Boendestöd - Institutionen för socialt arbete

Boendestöd
– En ny praktik och nya kunskaper
En introduktion
Institutionen för Socialt Arbete 2 maj 2017
Alain Topor
[email protected]
”Psykiatrireformen”
 1995 genomfördes psykiatrireformen.
 Många tror att det är då som kommunerna och
socialt arbete gör sitt inträde på psykiatrins fält
 Ett omfattande osynliggörande av
socialarbetares/kommunernas arbete med
personer med psykiska problem
Det började inte med
psykiatrireformen
 Redan enligt 1763 års hospitalordning hade
kommunerna (socknen och staden) ansvaret för
”dårar” och ”borttagne”.
 1920, beslutade riksdagen om ett tillägg i
Fattigvårdslagen för att kommunerna skulle
upprätta ”sinnessjukavdelningar” vid
fattigvårdsanstalter.
Sundgren 2011
Det började inte med
psykiatrireformen
 Hemtjänstens personal var i början på 1980talet troligtvis den yrkesgrupp som hade den
bredaste erfarenheten att möta och stötta denna
grupp i deras eget hem.
 Sexton procent av alla personer som hade
hemtjänst bedömdes ha psykiska problem
Topor, 1990
Kritik
 Avinstitutionaliseringen och psykiatrireformen
utgör en kritik av den biomedicinska psykiatrin:
 Ineffektiva behandlingar (överfyllda
institutioner)
 Skadliga behandlingar (institutionsskador)
 Rättslöshet (medborgarperspektivet)
 En kunskap som inte är giltig utanför de slutna
institutionerna (kontexten)
Avinstitutionalisering
 Inte enbart att minskat hospitalpsykiatrins
omfattning
 Utan även att skapa någonting nytt
 En ny praxis, nya kunskaper
Ett nytt institutionellt landskap
 Bort från de stora, totala institutionerna
 Normalisering av levnadsvillkoren; inte av
individen
 Från patient till person/medborgare
 Brukarmedverkan
Psykiatrireformen




Skatteväxling
Pengar från landstingen till kommunerna
Verksamhetsväxling
Social verksamheter (inkl personal och brukare)
från psyk till soc
 Statliga stimulansmedlen
 För att utveckla social verksamheter
Ett nytt institutionellt landskap
 I Sverige
 Antalet platser på psykiatriska institutioner
1970
2010
36 000
3 000
 Många har uttryckt oro för övergivenhet bland
annat i form av hemlöshet
Mottagare av boende- och
boendestödsinsatser år 2008
Insats
Bostad med särskild service
HVB, annan enskild
verksamhet
Boendestöd i ordinärt boende
Hemtjänst i ordinärt boende
Summa
Antal personer
(avrundat)
6 200
2 000
13 000
2 400
23 600
Källa: Socialstyrelsen 2008
Ett nytt landsksap
 Fler personer med allvarliga psykiska problem
bor på kommunens institutioner än på
psykiatrins
 Än fler lever med stöd i sitt eget hem med stöd
av kommunens personal
Skillnaderna mellan soc och
psyk
 Omöjligt/svårt att överföra psykiatrins metoder till
kommunernas arbete:
 Inte samma lagstiftning
 Inte behandling, utan hjälp i vardagen
 Oftast i personens egen miljö och på offentliga
platser
 Inte efter en diagnos, utan utifrån behov
En paradox
 Den biomedicinska psykiatrin har intagit en
alltmer dominerande ideologisk ställning.
 Utbildning i psykiatrin till socialarbetarna.
Diagnostik som grund till sociala insatser
 Samtidigt som biomedicinska modellen möter
allt större problem att leva upp till sina löften
om vetenskaplighet och effektivitet.

Löften
 Löften om en vård som bygger på vetenskap
(förklaringar till psykiska ”sjukdomar”,
Nationella riktlinjer…)
 Löften om bättre diagnoser
Löften
 Löften om bättre mediciner och andra
behandlingar (mer effektiva, mindre biverkningar)
 Löften om att det ska gå bättre för personer som
mår psykiskt dåligt (Bot, bättring,
återhämtning)
En bio-medicinsk modell
och dess problem
 Oklart om ”sjukdomarnas” biologiska bas
 Oklara diagnoser
 Tveksamma effekter av behandlingarna
Orsaker
 ”Det har aldrig bevisats att någon av de stora
psykiatriska problemen var orsakad av en
biokemisk defekt och det finns ingen biokemisk
test som kan säga oss om någon har en speciell
problematik/diagnos.”
 Götzsche, 2013, 199
Objektiva diagnoser?
 ”Det innebär att för närvarande alla diagnoser
bygger på subjektiva bedömningar som i
grunden är osäkra och utsatta för nyckfulla
ändringar”
 Allen Frances 2013
Objektiva diagnoser?
 “Kliniskt verksamma doktorer har ofta en
förkärlek för vissa diagnoser och folk får ofta
ett flertal diagnoser under sin kontakt med
psykiatrin. Forskningen bekräftar att bruket av
olika diagnoser varierar mellan olika doktorer,
sjukhus och länder”
 Cooke, 2014
Bättre resultat?
 If EBM were the revolutionary movement it
was hailed as, we would expect more than
benefits demonstrated in specific cases.
 We would expect population-level health gains,
such as those that occurred after the
introduction of antibiotics, improved sanitation
and smoking cessation [14].
 Unfortunately, there is little evidence that EBM
has had such effects.
 Every-Palmer & Howick 2014
Finns det alternativ till den
biomedicinska modellem?
 One possible alternative paradigm is a social
one
 Even the hardest sceptic must acknowledge the
abundant evidence of the importance of
personal relationships in shaping both cause
and cure of disorders.
 Priebe, S., Burns, T. & Craig, T. (2013)
Psykiatrin
– en medicinsk specialitet?
 A social paradigm requires research to study
what happens between people rather than what
is wrong with an individual wholly detached
from a social context.
 Priebe, S., Burns, T. & Craig, T. (2013)
Den osynliga verksamheten
 Vad gör kommunens personal när de hjälper
personer med allvarliga psykiska problem att
klara av ett liv i samfundet?
 Vad tycker brukarna hjälper dem?
 Erfarenhetsbaserad kunskap
 – en del av den evidensbaserade praktiken