Om diagnoser
Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad
i någon lag. I allmänhet är det dock
läkare som gör det.
Många av psykiatrins patienter har
först kommit till primärvården. Där är
undersköterskan kanske den första
som ställer en preliminär diagnos.
Sjuksköterskan bidrar vidare
utifrån sin kompetens och allmänläkaren utifrån sin. Den slutgiltiga
sjukdomsdiagnosen kanske inte kan
ställas förrän patienten kommit till
specialistpsykiatrin. Detta kan därför
ses som en process där flera olika
yrkesutövare bidrar med sin kompetens. I Psykiatrin i Halland ska
diagnoser generellt ställas i samråd
med läkare och vår ambition är att
alla patienter ska få en preliminär
diagnos vid första besöket hos oss.
Depression
Vanliga symtom på depression är nedstämdhet,
aptitförändringar, sömnstörning, brist på energi,
skuldkänslor och koncentrationssvårigheter. Utan
behandling kan förloppet bli långvarigt och det är
inte ovanligt med återkommande depressionsperioder. Depression kan även ge kroppsliga symtom
som förstoppning eller menstruationsrubbningar.
Vid en djup depression kan självmordstankar eller
planer på att begå självmord finnas.
Bipolär sjukdom
Bipolär sjukdom kallades förr manodepressiv
sjukdom. Den finns i olika varianter och innebär
i princip att man i perioder är antingen manisk eller
deprimerad. I en manisk period är det vanligt att
man har en förhöjd sinnesstämning, är överaktiv
och sover mindre. Man kan förlora omdömet och
bete sig på ett sätt som skapar problem när det gäller
till exempel relationer, arbete och ekonomi. Vid
depression är man ofta nedstämd, håglös och känner
sig trött på livet. Mellan sjukdomsperioderna är man
vanligtvis helt frisk.
Ångest
Det finns flera olika ångesttillstånd, såsom panikångest, social fobi och GAD (generaliserad ångest).
De första panikångestattackerna brukar komma utan
rimlig yttre anledning, ofta under perioder av stress.
En del personer får bara en eller några få attacker,
för andra följs den av flera och problematiken
3
utvecklas till ett egentligt paniksyndrom. Det i sin tur
gör att den drabbade börjar frukta nya attacker och
går omkring i ett konstant tillstånd av oro och
ängslan. Social fobi är en uttalad och varaktig rädsla
för att göra bort sig i sociala situationer. Detta kan
yttra sig genom typiska ångestreaktioner som svettningar, rodnad, hjärtklappning, stamning, skakningar
eller att det ”svartnar för ögonen”.
Den som lider av GAD har en fundamental oro över
det mesta i livet, vilket resulterar i en överdriven
ängslan som påverkar ens tillvaro och uppfattning av
verkligheten bortom all rimlighet. Tillstånden leder
ofta till att man alltmer undviker situationer eller
omständigheter för att slippa känna oro. Detta leder
till att man i allt högre grad begränsar sitt liv.
Tvångssyndrom
Begreppet tvångssyndrom innefattar både tvångstankar och tvångshandlingar. Tvångstankar är återkommande och ihållande tankar, impulser eller
fantasier som upplevs som inkräktande, meningslösa
och orsakar kraftig ångest, äckel eller obehag.
Exempel på ofrivilliga tankar är; tänk om det börjar
brinna, tänk om jag får aids, tänk om min mamma
dör, tänk om jag har slängt något viktigt.
Den drabbade utför tvångshandlingar för att förhindra
obehag eller en fruktad händelse. Det handlar om
upprepade beteenden eller ritualer, exempelvis att
man tvättar händerna väldigt ofta eller att man
4
känner sig tvingad att om och om igen kontrollera
saker som kranar, lampor, spisen eller strykjärnet
innan man går hemifrån.
Neuropsykiatriska diagnoser
Den sammanfattande beteckningen neuropsykiatriska funktionshinder används i Sverige i dag för
diagnoser och tillstånd såsom adhd, damp,
Tourettes syndrom, autism och Aspergers syndrom.
Gemensamma drag är uppmärksamhetsproblem,
svårigheter att planera och organisera samt svårigheter i det sociala samspelet. Det finns emellertid
stora variationer när det gäller graden av störning
och hur den kommer till uttryck. Svårigheterna visar
sig redan under barndomen och påverkar individens
vardag i betydande grad. De olika funktionshindren
är närbesläktade och överlappar ofta varandra.
Schizofreni
Vid schizofreni, som är den största psykossjukdomen,
är personens uppfattning om det egna jaget alltid
svårt störd. En psykotisk person upplever verkligheten på ett annat sätt än vi andra. Vi kan skilja på
våra egna tankar och när andra talar till oss. Vi har
en klar uppfattning om vår person och kan skilja den
från andra. En person med en psykotisk sjukdom vet
också oftast vem och var han är samt den aktuella
tidpunkten. Däremot blir gränsen mellan honom
och omgivningen oklar. Gränsen mellan egna tankar,
syn- och hörselupplevelser är mycket oskarp.
5
Demens
Demens är sjukliga förändringar i hjärnan som
påverkar minnes- och tankeförmågor. Demens
orsakas alltid av sjukdom och är inte en normal
åldersförändring. Vid demens påverkas flera av
hjärnans funktioner och enbart minnesförlust räcker
inte för en demensdiagnos. Ofta påverkas förmågan
att tänka, att planera och skapa överblick, att hitta i
miljön, att tala och förstå språket, att ta egna initiativ
och att kontrollera sina känslor. De vanligaste
demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom,
vaskulär demens och pannlobsdemens.
Ätstörningar
Ätstörningar innebär att förhållandet till mat och
ätande blivit ett problem. Man tänker mycket på vad
och när man ska äta och lyssnar inte på kroppens
signaler som säger när man är hungrig eller mätt.
Om man har en ätstörning brukar man vara överdrivet fokuserad på sin vikt och hur kroppen ser ut.
Man får ett förändrat förhållande till sin kropp och
är hård eller dömande mot sig själv.
Självskadebeteende
Självskadebeteende innebär att man medvetet skadar
den egna kroppen, oftast med hjälp av vassa föremål.
I allmänhet skadar man inte sig själv för att man har
en önskan att dö, utan tvärtom som ett sätt att
kontrollera en mycket stark själslig smärta. Det kan
kännas lugnande, fungera som ett sätt att straffa sig
själv eller som ett sätt att uttrycka känslor.
6
Alla personer med självskadebeteende har sina egna
förklaringar till varför de gör som de gör. Personer
med långvarigt självskadebeteende har ofta sociala
problem, bär på en ständig ångest och en känsla
av hopplöshet som ibland även leder till verkliga
självmordsförsök.
Missbruk/beroende
Det är vanligt med samsjuklighet mellan psykiska
sjukdomar och missbruk/beroende av alkohol och
droger. Ett beroende kan både orsakas av och
förstärkas av psykiska problem. Det får såväl sociala
som mentala och kroppsliga konsekvenser. Genom
att lägga upp en individuell behandlingsplan kan
man ta hänsyn till både graden av de psykiska
problemen och missbruket.
7
www.gunther.se nov. 2009
Målningen som illustrerar framsidan på denna broschyr är gjord av
bildkonstnären Michael Qvarsebo. (Bilden är beskuren)
Box 113, 311 22 Falkenberg
Tfn: 0346-571 15, Fax: 0346-581 50
E-post: [email protected]
Hemsida: www.Lthalland.se/psykiatrin
För att beställa fler exemplar av denna broschyr, kontakta landstingets broschyrbeställning på telefon 035-13 48 00 eller beställ på www.Lthalland.se/broschyrer
