2:1 Berggrunden
Första uppgiftssidan
1.
Hekla. (Hekla kallades tidigare för Häcklefjäll på svenska. Här fanns nedgången till helvetet ansågs det förr i
tiden. Dra åt Häcklefjäll var ett vanligt kraftuttryck.)
2.
En avgjutning eller ett avtryck i berget av en växt eller ett djur.
3.
Urtid, forntid, medeltid och nutid.
4.
För ungefär 1 miljard (1 000 miljoner år) sedan under urtiden.
5.
Många nya djurarter uppkom i haven.
6.
Bergarter från Jordens medeltid finns i Skåne och Danmark.
7.
Dinosaurierna hade sin storhetstid under Jordens medeltid.
8.
Tertiär och kvartär.
9.
Alperna och Himalaya.
10.
a. En förkastning är en spricka i berggrunden där berget på ena sidan har glidit nedåt.
b. En gravsänka har bildats när marken sjunkit ned mellan två sprickor.
11.
Om man kunde ta bort allt löst material som jord, sand, sten och grus från marken, då skulle jordytan bara bestå
av kalt berg. Det är detta berg som kallas för berggrunden.
12.
Berget i Hallandsåsen är fullt av sprickor och dessutom rinner det stora mängder vatten genom dessa sprickor.
Sprickorna och vattnet gjorde det svårt att bygga en tunnel.
13.
Radioaktiva ämnen som faller sönder med en viss hastighet fungerar som inbyggda klockor i berget (till exempel Uran-235).
14.
Fossil i en bergart kan visa vilka djur och växter som fanns på Jorden när bergarten bildades.
15.
Yngre bergarter finns bland annat i fjällkedjan, på Öland och Gotland, i Västgötabergen och i Skåne.
16.
Under kambrium fanns många olika djurarter i havet som hade skal. Dessa skal har sedan bildat fossil.
17.
Den teori som de flesta geologer tror mest på idag är att en stor himlakropp slog ner på Jorden. Detta ledde
bland annat till att klimatet ändrades och dinosaurierna dog ut. En annan teori går ut på att det var häftiga vulkanutbrott som gjorde att klimatet blev kallare och dinosaurierna dog ut. En kanske mindre trolig är att de första
råttorna som dök upp på Jorden ungefär vid denna tid åt upp dinosarnas ägg.
18.
Här har det blivit fel! Kvartärtiden ska det förstås vara. Kvartär var en kylig period i Jordens historia med flera
nedisningar.
20.
Karbon. Karbon betyder kol (carbon på engelska).
22.
Teneriffa, vulkanism, Kanarieöarna, Lanzarote.
23. Den isländska internetsida som visar de senaste jordbävningarna hittar du på: http://hraun.vedur.is/ja/englishweb/
Berggrunden - andra uppgiftssidan
1.
Jordskorpan, manteln och kärnan.
2.
Kärnan
3.
Stillahavsplattan, Nordamerikanska plattan, Sydamerikanska plattan, Eurasiska plattan, Afrikanska plattan,
Indisk-australiska plattan, Antarktiska plattan.
4.
Eurasiska plattan.
5.
Nordamerika, Europa och Asien bildade en kontinent och Antarktis och Australien bildade en kontinent. Övriga
kontinenter var Afrika, Indien och Sydamerika.
6.
När två kontinenter glider isär bildas en spricka i jordskorpan. Denna fylls igen med lava som stelnar och bildar
ny jordskorpa.
7.
Den ena plattan pressas ner under den andra. Vulkanutbrott och jordbävningar är vanliga där plattor kolliderar.
8.
En djuphavsgrav kan bildas där den ena plattan glider ner under den andra vid en kollision.
9.
a) Vesuvius och Etna ligger i Italien.
b) Vesuvius är farligast.
10.
Sand och lera som lagrats på havsbottnen.
11.
Basalt, diabas, granit.
12.
Sandsten, lerskiffer, kalksten.
13.
Gnejs och marmor.
14.
Kärnan är 5 000 grader het. Den består till största delen av de magnetiska metallerna järn och nickel.
15.
Alla kontinenter satt ihop i en enda ”superkontinent” som kallas Pangea, vilket ungefär betyder ”allt land”.
16.
Det finns flera bevis för att kontinenterna har suttit ihop och nu rör sig bort från varandra: Sydamerika och Afrika passar ihop som två bitar i ett pussel och det är samma bergarter där de en gång satt ihop. Fossil visar att
samma djur och växter en gång levde på kontinenter som idag ligger långt ifrån varandra. Under Antarktis finns
fossil från tropiska hav och i Sahara har geologerna funnit spår av nedisningar. Detta kan bara förklaras med att
Antarktis en gång har legat nära ekvatorn och att Sahara har legat närmare någon av Jordens poler. Mätningar
från satelliter visar också att kontinenterna flyttar sig.
17.
Island ligger mitt på den Mittatlantiska ryggen där den Nordamerikanska och den Eurasiska plattan glider isär. I
den spricka som bildas väller lava upp i vulkanutbrott och när plattorna rör sig kan det bli jordbävningar.
18.
När två plattor pressas mot varandra eller glider isär kan de hända att de fastnar och inte kan röra sig. Då byggs
väldiga spänningar upp i jordskorpan. Förr eller senare lossnar plattorna och kan då röra sig mycket häftigt vilket leder till en jordbävning.
19.
Husen i i-länder som ligger i områden där det sker jordbävningar är byggda för att klara jordbävningar. Husen i
u-länderna är oftast enklare byggda och rasar lättare samman.
20.
Vulkanerna som ligger där plattor glider isär är oftast sköldvulkaner. Dessa vulkaners lava är lättflytande och
rinner ganska sakta utan att det uppstår våldsamma explosioner och gasutbrott.
21.
Vesuvius är en stratovulkan. Stratovulkaner har formen av en kon och består av olika skikt av aska och lava.
Lavan är trögflytande och utbrotten kan bli explosiva.
22.
Den Afikanska och den Eurasiska plattan.
23.
Marken är bördig och vulkanutbrott är trots allt ovanliga.
24.
De flesta av Jordens vulkaner ligger där plattor krockar eller glider isär. När plattorna krockar spricker jordskorpan och det kan bli våldsamma utbrott. Här är stratovulkaner vanligast. När plattorna glider isär väller lavan upp
i den spricka som bildas. Dessa vulkaner kallas sköldvulkaner.
25.
Under Stillahavsplattan ligger en så kallad Hot Spot, het fläck. Där finns het magma som väller upp med ojämna
mellanrum och som har bildat ögruppen Hawaii.
26.
Genom att magma stelnar och bildar berg. Detta kan ske ovanpå jordskorpan vid vulkanutbrott men också en bit
ner i jordskorpan.
27.
Sedimentära bergarter bildas i botten av de väldiga packar med sediment som kan finnas utanför kontinenternas
kuster. Det enorma trycket pressar ihop sedimenten till berg.
28.
Bildas av sedimentära bergarter som pressas ner i jordskorpan när plattor kolliderar. Där utsätts bergarterna för
hög temperatur och högt tryck. Då bildas nya bergarter med andra egenskaper och annat utseende. Dessa kallas
omvandlade bergarter.
Berggrunden – tredje uppgiftssidan
1.
a. Till det yngre urberget hör bland annat Bohusläns röda granit som bildades för ungefär 900 miljoner år sedan.
b. Äldre urberg finns i norra Sverige och det äldsta urberget som är 3 miljarder år gammalt finns i Finland.
2.
Sedimentära bergarter finns i Danmark, i sydvästra Skåne, på Öland och Gotland och i Västgötabergen.
3.
Diabas.
4.
Granit, sandsten, kalksten, marmor och skiffer.
5.
Kalksten används bland annat till trappor, golv och fönsterbrädor. Av kalksten tillverkas cement som ingår i
betong.
6.
Makadam är krossat berg och kan bland annat användas som fyllnadsmaterial vid vägbyggen och i asfalt.
7.
Det finns underjordiska gruvor och dagbrott.
8.
a. Kvarts används bland annat vid tillverkning av glas.
b. Fältspat används vid tillverkning av porslin.
c) Grafit används i blyertspennor och i kolfiber som är ett lätt och starkt material.
9.
10.
Diamant, smaragd, rubin och safir.
Se figur och figurtext i läroboken. Fjällkedjan bildades i flera steg. Först trycktes berggrunden ihop och veckades vid en kollision mellan två plattor för mer än 400 miljoner år sedan. Sedan slipades bergen ner under hundratals miljoner år och blev till en nästan plan yta. För 65 miljoner år sedan, när Atlanten bildades, blev det en
enorm spricka utanför Norges kust och fjällkedjan pressades åter upp mer än 2000 meter över havsytan.
11.
Den Skandinaviska fjällkedjan består till största delen av omvandlade bergarter.
12.
Malm är en bergart som innehåller ett eller flera metalliska mineraler och som är lönsam att bryta.
13.
Dagbrott ger stora sår i landskapet. Avfallet ger stora fula högar som kan läcka ut giftiga tungmetaller. Vid framställning och rening av metallerna kan luft, mark och vatten påverkas.
14.
a. Gips kan bland annat användas till gipsplattor i hus och till att gipsa brutna armar och ben.
b. Gips kan användas till att bygga modeller i så kallad papier maché.
17.
Läs bildtexten i läroboken och sök artikel om Malmberget i Mediearkivet om ni har tillgång till det i skolan.
