Rubrik omslag: Vägledning

Nationell plan
för kontrollen
i livsmedelskedjan
2016-2019
Del 1
Introduktion till den nationella kontrollplanen
Planen har utarbetats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt,
Länsstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Generalläkaren
Innehåll
Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan 2016-2019 ...................................... 3
Hur ska planen användas? ............................................................................................... 4
Underlag till EU − revision och rapportering.................................................................. 4
Delat ansvar − gemensamma mål........................................................................................ 5
Ansvar på tre nivåer ........................................................................................................ 5
Varför är kontrollen viktig?............................................................................................. 7
Gemensamma mål för kontrollen .................................................................................... 7
Vem kontrollerar vad?..................................................................................................... 8
Stöd och samordning mellan myndigheterna ................................................................ 10
Vad kännetecknar den offentliga kontrollen? ................................................................... 11
Oberoende och riskbaserad kontroll .............................................................................. 11
Flexibla regler ............................................................................................................... 11
Samarbete och utveckling för bättre kontroll och krisberedskap ...................................... 12
Gemensamma aktiviteter ............................................................................................... 12
Samarbete med konsument- och branschorganisationer .............................................. 12
Nordiskt och internationellt samarbete för erfarenhetsutbyte och regelutveckling...... 13
Beredskapsplaner och offentlig kontroll vid kris .......................................................... 13
Revision och ständiga förbättringar .................................................................................. 14
Revision av kontrollmyndigheterna .............................................................................. 14
Ständiga förbättringar.................................................................................................... 14
Arbete med regelförenkling .......................................................................................... 15
Omvärldsbevakning och aktuella händelser .................................................................. 15
Utredningar och större förändringar .................................................................................. 16
i lagstiftningen ................................................................................................................... 16
Foto:
Ann-Christine Larsson Ekström
Bo Nyberg
Gunnar Lundqvist
Ida Olofsson
Susanne Sylvén
LRF mjölk
Wikipedia
www.norden.org
Sveriges fleråriga kontrollplan
för livsmedelskedjan 2016-2019
Målet för livsmedelslagstiftningen är att skydda människors och djurs hälsa samt värna
om konsumenternas intressen.
Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan
•
•
•
•
anger strategisk inriktning för den offentliga kontrollen, nationella mål och
prioriteringar
beskriver hur den offentliga kontrollen är organiserad, hur den genomförs,
följs upp och utvecklas
beskriver organisation och operativ funktion av beredskapsplaner och hantering
vid kris
är ett gemensamt vägledande dokument för myndigheterna i livsmedelskedjan
ger information till företag och konsumenter om kontroll och beredskap.
Den nationella kontrollplanen har tagits fram gemensamt av myndigheterna i livsmedelskedjan, det vill säga av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), länsstyrelserna, kommunerna (Sveriges Kommuner och
Landsting, SKL) och Generalläkaren.
Genom gemensamma mål och prioriteringar, uppföljning och utvärdering av kontrollsystemet och samarbete mellan myndigheterna säkerställs kvalitet och utveckling av den
offentliga kontrollen och hanteringen av kriser i livsmedelskedjan.
Kontrollplanen följer EU-reglerna för kontroll i hela livsmedelskedjan – från jord till bord
– det vill säga kontroll av livsmedel, foder och animaliska biprodukter, djurhälsa och
djurskydd samt kontroll av växtskadegörare på växter och växtprodukter som kan skada
odlingen 1.
Planen gäller i fyra år och uppdateras minst en gång om året. Större förändringar
genomförs vid behov.
1
Kontrollen omfattar alla slags växter och växtprodukter som kan sprida sjukdomar och skadedjur till odlingen.Kontrollen
styrs till största delen av annan lagstiftning.
NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019 − DEL 1 AV 4
3
Hur ska planen användas?
Planen är ett gemensamt vägledande dokument som kompletterar lagstiftningen, instruktioner till myndigheterna och övriga vägledande dokument. Planen innehåller inga detaljer om antal kontroller eller specifika regionala eller lokala mål. Den planeringen görs hos
respektive kontrollmyndighet.
Lagstiftning
Direktiv eller
uppdrag från
lagstiftningen
Föreskrifter etc.
Nationella
kontrollplanen:
Vägledande dokument
- mål och prioriteringarMyndighetsinterna
styrande dokument
- beskrivning
av kontroll-systemet
Kontrollmyndigheternas
egna
kontrollsystem
Kontrollplaner
Beredskapsplaner
Mål och
prioriteringar
Den nationella kontrollplanen består av fyra delar
Del 1 Introduktion till den nationella kontrollplanen
Del 2
Genomförande, mål och prioriteringar
Del 3 Samarbete och ständiga förbättringar
Del 4 Organisation, revision och fördjupning av planens olika områden
Underlag till EU − revision och rapportering
Informationen i kontrollplanen är ett underlag för den kontroll som EU:s revisorer regelbundet gör, för att kontrollera om Sveriges offentliga kontroll följer EU-reglerna. Sverige
och alla andra EU-länder lämnar årliga rapporter till EU-kommissionen med uppgifter om
hur kontrollen har genomförts samt analyser av resultaten. Sveriges samlade rapport om
kontrollen i livsmedelskedjan finns på Livsmedelsverkets webbplats,
www.livsmedelsverket.se.
NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019 − DEL 1 AV 4
4
Delat ansvar − gemensamma mål
Ansvar på tre nivåer
Ansvaret för den offentliga kontrollen är uppdelat på olika myndigheter och departement. På central nivå har Livsmedelsverket ansvar för livsmedelskontrollen och
Jordbruksverket har det övergripande ansvaret för kontrollen av foder och animaliska
biprodukter, djur-hälsa och djurskydd samt kontrollen av växtskadegörare.
Kontrollmyndigheter på regional nivå är de 21 länsstyrelserna och på lokal nivå i de 290
kommunerna, den eller de nämnder som ansvarar för den offentliga kontrollen. Beroende
på vilket kontrollområde det handlar om är länsstyrelserna och kommunerna berörda i
olika grad. Inom livsmedelsområdet utför kommunerna huvuddelen av kontrollen, medan
länsstyrelserna ansvarar för kontrollen av djurskydd och djurhälsa, liksom av foder och
livsmedel hos lantbrukarna och övriga primärproducenter. Generalläkaren ansvarar för
kontrollen av livsmedel, djurhälsa och djurskydd inom Försvarsmakten.
Hur kontrollen ska genomföras
regleras av EU och kompletteras
av svenska regler.
Myndigheterna utför kontroll i alla
led i kedjan − från jord till bord.
Från fodertillverkning till primärproduktion och vidareförädling av
livsmedel, till transport, försäljning
och konsumtion av maten.
NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019 − DEL 1 AV 4
5
Kontroll av växtskadegörare:
Jordbruksverket
Foderkontroll:
Jordbruksverket
Länsstyrelserna
Djurhälsokontroll:
Jordbruksverket
Livsmedelsverket
Länsstyrelserna
Statens veterinärmedicinska anstalt
Generalläkaren
Djurskyddskontroll:
Jordbruksverket
Livsmedelsverket
Länsstyrelserna
Generalläkaren
Livsmedelskontroll:
Livsmedelsverket
Länsstyrelserna
Kommunerna
Generalläkaren
NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019 − DEL 1 AV 4
6
Varför är kontrollen viktig?
Som konsumenter ska vi kunna lita på våra livsmedel – både att de är säkra och att vi får
rätt information. Kontroll i olika stadier i kedjan från jord till bord är viktig. Bra foder
och god djurhälsa är viktiga förutsättningar för säker mat. När man köper animaliska
livsmedel ska man kunna lita på att uppfödarna har följt djurskyddsbestämmelserna.
Ett gott djurskydd säkrar att djuren behandlats väl och ökar förutsättningarna för en god
djurhälsa, vilket i förlängningen ger djur som är friska och inte behöver behandlas mot
sjukdomar. Att övervaka och förhindra spridning av allvarliga växtskadegörare bidrar till
att trygga resursen växter och till att ge goda skördar. Det bidrar också till att minska
behovet av växtskyddsmedel.
Producenterna ansvarar för att följa reglerna i lagstiftningen så att målen i lagstiftningen
uppnås säkra livsmedel, säkert foder till djuren, god djurhälsa, gott djurskydd etc. Myndigheterna ansvarar för att kontrollera och verifiera att reglerna följs samt att målen
i lagstiftningen nås.
Gemensamma mål för kontrollen
Målet för den offentliga kontrollen är att skydda människors och djurs hälsa samt att
värna om konsumenternas intressen, inbegripet märkning av livsmedel och foder samt
konsumentinformation. För att kontrollen i sig ska vara ändamålsenlig och likvärdig är
det viktigt att myndigheterna samverkar. Utvecklad samverkan kan också bidra till bättre
måluppfyllelse.
Kontrollplanen innehåller tre gemensamma övergipande mål för kontrollen i hela livsmedelskedjan. Utöver dessa finns specifika mål och prioriteringar för de olika kontrollområdena i kedjan från jord till bord.
Den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd ska ge
konsumenterna säkra livsmedel som de kan lita på. Konsumenterna ska kunna känna
trygghet i att livsmedlen är producerade på ett acceptabelt sätt. Informationen om
livsmedlen ska vara både tillräcklig och enkel att förstå.
Företagen har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. Kontrollen ska ge
företagen likvärdig, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig kontroll med helhetssyn. Detta
stärker förtroendet för företagens produkter.
NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019 − DEL 1 AV 4
7
Optimal samverkan mellan kontrollmyndigheterna. Kontrollplanen säkerställer att
hela produktionskedjan kontrolleras genom att samarbetet mellan de myndigheter
och kontrollområden som ingår i kontrollkedjan utvecklas, att man lär av varandra
och utnyttjar gemensamma erfarenheter. Samarbetet möjliggör effektivare kontroller.
Det gynnar både konsumenterna och de producenter som kontrolleras.
Målen beskrivs närmare i del 2 av den nationella kontrollplanen.
Vem kontrollerar vad?
Kontrollen i livsmedelskedjan har delats in i olika kontrollområden.
Växtskadegörare kontrolleras av Jordbruksverket, bland annat genom kontroll av
importerade växter och växtprodukter och av företag som odlar eller handlar med
växter och växtprodukter.
Vid import av varor och levande djur kontrolleras att dessa lever upp till kraven
i lagstiftningen. Det gäller både livsmedels- och foderlagstiftningen, animaliska
biprodukter, djurhälsa och djurskydd samt växtskadegörare. Ansvaret för importkontrollen vid gränskontrollstationerna delas av Livsmedelsverket och Jordbruksverket
och kontrollen sker i samarbete med Tullverket. Varor som inte behöver tas in via en
gränskontrollstation kontrolleras av de kommunala kontrollmyndigheterna.
NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019 − DEL 1 AV 4
8
Livsmedelskontrollen delas mellan Livsmedelsverket, länsstyrelserna och kommunerna.
• Livsmedelsverket kontrollerar framför allt större livsmedelsföretag, till exempel
mejerier, och merparten av alla företag som producerar animaliska livsmedel. Verkets
veterinärer ansvarar för kontrollen av slakterier och import av animaliska livsmedel.
• Kommunerna kontrollerar främst butiker, restauranger och mindre livsmedelsföretag.
• Länsstyrelserna kontrollerar primärproduktionen, dvs råvaruproduktionen,
av livsmedel, inklusive uppfödning av djur.
Jordbruksverket och länsstyrelserna ansvarar för kontrollen av foder.
• Primärproduktion av foder, det vill säga odling av foderråvaror och foder som ges
till djuren, kontrolleras av länsstyrelserna.
• Jordbruksverket ansvarar för kontrollen av övriga foderföretagare, till exempel
foderfabriker, transport av foder och foderbutiker.
Ansvaret för kontrollen av djurhälsa ligger framför allt på Jordbruksverket och
länsstyrelserna.
• Länsstyrelserna ansvarar för kontrollen på gårdsnivå, kontroll
av djurhälsopersonal och av läkemedel som ges till djuren.
• Livsmedelsverket ansvarar för kontroll på slakterierna.
• Branschorganisationer utför viss djurhälso- och smittskyddskontroll åt
Jordbruksverket och övervakning av frihet från smittsamma sjukdomar.
• SVA utför övervakning av vissa djursjukdomar.
• Jordbruksverket har huvudansvaret för vissa kontrollområden.
Länsstyrelserna kontrollerar djurskydd, djurhälsopersonal samt läkemedel som ges till
djuren. Livsmedelsverket kontrollerar djurskydd vid slakterier.
NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019 − DEL 1 AV 4
9
Ansvaret för kontrollen av animaliska biprodukter, det vill säga animaliskt material som
inte är livsmedel, delas mellan Livsmedelsverket, kommunerna, länsstyrelserna och Jordbruksverket.
Generalläkaren ansvarar för kontrollen av livsmedel, djurhälsa, djursjukvård och djurskydd i verksamheter inom Försvarsmakten.
Kontrollen av ekologiska produkter utförs av privata kontrollorgan och av den kommunala livsmedelskontrollen i de fall en aktör är undantagen att vara ansluten till ett kontroll
organ. För att en produkt ska få kallas ekologisk måste den vara producerad enligt
särskilda krav i EU-lagstiftningen.
Livsmedelsverket och SVA har nationella referenslaboratorier för vissa smittämnen och
substanser. Sådana laboratorier ska ha särskild analyskompetens och samordna övriga
laboratorier inom landet.
Stöd och samordning mellan myndigheterna
Stöd, samordning och samverkan mellan myndigheterna är viktiga komponenter för en
likvärdig kontroll som är såväl ändamålsenlig som effektiv. Det kan bidra till hög
skyddsnivå för människors hälsa och konsumenternas intressen.
Livsmedelsverket ger stöd till kommunerna och länsstyrelserna i deras livsmedelskontroll. Länsstyrelserna samordnar livsmedelskontrollen på regional nivå och hos länsstyrelsen kan kommunerna också få stöd och råd i sin kontroll. SVA stöder Jordbruksverket gällande riskvärdering av foder och djurhälsa. Jordbruksverket i sin tur stöder
länsstyrelserna i deras arbete. Nationellt centrum för djurvälfärd stöder Jordbruksverket,
Livsmedelsverket och länsstyrelserna i frågor om djurskydd vid slakt och annan
avlivning.
NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019 − DEL 1 AV 4
10
Vad kännetecknar den offentliga
kontrollen?
Oberoende och riskbaserad kontroll
Den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan ska genomföras regelbundet och vara riskbaserad, rättssäker, ändamålsenlig och effektiv. Resurserna ska användas där de behövs
och riktas dit de ger bäst effekt, så att målen i lagstiftningen uppnås. Att kontrollen är
riskbase-rad, ändamålsenlig och effektiv verifieras genom uppföljning. Kontrollen ska
vara obero-ende från ekonomiska eller andra intressen. Det ska finnas tillräckligt med
kompetent personal som har tillgång till bra hjälpmedel och laboratorieresurser.
Flexibla regler
Företagen kan många gånger välja olika vägar för att nå målet säker produktion. Reglerna
är flexibla och kan anpassas efter verksamhetens art, storlek eller lokala förutsättningar.
Det är företaget som har ansvaret för att produktionen leder till säkert foder, god djurhälsa, gott djurskydd och säkra livsmedel. Kontrollmyndigheternas uppgift är att bedöma
om företaget lyckats med detta. Företagen får betala en avgift för kontrollen, dock inte
högre än de verkliga kostnaderna. Avgiften anpassas till kontrollbehovet – företag med
god kontroll av den egna verksamheten kan minska behovet av offentlig kontroll och
samtidigt sänka sina kostnader. Kontrollen av djurskydd, livsmedel och foder i primärproduktionen är avgiftsfri. Om brister upptäcks och extra offentlig kontroll behövs tas
alltid en avgift ut för sådan kontroll.
NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019 − DEL 1 AV 4
11
Samarbete och utveckling för bättre
kontroll och krisberedskap
För att säkerställa att kontrollen fungerar i hela livsmedelskedjan och för att ha beredskap
i händelse av kris pågår mycket samarbete mellan kontrollmyndigheter, branscher och
organisationer.
Exempel på samarbetsområden är
•
•
•
•
•
•
•
•
gränskontroll
djursjukdomar och livsmedelsburna sjukdomar
rapportering av matförgiftningar
ömsesidigt stöd vid hantering av kriser i livsmedelskedjan
nationell dricksvattensamordning
kontrollprojekt
beredskapsprojekt och övningar
utbildningar.
Gemensamma aktiviteter
Aktiviteter för att gemensamt utveckla kontrollen i livsmedelskedjan är centrala i kontrollplanen. Övergipande gemensamma aktiviteter är att
•
•
samordna myndigheternas syn på lagstiftningen och hur den tillämpas
utveckla den offentliga kontrollen av företag och övriga intressenter (kontrollobjekt).
Samarbete med konsumentoch branschorganisationer
Flera branschorganisationer har utarbetat nationella branschriktlinjer eller kontrollprogram för att stödja producenterna. Livsmedelsverket och Jordbruksverket deltar
i utvecklingen genom samråd med branscherna. Utbyte av erfarenheter, råd och
information om lagstiftningen både på central nivå och med det lokala och regionala
näringslivet bidrar till att underlätta för företagen att ta sitt ansvar.
NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019 − DEL 1 AV 4
12
Nordiskt och internationellt samarbete
för erfarenhetsutbyte och regelutveckling
Samarbete finns på flera nivåer. De nordiska länderna samarbetar och har gemensamma
projekt för erfarenhetsutbyte och utveckling av kontroll och krisberedskap. De svenska
myndigheterna stödjer regeringen i arbetet med att utveckla EU:s livsmedelslagstiftning
och utarbetar förslag till svenska ståndpunkter. En viktig del i EU-arbetet är att verka för
enklare regler för företag och myndigheter. På internationell nivå finns tre standardiseringsorgan som utarbetar gemensamma standarder och rekommendationer.
•
•
•
Codex Alimentarius för livsmedel
OIE (World Organisation for Animal Health) för djurhälsa och djurskydd
IPPC (International plant protection convention) för växters sundhet
Myndigheterna deltar aktivt i olika kommittéer och bidrar på så sätt till vidareutveckling
av standarderna, vilket även underlättar internationell handel.
Beredskapsplaner och offentlig kontroll vid kris
Vid en kris kan det snabbt krävas utredningar och extra kontroller i olika delar av livsmedelskedjan. Samtliga myndigheter har beredskapsplaner för eventuella kriser och har
jourberedskap eller andra rutiner för att kunna agera snabbt om något inträffar.
Smitta, extrema natur- och väderhändelser och störningar i dricksvattenförsörjningen är
några exempel på vad som kan utvecklas till kriser. Myndigheterna genomför regelbundet
gemensamma övningar och samarbetar i kris. Myndigheternas samarbete, särskilda satsningar och gemensamma projekt beskrivs närmare i del 3 av den nationella
kontrollplanen.
NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019 − DEL 1 AV 4
13
Revision och ständiga förbättringar
Revision av kontrollmyndigheterna
För att säkerställa att kontrollen når upp till målen i EU-lagstiftningen ska varje land ha
ett revisionssystem, som ska omfatta alla kontrollmyndigheter. Det svenska revisionssystemet koordineras av en samrådsgrupp med företrädare från Livsmedelsverket, Jordbruksverket, länsstyrelserna och kommunerna. Gruppen ska ge råd och stöd i revisionsarbetet, vara en plats för informations- och erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling och
metodutveckling. Livsmedelsverket leder samrådsgruppen. Sverige ingår även i ett EUnätverk för revision av kontrollmyndigheter. Resultaten från revisionerna används bland
annat för att utveckla och förbättra den offentliga kontrollen.
Revisionssystemet beskrivs närmare i del 4 av den nationella kontrollplanen.
Ständiga förbättringar
Att ständigt förbättra kontrollen i livsmedelskedjan bidrar till att öka livsmedelssäkerheten. Att förbättra rådgivning och stöd till företag och konsumenter och arbeta med
regelutvecklingen bidrar också till detta. Arbetet rymmer flera olika aspekter:
•
•
•
•
•
utvärdering och analys av genomförda kontroller och revisioner, för att sätta nya mål
och prioriteringar
utvecklingsarbete för kontrollen genom projekt, utbildning, vägledningar med mera
rådgivning och stöd till företag, för att underlätta säker produktion
rådgivning och stöd till konsumenter, för att hjälpa dem i valet av livsmedel
regelutveckling.
Samverkan mellan kontrollmyndigheter och omvärldsbevakning är också viktiga verktyg
för utveckling.
Kvalitetssäkrad kontroll i hela kedjan
förutsätter effektivt kvalitetsarbete
inom varje enskild kontrollmyndighet
och samordning mellan myndigheter.
NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019 − DEL 1 AV 4
14
Arbete med regelförenkling
Myndigheternas arbete med att förenkla reglerna är viktigt för att underlätta för företagen.
Det handlar om att förbättra de regler som finns och tillämpningen av dem, utveckla myndigheternas service till företagen och öka samarbetet mellan olika myndigheter. Arbetet
med att förenkla för företagen fortsätter ständigt.
Omvärldsbevakning och aktuella händelser
För att hålla sig uppdaterade och snabbt kunna agera vid en kris bedriver myndigheterna
kontinuerligt omvärldsbevakning. Omvärldsbevakningen är ett viktigt redskap för att
tidigt fånga upp större händelser och trender. Den bidrar till att utveckla kontrollen och
beredskapsarbetet och att formulera nya mål och prioriteringar.
Exempel på större händelser under 2015 var:
• Dricksvattenburet utbrott i Everöd, Kristianstads kommun, med drygt 500 personer
som insjuknade. Vattnet hade förorenats av calicivirus från avloppsvatten. Kokning
av dricksvattnet pågick i 71 dagar.
• Utbrott av Salmonella Enteriti och Shigella med flera sjuka i framför allt södra
Sverige.
• Afrikansk svinpest fortsätter sprida sig i östra Europa. SVA och Jordbruksverket
följer utvecklingen.
• Utbrott av Cryptosporidium parvum bland besökare till kosläpp i västra Sverige har
lett till uppdaterad information om hygienregler.
• Bristande tillgång på fjäderfävacciner har lett till ökat antal utbrott av koccidios,
förändrad vaccinationsstrategi.
Hur dessa händelser påverkar myndigheternas och företagens kontroll och beredskap de
närmaste åren beskrivs i del 3 av den nationella kontrollplanen.
NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019 − DEL 1 AV 4
15
Utredningar och större förändringar
i lagstiftningen
I Sverige och inom EU genomförs regelbundet utredningar och översyn av lagstiftning
som har betydelse för kontrollen i livsmedelskedjan. Några av dessa är:
•
•
•
•
•
En större översyn av kontrollförordningen, förordning (EG) nr 882/2004, inleddes
2010. Översynen omfattar även reglerna för djurhälsa och växtskadegörare.
Statskontorets utvärdering av avgiftsfinansieringen av livsmedelskontrollen Avgifter
för livsmedelskontrollen – Förslag på en mer effektiv finansiering (2015:17).
Förslaget skickades på remiss hösten 2015.
Översyn av Generalläkarfunktionen (Dir 2014:129). Utredningen lämnade i september 2015 betänkandet Tillsyn och kontroll på hälso- och miljöområdet inom försvarsmakten (SOU 2015:79) till Regeringen. I betänkandet föreslås bland annat att tillsyns- och kontrollfunktionen fortsatt ska vara organisatoriskt inordnad i förvarsmakten men vissa ändringar och förtydliganden föreslås.
Dricksvattenutredningen, som ska identifiera nuvarande och potetiella utmaningar för
en säker dricksvattenförsörjning. Utredningen ska slutredovisas den 29 april 2016.
Uppdrag angående den offentliga kontrollen av primärproducenter. Analysera om den
offentliga kontrollen av livsmedel och foder uppfyller de krav som ställs i gällande
regelverk och vid behov föreslå förändringar. Uppdraget ska redovisas den 1 december 2016.
Mer information
Samtliga delar av den nationella kontrollplanen hittar du på Livsmedelsverkets webbplats.
Livsmedelsverket – frågor om livsmedel, www.livsmedelsverket.se , tel. 018-17 55 00
Jordbruksverket – frågor om foder, animaliska biprodukter, djurhälsa, djurskydd och växtskydd,
www.jordbruksverket.se, tel. 036-15 50 00
Statens veterinärmedicinska anstalt – frågor om djurhälsa och foder, www.sva.se, tel. 018-67 40 00
Nationellt centrum för djurvälfärd – frågor och vetenskapligt stöd till Jordbruksverket,
Livsmedelsverket och länsstyrelsen, www.slu.se/scaw, tel. 018-67 10 00
Generalläkaren – frågor inom Försvarsmakten som rör områdena miljö- och hälsoskydd, livsmedel,
djurskydd, hälso- och sjukvård för människor och djur samt smittskydd,
www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/hogkvarteret/generallakaren, tel. 08-788 75 00
Länsstyrelserna – frågor om livsmedel, foder, djurhälsa och djurskydd på regional nivå
Kommunerna – frågor om livsmedel och animaliska biprodukter på lokal nivå
NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN 2016-2019 − DEL 1 AV 4
16