På bilden ser vi en DNA- molekyl och de fyra kvävebaserna.
DNA är en förkortning av DeoxyriboNucleic Acid, men på
svenska heter det DeoxyriboNuklin Syra.
En DNA- molekyl ser ut som en lång stege som har skruvat sig
som en spiral. I varje DNA- molekyl finns det fyra olika
kvävebaser. De heter:
Adenin, Tymin, Cytosin och Guanin.
Men man brukar kalla dem för A, T, C och G. De här kvävebaserna sätts ihop två och två. A
och T är ett par och C och G är det andra paret (det ser alltid ut så här det finns inga
undantag).
Beroende på vilken ordning de fyra
kvävebaserna sitter så blir det olika gener.
När en cell delar på sig och blir två nya celler
(celldelning) måste varje cell få en exakt uppsättning
DNA.Det sker genom att DNA- molekyler kan dela
sig och bilda kopior av sig själva.
”Stegen” öppnar sig genom att kvävebaserna lossnar
från varandra. I cellkärnan finns det lösa kvävebaser
som kan kopplas ihop enligt den bestämda ordningen.
En exakt kopia har bildats.
