaktiviteter med andra barn
4. Studievilja och studieförmåga
5. Självständighet
6. Ansvarstagande och motiverad för studier
7. Tydliga studiestrategier
(Adekemi Ayantoye & Luckner, 2016)
Skolframgång
Skolframgång för flerspråkiga barn med DHH
• Fem viktiga åtgärder för skolframgång:
1. Läs- och skrivkartläggning
2. Erbjud intensiv tidig läs- och skrivträning i mindre grupp
3. Erbjud omfattande och varierad ordförrådsträning
4. Utveckla vetenskapliga begrepp
5. Schemalägg elev-elev stödda lektioner
(Cannon, Guardino & Gallimore, 2016)
Flerspråkiga elever
Det går att överföra kunskap om andra flerspråkiga (med
talade språk)
• En huvudtes är tillgångsbaserad inställning; stöd alla
barnets resurser och alla dess språk.
• Dock: Forskning saknas! (Pizzo, 2016)
Medvetenhet hos pedagoger för toddlers om sina egna
fördomar, kunskap om flerspråkighet och info till föräldrar
utifrån flera perspektiv är viktigt (Bowen, 2016)
Flerspråkiga elever
Fallstudie av ett barn under hela skoltiden visade:
• Skolplacering utifrån elevens behov
• Satsa på tidig språkstimulering på alla språken
• Utvärdera för effektiv lär- och undervisningsstrategier
• Stärk L1 för support av L2 (Baker & Scott, 2016)
Kartlägg
• Alla elevens språk, talade och tecknade
• Samla data om familjen, familjens språkande och
familjens kultur (Pizzo & Chilvers, 2016)
Använd kunskap som skapas i forskningen i
speciallärarutbildn. (Cannon & Luckner, 2016; Pizzo & Chilvers, 2016)
Neuropsykologi
• Minnesfunktioner: När man lyssnar i bullrig miljö förstår
man bättre när det som sägs i bakgrunden är på ett
främmande språk (Ng, Rudner, Lunner & Rönnberg, 2015)
• Döva och hörande har lika god minnesfunktion för
visuellt-spatiala stimuli men inte för andra typer av
minnesfunktioner. Man kan inte förklara detta sista.
(Marschark, Sarchet & Trani, 2016)
Generella frågor
• En ny rörelse är igång liknande det som skedde under
1980-90-talen; Deaf movement, Bilingual-bicultural…
från i behov av specialpedagogik » lingvistisk minoritet
(Higgins & Lieberman, 2016)
• ”Ett-öringar” har oftast i de flesta länder inte fått CI. I
studier av de som fått visar de bättre språkutveckling och
bättre riktningshörsel. (Arndt m.fl., 2015)
Generella frågor
• Tester är ett stort problem. De är standardiserade för
hörande. En speciellt svår grupp är DHH med FFN.
(Cawthon, 2015)
Förslag och varningar:
1. Hur påverkar funktionsnedsättningen/nedsättningarna
testet?
2. Hur påverkar språkval, tolkning testet?
3. Hur påverkas tolkningen av testresultatet av testarens
kunskap om individens funktionsnedsättningar?
4. Basera instruktion till testet och till testsituationer
generellt på kunskap om individens
funktionsnedsättning.
Olika modeller i kommunal verksamhet
I takt med placering i grundskola för hörande:
Kommer studier om organisation av den
pedagogiska verksamheten
1. Co-enrollment school (ex Madrid Spanien, Perez Martin m fl
2014)
2. Twinschool (ex Nederländerna, Hermans m fl 2014)
3. Mainstream inclusive classroom (ex Sverige, Holmström
2013)
4. Bilingual-bicultural school (ex
Skandinavien som förebild)
Sverige och övriga
Olika modeller i kommunal verksamhet
Forskning flyttar fokus till
• Lärarens roll och attityd – The deficit model är
förhärskande (Yuknis, 2015)
• Lärarutbildningens brister
• Stödkursers låga betydelse (Yuknis, 2015)
Forskningsläget Vad skrivs det om?
Licentiatavhandlingar 2015 och 2016
Berit Rönnåsen, Örebro universitet, 2015
Aspekter på lärande vid dövblindhet – Möjligheter och begränsningar för
personer med Alström syndrom.
Synnedsättningen påtaglig och styr stödet. Hörselnedsättningen tenderar
att glömmas bort.
Du kan läsa sammanfattningar om den i tidskriften Forskning om
funktionshinder pågår:
Länk:
http://www.cff.uu.se/digitalAssets/
118/118645_3fofp_nr_4_2015_www.pdf
Forskningsläget Vad skrivs det om?
Avhandlingar 2015 och 2016
Cecilia Henricson, Linköpings universitet, 2015
Cognitive Capacities and Composite Cognitive skills with Usher
syndrome type 1 and 2. De är som andra DHH MEN har ytterligare
svårigheter – oklart varför.
Emil Holmer, Linköpings universitet, 2016
Signs for developing reading – Sign language and reading development
in deaf and hard-of-hearing children
Forskningsläget Vad skrivs det om?
Avhandlingar 2015 och 2016
Pia Simper-Allen 2016
”Cut and break”-beskrivningar i svenskt teckenspråk: Barns och vuxnas
avbildande verbkonstruktioner
Forskningsläget Vad skrivs det om?
Avhandlingar 2015 och 2016, Nordiska:
Siv Hilleshøy, Stavanger universitet, 2016
Et vanlig barn i en vanlig barnehage – Vilkår for deltakelse i
barnefelleskap
for de yngste barna med cochleaimplantat i barnehagen
Laura Kanto, University of Oulu, 2016
Two languages, two modalitites – A special type of early bilingual
language acqusition in hearing children of deaf parents
Forskningsläget Vad skrivs det om?
Framgångsfaktorer i läs- och
skrivlärande för döva barn och
barn med hörselnedsättning
En systematisk litteraturstudie
Carin Roos & Karin Allard
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Pedagogiskt arbete
FORSKNINGSRAPPORT | Karlstad University Studies | 2016:10
!
Roos & Allard, 2016
(Kommer en lättare version med
sammanfattande tolkning av
forskningen)
Barnombudsmannen,
2016
Lotta Coniavitis
Gellerstedt &
Sif Bjarnason, 2015
Åsa Alftberg, Elisabet
Apelbo &
Kristofer Hansson (Red.),
2016
Särskilt intressant för
diskussion av begreppen
Kritisk plats,
the sensory turn,
sound scape,
hörande norm,
audism och
fonocentrism
Forskningsläget Vad skrivs det om?
Kristensson,
Steiner, Mesch
& Mesch,
Idrottsklubben
Surd
2015
Friedner, 2015
Friedner & Kuster (Red.)
2015
Bergman Verhelst &
Verhelst, 2016
Forskningsläget Vad skrivs det om?
Bergmann,
2015
Nästa föreläsningsdag?
Kurs ang läs- skrivlärande för döva barn och barn
med hörselnedsättning:
Du som är intresserade att delta gå in på
www.kurser.axaco.se och anmäl intresse!
Länkar vi talade om
Hörselboken, som är en websida: www.horselboken.se
Videofilm om tecken för barn, som stöd, som fullvärdigt språk:
www.barnhorsel.se
Fakta om hörselnedsättningar mm:
https://horsellinjen.se
SPSM:s DigiTecken om digitala teckenspråksprodukter och material
https://digitecken.spsm.se/produkter/handernasvarld/
Forest Books – Resources for Deafness and Deaf Issues
(www.forestbooks.com)
Oklarheter?
Hör GÄRNA av dig!
För kontakt:
[email protected]
