Vardagsstöd - Autismpedagogik

Känsla av sammanhang - KASAM
Vardagsstöd
Enligt Antonovsky behöver tillvaron upplevas begriplig, hanterbar
och meningsfull för att vi ska uppleva en känsla av sammanhang.
Anna Sjölund
www.autismpedagogik.se
Begriplighet
I vilken utsträckning man upplever:

Hanterbarhet

Den grad till vilken man upplever att det står
resurser till ens förfogande, med hjälp av vilka
man kan möta de krav som ställs av de stimuli
man bombarderas av.

”Står till ens förfogande” kan syfta på resurser
som är under ens egen kontroll eller som
kontrolleras av andra man känner att man kan
räkna med och som man litar på.
inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara
information som
sammanhängande, strukturerad, ordnad och
tydlig (snarare än som brus- dvs. kaotisk, oordnad, slumpmässig,
oväntad, oförklarlig).
Meningsfullhet
I vilken utsträckning man känner att livet har en känslomässig
innebörd
Att åtminstone en del av de problem och krav som livet ställer en
inför är VÄRDA att:
1. Investera energi i
2. Engagemang
3. Utmaningar att ”välkomna”
En känsla av sammanhang
Antonovsky menar att hög hanterbarhet är starkt
beroende av hög begriplighet.
När man ställs inför olika krav så krävs det en klar
bild av vad dessa krav består av för att man ska
kunna uppleva sig ha resurser för att klara av
dem.
Det blir svårt att tro att man kan klara sig bra om
man lever i en värld som upplevs kaotisk och
oförutsägbar.
1
Ta emot, bearbeta och uppleva
sinnesintryck annorlunda
Planera/organisera,tidsuppfatta,l
lösa problem i stunden,
, komma ihåg ,se orsakssamband
Bygga sin sammanhangsförståelse utifrån
detaljer/ha svårt att uppmärksamma och
registrera ”det ögonen ser och öronen hör”
Konsekvenser av annorlunda perception
Social sammanhangsförståelse,
ömsesidig social kommunikation
Känselsinne Smak och luktsinne
Balanssinne och
kroppssinne
Orienteringssinne…
2
Hur vi skapar vår
sammanhangsförståelse…
”Detaljperspektiv”
”Helikopterperspektiv”
Konsekvenser
Konsekvenser

Tar in omvärlden fragmentariskt

Förstå ord på ett visst sätt…

Långsam informationsbearbetning

Journalist - reporter

Sammanhangskedjan går ofta inte ihop…

Svårt att avkoda en fråga och dess innebörd

Processa ljud, rörelser, kroppsspråk samtidigt svårt
(Ju fler som deltar – desto svårare)

Kan vara svårt med dialekter


”Människor är det svåraste som finns att förstå sig
på…
Behöva förklara något med alla detaljer-om
processen avbryts – börja om från början
Fördelar med
detaljseende…
SJ Experter…
När det gäller vissa typer av
arbetsuppgifter kan en svag central
koherens vara fördelaktig och till och med
en förutsättning för ett väl utfört arbete.
Det gäller t ex uppgifter där noggrannhet
och uppmärksamhet på detaljer är
viktigare än snabbhet, t ex vissa
forskningsuppgifter, kvalitetsgranskning,
korrekturläsning och liknande
3
Som att vara en ”enkanalig
person i en flerkanalig
miljö…”
Uppmärksamhet
•Svårt att rikta uppmärksamhet
• Svårt att skifta uppmärksamhet
• Svårt att koncentrera uppmärksamhet
Bokstavlig tolkning…
Exempel…

Skriva under papper

Slänga allt

Kaffetermos
Mentalisering – att förstå andra
inifrån och sig själv utifrån
Konsekvenser…

Svårt att förstå att ”andra inte vet vad personen
själv vet”

Svårt ta andras perspektiv och förstå andras
avsikter

Svårt att se sig själv ur andras perspektiv

Svårt att reflektera kring sitt eget och andras
beteende

Exemplet om Lasse
4
Konsekvenser

Svårt att förstå ”oskrivna regler”

Svårt att förstå ”andras arbetsrevir”
(exempel handduken &handväskan)

Att försöka räkna ut på egen hand – inte alltid
framgångsrikt …(men ibland så…)

Exempel- ”Vad gjorde du i helgen…

Tisdagsfeedback…
Exekutiva funktioner
Konsekvenser av bristande arbetsminne
vid information & kommunikation

Svårt att lyssna på någon och samtidigt tänka ut eget svar
(hålla kvar i arbetsminnet).

Hink kontra espressokopp

Processa och minnas talad info – jämför med egen processtid
vid annat språk…

Minnas långa muntliga instruktioner (ex papperskorgen…)

”Det är så svårt att leva i direktsändning utan pausknapp…”
Konsekvenser

”Spola tillbaka filmen”…

Hyperanalysera - älta…

Inte följa flocken…

”Social baksmälla”… ”Sociala gränser”
Vanliga svårigheter

Svårigheter att initiera, prioritera, organisera:

Svårigheter att skifta fokus och slutföra

Svårt att komma ihåg

Svårt att överblicka saker med tanken

Svårt med tidsuppfattning - orealistiska planer
Konsekvenser av bristande
arbetsminne i problemlösning
Att lösa problem kräver förmågan att hålla tre filer öppna
samtidigt.
1.
2.
3.
Problemdefinition - identifiera
problemet
Eftertanke - hur har jag löst
liknande problem tidigare?
Förutseende – Vilken av de möjliga
lösningarna kommer fungera bäst
nu?
Källa: Ross Greene – Explosiva barn
5
Minne
• Nedsatt förmåga att komma ihåg det man
ska göra - prospektivt minne
• Nedsatt förmåga att komma ihåg det man
har gjort – retrospektivt minne
Exempel på
konsekvenser…

Inte klar med ”att göra –listan…

Glömmer saker….

Missar bussen – går hem…

Inga rena strumpor….
Känsloreglering…
Tidsuppfattning
•Känslan för tid- hur lång tid tar något?
• Anpassa sin tid till andras i
teamarbete
• Svårt att planera själv –
kräver förmågan att förhålla
sig till tiden
Impulskontroll och aktivitetsreglering…
Svårigheter i ömsesidig social
kommunikation…
6
Att koppla ihop tanke och
tal..
”Om
jag skulle konversera så krävde det så mycket
energi att jag behövde sitta stilla vid ett bord
och inte koncentrera mig på något annat
samtidigt.
Vanliga svårigheter

Be om hjälp

Be om mer information för att lösa problem
Konversationen innehöll inte bara att koppla ihop
sladdarna mellan tanke och tal och hålla i
kopplingen, utan också att räkna ut när jag
skulle tala och när jag skulle tala igen.

Identifiera och uttrycka tankar och känslor

Förmedla vad man vill/inte vill
Jag var tvungen att aktivt omtolka det jag hörde
så att jag förstod det och inte skulle verka
trög” /Gunilla Gerland, ”En riktig människa”

Säga ”nej, stopp, jag står inte ut”

Initiera samtal, avsluta samtal adekvat
Vanliga svårigheter

Hur svarar man i telefon?

Hur ofta ska man hälsa och hur?

Vad säger man till vem?

Hur nära kan man vara på olika nivåer?

I vilken ”relationscirkel” gör man vad?
Att anpassa sin egen
kommunikation

Undvika bakgrundsljud

Fånga uppmärksamheten först

Kortare meningar

Om muntlig instruktion- en sak i taget

Undvika sådant som kan tolkas bokstavligt

Undvika ”luddiga uttryck” som ”lagom” ”snart”

Förbereda övergångar ”när vi har… ska vi…

Vara en sammanhangsförklarare

Ge svar på de frågor personen inte själv kommer på
att ställa…
Relationscirklar…
Att anpassa sin
kommunikation
7
Tydliggörande pedagogik



Tydliggörande pedagogik syftar till att göra
händelser, människors handlingar och miljön
begriplig och därmed hanterbar.
Tydliggörande pedagogik är ett samlingsnamn på
visuellt tankestöd som kompenserar för många
ojämna funktionsförmågor.
Tydliggörande pedagogik besvarar de frågor barnet
inte själv kan ställa.
AKK- Alternativ
kompletterande kommunikation
De sju frågorna

Vad ska jag göra nu?

Var ska jag vara?

Med vem ska jag vara?

Hur länge ska det hålla på?

Vad ska hända sedan?

Vad ska jag ha med mig?

Varför ska jag göra det?
Kommunikationsstöd
Använda bilder och/eller symboler som
kommunikationsstöd.

AKK för att kunna uttrycka sig - när
förutsättningar för ett språk inte finns.

AKK som komplement – för att komplettera språk.

AKK som alternativ - behov av AKK både för att
förstå och att uttrycka sig
En 5:a kan få mig att tappa
kontrollen





Dataprat

Seriesamtal

Sammanhangskartor

Sociala berättelser/Sociala manus/menyer

Skalor och påståendeformulär

Problemlösning/ Informerade val

Motiverande samtal (MI)

Kat-kittet
Kommunikationskrockar
Praktiskt utformat material med skalor och
påståendekort för att stödja barn och unga att
identifiera och uttrycka stressfaktorer .

Vad krävs för att kunna besvara frågan:
Materialet innehåller en mängd olika påståendekort
kring vanliga faktorer som ofta kan skapa stress.
-
Förmåga att se helhet och sammanhang
-
Förmåga att planera och organisera
Exempel ”när en rutin förändras” och ”äta i
skolmatsalen” .
-
Förmåga att prioritera
-
Förmåga att kommunicera
”Vad behöver du hjälp med?”
Påståendekorten kopplas till skala från 1-5.
8
Vad kan personalen tänkas tänka…
Vad kan ”Stina” tänkas tänka…
Vill ”Stina” egentligen ha stöd?
Varje gång frågar vi ju vad hon vill ha hjälp
med, och hon svarar att hon inte behöver
någon hjälp.
När olika personal till frågar vad jag vill ha
hjälp med, är det så svårt att svara på direkt,
så jag tackar nej- för att det är lättast!
Att kombinera
påståendeformulär med skalor
Förändringsarbete
Nöjdhetsbarometern
9
Social stress
Måste man vara social
också…

Hellre får de tro att jag har IBS än att jag utsätter
mig för fikarummet….

Hur ofta ska man hälsa på varandra ?

Vilken kaffemugg kan jag använda?
Sociala manus
”När en av mina föräldrar skulle begravas, drabbades jag av
panik vid tanken på möta hela min släkt. Jag fick då hjälp
av min psykolog att göra ett socialt manus. Hon sa till mig
att när mina släktingar skulle ta kontakt med mig i kyrkan,
så skulle jag säga:
” Det här är en mycket allvarlig och betydelsefull stund för
mig och jag vill inte bli störd”.
Det fungerade bra, jag sa precis som hon sagt att jag skulle
göra. Jag satt ensam i en bänk längst bak i kyrkan och
gick därifrån i slutet av ceremonin, Hade jag inte kunnat
vara med på begravningen så skulle det ha varit en evig
sorg för mig. Med hjälp av denna enkla strategi, som jag
själv aldrig hade kunnat tänka ut, kunde jag delta på min
förälders begravning.
”/kvinna med AST
10
Vilka krav ställer en vanlig dag
på våra kognitiva förmågor?

Förmåga att rikta och skifta uppmärksamhet

Hantera en mängd olika sinnesintryck

Planera och organisera, lösa problem flexibelt

Känna av tid, vad hinner man, komma i tid

Hantera mycket information samtidigt och hålla kvar den i
”minnesbanken”

Hantera ömsesidig social kommunikation
Att förstå vilken funktion
beteendet har….
Det vi ser…..
Att förstå orsaken bakom
det vi ser….
Stress
Att förstå orsakerna bakom
problemskapande situationer
Är beteendet ett uttryck för att han/hon inte
förstått sammanhanget?
Är några moment i situationen för svårhanterliga?
Hur ser dagsformen ut? Har han/hon ätit/sovit
tillräckligt?
”Stress för mig är inte nödvändigtvis
synonymt med en fulltecknad kalender,
det är snarare en rent mental känsla som
oftast uppstår då jag känner att jag
inte behärskar en situation, eller då jag
inte har kontroll över det som händer i
min närhet.
Är personen stressad över något just nu?
Andra reagerar ofta på stress med
utbrott - jag reagerar med ”inbrott”
(gör illa mig själv)”
Har vi ställt för höga krav?
/Madde Ericsson
För vem är beteendet ett problem?
Vanliga orsaker till stressreaktioner
Individuell stressprofil – hur
reagerar ”Kalle” vid stress ?
8-10 Slår sönder
saker/avviker








Att sakna egenkontroll - Att inte bli förstådd,
trodd och lyssnad på
Att inte förstå sammanhanget/det som sägs
Bli översvämmad av information/intryck
Sakna översikt/förmåga att planera sin tid
Ostrukturerad tid och väntande..
Tidspress
Plötsliga förändringar
Snabba övergångar mellan aktiviteter
7.Hotar slå sönder saker
6. Slår med näven i luften
5. Tvångshandlingar
4. Får tvångstankar
3
Ställer frågor om saker
Som oroar honom
2
Börjar vanka fram/åter
1
Stelnar till i axlar och blick
11
Stress

Grundstress och situationsstress

Identifiera var kraven överstiger förmågan

Identifiera stressorer i både skola och vardag
Kartläggning situationsanalys…

Var överstiger situationens krav personens
hanteringsförmåga? (Kommunikativt? Exekutivt?
Perceptuellt? Annat?)

Hur behöver vi anpassa miljön, vårt bemötande,
vårt sätt att kommunicera utifrån situationens
överkrav på personens hanteringsförmåga?

Vilket stöd, struktur, hjälpmedel eller strategi
skulle kunna kompensera för personens
svårigheter i den aktuella situationen?
Sömn
Behovstrappan
Vad är den bakomliggande
orsaken till
sömproblematiken?



Perceptuella faktorer? (Ljud, syn, hörselintryck…)
Sociala/kommunikativa faktorer (att inte förstå hur
man uppfattats i en social situation, ”ligga och spela
om filmen”)
Exekutiva faktorer (inte ha koll på sin morgondag,
fundera på vad man måste komma ihåg, sakna
tidsuppfattning, ha svårt att avsluta en aktivitet,
skifta mellan aktiviteter, komma igång med nästa,
organisera sina ”nattrutiner”)
Sömn
Hjälp att avsluta
aktivitet innan
sänggående?
(Xrools, föäkontrollen i
windows,stay focusd.
Påminnelseappar,tidshjälpmedel)
Ljudisolering?
(Möblera om?)
Mörkläggningsgardiner?
Bolltäcke ?
Antecknings
block på
sängbordet?
Medicin?
12
Mat och ätande…
Vad är den bakomliggande
orsaken till problemen i mat
och ätande?



Hygien
Perceptuella faktorer ( konsistens, smak,
lukt, känselintryck, känna av hunger och
mättnadskänslor)
Sociala/kommunikativa faktorer
(överkrav på att samtidigt vara social och
kommunikativ)
Exekutiva faktorer ( kunna avsluta
aktivitet och gå till mat, kunna organisera
eget matlagande etc…)
Varför duschar han inte?







Annorlunda perception- gör det ont
att duscha?
Pedagogisk fråga - vet han hur man gör?
Pedagogisk fråga - vet han hur andra
uppfattar honom när han inte duschar?
Pedagogisk fråga- vet han vad
konsekvenserna kan bli?
Materiell fråga- har han
förutsättningarna för att duscha?
Psykiatrisk fråga - har han för mycket
tvångshandlingar för att kunna duscha?
Pedagogisk fråga - vet han vilka
”vinster” duschande medför?
”När jag var liten sa min mamma att om jag duschade & luktade gott skulle jag få vänner.
Nu är jag 42 år och har fortfarande inte fått några vänner- därför har jag slutat att duscha”
/anonym man med AS
Alla behöver indviduella
strategier och hjälpmedel
Hjälpmedel och
strategier --hörselintryck




ER- hörselskydd (www.bellman.se)
Öronproppar/Hörselkåpor/Ipod
Tunga sammetsgardiner,gardiner i lager
Placeringen viktig på arbetsplatsen
13
Hjälpmedel och
strategier - synintryck

Färgade glasögon/ Solglasögon

Tröjor med huvor/Keps

Placering på arbetsplatsen

Skärmar/Vikväggar

Belysning
Hjälpmedel och
strategier - känselintryck
•
•
•
•
Glesare möblering
Badkar - skruva av munstycket på duschen
Bekväma kläder – arbetskläder (färdiga
klädkit)
Specialkost
Hjälpmedel för att organisera sin tid och
göra den överskådlig
Hjälpmedel- svårt att hitta sina
saker
-F.O.F.A (Find One Find All)
Tidmätare Timstock/ tjugominutersstock
- Westersstrands urfabrik
Sigvart dagplan - Falck Vital
Att hitta bland sina saker….
Mobiltelefon
Mobilappar – www.assistapp.se
Vanlig almanacka –
Googlealmanacka
Hjälpmedel för att komma ihåg
Att göra listor… kom ihåg paranteser…

Lägg fram rena kläder (strumpor, trosor, BH, tröja och jeans) på stolen i
badrummet

Ta av kläderna du har på dig – lägg dem i smutskorgen

Ställ dig under duschen och duscha av dig så att hela kroppen och håret blir vått.

Ta fram schampoflaskan. Häll ut en klick schampo i handflatan.

Smörj in hela håret med schampo.

Ta fram tvålflaskan. Häll ut en klick tvål i handflatan.

Smörj in armarna med tvål.

Häll ut en ny klick tvål i handflatan och smörj in armhålorna med tvål.

Häll ut en ny klick tvål i handflatan och smörj in benen och fötterna med tvål.

Häll ut en ny klick tvål i handflatan och smörj in underlivet och rumpan med tvål.

Ställ dig under duschen så att hela kroppen blir våt och så att tvål och schampo
försvinner.

Stäng av duschen och gå ut ur duschen.

Torka dig över hela kroppen med handduken. Börja med huvudet, sedan armarna,
sedan fötter och ben, sedan mage och rygg, sedan rumpan och underlivet.

Sätt på deodorant i båda armhålorna. och ställ in deodoranten i badrumsskåpet.

Sätt på dig de rena trosorna och BH:n

Sätt på dig de rena strumporna

Sätt på dig den rena tröjan och de rena jeansen

Gå ut från badrummet, släck och stäng dörren
14
Kläder efter väder…
Komma i tid och komma ihåg
- ResLedaren
Bussresan till jobbet/skolan

Vår förmåga i ömsesidig social kommunikation
hjälper oss ställa frågor

Vårt arbetsminne hjälper oss att hålla flera
alternativ i minnet om vi behöver lösa problem

Vår tidsuppfattning hjälper oss känna av tiden

Vår orienteringsförmåga hjälper oss hitta

Vår perceptuella förmåga hjälper oss att sålla
bland intryck
Att hushålla med sin energi
- Energitavlor
Måndag : Städa 60 %
Tisdag : Nätverksmöte 90 %
Onsdag : Friskis och Svettis 50%
Torsdag : Fotvård 20%
Fredag : Storhandla 95 %
Lördag : Bara slappa hemma…
Söndag: Stort släktkalas 85%
Att kravanpassa
stödinsatsen efter
energinivå och dagsform
Det finns ingen
universallösning!

Yttrar sig olika mellan individer och hos en och
samma individ i olika skeden i livet

Kan inte förstås som ”begrepp” – man måste förstå
de bakomliggande orsakerna
till funktionsnedsättningarna !
15
Den viktiga
återhämtningen…
”Har man haft en ansträngande dag, är
det skönt att koppla av med
matematik, studera
dammsugarmodellers tekniska data,
kemiska experiment eller att fördjupa
sig i en diger lunta om oätliga små
bruna svampar eller spindlar.
Andra tycker oftast, att det intresse
man valt, är en smula udda. Men vad
är det som säger att det är okej att
gilla sport, men inte spindlar…?”
/Gunnel Norrö
Tack för att jag fick
komma hit och prata…
[email protected]
Vardagsstöd (2009) Sjölund, A Pedagogiskt perspektiv
Boendestödsboken (2009) Sjölund, A, Bejerot.S RFA
Vardagskompassen (2015) Sjölund, A, W Henrikson, L Gothia förlag
Skolkompassen (2015) Sjölund, A, W Henrikson, L Gothia förlag
Förkolekompassen (2015) Sjölund, A, W Henrikson, L Gothia förlag
Motiverande samtal vid autism och ADHD (2015) ,Ortiz, L ,Sjölund, A (Natur & Kultur)
ResLedaren – Holmberg,J, Sethfors,H & Sjölund, A www.resledaren.se
Boendestödsfilmen – se youtube –Humble,O & Sjölund,A
Kartläggning och Validering Aspergers syndrom, Gladh,L,Norrö, G &Sjölund, A www.autism.se
llustrationer :Ossian Humble och Maria Torstensson
16