Om diagnoser
Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon
lag. I allmänhet är det dock en läkare
som gör det.
Många av psykiatrins patienter har
först kommit till närsjukvården. Där
är undersköterskan kanske den första
som ställer en preliminär diagnos.
Sjuksköterskan bidrar vidare
utifrån sin kompetens och allmänläkaren utifrån sin. En slutlig diagnos
kanske inte kan ställas förrän patienten
kommit till specialistpsykiatrin.
Detta kan därför ses som en process
där flera olika yrkesutövare bidrar med
sin kompetens. I Psykiatrin Halland
ska diagnoser generellt ställas i samråd med läkare och vår ambition är
att alla patienter ska få en preliminär
diagnos vid första besöket hos oss.
2
Om diagnoser
Depression
Vanliga symtom på depression är nedstämdhet, aptit­
förändringar, sömnstörning, brist på energi, skuld­
känslor och koncentrationssvårigheter. Utan behandling
kan förloppet bli långvarigt och det är inte ovanligt
med återkommande depressionsperioder. Depression
kan även ge kroppsliga symtom som förstoppning eller
menstruationsrubbningar. Vid en djup depression kan
självmordstankar eller planer på att begå självmord
finnas.
Bipolär sjukdom
Bipolär sjukdom kallades förr manodepressiv sjukdom.
Den finns i olika varianter och innebär i princip att
man i perioder är antingen manisk eller deprimerad.
I en manisk period är det vanligt att man har en förhöjd
sinnesstämning, är överaktiv och sover mindre. Man
kan förlora omdömet och bete sig på ett sätt som skapar
problem när det gäller till exempel relationer, arbete och
ekonomi. Vid depression är man ofta nedstämd, håglös
och känner sig trött på livet. Mellan sjukdomsperio­
derna är man vanligtvis helt frisk.
Ångest
Det finns flera olika ångesttillstånd, såsom panikångest, social fobi och GAD (generaliserad ångest). De
första panikångestattackerna brukar komma utan rimlig
yttre anledning, ofta under perioder av stress. En del
personer får bara en eller några få attacker, för andra
följs den av flera och problematiken utvecklas till ett
egentligt paniksyndrom. Det i sin tur gör att den drab­
3
Om diagnoser
bade börjar frukta nya attacker och går omkring i ett
konstant tillstånd av oro och ängslan. Social fobi är en
uttalad och varaktig rädsla för att göra bort sig i sociala
situationer. Detta kan yttra sig genom typiska ångest­
reaktioner som svettningar, rodnad, hjärtklappning,
stamning, skakningar eller att det ”svartnar för ögonen”.
Den som lider av GAD har en fundamental oro över
det mesta i livet, vilket resulterar i en överdriven ängslan
som påverkar ens tillvaro och uppfattning av verklig­
heten bortom all rimlighet. Tillstånden leder ofta till att
man alltmer undviker situationer eller omständigheter
för att slippa känna oro. Detta leder till att man i allt
högre grad begränsar sitt liv.
Tvångssyndrom
Begreppet tvångssyndrom innefattar både tvångstankar
och tvångshandlingar. Tvångstankar är återkommande
och ihållande tankar, impulser eller fantasier som upp-­
levs som inkräktande, meningslösa och orsakar kraftig
ångest, äckel eller obehag. Exempel på ofrivilliga tankar
är; tänk om det börjar brinna, tänk om jag får aids,
tänk om min mamma dör, tänk om jag har slängt något
viktigt.
Den drabbade utför tvångshandlingar för att förhindra
obehag eller en fruktad händelse. Det handlar om
upprepade beteenden eller ritualer, exempelvis att
man tvättar händerna väldigt ofta eller att man känner
sig tvingad att om och om igen kontrollera saker som
kranar, lampor, spisen eller strykjärnet innan man går
hemifrån.
4
Om diagnoser
Neuropsykiatriska diagnoser
Den sammanfattande beteckningen neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar används i Sverige i dag för
diagnoser och tillstånd såsom adhd, damp, Tourettes
syndrom, autism och Aspergers syndrom. Gemen­
samma drag är uppmärksamhetsproblem, svårigheter
att planera och organisera samt svårigheter i det sociala
samspelet. Det finns emellertid stora variationer när
det gäller graden av störning och hur den kommer till
uttryck. Svårigheterna visar sig redan under barndomen
och påverkar individens vardag i betydande grad. De
olika funktionsnedsättningarna är närbesläktade och
överlappar ofta varandra.
Schizofreni
Vid schizofreni, som är den största psykossjukdomen,
är personens uppfattning om det egna jaget alltid svårt
störd. En psykotisk person upplever verkligheten på ett
annat sätt än vi andra. Vi kan skilja på våra egna tankar
och när andra talar till oss. Vi har en klar uppfattning
om vår person och kan skilja den från andra. En person
med en psykotisk sjukdom vet också oftast vem och
var han är samt den aktuella tidpunkten. Däremot blir
gränsen mellan honom och omgivningen oklar. Gränsen
mellan egna tankar, syn- och hörselupplevelser är
mycket oskarp.
Demens
Demens är sjukliga förändringar i hjärnan som påverkar
minnes- och tankeförmågor. Demens orsakas alltid
av sjukdom och är inte en normal åldersförändring.
5
Om diagnoser
Vid demens påverkas flera av hjärnans funktioner och
enbart minnesförlust räcker inte för en demensdiagnos.
Ofta påverkas förmågan att tänka, att planera och skapa
överblick, att hitta i miljön, att tala och förstå språket,
att ta egna initiativ och att kontrollera sina känslor. De
vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom,
vaskulär demens och pannlobsdemens.
Ätstörningar
Ätstörningar innebär att förhållandet till mat och ätande
blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när
man ska äta och lyssnar inte på kroppens signaler som
säger när man är hungrig eller mätt. Om man har en
ätstörning brukar man vara överdrivet fokuserad på
sin vikt och hur kroppen ser ut. Man får ett förändrat
förhållande till sin kropp och är hård eller dömande mot
sig själv.
Självskadebeteende
Självskadebeteende innebär att man medvetet skadar
den egna kroppen, oftast med hjälp av vassa föremål.
I allmänhet skadar man inte sig själv för att man har
en önskan att dö, utan tvärtom som ett sätt att kontrol­
lera en mycket stark själslig smärta. Det kan kännas
lugnande, fungera som ett sätt att straffa sig själv eller
som ett sätt att uttrycka känslor. Alla personer med
självskadebeteende har sina egna förklaringar till varför
de gör som de gör. Personer med långvarigt självska­
debeteende har ofta sociala problem, bär på en ständig
ångest och en känsla av hopplöshet som ibland även
leder till verkliga självmordsförsök.
6
Om diagnoser
Missbruk/beroende
Det är vanligt med samsjuklighet mellan psykiska sjuk­
domar och missbruk/beroende av alkohol och droger.
Ett beroende kan både orsakas av och förstärkas av
psykiska problem. Det får såväl sociala som mentala
och kroppsliga konsekvenser. Genom att lägga upp en
individuell behandlingsplan kan man ta hänsyn till både
graden av de psykiska problemen och missbruket.
7
Box 113, 311 22 Falkenberg
Tfn växel: 035-13 48 00
E-post: [email protected]
Hemsida: www.regionhalland.se/psykiatrin
Produktion: Psykiatrin Halland
Foto: Fröken Fokus
n Tryck: Tryckservice augusti 2012
n Målningen som illustrerar framsidan är gjord av bildkonstnären
Michael Qvarsebo (Bilden är beskuren)
n För att beställa fler exemplar av denna broschyr, kontakta Region
Hallands broschyrbeställning på telefon 035-13 48 00 eller beställ
på www.regionhalland.se/broschyrer
n
n
