VIKTÖVERFÖRINGSMYTEN
I Golfskolan talas mycket om betydelsen av viktöverföring. Där sägs bland annat att i en god
golfsving skall man kunna stanna upp och lyfta vänstra foten vid svingens vändpunkt. Där ges
också diverse knep för att bedöma rätt vändpunkt som till exempel att knappraden på tröjan
skall peka på högra foten. Båda de här testen är omöjliga att genomföra i praktiken under
loppet av en snabb golfsving. Spelaren hinner inte iaktta tecknen, och hinner han det så strider
förfarandet i alla fall mot naturlagarna.
En pro rekommenderar att man ställer sig med en badrumsvåg under vardera foten och känner
efter när 80 % av vikten faller på högra foten. Där är den rätta vändpunkten. Det ges ingen
förklaring till varför. Inte heller tar man någon notis om att rekommendationen strider mot
dem som nämnts ovan.
Läser man uppmärksamt Golfskolan, upptäcker man dessutom emellanåt instruktioner, som
upphäver strävan efter viktöverföring.
Det tråkiga är att den spelare som försöker följa råden får stora problem att lära sig en vettig
sving. Hur har då detta uppkommit?
Antagligen är det en naturlig, mänsklig tendens att vilja ta sats vid slaget. Vi gör det i andra
sammanhang. Ofta alldeles i onödan. Titta på en människa som skall kasta en dartpil! Hur ofta
ser man inte att hon rentav tar sats med ner ifrån fötterna? För ett kast som bara fordrar en
minimal kraftinsats av hand och arm! På samma sätt kan golfaren känna att han måste hämta
extra kraft någonstans.
Kanske har det också bidragit till missuppfattning att spelaren faktiskt känner ett ökat tryck på
högra foten under svingrörelsen, ett tryck som han skulle kunna tolka som att mera kroppvikt
förts över åt den sidan.
Studerar man omsorgsfullt de proffssvingar som finns på nätet, så finner man inga sådana
viktöverföringar. Att så många spelare ändå talar om att de för över vikt på höger fot, måste
bero på att de upplever att de gör det. Men i verkligheten är det kontrapoduktivt att göra det.
Varje förflyttning av kroppens tyngdpunkt drar kraft från svingen.
I bilden nedan har jag schematiskt tecknat förloppet i vertikalplanet. Från det symmetriska
utgångsläget på vänstra bilden driver högra benet höftpartiet åt vänster till läget, som visas till
höger och genom att huvudet hålls stilla böjs kroppen, vilket ger ett vridmoment till
mellangärdet som illustreras av cirkeln med pilen. Den kraft som åstadkommer detta tas från
högra foten och har betecknats med P.
Detta ökar trycket på höger fot, pilen P nedåt, enligt Newtons lag om kraft och motkraft. Detta
ökade tryck förefaller ha fått vissa golfgurus att tro att spelaren för över sin tyngdpunkt åt
höger, vilket dock, som bilden visar, inte är fallet. Att trycket ökar på höger fot, kan Du lätt
själv observera genom att ställa Dig med benen i sär som vanligt och från ett neutralt läge
göra en kraftig förskjutning av höften åt sidan så som teckningen visar. Du känner tydligt ett
ökat tryck i höger och kanske också ett minskat i vänster fot.
På nästa bild har jag till höger ritat in den ställning vid svingens vändpunkt som skulle bli
följden om baksvingen drevs så långt att spelaren skulle kunna lyfta vänstra foten. I mitten ses
utgångsläget och till vänster läget vid träffen. Jag har inte ritat in några krafter vid högra
fotfästet i bilden till höger, därför att några sådana inte kan finnas. Förutom kroppstyngdens,
vilka ju är ointressanta. Från denna position kan spelaren inte utöva någon kraft med foten.
Den rörelse som visas av pilen upptill är till en början enbart driven av tyngdkraften. Det är
inte förrän kroppen “fallit” några grader mot vänster och högerbenet lutar mot vänster som
foten och benet kan prestera kraft upp till höften. Den hjälp man kan få av “ansatsen” är inte
mera än den fart som tyngdkraften kan ge. Det är inte mycket.
Samtidigt innebär rörelsen, vilket visas av pilen upptill, en rotation av kroppen som har
motsatt riktning mot svingrotationen och alltså motverkar denna.
Alldeles bortsett från att en dylik viktöverföring innebär mycket sämre chans att träffa bollen,
så medför den därför sannolikt en minskning av svingkraften. Den enda kraft som tillförs
kroppen från yttervärlden är ju den som kommer från högerfoten. Om en del av den kraften
går åt till att förflytta kroppens tyngdpunkt, så tas ju denna del från svingkraften, som alltså
minskar..
Den här övningen, som Du kanske känner igen från Svensk Golf, borde alltså strykas ur
repertoaren.
