Psykisk ohälsa FÖRSÄKRING 2 Sammanfattning •Andelen långvarigt sjukskrivna med en psykisk diagnos har ökat sedan 2009 och för kvinnor är den högre än vad den var i början av 2000-talet. •Kvinnor har en högre risk att drabbas av en långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos än män i samtliga yrkesgrupper. •Kvinnor får oftare stressdiagnoser än män. Män får oftare diagnoserna depression och ångest. •Risken att drabbas av en långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos har ökat under de senaste åren, men är lägre än den var 2005. •De yrkesgrupper där risken är högst för att råka ut för psykisk ohälsa finns inom vård, skola och omsorg. Även yrkesgrupperna övrigt industriellt arbete och städare och fönsterputsare har relativt högre risker. •De allra flesta yrkesgrupper hade en lägre risk att drabbas av en långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos 2011 jämfört med 2005. •Det finns skillnader mellan länen i risken att drabbas av långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos. Det beror delvis på att det finns skillnader i näringslivsstrukturen, det vill säga sammansättningen av antalet sysselsatta i olika yrkesgrupper, mellan länen. 3 Bakgrund Psykisk ohälsa i den arbetsföra befolkningen uppmärksammas och debatteras i både Sverige och i omvärlden. Särskilt uppmärksammas den psykiska ohälsan bland unga och kvinnor. Idag är den vanligaste sjukskrivningsorsaken en psykisk diagnos och antalet sjukskrivningar med psykiska diagnoser ökar enligt Försäkringskassan (Finansdepartementet 2013). Enligt Statistiska centralbyrån upplever fyra av tio det egna arbetet som psykiskt ansträngande (Statistiska centralbyrån, 2013). Den europeiska unionens statistikbyrå, Eurostat rapporterar att kvinnor i hela EU ofta uppger problem med stress, depressioner och oro, i undersökningar av arbetsrelaterade besvär (Eurostat, 2010). Under 2013 publicerade OECD en rapport om den psykiska ohälsan bland unga i Sverige. OECD menar att Sverige måste göra mer för att förhindra psykisk ohälsa bland unga och därmed minska dess kostnader för hälso- och sjukvårdssystemet och arbetslöshetsförsäkringen (OECD, 2013). Den svenska regeringen har uppmärksammat ökningen av psykiska diagnoser och har gett Försäkringskassan i uppdrag att beskriva och analysera sjukfall med psykiska diagnoser. I Försäkringskassans första delrapport konstateras att antalet sjukfall med psykiska diagnoser minskade från 2005, men har sedan 2009 börjat öka igen (Försäkringskassan, 2013). Sedan början av 2000-talet har regering och socialförsäkringsadministrationen fokuserat på att minska utnyttjandet av sjukförsäkringen. Detta medförde också att antalet sjukfall minskade. År 2005 bildades den nya myndigheten Försäkringskassan och reglerna i den lagstadgade sjukförsäkringen ändrades. År 2008 infördes ytterligare förändringar, som innebar striktare regler för att bevilja sjuk- eller aktivitetsersättning. Det medförde en kraftig nedgång i antalet nya ersättningar under 2008 och 2009. Under 2009 minskade även sysselsättningen vilket ytterligare bidrog till en minskning av antalet ersättningar. Om rapporten Denna rapport handlar om långa sjukskrivningar med psykiska diagnoser och bygger på information om ersättningar från AFA Försäkrings sjukförsäkringar, avtalsgruppförsäkring AGS och avtalsgruppförsäkring kommun/landsting AGS-KL. Med en lång sjukskrivning menas att den har pågått i mer än 90 dagar och/eller har lett till månadsersättning. AFA Försäkring beviljar månadsersättning till sjukfall som Försäkringskassan beviljat sjuk- eller aktivitetsersättning. Sjukförsäkringen Genom avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS och AGS-KL) omfattas arbetare inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO, kooperationen, anställda i kommuner, landsting/regioner, Svenska kyrkan, KFS och Pactaföretag. Försäkringen omfattar däremot inte statligt anställda eller tjänstemän inom det privata avtalsområdet. Vi har studerat hur psykiska diagnoser är fördelade över tid, försäkringskollektiv, yrkesgrupp, kön, ålder och län. Diagnoserna är kategoriserade enligt samma kodsystem som Försäkringskassan använder, ICD10. 4 Vi redovisar huvudsakligen uppgifter för åren 2005-2011. Vi har valt 2005 eftersom antalet sjukfall med psykiska diagnoser började minska då. Eftersom sjukdom kan anmälas i efterhand är antalet sjukfall i AFA Försäkrings skadedatabas för 2012 fortfarande ofullständigt. Vi redovisar uppgifter om sjukfall som: Antalsuppgifter Antal sjukfall fördelat på yrke, ålder, kön och avtalsområde. Andelar Sjukfall med en psykisk diagnos som procentuell andel av alla diagnosticerade sjukfall. Risk Risk att råka ut för ett långvarigt sjukfall och risken att råka ut för ett sjukfall med psykisk diagnos som leder till månadsersättning. Risken beräknas som antalet fall per 1000 sysselsatta. Vi har använt sysselsättningsuppgifter från SCB:s yrkesregister. Denna rapport behandlar inte arbetssjukdomar. En arbetssjukdom är en sjukdom som beror på att man har utsatt för skadlig inverkan på arbetet. Godkända arbetssjukdomar regleras av Trygghetsförsäkring vid arbetsskada och godkända arbetssjukdomar med psykiska diagnoser är mycket få. Inom diagnosgruppen Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F00-F99) finns följande kategorier: •Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser •Mentala sjukdomar •Psykisk sjukdom •Ångestsyndrom •Neuros – annan mental defekt •Risk för smitta •Psykosomatisk sjukdom •Offer för brott •Organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar •Övriga sjukdomar inom diagnosgruppen •Sorgreaktion •Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom •Förstämningssyndrom (t.ex. depression) •Anpassningsstörning (utbrändhet) •Reaktion på svår stress 5 Diagnoser för kvinnor och män 2010 och 2011 I diagram 1 och diagram 2 nedan illustreras hur vanliga olika diagnoser är bland de långa sjukfallen i hela AFA Försäkrings kollektiv, det vill säga både AGS och AGS-KL. Den vanligaste diagnosen för både män och kvinnor är sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven, 35 procent av männen hade fått diagnosen och 31 procent av kvinnorna under åren 2010 och 2011. Därefter kommer psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar som utgör 30 procent av kvinnornas diagnoser och 19 procent av männens. DIAGRAM 1. NYA LÅNGA SJUKFALL FÖRDELAT PÅ DIAGNOSER. KVINNOR 2010 OCH 2011. Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar 15% 3% 31% 3% Tumörer 3% Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker 7% Sjukdomar i nervsystemet Cirkulationsorganens sjukdomar 8% Graviditet, förlossning 30% Övriga diagnoser DIAGRAM 2. NYA LÅNGA SJUKFALL FÖRDELAT PÅ DIAGNOSER. MÄN 2010 OCH 2011. Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar 16% 3% 35% 6% Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker Cirkulationsorganens sjukdomar 9% Tumörer 12% Sjukdomar i nervsystemet 19% Övriga diagnoser 6 ANDELEN LÅNGA SJUKFALL MED EN PSYKISK DIAGNOS HAR ÖKAT Vi har studerat hur andelen långa sjukfall med en psykisk diagnos av alla diagnosticerade långa sjukfall har utvecklats över tid. Detta illustreras i diagram 3. Det har skett en ökning av andelen nya sjukfall med en psykisk diagnos från och med 2010. Från början 2004 och fram till 2008 och 2009, det vill säga under samma år som det totala antalet sjukfall minskade, minskade andelen långa sjukfall med en psykisk diagnos. Denna utveckling följer ungefär samma mönster för båda könen. Andelen med en psykisk diagnos är högre bland kvinnor än bland män och ökningen under de senaste åren har varit större för kvinnor. Andelen långa sjukfall med en psykisk diagnos var 33 procent bland kvinnor 2011 och det överstiger det högsta värdet under första halvan av 2000-talet. Andelen män med en psykisk diagnos var 20 procent 2010 och 19 procent 2011. Det högsta uppmätta värdet under början av 2000-talet var 20 procent. Preliminära siffror för 2012 visar att andelen psykiska diagnoser för både män och kvinnor ligger på ungefär samma nivå som 2011. DIAGRAM 3. PROCENTUELL ANDEL AV PSYKISKA DIAGNOSER AV ALLA DIAGNOSTICERADE DiagramSJUKFALL 3. Procentuell andel av psykiska diagnoser av alla diagnosticerade sjukfall LÅNGA FÖRDELAT PÅ KÖN OCH INSJUNKNANDEÅR INOM AGS OCH AGS-KL. fördelat på kön och insjunknandeår inom AGS-KL och AGS 35 33 31 29 27 Kvinnor 25 Kvinnor+män 23 Män 21 19 17 15 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 (Sjukfall där diagnos saknas är borträknade) (Sjukfall där diagnos saknas är borträknade) Den vanligaste diagnosen vid en lång sjukskrivning i hela AFA Försäkrings Den vanligaste diagnosen vid en lång sjukskrivning i hela AFA Försäkrings försäkringsförsäkringskollektiv är muskuloskeletala sjukdomar. I AGS-KL är psykiska diagnoser kollektiv är muskuloskeletala sjukdomar. I AGS-KL är psykiska diagnoser den vanligaste den vanligaste diagnosen för både män och kvinnor. diagnosen för både män och kvinnor. Yrket är avgörande för män men inte för kvinnor i lika stor utsträckning De yrkesgrupper där andelen sjukskrivna med en psykisk diagnos är som högst finns inom området vård, skola och omsorg. Detta visas i diagram 4. Andelen med psykiska diagnoser är högre för kvinnor i de flesta yrkesgrupperna. De yrken som har en hög andel sjukskrivna med psykiska diagnoser är huvudsakligen kvinnodominerade, men andelen sjukskrivna med en psykisk diagnos är hög även bland männen i dessa yrkesgrupper. De yrken som har en lägre andel sjukskrivna med en psykisk diagnos är huvudsakligen mansdominerade arbetaryrken och kvinnor i dessa yrkesgrupper har en i de flesta fall betydligt högre andel sjukskrivna med en psykisk diagnos jämfört med männen. Exempel på sådana yrkesgrupper är bland andra Byggnadsträarbetare och Elektriskt arbete. För män spelar alltså yrket en större roll för hur stor andel av de långtidssjukskrivna som har drabbats av psykisk ohälsa, än för kvinnor. 7 YRKET ÄR AVGÖRANDE FÖR MÄN MEN INTE FÖR KVINNOR I LIKA STOR UTSTRÄCKNING De yrkesgrupper där andelen med långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos är som högst finns inom området vård, skola och omsorg. Detta visas i diagram 4. Andelen med psykiska diagnoser är högre för kvinnor i de flesta yrkesgrupperna. De yrken som har en hög andel långvarig sjukfrånvaro med psykiska diagnoser är huvudsakligen kvinnodominerade, men andelen sjukskrivna med en psykisk diagnos är hög även bland männen i dessa yrkesgrupper. De yrken som har en lägre andel långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos är huvudsakligen mansdominerade arbetaryrken och kvinnor i dessa yrkesgrupper har en, i de flesta fall, högre andel långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos jämfört med män. Exempel på sådana yrkesgrupper är bland andra byggnadsträarbetare och elektriskt arbete. För män spelar alltså yrket en större roll för hur stor andel av de långtidssjukskrivna som har drabbats av psykisk ohälsa, än det gör för kvinnor. DIAGRAM 4. NYA LÅNGA SJUKFALL MED EN PSYKISK DIAGNOS SOM ANDEL I PROCENT AV DET TOTALA ANTALET SJUKFALL I YRKESGRUPPEN FÖRDELAT PÅ KÖN 2010-2011. Övrigt hälso-,sjukvård Lärare Läkare Förskolelärare och fritidspedagoger Övriga yrkesgrupper Soc. , vård- och omsorg Sjuksköterskor mfl. Barnskötare m fl Försäljare inom detaljhandel Alla yrken Undersköterskor, sjukvårdsvårdbitr. Väktare, ordningsvakter Tandvårdsarbete Textil. Städare och fönsterputsare Grafiskt arbete Övrigt industriellt arbete Kvinnor+ Män Hotell-, restaurang Jord-, skogsbruks. Män Fastighetsskötare, expvakt. Metallarbete Kvinnor Godshantering. Livsmedelsarbete Yrkesförare Tidningsdistr. Elektriskt arbete Murare Träindustriarbete Däckspersonal. Byggnadsmålare Pappers. Betong- bygg. Byggnadsträarbetare Gruv- och bergarbete* Isolerings och VVS-montörer Brandpersonal* Golvläggare* 0 20 40 60 1 *Yrkesgrupper med en mycket låg andel sysselsatta kvinnor, inga skador har rapporterats för åren 2010-2011. Kvinnor får oftare stressdiagnoser 8 1 * Yrkesgrupper med en mycket låg andel sysselsatta kvinnor, inga skador har rapporterats för åren 20102011. KVINNOR FÅR OFTARE STRESSDIAGNOSER De tre vanligaste psykiska diagnoserna för båda könen är förstämningssyndrom (t.ex. depression), reaktion på svår stress och ångestsyndrom. I diagram 5 och diagram 6 nedan redovisas fördelningen i procent av de olika psykiska diagnoserna under perioden 2010-2011. Bland männen utgör förstämningssyndrom 49 procent av diagnoserna i genomsnitt för perioden 2010-2011, bland kvinnor är andelen något lägre och ligger på 47 procent. Reaktion på svår stress är däremot vanligare bland kvinnor och utgör en tredjedel av alla diagnoser. För män utgör diagnosen en femtedel av diagnoserna. Ångestsyndrom står för 13 procent av kvinnornas diagnoser och 16 procent av männens diagnoser. Resterande diagnosgrupper utgör förhållandevis lägre andelar av diagnoserna. Anpassningsstörning, det som i dagligt tal brukar kallas för utbrändhet, är en mycket ovanlig diagnos, färre än en procent av männen och en procent av kvinnorna har fått diagnosen. När man tittar på utvecklingen över tid är andelarna av de olika diagnoserna ganska stabila, en liten minskning av stressdiagnoser till förmån för depressioner kan noteras runt åren 2008 och 2009. Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress ingår i samma kategori och redovisas tillsammans i Försäkringskassans statistik. I AFA Försäkrings databas särredovisas anpassningsstörning. I kategorin ingår följande diagnoser: •Akut stressreaktion •Posttraumatiskt stressyndrom •Anpassningsstörning (utbrändhet) •Andra specificerade reaktioner på svår stress •Reaktion på svår stress, ospecificerad Kategorin förtjänar extra uppmärksamhet eftersom den skiljer sig från andra kategorier inom psykiska diagnoser. Skillnaden är att den inte bara inkluderar störningar som karakteriseras av symptom och förlopp utan även inbegriper en av två orsaksfaktorer, nämligen; 1. En exceptionell traumatisk livshändelse som ger upphov till en akut stressreaktion. 2. En betydande förändring av livssituationen som medför en betydande försämring av livsvillkoren, vilket resulterar i en anpassningsstörning (Socialstyrelsen, 1996). 9 DIAGRAM 5. DIAGNOSER SOM ANDEL I PROCENT AV ALLA PSYKISKA DIAGNOSER. Diagram 5.2010-2011. Diagnoser som andel i procent av alla psykiska diagnoser. Kvinnor KVINNOR Diagram 2010-20115. Diagnoser som andel i procent av alla psykiska diagnoser. Kvinnor 2010-2011 0,11% 0,11% 7% 7% 13% 13% 47% 47% Förstämningssyndrom (t.ex. Förstämningssyndrom (t.ex. depression) depression) Reaktion på svår stress Reaktion på svår stress Ångestsyndrom Ångestsyndrom Anpassningsstörning Anpassningsstörning (utbrändhet) (utbrändhet) Övriga diagnoser inom Övriga diagnoser inom diagnosgruppen diagnosgruppen 33% 33% DIAGRAM 6. DIAGNOSER SOM ANDEL I PROCENT PSYKISKA DIAGNOSER. Diagram 6. Diagnoser som andel i procentAV avALLA alla psykiska diagnoser. Män 2010Diagram 6. Diagnoser som andel i procent av alla psykiska diagnoser. Män 2010MÄN 2011 2010-2011. 2011 0,08% 0,08% 14% 14% 16% 16% 49% 49% 21% 21% 10 10 10 Förstämningssyndrom (t.ex. Förstämningssyndrom (t.ex. depression) depression) Reaktion på svår stress Reaktion på svår stress Ångestsyndrom Ångestsyndrom Anpassningsstörning Anpassningsstörning (utbrändhet) (utbrändhet) Övriga diagnoser inom Övriga diagnoser inom diagnosgruppen diagnosgruppen andra diagnoser. Det totala antalet sjukfall är högre i äldre åldersgrupper, men andra diagnoser än psykiska, som muskuloskeletala diagnoser, är vanligare Vi kan inte se att det har skett några stora förändringar i fördelningen av andelen psykiska diagnoser inom olika åldersgrupper under perioden 2005-2011. I AGS-KL ser fördelningen av andelen med psykiska diagnoser i olika åldersgrupper ganska lika ut för kvinnor och män. De yngre åldersgrupperna har en högre andel av psykiska diagnoser, men det totala antalet diagnosticerade sjukfall är också lägre. Inom AGS är andelen med en psykisk diagnos lägre än i AGS KL och lägst är den för ÅLDER, KÖN sjukfall OCH AVTALSOMRÅDE männen. Detta visas i diagram 7-diagram 9. Generellt så är andelen med en psykisk diagnos högre i yngre åldersgrupper jämfört med andra diagnoser. totala antalet sjukfall högre i äldre åldersgrupper, menpsykisk andra diagnoser DiagramDet 7. Antal sjukfall 2010äroch 2011 fördelat på ålder, diagnosänoch psykiska, som muskuloskeletala diagnoser, är vanligare. Vi kan inte se att det har skett några övriga diagnoser. Kvinnor AGS-KL stora förändringar i fördelningen av andelen psykiska diagnoser inom olika åldersgrupper Ålder, kön och avtalsområde under perioden 2005-2011. Generellt så är andelen med en psykisk diagnos högre i lägre åldersgrupper jämfört med 56-64 Iandra AGS-KL ser fördelningen av andelen med psykiska i olika åldersgrupper, åldersgrupper ganska diagnoser. Det totala antalet sjukfall ärdiagnoser högre i äldre menlika andra 36-45 ut för kvinnor och män. De yngre åldersgrupperna har en högre andel av psykiska diagnoser, diagnoser än psykiska, som muskuloskeletala diagnoser, är vanligare Vi kan inte se att men det totala diagnosticerade sjukfall är också lägre.av Inom AGS är andelen sjukfall med inom det har skett antalet några stora förändringar i fördelningen andelen psykiska diagnoser 16-25 en psykisk diagnos lägre än i AGS-KL, och andelen är lägre för män än för kvinnor. Detta visas i olika åldersgrupper under perioden 2005-2011. diagram 70– diagram 10 9. 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 I AGS-KL ser fördelningen av andelen med psykiska diagnoser i olika åldersgrupper Psykiska diagnoser Övriga diagnoser ganska lika ut för kvinnor och män. De yngre åldersgrupperna har en högre andel av DIAGRAM 7. psykiska diagnoser, det totala antalet sjukfall är också lägre. Inom ANTAL NYA LÅNGA men SJUKFALL 2010 OCH diagnosticerade 2011 FÖRDELAT PÅ ÅLDER, Diagram 8. Antal sjukfall 2010 och 2011 fördelat påän ålder, psykisk AGS är andelen sjukfall en psykisk diagnos lägre i AGS KL ochdiagnos lägst äroch den för PSYKISK DIAGNOS OCHmed ÖVRIGA DIAGNOSER. KVINNOR AGS-KL. övriga diagnoser. AGS-KL männen. Detta visasMän i diagram 7-diagram 9. 16-64 Diagram 7. Antal sjukfall 2010 och 2011 fördelat på ålder, psykisk diagnos och 56-64 övriga diagnoser. Kvinnor AGS-KL 46-55 36-45 56-64 26-35 16-25 36-45 16-25 0 0 1 000 2 000 10 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 Psykiska diagnoser Övriga diagnoser 20 000 30 000 40 000 50 000 Psykiska diagnoser 9 000 60 000 Övriga diagnoser Diagram 9. Antal sjukfall 2010 och 2011 fördelat på ålder, psykisk diagnos, kön och DIAGRAM 8. övriga diagnoser AGS ANTAL NYA LÅNGA SJUKFALL 2010 OCH 2011 FÖRDELAT PÅ ÅLDER, Diagram 8. Antal sjukfall 2010 och 2011 fördelat påAGS-KL. ålder, psykisk diagnos och PSYKISK DIAGNOS OCH ÖVRIGA DIAGNOSER. MÄN övriga diagnoser. Män AGS-KL 16-64 56-64 46-55 36-45 26-35 11 16-25 0 1 000 2 000 3 000 4 000 Psykiska diagnoser 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 Övriga diagnoser Diagram 9. Antal sjukfall 2010 och 2011 fördelat på ålder, psykisk diagnos, kön och övriga diagnoser AGS 11 11 Kvinnor Män DIAGRAM 9. ANTAL NYA LÅNGA SJUKFALL 2010 OCH 2011 FÖRDELAT PÅ ÅLDER, PSYKISK DIAGNOS, KÖN OCH ÖVRIGA DIAGNOSER AGS. 16-64 år 56-64 år 46-55 år 36-45 år 26-35 år 16-25 år 16-64 år 56-64 år 46-55 år 36-45 år 26-35 år 16-25 år 0 5000 10000 15000 Psykiska diagnoser 20000 25000 30000 35000 Övriga diagnoser Kvinnor har högre risk att drabbas av psykisk ohälsa Diagram 10 visar risken att drabbas av en långvarig sjukdom med en psykisk diagnos beräknad som antalet fall per 1000 sysselsatt fördelat på kön och insjunknandeår. Risken började öka 2010 för både kvinnor och män, men är inte uppe på samma nivåer som 2005 och 2006. År 2005 var risken 6,6 per 1000 sysselsatt (båda könen, AGS och AGS KL) År 2011 var risken 4,5. Risken är högre för kvinnor och även ökningen i risk från och med 2010 har varit större för kvinnor och avtagande för män. Preliminära uppgifter för 2012 visar att risken hamnar på ungefär samma nivå som 2011. Diagram 10. Risk (antal fall per 1000 sysselsatta)att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på kön, utveckling över tiden 20052011. 12 12 KVINNOR HAR HÖGRE RISK ATT DRABBAS AV PSYKISK OHÄLSA Diagram 10 visar risken att drabbas av en långvarig sjukdom med en psykisk diagnos beräknad som antalet fall per 1000 sysselsatta fördelat på kön och insjunknandeår. Risken började öka 2010 för både kvinnor och män, men är inte uppe på samma nivåer som 2005 och 2006. År 2005 var risken 6,6 per 1000 sysselsatta. År 2011 var risken 4,5. Risken är högre för kvinnor och även ökningen i risk från och med 2010 har varit större för kvinnor och avtagande för män. Preliminära uppgifter för 2012 visar att risken hamnar på ungefär samma nivå som 2011. DIAGRAM 10. RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT PÅ KÖN, UTVECKLING ÖVER TIDEN 2005-2011. 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 Kvinnor 5,0 Kvinnor+Män Män 4,0 3,0 2,0 1,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 I diagram 11 och 12 visas risken att drabbas av psykisk ohälsa fördelat på åldersgrupper för kvinnor och män. För båda könen gäller att för åldersgrupperna över 35 år ökar risken mer I diagram 11 och 12 visas risken att drabbas av psykisk ohälsa fördelat på åldersgrupper efter 2009. För åldersgrupperna 16-25 år och 26-35 år är utvecklingen flackare och för de för kvinnor och män. För båda könen gäller att för åldersgrupperna över 35 år ökar risken yngsta männen minskar risken 2011. mer efter 2009. För åldersgrupperna 16-25 år och 26-35 år är utvecklingen flackare och för de yngsta11. männen minskar risken 2011. DIAGRAM RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT PÅ ÅLDERSGRUPP, UTVECKLING TIDEN 2005-2011. KVINNOR. Diagram 11 RiskÖVER (antal fall per 1000 sysselsatta)att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupp, utveckling över 12,0 tiden 2005-2011. Kvinnor 10,0 8,0 Kv 16-25 Kv 26-35 6,0 Kv 36-45 Kv 46-55 4,0 Kv 56-64 2,0 0,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Diagram 12 Risk (antal fall per 1000 sysselsatta)att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupp, utveckling över tiden 2005-2011. Män 136,0 5,0 13 8,0 Kv 16-25 Kv 26-35 6,0 Kv 36-45 Kv 46-55 4,0 Kv 56-64 2,0 0,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 DIAGRAM 12. RISK (ANTAL FALLfall PER SYSSELSATTA) ATT Diagram 12 Risk (antal per 1000 1000 sysselsatta)att drabbas av enDRABBAS långvarig AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT PÅ ÅLDERSGRUPP, sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupp, utveckling över UTVECKLING ÖVER TIDEN 2005-2011. MÄN. tiden 2005-2011. Män 6,0 5,0 4,0 M 16-25 M 26-35 3,0 M 36-45 M 46-55 2,0 M 56-64 1,0 0,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Risken att av ett sjukfallsjukfall som leder tillleder månadsersättning minskade för minskade för Risken attdrabbas drabbas av långvarigt ett långvarigt som till månadsersättning alla diagnoser och yrkesgrupper från och med 2008. En viss ökning kunde noteras under alla diagnoser och yrkesgrupper från och med 2008. En viss ökning kunde noteras under 2010 2010 bland annat beroende på att en del av gruppen utförsäkrade återvände till bland annat beroende på att en del av gruppen utförsäkrade återvände till sjukförsäkringen. sjukförsäkringen. Utvecklingen är likartad för alla diagnoser, i diagram 10 visas risken att Utvecklingen är likartad för alla diagnoser, i diagram 10 visas risken att drabbas av ett sjukfall drabbas av ett sjukfall som leder till månadsersättning för de vanligaste diagnoserna, som leder till månadsersättning för de vanligaste diagnoserna, psykiska och muskuloskeletala. psykiska och muskuloskeletala. Man kan notera att skillnaden mellan risken för att Man kan notera att skillnaden mellan risken för att drabbas av ett långvarigt sjukfall som leder till månadsersättning med en muskuloskeletal diagnos är något lägre än risken att drabbas av ett långvarigt sjukfall som leder till månadsersättning med en muskuloskeletal drabbas av en psykisk diagnos 2011, före 2008 var det tvärtom. diagnos är något lägre än risken att drabbas av en psykisk diagnos 2011, före 2008 var det tvärtom. DIAGRAM 13. 14 RISK (ANTAL 1000 ATT av DRABBAS Diagram 13. RiskFALL (antalPER fall per 1000SYSSELSATTA) sysselsatta)att drabbas långvarig AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK ELLER MUSKULOSKELETAL DIAGNOS sjukfrånvaro med en psykisk eller en annan diagnos som leder till SOM LEDER TILL MÅNADSERSÄTTNING. månadsersättning. 1,0 0,9 0,8 0,7 Kvinnor muskuloskeletala diagnoser 0,6 0,5 Män muskuloskeletala diagnoser 0,4 Kvinnor psykiska diagnoser 0,3 Män psykiska diagnoser 0,2 0,1 0,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 De där risken drabbas av långvarigt ohälsa är hög finns inom vårdDe yrkesgrupper yrkesgrupper där risken att att drabbas av långvarigt psykiskpsykisk ohälsa är hög finns inom och omsorg. ÄvenÄven förskollärare och fritidspedagoger, städare ochoch fönsterputsare vårdoch omsorg. Förskollärare och fritidspedagoger, Städare fönsterputsaresamt gruppen övrigt industriellt arbete har arbete en höghar risk. Utvecklingen i risk följer samma mönster i och gruppen övrigt industriellt en hög risk. Utvecklingen i risk ungefär följer ungefär samma mönster i de flesta yrkesgrupperna. Alla yrkesgrupper utom övrigt industriellt arbete och murare hade en lägre risk 2011 jämfört med 2005. Gruppen murare tillhör yrkena med en relativt låg risk att drabbas av psykisk ohälsa. Riskerna för olika yrkesgrupper finns i tabell 1-3. 14 Tabell 1. Risk (antal fall per 1000 sysselsatta) att råka ut för ett långvarigt sjukfall med en psykisk diagnos fördelat efter yrkesgrupp och insjunknandeår. * de flesta yrkesgrupperna. Alla yrkesgrupper utom övrigt industriellt arbete och murare hade en lägre risk 2011 jämfört med 2005. Gruppen murare tillhör yrkena med en relativt låg risk att drabbas av psykisk ohälsa. Riskerna för olika yrkesgrupper finns i tabell 1-3. TABELL 1. RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT EFTER YRKESGRUPP OCH INSJUNKNANDEÅR.* 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Alla yrken 6,6 5,7 4,7 3,6 3,3 4,2 4,5 Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete 14,1 11,1 10,5 8,6 6,1 9,7 11,5 Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare 12,5 10,3 9,2 6,7 5,9 8,4 9,3 Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinsktekniska ass 10,9 9,7 7,4 6,4 5,9 6,5 7,1 Tandvårdsarbete 10,4 10,0 7,4 5,8 4,6 6,6 7,3 Förskolelärare och fritidspedagoger 10,3 9,1 7,4 5,4 5,4 6,8 8,0 Städare och fönsterputsare 10,0 7,8 7,1 5,4 4,8 7,0 7,5 Övrigt industriellt arbete 7,7 7,5 6,3 5,1 5,8 7,3 8,1 Textil-, skinn och läderindustriarbete 8,8 6,1 7,4 5,0 4,8 5,4 6,6 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 7,8 6,9 6,0 4,4 4,3 5,3 5,8 Tidningsdistrubitions- och cateringarbete 5,7 5,5 5,9 6,9 7,3 4,5 4,9 Lärare 7,6 7,0 5,8 4,2 3,7 4,7 5,1 Barnskötare m fl. 6,9 7,0 5,1 3,8 3,7 4,7 5,6 Läkare 6,8 6,3 5,1 4,2 3,8 5,2 4,6 Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl 5,7 2,6 5,8 9,5 3,8 2,0 2,2 Livsmedelsarbete 6,4 5,5 3,9 2,6 2,7 3,1 3,8 Väktare, ordningsvakter 6,4 4,7 3,2 3,3 3,0 3,3 3,7 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl. 4,8 4,2 4,4 3,3 2,6 3,9 3,6 Grafiskt arbete 5,3 4,6 3,2 2,8 3,1 3,4 2,7 Övriga yrkesgrupper 5,4 4,7 3,7 2,7 2,4 3,2 3,6 Metallarbete 5,4 4,4 3,6 2,7 2,4 2,8 3,2 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 4,8 4,3 3,4 2,7 2,1 3,0 3,0 Försäljare inom detaljhandel 4,8 3,9 3,0 2,6 2,2 3,0 3,4 Byggnadsmålare 4,6 4,6 2,5 2,8 2,2 2,7 2,4 Träindustriarbete 3,9 3,3 3,2 2,5 2,5 2,5 2,9 Yrkesförare 4,6 3,7 2,8 2,4 2,3 2,6 2,8 Godshanterings- och lagerarbete 4,8 3,9 3,1 2,3 2,0 2,3 1,8 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 3,4 3,8 2,8 1,6 2,0 2,1 2,3 Pappers- och pappersmassearbetare 3,6 3,3 2,2 1,1 1,8 1,9 1,3 Byggnadsträarbetare 3,1 2,8 2,3 2,0 1,3 1,7 1,7 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 5,0 2,6 2,1 1,6 1,5 1,2 1,3 Golvläggare 4,3 1,9 0,9 2,6 2,3 1,1 1,3 Betong-, bygg- och anläggningsarbete 2,9 2,7 1,7 1,8 1,4 1,4 1,6 Murare 1,1 2,5 1,6 1,5 2,0 1,2 2,2 Elektriskt arbete 3,0 2,2 1,4 1,2 1,0 1,4 1,2 Brandpersonal 2,2 1,6 1,3 1,8 0,9 1,1 0,6 Isolerings- och VVS-montörer 2,6 1,9 1,4 0,8 1,4 1,0 0,9 15 Kvinnor har högre risk att drabbas av långvariga sjukskrivningar med psykiska diagnoser inom samtliga yrkesgrupper. Den genomsnittliga skillnaden mellan män och kvinnor för åren 2005-2011 är som störst i mansdominerade arbetaryrken (till exempel övrigt industriellt arbete, yrkesförare och metallarbetare). En låg andel kvinnor gör samtidigt riskerna svårmätta för kvinnor, särskilt i mindre yrkesgrupper. I gruppen övrigt industriellt arbete är cirka en fjärdedel kvinnor. Bland kvinnor är också gruppen övrigt industriellt arbete den yrkesgrupp där risken att drabbas av psykisk ohälsa är störst. Därefter kommer övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete samt undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare. Bland män är yrkesgruppen med högst risk undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare, därefter kommer städare och fönsterputsare och övrigt industriellt arbete. Andelen sysselsatta män i yrkesgruppen undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare är lågt. Vi har även beräknat åldersstandardiserad risk (se tabellbilagan, AFA Försäkring 2013). Det innebär att man tar bort effekter av ojämn åldersfördelning i olika yrkesgrupper. Den åldersstandardiserade risken visade inte på några större skillnader utom för yrkesgrupperna, hotell-, restaurang- och storköksarbete, försäljare samt väktare. Dessa har en stor andel sysselsatta i åldersgruppen 16-25 år och 26-35 år som inte drabbas av sjukskrivningar i lika stor utsträckning som äldre åldersgrupper. Den ålderstandadiserade risken i dessa yrkesgrupper är därför högre än den faktiska beräknade risken. TABELL 2. RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) FÖR KVINNOR ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT EFTER YRKESGRUPP OCH INSJUNKNANDEÅR.* 16 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Alla yrken 8,91 7,83 6,4 4,89 4,44 5,83 6,55 Övrigt industriellt arbete 12,6 12,2 10,0 8,9 9,8 11,8 15,7 Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete 14,1 11,7 11,3 9,0 6,3 10,1 11,8 Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare 12,8 10,6 9,3 6,8 6,0 8,6 9,5 Metallarbete 13,5 10,4 8,6 6,2 5,5 6,8 8,4 Yrkesförare 13,4 11,3 7,6 6,7 5,9 6,2 8,7 Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinsktekniska ass 11,2 10,0 7,9 6,7 6,3 6,9 7,5 Tandvårdsarbete 11,0 10,6 8,2 6,3 5,0 6,9 7,6 Förskolelärare och fritidspedagoger 10,6 9,5 7,7 5,6 5,5 7,1 8,4 Städare och fönsterputsare 9,6 8,4 7,2 5,5 4,6 7,4 8,2 Läkare 9,0 8,5 6,9 6,1 4,8 7,6 6,8 Lärare 8,8 8,2 6,8 4,9 4,5 5,7 6,1 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 8,5 7,6 6,5 4,9 4,7 5,9 6,6 Livsmedelsarbete 8,1 8,7 6,3 4,8 5,1 4,5 6,0 Barnskötare m fl. 7,4 7,6 5,5 4,1 4,0 5,2 6,2 Övriga yrken 7,3 6,2 4,9 3,6 3,1 4,2 4,8 Godshanterings- och lagerarbete 7,8 6,7 4,4 4,1 3,0 4,0 3,3 Försäljare inom detaljhandel 6,3 5,0 4,0 3,3 2,9 4,0 4,6 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 5,7 5,1 4,1 3,2 2,6 4,0 3,9 TABELL 3. RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) FÖR MÄN ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT EFTER YRKESGRUPP OCH INSJUNKNANDEÅR.* 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Alla yrken 3,9 3,3 2,8 2,1 2,0 2,3 2,3 Städare och fönsterputsare 11,7 5,7 6,9 5,1 5,4 5,5 4,9 Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare 7,3 6,0 7,1 5,3 4,2 5,5 7,0 Övrigt industriellt arbete 5,8 5,7 4,9 3,7 4,4 5,7 5,4 Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinsktekniska ass 7,5 6,5 3,0 3,5 2,6 3,4 3,2 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl. 4,4 3,9 4,1 3,0 2,3 3,6 3,4 Läkare 5,1 4,5 3,6 2,4 2,9 2,9 2,5 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 4,8 4,0 4,0 2,6 2,5 3,2 3,1 Lärare 5,0 4,5 3,7 2,8 1,9 2,8 2,8 Byggnadsmålare 4,5 4,1 2,4 2,6 2,3 2,7 2,1 Livsmedelsarbete 5,6 3,8 2,8 1,5 1,6 2,4 2,7 Metallarbete 4,2 3,5 2,9 2,2 2,0 2,2 2,5 Yrkesförare 3,9 3,2 2,5 2,1 2,0 2,3 2,3 Träindustriarbete 3,3 2,9 2,6 2,1 2,0 2,1 2,4 Godshanterings- och lagerarbete 4,1 3,3 2,8 1,9 1,7 1,9 1,5 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 2,8 3,7 2,2 1,1 1,7 1,8 1,8 Övriga yrken 3,1 2,6 2,1 1,6 1,7 1,8 1,8 Byggnadsträarbetare 2,9 2,6 2,4 2,0 1,2 1,6 1,6 Betong- bygg- och anläggningsarbete 2,6 2,6 1,6 1,6 1,3 1,3 1,5 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 2,4 2,3 1,8 1,5 1,2 1,2 1,3 Försäljare inom detaljhandel 2,1 1,8 1,3 1,3 0,9 1,3 1,3 Elektriskt arbete 2,1 1,8 1,3 1,2 0,9 1,3 1,1 *Data är avläst 31 dec året efter insjuknandeår för att öka jämförbarheten över tiden. 17 Stockholms län mindre drabbat av långvarig psykisk ohälsa Vi har beräknat risken att råka ut för ett långvarigt sjukfall med psykisk diagnos för de femton yrkesgrupper som sysselsätter flest inom AGS-kollektivet per län. Det finns skillnader mellan länen. Sysselsatta i Stockholms län och Gotlands län har i genomsnitt lägst risk att drabbas av långvarig psykisk ohälsa (gäller för de undersökta yrkesgrupperna). Antalet sysselsatta i Gotlands län är lågt och därför är urvalet mindre. Statistiken från Gotlands län bör därför tolkas med försiktighet. Antalet sysselsatta i de olika yrkesgrupperna är inte jämnt fördelade över länen. Om man tar hänsyn till detta och beräknar en standardiserad risk, blir skillnaden mellan den faktiska risken och de standardiserade risken mellan noll och tre tiondelar per län, utom för Stockholms län där den standardiserade risken per 1000 sysselsatt blir 4,3 istället för 3,8. Högst risker, oavsett beräkningsmetod, finns i Västra Götalands och Blekinge län. Om man tittar på risken att drabbas av sjukdom för alla diagnoser (ej enbart psykiska diagnoser) för samma yrkesgrupper är risken fortfarande lägst i Gotlands och Stockholms län. Störst är skillnaden för Jämtlands län som har den näst högsta risken för alla diagnoser, men den sjunde högsta risken för psykiska diagnoser. I Skåne län är risken för psykiska diagnoser den 11:e högsta bland länen, men risken för sjukfall med samtliga diagnoser hamnar på 16:e plats. Det finns skillnader mellan yrkesgrupper i de olika länen. Störst är spridningen i risk bland personal i vård och skola i yrkesgrupperna övrig hälso- och sjukvårdsarbete, sjuksköterskor, barnmorskor och medicintekniska assistenter samt förskolelärare och fritidspedagoger. I gruppen övrigt hälso- och sjukvårdsarbete ingår bland annat sjukgymnaster och dietister. 18 Län Barnskötare m fl. Betong- bygg- och anläggningsarbete Förskolelärare och fritidspedagoger Försäljare inom detaljhandel Godshanterings- och lagerarbete Hotell-, restaurang- och storköksarbete Lärare Metallarbete Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinsktekniska ass Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete Städare och fönsterputsare Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare Yrkesförare Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete Övrigt industriellt arbete TABELL 4. RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT PÅ YRKESGRUPPER OCH LÄN. 2011. Stockholm 4,6 1,2 6,0 2,6 1,6 1,9 3,2 2,7 4,5 3,9 5,2 12,1 2,8 12,6 7,7 Uppsala 5,0 1,3 9,0 2,1 0,4 2,2 3,1 2,5 6,9 3,7 6,2 7,7 2,2 1,7 7,9 Södermanland 6,0 0,6 7,4 1,4 0,9 2,7 3,8 2,8 9,2 6,1 5,7 9,9 2,6 4,8 10,0 Östergötland 5,0 0,7 6,0 3,8 1,6 1,7 2,9 2,4 8,0 4,5 8,2 7,2 3,7 12,1 5,2 Jönköping 5,4 3,0 6,8 3,8 1,8 3,6 5,3 3,9 7,7 6,8 9,3 7,6 1,8 2,9 7,8 Kronoberg 6,0 0,0 4,1 2,8 3,7 2,3 5,2 4,1 8,3 5,4 9,8 7,3 2,7 20,3 6,9 Kalmar 4,0 1,1 5,4 3,5 1,8 1,9 6,0 3,7 2,4 4,2 8,2 6,2 0,7 16,2 5,5 Gotland 0,0 0,0 6,4 1,5 0,0 2,4 4,2 1,2 1,7 4,2 2,2 3,4 1,7 9,3 7,8 Blekinge 3,4 3,3 10,9 3,3 3,7 3,9 6,0 5,9 4,2 4,4 8,3 11,2 2,4 4,1 7,3 Skåne 4,4 1,2 7,1 3,6 1,1 3,0 5,5 2,3 4,5 4,6 6,9 9,5 2,9 11,5 5,4 Halland 5,2 0,8 5,1 2,1 0,5 1,9 4,9 2,4 3,1 4,5 7,0 8,5 2,6 5,5 9,6 Västra Götaland 6,5 1,8 8,6 4,2 2,5 3,6 5,4 3,5 8,9 7,8 9,5 8,6 3,0 12,2 7,5 Värmland 2,4 1,2 3,6 2,2 1,5 1,7 5,0 2,6 6,8 5,1 8,5 9,0 3,3 6,6 10,3 Örebro 5,1 2,7 7,7 3,3 1,2 2,0 5,0 1,5 8,9 5,5 5,5 8,6 0,6 10,0 6,0 Västmanland 9,1 1,6 7,8 2,3 1,7 4,5 5,8 1,7 7,8 5,1 4,6 7,4 3,1 10,9 10,1 Dalarna 4,8 2,5 5,1 2,6 1,2 2,1 5,3 2,1 6,7 6,8 1,9 10,6 1,9 11,2 8,9 Gävleborg 1,9 2,0 5,1 2,2 1,7 2,3 4,6 2,3 5,0 5,8 2,8 6,1 2,0 6,2 11,6 Västernorrland 3,7 1,1 5,4 3,4 0,0 1,9 4,7 2,4 10,8 7,3 5,6 7,1 1,8 19,1 2,8 Jämtland 5,7 0,0 13,2 3,8 0,0 2,3 5,5 2,8 6,3 3,5 4,4 8,1 1,7 21,9 5,8 Västerbotten 3,5 1,5 7,6 2,7 0,0 4,0 7,3 3,5 7,4 5,6 6,5 7,7 1,1 8,8 4,5 Norrbotten 5,1 1,3 6,2 3,6 2,3 5,5 3,9 1,7 4,2 3,2 6,9 5,8 1,4 16,0 7,6 19 TABELL 5. STANDARDISERAD RISK OCH FAKTISK RISK ATT DRABBAS AV PSYKISK OHÄLSA FÖRDELAT PÅ LÄN. BERÄKNAT PÅ 15 YRKESGRUPPER 2011. 20 Län Standardiserad risk psykiska diagnoser Risk (antal fall per 1000 sysselsatta) psykiska diagnoser Standardiserad risk alla diagnoser Risk (antal fall per 1000 sysselsatta) alla diagnoser Västra Götaland 5,8 5,9 17,6 17,9 Blekinge 5,4 5,7 16,9 17,7 Jönköping 5,3 5,3 16,9 17,8 Kronoberg 4,9 5 16,4 16,6 Södermanland 4,8 4,8 17 17,1 Dalarna 4,7 4,8 18 18 Västerbotten 4,7 4,8 16,2 16,5 Västernorrland 4,5 4,7 15,9 16,1 Jämtland 4,5 4,7 18,5 18 Västmanland 5 4,7 18,3 17,9 Örebro 4,5 4,6 15,9 16,4 Skåne 4,5 4,6 15,2 15,4 Värmland 4,5 4,5 15,4 15,5 Kalmar 4,1 4,3 14,9 15,3 Östergötland 4,3 4,3 16 16,2 Hallands 4,1 4,1 15,2 15,3 Uppsala 4 3,9 15,6 15,1 Gävleborg 4,1 3,9 16,8 16 Stockholm 4,3 3,8 15,1 12,8 Norrbotten 4 3,8 16,8 15,9 Gotland 2,8 2,8 11,3 11,4 LITTERATURFÖRTECKNING AFA Försäkring. (2013). Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro – 2013. Stockholm. AFA Försäkring. (2013). Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa. www.afaforsakring.se. Eurostat. (2010). Helath and Safety at Work i Europe. Luxembourg: European Commission. Finansdepartementet. (2013). Budgetproposition för 2014. Prop 2013/14:1. Utgiftsområde 10: Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Stockholm: Finansdepartementet. Försäkringskassan. (2013). Sver på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport. Stockholm: Försäkringskassan. OECD. (2013). Mental Health and Work: Sweden. OECD Publishing. Socialstyrelsen. (1996). Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997. Uppsala: Almqvist & Wicksell Tryckeri. Statistiska centralbyrån. (2013, 10). www.scb.se. Retrieved from Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC): http://www.scb.se/Pages/PressRelease____362493.aspx 21 22 23 POSTADRESS AFA Försäkring 106 27 Stockholm BESÖKSADRESS Klara Södra Kyrkogata 18 KUNDCENTER 0771-88 00 99 VX 08-696 40 00 FAX 08-696 45 45 INTERNET www.afaforsakring.se F6292 13.11 Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor