130822 Elin Karlsson Sammanställning konferensrapport för LiU Cancer travel grants
I Sverige diagnostiseras varje år nästan 8000 kvinnor med bröstcancer, men trots att förekomsten
stadigt ökar minskar numera dödligheten, tack vare förbättrad diagnostik och behandling. Dock
uppskattas att omkring 1500 kvinnor i Sverige avlider i sjukdomen varje år.
Vårt forskningsområde: mTOR och dess signalnätverk som klinisk markör och ny måltavla
för bröstcancerbehandling
En stor del av alla bröstcancrar är hormonberoende, många patienter behandlas därför med
antiöstrogener. En betydande andel patienter har dock sämre nytta av antiöstrogen behandling och en
orsak kan vara förändringar i tumören som gör att andra tillväxtstimulerande signaler verkar. Vi
studerar proteinet mTOR, som fungerar som ett nav för ett stort antal tillväxtsignaler i cellen.
Patienter vars tumörer har ett ökat påslag av mTOR och dess signalnätverk svarar sämre på
antiöstrogen behandling och dessutom har en generellt sämre prognos, även utan behandling.
Samtidigt har flera kliniska studier visat att behandlingar som hämmar mTOR kan vara effektiva, inte
minst som ett komplement till antiöstrogena behandlingar. I cellen fungerar mTOR genom att aktivera
flera olika faktorer som styr celltillväxt, där proteinerna S6K1 och S6K2 spelar en nyckelroll. Man vet
i dag en hel del om S6K1s roll, både i normala celler och i tumörceller. Däremot är ännu S6K2s
funktioner mer eller mindre okända. Dock har vi sett att mängden av S6K2 högre i tumörceller än i
normala celler, och detta är en indikation på sämre prognos och i viss mån sämre svar på
antiöstrogena behandlingar. I vårt nuvarande projekt vill vi därför studera S6K2 närmare, med
slutmålet att ta fram en specifik hämmare mot S6K2, vilket skulle kunna göra nytta i kliniken. Konferensen”Talks about TORCs:
signalling”,London, 14-15 mars 2013
recent
advances
in
target
of
rapamycin
Under våren 2013 deltog vi i ovanstående konferens med en posterpresentation av ett
forskningsprojekt där vi visat på en prognostisk och behandlingsprediktiv roll för högt uttryck
av S6K1 i primär, lymfkörtelnegativ bröstcancer. Mötet var multidiciplinärt och vi fick
möjlighet att ställa vår egen forskning i perspektiv till grundforskningsfronten inom mTORområdet, och även öka insikten om dess roll i olika sjukdomar, däribland cancer. Föreläsare
värda att nämna är Michael Hall, som introducerade mötet med en mycket bra översikt kring
mTOR-forskning, från upptäckten av immunsuppressorn rapamycin på 1960-talet fram till
dagen introducerande av mTOR-hämmare i cancerkliniken. Doreen Cantrell och Thomas
Weichhart presenterade olika roller för mTOR i reglering av immunförsvaret. Flera forskare
berättade om nya rön kring mTOR komplex 2 (mTORC2), vars reglering och funktion hittills
till stor del varit en gåta i cell biologiska sammanhang. Bl.a. kan nämnas Estela Jacinto, som
visade på en roll för mTORC2 i feed-back reglering av AKT/mTORC1 via fosforylering av
IRS1. Ronit Weisman visade på en dubbel-negativ feedback mellan torc1 och torc2 i jäst som
modellsystem, vilket troligen kan ha betydelse vid behandling med mTOR-hämmare i
kliniken. Miguel Navarro presenterade upptäckten av ett nytt, tredje TOR-komplex. David
Sabatini, kanske den främste inom mTOR-fältet, berättade om nya insikter i hur
aminosyrasignalering styr mTORs funktion, via ett s.k. GATOR komplex. Slutligen
presenterades nya upptäckter kring hämmare av mTORs signalnätverk och strategier för att
undvika feedback-mekanismer som minskar dess kliniska effekt. Sammantaget var mötet
mycket betydelsefullt för vårt arbete kring mTORs roll i bröstcancer, som bl.a. innefattar nya
måltavlor för behandling. Redan nu behandlas patienter med bröstcancer, liksom njurcellscancer
rutinmässigt i kliniken med mTOR-hämmare och ytterligare förfining av dessa behandlingar mot
överaktivt mTOR och dess signalnätverk kommer sannolikt ha stor betydelse i framtiden.
