Kärnan i våra celler
Cellen
Våra celler fungerar som egna organismer .
Här finns så kallade organeller
(”små organ”)
som har olika funktioner.
Cellkärnan är cellens ”huvudkontor”.
Här finns den genetiska informationen.
Den genetiska informationen är uppbyggd i ett antal
jättemolekyler, kallad DNA.
Större delen av tiden ligger DNA-molekylerna som
trådar i cellkärnan.
Före celldelning rullar DNA-molekylerna
ihop sig till kromosomer.
Människan har 23 par
kromosomer – alltså 46
stycken!
Alla människans celler förutom könscellerna (ägg och
spermier) innehåller exakt samma genetiska
information.
Alla människans celler förutom könscellerna (ägg och
spermier) innehåller exakt samma genetiska
information.
Hudcell
Alla människans celler förutom könscellerna (ägg och
spermier) innehåller exakt samma genetiska
information.
Muskelcell
Hudcell
Alla människans celler förutom könscellerna (ägg och
spermier) innehåller exakt samma genetiska
information.
Nervcell
Muskelcell
Hudcell
Alla människans celler förutom könscellerna (ägg och
spermier) innehåller exakt samma genetiska
information.
Nervcell
Muskelcell
Hudcell
Människan har alltså den genetiska
informationen lagrad som DNA i alla
celler.
Vad finns det mer i naturen som
har genetisk information som DNA
i celler?
Diskutera med grannen och kom på 3
exempel!
DNA-molekylen har formen av en
dubbelspiral.
En gen
En annan gen
Varje DNA-molekyl innehåller en mängd gener.
En gen är en viss sekvens av DNA-molekylen.
Trots att alla celler har samma genetiska information
kan de ändå ha olika utseende och fungera olika.
Nervcell
Muskelcell
Hudcell
Detta beror på att inte alla gener är aktiva i alla celler.
Zzzz
DNA-molekylen är uppbyggd
av fyra kvävebaser
T = Tymin
G=Guanin
C=Cytosin
A=Adenin
Kvävebaserna kan bara binda till
varandra på ett speciellt sätt:
T-A
och
C-G
Hos varje gen kommer kvävebaserna
i en unik ordning – utgör en unik kod.
Hos varje gen kommer kvävebaserna
i en unik ordning – utgör en unik kod.
Varje gen kodar för ett protein.
Hos varje gen kommer kvävebaserna
i en unik ordning – utgör en unik kod.
Varje gen kodar för ett protein.
Proteiner är mycket viktiga
för kroppen.
De är uppbyggda av
aminosyror.
Exempel på proteiner är
insulin och keratin.
Kvävebaserna i en gen ”läses av” tre och tre.
GAA
ACT
Varje triplett av kvävebaser kodar för en viss aminosyra.
T
T
C
A
G
TTT
TTC
TTA
TTG
CTT
CTC
CTA
CTG
ATT
ATC
ATA
ATG
GTT
GTC
GTA
GTG
Phenylalanine
Leucine
Leucine
Isoleucin
Methionine
Valine
C
A
TCT
TCC
TCA
TCG
TAT
TAC
TAA
TAG
CCT
CCC
CCA
CCG
ACT
ACC
ACA
ACG
GCT
GCC
GCA
GCG
Serine
Proline
Threonine
Alanine
CAT
CAC
CAA
CAG
AAT
AAC
AAA
AAG
GAT
GAC
GAA
GAG
G
Tyrosine
Stop
TGT
Cycteine
TGC
TGA Stop
TGG Tryptop-
T
C
A
G
CGT
CGC
CGA
CGG
T
C
A
G
hane
Histidine
Glutamin
Asparagin
Lysine
Aspartic
adic
Glutamic
Acid
AGT
AGC
AGA
AGG
GGT
GGC
GGA
GGG
Arginine
Serine
Arginine
Glycin
T
C
A
G
T
C
A
G
Aminosyrorna kan då sättas samman i rätt ordning
för att bilda proteinet som genen kodar för.
Sammanfattning:
•
•
•
•
Människan har 46 kromosomer
Varje kromosom består av en tråd av DNA.
Varje DNA-tråd innehåller massa gener.
Varje gen kodar för ett protein.
•
•
DNA-molekylen är uppbyggd av 4 kvävebaser (A,T,G,C)
Kvävebaserna kan bara kopplas ihop i speciella par
(A till T och C till G)
Vilken ordning kvävebaserna kommer i är det som utgör
den genetiska koden.
•
