Internationell politik

Internationell politik
Internationell politik under
1900-talet, del 1
(kap. 3-4)
Rickard Mikaelsson, FD
1

Europa i början av seklet

Tydlig uppdelning i olika maktblock







Försvarsallianser mellan stormakterna
Osäkerhet, maktbalans
Första världskriget









Strukturell maktkamp
Ovilja att ge efter
Nationalism
En förändrad roll för Tyskland
Skotten i Sarajevo
Ärkehertingen Franz Ferdinand (Österrike-Ungern)
Gavrilo Princip (Serb), svarta handen (nationalistorganisation)
Dominoeffekt (svarta veckan) 28 juli – 6 augusti 1914
Österrike-Ungern förklarade krig mot Serbien
Tyskland förklarade krig mot Ryssland och Frankrike
Storbritannien förklarade krig mot Tyskland
Österrike-Ungern förklarade krig mot Ryssland
Ödesdigra konsekvenser



Hela Europa i krig
Ca 20 miljoner dog i kriget
Ca 50 miljoner i spanska sjukan som följde
2
3

Freden i Versailles (1919)




Ny världsordning



Hårt slag för Tyskland
Frustration, ekonomisk kris, stora depressionen
Nationalism, fascism, Hitler
Europa försvagat, inte längre dominant i världen
Japan och USA allt starkare
Nationernas Förbund

Woodrow Wilson


Kollektiv säkerhet



Moralisk skyldighet vid anslutning
Flertalet starka länder anslöt sig inte


Internationell aggression internationellt förbjudet
Medlemsländer skyldiga att försvara varandra
Byggd på staters frivilliga medverkan


Problem: statlig maktkamp, svårighet att nå maktbalans
Ex. USA. (Ryssland och Tyskland var bara med under perioder)
Framgångar och misslyckanden
4

Andra världskriget nalkas

Hitler till makten 1933
 Förvandling av den tyska staten
 Upprustning


Inte begränsad av Versaille freden (100 000)
Stöd till Franco

Motivering: kamp mot kommunism

Tyskland tog kontroll över Österrike
 Försök att förhandla med Hitler
 ”Fred i vår tid”, Chamberlain, München 1938
 Tyskland tog Sudetenland

Senare hela Tjeckoslovakien

Fredsavtal med Sovjetunionen
 Anfall på Polen 1939
 Andra världskriget utbryter
5

Ett delat Europa
 En
järnridå drogs genom Europa
 Uppdelning i öst och väst
 Inledningen av kalla kriget
 Berlinkrisen

Förändringar i Asien
 Kejsardömet
i Japan störtas
 Kina upplever en kommunistisk revolution
 USA tagen på sängen
 Bortblåsta förhoppningar om splittring mellan Sovjet
och Kina
 Krig i Korea
6
7
8
9

De kommunistiska länderna



Sågs som en sammanhållen enhet
Undantag Jugoslavien, bröt med Stalin.
Förhoppningar om splittring



I USA, om Kina och Sovjet
Kina skulle hållas isolerad tills vidare.
Den amerikanska politiken mot Kina var tuffare än den mot
Sovjet.
 Allt diplomatiskt erkännande var tabu.
 All kontakt bröts mellan de två länderna.

Stöd till Chiang regimen i Taiwan


Tidigare regimen i Kina
Både ekonomiskt och militärt.
10
11

Konsekvenser av Korea kriget








Ändringar i både amerikansk och sovjetisk politik.
Truman: fokus på Europa.
Korea som en avledningsmanöver
Eisenhower: fokus på Asien
USA knöt kontakter i Asien, främst Nya Zeeland och Australien.
USA och Japan slöt ett försvarsavtal 1951, gav USA rätt att ha
baser i landet.
USA knöt nya avtal med Australien, Filippinerna och Nya
Zeeland.
Storbritannien inte längre en supermakt

Storbritannien involverades ej
 Tecken på maktförskjutningen till USA:s fördel.
12

Rädsla för en dominoeffekt

Eisenhower: viktigt att ta aktiva åtgärder för att säkra Asien från kommunistiskt
övertagande.
 1953; försvarsavtal med Sydkorea; 1954 med Taiwan.
 USA stödde de franska styrkorna i Vietnam. Främst ekonomiskt.
 När fransmännen förlorade i Vietnam övervägdes ett militärt ingripande, men
Storbritannien och den amerikanska Senaten ställde sig skeptiska och
Eisenhower la planerna åt sidan.

Vietnam delas




Fredsavtal om Vietnam, i Genève, Nordvietnam och Sydvietnam skapades.
Sovjet och Kina uppmanade Nordvietnam att sluta fred
USA utövade påtryckningar på Sydvietnam.
Försvarsallianser byggs upp





USA rädda för kommunismen i Asien, formade Seato, en sydasiatisk
försvarorganisation.
USA, Storbritannien, Frankrike, Australien, Nya Zeeland, Filippinerna, Thailand
och Pakistan.
Natopakten stärks.
Grekland och Turkiet med 1952.
Västtyskland medlem 1955
13

Lucka i allianssystemet
 Mellan Turkiet och Pakistan, Mellersta Östern-Västasien.
 Storbritannien den rådande stormakten i regionen
 Tillbakadragen efter slutet på kriget.
 USA:s ambition att stoppa eventuell Sovjetisk expansion i den
riktningen.
 1955 upprättades Bagdadpakten, Storbritannien, Turkiet,
Pakistan, Iran och Irak som medlemmar. USA indirekt kopplade
till pakten.
 Bagdadpakten ingen framgång och Irak lämnade pakten 1958.

Neutralitet fördömdes
 Betraktades av USA som gammaldags och omoraliskt.

Kennedy ändrade policyn
 Ny attityd mot neutrala länder.
 Ambition: gott förhållande till länder både i Asien och Afrika.
14

Sovjet agerar
 Moskva: en mer aktiv internationell politik. Först i Asien sedan i
Mellanöstern och sist i Afrika.
 Det var viktigt att möta den amerikanska expansionen runt om i
världen.

Afghanistan
 Första icke-kommunistiska land som mottog ekonomisk hjälp
från Sovjet.

Utökade kontakter 1955.
 Besök av Chrusjtjov i Indien, Burma och Afghanistan.
 Ökning av ekonomiskt stöd.

Sovjet i mellanöstern
 Tog en pro-israelisk ställning.
 Röstade för erkännandet av Israel.
 De sovjet-israeliska känslorna svalnade snabbt
 Stärkta kontakter med arabvärlden
15

Sovjet och Egypten
 Nasser, 200 miljoner USD av vapen såldes till Egypten.

Suezkanalen
 Nasser förstatligade Suezkanalen 1956.
 Oroade Storbritannien (handel, inflytande) och Frankrike
(Algeriet).
 Fredlig lösning kunde inte nås, invasion i oktober 1956 av
Storbritannien, Frankrike, och Israel.
 Sovjet höll först låg profil, hotade sedan med att angripa
västmakterna.
 USA irriterade för de inte blivit informerade samt att det skapade
en negativ motreaktion i regionen.
 Hotade med att dra in ett valutalån från IMF samt stoppa
leveranser av olja.
 Nederlag för Storbritannien och Frankrike.

Sovjet fortsatte att stödja Nasser och Egypten.
16

Öst och Centraleuropa

Sovjetunionen kontrollerade regimerna i Öst- och Centraleuropa.
De skulle följa de riktlinjer som dikterades i Moskva.
 Polen och Ungern 1956; Prag 1968.

Försök till självstyre

Försök till reformer i främst tre länder


Polen, Tjeckoslovakien och Ungern
Ogillades i Moskva.

Polen och Ungern; historiska traditioner av att hävda sin
nationella självständighet.
 Arbetaruppror i Poznan (Polen)

Ekonomiska situationen, främst löne- och prisnivåerna

De polska myndigheterna hade svårt att få situationen under
kontroll.
 Sovjet hotade med militär intervention
 Situationen stabiliserades under ledarskap av Gomulka.
17

Ungern 1956




Stort missnöje över den rådande regimen
Inre splittring inom det kommunistiska partier
Vissa grupperingar vill se en reformering av system.
Imre Nagy

Regeringschef, blev pressad av dessa oppositionella grupper att
genomföra reformer
 Tillät fler partier att verka i landet, tillsatte en samlingsregering,
anmälde Ungern utträde ur Warzawapakten, förklarade landet
neutralt.

Sovjet invaderade


Sovjet invaderade den 4 november 1956
De oppositionella grupperna i Ungern tog strid


Förhoppning att väst skulle ingripa och stödja dem.
Hjälpen kom aldrig

Moskvatrogna kommunisterna återtog makten.
18
19

Tjeckoslovakien 1968




Tjeckoslovakien hade den snabbast ekonomiska tillväxten i Östeuropa
Avstannade på 60-talet
För att öka farten igen infördes diverse reformer.
Kulturell liberalisering


Ledde till krav på politiska reformer
Regeringen, under ledning av Dubcek, trodde att begränsade reformer
skulle accepteras av Moskva.
 Utvecklingen i Tjeckoslovakien oroade Moskva
 Övriga länder i Östeuropa försökte övertyga Tjeckoslovakien att häva
reformerna.

Sovjet invaderar

20 augusti 1968 valde röda armen att intervenera, med stöd av styrkor från
Polen, Östtyskland, Ungern och Bulgarien
 Protester på Prags gator, civila dödsoffer, men inget militäriskt motstånd
 En mer Moskvavänlig kommunistledare (Gustav Husak) tog kontroll av
regeringen.
20
21
22

Sovjet i Afrika



Stödde nationella befrielserörelse och vänsterkrafter
Viss oro för reaktionen från kolonialmakterna och USA.
Kongokriget






Kalla kriget hade spridit sig till Afrika.
Belgien lämnade landet 1960
Tre olika militärfraktioner slogs om makten.
USA och Sovjet stödde olika fraktioner.
FN skicka fredsbevarande (fredsframtvingande) styrkor.
Svenska styrkor. Dag Hammarström dör i en flygolycka
(frågetecken kvarstår om exakta omständigheterna.
23

Spänning mellan Kina och Sovjet





Ändringar efter Stalins död




Goda förbindelser under 1950-talet
Mao betraktade Stalin och Ryssland som ledare för den kommunistiska
revolutionen
Kina hade också femårsplaner, jätteprojekt inom tung industri låg i
fokus, låg prioritering på lätt industri och jordbruk.
Gemensam fiende i USA. Sovjet skickade hjälp till Kina
Den offentliga kritiken mot Stalin påverkade relationerna negativt.
Mao ansåg att Stalins minne vanhelgades
Ville inte erkänna Chrusjtjov som ledaren för den internationella
kommunistiska revolutionen.
Kina agerar självständigt





Självständig position till diverse händelser i Östeuropa, irritation i
Moskva.
Ambition att utveckla kärnvapen, Sovjet motsatte sig detta.
De ansåg att deras raketer räckte.
1959 frångick Sovjet ett avtal om att hjälpa Kina
Stoppade det ekonomiska stödet och teknisk personal drogs tillbaka till
Sovjet.
24

Kina vänder Sovjet ryggen









Kineserna ansåg sig svikna av Sovjet.
Officiell policy att anklaga Sovjet för att inte vara äkta kommunister.
Ökade spänning, väpnad konflikt 1962-1963 gränsen mellan
länderna.
Från 1965 var brytningen nästan totalt mellan länderna.
Ökade gränssammanstötningarna
Kulminerade i mars 1969 vid Ussarifloden.
Sovjet omkring 60 sårade och döda, Kina flera hundra.
Kineserna som främst angrepp Sovjetiska gränsvakter.
Risk för krig mellan Kina och Sovjet




Bägge länderna misstänkte en invasion av den andra.
Sovjet ökade antalet divisioner från 15 st. 1967 till 45 st. 1973,
motsvarande en tredjedel av de Sovjetiska styrkorna.
Kineserna hade ännu fler stationerade efter gränsen
Mao bad det kinesiska folket att ”lagra spannmål och gräva djupa
tunnlar” i väntan på det krig som skulle komma.
25

Tre orsaker

Ideologiska
 Kina var dogmatiska, ansåg sig vara äkta kommunister, medan
Sovjet var mer revisionistiska.
 Sovjet eftersträvade en mer fredlig samvaro mellan öst och väst.
 Kina menade att det var de socialistiska staternas skyldighet att
stödja ”nationella befrielsekrig”.
 Sovjet menade att när proletariatet hade vunnit kunde
proletariatets diktatur modifieras och till och med upphöra.
 Kina såg detta som farliga irrläror, kunde ge kraft till borgliga
element.
 Kinas reformer, det stora språnget 1958-61; kulturrevolutionen
1966-69.

Nationella
 Kina var ville bli en stormakt genom att skaffa kärnvapen.
 Sovjet ville begränsa antalet kärnvapen, ville inte hjälpa Kina
26

Territoriella
 Gränsen
mellan de två länderna
 1858, 1860, 1864 och 1881 hade Kina avstått
stora områden i Centralasien och längst
Stillahavskusten till Ryssland.
 1.5 miljoner kvadratkilometer.
 Från 1954 och framåt försökte Kina aktivt väcka
liv i gränsfrågan för att få tillbaka dessa territorier
 Mer intensivt från 1963 och framåt.
 Sovjet motsatte sig förändringar; ville bara
diskutera mindre förändringar. Farligt prejudikat.
27

Kärnvapenhotet präglade kalla kriget
 USA först att utveckla och använda
 Hiroshima (ca 200 000 döda)
 Nagasaki (ca 140 000 döda)
 Orsak
atomvapen
till användning
Rädsla för stora förluster vid invasion av Japan
 Styrkebesked mot Sovjetunionen
 Vilja att testa ett nytt vapen
 Behov att visa styrka nationellt

28

Sovjetunionen kände oro
 Beslutade att försöka nå ikapp
 Spioner hjälpte Sovjet skapa sin första atombomb (Fuchs,
atomfysiker). Minskade utvecklingstiden med flera år.

Kapprustning

Drivkrafter

Misstro och rädsla; USA och Sovjet försökte skydda sig
genom upprustning. Reaktion, motreaktion. Rustningsspiral.

Inre orsaker. Rustningen tillfredställer diverse interna
påtryckningsgrupper. Det militär-industriella-komplexet.
Vapenindustrin vill säkra sina vinster och sysselsättning.
Kopplingar till politiker.
29

Kärnvapnens framträdande roll




Upprustning runt om i världen


Eisenhowers (1953): kärnvapen en framträdande roll i det amerikanska
försvaret.
New Look, Sovjet skulle aldrig känna sig säkra på att kärnvapen inte
skulle kunna användas.
Stärkta anslag till flygvapnet.
Utplacering av taktiska kärnvapen (kort- och medeldistansraketer).
Ansågs mer trovärdiga än strategiska kärnvapen (långdistansraketer) i
och med att var mer precisa i sina mål.
USA hotar att använda kärnvapen



1953 hotades Kina om inte en fredlig lösning kunde nås i Korea
1954 hotade USA med att sätta in kärnvapen i Vietnam för att hindra ett
kinesiskt intervention
1955 hotades USA med angrepp mot Kinas fastland för att förhindra en
kinesisk landstigning på Quemoy och Matsu (två små öar i kontroll av
Taiwan).
30

Sovjet bygger kärnvapen





Rädsla och felaktiga beräkningar




I början av 1950-talet prioriterades både konventionella vapen och
kärnvapen.
Från mitten av 1950-talet prioriterades bara kärnvapen.
Sovjet sprängde sin första vätebomb 1953
Sovjetiska medeldistansraketer sattes i serieproduktion 1955. Kunde
konkurrera med USA.
Beräkningarna att Sovjet skulle ha 200 atomladdade raketer 1954 var
grovt felaktiga.
Först 1955 hade Sovjet bombplan som kunde nå USA och återvända.
USA var överlägsna Sovjet i de flesta fält.
Warzawapakten



Västtysklands inträdde i NATO 1955 oroade Sovjet.
Bildandet av Warzawapakten var delvis ett svar på denna utveckling.
Chrusjtov hot om Sovjets kärnvapen förmåga var överdrivna, men de
oroade många i USA.
31

Kalla kriget i Latinamerika
 Monroedoktrinen 1823 USA:s bakgård
 Sovjetiskt närvaro skulle inte accepteras.
 Sovjet inledningsvis svagt intresse för regionen.
 Fidel Castro tog makten i Kuba 1959.
 Starkare band mellan Kuba och Sovjet.
 Lån och handelsavtal 1960.

Relationen USA och Kuba
 Castro
var en chock för USA
 Stora ekonomiska intressen i Kuba. Närhet
 Frostiga relationer.
32

Invasionen i grisbukten
 Eisenhower
planerade för en intervention på Kuba
 Kennedy ärvde planen
 Invasionen ägde rum i april 1961, Grisbukten,
huvudstyrka bestående av exilkubaner.
 Kennedy satte inte in flygstöd och reguljär militär,
invasionen misslyckades.

Samarbetet mellan Kuba och Sovjetunionen
 Installation
av medeldistansrobotar på Kuba i 1962.
 Kubakrisen

Det närmaste världen varit kärnvapenkrig
33
34

Kubakrisen
 Upptäckten
av taktiska kärnvapenraketer på Kuba i
slutet av Oktober 1962 skapade stor oro i USA.
 Helt överraskande och ett stort hot mot USA.
 Alla varningssystem som USA hade installerat skulle
inte hinna upptäcka och varna USA om de blev
avfyrade.
 Raketerna skulle kunna nå stora delar av USA på
mindre än fem minuter.

Detta var ett helt oacceptabelt hot för USA.
35
36
37
38

Kennedys alternativ
 Raketerna
var inte operationella, Kennedyregimen
hade några dagar att överväga sina alternativ.
 Tre
alternativ utkristalliserade sig.
 1)
Bombning av dessa raketställningar.
 2)
Fullskalig invasion
 3)
En blockad

Ett försök att stoppa ytterligare leveranser och för att få
Sovjet att dra tillbaka sina raketer.
39

Favoriter

Militären och de flesta rådgivare förespråkade ett av de två första
alternativen
 Kennedy nära att beordra ett flygangrepp på Kuba.

Oro för konsekvenser

Strategiska kärnvapen mot USA
 Taktiska mot Europa
 Invasion av Västberlin

Beslutet

Skapa en blockad av Kuba
 Sovjet hotades också med allvarliga konsekvenser om inte
raketerna nedmonterades eller om blockade bröts.
40

Sovjetunionen förnekar




Raketer finns inte på plats
Flygbilder visades i FNs säkerhetsråd
Sovjet beredda att erkänna att de skickades dessa raketer.
Tyst diplomati



Robert Kennedy och den Sovjetiska ambassadören i USA.
USA krävde att raketerna skulle nedmonteras
Motkompensation att de taktiska kärnvapen i Turkiet skulle
nedmonteras 6 månader senare
 USA lovade att inte invadera ön i framtiden

Sovjet nedmonterar missilerna



Meddelade i ett offentligt radiomeddelade
13 spända dagar äntligen slut
Castro inte glad, ingen information och ville ha en fastare
position mot USA.
41

Kalla kriget berörde alla


Avspänningsperiod (détente)







Konflikt; en katastrof för hela mänskligheten
Kontakterna mellan USA och Sovjet ökade.
Behov av en direkt kontakt mellan Moskva och Washington
En särskild telefonlinje skapades för detta ändamål
Orsaker till avspänningen.
Kubakrisen. Situationen i Europa normaliserade sig, fanns tillfällen då
relationerna försämrades.
Exempelvis i samband med intåget i Prag 1968.
Provstoppsavtal



Förhandlingar sedan 1955
Avtal 1963
Avtalet förbjöd alla provsprängningar med undantag för de
underjordiska
42

Fler avtal




Salt 1





Antarktis enbart för fredliga ändamål (1959)
Förbud mot kärnvapen i rymden (1967)
Icke-spridningsavtal 1968.
Det viktigaste avtalet var Salt 1 (Strategic Arms Limitation Treaty)
från 1972.
Avtal i två delar.
Den ena delen rörde ABMs (antimissilvapen). USA och Sovjet
skulle enbart ha två sådana anläggningar var.
Den andra delen rörde ett fem-årigt avtal som satte ett tak på
antalet offensiva strategiska vapenbärare. Sovjet hade fler än USA,
men USA hade Mirvs (raketer med multipla stridsspetsar) och ett
stort bombflyg.
MAD

Relationerna mellan USA och Sovjet präglades av MAD (mutually
assured destruction)
43

MAD = terrorbalans




Salt 2



Bägge länderna hade ”second strike capabilities”
En attack med kärnvapen skulle besvaras med förödande
omständigheter.
Ett angrepp därmed likställt med självmord.
Salt 2 avtalet 1974
Begränsade antalet vapenbärare till 2400, varav ”endast” 1320
skulle få vara utrustade med stridsspetsar.
Slutet på Détente



Under détente, vanligt med toppmöten
Varade till slutet av 1970-talet
Afghanistankriget, planerade upprustningar i USA och Iranrevolutionen ändrade förutsättningarna. (återkommer lite senare till
det)
44

Vietnam kriget





USA stödde Frankrikes krig, efter deras förlust 1954 övertog USA
rollen som Nordvietnams huvudfiende.
Vietnamkriget pågick i nästan 20 år och 1970 hade fler bomber
släppts i Vietnam än sammanlagt i den mänskliga historien.
Amerikanska utgifter beräknats till 150 miljarder dollar
Cirka 58 000 amerikanska soldater stupade i kriget (mot ca 33 500 i
Korea).
Successiv upptrappning

1954-1961 gavs en blygsam mängd med militär, politiska och
ekonomisk hjälp till Diem-regimen i Sydvietnam.
 USA hade endast 948 militära rådgivare i landet 1961
 1962 – 1965 steg dessa siffror till 75 000.
 Huvuduppgiften var att stödja den sydvietnamesiska armen.
45
46

Kraftig upptrappning 1965




Ökat engagemang



De flesta restriktioner försvann
Stor landsättning i mars 1965
De första bombningarna av Nordvietnam gjordes 1964 och
utökades allt eftersom.
USA hade 540 000 soldater i Vietnam i slutet av 1968
Inte längre en stödjande roll till den sydvietnamesiska armen.
Orsaker till USA:s engagemang




Försök att hindra expansionen av kommunismen.
Uppdämningspolitiken (containment)
Tro att en dominoeffekt skulle drabba regionen annars
Prestige, kunde inte dra sig ur utan en vinst
47

”Thailand kunde inte hållas om Sydvietnam föll …
verkningarna på Japan och Indien kunde bli mycket
allvarliga … verkningarna i Europa kunde också bli
mycket allvarliga, och de Gaulle skulle få många att tro
på sitt resonemang att USA inte var att lita på i Europa
… Sydvietnam var ett avgörande prov på den fria
världens och USA:s förmåga att möta den
kommunistiska taktiken med ”nationella befrielsekrig”,
och ett amerikanskt nederlag skulle framkalla frågor i
hela världen om man kunde lita på amerikanska
garantier.” (rådgivare till Lyndon B Johnson, 1965,
citerad i Lundestad (2004) s. 98)
48

Sovjet och Kinas roll i Vietnam








Sovjets roll begränsat fram till 1965
1957 försökte Sovjet få både Syd- och Nordvietnam erkända av
FN.
Kina gav stöd till Nordvietnam
När kriget ökade i intensitet blev Sovjet allt mer aktivt
Moskva ville inte att Kina skulle ensamt stå för hjälpen att
försvara Nordvietnam mot den ”kapitalistiska aggressionen”
Det ekonomiska stödet ökade till cirka 1 miljard per år.
Sovjets stöd var större än Kinas
När Nordvietnam började förhandla med USA drogs det
kinesiska stödet tillbaka.
49

Dömt att misslyckas

USA trodde att Vietnamkriget kunde vinnas
 Låg kampmoralen, både hos de amerikanska soldaterna och
den sydvietnamesiska armen
 Hög kampmoral hos den Nordvietnamesiska armen och gerilla
organisationen FNL

Svagt folkligt stöd

Den sydvietnamesiska regeringen betraktas som en påtvingad
regimen
 Dominerat av USA
 Stödet i Sydvietnam var relativt lågt och kriget underminerade
stödet ytterligare
 De amerikanska styrkorna hade svårt att skilja vän från fiende,
vilket drabbade civilbefolkningen som i allt högre grad började
stödja de Nordvietnamesiska styrkorna.
50
51
52

Starka reaktioner

Bombräderna över Nordvietnam ledde till protester i många
länder, däribland Sverige.
 USA; protesterna från studentrörelsen, vänstergrupper, till stora
segment av den amerikanska befolkningen.

Why are we there?



Motiven alltmer mer oklara
Kriget skildrades i detalj på amerikansk TV nästan varje dag.
USA:s offensiv hade inte effekt stärkte oppositionen mot kriget
än mer, speciellt efter Tetoffensiven 1968.
 Lyndon B Johnson stod inte för återval.
 Nixon, som förlorat presidentvalet mot Kennedy 1960, vann
valet.

Nixon utökade kriget


Ytterligare bombningar mot Nordvietnam
Bombningar av den Nordvietnamesiska transportleden genom
Kambodja och Laos.
53

Vietnamkrigets slut


I januari 1973 så slöts ett avtal om vapenvila.
USA skulle dra tillbaka sina styrkor



En samlingsregeringen diskuterades.
Omöjligt att hitta en politisk lösning i Sydvietnam



Nordvietnameiska offensiven 1974-75
Thieuregimen föll.
USA drog sig snabbt ur Vietnam
30 April 1975 så intog de kommunistiska styrkorna Saigon


Vapenvilan bröt samman.
Sydvietnamesisk armen kunde inte stå emot



Nordvietnam skulle låta Thieu regimen i Sydvietnam behålla makten
Numera Ho Chi Minh staden.
Kort efteråt tog kommunisterna full kontroll över Laos och Röda
Khmererna tog makten i Kambodja.
54

Sovjet och USA under Vietnamkriget

Begränsad påverkan på relationerna mellan Sovjet och
USA
 Både länderna ansåg det viktigt att hålla avspänningspolitiken levande
 Toppmöten samtidigt som USA bombade Nordvietnam.

Supermakternas begränsningar

Vietnam-kriget illustrerar en supermakts begränsningar
 USA; världens rikaste och starkaste stat kunde inte hindra
utvecklingen i Vietnam.
 Sovjets hjälp till Nordvietnam bedöms till 1/30 av den
amerikanska hjälpen till Sydvietnam
 Utan lokalt stöd gick det inte att vinna kriget.
55

Slut för idag
56