Genetik - Genteknik
Gregor Mendel
1800-talets mitt
Upptäckte att egenskaper går i arv
på ett regelbundet sätt.
Sambandet mellan…
Cell
Cellkärna
Kromosomer
en DNA-förpackning
46st i 23 par – en från mamma och en från pappa
Det 23:e paret – könskromosomer, XX eller XY
Gener
En bit av kromosomen, en bit av DNA-molekylen
Kodar för ett protein (är en ritning till ett protein)
DNA
Alla våra celler innehåller:
Dessa grupperas parvis i:
I varje par kommer:
Ett av kromosomparen bestämmer könet
Vilken är vilket kön?
Tjej =
Kille =
=
precis innan
delning (dubbel)
Vi kollar närmare på en bit
…ännu närmare
Kommer du ihåg:
=
-molekyl?
Allt hänger ihop i en
trådliknande spiral
Om man drar ut den
ännu mer…
…så ser man att den består av flera
olika avsnitt,
(eller anlag)
( eoxyribo- ucleic
cid = deoxiribo-nukleinsyra)
DNA har två uppgifter:
1. Att föra det
till kommande generationer
2. Styra cellens
vidare
Biologiboken s.318 - 321
1. Biologiska arvet
2. Proteinmolekyler
3. Arvsanlag
4. Miljöfaktorer
5. Två typer av egenskaper
6. Kromosomer – Gener - DNA
Biologiboken s.318 - 321
1. Biologiska arvet –
ska byggas upp
en ritning på hur en individ/organism
2. Proteinmolekyler –
består av flera aminosyror, byggs
upp (till ex hormoner, enzymer, byggnadsmaterial, ..<)efter ritningar i
arvet
3. Arvsanlag – en ritning till ett protein, en gen
4. Miljöfaktorer – påverkar tillsammans med arvet dina
egenskaper
5. Två typer av egenskaper –
de som bara bestäms
av arvet och de som är en kombination av arv och miljöfaktorer
Den genetiska koden - DNA
Kvävebaser – ”stegpinnar”
(A – T och G – C)
Ordningsföljden – proteinrecept
Mutation
Hur arbetar en gen i en cell?
1. Ritning
2. Råvaran
3. Tillverkning
4. Paketering
5. Leverans
Celldelningar,
s 323 - 325
Mitos – vanlig celldelning
Meios - reduktionsdelning
En gen består av ett antal
som tillsammans bildar en kod eller ett
recept på ett protein
Det finns fyra kvävebaser.
= Tymin
= Adenin
= Cytosin
= Guanin
Exempel på proteiner är Hemoglobin och insulin
Kvävebaserna kan bara sitta ihop på
ett bestämt sätt.
Kvävebaserna ”läses” av tre
och tre.
En ”triplett” med kvävebaser
motsvarar en viss aminosyra
På så sätt avgörs i vilken ordning
aminosyrorna ska komma
Och vilket protein som bildas
Det färdiga proteinet paketeras och skickas ut i kroppen
Här läses ”tripletterna” av och paras ihop med rätt
aminosyra
Här kommer DNA kopian ut ur kärnan
