Disputation i Huddinge:
Fibromyalgi och käkar
Allt syns inte utanpå men kan vara nog så besvärligt. Har man
fibromyalgi kan ett av problemen bestå av smärta från käkmuskulaturen. Det är inte alltid lätt att säga precis varifrån
smärtan kommer, för där finns många olika muskler och
strukturer både ytliga och inre och där finns körtlar och nerver.
Musklerna är också sammankopplade som en del av huvudoch halsmuskulaturen och de har otaliga funktioner.
Leg. tandläkare Malin Ernberg har ägnat de senaste åren åt
att undersöka nivåerna av serotonin i tuggmuskeln (massetermuskeln) hos fibromyalgipatienter med kronisk smärta av
generell art och hos patienter med lokal käkmuskelsmärta.
Malin Ernbergs mål har varit att
undersöka om serotonin är involverat i
kronisk muskelsmärta.
Varför den här smärtproblematiken
uppstår vet man ännu inte, men
sannolikt bidrar förändringar inom
nervsystemets alla nivåer. En allmän
teori är att vävnadsskada eller lokal
syrebrist i muskeln leder till att flera
ämnen frisätts som påverkar blodcirkulationen lokalt och ger upphov
till smärta genom att öka känsligheten
hos smärtreceptorer i musklerna.
Smärtan underhålls sedan genom
mekanismer i muskler, hjärnstam och
centrala nervsystemet.
En annan orsak kan vara att kroppens egna smärthämmande mekanismer sätts ur spel och då kan en bov i
dramat vara serotonin som fibromyalgipatienter har en brist på i hjärnan
och i blodet.
Avhandlingens kliniska del
Avhandlingen består av två delar, en
klinisk och en experimentell. I den
kliniska delen har nivåerna av serotonin i tuggmuskeln och i blodet
mätts för att söka ett samband mellan
16
REUMATIKERTIDNINGEN 1 - 2000
dessa och lokal smärta och ömhet. I
undersökningsgruppen ingick personer med fibromyalgi och personer med
lokal smärta i tuggmuskeln samt
friska försökspersoner.
Resultaten visade att serotonin
normalt förekommer i käkmuskeln
men att nivån var högre hos patienter
med kronisk muskelsmärta än hos
friska personer. De individer som hade
hög serotoninnivå i muskeln hade mer
smärta och ömhet än de med låg nivå.
Hos patienterna var blodnivån något
lägre än hos de friska personerna. Det
fanns ett samband mellan låg serotoninnivå i blodet och smärta och
ömhet i tuggmusklerna.
Avhandlingens experimentella delar
Målet för den första experimentella
delen var att undersöka om injektioner
med serotonin i käkmuskeln leder till
lokal smärta och ömhet. Försökspersonerna som bestod av fibromyalgipatienter och köns- och åldersmatchade
friska personer injicerades i den ena
käkmuskeln med koksaltlösning och
i den andra med serotonin. Varken
undersökaren eller försökspersonen
visste vilken spruta som innehöll vad,
s.k. dubbelblindtest.
Resultaten visade att de friska
individerna kände smärta och att deras
smärttröskel sänktes. Fibromyalgipatienternas smärta och ömhet ökade
både av serotonin- och koksaltsinjektionen. Deras smärta varade också
längre än hos de friska personerna.
I det andra experimentella arbetet
deltog friska försökspersoner, lika
många kvinnor som män. Serotonin
och serotoninhämmare (granisetron
och propranolol) injicerades slumpmässigt och dubbelblint i den ena
käkmuskeln samt serotonin i kombination med koksaltslösning i den
andra. Resultaten visade att granisetron minskade smärtan och helt upphävde den sänkning av smärttröskeln
för tryck som serotoninet orsakat
medan propranolol endast hade en
svag effekt på smärtan. Detta tyder på
att serotonin därmed kan medverka
till den lokala sjukdomsutvecklingen
vid muskelsmärta.
Hela kroppen ingår
– Trots att huvudet är en vital del av
människan har man tidigare ofta bedömt huvudet för sig
och resten av kroppen för sig. Mer och mer börjar nu även
huvudet bli en integrerad del av hela personen och fler
remisser från doktorer når tandläkarna. Vid bedömning av
en fibromyalgipatient borde kanske även denna kroppsdel
ingå? säger Malin Ernberg. Att arbeta med forskningen och
slutligen skriva avhandlingen har känts som en förmån för
henne. Med glädje har hon sett fram emot att få gå till
arbetet och allt oftare har hon märkt sig glömma bort tid
och rum eftersom arbetet bara blivit mer intressant. Hon
ser fram emot en fortsättning.
Disputation
Liten, pigg, rapp i repliken och med ett leende på läpparna
bemötte Malin Ernberg de frågor som ställdes under hennes
disputation. Hon fick mycket beröm från betygsnämnden
som bestod av professorerna Eva Hellsing, Maria Nilner och
Folke Lagerlöf samt docenterna Per Hansson och Tomas
Magnusson för det gedigna arbete hon presenterat i sin
avhandling. De framhöll också att presentationen var fin
och att diskussionen mellan Malin och opponenten professor Per-Olof Eriksson varit intressant.
Malin Ernbergs avhandling infogar ännu en pusselbit i
mönstret till att öka förståelsen för fibromyalgi och muskler.
Text Kristina Sunding och Yvonne Enman
REUMATIKERTIDNINGEN 1 - 2000
17
