diagnoser
9 oktober 2014
Engelsbergs bruk
ett seminarium arrangerat av axel och margaret ax:son johnsons stiftelse
Diagnoser
Varför behöver vi diagnoser? Sedan urminnes
tider har vi behov av att klassificera mänskligt
beteende. Med diagnoser skapar man regelmässiga bedömningsgrunder för sjukdomstillstånd, till nytta för forskning, botare och
lidande individer.
Men vad som uppfattas som sjukt och friskt
varierar dock starkt över tid och olika kulturer
och samhällen har haft sina olika diagnostiska
system. Än idag har man i både Kina och Indien
diagnostiska system som skiljer sig radikalt från
våra moderna västerländska. Ända från antiken
fram 1800-talet härskade temperamentsläran
eller den sk humoralpatologin som diagnostiskt
instrument i de kulturer som övertog arvet efter
Rom. Hippokrates (ca 460-377 f.kr) ses som
fadern till systemet men idéerna fanns redan
tidigare i Egypten. Galenos utvecklade sedan
system under det andra århundradet e.Kr.
Olika sjukdomar ansågs bero på obalans mellan
kroppsvätskorna och kunde resultera i terapier
som varma bad om sjukdomen ansågs bero på
för mycket flegma, eller åderlåtning om diagnosen löd för mycket blod.
Humoralpatologin ersattes alltmer under 1800talet med andra kategorier som t.ex. neurasteni,
nervtrötthet, som framstående tänkare ansåg
bero på det moderna samhällets höga tempo och
alienerande inverkan. Under en period i slutet av
1900-talet återkom neurasteni under en ny
beteckning, ’utbrändhet’, som idag dock är mer
eller mindre borta ur språket.
Under 1900-talet dominerades den dynamiska
psykologin i hög grad av neurosbegreppet,
med den freudianska föreställningen om upprepningstvånget, som sin tur försvann med DSM
fr.o.m. 1980-talet, och allt fler upptäckter inom
bio-kemin som visade sig ha betydelse för att
förstå och bota psykisk sjukdom.
Mot bakgrund utav att inga diagnostiska kategorier har motstått tidens och vetenskapensutvecklingskraft förefaller det sannolikt att
den vetenskapliga utvecklingen även i framtiden
kommer framtvinga förändringar och omprövningar av idag dominerande diagnostiska
kategorier när nya rön kommer i dagen.
När blir ett mänskligt beteende att betrakta som
sjukt; på rent biologiska grunder eller när vissa
socialt historiska gränser sätts: fram till 1979 var
till exempel homosexualitet betraktad som en
psykisk sjukdom. Men idag uppfattas snarare
den som störd, som skulle anse något slikt. Är en
ungdoms lättare kärleksdepression att betrakta
som en sjukdom som kräver medicinering eller
istället som ett naturligt utvecklingsmoment i
att bli en mogen människa med personligt djup?
Vår kultur befrämjar det hälsovådliga stillasittandet framför datorn men skyr den rastlöst
rörlige. Behöver barn med ’spring i benen’
lugnande medel eller en kultur som accepterar
spring och skapar en normalekvivalent till
springandet? Eller är det sjukt att inte kunna
sitta still?
Under senare tid har teorin om bortträngda
minnen aktualiserats genom fallet Quick som
visar hur snett det kan gå när grupptänkande tar
över omdömet. Behovet av diagnoser har varit,
och är, av stor betydelse för att kunna hjälpa både
i forskningen och den terapeutiska verksamheten
men var går diagnosernas gränser och vem och
vad avgör och bestämmer vem som är sjuk
eller frisk?
Diagnoser
program
13:00
Kurt Almqvist hälsar välkommen
13:05
Lotta Gröning, moderator
Historia
13:10
Per Magnus Johansson
Diagnostik inom den psykoanalytiska traditionen – ett historiskt
perspektiv
13:25
Malin Hildebrand Karlén
Vansinnets diagnoser – förändring och stabilitet i psykiatrins
diagnostiska symptom
13:40
Nils Uddenberg
Psykiatrisk diagnostik – möjlig eller omöjlig?
13:55
Clarence Crafoord
Diagnosen är en skälm
14:10
Diskussion
14:30
Kaffepaus
Nutid
14:55
Anna Dåderman
Bortträngda minnen framträdde och sådde passande
diagnoser–falletQuick
15:10
Sten Levander
Psykiatrisk diagnostik: kritikvärdig men alternativ saknas
15:25
Patrik Backgård
Art och grad av störning – diagnostik vid rättspsykiatrisk
utredning
15:40
Diskussion
16:00
Kaffepaus
Framtid
16:25
Mårten Schultz
Juridiskafrågorochvetenskapligasvar:Harjuridikendåligt
självförtroende?
16:40
Nathan Shachar
Den kemiska obalansens psykiatri – myt eller vetenskap?
16:55
Avslutande diskussion
17:15
Drink
18:00
Middag
talare
Patrik Backgård
Malin Hildebrand Karlén
Mårten Schultz
Leg.psykolog,leg.Psykoterapeut,
Rättspsykiatriska avdelningen,
Stockholm
Psykolog och doktorand i rättspsykologi,Hisingsmottagningen,
Beroendekliniken i Göteborg
Professor i civilrätt,
Stockholmsuniversitet
Clarence Crafoord
Per Magnus Johansson
Psykoanalytiker och författare
Psykoanalytiker,fil.dr.,
docent i idé- och lärdomshistoria,
Göteborgsuniversitet
Anna Dåderman
Professor,fil.dr.,med.dr.,Högskolan
Väst, Trollhättan
Sten Levander
Nathan Shachar
Utrikeskorrespondent,
Dagens Nyheter
Nils Uddenberg
Professor och författare
Professor, Kriminologiska
institutionen,Malmöhögskola
organisation
vd
Kurt Almqvist
projektledare
Magdalena Bujak
moderator
Lotta Gröning
personal
Pontus Carlsson
Didi Cederström
Angelica Eriksson
Daniel Hochman
Matilde Jägerstig
Sara Olsson
axel och margaret ax:son johnsons stiftelse
Stureplan 3, 103 75 Stockholm,
Tel: 08 788 50 50 | Fax: 08 788 50 60 | www.axsonjohnsonfoundation.org
