Biologi vt14/v7
Frågor med facit
Namn
Klass
1. När du blir rädd och måste fly från en farlig situation kan hormonet adrenalin få blodkärlen till
benen att vidgas och bli större.
a. Varför behövs det mer blod till benen när du ska fly och springa fort?
Svar:
När du springer arbetar bencellmusklerna effektivt. Därför behövs mer syre och näringsämnen i
cellerna. Blodet transporterar syre och näringsämnen till cellerna.
b. När du springer utför dina muskler ett arbete. Utför du ett dynamiskt muskelarbete eller statiskt
muskelarbete när du springer? Motivera ditt svar.
Svar:
Musklerna arbetar dynamiskt, eftersom muskelfibrerna spänns in och ut.
I samband med biologilaboration har vi arbetat med vilopuls och arbetspuls, efter en bestämd tid för ett
statiskt muskelarbete och ett dynamiskt muskelarbete. Vid dina muskelarbeten ökade pulsen som kallas
arbetspuls. Därefter vilade du några minuter för att få tillbaka vilopulsen. En sådan tid kallas vilotid. Hade du
samma vilotid efter varje typ av muskelarbete? Motivera ditt svar.
Svar: (individuellt pga. att undersökningen/laborationen är utförd av varje elev.)
Nej, för mig tog det längre tid att få tillbaka vilopulsen efter det dynamiska muskelarbetet eftersom
flera muskelceller arbetade och var i behov av mer syre och näringsämnen. Hjärtat pumpar under
tiden.
c. På vilket sätt kan du använda din slutsats i verkliga livet? Tips, tänk på din kondition eller din
förbränning.
Svar:
Om jag vill förbättra min kondition eller vill öka min förbränning utför jag dynamiskt muskelarbete.
2. En vit kattunge sitter bredvid sin svarta kattmamma. Din kompis säger att hon kan se om kattungen är en
hona eller en hane bara genom att titta på färgen. Hos denna kattras blir kombinationen av arvsanlagen SS
alltid svart och kombinationen VV alltid vit. Vid kombinationen SV blir hanar svarta och honor vita.
Förklara hur du, med hjälp av informationen ovan, kan ta reda på vilket kön kattungen har bara genom att
titta på katternas färg. Tips! Arbeta genom korsnings schema.
Svar: Generellt är svart päls/färg den dominanta genen. Men hos denna kattras sker en mutation när de
har SV gener. Mutationen styrs av vilket kön katten har. Av texten får jag information om denna kattras.
Bl.a. att kattmamman är svart. Det innebär att mamman har SS gener. Eftersom mamman har fått en vit
kattunge betyder det att hon har parat sig med en vit katt som har VV eller SV gener. Från texten framgår
tydligt att det inte finns hanar med SV gener med vit päls. Enligt två korsningsscheman får jag
sammanlagt 8 kombinationer. Två av åtta (12,5%) är kattungar med SS gener, alltså svarta kattungar. De
faller bort eftersom mamman har en vit kattunge. Resten (sex av åtta) är kattungar som har SV gener
(87,5%). Enligt texten framgår det att en katt som har SV gener får svart päls om det är hane och vit päls
om det är hona. Så den vita kattungen är en hona. På så sätt kan jag avgöra könet på denna kattras
genom att enbart se på färgen.
3. På en äng lever en population av sorkar och kaniner. Ekosystemet eller ängen består även av olika
sorters gräs, maskrosor och några rävar.
a. Rita en näringspyramid för arterna på ängen och ange vilka som är producenter, vilka som är
konsumenter och vem som är toppkonsument. Du kan skriva namn istället för att rita bilder. Förbind
dessa med en pil.
b. Vilka förändringar skulle kunna ske i ekosystemet om sorkarna och kaninerna skulle försvinna?
Svar: Ofta balanserar naturen sig själv. Om någon art försvinner påverkas resten av arterna på ängen
direkt eller indirekt. I detta fall skulle avsaknaden av sorkar och kaniner resultera i grövre växtlighet med
mer gräs och maskrosor på ängen. Samtidigt skulle räven förlora sin primära födokälla vilket i sin tur
skulle leda till att räven hade fått söka sig till nya jaktmarker.
I ett villaområde nära ängen börjar katter att försvinna. Johansson har sett en räv släpa iväg en katt och är
säker på att det är rävarna som har tagit de försvunna katterna. Han vill låta en jägare skjuta rävarna.
Grannen Andersson hävdar att om man skjuter för många rävar kommer det att leda till andra problem i
villaområdet.
c. Hjälp Andersson att förklara vilka ekologiska följder i villaområdet det skulle kunna bli om man
skjuter för många rävar.
Svar: Med rävar som rovdjur kan man styra population av kaniner, sorkar eller andra skadliga djur som
räven kan livnära sig på. Om man skjuter redan en ”hottad” art finns det risk att andra skadliga djur ökar i
det aktuella området. Gnagarna är ganska små men förökar sig snabbt på kort tid. Då kan vi få stora
problem när dessa tar sig till villaområdet. Om vi använder kemiska medel för att bli av med de små
skadliga djuren som sorkar, möss mm kommer vår grönska och natur att ta skada. Glöm inte heller att det
finns en risk att våra småsyskon/barn får i sig sådana farliga medel. Därför har vi behov av rävar. Men vi
får tänka på varför rävarna har lämnat ängen och gett sig på katterna? Kanske blev det fler rävar och
samtidigt som det råder kanin- eller sork brist på ängen. Man kanske bör utfodra rävarna eller fånga in
och flytta på dem till områden där de behövs.
d. Under jordens och livets historia har ett antal stora förändringar skett. Vilket eller vilka av
alternativen A-B beskriver rätt tidsordning i vilken förändringarna måste ha skett?
A. Koldioxidgas och vatten bildades → Fotosyntes utvecklades → Liv etablerades på land
B. Fotosyntes utvecklades → Syrgas bildades → Liv etablerades på land
Motivera ditt val
Svar: Det är svårt att avgöra vilket av alternativen som har rätt tidsordning. Eftersom fotosyntesen som
växterna utför bildar syrgas som varelser behöver ha för att etablera sig på land. Dessutom vet jag om
förutsättningar för fotosyntesen. Nämligen att växter behöver ha koldioxidgas, vatten och ljusstrålningsenergi
för att utföra fotosyntes. Så alternativ A är beroende av alternativ B och tvärtom.
Vad har du valt vid en ökning av livsmedelsproduktionen, nötkött, fågelkött, spannmål eller baljväxter?
Svar: (individuellt pga. att varje elev har valt något.) Jag utgår från Baljväxter.
Motivera hur ditt val kan bidra med en hållbar utveckling.
Svar: När jag läste igenom faktabladet om alternativa livsmedelproduktioner tyckte jag mig kunna utläsa att
baljväxter kan bidra med några positiva steg inom ramen för en hållbar utveckling. Kortfattat kan baljväxter ta
koldioxid gasen i atmosfären i sig genom fotosyntes på så sätt det kan minska en av växthusgasrena från
luften. De behöver inte ha NPK som orsakar övergödning. Eftersom de ka ta Kväve (N2) från atmosfären.
Dessutom behöver baljväxter inte mycket vatten vid odlingen.
Fysik vt14/v7
Namn
Klass
1. Vilket eller vilka av alternativen A-B beskriver bäst begreppet elektronfriktion?
A. Det som bromsar elektroner i en ledare.
B. Den värmeenergi som elektroner bildar i en ledare.
Motivera ditt svar
Svar:
Svårt att avgöra/bestämma vilket svar som är bäst. Jag tycker att värmeenergi utvecklas när jag laddar
min mobiltelefon (känner värme när jag har mobiltelefonen eller stickkontakten i handen efter laddningen).
Dessutom har alla ledare inte samma resistivitet. Resistivitet handlar om motståndet/resistans i respektive
ledare eller det som bromsar elektronerna i en ledare.
2. Nanoteknik är en tillämpning inom fysik, kemi och biologi.
.
Vilket eller vilka av påståendena A-C beskriver bäst vad nanoteknik innebär?
A. Nanoteknik handlar om att kunna tillverka stekpannor som klarar höga temperaturer.
B. Nanoteknik handlar om att kunna framställa nya målarfärger.
C. Nanoteknik handlar om att kunna skapa resultatrika mediciner.
Motivera ditt svar
Svar:
Svårt att avgöra/bestämma vilket svar som är bäst. Man arbetar på atomnivå för att få sådana produkter
som står i A, B och C.
3. Jorden har en atmosfär som består av bland annat växthusgaser och andra gaser som kväve, syre,
väte, svaveldioxid, kvävedioxid mm. Atmosfären är en förutsättning för växthuseffekten. Utan
växthuseffekten skulle medeltemperaturen på jorden vara ungefär 35 °C lägre än den är idag. Det
innebär att en förstärkning eller minskning av växthuseffekten inte är en hållbar utveckling.
Dessutom har jordklotet inte en hållbar utveckling utan atmosfär eller en atmosfär som är fylld med
smog. Smog är en blandning av gaser som vattenånga blandad med kolväte, kväveoxider,
svaveldioxider, kolmonoxider mm. Smog kan även förhindra solstrålning att nå jorden, ger
andningsproblem för de flesta varelser och bidrar med surt regn. Därför är det viktigt att ha
kunskaper om olika gaser och hur de kan påverka oss/miljön/jorden. Sådana kunskaper är ett steg
mot en hållbar utveckling.
a. Vilka gaser är växthusgaser?
Svar: Naturforskare har konstaterat att koldioxidgasen CO2 (g), vattenånga H2O (g), dikväveoxid N2O (g),
marknära Ozon O3 och metan CH4 (g) är växthusgaser. (g) betyder att ämnet är i gasfas.
b. Hur påverkar mängden av växthusgaser växthuseffekten?
Svar: Det beror på hur mycket växthusgaser det finns i atmosfären. Om det är för mycket bidrar det till en
förstärkning av växthuseffekten (varmare på jorden), Lagom mängd av växthusgaser ger en stabil
medeltemperatur på jorden. En liten mängd av växthusgaser minskar växthuseffekten (kallare på jorden).
c. Nu talar man mycket om den globala uppvärmning pga. växthusgaser. Alltså finns det för mycket av
växthusgaser i atmosfären. Förklara på vilket sätt du kan bidra med en minskning av växthusgaser?
Motivera ditt svar.
Svar:
Genom att förminska förbrukning av fossila bränslen som t.ex. bensin eller diesel i maskiner som har låga
verkningsgrader. Bensin eller diesel är mycket energirik men de innehåller många kolatomer och
väteatomer per molekyl. Vid förbränning av fossila bränslen får man mycket energi. Ofta går största delen
av energi till spillo samtidigt som det släpps ut mycket avgaser som bl.a. koldioxid och vattenånga vilka
bidrar till en förstärkning av växthuseffekten. Dessutom får man plantera växter som binder koldioxiden
från luften genom fotosyntes.
d. Vad händer om atmosfären är fylld med smog? Motivera ditt svar.
Svar: Smog är en samling av olika luftföroreningar med vattenånga. Atmosfären är oklar, dimmig och luktar
illa pga kemiska reaktioner som ger mer marknära ozon (O3) och värme i första stadiet. 1950-talet dog
tusentals människor i England eftersom smog är giftig och ger andningsbesvär för inte bara människor
utan för alla varelser. Jag tror att smog vid ett senare stadie (t.ex. om smog varar under lång tid och
täcker stora delar av jorden) kan leda till att solstrålning inte når jorden. Dessutom bidrar smog med surt
regn som ödelägger miljön i haven, berggrunden mm som gör att ekosystem rubbas.
Under fysiklaboration har vi arbetat med specifikt värmekapacitet och densitet.
e. Vad är din slutsats om sambandet mellan specifik värmekapacitet och densitet hos ett ämne?
Svar: När vi utförde fysiklaborationen med tre vätskor (matolja, vatten och metanol) kunde jag dra slutsatsen
efter undersökningen att vätskans densitet avgör specifikt värmekapacitet. Så vatten (som har större densitet
än matolja och metanol) har den största specifika värmekapaciteten. Men denna slutsatts gäller inte för alla
ämnen. Efter att ha läst faktablad kring ämnet i fysikboken kom jag även fram till en annan slutsats. Jag tror
nämligen att en specifik värmekapacitet har med ämnets egenskaper (som fas, beståndsdelar, atommassa och
särskilda/specifika egenskaper för ett ämne) att göra.
f.
På vilket sätt kan du använda din slutsats i verkligheten? Tips, tänk på hållbar utveckling.
Svar: Eftersom jag inte kunde dra slutsatsen som skulle gälla för alla ämnen är jag medveten om att, med rätt
specifik värmekapacitet för ett ämne kan jag spara energi. Vid behov läser jag igenom aktuella faktablad om
t.ex. byggmaterial och väljer de material som är anpassat för de förutsättningar som jag har, t.ex. varmt eller
kallt land, mycket snö/regn eller sol osv.
Vad har du valt som energikälla (vindkraft, vattenkraft eller kärnkraft)?
Svar: (individuellt pga. att varje elev har valt något.) Jag utgår från vattenkraftverk.
Motivera hur ditt val kan bidra till en hållbar utveckling.
Svar: När jag läste igenom faktabladet om alternativa energikällor tyckte jag att vattenkraftverk kan bidra med
några positiva steg inom ramen för en hållbar utveckling. Kortfattat släpper vattenkraftverk inte ut
koldioxidgas i atmosfären. Har bra livslängd och verkningsgraden ligger högt, 75%. Det innebär att enbart 25%
av tillförd energi går till spillo. Dessutom är vattenkraft en förnybar energikälla.
Kemi vt14/v7
Namn
Klass
1. Naturen består av olika kemiska föreningar. Många av dessa föreningar är uppbyggda av atomer.
a. Vilket eller vilka av alternativen A-C beskriver bäst en atom?
A. En atom har lika många elektroner som protoner.
B. En atom har inte lika många elektroner som protoner.
C. En atom har masstalet lika många som neutroner och protoner tillsammans.
Motivera ditt val
Svar: Alternativ B beskriver vad en jon är. Alternativ C kan beskriva en atommassa och eventuellt atomens
isotop. Alternativ A beskriver en atom som har en neutral laddning. Alternativ A passar bäst.
b. Vilka atomer måste ingå i alla organiska föreningar?
Organiska föreningar kallas kolföreningar. Alltså måste kol (C) finnas i alla organiska föreningar, 100%.
Dessutom får väte (H) också plats i dem flesta organiska föreningar.
Viktig information
OBS! En del kol föreningar består av endast kol som grafit, diamant, amorft kol (träkol), fulleren och grafen (Grafen upptäcktes senare
och kommer användas t.ex. som yttersta skikt av pekskärm på mobiltelefon/TV/dataskärmar. Som nanorör blandas då grafen med plast
för att få starka och lätta konstruktions material, komposit). Dessa kolföreningarna är olika beroende på hur kolatomerna är bundna
med varandra. Välkommen till nanoteknik.
Bara kol och väte kan vara olika gaser (metan, etan, propan, butan mm) eller flytande bränslen som (råolja) bensin, diesel mm. Detta
beror på antalet kol- och väteatomer i respektive ämnes molekyl och hur de är bundna med varandra.
Biobränsle består också av kolföreningar. Biobränslen räknas dock som miljövänligare än fossila bränslen eftersom biobränslet är en
förnybar energikälla. De tillverkas och förbränns i samma takt. Förnybara energikällor är sol, vind, biobränsle (ved, flis, etanol och
biogas) och geoenergi är alternativa energikällor för icke-förnybara energikällor som kol, olja, naturgas och kärnenergi.
Organiska föreningar som innehåller kol, väte och syre är organiska föreningar som syror (t. ex. ättiksyra, myrsyra, citronsyra mm),
kolhydrater som frukt- och druvsocker (kallas fruktos och glukos och grunden för olika socker och kolhydrater som cellulosa och
stärkelse), fetter, estrar och alkohol.
Tänk på att de långsamma kolhydraterna som finns i potatis, grönsaker och frukter kan hålla blodsockerhalten på en jämn nivå eftersom
de är bl.a. fiberrika. Medan snabba kolhydrater som finns i läsk, godis, kakor är sämre för kroppen eftersom de är bl.a. fiberfattiga.
c. Förklara varför organiska föreningar är vanligare än grundämnen i naturen.
Svar: Det finns drygt hundra grundämnen. Medan organiska föreningar där kol måste ingå har olika
bindningskombinationer med varandra med varierande antal kol atomer. Dessutom har kol andra
kombinationer när den binds med väteatomer. Till det tillkommer andra kombinationer när kol-,
väteatomer binds med syre. På så sätt uppnår alla atomer som ingår i en organisk förening en
ädelgasstruktur. Allt detta ger många olika organiska föreningar.(Läs mer under viktig information)
d. Vid förbränning av fossila bränslen som bensin eller diesel (kolväte) bildas mycket koldioxidgas
och vattenånga. Gaserna som har bildats har större massa än den bensin eller diesel som förbrukats
vid bilkörning. Förklara varför.
Svar: Bensin eller diesel innehåller bara kol och väte atomer. När de förbränns oxiderar de. Alltså förenar varje
kolatom med två syreatomer från luften och varje två väteatomer förenar sig med en syreatom från luften. Så
massan har ökat pga att massan för syre inte var med innan förbränningen.
e. Hur bidrar förbränning av fossila bränslen till växthuseffekten? Motivera ditt svar.
Svar: Fossila bränslen är en icke förnybar energikälla. De innehåller för många kol och väteatomer. Vid
förbränning av fossila bränslen bildas mycket koldioxidgas och vattenånga. En del av koldioxidgasen kommer
gå kolkretsloppet (fotosyntes). Men största delen blir kvar i atmosfären som i sin tur förstärker
växthuseffekten.
2. Vilka fördelar kan det finnas när man gör kompost av matrester och vilka nackdelar kan det finnas när
man inte gör det? Tips! Tänk på NPK, konstgjord gödsel, läckage, kretslopp.
Svar: När man komposterar matrester tillverkar man naturgödsel. Vilket levereras till lantbrukare som i sin tur
kan använda det som gödsel. Då skapas ett kretslopp genom att man får mat från lantbrukare i form av
frukter, grönsaker mm. Om man inte komposterar tvingas lantbrukare köpa NPK eller konstgjord gödsel. Ofta
tar regnvatten NPK jonerna till sjön eller havet. Då får man läckage eftersom man inte får de jonerna tillbaka.
Dessutom skapas ett nytt problem som övergödning och algblomning som leder till syrebrist och fiskdöd mm.
3. Under kemilaboration har vi arbetat med bikarbonat/bakpulver som neutraliserar
saltsyran/halsbrännan.
a. Förklara på ett vetenskapligt sätt varför socker och salt inte har neutraliserande förmåga till saltsyran i
detta fall.
Svar: Jag såg inte en kemisk reaktion med saltsyran. I alla fall undersökte jag pH värdet för saltsyran innan salt
respektive socker lades ner i saltsyran och efteråt också. Det visade på ett surt pH värde. Lackmuspappret var
rödaktigt vid båda tillfällen.
b. Förklara på ett vetenskapligt sätt hur du kan använda dig av din slutsats i verkligheten? Tänk på
mängden bikarbonat som används i verkligheten.
Svar: Bikarbonat NaHCO3 eller bakpulver gick en kemisk reaktion. Då bildades nya ämnen som koldioxidgas
(CO2), natriumjoner Na + och hydroxidjoner OH-. När jag testade saltsyran ihop med bikarbonatlösningen med
lackmuspappret, kunde jag utläsa neutralt läge. Med bikarbonat kan jag neutralisera en sur lösning som
halsbränna. Men jag får använda bikarbonat med vatten (en tesked bikarbonat med en dl vatten) vid
halsbränna. Men det blir mycket dyrt att använda bikarbonat i en för en sur sjö. Där får man använda kalkmjöl
(Kalcium karbonat CaCO3). Fenomenet kallas för kalkning.
Vilket material har du valt vid Pralin Prinsessans förpackning, plast, aluminium eller papper?
Svar: (individuellt pga. att varje elev har valt något.) Jag utgår från papper.
Motivera hur ditt val kan bidra med en hållbar utveckling.
Svar: När jag läste igenom faktabladet om alternativa förpackningar kom jag fram att papper bidrar med
några positiva steg inom ramen för en hållbar utveckling. Kortfattat släpper pappersförbränningen inte ut så
mycket koldioxidgas i atmosfären. Största delen går i fotosyntesen, kolets kretslopp. Man kan återvinna papper
ett par gånger. Vid ny framställning av papper krävs lite energi. Dessutom är papper en förnybar resurs
eftersom papper framställs ur växter, träd.
