Planering i biologi – Våren år 7
Tornhagsskolan den 14 mars 2016
Vad ska vi göra?
Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet.
Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda tobak?
Hur påverkas hälsan om man använder tobak?
Vad är typiskt för en växt?
Hur fungerar fotosyntesen?
Hur ser växternas evolution ut?
Du kommer att få planera, genomföra och utvärdera ett växtexperiment.
Vad är ekologi?
Vad är konkurrens och balans i ekosystemet?
Vad menas med att vatten både är råvara och transportmedel?
Hur går råvaror som kol och närsalter runt i kretslopp?
Hur energi och atomer förs vidare i näringskedjor.
Hur kan man beskriva naturen som ett nästan helt slutet system?
1
Syfte ur kursplanen för biologi
Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga
att
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta
ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
Det vi gör den här terminen är understruket.
Vad blir jag bedömd på?
Tobaksdiskussionen och att du värderar källorna.
Experimentet, alltså abetet med växtundersökningen.
Ett prov om växter och ekologi.
Vad ska jag kunna på provet?
På provet testas att du har kunskaper om växter och ekologi. Inte pubertet och
tobak, det gör vi på annat sätt.
Frågorna kommer att handla om :
1. Att veta vad fotosyntes är och hur en blomma i en fröväxt
fungerar, som i uppgift 1.
2. Att känna till några steg i växternas evolution, från de första
encelliga algerna fram till till fröväxterna. Se uppgift 2.
3. Vad är ekologi och hur fungerar ekosystem? Du ska kunna använda
ekologiorden, till exempel balans, obalans, nisch, näringskedja. Se uppgift
4 och 6c.
4. Utmaning: Att beskriva hur energi och materia (atomer) flödar genom ett
ekosystem. Uppgift 5
5. Kretslopp uppgift 7.
Hur vet jag att jag kan det här?
1.
2.
3.
4.
5.
Gör eftertestet.
Vilka begrepp behöver du träna mer på för att förstå?
Testa dig mot checklistan.
Träna på det som är kvar.
Kolla checklistan igen.
2
Kunskapskraven1
Här är de delar vi arbetar med under vårterminen år 7. Kunskapskraven i sin helhet hittar du
på www.fronter.se/linkoping.se
Förmåga
1.1 Att samtala och diskutera
frågor om hälsa och sjukdom
Betyget E
Betyget C
Betyget A
Du kan samtala om och diskutera
frågor som rör hälsa (tobak) och
skiljer då fakta från värderingar och
formulerar ställningstaganden med
enkla motiveringar och
beskrivningar samt beskriver några
tänkbara konsekvenser.
Du kan samtala om och diskutera
frågor som rör hälsa och skiljer då
fakta från värderingar och
formulerar ställningstaganden med
utvecklade motiveringar och
beskrivningar samt beskriver några
tänkbara konsekvenser.
Du kan samtala om och diskutera frågor
som rör hälsa, och skiljer då fakta från
värderingar och formulerar
ställningstaganden med välutvecklade
motiveringar och beskrivningar samt
beskriver några tänkbara konsekvenser.
Du använder informationen om
tobak på ett i huvudsak fungerade
sätt och för till viss del diskussionen
framåt.
Du kan söka naturvetenskaplig
information och använder då olika
källor och för enkla och till viss del
underbyggda resonemang om
informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
2.1 Du kan genomföra
undersökningar utifrån en färdig
planering och bidra till att formulera
enkla frågeställningar som det går
att arbeta systematiskt utifrån. Du
använder utrustning säkert och i
huvudsak fungerande sätt.
Du använder information på ett
relativt väl fungerade sätt och du
för diskussionen framåt.
Du använder information på ett väl
fungerande sätt och du för diskussionen
framåt och fördjupar eller breddar dem.
Du kan söka naturvetenskaplig
information och använder då olika
källor och för utvecklade och
relativt väl underbyggda
resonemang om informationens och
källornas trovärdighet och relevans.
Du kan genomföra undersökningar
utifrån en färdig planering
formulera enkla och planeringar
som det efter någon bearbetning går
att arbeta systematiskt utifrån. Du
använder utrustning säkert
ändamålsenligt sätt.
Du kan söka naturvetenskaplig information
och använder då olika källor och för
välutvecklade och väl underbyggda
resonemang om informationens och
källornas trovärdighet och relevans.
2.3 Du kan jämföra resultatet med
frågeställningarna och drar då enkla
slutsatser med viss koppling till
biologiska modeller och teorier.
Du kan jämföra resultatet med
frågeställningarna och drar då
utvecklade slutsatser med relativt
god koppling till biologiska modeller
och teorier.
Du kan jämföra resultatet med
frågeställningarna och drar då
välutvecklade slutsatser med god koppling
till biologiska modeller och teorier.
2.6 Du för enkla resonemang kring
resultatets rimlighet och bidrar till
att ge förslag på hur
undersökningarna kan förbättras. Du
gör en enkel dokumentation med
tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.
Du för utvecklade resonemang
kring resultatets rimlighet och ger
förslag på hur undersökningarna kan
förbättras. Du gör en utvecklad
dokumentation med tabeller,
diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
Du för välutvecklade resonemang kring
resultatets rimlighet i relation till möjliga
felkällor och ger förslag på hur
undersökningarna kan förbättras och visar
på nya tänkbara frågeställningar att
undersöka. Du gör en välutvecklad
dokumentation med tabeller, diagram,
bilder och skriftliga rapporter.
Att ha kunskap om hur
växterna och hur de utvecklats.
Ekologins grunder.
3.1 Du har grundläggande
kunskaper biologiska sammanhang
och visar det genom att ge exempel
och beskriva dessa med viss
användning av biologins begrepp,
modeller och teorier.
Du har goda kunskaper om
biologiska sammanhang och visar
det genom att förklara och visa på
samband inom dessa med relativt
god användning av biologins
begrepp, modeller och teorier.
Du har mycket goda biologiska
sammanhang och visar det genom att
förklara och visa på samband inom dessa
och något generellt drag med god
användning av biologins begrepp, modeller
och teorier.
Att använda biologins begrepp,
modeller och teorier i ekologi.
Att förklara samband.
3.3 Du undersöker olika faktorers
inverkan på ekosystem och
populationer och beskriver då enkelt
identifierbara ekologiska samband
och ger exempel på energiflöden
och kretslopp.
Du undersöker olika faktorers
inverkan på ekosystem och
populationer och beskriver då
förhållandevis komplexa ekologiska
samband och förklarar och visar på
samband kring energiflöden och
kretslopp.
Du undersöker olika faktorers inverkan på
ekosystem och populationer och beskriver
då komplexa ekologiska samband och
förklarar och generaliserar kring
energiflöden och kretslopp.
1.3 Att söka kunskap
2.Att genomföra systematiska
undersökningar
1
Du kan genomföra undersökningar utifrån
en färdig planering och även formulera
enkla frågeställningar som det går att
arbeta systematiskt utifrån. Du använder
utrustning på ett säkert och ändamålsenligt
och effektivt sätt.
Centralt innehåll från kursplanen som vi arbetar med den här terminen
Natur och samhälle
Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem.
De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
Kropp och hälsa
Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av beroendeframkallande medel (tobak).
Biologin och världsbilden
Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin.
Biologins metoder och arbetssätt
Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och
utvärdering.
Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling.
3
Ord och begrepp
Förtest den
/
: ______________Eftertest den
Växter
Alger
Befruktning
Fotosyntes
/
: ______________ Ökning:_________
växter som saknar rötter. Vanligast i hav och sjöar.
en sammansmältning av en spermie och en äggcell. Befrukningen startar
utvecklingen av en ny individ.
när gröna växter bygger upp socker ur koldioxid och vatten under
inverkan av ljus och med hjälp av klorofyll.
Frö
Ett frö är fortplantningskroppen hos fröväxter. Ett frö består av ett embryo, eventuellt
näringsvävnad, och ett skal. Frön kan vara nakna, som hos barrväxter, eller inneslutna i
frukter, som hos blomväxter.
Fröväxt
Förbränning
växt som sprids med frön. Fanerogamer, på latin.
kemiska reaktioner då energirika ämnen ( till exempel druvsocker och
fett) bryts ner för att få energi.
växtcellernas gröna färgämne som är nödvändigt för fotosyntesen. Finns
i växtcellernas klorofyllkorn.
fortplantning med könsceller som smälter samman vid befruktning och
utvecklas till en ny indidvid.
fortplantning genom att någon del av en individ skiljs av och bildar en ny
indidvid. Det kan ske genom t ex delning, knoppning och med sticklingar.
Celler som har till uppgift att transportera vatten och näring i växterna.
De bildar rör.
En växt som saknar rötter. Oftast har de inte heller ledningsvävnad. De
växter långsamt och behöver inte så mycket ljus.
växternas honorgan.
När pollen överförs genom vind eller insekter till fröväxternas honorgan.
korn som bildas i växternas hanorgan. De kan överföras till honorganet
genom pollinering.
förökningskropp hos sporväxter och svampar.
Växter som sprids med sporer. Det finns fem grupper.
Växternas hanorgan.
Klorofyll
Könlig fortplantning
Könlös fortplantning
Ledningsvävnad
Mossa
Pistill
Pollinering
Pollkorn
Spor
Sporväxt
Ståndare
Växt
en organism som med hjälp av klorofyll, solljus, koldioxid ur luften och vatten med lösta
salter ur marken bildar enerigrik näring åt sig själv - och åt alla andra organismer. Växter
är producenter av energirik näring.
Ekologi
Art
en speciell sort organism, de kan fortplanta sig med varandra och få en
avkomma som också kan fortplanta sig.
Bakterie
Biologisk mångfald
Biosfär
Cell
Djur
encellig organism som saknar avgränsad cellkärna.
rikedom på olika organismer och livsmiljöer.
Biosfären är jordens största ekosystem.
den minsta levande byggstenen i en organism.
en organism som inte kan tillverka sin egen näring utan måste äta näring
som någon annan tillverkat.
läran om organismernas förhållande till omgivningen och till varandra,
om samspelet i naturen. ”Hur naturen fungerar”.
Natur som man studerar. Det är de levande varelserna och den icke
levande omgivningen (miljön) inom ett avgränsat område. Till exempel
en sjö eller en öken. Eller ett akvarium.
Behövs för att något ska hända.
Tjänster vi får från naturen, till exempel att naturen ger oss mat,
fotosyntes och att bin pollinerar blommor.
Ekologi
Ekosystem
Energi
Ekosystemtjänst
Förmultning
när döda växt- och djurrester sönderdelas av nedbrytare.
Förna
döda rester efter växter och djur på marken i skogen .
4
Hållbar utveckling
Konkurrens
Individ
Konsument
Kretslopp
Mikroorganismer
Miljö
Miljögifter
Naturresurser
Nedbrytare
ett uttryck som används när man diskuterar hur vi människor behöver leva i dag
för att människans och naturens behov ska kunna tillgodoses också i framtiden.
Tävling. Djur kan tävla om mat. Växter kan tävla om ljus.
En enskild varelse i en grupp, t ex en enda hare i en population av harar. Du är en
individ i klassen eller i din familj.
en organism som är beroende av vad producenterna (växterna) tillverkat. Djur.
när något går runt. T ex att råvaror återanvänds och cirkulerar i naturen eller
samhället och används om och om igen.
osynliga organismer som är så små att de är synliga i mikroskop, t ex bakterier,
encelliga alger och svampar sam urdjur.
omgivning
kemiska ämnen som människan sprider i naturen och som inte bryts ner så lätt.
De samlas i levande organismer och är giftiga för dem.
Ett annat namn för naturtillgångar. Sådant vi får från naturen.
Nisch
levande varelser som sönderdelar materielet i döda organismer i naturen till
koldioxid, vatten och närsalter.
Specialisering. Att giraffen är specialiserad att äta högt upp på träden.
Näringskedja
En beskrivning av hur energirik mat transporteras i naturen. ”Vem äter vem?”
Näringspyramid
visar biomassan som ingår i ett ekosystem.
Näringsväv
flera näringskedjor som flätas in i varandra.
Närningsämnen
ämnen i maten som är nödvändiga för att livet ska fungera
Närsalter
Salter som innehåller ämnen som växter och djur behöver.
De innehåller bland annat grundämnena kväve (N) fosfor (P) kalium (K).
en levande varelse som har ämnesomsättning och kan föröka sig. Den kan vara
en bakterie, en svamp, en växt eller ett djur
ett skikt i jordens atmosfär som innehåller ozon. Det hindrar skadlig strålning att
nå ner till jorden.
en organism som lever i eller på en annan organism och tar sin näring från
denna.
Ett grekiskt ord som betyder "kringdrivande”. De finns i sjöar och hav.
Organism
Ozonskikt
Parasit
Plankton
Population
Resurs
”Befolkning”.Alla individer av en och samma art i ett växt- eller djursamhälle.
Alla hi Rydsskogen. Alla smörblommor i hagen. Alla människor i Sverige.
grön växt som tillverkar energirika ämnen och utgör första nivån i en
näringskedja.
Naturtillgång.
Salter
kemiska föreningar som består av joner.
Samhälle
(i ekologin) alla organismer i ett visst område. Till exempel allt som lever i en sjö.
Eller allt som lever i en öken.
den energiform som når oss som solstrålning och driver livet på jorden genom
att leverera energi till fotosyntesen. Solenergi kan också tas tillvara i tekniska
anordningar som solfångare och solceller.
när två organismer lever tillsammans och har nytta av varandra
Producent
Solenergi
Symbios
System
Tobak
Beroende
Koloxid
något som består av olika delar som alla samverkar med varandra. I ett slutet
system sker samverkan bara inom systemet. Ett öppet system byter ämnen med
det som finnns utanför systemet.
en okontrollerbar lust efter ett njutnings- eller berusningsmedel.
Kronisk sjukdom
mycket giftigt ämne som bildas när tobak glöder. Koloxid gör att kroppens celler
inte får tillräckligt med syre.
sjukdom som varar livet ut. Går ej att bota.
Nikotin
ett växtgift. Finns i tobak och skapar beroende.
Passiv rökning
när personer runt omkring är rökare och andra andas in röken.
5
Växterna
Fokusboken s 64-69, 74
Grundboken s 74-79, 84
Lär dig växternas ord och begrepp
Träna gärna med en kamrat.
Fotosyntes
Grundbokens frågor , eller…
1. Rita av en växtcell från boken. I vilken organell (del i
cellen) sker fotosyntesen?
2. Vad behöver växten till sin fotosyntes? (tre saker)
3. Vad bildas vid fotosyntesen? (två saker)
4. Vilken uppgift har klyvöppningarna?
5. Vad behöver växterna ha närsalter till? (två saker)
6. Växterna indelas i två huvudgrupper, fanerogamer och kryptogamer. Vad heter de på
svenska?
Fokusbokens frågor
Frågor till Fokusboken finns i häftet ”Fokusfrågor”. Arbeta med dem.
Kolla av mot facit längst bak.
Uppgift 1 Fröväxternas livscykel – från frö till frö
Den här bildserien visar hur en blomväxt bildar en ny frukt med frön.
Använd Fokusboken sidan 74 eller grundboken sidan 84.
1. Vad heter blomväxtens delar? Skriv dem i bilderna nedan.
2. Var i bilden sker pollineringen?
3. Var på pistillen sker befruktningen?
4. Vad menas med befruktning?
5. Utmaning: Skriv bildtexter och förklara hur ett blomman bildar en nya frön,
generation efter generation. Hur hänger det här ihop med begreppet naturligt urval?
6
Uppgift 2 Evolution: Hur förökar sig de olika växtgrupperna och hur tar
de upp vatten?
Syfte: Den här uppgiften gör du för att träna på växters evolution, alltså hur växter utvecklats
genom tiderna. Den handlar om olika sätt att föröka sig och att ta upp vatten som behöver
för att cellerna ska överleva.
Du ska sätta kryss i rätt rutor direkt i tabellen nedan, eller rita av tabellen i din skrivbok först.
Använd boken för att hitta fakta om växtgrupperna.
Sammanfattning:
Jämför de fakta du kommit fram till för de olika växtgrupperna med den utveckling som
framgår av växternas släktträd på sidan 69 i fokusboken, eller sidan 79 i den andra boken.
Du hittar mer info om alger, mossor, lummer… och så vidare på de sidorna som följer.
Vilken utveckling har skett när det gäller
a) Hur växternas förökar sig?
b) Hur de tar in vatten till cellerna?
Det kommer en sådan här
uppgift på provet som
handlar om växternas
evolution.
7
Uppgift 3 Ljus eller mörker?
Du ska planera, genomföra och utvärdera en undersökning. Den ska handla om
växterna och deras behov av ljus. Du ska följa mallen för undersökande arbetssättet
längst bak i biologiboken.
Fråga/problem som ska undersökas:
”Vad händer om en växt inte får ljus när den ska utvecklas?”
Några tips för planeringen
Materiel: 4 frön, 2 krukor, jord, ett en ljus plats och en mörk strut.
Gör en lista med en variabel och konstanter. Tänk på att du bara
ska ha en variabel och det är ljus/mörker.
Vilka är konstanterna?
Mylla ner två – tre frön, 1 cm ner i jorden i var sin kruka.
Håll jorden fuktig. Vänta till fröna gror.
Klipp av de andra plantorna. Trä en mörkerstrut över den ena
plantan.
Vad tror du kommer att hända den närmaste tiden? Skriv ner
din förutsägelse/hypotes.
Utmaning!
Enligt skolverket är det
en högre kvalitet att
använda biologins ord
och begrepp,
till exempel fotosyntes,
klorofyllkorn, energi,
vatten och koldioxid,
närsalter och modeller
i din utvärderar
undersökningen.
Hur ska du få in dem?
Några tips för utvärderingen
Efter två veckor skriver du klart din labbrapport i skrivboken. Följ
mallen. Alla fyra underrubriker i den skall finnas med i din rapport.
Du ska skriva namn på den du samarbetar.
Utmaningen finns i rutan här bredvid.
8
Ekologi – Så fungerar naturen
Fokusboken sidorna 84-99
Ekologisk ordlista
Grundboken s s100-115
Varg eller inte varg/Viktigt med
mångfald?
Uppgift 4 Obalans i ekosystemet
Syftet med den här uppgiften som inte är så himla
kul är att förstå vad som kan påverka ett ekosystem
och alla djur och växter som lever där.
Din roll i ekosystemet
Näringskedjor
Det kommer en sådan här
uppgift på provet som
handlar om balans och
obalans i ekosystem. Vad
händer om….
9
Uppgift 5Utmaning: Energiflödet genom ett ekosystem
Rätta svar finns på hemsidan.
10
Uppgift 6 Vilka två näringskedjor failar?
Vad är en näringskedja?
Jo, en näringskedja börjar alltid med en organism som
har fotosyntes, alltså en växt eller en cyanobakterie.
Fotosyntesen gör ju att växten själv kan tillverka sin
näring. Det behövs energi från solen och koldioxid från
luften och så vatten. I nästa steg i näringskedjan
kommer växtätarna och sedan rovdjur.
Näringskedjor
Näringskedjan visar alltså hur energin flödar från solen, via växter till djuren.
a) Vilka av den fem exemplen är riktiga och vilka två failar?
b) Förklara näringskedja och använd begreppen producent,
växtätare, konsument, rovdjur, topprovdjur och energi.
c) I en svensk skog kan det finnas blåbär, buske, gräs, möss, harar,
rådjur, räv, lodjur och berguv (en stor
uggla som äter möss). Rita en
Det kommer en sådan här
uppgift på provet, som
näringsväv i skrivboken. Jämför med
handlar
om att konstruera
sidan 96 i Fokusboken eller
en näringsväv.
sidan 110 i Grundboken. Tips:
börja med producenterna
längt ner, växtätarna i mitten och rovdjuren längst
upp.
d) Utmaning: Hur många näringskedjor där haren ingår kan du
bilda? Jämför med andra i klassen. Hur många fick ni som mest?
11
Uppgift 7: Utmaning om Närsalternas kretslopp
Fokus sidan 93-94
Grundbok sidan 107-108
Arbeta gärna med en kamrat och lär tillsammans.
s
Fråga: Vilka andra ämnen i naturen går i
kretslopp? Se på filmerna och beskriv tre
exempel.
Närsalterna kretslopp
Kolets kretslopp
12
Uppgift 8 Utmaning: Beskriv naturen som ett nästan helt slutet system!
Använd bilden och träna på att förklara
den för någon som inte kan så mycket
ekologi än. Vad skulle du säga och
göra för att få dem att förstå?
Ingenting försvinner
Den finns också i grundboken på sidan
114 och har du fokusboken finns en
liknande bild på sidan 99.
13
Tobak
Uppgift 9: Hur påverkas hälsan av tobak?
I arbetet med tobak ska vi träna på tre förmågor.
Det är att söka fakta från olika källor, värdera källorna och
att diskutera.
Gör så här:
1. Samla information kring hur tobak påverkar hälsan.
Du ska använda minst två källor.
Förslag på informationskällor:
Grundboken eller Fokusboken.
www.drugsmart.com,
www.tobacccobody.fi/
UR-filmen ”Ramp – om tobak
www.studi.se.
intervjua någon som kan mycket om tobak?
2. Värdera källorna
a. Vem eller vilka står bakom informationen?
b. Vad är syftet? Alltså, vad vill avsändaren med
budskapet?
c. Skilj på fakta och värderingar?
3. Förbered dig för att redovisa. Redovisningen sker i mindre
grupper. Då diskuterar vilka svaren på frågorna och
värderar källorna. Du får använda dina egna
anteckningar och ha med dina källor.
14
Tobak
Håkans bästa checklista
Växterna
Jag kan vad fotosyntes är och var i världens celler den sker.
Jag kan frågorna om växter.
(frågor till grundbok finns i det här häftet. Frågorna till fokusboken hittar du i
fokus häftet som du får från läraren).
Jag kan förklara hur en äppelblomma fungerar. Det är uppgift 1 Fröväxternas livscykel – från frö till frö
Utmaning: Jag har lärt mig något nytt om växternas evolution om hur de får vatten och sprider fortplantar
sig. Uppgift 2.
Experimentet
Jag kan planera ett växtexperiment i uppgift 3. Jag vet vad konstant, variabel och felkällor är.
Jag kan genomföra växtexperimentet. Jag skriver mitt resultat i tabell- eller diagramform.
Jag kan utvärdera växtexperimentet. Jag funderar på felkällor, jag föreslår nya frågeställningar att testa.
Jag har lämnat in labbrapport om växtexperimentet. Den innehåller planering, genomförande och
utvärdering.
Ekologi
Jag kan vad ekologi och ekosystem är.
Jag är bra på sådana här checklistor .
Jag kan ge exempel som kan göra så att det blir obalans i ett ekosystem. Uppgift 4.
Jag kan hur energi flödar genom ett ekosystem.(Från solen, till producenterna (växterna) och vidare till
konsumenterna (djur) och till nedbrytarna. Värme strålar ut i rymden igen.) Uppgift 5.
Jag kan vad näringskedjor är.
Jag vet att de visar hur energi flyttas i naturen. Uppgift 6.
Utmaning: Jag kan rita en näringsväv. Uppgift 6c
Jag vet vad ett kretslopp är. Jag kan ge tre exempel på kretslopp. uppgift 7.
Utmaning: Jag kan mer om vad ett slutet system är. Uppgift 8.
Tobakp
Jag kan söka fakta om tobak från minst två olika källor.
Jag vet skillnad på fakta och värderingar om tobak.
Jag kan diskutera tobak. Jag försöker ”vidga” diskussionen och gör den ännu intressantare.
15
