Autism och Aspergers syndrom 2012 Marie Dalan Leg. psykolog

Autism och Aspergers
syndrom
2012
Marie Dalan
Leg. psykolog/ leg. psykoterapeut
Autism, Aspergers
syndrom
Begränsad (kvalitativt nedsatt)
förmåga till ömsesidig
kommunikation- verbalt och
icke-verbalt
 Begränsningar i beteenderepertoar, fantasi och och
intressen
 Begränsad (kvalitativt nedsatt)
förmåga till ömsesidig social
interaktion
Ömsesidig kommunikation
verbalt och icke-verbalt
 Svårt med turtagning.
 Svårt tolka icke- verbala signaler
såsom ansiktsuttryck och
kroppsspråk
 Bristande känsla för hur språket
skall användas i sociala
sammanhang
fortsättning
 Bristande förmåga att använda
satsmelodi eller kommunicera
med ögonkontakt, mimik eller
gester. Talet är monotont eller
gällt, alltför högt eller lågt.
 Blicken är ofta stel,
genomborrande.
bristandeförmåga att
kommunicera via ögonen.
fortsättning
 Mimiken är ofta utslätad
 Repertoar av gester är
begränsad
 Semantisk- pragmatiska
kommunikationsproblem, dvs.
svårigheter att förstå ordens
skiftande innebörd beroende på
situationen och speciellt sociala
och känslomässiga
sammanhang.
 Kan inte ”läsa mellan raderna”.
Social interaktion
 Förstår inte underliggande
syften med språkliga budskap.
Varför säger någon det han
säger. Förstår inte satsmelodi,
talets volym, röstläge, betoning,
rytm och hastighet. Inte heller
icke- verbala budskap som
förmedlas med ansiktsuttryck
eller mimik, blickkontakt, gester
vilka signalerar avsikt,
värderingar och känslor i
budskapet.
Beteende, fantasi och
intressen



Behov av rutiner. Arg om inte
omgivningen anpassar sig. Banala
förändringar skapar stor oreda i
personens tankevärld.
Utveckling av ritualer,
tvångsmässiga upprepningar.
Klumpig motorik. Idrottsintresse
saknas. Bollsinne och känsla för
lagspel är nedsatt.
Ensidigt specialintresse, ofta
ovanligt, udd. Ger inte social
kontakt
Grundläggande svårigheter vid
autism, och Aspergers syndrom
 Mentalisering, Theory of
Mind
Förmågan att föreställa sig andra
människors tankar och känslor,
snabbt intuitivt och på ett i
socialt sammanhang lämpligt
sätt
fortsättning
 Personer med autism kan inte
förstå att andra människor har
känslor och tankar
 Personer med Aspergers
syndrom kan förstå att andra har
tankar och känslor, men vet inte
vilka
Exekutiva funktioner
Förmågan att planera för ett mål,
upprätthålla en strategi för at nå
detta mål, och därmed uppskjuta
behovet av omedelbar
behovstillfredsställelse
Central coherens
 Förmågan att se förbi detaljer
och föreställa sig en helhet i
vilken detaljer ingår är kärnan i
begreppet central coherens
fortsättning
 Tidigt i livets början träder en
kraft i funktion, som strävar
efter att ge tillvaron
sammanhang, helhet och
mening. Denna funktion
försöker hålla samman
information så att individen så
småningom skall kunna förutse
vad som skall komma att hända.
Denna sammanhållande kraft
kallas central coherens.
fortsättning
 För en autistisk person är
verkligheten en förvirrande
mängd händelser, människor,
platser, ljud och intryck. Det
verkar inte finnas några tydliga
gränser, någon ordning eller
mening.
fortsättning
 Utryckt av en person med
autism:
 En stor del av mitt liv ägnas åt
att försöka förstå mönster som
ligger bakom allting. Fasta
rutiner, tidpunkter, bestämda
vägar och ritualer bidrar till att
skapa ordning i ett outhärdligt
kaotiskt liv.
Automatisering
 Att det man lär sig finns kvar
och kan användas automatiskt,
tex. att köra bil.
 Specialintresset: Påtaglig
likgiltighet för närliggande
områden. Ju mer socialt
kompetent desto mindre
intensitet i intresseutövningen.
Skillnad mellan autism och
Aspergers syndrom
 Det som framförallt skiljer
högfungerande autism och AS är
kanske den språkliga förmågan,
som oftast är väl utvecklad hos
barn med AS. Dock är förmågan
till kommunikation via språket
ett grundläggande problem.
 Rigiditet i tankar och beteende
finns också vid AS, men yttrar
sig på ett mer invecklat sätt än
hos barn med autism.
Utveckling som vuxen
 ”Tummen mitt i handen”.
Opraktiskt handlag, det gäller
inte alla!
 Svårt lösa uppgifter som
förutsätter förmåga att leva sig
in i och fantisera om andra
människors tankar och känslor.
 Simultankapaciteten, dvs
förmågan att utföra flera slag av
uppgifter samtidigt är begränsad.
fortsättning
 Förmågan att flexibelt prova sig
fram till en lämplig strategi vid
problemlösning är starkt
begränsad.
 Giftermål och stabila
förhållanden förekommer
 Ofta bor personer med AS
hemma hos föräldrarna efter
några misslyckade försök att
etablera kontakt.
 Fåtal vänner, ofta nära
släktingar.
fortsättning
 Föreningsliv kring sitt
specialintresse ersätter
familjeliv.
 Yrkesliv: Sårbart inom de flesta
yrken numera p.g.a. bristande
simultankapacitet. Passar bäst i
arbete med klart avgränsade
uppgifter utan tidspress och utan
krav på socialt kunnande.
 Ett fåtal personer med AS begår
mer eller mindre allvarliga
bisarra handlingar.
 Sammanfattning av symtom vid
AS
 Begränsad förmåga till socialt
umgänge
 Bristande förmåga att leva sig in
i hur den andra personen känner
och tänker
 Bristande förmåga att förstå och
använda sig av underförstådda
sociala umgängesregler
fortsättning
 Överdriven känslighet för
kritik. Misstänksam inställning,
tar åt sig påpekanden och
yttranden utan att det finns
anledning
 Sociala regler och socialt
samspel lärs in som fakta, som
bildar ett ”uppslagsverk”.
fortsättning
 Detta medför ett fyrkantigt
beteende som aldrig passar
riktigt in i det sociala
sammanhanget.
 Begränsning i förmågan till
kommunikation
 Kan inte använda språket bra i
socialt sammanhang – samspel
fortsättning
 Förstår inte och använder inte
icke- verbal kommunikation
 Förstår inte underliggande
syften med språkliga budskap
 Tolkar allt bokstavligt. Förstår
inte ironi, ordvitsar, metaforer
och talesätt.
fortsättning
 Speciella begränsade intressen
 Stora faktakunskaper inom ett
eller ett fåtal snäva
intresseområden.
 Fakta kunskaper är ofta utantill
inlärda.
 Intresset delas inte med någon
annan
fortsättning
 Intresset ingår inte i ett
meningsfullt sammanhang
 Omgivningen utsätts för
tjatande, mässande och
omfattande utläggningar om det
snäva intresset utan inkännande
om mottagaren är intresserad
fortsättning
 Flickor har också
specialintressen men inte lika
mycket baserad på
faktaintressen
 Behovet av rutiner ökar
 Tvångsmässiga upprepningar av
handlingar och tankar
 Pedantisk och rigid ordning
fortsättning
 Under tonåren döljs ofta
tvångshandlingarna. I annat fall
påtvingas omgivningen att rätta
sig efter rutinerna och ritualerna.
 Problem med maten och
ätandet. Endast ett fåtal rätter
accepteras
 Förmågan att klara enkla
vardagsgöromål och personlig
hygien utvecklas inte
Flickor med AS
 Ofta lite bättre socialförmåga än
pojkar
 Ofta lite bättre
inlevelseförmågan än pojkar
 Distanslöst beteende
 Reagerar starkt mot krav
fortsättning
 Svårigheter att skilja fantasi och
verklighet
 Vissa av flickorna som drabbas
av anorexia nervosa uppvisar
symtom som stämmer med AS
Tilläggsproblem
vid Aspergers syndrom
 Klumpighet i rörelser. Påverkas
inte mycket av träning
 Hyperaktivitet,
koncentrationsstörningar och
impulsivitet
fortsättning
 Tvångsmässighet
 Fixeringar
 Svårt att välja
 Planeringssvårigheter
fortsättning
 Gränsdragning mellan AS och
svår ADHD kan vara svår att dra
liksom mot Tourettes syndrom
VERKTYGSLÅDAKOGNITIVT STÖD
 KUNSKAP om funktionshindret och vad det
innebär för personen
 KUNSKAP om individen
 FÖRHÅLLNINGSÄTT-Omgivningen har ett
tydligt, konkret och anpassat
förhållningssätt gentemot individen.
 STRUKTUR
 VISUELLT STÖD
VERKTYGSLÅDAKOGNITIVT STÖD forts
 Säg vad man SKA göra istället för vad
man INTE ska göra…
 Förstärk det positiva, det som fungerar
och går bra
 Arbeta även med ”hur vet man att det
blev rätt”, ”hur gjorde jag för att det
skulle bli rätt”. Jobba med
FRAMGÅNGSFAKTORER. Varva
positivt och negativt.
 Behov att lära sig sånt som ”alla vet”,
t.ex. att ”på denna arbetsplats hälsar vi
på varandra på morgonen”
VERKTYGSLÅDAKOGNITIVT STÖD forts
 Lära sig om hur man gör man i sociala
situation, vad finns det för sociala regler
etc. -t-ex. genom att prata om det, träna
(t.ex i rollspel)
 Sociala berättelser
 Seriesamtal
 KAT-kittet (Kognitiv Affektiv Träning) (se
www.cat-kit.com, www.cortexutbildning.se)
Kommunikationshjälpmedel i samtal kring
tankar och känslor
 Belönings-/motivationssystem
VERKTYGSLÅDAKOGNITIVT STÖD forts
 Strategier- hur göra på annat sätt i
svåra situationer. Ge alternativ,
”handlingskarta”
 ”Reträttplats”
 Utredning
 LSS
ATT BYGGA PÅ
PERSONENS STARKA
SIDOR
t.ex.
 Individuella
förmågor/egenskaper
 Stark visuell förmåga
 Extremt bra minne
 God inlärningsförmåga och
uthållighet
 Noggrannhet, punktlighet,
ärlighet
 Originella och nyskapande idéer
PASSAR SAMMA STÖD
FÖR ALLA?
 Som glasögon- olika personer
behöver olika skärpa på sina
glasögon
 Inte en skärpa för alla
 Inte heller att vissa glasögon
eller viss skärpa är bättre än
annan
 Individuellt
Egna reflektioner
 Min erfarenhet är att ju svårare
form av AS en person har, desto
mindre insikt har han/hon i sin
problematik. Samman sak gäller
många ungdomar med AS. De
anser att det inte är något fel på
dem, det är samhället det är fel
på. Många får inte insikt i att de
har svårigheter förrän de är
mellan 25- 30 år gamla. Först då
är de mottagliga för någon form
av psykoterapi.