Psykisk ohälsa - AFA Försäkring

Psykisk ohälsa
FÖRSÄKRING
2
Sammanfattning
•Andelen långvarigt sjukskrivna med en psykisk diagnos har ökat sedan 2009 och för kvinnor
är den högre än vad den var i början av 2000-talet.
•Kvinnor har en högre risk att drabbas av en långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos
än män i samtliga yrkesgrupper.
•Kvinnor får oftare stressdiagnoser än män. Män får oftare diagnoserna depression och ångest.
•Risken att drabbas av en långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos har ökat under de
senaste åren, men är lägre än den var 2005.
•De yrkesgrupper där risken är högst för att råka ut för psykisk ohälsa finns inom vård, skola
och omsorg. Även yrkesgrupperna övrigt industriellt arbete och städare och fönsterputsare
har relativt högre risker.
•De allra flesta yrkesgrupper hade en lägre risk att drabbas av en långvarig sjukfrånvaro med
en psykisk diagnos 2011 jämfört med 2005.
•Det finns skillnader mellan länen i risken att drabbas av långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos. Det beror delvis på att det finns skillnader i näringslivsstrukturen, det vill säga
sammansättningen av antalet sysselsatta i olika yrkesgrupper, mellan länen.
3
Bakgrund
Psykisk ohälsa i den arbetsföra befolkningen uppmärksammas och debatteras i både Sverige
och i omvärlden. Särskilt uppmärksammas den psykiska ohälsan bland unga och kvinnor.
Idag är den vanligaste sjukskrivningsorsaken en psykisk diagnos och antalet sjukskrivningar
med psykiska diagnoser ökar enligt Försäkringskassan (Finansdepartementet 2013). Enligt
Statistiska centralbyrån upplever fyra av tio det egna arbetet som psykiskt ansträngande
(Statistiska centralbyrån, 2013). Den europeiska unionens statistikbyrå, Eurostat rapporterar
att kvinnor i hela EU ofta uppger problem med stress, depressioner och oro, i undersökningar
av arbetsrelaterade besvär (Eurostat, 2010).
Under 2013 publicerade OECD en rapport om den psykiska ohälsan bland unga i Sverige.
OECD menar att Sverige måste göra mer för att förhindra psykisk ohälsa bland unga och
därmed minska dess kostnader för hälso- och sjukvårdssystemet och arbetslöshetsförsäkringen
(OECD, 2013).
Den svenska regeringen har uppmärksammat ökningen av psykiska diagnoser och har gett
Försäkringskassan i uppdrag att beskriva och analysera sjukfall med psykiska diagnoser. I
Försäkringskassans första delrapport konstateras att antalet sjukfall med psykiska diagnoser
minskade från 2005, men har sedan 2009 börjat öka igen (Försäkringskassan, 2013).
Sedan början av 2000-talet har regering och socialförsäkringsadministrationen fokuserat på
att minska utnyttjandet av sjukförsäkringen. Detta medförde också att antalet sjukfall minskade. År 2005 bildades den nya myndigheten Försäkringskassan och reglerna i den lagstadgade
sjukförsäkringen ändrades. År 2008 infördes ytterligare förändringar, som innebar striktare
regler för att bevilja sjuk- eller aktivitetsersättning. Det medförde en kraftig nedgång i antalet
nya ersättningar under 2008 och 2009. Under 2009 minskade även sysselsättningen vilket ytterligare bidrog till en minskning av antalet ersättningar.
Om rapporten
Denna rapport handlar om långa sjukskrivningar med psykiska diagnoser och bygger på
information om ersättningar från AFA Försäkrings sjukförsäkringar, avtalsgruppförsäkring
AGS och avtalsgruppförsäkring kommun/landsting AGS-KL. Med en lång sjukskrivning menas
att den har pågått i mer än 90 dagar och/eller har lett till månadsersättning. AFA Försäkring
beviljar månadsersättning till sjukfall som Försäkringskassan beviljat sjuk- eller aktivitetsersättning.
Sjukförsäkringen
Genom avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS och AGS-KL) omfattas arbetare inom avtalsområdet Svenskt
Näringsliv/LO, kooperationen, anställda i kommuner, landsting/regioner, Svenska kyrkan, KFS och Pactaföretag.
Försäkringen omfattar däremot inte statligt anställda eller tjänstemän inom det privata avtalsområdet.
Vi har studerat hur psykiska diagnoser är fördelade över tid, försäkringskollektiv, yrkesgrupp,
kön, ålder och län. Diagnoserna är kategoriserade enligt samma kodsystem som Försäkringskassan använder, ICD10.
4
Vi redovisar huvudsakligen uppgifter för åren 2005-2011. Vi har valt 2005 eftersom antalet
sjukfall med psykiska diagnoser började minska då. Eftersom sjukdom kan anmälas i efterhand
är antalet sjukfall i AFA Försäkrings skadedatabas för 2012 fortfarande ofullständigt.
Vi redovisar uppgifter om sjukfall som:
Antalsuppgifter
Antal sjukfall fördelat på yrke, ålder, kön och avtalsområde.
Andelar
Sjukfall med en psykisk diagnos som procentuell andel av alla diagnosticerade sjukfall.
Risk
Risk att råka ut för ett långvarigt sjukfall och risken att råka ut för ett sjukfall med psykisk diagnos som leder
till månadsersättning. Risken beräknas som antalet fall per 1000 sysselsatta. Vi har använt sysselsättningsuppgifter från SCB:s yrkesregister.
Denna rapport behandlar inte arbetssjukdomar. En arbetssjukdom är en sjukdom som beror
på att man har utsatt för skadlig inverkan på arbetet. Godkända arbetssjukdomar regleras av
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada och godkända arbetssjukdomar med psykiska diagnoser
är mycket få.
Inom diagnosgruppen Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F00-F99)
finns följande kategorier:
•Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser
•Mentala sjukdomar
•Psykisk sjukdom
•Ångestsyndrom
•Neuros – annan mental defekt
•Risk för smitta
•Psykosomatisk sjukdom
•Offer för brott
•Organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar
•Övriga sjukdomar inom diagnosgruppen
•Sorgreaktion
•Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom
•Förstämningssyndrom (t.ex. depression)
•Anpassningsstörning (utbrändhet)
•Reaktion på svår stress
5
Diagnoser för kvinnor och män
2010 och 2011
I diagram 1 och diagram 2 nedan illustreras hur vanliga olika diagnoser är bland de långa
sjukfallen i hela AFA Försäkrings kollektiv, det vill säga både AGS och AGS-KL. Den vanligaste
diagnosen för både män och kvinnor är sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven,
35 procent av männen hade fått diagnosen och 31 procent av kvinnorna under åren 2010 och
2011. Därefter kommer psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar som utgör
30 procent av kvinnornas diagnoser och 19 procent av männens.
DIAGRAM 1.
NYA LÅNGA SJUKFALL FÖRDELAT PÅ DIAGNOSER. KVINNOR 2010 OCH 2011.
Sjukdomar i muskuloskeletala systemet
och bindväven
Psykiska sjukdomar och syndrom samt
beteendestörningar
15%
3%
31%
3%
Tumörer
3%
Skador, förgiftningar och vissa andra
följder av yttre orsaker
7%
Sjukdomar i nervsystemet
Cirkulationsorganens sjukdomar
8%
Graviditet, förlossning
30%
Övriga diagnoser
DIAGRAM 2.
NYA LÅNGA SJUKFALL FÖRDELAT PÅ DIAGNOSER. MÄN 2010 OCH 2011.
Sjukdomar i muskuloskeletala
systemet och bindväven
Psykiska sjukdomar och syndrom
samt beteendestörningar
16%
3%
35%
6%
Skador, förgiftningar och vissa andra
följder av yttre orsaker
Cirkulationsorganens sjukdomar
9%
Tumörer
12%
Sjukdomar i nervsystemet
19%
Övriga diagnoser
6
ANDELEN LÅNGA SJUKFALL MED EN PSYKISK DIAGNOS
HAR ÖKAT
Vi har studerat hur andelen långa sjukfall med en psykisk diagnos av alla diagnosticerade
långa sjukfall har utvecklats över tid. Detta illustreras i diagram 3. Det har skett en ökning
av andelen nya sjukfall med en psykisk diagnos från och med 2010. Från början 2004 och fram
till 2008 och 2009, det vill säga under samma år som det totala antalet sjukfall minskade,
minskade andelen långa sjukfall med en psykisk diagnos. Denna utveckling följer ungefär
samma mönster för båda könen.
Andelen med en psykisk diagnos är högre bland kvinnor än bland män och ökningen under de
senaste åren har varit större för kvinnor. Andelen långa sjukfall med en psykisk diagnos var
33 procent bland kvinnor 2011 och det överstiger det högsta värdet under första halvan av
2000-talet.
Andelen män med en psykisk diagnos var 20 procent 2010 och 19 procent 2011. Det högsta
uppmätta värdet under början av 2000-talet var 20 procent.
Preliminära siffror för 2012 visar att andelen psykiska diagnoser för både män och kvinnor
ligger på ungefär samma nivå som 2011.
DIAGRAM 3.
PROCENTUELL ANDEL AV PSYKISKA DIAGNOSER AV ALLA DIAGNOSTICERADE
DiagramSJUKFALL
3. Procentuell
andel av psykiska
diagnoser
av alla diagnosticerade
sjukfall
LÅNGA
FÖRDELAT
PÅ KÖN OCH
INSJUNKNANDEÅR
INOM AGS
OCH
AGS-KL.
fördelat på kön och insjunknandeår inom AGS-KL och AGS
35
33
31
29
27
Kvinnor
25
Kvinnor+män
23
Män
21
19
17
15
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
(Sjukfall där diagnos saknas är borträknade)
(Sjukfall där diagnos saknas är borträknade)
Den vanligaste diagnosen vid en lång sjukskrivning i hela AFA Försäkrings
Den vanligaste diagnosen vid en lång sjukskrivning i hela AFA Försäkrings försäkringsförsäkringskollektiv är muskuloskeletala sjukdomar. I AGS-KL är psykiska diagnoser
kollektiv är muskuloskeletala sjukdomar. I AGS-KL är psykiska diagnoser den vanligaste
den vanligaste diagnosen för både män och kvinnor.
diagnosen för både män och kvinnor.
Yrket är avgörande för män men inte för kvinnor i lika stor utsträckning
De yrkesgrupper där andelen sjukskrivna med en psykisk diagnos är som högst finns
inom området vård, skola och omsorg. Detta visas i diagram 4. Andelen med psykiska
diagnoser är högre för kvinnor i de flesta yrkesgrupperna. De yrken som har en hög andel
sjukskrivna med psykiska diagnoser är huvudsakligen kvinnodominerade, men andelen
sjukskrivna med en psykisk diagnos är hög även bland männen i dessa yrkesgrupper. De
yrken som har en lägre andel sjukskrivna med en psykisk diagnos är huvudsakligen
mansdominerade arbetaryrken och kvinnor i dessa yrkesgrupper har en i de flesta fall
betydligt högre andel sjukskrivna med en psykisk diagnos jämfört med männen. Exempel
på sådana yrkesgrupper är bland andra Byggnadsträarbetare och Elektriskt arbete. För
män spelar alltså yrket en större roll för hur stor andel av de långtidssjukskrivna som har
drabbats av psykisk ohälsa, än för kvinnor.
7
YRKET ÄR AVGÖRANDE FÖR MÄN MEN INTE FÖR KVINNOR I
LIKA STOR UTSTRÄCKNING
De yrkesgrupper där andelen med långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos är som högst
finns inom området vård, skola och omsorg. Detta visas i diagram 4. Andelen med psykiska
diagnoser är högre för kvinnor i de flesta yrkesgrupperna. De yrken som har en hög andel
långvarig sjukfrånvaro med psykiska diagnoser är huvudsakligen kvinnodominerade, men
andelen sjukskrivna med en psykisk diagnos är hög även bland männen i dessa yrkesgrupper.
De yrken som har en lägre andel långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos är huvudsakligen mansdominerade arbetaryrken och kvinnor i dessa yrkesgrupper har en, i de flesta fall,
högre andel långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos jämfört med män. Exempel på
sådana yrkesgrupper är bland andra byggnadsträarbetare och elektriskt arbete.
För män spelar alltså yrket en större roll för hur stor andel av de långtidssjukskrivna som har
drabbats av psykisk ohälsa, än det gör för kvinnor.
DIAGRAM 4.
NYA LÅNGA SJUKFALL MED EN PSYKISK DIAGNOS SOM ANDEL I PROCENT
AV DET TOTALA ANTALET SJUKFALL I YRKESGRUPPEN FÖRDELAT PÅ KÖN
2010-2011.
Övrigt hälso-,sjukvård
Lärare
Läkare
Förskolelärare och fritidspedagoger
Övriga yrkesgrupper
Soc. , vård- och omsorg
Sjuksköterskor mfl.
Barnskötare m fl
Försäljare inom detaljhandel
Alla yrken
Undersköterskor, sjukvårdsvårdbitr.
Väktare, ordningsvakter
Tandvårdsarbete
Textil.
Städare och fönsterputsare
Grafiskt arbete
Övrigt industriellt arbete
Kvinnor+
Män
Hotell-, restaurang
Jord-, skogsbruks.
Män
Fastighetsskötare, expvakt.
Metallarbete
Kvinnor
Godshantering.
Livsmedelsarbete
Yrkesförare
Tidningsdistr.
Elektriskt arbete
Murare
Träindustriarbete
Däckspersonal.
Byggnadsmålare
Pappers.
Betong- bygg.
Byggnadsträarbetare
Gruv- och bergarbete*
Isolerings och VVS-montörer
Brandpersonal*
Golvläggare*
0
20
40
60
1
*Yrkesgrupper med en mycket låg andel sysselsatta kvinnor, inga skador har rapporterats för åren 2010-2011.
Kvinnor får oftare stressdiagnoser
8
1
* Yrkesgrupper med en mycket låg andel sysselsatta kvinnor, inga skador har rapporterats för åren 20102011.
KVINNOR FÅR OFTARE STRESSDIAGNOSER
De tre vanligaste psykiska diagnoserna för båda könen är förstämningssyndrom (t.ex. depression), reaktion på svår stress och ångestsyndrom. I diagram 5 och diagram 6 nedan redovisas
fördelningen i procent av de olika psykiska diagnoserna under perioden 2010-2011. Bland
männen utgör förstämningssyndrom 49 procent av diagnoserna i genomsnitt för perioden
2010-2011, bland kvinnor är andelen något lägre och ligger på 47 procent.
Reaktion på svår stress är däremot vanligare bland kvinnor och utgör en tredjedel av alla
diagnoser. För män utgör diagnosen en femtedel av diagnoserna. Ångestsyndrom står för 13
procent av kvinnornas diagnoser och 16 procent av männens diagnoser. Resterande diagnosgrupper utgör förhållandevis lägre andelar av diagnoserna. Anpassningsstörning, det som i
dagligt tal brukar kallas för utbrändhet, är en mycket ovanlig diagnos, färre än en procent av
männen och en procent av kvinnorna har fått diagnosen.
När man tittar på utvecklingen över tid är andelarna av de olika diagnoserna ganska stabila,
en liten minskning av stressdiagnoser till förmån för depressioner kan noteras runt åren 2008
och 2009.
Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress ingår i samma kategori och redovisas tillsammans i Försäkringskassans statistik. I AFA Försäkrings databas särredovisas anpassningsstörning. I kategorin ingår följande diagnoser:
•Akut stressreaktion
•Posttraumatiskt stressyndrom
•Anpassningsstörning (utbrändhet)
•Andra specificerade reaktioner på svår stress
•Reaktion på svår stress, ospecificerad
Kategorin förtjänar extra uppmärksamhet eftersom den skiljer sig från andra kategorier inom
psykiska diagnoser. Skillnaden är att den inte bara inkluderar störningar som karakteriseras
av symptom och förlopp utan även inbegriper en av två orsaksfaktorer, nämligen;
1. En exceptionell traumatisk livshändelse som ger upphov till en akut stressreaktion.
2. En betydande förändring av livssituationen som medför en betydande försämring av
livsvillkoren, vilket resulterar i en anpassningsstörning (Socialstyrelsen, 1996).
9
DIAGRAM 5.
DIAGNOSER SOM ANDEL I PROCENT AV ALLA PSYKISKA DIAGNOSER.
Diagram 5.2010-2011.
Diagnoser som andel i procent av alla psykiska diagnoser. Kvinnor
KVINNOR
Diagram
2010-20115. Diagnoser som andel i procent av alla psykiska diagnoser. Kvinnor
2010-2011
0,11%
0,11%
7%
7%
13%
13%
47%
47%
Förstämningssyndrom (t.ex.
Förstämningssyndrom
(t.ex.
depression)
depression)
Reaktion på svår stress
Reaktion på svår stress
Ångestsyndrom
Ångestsyndrom
Anpassningsstörning
Anpassningsstörning
(utbrändhet)
(utbrändhet)
Övriga diagnoser inom
Övriga
diagnoser inom
diagnosgruppen
diagnosgruppen
33%
33%
DIAGRAM 6.
DIAGNOSER
SOM ANDEL
I PROCENT
PSYKISKA
DIAGNOSER.
Diagram 6. Diagnoser
som andel
i procentAV
avALLA
alla psykiska
diagnoser.
Män 2010Diagram
6. Diagnoser som andel i procent av alla psykiska diagnoser. Män 2010MÄN
2011 2010-2011.
2011
0,08%
0,08%
14%
14%
16%
16%
49%
49%
21%
21%
10
10
10
Förstämningssyndrom (t.ex.
Förstämningssyndrom
(t.ex.
depression)
depression)
Reaktion på svår stress
Reaktion på svår stress
Ångestsyndrom
Ångestsyndrom
Anpassningsstörning
Anpassningsstörning
(utbrändhet)
(utbrändhet)
Övriga diagnoser inom
Övriga
diagnoser inom
diagnosgruppen
diagnosgruppen
andra diagnoser. Det totala antalet sjukfall är högre i äldre åldersgrupper, men andra
diagnoser än psykiska, som muskuloskeletala diagnoser, är vanligare Vi kan inte se att
det har skett några stora förändringar i fördelningen av andelen psykiska diagnoser inom
olika åldersgrupper under perioden 2005-2011.
I AGS-KL ser fördelningen av andelen med psykiska diagnoser i olika åldersgrupper
ganska lika ut för kvinnor och män. De yngre åldersgrupperna har en högre andel av
psykiska diagnoser, men det totala antalet diagnosticerade sjukfall är också lägre. Inom
AGS är andelen
med en psykisk diagnos lägre än i AGS KL och lägst är den för
ÅLDER,
KÖN sjukfall
OCH AVTALSOMRÅDE
männen. Detta visas i diagram 7-diagram 9.
Generellt så är andelen med en psykisk diagnos högre i yngre åldersgrupper jämfört med andra
diagnoser.
totala antalet
sjukfall
högre
i äldre
åldersgrupper,
menpsykisk
andra diagnoser
DiagramDet
7. Antal
sjukfall
2010äroch
2011
fördelat
på ålder,
diagnosänoch
psykiska,
som
muskuloskeletala
diagnoser,
är
vanligare.
Vi
kan
inte
se
att
det
har
skett några
övriga diagnoser. Kvinnor AGS-KL
stora förändringar i fördelningen av andelen psykiska diagnoser inom olika åldersgrupper
Ålder,
kön och
avtalsområde
under
perioden
2005-2011.
Generellt
så är andelen med en psykisk diagnos högre i lägre åldersgrupper jämfört med
56-64
Iandra
AGS-KL
ser fördelningen
av andelen
med
psykiska
i olika åldersgrupper,
åldersgrupper ganska
diagnoser.
Det totala
antalet
sjukfall
ärdiagnoser
högre i äldre
menlika
andra
36-45
ut
för
kvinnor
och
män.
De
yngre
åldersgrupperna
har
en
högre
andel
av
psykiska
diagnoser,
diagnoser än psykiska, som muskuloskeletala diagnoser, är vanligare Vi kan inte se att
men
det totala
diagnosticerade
sjukfall
är också lägre.av
Inom
AGS är
andelen sjukfall
med inom
det
har
skett antalet
några stora
förändringar
i fördelningen
andelen
psykiska
diagnoser
16-25
en
psykisk
diagnos
lägre
än
i
AGS-KL,
och
andelen
är
lägre
för
män
än
för
kvinnor.
Detta
visas
i
olika åldersgrupper under perioden 2005-2011.
diagram 70– diagram 10
9. 000
20 000
30 000
40 000
50 000
60 000
I AGS-KL ser fördelningen
av andelen
med psykiska
diagnoser i olika åldersgrupper
Psykiska
diagnoser
Övriga diagnoser
ganska
lika
ut
för
kvinnor
och
män.
De
yngre
åldersgrupperna
har en högre andel av
DIAGRAM 7.
psykiska
diagnoser,
det totala
antalet
sjukfall
är också lägre. Inom
ANTAL
NYA
LÅNGA men
SJUKFALL
2010
OCH diagnosticerade
2011 FÖRDELAT
PÅ ÅLDER,
Diagram
8. Antal
sjukfall
2010
och
2011
fördelat
påän
ålder,
psykisk
AGS
är andelen
sjukfall
en psykisk
diagnos
lägre
i AGS
KL ochdiagnos
lägst äroch
den för
PSYKISK
DIAGNOS
OCHmed
ÖVRIGA
DIAGNOSER.
KVINNOR
AGS-KL.
övriga diagnoser.
AGS-KL
männen.
Detta visasMän
i diagram
7-diagram 9.
16-64
Diagram 7. Antal sjukfall 2010 och 2011 fördelat på ålder, psykisk diagnos och
56-64
övriga diagnoser. Kvinnor AGS-KL
46-55
36-45
56-64
26-35
16-25
36-45
16-25
0
0
1 000
2 000
10 000
3 000
4 000
5 000
6 000
7 000
8 000
Psykiska diagnoser
Övriga diagnoser
20 000
30 000
40 000
50 000
Psykiska diagnoser
9 000
60 000
Övriga diagnoser
Diagram 9. Antal sjukfall 2010 och 2011 fördelat på ålder, psykisk diagnos, kön och
DIAGRAM 8.
övriga diagnoser AGS
ANTAL NYA LÅNGA SJUKFALL 2010 OCH 2011 FÖRDELAT PÅ ÅLDER,
Diagram
8. Antal sjukfall
2010 och
2011 fördelat
påAGS-KL.
ålder, psykisk diagnos och
PSYKISK DIAGNOS
OCH ÖVRIGA
DIAGNOSER.
MÄN
övriga diagnoser. Män AGS-KL
16-64
56-64
46-55
36-45
26-35
11
16-25
0
1 000
2 000
3 000
4 000
Psykiska diagnoser
5 000
6 000
7 000
8 000
9 000
Övriga diagnoser
Diagram 9. Antal sjukfall 2010 och 2011 fördelat på ålder, psykisk diagnos, kön och
övriga diagnoser AGS
11
11
Kvinnor
Män
DIAGRAM 9.
ANTAL NYA LÅNGA SJUKFALL 2010 OCH 2011 FÖRDELAT PÅ ÅLDER,
PSYKISK DIAGNOS, KÖN OCH ÖVRIGA DIAGNOSER AGS.
16-64 år
56-64 år
46-55 år
36-45 år
26-35 år
16-25 år
16-64 år
56-64 år
46-55 år
36-45 år
26-35 år
16-25 år
0
5000
10000
15000
Psykiska diagnoser
20000
25000
30000
35000
Övriga diagnoser
Kvinnor har högre risk att drabbas av psykisk ohälsa
Diagram 10 visar risken att drabbas av en långvarig sjukdom med en psykisk diagnos
beräknad som antalet fall per 1000 sysselsatt fördelat på kön och insjunknandeår. Risken
började öka 2010 för både kvinnor och män, men är inte uppe på samma nivåer som 2005
och 2006. År 2005 var risken 6,6 per 1000 sysselsatt (båda könen, AGS och AGS KL) År
2011 var risken 4,5. Risken är högre för kvinnor och även ökningen i risk från och med
2010 har varit större för kvinnor och avtagande för män. Preliminära uppgifter för 2012
visar att risken hamnar på ungefär samma nivå som 2011.
Diagram 10. Risk (antal fall per 1000 sysselsatta)att drabbas av en långvarig
sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på kön, utveckling över tiden 20052011.
12
12
KVINNOR HAR HÖGRE RISK ATT DRABBAS AV PSYKISK OHÄLSA
Diagram 10 visar risken att drabbas av en långvarig sjukdom med en psykisk diagnos beräknad
som antalet fall per 1000 sysselsatta fördelat på kön och insjunknandeår. Risken började öka
2010 för både kvinnor och män, men är inte uppe på samma nivåer som 2005 och 2006. År 2005
var risken 6,6 per 1000 sysselsatta. År 2011 var risken 4,5. Risken är högre för kvinnor och även
ökningen i risk från och med 2010 har varit större för kvinnor och avtagande för män. Preliminära
uppgifter för 2012 visar att risken hamnar på ungefär samma nivå som 2011.
DIAGRAM 10.
RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG
SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT PÅ KÖN, UTVECKLING
ÖVER TIDEN 2005-2011.
10,0
9,0
8,0
7,0
6,0
Kvinnor
5,0
Kvinnor+Män
Män
4,0
3,0
2,0
1,0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
I diagram 11 och 12 visas risken att drabbas av psykisk ohälsa fördelat på åldersgrupper för
kvinnor och män. För båda könen gäller att för åldersgrupperna över 35 år ökar risken mer
I diagram 11 och 12 visas risken att drabbas av psykisk ohälsa fördelat på åldersgrupper
efter 2009. För åldersgrupperna 16-25 år och 26-35 år är utvecklingen flackare och för de
för kvinnor och män. För båda könen gäller att för åldersgrupperna över 35 år ökar risken
yngsta männen minskar risken 2011.
mer efter 2009. För åldersgrupperna 16-25 år och 26-35 år är utvecklingen flackare och
för
de yngsta11.
männen minskar risken 2011.
DIAGRAM
RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG
SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT PÅ ÅLDERSGRUPP,
UTVECKLING
TIDEN
2005-2011.
KVINNOR.
Diagram 11 RiskÖVER
(antal fall
per 1000
sysselsatta)att
drabbas av en långvarig
sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupp, utveckling över
12,0
tiden
2005-2011. Kvinnor
10,0
8,0
Kv 16-25
Kv 26-35
6,0
Kv 36-45
Kv 46-55
4,0
Kv 56-64
2,0
0,0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Diagram 12 Risk (antal fall per 1000 sysselsatta)att drabbas av en långvarig
sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupp, utveckling över
tiden 2005-2011. Män
136,0
5,0
13
8,0
Kv 16-25
Kv 26-35
6,0
Kv 36-45
Kv 46-55
4,0
Kv 56-64
2,0
0,0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
DIAGRAM 12.
RISK
(ANTAL
FALLfall
PER
SYSSELSATTA)
ATT
Diagram
12 Risk (antal
per 1000
1000 sysselsatta)att
drabbas
av enDRABBAS
långvarig AV LÅNGVARIG
SJUKFRÅNVARO
MED
EN
PSYKISK
DIAGNOS
FÖRDELAT
PÅ ÅLDERSGRUPP,
sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupp, utveckling över
UTVECKLING
ÖVER
TIDEN
2005-2011.
MÄN.
tiden 2005-2011. Män
6,0
5,0
4,0
M 16-25
M 26-35
3,0
M 36-45
M 46-55
2,0
M 56-64
1,0
0,0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Risken att
av ett
sjukfallsjukfall
som leder
tillleder
månadsersättning
minskade för minskade för
Risken
attdrabbas
drabbas
av långvarigt
ett långvarigt
som
till månadsersättning
alla
diagnoser
och
yrkesgrupper
från
och
med
2008.
En
viss
ökning
kunde
noteras
under
alla diagnoser och yrkesgrupper från och med 2008. En viss ökning kunde
noteras under 2010
2010 bland annat beroende på att en del av gruppen utförsäkrade återvände till
bland annat beroende på att en del av gruppen utförsäkrade återvände till sjukförsäkringen.
sjukförsäkringen. Utvecklingen är likartad för alla diagnoser, i diagram 10 visas risken att
Utvecklingen är likartad för alla diagnoser, i diagram 10 visas risken att drabbas av ett sjukfall
drabbas av ett sjukfall som leder till månadsersättning för de vanligaste diagnoserna,
som leder till månadsersättning för de vanligaste diagnoserna, psykiska och muskuloskeletala.
psykiska och muskuloskeletala. Man kan notera att skillnaden mellan risken för att
Man kan notera att skillnaden mellan risken för att drabbas av ett långvarigt sjukfall som
leder till månadsersättning med en muskuloskeletal diagnos är något lägre än risken att
drabbas av ett långvarigt sjukfall som leder till månadsersättning med en muskuloskeletal
drabbas av en psykisk diagnos 2011, före 2008 var det tvärtom.
diagnos är något lägre än risken att drabbas av en psykisk diagnos 2011, före 2008 var det
tvärtom.
DIAGRAM
13.
14
RISK
(ANTAL
1000
ATT av
DRABBAS
Diagram 13. RiskFALL
(antalPER
fall per
1000SYSSELSATTA)
sysselsatta)att drabbas
långvarig AV LÅNGVARIG
SJUKFRÅNVARO
MED
EN
PSYKISK
ELLER
MUSKULOSKELETAL
DIAGNOS
sjukfrånvaro med en psykisk eller en annan diagnos som leder till
SOM
LEDER
TILL
MÅNADSERSÄTTNING.
månadsersättning.
1,0
0,9
0,8
0,7
Kvinnor muskuloskeletala
diagnoser
0,6
0,5
Män muskuloskeletala
diagnoser
0,4
Kvinnor psykiska
diagnoser
0,3
Män psykiska diagnoser
0,2
0,1
0,0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
De
där
risken
drabbas
av långvarigt
ohälsa
är hög
finns inom vårdDe yrkesgrupper
yrkesgrupper där
risken
att att
drabbas
av långvarigt
psykiskpsykisk
ohälsa är
hög finns
inom
och
omsorg.
ÄvenÄven
förskollärare
och fritidspedagoger,
städare
ochoch
fönsterputsare
vårdoch omsorg.
Förskollärare
och fritidspedagoger,
Städare
fönsterputsaresamt gruppen
övrigt
industriellt
arbete har arbete
en höghar
risk.
Utvecklingen
i risk följer
samma mönster i
och gruppen
övrigt industriellt
en hög
risk. Utvecklingen
i risk ungefär
följer ungefär
samma mönster i de flesta yrkesgrupperna. Alla yrkesgrupper utom övrigt industriellt
arbete och murare hade en lägre risk 2011 jämfört med 2005. Gruppen murare tillhör
yrkena med en relativt låg risk att drabbas av psykisk ohälsa. Riskerna för olika
yrkesgrupper finns i tabell 1-3.
14
Tabell 1. Risk (antal fall per 1000 sysselsatta) att råka ut för ett långvarigt sjukfall
med en psykisk diagnos fördelat efter yrkesgrupp och insjunknandeår. *
de flesta yrkesgrupperna. Alla yrkesgrupper utom övrigt industriellt arbete och murare hade en
lägre risk 2011 jämfört med 2005. Gruppen murare tillhör yrkena med en relativt låg risk att
drabbas av psykisk ohälsa. Riskerna för olika yrkesgrupper finns i tabell 1-3.
TABELL 1.
RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG
SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT EFTER YRKESGRUPP
OCH INSJUNKNANDEÅR.*
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Alla yrken
6,6
5,7
4,7
3,6
3,3
4,2
4,5
Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete
14,1
11,1
10,5
8,6
6,1
9,7
11,5
Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden
och ambulansförare
12,5
10,3
9,2
6,7
5,9
8,4
9,3
Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinsktekniska ass
10,9
9,7
7,4
6,4
5,9
6,5
7,1
Tandvårdsarbete
10,4
10,0
7,4
5,8
4,6
6,6
7,3
Förskolelärare och fritidspedagoger
10,3
9,1
7,4
5,4
5,4
6,8
8,0
Städare och fönsterputsare
10,0
7,8
7,1
5,4
4,8
7,0
7,5
Övrigt industriellt arbete
7,7
7,5
6,3
5,1
5,8
7,3
8,1
Textil-, skinn och läderindustriarbete
8,8
6,1
7,4
5,0
4,8
5,4
6,6
Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete
7,8
6,9
6,0
4,4
4,3
5,3
5,8
Tidningsdistrubitions- och cateringarbete
5,7
5,5
5,9
6,9
7,3
4,5
4,9
Lärare
7,6
7,0
5,8
4,2
3,7
4,7
5,1
Barnskötare m fl.
6,9
7,0
5,1
3,8
3,7
4,7
5,6
Läkare
6,8
6,3
5,1
4,2
3,8
5,2
4,6
Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl
5,7
2,6
5,8
9,5
3,8
2,0
2,2
Livsmedelsarbete
6,4
5,5
3,9
2,6
2,7
3,1
3,8
Väktare, ordningsvakter
6,4
4,7
3,2
3,3
3,0
3,3
3,7
Fastighetsskötare, expeditionsvakter,
renhållningsarbetare m fl.
4,8
4,2
4,4
3,3
2,6
3,9
3,6
Grafiskt arbete
5,3
4,6
3,2
2,8
3,1
3,4
2,7
Övriga yrkesgrupper
5,4
4,7
3,7
2,7
2,4
3,2
3,6
Metallarbete
5,4
4,4
3,6
2,7
2,4
2,8
3,2
Hotell-, restaurang- och storköksarbete
4,8
4,3
3,4
2,7
2,1
3,0
3,0
Försäljare inom detaljhandel
4,8
3,9
3,0
2,6
2,2
3,0
3,4
Byggnadsmålare
4,6
4,6
2,5
2,8
2,2
2,7
2,4
Träindustriarbete
3,9
3,3
3,2
2,5
2,5
2,5
2,9
Yrkesförare
4,6
3,7
2,8
2,4
2,3
2,6
2,8
Godshanterings- och lagerarbete
4,8
3,9
3,1
2,3
2,0
2,3
1,8
Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete
3,4
3,8
2,8
1,6
2,0
2,1
2,3
Pappers- och pappersmassearbetare
3,6
3,3
2,2
1,1
1,8
1,9
1,3
Byggnadsträarbetare
3,1
2,8
2,3
2,0
1,3
1,7
1,7
Gruv- och bergarbete, stenhuggare
5,0
2,6
2,1
1,6
1,5
1,2
1,3
Golvläggare
4,3
1,9
0,9
2,6
2,3
1,1
1,3
Betong-, bygg- och anläggningsarbete
2,9
2,7
1,7
1,8
1,4
1,4
1,6
Murare
1,1
2,5
1,6
1,5
2,0
1,2
2,2
Elektriskt arbete
3,0
2,2
1,4
1,2
1,0
1,4
1,2
Brandpersonal
2,2
1,6
1,3
1,8
0,9
1,1
0,6
Isolerings- och VVS-montörer
2,6
1,9
1,4
0,8
1,4
1,0
0,9
15
Kvinnor har högre risk att drabbas av långvariga sjukskrivningar med psykiska diagnoser
inom samtliga yrkesgrupper. Den genomsnittliga skillnaden mellan män och kvinnor för åren
2005-2011 är som störst i mansdominerade arbetaryrken (till exempel övrigt industriellt
arbete, yrkesförare och metallarbetare). En låg andel kvinnor gör samtidigt riskerna svårmätta
för kvinnor, särskilt i mindre yrkesgrupper. I gruppen övrigt industriellt arbete är cirka en
fjärdedel kvinnor.
Bland kvinnor är också gruppen övrigt industriellt arbete den yrkesgrupp där risken att
drabbas av psykisk ohälsa är störst. Därefter kommer övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och
omsorgsarbete samt undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare.
Bland män är yrkesgruppen med högst risk undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och
ambulansförare, därefter kommer städare och fönsterputsare och övrigt industriellt arbete.
Andelen sysselsatta män i yrkesgruppen undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och
ambulansförare är lågt.
Vi har även beräknat åldersstandardiserad risk (se tabellbilagan, AFA Försäkring 2013).
Det innebär att man tar bort effekter av ojämn åldersfördelning i olika yrkesgrupper. Den
åldersstandardiserade risken visade inte på några större skillnader utom för yrkesgrupperna,
hotell-, restaurang- och storköksarbete, försäljare samt väktare. Dessa har en stor andel sysselsatta i åldersgruppen 16-25 år och 26-35 år som inte drabbas av sjukskrivningar i lika stor
utsträckning som äldre åldersgrupper. Den ålderstandadiserade risken i dessa yrkesgrupper är
därför högre än den faktiska beräknade risken.
TABELL 2.
RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) FÖR KVINNOR ATT DRABBAS AV
LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT EFTER
YRKESGRUPP OCH INSJUNKNANDEÅR.*
16
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Alla yrken
8,91
7,83
6,4
4,89
4,44
5,83
6,55
Övrigt industriellt arbete
12,6
12,2
10,0
8,9
9,8
11,8
15,7
Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete
14,1
11,7
11,3
9,0
6,3
10,1
11,8
Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden
och ambulansförare
12,8
10,6
9,3
6,8
6,0
8,6
9,5
Metallarbete
13,5
10,4
8,6
6,2
5,5
6,8
8,4
Yrkesförare
13,4
11,3
7,6
6,7
5,9
6,2
8,7
Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinsktekniska ass
11,2
10,0
7,9
6,7
6,3
6,9
7,5
Tandvårdsarbete
11,0
10,6
8,2
6,3
5,0
6,9
7,6
Förskolelärare och fritidspedagoger
10,6
9,5
7,7
5,6
5,5
7,1
8,4
Städare och fönsterputsare
9,6
8,4
7,2
5,5
4,6
7,4
8,2
Läkare
9,0
8,5
6,9
6,1
4,8
7,6
6,8
Lärare
8,8
8,2
6,8
4,9
4,5
5,7
6,1
Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete
8,5
7,6
6,5
4,9
4,7
5,9
6,6
Livsmedelsarbete
8,1
8,7
6,3
4,8
5,1
4,5
6,0
Barnskötare m fl.
7,4
7,6
5,5
4,1
4,0
5,2
6,2
Övriga yrken
7,3
6,2
4,9
3,6
3,1
4,2
4,8
Godshanterings- och lagerarbete
7,8
6,7
4,4
4,1
3,0
4,0
3,3
Försäljare inom detaljhandel
6,3
5,0
4,0
3,3
2,9
4,0
4,6
Hotell-, restaurang- och storköksarbete
5,7
5,1
4,1
3,2
2,6
4,0
3,9
TABELL 3.
RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) FÖR MÄN ATT DRABBAS AV
LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT EFTER
YRKESGRUPP OCH INSJUNKNANDEÅR.*
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Alla yrken
3,9
3,3
2,8
2,1
2,0
2,3
2,3
Städare och fönsterputsare
11,7
5,7
6,9
5,1
5,4
5,5
4,9
Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden
och ambulansförare
7,3
6,0
7,1
5,3
4,2
5,5
7,0
Övrigt industriellt arbete
5,8
5,7
4,9
3,7
4,4
5,7
5,4
Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinsktekniska ass
7,5
6,5
3,0
3,5
2,6
3,4
3,2
Fastighetsskötare, expeditionsvakter,
renhållningsarbetare m fl.
4,4
3,9
4,1
3,0
2,3
3,6
3,4
Läkare
5,1
4,5
3,6
2,4
2,9
2,9
2,5
Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete
4,8
4,0
4,0
2,6
2,5
3,2
3,1
Lärare
5,0
4,5
3,7
2,8
1,9
2,8
2,8
Byggnadsmålare
4,5
4,1
2,4
2,6
2,3
2,7
2,1
Livsmedelsarbete
5,6
3,8
2,8
1,5
1,6
2,4
2,7
Metallarbete
4,2
3,5
2,9
2,2
2,0
2,2
2,5
Yrkesförare
3,9
3,2
2,5
2,1
2,0
2,3
2,3
Träindustriarbete
3,3
2,9
2,6
2,1
2,0
2,1
2,4
Godshanterings- och lagerarbete
4,1
3,3
2,8
1,9
1,7
1,9
1,5
Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete
2,8
3,7
2,2
1,1
1,7
1,8
1,8
Övriga yrken
3,1
2,6
2,1
1,6
1,7
1,8
1,8
Byggnadsträarbetare
2,9
2,6
2,4
2,0
1,2
1,6
1,6
Betong- bygg- och anläggningsarbete
2,6
2,6
1,6
1,6
1,3
1,3
1,5
Hotell-, restaurang- och storköksarbete
2,4
2,3
1,8
1,5
1,2
1,2
1,3
Försäljare inom detaljhandel
2,1
1,8
1,3
1,3
0,9
1,3
1,3
Elektriskt arbete
2,1
1,8
1,3
1,2
0,9
1,3
1,1
*Data är avläst 31 dec året efter insjuknandeår för att öka jämförbarheten över tiden.
17
Stockholms län mindre drabbat av
långvarig psykisk ohälsa
Vi har beräknat risken att råka ut för ett långvarigt sjukfall med psykisk diagnos för de femton
yrkesgrupper som sysselsätter flest inom AGS-kollektivet per län. Det finns skillnader mellan
länen. Sysselsatta i Stockholms län och Gotlands län har i genomsnitt lägst risk att drabbas
av långvarig psykisk ohälsa (gäller för de undersökta yrkesgrupperna). Antalet sysselsatta i
Gotlands län är lågt och därför är urvalet mindre. Statistiken från Gotlands län bör därför
tolkas med försiktighet.
Antalet sysselsatta i de olika yrkesgrupperna är inte jämnt fördelade över länen. Om man tar
hänsyn till detta och beräknar en standardiserad risk, blir skillnaden mellan den faktiska risken och de standardiserade risken mellan noll och tre tiondelar per län, utom för Stockholms
län där den standardiserade risken per 1000 sysselsatt blir 4,3 istället för 3,8. Högst risker,
oavsett beräkningsmetod, finns i Västra Götalands och Blekinge län.
Om man tittar på risken att drabbas av sjukdom för alla diagnoser (ej enbart psykiska diagnoser) för samma yrkesgrupper är risken fortfarande lägst i Gotlands och Stockholms län. Störst
är skillnaden för Jämtlands län som har den näst högsta risken för alla diagnoser, men den
sjunde högsta risken för psykiska diagnoser. I Skåne län är risken för psykiska diagnoser den
11:e högsta bland länen, men risken för sjukfall med samtliga diagnoser hamnar på 16:e plats.
Det finns skillnader mellan yrkesgrupper i de olika länen. Störst är spridningen i risk bland
personal i vård och skola i yrkesgrupperna övrig hälso- och sjukvårdsarbete, sjuksköterskor,
barnmorskor och medicintekniska assistenter samt förskolelärare och fritidspedagoger. I gruppen
övrigt hälso- och sjukvårdsarbete ingår bland annat sjukgymnaster och dietister.
18
Län
Barnskötare m fl.
Betong- bygg- och anläggningsarbete
Förskolelärare och fritidspedagoger
Försäljare inom detaljhandel
Godshanterings- och lagerarbete
Hotell-, restaurang- och storköksarbete
Lärare
Metallarbete
Sjuksköterskor, barnmorskor och
medicinsktekniska ass
Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete
Städare och fönsterputsare
Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden
och ambulansförare
Yrkesförare
Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och
omsorgsarbete
Övrigt industriellt arbete
TABELL 4.
RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG
SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT PÅ YRKESGRUPPER
OCH LÄN. 2011.
Stockholm
4,6
1,2
6,0
2,6
1,6
1,9
3,2
2,7
4,5
3,9
5,2
12,1
2,8
12,6
7,7
Uppsala
5,0
1,3
9,0
2,1
0,4
2,2
3,1
2,5
6,9
3,7
6,2
7,7
2,2
1,7
7,9
Södermanland
6,0
0,6
7,4
1,4
0,9
2,7
3,8
2,8
9,2
6,1
5,7
9,9
2,6
4,8
10,0
Östergötland
5,0
0,7
6,0
3,8
1,6
1,7
2,9
2,4
8,0
4,5
8,2
7,2
3,7
12,1
5,2
Jönköping
5,4
3,0
6,8
3,8
1,8
3,6
5,3
3,9
7,7
6,8
9,3
7,6
1,8
2,9
7,8
Kronoberg
6,0
0,0
4,1
2,8
3,7
2,3
5,2
4,1
8,3
5,4
9,8
7,3
2,7
20,3
6,9
Kalmar
4,0
1,1
5,4
3,5
1,8
1,9
6,0
3,7
2,4
4,2
8,2
6,2
0,7
16,2
5,5
Gotland
0,0
0,0
6,4
1,5
0,0
2,4
4,2
1,2
1,7
4,2
2,2
3,4
1,7
9,3
7,8
Blekinge
3,4
3,3
10,9
3,3
3,7
3,9
6,0
5,9
4,2
4,4
8,3
11,2
2,4
4,1
7,3
Skåne
4,4
1,2
7,1
3,6
1,1
3,0
5,5
2,3
4,5
4,6
6,9
9,5
2,9
11,5
5,4
Halland
5,2
0,8
5,1
2,1
0,5
1,9
4,9
2,4
3,1
4,5
7,0
8,5
2,6
5,5
9,6
Västra
Götaland
6,5
1,8
8,6
4,2
2,5
3,6
5,4
3,5
8,9
7,8
9,5
8,6
3,0
12,2
7,5
Värmland
2,4
1,2
3,6
2,2
1,5
1,7
5,0
2,6
6,8
5,1
8,5
9,0
3,3
6,6
10,3
Örebro
5,1
2,7
7,7
3,3
1,2
2,0
5,0
1,5
8,9
5,5
5,5
8,6
0,6
10,0
6,0
Västmanland
9,1
1,6
7,8
2,3
1,7
4,5
5,8
1,7
7,8
5,1
4,6
7,4
3,1
10,9
10,1
Dalarna
4,8
2,5
5,1
2,6
1,2
2,1
5,3
2,1
6,7
6,8
1,9
10,6
1,9
11,2
8,9
Gävleborg
1,9
2,0
5,1
2,2
1,7
2,3
4,6
2,3
5,0
5,8
2,8
6,1
2,0
6,2
11,6
Västernorrland
3,7
1,1
5,4
3,4
0,0
1,9
4,7
2,4
10,8
7,3
5,6
7,1
1,8
19,1
2,8
Jämtland
5,7
0,0
13,2
3,8
0,0
2,3
5,5
2,8
6,3
3,5
4,4
8,1
1,7
21,9
5,8
Västerbotten
3,5
1,5
7,6
2,7
0,0
4,0
7,3
3,5
7,4
5,6
6,5
7,7
1,1
8,8
4,5
Norrbotten
5,1
1,3
6,2
3,6
2,3
5,5
3,9
1,7
4,2
3,2
6,9
5,8
1,4
16,0
7,6
19
TABELL 5.
STANDARDISERAD RISK OCH FAKTISK RISK ATT DRABBAS AV
PSYKISK OHÄLSA FÖRDELAT PÅ LÄN. BERÄKNAT PÅ 15 YRKESGRUPPER 2011.
20
Län
Standardiserad
risk psykiska
diagnoser
Risk (antal fall per
1000 sysselsatta)
psykiska diagnoser
Standardiserad risk
alla diagnoser
Risk (antal fall per
1000 sysselsatta)
alla diagnoser
Västra Götaland
5,8
5,9
17,6
17,9
Blekinge
5,4
5,7
16,9
17,7
Jönköping
5,3
5,3
16,9
17,8
Kronoberg
4,9
5
16,4
16,6
Södermanland
4,8
4,8
17
17,1
Dalarna
4,7
4,8
18
18
Västerbotten
4,7
4,8
16,2
16,5
Västernorrland
4,5
4,7
15,9
16,1
Jämtland
4,5
4,7
18,5
18
Västmanland
5
4,7
18,3
17,9
Örebro
4,5
4,6
15,9
16,4
Skåne
4,5
4,6
15,2
15,4
Värmland
4,5
4,5
15,4
15,5
Kalmar
4,1
4,3
14,9
15,3
Östergötland
4,3
4,3
16
16,2
Hallands
4,1
4,1
15,2
15,3
Uppsala
4
3,9
15,6
15,1
Gävleborg
4,1
3,9
16,8
16
Stockholm
4,3
3,8
15,1
12,8
Norrbotten
4
3,8
16,8
15,9
Gotland
2,8
2,8
11,3
11,4
LITTERATURFÖRTECKNING
AFA Försäkring. (2013). Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro – 2013.
Stockholm.
AFA Försäkring. (2013). Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa. www.afaforsakring.se.
Eurostat. (2010). Helath and Safety at Work i Europe. Luxembourg: European Commission.
Finansdepartementet. (2013). Budgetproposition för 2014. Prop 2013/14:1. Utgiftsområde 10:
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Stockholm: Finansdepartementet.
Försäkringskassan. (2013). Sver på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser.
Delrapport. Stockholm: Försäkringskassan.
OECD. (2013). Mental Health and Work: Sweden. OECD Publishing.
Socialstyrelsen. (1996). Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997.
Uppsala: Almqvist & Wicksell Tryckeri.
Statistiska centralbyrån. (2013, 10). www.scb.se. Retrieved from Undersökningarna av
levnadsförhållanden (ULF/SILC): http://www.scb.se/Pages/PressRelease____362493.aspx
21
22
23
POSTADRESS AFA Försäkring 106 27 Stockholm BESÖKSADRESS Klara Södra Kyrkogata 18
KUNDCENTER 0771-88 00 99 VX 08-696 40 00 FAX 08-696 45 45 INTERNET www.afaforsakring.se
F6292 13.11
Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor