Föreläsningsmaterial stigma och attityder

Underlag
Attityder, stigma och diskriminering
vid psykisk sjukdom
Omfattade nationella attitydkampanjer
•
•
•
•
Time to change
Hjärnkoll
Nami
Bring change to mind
”Ibland är jag inte så säker på vem som har rätt att
säja när någon är tokig och när han inte är det.
Ibland tror jag inte nån av oss är riktigt tokig och inte
nån av oss är riktigt klok förrn resten av oss pratar i
honom att det är så. Det är liksom inte så mycket det
man gör, utan det är hur de flesta ser på en när man
gör det”.
William Faulkner, Medan jag låg och dog, i
Beckers Utanför- avvikandets sociologi
(2006)
Vänner och bekanta:
”they don´t call me sad,
they don´t call me bad,
they don´t call me mad.
They don’t call me”
(William McNight)
Nästan 90% av svenskarna menar att de skulle
fortsätta relationen med en vän som fick psykiska
problem. HUR KOMMER DET SIG ATT VÄNNERNA
DOCK OFTA FÖRSVINNER, OCH ATT KOLLEGORNA
SLUTAR HÖRA AV SIG?
DSM (1952) 106 diagnoser
DSMII (1968) 182 diagnoser
DSM III (1980) 265 diagnoser
DSM III-R (1987) 292 diagnoser
DSM IV (1994) 365 diagnoser
• 1 av 3 i Hjärnkolls attitydundersökning 2009 ansåg
att stress och sorg är psykiska sjukdomar. Fram till 70- talet ansågs homosexualitet vara en psykisk
störning.
– Hur påverkar psykiatriska diagnoser våra tankar om
gränsen mellan sjukt och friskt?
– Skapar diagnoser gränser mellan vi och dem, eller leder
de till en ökad förståelse som gör att vi bättre kan förstå?
• Diagnoser tillkommer och tas bort, inte på
grund av vetenskapliga fynd, utan också på
grund av kompromisser och politiska
hänsynstaganden
• Ex. homosexualitet.
– Kriminaliserat till 1944 i Sverige
– Patologiserat till 1977 i Sverige
Medicinska diagnoser
• Speglar samtidens sociala och kulturella koder,
värderingar, normer, hotbilder, människosyn,
klass- och könsstrukturer
• Sjukdom skapar och upprätthålls genom:
–
–
–
–
–
–
läkare som namnger sjukdomen
Patienterna som bär den
Sjukförsäkringssystemet som bekräftar den
Media som iscensätter den
Läkemedelsindustrin som profiterar på den
Plus alla föreställningar som ger den mening
(Thomas Brante, Diagnosens makt )
Arbete och psykisk sjukdom/ohälsa
• 25% av svenskarna kan inte tänka sig att
arbeta med någon som har en psykisk
sjukdom
• Många vågar inte berätta för sin arbetsgivare
om sin psykiska ohälsa….
• Skulle ni vilja arbeta med någon som har en
psykisk sjukdom, och skulle ni våga berätta om
ni själva drabbades?
Negativa attityder leder till stigmatisering!
Stigmatisering ses som den process där samhället lägger en
negativ innebörd i beteenden och synliga tecken på social
avvikelse hos den enskilde individen. När omvärlden
kategoriserar/etiketterar en person som avvikande från det
normala blir hon eller han stigmatiserad.
bygger på föreställningar om normalitet och en uppdelning i
vi- och dem…
(SOU 2010:31, s 20)
Stigmatiseringsprocessen enl. Thornicroft:
1. En person anses ha karaktärsdrag som betyder att
han eller hon är annorlunda
2. Annorlundaskapet relateras på ett stereotypt sätt
till negativa oönskade drag.
3. Kategoriseringen som annorlunda framhävs som
väsensskild från det normala.
4. Annorlundaskapet innebär förlust av social status
och diskriminering.
(Lindström et. al 2010)
Det är alltså skillnader i social status,
ekonomisk och politisk makt som gör det
möjligt att särskilja individer och grupper på
ett nedvärderande sätt genom stereotypier,
uteslutning och marginalisering….
• Och vi vet från forskningen att personer med
svår psykisk ohälsa ofta har låg social status,
dålig ekonomi och har begränsad politisk
makt….
• Nästan 70% av befolkningen tycker att den bästa
behandlingen är att människor med psykisk
sjukdom ska leva ute i samhället, men 33% anser
också att utlokalisering av psykiatrisk verksamhet
utgör en fara för lokalbefolkningen, och 14%
tycker att det är skrämmande att det bor
människor med psykiska sjukdomar i ens
bostadsområde
• Hur möjliggöra för människor med psykiska
problem att leva i samhället som alla andra?
• Kan ni tänka er att bo granne med någon som har
en psykisk sjukdom?
Samboskap och relationer
• 25-40% av befolkning antas ha en psykisk
ohälsa enligt socialstyrelsen.
• 40% av svenskarna kan dock inte tänka sig att i
framtiden bo med en person som har psykiska
problem.
• Vågar man berätta för en ny eller potentiell
partner om sin ohälsa/sjukdom?
Quick fix dominerar synen på terapi- 10 samtal och
antidepressiva?
- överlag är svenskarna mer positiva till samtalsbehandling än
medicinsk behandling, ändå ser vi läkemedel som en
nödvändighet
-vad behövs i utbudet av behandling och stödinsatser?
• Högutbildade, Kvinnor, Personal inom
stödsystemet och personer med egen
erfarenhet har mer positiva attityder till
psykiska problem/psykisk sjukdom
• Personer mellan 25-25 generellt mer negativa
attityder (2009)….
Skäms inte för den du är människa, var stolt!
Inne i dig öppnas sig valv efter valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.
Tomas Tranströmer